EXAMENSARBETE LARS FRANSSON ERIK NORDENSKIÖLD CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET

Transkript

1 2004:214 CIV EXAMENSARBETE Reducerng av kaptalbndnng mellanlager hos Plannja AB genom optmerng av lagerstyrnng LARS FRANSSON ERIK NORDENSKIÖLD CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET Insttutonen för Industrell ekonom och samhällsvetenskap Avdelnngen för Industrell logstk 2004:214 CIV ISSN: ISRN: LTU - EX / SE

2 Förord Denna rapport är resultatet av ett examensarbete nom cvlngenjörsutbldnngarna Industrell ekonom med avslutnngen ndustrell logstk samt Elektroteknk med avslutnngen ndustrell ekonom vd Luleå teknska unverstet. Arbetet är utfört på Plannja AB Luleå, från januar tll jun Uppgften har bestått att lokalsera åtgärder för att reducera kaptalbndnng mellanlager genom bland annat effektvserad lagerstyrnng. Arbetet har resulterat en rekommendaton tll Plannja över åtgärder som kan förväntas ge önskad effekt. V vll tacka vår handledare på Plannja AB, logstkchef Lars-Åke Engström, som uppmuntrat oss vårt arbete och gett oss ovärderlg väglednng under arbetets gång. V vll även tacka vår handledare Pär Brander, vd nsttutonen för ndustrell ekonom och samhällsvetenskap vd Luleå teknska unverstet, för krtsk gransknng och många tps och goda råd. V vll rkta ett specellt tack tll Kjell Rutberg som tålmodgt svarat på frågor av varerande karaktär samt Erk Gustafsson för synpunkter och korrekturläsnng. Tack även tll övrg personal på Plannja, som hjälpt oss vårt arbete. Luleå den 2 jun 2004 Lars Fransson Erk Nordensköld

3 Abstract Plannja AB n Luleå s the leadng manufacturer n Scandnava of lght sheet metal products for the buldng ndustry. Due to an ncreased global competton the Plannja group carred out a reorganzaton n the late 80 s, whch resulted n Plannja actng as both manufacturer and wholesaler. As a consequence of hgh demands of customer orentated producton the ntermedate stock levels of panted cols has gradually ncreased. The object of ths project s to suggest workng methods for mproved producton plannng that can reduce nventory holdng cost n the ntermedate stock. Implementaton shall be feasble wthout any large nvestments. Snce Plannja currently use cyclc plannng for ther producton the project group concentrated ts work on a smlar model to smplfy mplementaton and mnmze nvestment costs. The project group has concluded ts work n two solutons, one based on a cycle tme of two weeks and the other on a cycle tme of two days. The recommendaton to Plannja s to mplement two days cyclc plannng for the producton. The choce of ths soluton s based on the fact that t offers a substantal cut of nventory holdng cost n the ntermedate stock, and at the same tme reduces producton cost and cut total lead tme from order to delvery. Besdes changng the cyclc plannng, Plannja s recommended to revew ther assortment and ther routnes for the handlng of short cols and odd products. To get the most out of ther new MRP-system, Plannja needs to educate ther staff n how to make use of all benefts t offers. Durng the analyss some problems has been addressed that les beyond the project s constrans. One of these s the feelng of segregaton between staff at the producton unt and staff at the head quarter. Another s the allotment of responsblty and authorty whch needs to be revewed n order to reflect the recently presented strategy plan. I

4 Sammanfattnng Plannja AB Luleå är Skandnavens ledande byggplåttllverkare och producerar huvudsak produkter tunnplåt. Tll följd av ökad global konkurrens genomfördes en omorgansaton koncernen, vlken ledde tll att företaget numera agerar som både tllverkare och grossst. Höga krav på kundanpassnngar har medfört att företagets mellanlager av målade band successvt har ökat tll oönskade nvåer vlket nnebär hög kaptalbndnng. Syftet med detta examensarbete är att föreslå arbetsmetoder med vlka Plannja kan reducera denna kaptalbndnng genom förbättrad produktonsstyrnng. Implementerngen av dessa arbetsmetoder skall kunna ske utan att stora nvesterngar krävs. Eftersom Plannja sedan tdgare använder sg av cyklsk planerng sn produkton har projektgruppen koncentrerat stt arbete på en lknande modell för att underlätta nförandet och mnmera nvesterngskostnader. Arbetet har resulterat två förslag, det ena med en cykeltd på två veckor och det andra med en cykeltd på två dagar. Projektgruppens rekommendaton tll Plannja är att arbeta efter den senare modellen. Valet av denna lösnng grundar sg på att förslaget medför kraftgt reducerad kaptalbndnng lager samtdgt som produktonskostnaden mnskar och total ledtd från order tll leverans förkortas. Företaget bör även se över stt produktsortment och sna rutner för hanterng av korta band och uddaartklar lagret. Plannja rekommenderas också att ttta närmare på utbldnng och atttyder tll stt affärssystem. Under analysen har ett antal problemområden som lgger utanför projektets avgränsnngar belysts. Ett område är upplevelsen av segregaton mellan personalen på produktonsavdelnngen och huvudkontoret. Ett annat är organsatonens fördelnng av ansvar och befogenheter som bör ses över för att svara upp mot företagets nylgen framtagna strategplan. II

5 Begrepp och defntoner Cols Stora rullar av valsat stål eller alumnum. Förekommer både som rått obehandlat stål såväl som rostskyddsbehandlat och målat. Utgör grundmateralet vd Plannjas produkton och levereras obehandlat från SSAB Tunnplåt Borlänge. Slttade band ASW VSS Cols som skurts upp tll annan bredd. Dessa band används tll en mndre del av Plannjas produkton. Förkortnng för Applcaton SoftWare och är det affärssystem som Plannja använder. Systemet är levererat av IBS AB. Förkortnng för Verkstads Styr System. Detta är det MPS-system som Plannja använde tll och med början av Systemet är levererat av Arctc Software AB. Paketorder Order som är ndvduellt prssatt, oftast tll entreprenadmarknaden. III

6 Innehållsförtecknng 1 INLEDNING BAKGRUND PROBLEM SYFTE MÅL AVGRÄNSNINGAR PROJEKTGÅNG 2 2 TEORETISK REFERENSRAM PROCESSER PRODUKTIONSLOGISTISKA BEGREPP Materal- och produktonsstyrnng Kontnuerlg och ntermttent produkton Dvergent och konvergent produkton Produktonsstrateger Flödesstrateger Lagerstyrnng EKONOMISK ORDERKVANTITET LAGERSTYRNINGSSYSTEM (R,Q)-system (s,s)-system CYKLISK PLANERING ABC-ANALYS 10 3 METOD OCH UTFÖRANDE PROJEKTCIRKELN METODANSATSER DATAINSAMLING Dokument Statstska data Intervjuer Benchmarkng RELIABILITET OCH VALIDITET 14 4 NULÄGESBESKRIVNING FÖRETAGSBESKRIVNING PRODUKTER VERKSTADSLAYOUT OCH FLÖDEN Råbandlager Målnng Målade band-lager Proflerng Leveranslager ORDERHANTERING MÅLNINGSPLANERING PROFILERINGSPLANERING LAGERHANTERING AV MÅLADE BAND REDUCERING AV KAPITALBINDNING I PLOCKLAGRET 23 5 ANALYS VERKSAMHET PRODUKTER PRODUKTION Målnngsplanerng Proflerngsplanerng Lagerhanterng av målade band 30 IV

7 5.3.4 Total effekt av förändrngar produkton 31 6 REKOMMENDATIONER OCH DISKUSSION REKOMMENDATIONER DISKUSSION 33 7 REFERENSER LITTERATUR RAPPORTER INTERNET PLANNJA INTRANÄT SAMTAL & INTERVJUER 36 Blageförtecknng Blaga 1 Blaga 2 Blaga 3 Blaga 4 Blaga 5 Blaga 6 Blaga 7 Blaga 8 Blaga 9 Blaga 10 Cyklsk planerng för trång sektor Layout produktonshall Målnngsprogram Proflerngsprogram ABC-analys och omsättnngshastghet Cyklsk planerng målnng Cyklsk planerng proflerng Kostnad profllnjer Lagerhållnngskostnad Sammanställnng kostnader V

