detaljplan för VIKSTA

Transkript

1 detaljplan för VIKSTA ANTAGANDEHANDLING VIKSTAD 3:8 samt delar av RUNNEVÅL 1:4, SANNERUD 1:112, SANNERUD 2:1 och VIKSTAD 3:1 KILS KOMMUN VÄRMLANDS LÄN innehåll: planbeskrivning genomförandebeskrivning utlåtande övriga handlingar: plankarta med bestämmelser beslutsdatum GODKÄND sign. KLARA arkitektbyrå ab ANTAGEN LAGA KRAFT

2 Detaljplan för VIKSTA (VIKSTAD 3:8 samt delar av RUNNEVÅL 1:4, SANNERUD 1:112, SANNERUD 2:1 och VIKSTAD 3:1) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Plankarta med bestämmelser (separat kartblad) Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Utlåtande PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Detaljplanen skall göra det möjligt att uppföra ca 17 till 38 nya småhus med tillhörande infrastruktur. Med småhus menas här såväl radhus, kedjehus, parhus som friliggande enbostadshus. Flest bostäder blir det om endast radhus uppförs och minst med enbart friliggande enbostadshus, blir det en blandning blir antalet däremellan. Området Viksta ligger inom Lövenstrandsområdet. Det kommer att få sin infart från länsväg 715 strax söder om Vikstaskolan. Kvartersmarkens utbredning följer landskapet och avgränsas i väster och öster av raviner. En gångtunnel kommer att anordnas under länsväg 715. Planen upprättas med normalt planförfarande. AVVÄGNING ENLIGT MILJÖBALKEN Markens lämplighet Enligt miljöbalkens 3 kap. 1 skall mark- och vattenområden användas, för det eller de ändamål för vilka områden är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Planområdet utgör en del av Lövenstrandsområdet som är en utveckling av tätorten Kil norrut mot Nedre Fryken. Alla strategiska ställningstaganden är gjorda i en fördjupning av översiktsplanen. Etableringen är av allmänt intresse och bedöms vara förenlig med intentionerna i 3 kap. 1.

3 2 Värdefulla områden Enligt miljöbalkens 3 kap. 2-5 skall stora opåverkade områden, ekologiskt känsliga områden, åker och skog av nationell betydelse samt fiskevatten skyddas mot påtaglig skada. Områden med värden som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras natur- eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall, enligt miljöbalkens 3 kap. 6, så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan medföra påtaglig skada. Behovet av grönområden i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. Föreslagen planering tar inte något sådant område som avses ovan i anspråk. Riksintressen Miljöbalkens 3 kap. 5-8 och 4 kap. behandlar även särskilt värdefulla områden enligt ovanstående uppräkningar, de så kallade riksintressena. För riksintressena skärps skyddskravet. Områden av riksintresse skall skyddas mot påtaglig skada. Staten kan ingripa mot exploateringsföretag eller andra ingrepp som hotar riksintressena. Den föreslagna planeringen berör inte direkt något sådant riksintresseområde. Fryksdalen är visserligen förklarat som riksintresse enligt 4 kap. miljöbalken med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns inom området. Avgränsningslinjen ligger dock drygt en halv kilometer norr om det nu aktuella planområdet. Vidare är Runnevåls gravfält av riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap. 6 miljöbalken. Avgränsningen för detta riksintresseområde ligger ca 300 meter nordväst om planområdet. Planområdet ligger inom Frykensjöarnas avrinningsområde. Sjöarna avvattnas via Norsälven och Vänern. Vänern är bl.a. av riksintresse för yrkesfisket och skulle indirekt kunna påverkas. Någon risk för detta bedöms dock inte föreligga. Spill- och dagvatten kommer att omhändertas på ett betryggande sätt innan det når recipient. Miljökvalitetsnormer I miljöbalkens 5 kap. anges miljökvalitetsnormer för utomhusluft vad avser partiklar (PM 10), kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, bly, bensen, kolmonoxid och ozon, miljökvalitetsnormer för olika föreningar i fiskoch musselvatten samt miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller. Minst skillnad mellan normer och uppmätta halter av luftföroreningar brukar det vara i miljöer likt denna för partiklar, bensen och kvävedioxid. Dimensionerande är oftast normerna för partiklar och bensen och i andra hand för kvävedioxid. I Kils kommun finns endast en mätning av kväveoxid och svaveldioxid gjord på Storgatan i centrala Kil under vintern Mätningarna låg då under nu gällande miljökvalitetsnormer trots att trafikmängden då var större än idag.