8 1 Inlednng I detta kaptel beskrvs bakgrund, problem, syfte, mål och avgränsnngar för examensarbetet. En tdsplan och beskrvnng av arbetsgången för projektet presenteras också. 1.1 Bakgrund Under hela 1900-talet har konkurrensen ökat nom ndustrn tll följd av bättre och mer kostnadseffektva produktons- och dstrbutonslösnngar. Efter kommunsmens fall slutet av 1980-talet ökade konkurrensen från låglöneländer framför allt öststaterna markant eftersom dessa kunde erbjuda produkton av höga volymer tll mycket konkurrenskraftga prser. För att möta denna volymkonkurrens från omvärlden har företag Sverge tvngats att nscha sg nom högteknologska produkter och/eller effektva och slmmade organsatoner. Tll följd av den ökande globala konkurrensen, som även omfattade byggvaruhandeln, genomförde Plannja AB slutet av 1980-talet en omorgansaton. Denna syftade tll att skapa en mer kundanpassad produkton med kortare leveranstder tll kund och därmed ökad konkurrenskraft. För att uppnå dessa mål avvecklades ett mellanled försäljnngskedjan. Istället för att som tdgare endast ha vart byggmateralstllverkare som sålde tll byggrossster, började företaget själva agera som både tllverkare och grossst och blev därmed drektleverantör tll återförsäljare. Genom omorgansatonen kunde Plannja 1 utveckla en effektvare och mer kundnära kontakt, vlket medförde att Plannja stärkte sna marknadsandelar nom byggmateralhandeln. De ökande kraven på kortare leveranstder har dock medfört ett större behov att snabbt kunna färdgställa produkter tll kund, samtdgt som den ökade kundanpassnngen medfört ett bredare sortment av dmensoner och kulörer. Tllsammans har detta bdragt tll att Plannja successvt ökat stt mellanlager av målade band, vlka är ngångsmateral tll färdgproflerade produkter. Idag har Plannja en stor bredd på stt produktsortment och målsättnngen är att bl mer kostnadseffektv sn produkton. (Jensen et al, 2003) 1.2 Problem Plannja har dag ett råvarulager på sntt crka 5000 ton cols för sn produkton. Från råvarulagret förädlas materalet en målnngslnje och mellanlagras nför proflerng. Mellanlagret av målade band uppgår dag tll sntt crka 4000 ton, alumnumband ej nräknade. Bara den renodlade kaptalbndnngen detta målade band-lager uppgår tll åtskllga totals mljoner kronor. Därtll kan läggas lagerhållnngskostnader och admnstratva kostnader. Även kassatonskostnaderna är höga detta lager eftersom cke obetydlga volymer av målade 1 Plannja AB benämns fortsättnngsvs endast med Plannja om ej annat krävs för sammanhanget

9 band fnns lager då byten produktprogrammet för kulörer och dmensoner genomförs. För att kunna bbehålla sn prskonkurrens på marknaden måste detta mellanlager mnskas för att första hand sänka kaptalbndnngen lager. 1.3 Syfte Syftet med examensarbetet är att reducera Plannjas kaptalbndnng mellanlagret av målade band genom förbättrad produktonsstyrnng. 1.4 Mål Målet med arbetet är att ta fram en arbetsmetod som Plannja utan större nvesterngar kan mplementera för att hålla låg kaptalbndnng målade bandlagret. 1.5 Avgränsnngar Examensarbetet begränsas tll att studera Plannjas nterna produktflöde, från råvarulager tll färdg produkt. Ingen hänsyn tas tll leveransproblem från råvaruleverantör. Vdare behandlas ej heller lagrng av färdga produkter eller hur dessa produkter dstrbueras tll kund. Projektet studerar första hand stålprofler eftersom dessa utgör största delen av Plannjas produkton, hanterng av slttade band bortses från. Vd utformande av planerngsförslag har endast fyra av Plannjas profllnjer nkluderats. Projektgruppen tar nget ansvar för att föreslagna åtgärder genomförs. 1.6 Projektgång Projektet sträckte sg från den 28 januar 2004 tll den 2 jun Inlednngsvs upprättades en tdsplan för projektet för att få en överblck av tllgänglg td samt fördelnngen av td mellan olka aktvteter. Fgur 1.1 vsar en schematsk bld över projektets genomförande med kopplngen mellan huvudaktvteterna. Datansamlngen bestod tll största delen av observatoner och studer av statstska data. Intervjuer genomfördes för att komplettera datansamlngen och för att skapa en helhetsbld. Under projektets gång har kontnuerlg kontakt hållts med handledare på Plannja och vd Luleå teknska unverstet. Projektet redovsades genom muntlg presentaton på unverstetet och på Plannja samt skrftlgt form av en projektrapport

10 Projektstart Ltteraturstuder Avgränsnngar Rapportskrvnng Nulägesbeskrvnng Uppgftsorenterng Datansamlng Intervjuer Analys Rekommendaton Dskusson Presentaton Projektavslut Fgur 1.1 Projektets arbetsgång - 3 -

11 2 Teoretsk referensram I detta kaptel förklaras ett antal teorer som är av betydelse för förståelsen och sammanhanget denna rapport. 2.1 Processer Processer handlar tll stor del om koordnaton mellan männskor och samverkan mellan olka personers kompetens. Vktga egenskaper som är gemensamma för alla processer är att de har en början och ett slut, en kund och en leverantör samt består av ett nätverk av aktvteter som har tll syfte att ge ett värdeskapande resultat. Målet med processen är att tllfredställa sna kunder genom att använda så lte resurser som möjlgt. (Bergman & Klefsjö, 2001) Processen bdrar tll att knyta hop hstorken med framtden. Genom att använda nformaton från processen om hur väl denna tllfredställer sna kunders behov kan justerngar göras nför framtden. Processens aktvteter kan tydlggöras med en llustraton, se fgur 2.1. (bd.) Återkopplng Resurser Resultat Leverantör Process Kund Fgur 2.1 Illustraton av en process (frtt från Bergman & Klefsjö, 2001). Att arbeta processer medför att fokuserngen lyfts från ensklda aktvteter tll hur olka aktveter påverkar varandra. Detta är nte mnst vktgt eftersom flera ansvarsområden gemensamt skall tllfredställa en kunds behov och önskemål. Processfokuserng skapar bättre möjlgheter tll att uppnå en för organsatonen gemensam vson, eftersom ensklda medarbetares bdrag tll slutresultatet blr tydlgare. (bd.) 2.2 Produktonslogstska begrepp Inom ämnet logstk, och specfkt nom produktonslogstk, kan det konstateras att olka företag har olka behov och lösnngar på sna problem eftersom det förekommer helt olka tllverknngsstuatoner. Det är vktgt att särskåda sn egen verksamhet och skapa rätt förutsättnngar genom att använda en mängd olka logstska verktyg. (Segerstedt, 1999) Materal- och produktonsstyrnng Länken och sammanhållnngen mellan marknad, produkton och ekonom sker va materal- och produktonsstyrnng. Va denna funkton skapas - 4 -

12 förutsättnngen för att kunden skall erhålla de produkter vd de tdpunkter som deras beställnng specfcerade. (Segerstedt, 1999) Kontnuerlg och ntermttent produkton Vd klassfcerng av olka produktonstyper tas hänsyn tll hur materalet flödar genom tllverknngen och med vlken kontnutet olka artklar tllverkas. En artkel med hög volym och kontnuerlg tllverknng medför gvetvs att produktonsutrustnngen kan specalanpassas för den artkeln, medan en produkt med låg volym och ntermttent tllverknng nte kan bära samma nvesterngskostnad specalanpassad tllverknngsutrustnng. (Segerstedt, 1999) Dvergent och konvergent produkton Inom logstk görs skllnad på produkton där ett flertal produkter tllverkas utfrån ett råvaruämne, dvergent produkton, och produkton där ett flertal komponenter bldar en slutprodukt, konvergent produkton. Fgur 2.3 llustrerar dessa två produktonsvaranter. I många fall fnns en mx av dvergent och konvergent produkton vlket kan leda tll omfattande planerngsarbete. (Segerstedt, 1999) Dvergent produkton Konvergent produkton Fgur 2.3 Dvergent och konvergent produkton (Segerstedt, 1999) Produktonsstrateger Ett företags produktonsstrateg kan varera från ett produktonsavsntt tll ett annat beroende på vad som tllverkas och på vlken bas artkeln tllverkas. Det fnns en mängd olka strateger som går att tllämpa, men stort sett alla utgår från, eller är kombnatoner av två grundstrateger: tllverknng mot lager och tllverknng mot kundorder. (Krajewsk & Rtzman, 2000) Att tllverka mot lager nnebär att tllverknngen sker en takt som är optmerad efter företagets ekonomska och mekanska förutsättnngar. De produkter som tllverkas placeras ett färdgvarulager som sedan töms vartefter kunder efterfrågar produkter. Strategn har sn styrka att leveranstden tll kund blr mnmal och lämpar sg väl för produkter där relatvt säkra efterfrågeprognoser kan ställas samt då efterfrågan är hög. (bd.) - 5 -

13 Företag som tllämpar produktonsstrategn att tllverka mot kundorder har ofta flexbla flöden och låga volymer på sna produkter. Konkurrensfördelen för denna strateg är hög ndvdualserng eftersom varje kundorder hanteras som en egen process. Tllverknngen startar först när en kund lagt en order och lämnar tllverkaren då ordern är klar vlket medför att färdgvarulager hålls nere tll ett mnmum. (bd.) Förutom dessa två grundstrateger fnns ytterlgare en vanlgt förekommande produktonsstrateg, montera mot order, vlken är en kombnaton av de två ovanstående. Denna strateg nnebär att ett företag tllhandahåller ett lager av halvfabrkat, vlka antngen köps n eller tllverkas nternt. När en kundorder nkommer monteras och slutfabrceras produkten enlgt kundens önskemål. Denna strateg kombnerar fördelarna från lagertllverknng med fördelarna från ordertllverknng och ger en bra balans mellan korta leveranstder och ndvdualserade produkter. (bd.) Flödesstrateger En flödesstrateg väljs utfrån vlka konkurrensfördelar ett företag eftersträvar. Denna strateg avgör hur tllverknngen organseras för att på ett effektvt sätt hantera volymer och produktutbud för ett specfkt marknadssegment. Beroende på konkurrensfördelarna hos de olka produktgrupperna som företaget producerar kan företaget använda sg av olka strateger för sna flöden. I fgur 2.4 beskrvs de tre stora flödesstrategerna schematskt. (Krajewsk & Rtzman, 2000) I en funktonell verkstad grupperas produktonsutrustnng av samma karaktär ett område. I denna strateg transporteras produkten mellan de olka masknerna utfrån vlken bearbetnng produkten kräver. Fördelarna med denna strateg är framför allt att den är flexbel och att produktonen snabbt kan ställas om utfrån varerande produkter. (Segerstedt, 1999) Vd lnjetllverknng organseras produktonsutrustnngen efter vlken ordnng produkten bearbetas. Strategn är uppbyggd så att produkten transporteras och bearbetas kontnuerlgt längs en lnje av maskner och lämpar sg väl vd tllverknng av ett fåtal produkter med hög volym. De största fördelarna är hög automatserng och att tllverknngen får en kort genomloppstd. (bd.) En flödesverkstad är en kombnaton av de två ovan nämnda strategerna. Här utnyttjas fördelarna från den funktonella verkstaden respektve lnjetllverknngen. Produktonen bygger på ett flödestänkande och eftersträvar att mnska antalet separata operatoner genom att ställa samman maskner som kan utföra en sere operatoner utan att produkten behöver transporteras långt mellan dem. (bd.) - 6 -

14 Korsande flöde Funktonell verkstad Lnjetllverknng Flödesverkstad Lnjärt flöde Låg volym Hög volym Fgur 2.4 Överskt av flödesstrateger (frtt från Krajewsk & Rtzman, 1999) Lagerstyrnng I tllverkande företag är det nödvändgt med lagerhållnng. För att undvka störnngar produktonen behövs ett lager av råmateral, och för att kunna hålla god kundservce vad gäller leveranstder krävs ett vsst lager av färdga produkter (Segerstedt, 1999). Ökad lönsamhet ett företag kräver effektv lagerstyrnng. Eftersom lagerhållnng, utöver hanterngs- och lokalkostnader, nnebär kaptalbndnng produkter där ngen värdeskapande förädlng sker, bör optmerng av lagernvåerna eftersträvas för att uppnå konkurrensfördelar. Ett sätt att uppnå effektv lagerstyrnng är att noggrant göra en avvägnng mellan dels kraven på leveransservce och dels de kostnader samt den kaptalbndnng som lagerhållnng medför (Ercsson et al, 1991). En vktg del av en effektv lagerstyrnng omfattar användnng av behovsberäknngar och prognossystem. Dessa underlättar lagerplanerngen, som görs för att täcka framtda förväntade behov, genom att reducera osäkerheter ur såväl tds- som volymsynpunkt. (bd.) Ett lager består av flera olka delar som var och en har olka syften. Beroende på verksamhetens beskaffenhet har de olka stor betydelse och kräver sklda angreppsmetoder för att vara effektva. Nedan presenteras några av de vanlgaste lagertyperna. Ett cyklskt lager är den del av det totala lagret som varerar med orderkvantteten, det vll säga den del som motsvarar den kontnuerlga förbruknngen. (Krajewsk & Rtzman, 1999) Säkerhetslagret har tll uppgft att skydda mot osäkerheter efterfrågan, ledtder och lagerpåfyllnng för att förhndra produktonsstörnngar vd oförutsedda händelser. (bd.) - 7 -

15 Utjämnngslager används vd tllfällen då ökad efterfrågan kan förutsägas, tll exempel vd säsongsvaraton. Lagret byggs då upp för att parera mot efterfrågetoppar som produktonen annars nte kan tllmötesgå. (bd.) Ett ppelnelager är ett lager under förflyttnng. Denna typ av lager ersätter helt eller tll vss del ett cyklskt lager eftersom lagret stället för att mellanlagras på en plats, består av produkter som är på väg från operaton A tll operaton B. (bd.) 2.3 Ekonomsk orderkvanttet En vktg fråga för företag som arbetar med lager är konflkten mellan att hålla låga lager för att undvka höga lagerhållnngskostnader och att hålla tllräcklgt höga lager för att upprätthålla hög leveransservce tll kund. En grundläggande metod för att balansera mellan dessa avvägnngar är att htta den ekonomska orderkvantteten, EOQ, vlken kan defneras som den orderstorlek som mnmerar den totala årlga lager- och orderkostnaden. (Krajewsk & Rtzman, 1999) Bestämnngen av EOQ är baserat på följande antaganden: 1. Efterfrågan är konstant. 2. Inga trånga sektorer fnns. 3. Två relevanta kostnader: lagerhållnngskostnad och ordersärkostnad. 4. Beslut för artklar är oberoende av varandra. 5. Inga osäkerheter ledtd och tllgång på materal. Det optmala är om alla fem antaganden är uppfyllda, men få stuatoner erbjuder det förhållandet. I verklgheten krävs ofta varerande metoder för bestämnng av orderstorlek. EOQ är dock ofta en bra första approxmaton av medelorderstorlek, även om ett eller flera av antagandena ovan nte kan uppfyllas. (bd.) 2.4 Lagerstyrnngssystem Ett lagerstyrnngssystem besvarar frågorna när och hur mycket som skall beställas. Faktorerna som avgör detta är lagerpostonen, efterfrågan samt en rad kostnadsfaktorer. Lagerpostonen omfattar fyssk lagernvå såväl som utelggande beställnngar från leverantörer och restorder tll kund. (Axsäter, 1991) Lagerstyrnngssystem kan utformas utfrån två synvnklar, kontnuerlg eller perodsk nspekton. Vd kontnuerlg nspekton studeras lagerpostonen löpande och materal beordras så fort lagret har sjunkt tll en vss nvå. Vd - 8 -

16 perodsk nspekton sker stället kontrollen och eventuell beordrng vanlgtvs vd fasta, perodskt återkommande tdpunkter. (bd.) (R,Q)-system Den vanlgaste beställnngsstrategn vd kontnuerlg nspekton är (R,Q)- systemet. Detta beställnngspunktsystem bygger på att en sgnal om påfyllnng med orderkvantteten Q ges när en artkels lagerposton nått beställnngspunkten R. En schematsk bld över (R,Q)-systemet fnns fgur 2.9. (Axsäter, 1991) Fgur 2.9 (R,Q)-system (Axsäter, 1991) (s,s)-system Vd perodsk nspekton används vanlgtvs (s,s)-systemet som beställnngsstrateg. Systemet nnebär att påfyllnng upp tll en förutbestämd återfyllnadsnvå, S, alltd sker vd perodska nspektoner. Detta leder tll varerande orderkvanttet beroende på om lagerpostonen gått ned tll eller understgt beställnngspunkten s. En schematsk bld över (s,s)-systemet fnns fgur (Axsäter, 1991) Fgur 2.10 (s,s)-system (Axsäter, 1991). 2.5 Cyklsk planerng Cyklsk planerng är en materal- och produktonsplanerngsmetod där tllverknngen av artklar sker en cyklsk produktonsföljd. Denna cykel återupprepas med fasta ntervall eller ett bestämt antal gånger per år. (Segerstedt, 1999) Planerngen av varje enskld artkel sker utfrån efterstävan att genomsntt producera ekonomsk orderkvanttet vd varje tllverknngstllfälle och att antalet - 9 -

17 tllfällen anpassas därefter. Detta leder tll att produktonen av en artkel sker vd fasta tdpunkter men att mängden producerat materal varerar med efterfrågan. (Mattsson, 1999) Cyklsk planerng nnebär jämnare materalflöde, kortare kötder, kortare genomloppstder och mnskade ställtder samt att planerngsarbetet underlättas när produktonsmönstret väl är etablerat. Metoden kommer främst tll sn rätt när det fnns en jämn efterfrågan och när kraven på flexbltet produktonen är måttlga. (Segerstedt, 1999) När jämn efterfrågan råder och tllverknng av ett antal olka produkter eller varanter av samma huvudprodukt sker en och samma maskn kan den enklaste formen av cyklsk planerng utnyttjas. Förutom att välja orderkvantteter som mnmerar summan av lagersärkostnader och ordersärkostnader, tas även hänsyn tll att olka artklar nte kan köras samtdgt produktonen. (Axsäter, 1991) I praktken är det vanlgt att välja cyklska scheman manuellt utan att använda matematska teknker (bd). Nedan beskrvs kort hur en matematsk beräknng av cyklsk planerng för en trång sektor går tll. Metoden är framtagen av Axsäter, För utförlgare beskrvnng av beräknngen med formler och defntoner, se blaga 1. För att fnna den optmala kostnaden genom separata cykeltder för produktonens olka artklar nleds arbetet med att ta fram en oberoende lösnng av produktonscyklerna. Här optmeras varje artkel utan att ta hänsyn tll kapactetsbegränsnngar som uppkommer då flera artklar skall dela på resurserna. Utfrån den oberoende lösnngen väljs den artkels cykeltd som är kortast och sätts som basperod för den gemensamma lösnngen. För övrga artklar bestäms de heltalsmultpler som ger lägst kostnad. Multplerna beräknas på nytt för cykeltden utfrån den basperod som har lägst kostnad, vlket ger en optmal lösnng. Itererngar upprepas tll dess att nga multpler förändras och därefter kontrolleras om lösnngen är realserbar. Slutlgen beräknas den totala kostnaden för produktonen genom att summera kostnaden för varje artkel. 2.6 ABC-analys En vanlg metod för att klassfcera produkter efter hur stor del av ett företags omsättnng de motsvarar är en så kallad ABC-analys. Metoden är utvecklad utfrån Pareto-regeln som säger att 20 procent av produkterna står för 80 procent av förbruknngen. Vd klassfcerngen sorteras produkterna fallande ordnng

18 och ndelas tre kategorer. I kategor A placeras de produkter som tllsammans står för 20 procent av volymen och 80 procent av omsättnngen. Produkterna kategor B motsvarar 30 procent av volymen och 15 procent av omsättnngen. Resterande produkter placeras kategor C, vlken således motsvarar 50 procent av volymen och 5 procent av omsättnngen. För schematsk bld av ABCklassfcerngen, se fgur (Pewe, 2002) Omsättnng 100% 95% 80% Volym 20% 50% 100% Fgur 2.12 Schematsk bld av ABC-klassfcerng (Pewe, 2002)

19 3 Metod och utförande I detta kaptel förklaras de metoder som använts för att presentera examensarbetets resultat. Inlednngsvs ges en beskrvnng av hur projektet bedrvts. 3.1 Projektcrkeln Ett projekt skall nte genomföras ett lnjärt flöde där varje aktvtet, när den är avslutad, en gång för alla läggs tll handlngarna. Tvärtom bör alla steg processen återupprepas ett flertal gånger så att chansen för att upptäcka problem eller nya angreppssätt nte skall gå förlorad. (Ranhagen, 1995) Projektcrkeln, se fgur 3.1, llustrerar de vktgaste arbetsstegen som ständgt återkommer ett projekt. Denna crkel återupprepas varv efter varv under hela projektet, dock med olka tyngdpunkt beroende på vlken fas projektet befnner sg. Denna återupprepnng brukar kallas för projektspralen. (bd.) Fgur 3.1 Projektcrkeln (frtt från Ranhagen, 1995). Detta examensarbete skall ses som en förstude för hur Plannja kan gå vdare med åtgärder för att mnska sna mellanlager av målade band, varför endast punkt 1-5 och vss mån punkt 6 kommer att behandlas denna rapport. I nlednngen av projektet utformades en problembeskrvnng som stora drag beskrev omfattnngen av problemet. En tdsplan upprättades för att på ett överskådlgt sätt åskådlggöra tllgänglg td för projektets olka aktvteter. En beskrvnng av nuläget gjordes för att lättare dentfera de områden där en effektvserng skulle ge störst genomslagskraft. Syftet och målet med projektet formulerades samråd med projektägaren redan nlednngen av projektet

20 I analysen söktes lösnngar som kunde tänkas uppfylla önskat mål. Dessa lösnngar utarbetades med förankrng ltteratur nom ämnesområdet logstk. Med hjälp av ställda krav utvärderades och valdes den bästa lösnngen. 3.2 Metodansatser Skllnaden mellan kvaltatva och kvanttatva undersöknngar åskådlggörs enklast två datadmensoner fgur 3.2. Kvaltatv metod Datatjocklek Kvanttatv metod Antal observatoner Fgur 3.2 Skllnad mellan kvaltatv och kvanttatv metod (Edlng & Hedström, 2003). I detta examensarbete har såväl kvaltatva som kvanttatva metoder använts. Som kvaltatva metoder har bland annat ntervjuer och dokumentstuder genomförts. De kvanttatva metoder som har utnyttjats är första hand bearbetnng av statstska data. Intervjuerna har genomförts med nyckelpersoner som är specalster nom sna områden. Dokumentstuderna är gjorda Plannjas kvaltetsdokumenthandbok samt vetenskaplg ltteratur. Vd bearbetnngen av statstska data har nformaton baserat på tre års verksamhet använts. 3.3 Datansamlng Datansamlng kan göras på ett flertal olka sätt. Gemensamt för alla nsamlngsmetoder är att samla nformaton om den frågeställnng undersöknngen har. Den eller de teknker som väljs för att samla nformaton beror på vad som verkar ge bäst svar på frågeställnngen. (Davdson & Patel, 1991) Dokument För att skapa bredd och djup formulerng och lösnng av problem har en mängd vetenskaplg ltteratur utnyttjats. I största möjlga mån har ltteratur av flera olka författare använts för att reducera rsken för nyanserade lösnngar och beskrvnngar. För beskrvnngen av företagets rutner och nterna hanterng har

21 Plannjas ntranät legat tll grund. Här har framför allt nformaton från Plannjas kvaltetsdokument nhämtats. Dessa metoder kan härledas tll kvaltatva metoder enlgt kaptel Statstsk data En stor del av nformatonen består av statstk från 2002 och 2003 års produkton. Dessa statstska data har hämtats första hand ur Plannjas två MPSsystem, VSS och ASW. Andra data har nhämtats drekt ur databaser samt från anställdas egna sammanställnngar. Dessa metoder kan härledas tll kvanttatva metoder enlgt kaptel Intervjuer För att få en sannngsenlg beskrvnng av hur verksamheten bedrvs nuläget har ntervjuer gjorts med nyckelpersoner på Plannja. Intervjuerna har genomförts med ett antal fördefnerade frågor som grund. Allteftersom har dessa frågor utökats beroende på hur samtalet har flutt. Dessa metoder kan härledas tll kvaltatva metoder enlgt kaptel Benchmarkng Plannja har under år 2002 och 2003 jobbat med att reducera lagervolymen stt plocklager, med lyckat resultat. För att utnyttja erfarenheter från det arbetet och för att få uppslag tll teknker och arbetssätt som kan vara användbara vd reducerngen av volymen målade band-lagret, har en enklare form av benchmarkng genomförts. Dessa metoder kan härledas tll kvaltatva metoder enlgt kaptel Relabltet och valdtet Sambandet mellan relabltet och valdtet kan enkelt beskrvas en bld, se fgur 3.3, där relablteten vsar hur koncentrerat mätresultatet är. Valdteten vsar hur väl mätnngen fångar n frågeställnngen. Hög relabltet Låg valdtet Låg relabltet Hög valdtet Hög relabltet Hög valdtet Fgur 3.3 Samband mellan relabltet och valdtet För att eftersträva hög relabltet och valdtet detta arbete har projektgruppen analyserat relevansen och värdet av varje nformatonskälla nnan nformatonen har utnyttjats. Beräknade kostnader har jämförts med det verklga utfallet för att

22 verfera lösnngsmodellen och rmlghetsbedömnngar på data och uppskattnngar har gjorts av sakkunnga på Plannja. Eventuella rsker och felkällor som kan påverka resultatet är: Felaktga grunddata ASW. Lösnngsförslaget är ej sekvensberoende. Modellen är framtagen utfrån 2003 års utfall. Ej komplett kostnadsöknng förslagen. Av projektgruppen ej kända fel och rsker

23 4 Nulägesbeskrvnng Detta kaptel ger en beskrvnng av företaget Plannja och dess verksamhet. En ngående beskrvnng av nuvarande arbetsmetoder och rutner rörande projektets problem presenteras. Delar av nformatonen som lgger tll grund för nulägesbeskrvnngen härstammar från löpande ntervjuer och samtal med personer på Plannja. Med hänsyn tll personernas ntegrtet redovsas nte ursprunget tll denna nformaton. 4.1 Företagsbeskrvnng Företaget grundades 1967 under namnet Plåtmanufaktur och tllhörde då NJA, Norrbottens järnverk aktebolag bröt sg bolaget ur NJA och bldade en egen dvson togs namnet Plannja AB och dag är företaget Skandnavens ledande byggplåttllverkare. Bolaget är ett fullsortmentföretag nom byggplåtsdan och huvudnrktnngen lgger på produkter tunnplåt (Plannja AB, ). År 2001 låg omsättnngen på drygt 1,3 mljarder kronor (Plannja AB, ntranät). Plannja 2 är ett dotterbolag tll SSAB och systerbolaget SSAB Tunnplåt är Plannjas vktgaste leverantör av basmateral. Koncernen består av fem tllverkande/säljande bolag: Plannja AB och Plannja Sba AB Sverge, Plannja AS Danmark, Plannja Oy Fnland samt Plannja Sp.zo.o. Polen. Utöver dessa ngår även Plannja AS Norge som är grossst och säljande bolag för den norska markanden samt Plannja Ltd. Storbrtannen som är säljande bolag för den engelska marknaden. (Plannja AB, ) Plannja har omkrng 400 anställda Sverge varav crka hälften jobbar på moderbolaget Plannja AB Luleå. Den huvudsaklga verksamheten är tllverknng av plåtprofler stål och alumnum för fasader, tak och bjälklag. Utöver detta produceras även takpannor, solerade väggelement, väggkassetter, byggläkt med mera. (bd.) Plannjas affärsdé: Plannja ska tllverka och marknadsföra produkter för byggmarknaden, vdareförädlade från kvaltetsstål producerat av SSAB. Produktsortmentet omfattar kompletta program för plan och proflerad byggplåt, takpannor, takavvattnng samt element av sandwchtyp. Geografskt område är Norden, Östersjöområdet samt Central- och Östeuropa. (Plannja AB, ntranät) 2 I avsntt 4.1 avser benämnngen Plannja hela Plannjakoncernen

24 Enlgt organsatonsschemat fgur 4.1 är Plannja ndelat tre huvudansvarsområden: marknad, teknk och utvecklng samt produkton. VD Vce VD Affärsutvecklng Admnstraton Personalutvecklng Marknad Teknk Produkton Fgur 4.1 Organsatonsschema Plannja (Plannja AB, ntranät). 4.2 Produkter Plannja är heltäckande nom takprodukter på såväl konsumentmarknaden som entreprenadmarknaden. Förutom hustak tllverkas även takavvattnngssystem och fasadelement. Plannjas produktsortment är mycket omfattande, hela sortmentet nräknat uppgår tll ett tresffrgt antal färdga försäljnngsartklar. Dessa delas n olka produktgrupper baserat på förädlngsmetod. De största produktgrupperna presenteras nedan. Cols Rullar med plåt som rostskyddsbehandlats och målats. Mndre kvantteter säljs även enbart rostskyddsbehandlade. Planplåt Fgur 4.2 Col Plåt som har klppts upp från cols tll färdga längder

25 Proflplåt Plåt som har proflerats en profllnje. Även bärande profler ngår sortmentet. Takpannelement Fgur 4.3 Proflerad plåt Plåt som har proflerats en profllnje. Panel Fgur 4.4 Takpannelement Byggpanel sandwchkonstrukton för ytterväggar, mellanväggar och undertak med solerande kärna av stenull eller EPS (expanderad polystyren) mellan två plåtlager. Fasadkassetter Fgur 4.5 Panel Bockad plåt för fasadtäcknng. Tllverkas tll största delen på Samhall. Fgur 4.6 Fasadkassett

26 4.3 Verkstadslayout och flöden Plannjas produktonsstruktur utgörs av ett dvergerande flöde där råband av varerande bredd, tjocklek och kvaltet lgger tll grund för det stora utbudet av färdga produkter. Eftersom avvkelser från prognos på en färdgartkel kan ge konsekvenser för andra färdgartklar är det betydlgt svårare att planera för ett dvergerande flöde jämfört med ett konvergerande flöde. I fgur 4.7 nedan vsas ett flödesschema över Plannjas produkton. I ett första steg transporteras materal från råbandlagret tll målnngslnjen där det genomgår en förädlng. De målade banden placeras därefter ett mellanlager väntan på proflerng eller annan bearbetnng. Det materal som skall profleras transporteras tll någon av de åtta raka profllnjer som utgör huvuddelen av vdare produkton. Efter denna proflerng läggs de färdga produkterna ett leveranslager väntan på transport tll återförsäljare/kund. Produktonshallens layout är bfogad blaga 2. Produkton Råbandlager Målnngslnje Målat band-lager Profllnjer Leveranslager Resursförsörjnng Behov råvaror Behov färdgvaror Behov försäljnng Kapactetsbehov Fgur 4.7 Flödesschema Utöver det materal som profleras förädlas målade band tll panel panellnjen, små cols hasplas om hasplngslnjen och planplåt beskärs klpplnjen. Materal tll detta hämtas från målade band-lagret och de färdga produkterna läggs efter bearbetnngen leveranslagret. Även hela cols säljs, dessa målas och emballeras målnngslnjen och flyttas sedan drekt tll leveranslagret Råbandlager Plannja köper stt råmateral stål, råband varerande bredd, tjocklek och kvaltet, från SSAB Tunnplåt Borlänge. Råmateralet alumnum levereras av norska Hydro Alumnum. Plannja har svårt att styra nflödet av råmateral utfrån faktskt behov, vlket leder tll att stora volymer fnns placerade råbandlagret

27 4.3.2 Målnng Från råbandlagret hämtas materalet som skall målas. Råbanden hasplas av varpå de en löpande process genomgår en kemsk förbehandlng och passerar två målnngsmaskner samt ugnar för torknng. Innan de målade banden hasplas på gen tll nya cols genomgår de en kvaltetskontroll. Målnngen av råbanden sker kontnuerlgt tack vare att de kan skarvas på utan att målnngen behöver stoppas Målade band-lager För att kunna tllgodose behovet proflerngslnjerna utan att brst uppstår hålls ett mellanlager av färdgmålade cols. Eftersom nmateralet tll proflerngen består av många varanter leder detta tll ett omfattande lager Proflerng I proflerngen tllverkas proflplåtar och takpannor. Plannja har åtta profllnjer och varje lnje är byggd för att proflera en eller flera olka typer av profler. Standardartklar klpps förutbestämd längd och förpackas förutbestämt antal. Objektartklar klpps och packas enlgt kundens önskemål Leveranslager Leveransklara artklar placeras ett leveranslager. Eftersom försäljnngen är starkt säsongsvarerande krävs stora buffertar av framförallt konsumentprodukter för att klara försäljnngstoppar under sommar och höst. Utöver leveranslagret fnns även ett plocklager där tllbehörsartklar lagras. 4.4 Orderhanterng Vd orderhanterngen skljer Plannja på paketorder och kundorder. En kundorder kan sn tur delas n objektorder och lagerorder. Schematsk bld av orderhanterngen fnns fgur 4.8. Paketorder har stt ursprung att säljare tllsammans med kund har utformat ett så kallat koncept som är ndvduellt prssatt och kan ha helt unka kombnatoner av produkter. Under utformnngen av ett koncept skapar säljaren ofta en så kallad blndspecfkaton för att kunden ska få kortare leveranstd. Blndspecfkatonen är en vrtuell order som gör att planerngen av materal och tllverknng kan påbörjas nnan den verklga ordern nkommer. Objektorder genereras från Plannjas återförsäljare och tllverkas endast på beställnng. Lagerorder genereras antngen utfrån en beställnng från återförsäljare eller från produktonsplanerare nternt hos Plannja. Dessa består endast av produkter som fnns Plannjas leveranslager och kan således drektplaneras för transport. När en lagerorder genereras av en planerare är det

28 för att fylla upp detta lager. Denna order regstreras affärssystemet på samma sätt som en extern kundorder. Beställnng Lager Lager Objekt Objekt Fnns lager Nej Berednng Boknng Ordererkännande Ja Plocknng Tllverknngsprogram Leverans Avrapporterng Faktura Fgur 4.8 MPS-flöde 4.5 Målnngsplanerng Planerngen av målnngen blr komplex eftersom färgsystem och kulörer ska anpassas tll varerande bredder, tjocklekar och kvalteter. Plannja använder sg av ett målnngsprogram (se blaga 3), där ordnngsföljden för färgsystemen är fast och förutbestämd sedan 5-6 år. Enlgt detta målas de olka färgsystemen antngen varje eller varannan vecka. Målnngsplanerngen bygger på en brst- och prortetsanalys som utgår från artklarnas täcktder. I affärssystemet är beläggnngsrestrktoner för ngående materal nlagda, vlket nnebär att det är förutbestämt med vlken perodctet ett färgsystem ska målas. Det materal som behöver planeras n för målnng läggs på hög för aktuell vecka och utfrån detta görs en manuell körplan. Omkrng 20 procent av kulörerna motsvarar 80 procent av förbruknngen. Dessa produkter planeras utfrån prortetsanalys medan övrga artklar planeras utfrån brstanalys. Systemet ger förslag på satsstorlekar utfrån härlett behov. Med hänsyn tagen tll verklgt utfall får planeraren ofta ändra satsstorleken på

29 materal som skall målas eftersom systemet nte tar hänsyn tll längden på råband samt kassaton produktonen. En annan vanlg orsak tll omplanerng är att prognosen msstämmer. 4.6 Proflerngsplanerng Planerngen av proflerngen sker utfrån fasta körscheman (se blaga 4) på lknande sätt som för målnngen, men med en perodctet mellan en och fyra veckor. Körschemat för proflerngen har alltd vart baserat på veckovs planerng men uppdaterats efter nya förutsättnngar såsom nya profler och nya lnjer. Lagerorder hanteras utfrån brst- och prortetsanalys ASW som ger satsförslag på materal som skall köras. Objektorder planeras manuellt då behov uppstår. En klassfcerng av produkterna proflerngen enlgt Pareto-regeln eller motsvarande fnns nte upprättad. 4.7 Lagerhanterng av målade band En ABC-analys genomfördes för att få en klassfcerng av målade band-lagret. Som underlag för ABC-analysen användes statstk från år 2002 och 2003 över förbruknng av målade band. Analysen är baserad på varje enskld artkels förbruknng som del av den totala förbruknngen. I fgur 4.9 presenteras resultatet av analysen. Det statstska underlaget med beräknngar av analyserna för 2002 och 2003 års målade band-lager återfnns blaga ABC-klassfcerng A-artklar; 0-artklar; 10% 16% B-artklar; 17% 0-artklar; 23% 2003 ABC-klassfcerng A-artklar; 10% B-artklar; 16% C-artklar; 57% C-artklar; 51% Fgur 4.9 ABC-klassfcerng av förbruknngen för år 2002 och Utfrån ABC-analysen kan konstateras att en stor del av Plannjas lager av målade band, 73 respektve 74 procent av artkeltyperna, har låg eller ngen förbruknng. Dessa artklar stod för 30 procent av målade band-lagrets volym år 2002 och 38 procent av volymen år Eftersom målnngen av råband sker med en perodctet som varerar beroende på färgsystem, har en lageromsättnngskalkyl upprättats. Denna kalkyl vsar hur många gånger per år varje bandtyp omsätts mellanlagret. Omsättnngs

30 hastgheten är beräknad utfrån det antal målnngsntervall varje bandtyp låg lager under åren 2002 och För år 2003 gällde att 92 procent av målade band-lagrets volym hade en omsättnngshastghet på mndre än 20 gånger. Detta motsvaras av 85 procent av artkeltyperna. År 2002 var motsvarande sffra för omsättnngshastgheten 93 procent, vlket motsvarades av 85 procent av artkeltyperna. Det var således ngen större skllnad mellan år 2002 och Underlag för beräknng av omsättnngshastgheten fnns blaga Reducerng av kaptalbndnng plocklagret Under år 2002 gjordes en arbetsfördelnng där ansvarg person för plocklagret även fck ansvara för nköpen tll lagret. Från starten av denna omfördelnng fram tll början av år 2004 har stort sett alla lagerposter plocklagret mnskat. Detta arbete är fortlöpande och ständg fokus på effektvserng är nödvändg för att bbehålla låga lagernvåer. Anlednngen tll lyckad reducerng av volym och kaptalbndnng plocklagret kan hänföras tll ett fåtal men vktga grundläggande punkter: 1. Vsa ntresse för uppgften att mnska kaptalbndnngen lager. 2. Genom lednngens stöd mnska rädslan för att begå msstag. 3. Att bryta tankemönster genom att förkasta gamla nvanda rutner och våga använda nya tankesätt. 4. Utnyttja systemet genom att beräkna orderkvantteter och tdpunkter för beställnng med hjälp av prognoser, lagersaldon, ledtder, med mera. 5. Den som har möjlghet att påverka tlldelas ansvar för uppgften. Fgur 4.10 redovsar förändrngen av lagernvåerna plocklagret för några artklar. Samma förändrngstendens fnns samtlga artklars lagernvåer Lagervärde (tkr) Ing Vecka Fgur 4.10 Lagervolymer plocklager Försäljnngen från plocklagret är ndelad två artkelklasser, klass 1 nnehåller produkter som skall fnnas lager och klass 2 nnehåller produkter som endast

31 tas hem när en beställnng från kund fnns bokad. Gränsdragnngen för vad som skall tllhöra den ena eller andra artkelklassen är baserad på antal utleveranser tll kund och gränsen går mellan sex och to leveranser på årsbass. Inköpen tll lagret görs dag uteslutande efter satsförslag från ASW med ett fåtal undantag då kännedom fnns att en produkt kommer att efterfrågas större eller mndre utsträcknng än vad prognosen föreslår. Genom att använda prortets- och brstanalyser på lagersaldo och förbruknng kan en överblck av lagerstatus presenteras. Dessa analyser vsar hur många dagars förbruknng en lagerförd artkel kan tllgodose nnan brst uppstår, vlket medför att endast ett fåtal artklar behöver ägnas td åt varje dag

32 5 Analys I detta kaptel analyseras de uppgfter som framkommt nulägesbeskrvnngen. Här utarbetas även förslag tll lösnngar på problem. 5.1 Verksamhet Plannja har under början av 2004 utarbetat en strategplan som skall gälla tll och med I denna fnns en vson för organsatonen och dess framtd. Vsonen är kompletterad med ett antal långsktga mål för verksamheten. Däremot saknas specfka strateger för hur dessa mål skall uppnås. Företagets övergrpande mål måste delas upp mer specfka och kortsktga delmål som är mätbara och tydlga. Uppsatta mål måste även förankras organsatonen. Först när tydlga och tdsatta mål är defnerade kan alla nom företaget arbeta samma rktnng, vlket är en förutsättnng för att Plannja som företag skall kunna jobba effektvt och undvka suboptmerng mellan olka avdelnngar. För att skapa en ökad v-känsla nom Plannja måste ntegratonen mellan företagets avdelnngar öka. Idag upplevs en segregaton mellan personalen på produktonsavdelnngen och personalen på huvudkontoret. Ideallösnngen vore att bygga ut kontorsbyggnaden på SSAB-området så att den även rymmer personalen från huvudkontoret. En alternatv lösnng för en ökad ntegraton mellan avdelnngarna skulle vara löpande månadsmöten där representanter från samtlga avdelnngar gemensamt går genom föregående månads arbete samt presenterar kommande månads arbete. Företagets organsaton vad gäller ansvar och befogenheter för olka befattnngar bör ses över för att mnska frkton när gemensamma mål skall uppfyllas. Logstk är en funkton nom företaget som lämplgen lyfts upp höjd med eller ovanför produkton och marknad stället för som dag vara underordnad produkton. Utbldnng företagets affärssystem bör tllgodoses för samtlga som daglgen arbetar systemet. 5.2 Produkter Plannjas produktsortment är som tdgare nämnts mycket omfattande och utökas kontnuerlgt med nya produkter och nya kulörer. För att öka effektvteten och mnska lagervolymer krävs att Plannja gör en grundlg översyn av stt produktsortment både vad avser standardprodukter och tllbehörsprodukter

33 De frågeställnngar som bör vara aktuella vd en sådan översyn är bland annat: Vlka produkter och kulörer är lönsamma? Vlka produkter och kulörer har en sådan volymförsäljnng att de ska ngå standardsortmentet? I vlken omfattnng skall Plannja tllhandahålla komplementprodukter? Genom en översyn av försäljnngsvolym och lönsamhet på Plannjas produktsortment kan produkter med låg volym flyttas från standardsortment tll objektsortment samtdgt som ej vnstgvande produkter kan fasas ut ur sortmentet om de ej är komplementprodukter. Detta skulle medföra sänkta lagernvåer såväl mellanlager som leveranslager samtdgt som produktsortmentet skulle bl mer överskådlgt. Ett stort förbättrngsområde för Plannja är nköpen av råmateral. Genom att omförhandla avtalen tll att omfatta mndre avrop som genomförs tätare skulle en mer kostnadseffektv nköpsstrateg kunna tllämpas. 5.3 Produkton Plannja har stor potental att effektvsera sn produkton genom bland annat förändrng planerngen av produktonslnjerna samt synkronserng mellan dessa. Eftersom produktonen uteslutande har ett dvergerande flöde är en synkronserng specellt vktg för att reducera lagervolymer och därmed kaptalbndnng och kostnader mellanlager. Förbättrng av Plannjas kostnadseffektvtet och lagerhanterng skulle kunna erhållas om systemet med mnmumkvantteter uppdaterades för att bättre motsvara den verklga kostnaden för att tllverka produkten. Plannja bör sluta med hanterngen av tdgare beskrvna blndspecfkatoner, vlka reserverar materal och bnder upp produktonskapactet nnan verklg order fnns. Detta medför att kapactet som borde utnyttjas för att producera defntva order nte fnns tllgänglg och leveransdatum för dessa måste flyttas framåt tden. Blndspecfkatonerna medför även en ökad manuell hanterng eftersom produktonsplaneraren måste bevaka dessa tll dess avtal har skrvts med kund Målnngsplanerng Målnngslnjen är ensam producent av materal tll målade band-lagret vlket nnebär att planerngen av målnngen är ytterst vktg för målade band-lagrets omsättnngshastghet och kaptalbndnng. Genom att måla materal rätt volym och rätt td kan stora effektvserngar av lagerhållnngen åstadkommas. För att kunna planera målnngen effektvt krävs att underlaget tll målnngsplanerngen fnns tllgänglgt td samt är korrekt fråga om volym och kvaltet

34 Projektgruppen har tagt fram två förslag för cyklsk planerng av målnngslnjen (se blaga 6). Utgångspunkten har vart att målnngen skall ske så kostnadseffektvt som möjlgt enlgt beräknngsmodellen blaga 1. Det ena förslaget baseras på veckovs planerng 3 med en cykeltd på två veckor lknande nuvarande planerng och det andra på dagsvs planerng 4 med en cykeltd på två dagar. Förslag M1 nnebär grunden samma arbetssätt som dagens modell (se kaptel 4.5), med förändrngen att veckorna de olka färgsystemen skall målas är justerade efter den procentuella andelen av total volym. Eftersom förslaget vssa fall medför att kulörer med störst förbruknng målas varje vecka stället för varannan vecka reduceras volymen av målat band lager samtdgt som omsättnngshastgheten ökar. Ytterlgare en postv effekt av den framtagna modellen är att beläggnngen målnngslnjen blr jämnare mellan veckorna. Vd utformnngen av planerngsförslagen för målnngen har följande kostnadsposter dentferats: Ställkostnad (kr/ställ), består av kostnad för lösnngsmedel, färgspll och stllestånd. Kör-mankostnad (kr/h), består av fast kostnad för maskner och personal. Lagerhållnngskostnad (kr/lpm och tdsntervall), består av värdet på målat band räknat med lagerhållnngskostnadsränta på 15 procent. Med förslag M1 skulle den totala kostnaden för målnngslnjen reduceras med crka 1 procent per år. Detta beror på effektvare masknutnyttjande samt att planerngen är framtagen utfrån efterfrågad volym på respektve produkt. Förslaget medför även möjlgheter tll kortare ledtder för högvolymprodukter, specellt om synkronserng med proflerngslnjerna genomförs. Förslag M2 skulle nnebära ett nytt sätt att jobba eftersom cykeltden är två dagar stället för två veckor. I detta förslag lgger fokus första hand på korta ledtder och låga lagervolymer med hög omsättnngshastghet. De största färgsystemen skall enlgt förslaget målas varje dag och övrga färgsystem varannan dag. Detta medför, om systemet synkronseras med proflerngen, att genomloppstden från order tll leveransklar profl drastskt kan sänkas. Förslaget skulle dock medföra att den totala kostnaden för målnngslnjen skulle öka med crka 2 procent tll följd av fler ställ och därmed ökad total ställkostnad. 3 Hädanefter benämns det veckobaserade målnngsförslaget med förslag M1. 4 Hädanefter benämns det dagsbaserade målnngsförslaget med förslag M

35 Fgur 5.1 llustrerar kostnaden för målnngslnjen år 2003 gvet nuvarande planerngssystem samt förslagen M1 och M2. 100% 99% 103% Kostnad (kr) Nuvarande planerng Förslag M1 Förslag M2 Fgur 5.1 Totalkostnad målnng år Proflerngsplanerng Proflerngslnjerna står för den största andelen av uttag ur målade band-lagret. Genom effektv planerng av proflerngen kan målade band-lagrets omsättnngshastghet hållas hög och volymen av korta band hållas nere. Vktgt är att alltd sträva efter att utnyttja så korta band som möjlgt vd proflerng, även om två eller flera band måste användas för att producera en batch, eftersom korta band lager annars rskerar att aldrg förbrukas. På lknande sätt som för målnngsplanerngen har projektgruppen, utfrån beräknngsmodellen blaga 1, tagt fram två kostnadseffektva förslag med veckovs 5 respektve dagsvs 6 planerng även för proflerngen (se blaga 7). Proflerngsförslagen är framtagna utfrån fokuserng på effektv synkronserng mellan målnngen och proflerngen. Plannjas önskemål var ntalt att skapa en planerng av Royal-lnjen eftersom denna anses vara en trång sektor samt står för en stor del av försäljnngen. För att få en heltäckande planerngs- och kostnadsbld har projektgruppen även skapat planerngsförslag för Regola-, Rapd- och 20-lnjen. Förslag P1 är konstruerat med tanken att nga profler skall ha en cykeltd som är längre än två veckor. I profllnjer med få kulörvaratoner har en cykeltd på en vecka använts. För att få synkronserng med målnngen är förslaget konstruerat så att de kulörer som är målade en vecka ska profleras följande vecka. I och med detta reduceras volymen av målat band lager samtdgt som omsättnngshastgheten ökar. 5 Hädanefter benämns det veckobaserade proflerngsförslaget med förslag P1. 6 Hädanefter benämns det dagsbaserade proflerngsförslaget med förslag P

36 Vd utformnngen av planerngsförslagen för proflerngen har följande kostnadsposter dentferats: Ställkostnad (kr/ställ), består av kostnad för materalspll och stllestånd. Kör-mankostnad (kr/h), består av fast kostnad för maskner och personal. Lagerhållnngskostnad (kr/lpm och tdsntervall), består av värdet på proflerat band räknat med lagerhållnngskostnadsränta på 15 procent. Med förslag P1 skulle den totala kostnaden för proflerngen ovan nämnda profllnjer reduceras med nästan sju procent per år. Detta beror på effektvare masknutnyttjande samt att planerngen är mer anpassad tll efterfrågad volym av respektve produkt. Förslaget medför även kortare ledtder för högvolymprodukter, eftersom det är synkronserat med målnngslnjen. Förslag P2 nnebär precs som för målnngsplanerngen ett nytt sätt att jobba eftersom cykeltden är två dagar stället för som dag mellan två och fyra veckor. Fokus lgger även här första hand på korta ledtder och låga lagervolymer med höga omsättnngshastgheter. Precs som förslag P1 är förslag P2 synkronserat med målnngslnjen, så att de kulörer som målas en dag profleras nästföljande dag. Med denna planerngsmodell sänks genomloppstden, det vll säga tden från order tll leveransklar profl, tll mellan tre och fyra arbetsdagar för objektorder (se tabell 5.1). Tabell 5.1 Genomloppstd för order med förslag P2 Dag 0 Dag 1 Dag 2 Dag 3 Dag 4 Bästa fall Order Målnng Proflerng Leverans Sämsta fall Order Målnng Proflerng Leverans Fgur 5.2 llustrerar totala kostnaden för proflerngen år 2003 gvet nuvarande planerngssystem samt förslagen P1 och P2. För framställnng av separata kostnader per profllnje se blaga % 100% Kostnad (kr) 93% Nuvarande planerng Förslag P1 Förslag P2 Fgur 5.2 Totalkostnad proflerng år

37 5.3.3 Lagerhanterng av målade band Effekterna av genomförandet av ovan beskrvna planerngsförslag nnebär stora förbättrngar av målade band-lagret vad avser kaptalbndnng och lagerhållnngskostnader, synnerhet om förslaget med dagsvs planerng genomförs. En förutsättnng för att genomförandet av något av förslagen skall bl framgångsrkt och ge en långsktgt hållbar lösnng krävs att rutner och tankesätt vd planerngen av målnng och proflerng förändras. Grundläggande punkter för en sådan hållbar planerng är att: nte måla mer än behovet tll och med nästa målnng, mnus eventuellt överskott lager. lagersaldot för målat band aldrg får överstga behovet plus säkerhet under ett målnngsntervall. lagret av målat band ska varera storlek med behovet under ett målnngsntervall. Avstämnng av lager mot kommande behov ska göras nför varje målnng och målnngsvolym anpassas därefter. säkerhetsnvån på målade bandlagret ska räknas ut procentuellt på förbruknng under kommande målnngsntervall för att ge en proportonell storlek på säkerhetslagret. Förutom detta krävs att lagerhållnng av uddaartklar och korta band automatseras genom exempelvs förprogrammerade scrpt som på ett överskådlgt sätt redovsar vad som fnns lagret, hur länge det har funnts där och hur många meter varje band nnehåller. Vdare krävs upprättande av rutner som klart och tydlgt anger hur dessa produkter skall hanteras; vlka som ska kasseras, målas om eller utnyttjas produkton som de är. I fgurerna nedan tydlggörs skllnaderna lagervolym (fgur 5.3), kaptalbndnng (fgur 5.4) och lagerhållnngskostnad (fgur 5.5) mellan dagens arbetssätt och projektgruppens förslag. I blaga 9 redovsas målade band-lagrets storlek, kostnad och kaptalbndnng för de olka planerngsmodellerna. Volymen målade band-lagret mnskar med crka 46 procent förslaget med veckovs planerng och med omkrng 89 procent förslaget med dagsvs planerng. Motsvarande mnsknng för kaptalbndnngen och lagerhållnngskostnaden är 42 procent respektve 88 procent

38 Lagervolym (lpm) Nuvarande planerng Förslag M1+P1 Förslag M2+P2 Fgur 5.3 Genomsnttlg lagervolym löpmeter 100% 100% Kaptalbndnng (kr) 58% 12% Lagerhållnngskostnad (kr) 58% 12% Nuvarande planerng Förslag M1+P1 Förslag M2+P2 Fgur 5.4 Kaptalbndnng lager Nuvarande planerng Förslag M1+P1 Förslag M2+P2 Fgur 5.5 Lagerhållnngskostnad Total effekt av förändrngar produkton Den totala kostnaden för målnng, proflerng och mellanlager blr lägre båda framtagna planerngsförslagen jämfört med nuvarande planerngsmetod. Det veckobaserad förslaget nnebär en sänknng av total kostnad med drygt 4 procent. Förutom kostnadssänknngen medför förslaget möjlghet tll mnskat lager och därmed reducerad kaptalbndnng målade band-lagret. Förslaget med dagsbaserad planerng medför en sänknng av den totala kostnaden med 0.5 procent. Den stora vnsten med detta planerngsförslag är dock det kraftgt reducerade målade band-lagret och de korta genomloppstderna. Fgur 5.6 llustrerar skllnaderna total kostnad mellan nuvarande planerngsmodell och de två framtagna planerngsförslagen. 100% 99% Totalkostnad (kr) 96% Nuvarande planerng Förslag M1+P1 Förslag M2+P2 Fgur 5.6 Total kostnad För redovsnng av separata kostnader för målnng och de ensklda profllnjerna, samt lagerhållnngskostnad och kaptalbndnng målade bandlagret, se blaga

39 6 Rekommendatoner och dskusson I detta kaptel redovsas projektgruppens rekommendatoner som framkommt ur nulägesbeskrvnng och analys. En dskusson krng fortsatt arbete och självkrtk förs sst kaptlet. 6.1 Rekommendatoner Plannja AB rekommenderas att fortsätta jobba med cyklsk planerng sn tllverknng, men att använda den av projektgruppen framtagna modellen för dagsvs planerng. Detta skulle nte enbart resultera avsevärt lägre lager av målade band och därmed mnskad kaptalbndnng och lagerhållnngskostnad, utan även medföra kraftgt reducerade ledtder från order tll leverans. Ytterlgare en postv effekt är att produktonskostnaden skulle bl något lägre än dagens tll följd av en effektvare planerng av produktonen. Vdare rekommenderar projektgruppen att Plannja skapar fasta rutner för löpande hanterng av de uddaartklar och korta band som fnns lager. En sådan rutn bör om möjlgt skrvas n Plannjas kvaltetsdokument för att skapa större legaltet. En automatserad lösnng som på ett smdgt sätt vsualserar vlka målade band som fnns lager, hur länge de har legat där och vlken kvanttet som fnns, skulle underlätta arbetet med att öka lageromsättnngen och undvka långlggare. Plannja bör ttta närmare på utbldnng och atttyder tll affärssystemet ASW5 som företaget nylgen har mplementerat. Systemet har många bra och kraftfulla hjälpmedel för att arbeta med en effektv produktonsstyrnng. Idag arbetar planerarna på samma sätt som tdgare men ett nytt system, vlket leder tll att många möjlgheter tll effektvtetsförbättrngar går förlorade. Alla som arbetar systemet måste våga lta på det för att hela kedjan skall kunna effektvseras. En kedja är ju som bekant aldrg starkare än dess svagaste länk. Tll sst anser projektgruppen att Plannja bör se över stt standardsortment, dag nnehåller detta en för stor mängd olka kulörer. För att kunna hålla låga lager av målade band bör antalet standardkulörer mnskas tll att omfatta endast de kulörer som är mest gångbara. Valet av kulör är en modefråga vlket nnebär att företaget hela tden måste vara beredd på att nföra nya kulörer efter kundernas önskemål men även på att ta bort kulörer med låg eller ngen efterfrågan ur standardsortmentet

40 6.2 Dskusson Syftet med detta arbete har vart att ta fram arbetsmetoder för att reducera Plannjas lager av målade band. Målet var att ta fram en realstsk arbetsmodell som Plannja utan större nvesterngar skulle kunna mplementera för att effektvsera sn lagerstyrnng. Projektgruppen nsåg tdgt att cyklsk planerng trolgtvs är den mest effektva metoden för att planera Plannjas produkton eftersom planerngsbesluten för artklarna är beroende av varandra när de ska passera genom ett flertal gemensamma trånga sektorer. Två förslag på planerngsmodeller har tagts fram av projektgruppen, det ena med cykeltd på två veckor och det andra med cykeltd på två dagar. Båda dessa förslag resulterar reducerng av kostnader enbart genom användnng av matematska modeller för planerngen. Projektgruppen förordar att Plannja arbetar efter modellen med två dagars cykeltd eftersom denna nte bara leder tll reducerng av kaptalbndnng målade band-lagret utan även tll kraftgt reducerade ledtder från beställnng tll leveransklar produkt. Modellen kräver en större omstrukturerng arbetet på Plannja, men leder nte tll ökade helhetskostnader för produktonen. Anlednngen tll att förslaget med två veckors cykeltd förkastas är den att projektgruppen under projektets ssta månad fck ta del av nformaton från ett nternt ledtdsprojekt som Plannja arbetar med vlket avskten är att reducera ledtden från beställnng tll leverans hos kund. Eftersom projektgruppens förslag med två dagars cykler på produktonen uppfyller Plannjas krav för det nterna ledtdsprojektet anser projektgruppen att förslaget med två dagars cykeltd är ett bättre val. I och med att Plannja under projektets genomförande mplementerat ett nytt affärssystem, ASW5, medför projektgruppens förslag på både två veckors och två dagars cykeltder nga nya nvesterngskrav hos Plannja. Det nya affärssystemet nnehåller alla nödvändga funktoner för att effektvt kunna styra produktonen på ett sådant sätt att lagret av målade band kan hållas på en låg nvå med hög omsättnngshastghet. För att få stöd och återkopplng från företaget och för att skapa ntresse och dskusson krng uppgften hade projektgruppen tydlgare kunnat marknadsföra arbetet nternt hos Plannja. Eventuellt hade detta underlättats om projektet startat vd annan tdpunkt eftersom Plannja redan nnan projektstarten meddelade att stora resurser skulle komma att läggas på nförandet av nytt affärssystem

41 För att lösnngen lätt ska kunna tllämpas verksamheten har modeller lknande de som företaget använder dag tagts fram. Om projektgruppen valt att bortse från smdg mplementerng hade alternatva metoder kunnat utvärderas

42 7 Referenser Detta kaptel nnehåller de källor som använts under examensarbetets gång. Dessa ndelas ltteratur, rapporter, Internet, Plannjas ntranät, samt ntervjuer. 7.1 Ltteratur Axsäter, S., (1991). Lagerstyrnng. Lund: Studentltteratur. ISBN: Bergman, B., Klefsjö, B., (2001). Kvaltet från behov tll användnng. Lund: Studentltteratur. ISBN: Davdson, B., Patel, R., (1991). Forsknngsmetodkens grunder Att planera genomföra och rapportera en undersöknng. Lund: Studentltteratur. ISBN: Edlng, C., Hedström, P., (2003). Kvanttatva metoder. Lund: Studentltteratur. ISBN: Ercsson, D., Persson, G., Vrum, H., (1991). Materaladmnstraton för konkurrenskraft. Malmö: Lber-Hermods. ISBN: Krajewsk, L. J., Rtzman, L. P., (1999). Operatons Management Strategy and Analyss. 5 ed. Unted States of Amerca: Addson-Wesley Publshng Company, Inc. ISBN: X. Krajewsk, L. J., Rtzman, L. P., (2000). Operatons Management Strategy and Analyss. 5 ed. Unted States of Amerca: Addson-Wesley Publshng Company, Inc. ISBN: Mattsson, S-A., (1999). Produktonslogstk: Planerngsmljöer och planerngsmetoder. Malmö: Permatron. ISBN: Pewe, U., (2002). Lönsam logstk. Uppsala: Industrltteratur. ISBN: X. Ranhagen, U. (1995). Att arbeta projekt om planerng och projekterng nför större förändrngar. Stockholm: Arbetarskyddsnämnden. ISBN: Segerstedt, A., (1999). Logstk med fokus på materal- och produktonsstyrnng. Malmö: Lber Ekonom. ISBN: Rapporter Jensen, B., Gustafsson, E., Lndström J., Engström L-Å., Henrysson T., Johansen T-I. (2003). Logstkprojekt Plannja Skandnaven. Intern logstkrapport Plannja AB. 7.3 Internet Plannja AB. ( ). Plannja Skandnavens ledande tllverkare av byggplåt för tak & vägg, takavvattnng. [On-lne]. Tllgänglg på: [ ]

43 7.4 Plannja ntranät Plannja AB. (datum saknas). Bokslutsrapport för år [ ]. Plannja AB. (Revson ). Plannja AB Kvaltetshandbok; Affärsdé. ILE/AFFÄRSIDÉ.pdf [ ]. Plannja AB. (Revson ). Plannja AB Kvaltetshandbok; Plannjakoncernen. LE/PLANNJAKONCERNEN% pdf [ ]. 7.5 Samtal & ntervjuer Arvdsson, Ewa; mljöansvarg Brännström, Benny; målnngsansvarg Engström, Lars-Åke; f.d. logstkchef Gustafsson, Erk; tf. logstkchef Hallebjörk, Lars; arbetsledare Jönsson, Bengt; proflerngsplanerare Jönsson, Lef; IT-drftansvarg Persson, Håkan; kvaltetsansvarg Rutberg, Kjell; planerngschef Tägt, Per; plocklageransvarg Zätterqust, Lennart; målnngsplanerare

44 Blaga 1 Cyklsk planerng för trång sektor N antal artklar d efterfrågan per tdsenhet för artkel p produktonskapactet per tdsenhet för artkel (p > d) s uppsättnngstd per order för artkel A ordersärkostnad för artkel h lagerhållnngskostnad per enhet och tdsenhet för artkel T cykeltd för artkel n multpel för artkel d ρ = (1) kvot mellan behov och kapactet p τ (2) produktonstd per order exklusve uppsättnngstd för artkel = ρ T σ = s + τ (3) total produktonstd per order för artkel A T C = + h d ( 1 ρ ) (4) kostnaden för artkel som funkton av cykeltden T 2 T = h d 2 A ( 1 ρ ) ( ) (5) optmal cykeltd för artkel, genom mnmerng av C för artkel C = 2 1 ρ (6) kostnaden för artkel med optmal cykeltd A h d C N = = C 1 (7) anger en undre gräns för optmal kostnad (utan hänsyn tll kapactetsbegränsnng) N σ = T 1 1 (8) nödvändgt vllkor för att lösnngen skall gå att realsera med hänsyn tll beläggnngsgrad N ρ < 1 (9) gvet att vllkoret är uppfyllt fnns tllåten lösnng, total andel produktonstd överstger nte kapacteten = 1

45 Blaga 1 Cyklsk planerng för trång sektor T * = N = 1 h 2 d N = 1 A ( 1 ρ ) (10) bästa gemensamma cykeltden genom mnmerng av kostnaden C utan hänsyn tll kapacteten = 1 T N 1 N s = 1 ρ = T ( T *, ) mn (11) vllkor för T för att kapacteten skall räcka tll produkton T = max T (12) T väljs som största värdet av T * och T mn för att erhålla optmal tllåten lösnng mn C N = = C 1 (13) Övre gräns för produktonskostnad med hänsyn taget tll kapactetsbegränsnng enlgt (12) C C C (14) Lägsta möjlga produktonskostnad lgger nom ntervallet enlgt (14)

46 Blaga 1 Cyklsk planerng för trång sektor Lösnngsmetod för att fnna optmala produktonskostnaden genom separata cykeltder 1. Utfrån oberoende lösnngen, välj lägsta cykeltden T som basperod W 2. T för övrga artklar kommer att lgga nom ntervallet W 2 k (15) och T W 2 k +1 (16). Välj multpel enlgt (15) om 2 W 2 k annars enlgt (16). 3. Bästa basperod fås genom att mnmera C med avseende på W, vlket ger W = 2 N = 1 h d N = 1 A n ( 1 ρ ) n (18). 4. Börja om steg 2 och terera tll dess att ngen multpel förändras. 5. Testa om lösnngen är realserbar enlgt (8). Om lösnngen ej är realserbar, justera multplerna eller basperoden, testa gen. 6. Då en optmal realserbar lösnng tagts fram, kan basperoden justeras efter egna önskemål, lämplgen tll hela tdsntervall, testa om lösnngen är realserbar. 7. Turordna produktonen efter vlka produkter som skall tllverkas varje basperod, räkna ut total produktonstd varje basperod och se tll att produktonstden ej överstger vald längd på basperoden W. 8. Artklar med höga multpler anger låg förbruknng. För dessa artklar bör en avvägnng göras om dessa skall vara med ett cyklskt schema eller produceras endast då behov uppstår. A N n = W n 9. Beräkna totala produktonskostnaden utfrån vald basperod. C = + h d ( 1 ρ ) W 1 2

47 Blaga 2 Layout produktonshall