4 3 Av de faktorer som är lättast att påverka har biltrafikmängden störst betydelse. Planen innebär att trafikmängden kommer att öka något. Mot bakgrund av det geografiska läget, låga bakgrundsnivåer och omständigheterna i övrigt görs bedömningen att förutsättningarna för att uppfylla normerna vad gäller luftkvalitet inte nämnvärt påverkas. Planområdet ligger inom Göta älvs huvudavrinningsområde och avvattnas via Nedre Fryken, Norsälven och Vänern. Miljökvalitetsnormerna för fisk- och musselvatten kan därmed sägas vara tillämpliga då Vänern ingår i Naturvårdsverkets förteckning över fiskvatten som skall skyddas. Vänern klassas som laxfiskvatten och då avser miljökvalitetsnormerna parametrarna temperatur, upplöst syre, ph-värde, uppslammade fasta substanser, syreförbrukning, nitriter, fenolföreningar, mineraloljebaserade kolväten, ammoniak, ammonium, restklor, zink och upplöst koppar. Dag- och spillvatten kommer dock att omhändertas på ett betryggande sätt innan det når recipient. Ett plangenomförande bedöms därför inte medföra risk för att gällande miljökvalitetsnormer fisk- och musselvatten kommer att överskridas. Miljökvalitetsnormerna för omgivningsbuller är inte tillämpliga då de i sin nuvarande utformning bara avser kommuner med fler än invånare. Ett plangenomförande bedöms dock under alla omständigheter inte påverka bullersituationen i området i märkbar grad. PLANDATA Läge Planområdet är beläget i Viksta, i den norra delen av tätorten Kil, mellan Kils centrum och Nedre Fryken. Avståndet till Kils centrum är ca en och en halv kilometer. Planområdet avgränsas i sydväst av länsväg 715, i nordväst av naturmark samt i nordöst och sydöst av befintlig ängs-/åkermark. Areal Planområdets areal är ca 7 hektar. Markägoförhållanden Vikstad 3:8 är i privat ägo medan övrig mark ägs av Kils kommun. Kommunen är den största markägaren.

5 4 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktliga I kommunens översiktsplan, antagen av kommunfullmäktige den 23 planer juni 2010, ses området som ett utvecklingsområde för bostäder i enlighet med fördjupningen som beskrivs nedan. En fördjupning av översiktsplanen har gjorts för delen Lövenstrand där det nu aktuella området ingår, den antogs av kommunfullmäktige den 28 februari Fördjupningen innehåller tydliga planeringsmål och har legat till grund för detaljplanens utformning, som mål kan nämnas: ökad tillgänglighet till Lövenstrandsområdet, skapa handlingsfrihet i markanvändningen såväl i ett Agenda 21- prespektiv som för en långsam utbyggnadstakt, kretsloppslösningar och miljöanpassning skall eftersträvas, varje grupp av hus bör ge möjligheter till varierande boendeformer, integrera och förtäta befintliga bostadsområden inom planområdet, samla husen i grupper med högst ca 20 lägenheter i varje grupp för att ge plats för naturlig gemenskap med tydliga rum mellan hus och husgrupper för identitet och hemkänsla, och att skapa konkurrenskraftiga lägen för bostäder med utsikt mot Fryksdalen med närhet till tätortens service som ger landsbygdens kvaliteter, att bo på landet i staden. Viksta ses i fördjupningen som ett förtätningsområde. Här finns idag en mindre grupp byggnader. Planen föreslår oförändrad markanvändning för området i stort men att en förtätning kan göras med en skolbyggnad alternativt bostäder i den sydvästra delen i anslutning till den befintliga bebyggelsen. Infart till området föreslås från länsväg 715. Detaljplanen överensstämmer i princip med fördjupningen. Användningen blir dock renodlat bostäder. Vidare har förtätningsområdet utvidgats något norrut i förhållande till den illustration som är gjord i fördjupningen. Planeringen anses ha stöd i gällande översiktsplan. Detaljplaner, områdesbestämmelser, förordnanden m.m. detaljplaner Planområdet berörs idag till del av två detaljplaner i den sydvästra delen. Det gäller Förslag till stadsplan för Kilslundsområdet, fastställd den 17 juni 1963 och Förslag till stadsplan för fastigheten Vikstad 3:1 m.fl., fastställd den 31 augusti Planerna anger parkmark respektive allmänt ändamål för de berörda delarna. Genomförandetiderna är utgångna.

6 5 kulturmiljö- Kommunfullmäktige antog ett kulturmiljövårdsprogram för Kils vårdsprogram kommun den 21 mars En magasinsbyggnad från 1875 på fastigheten Vikstad 3:8 har uppmärksammats i programmet som kulturhistoriskt särskilt värdefull. tillståndsplikt vid vägar kraftledningar För länsväg 715 gäller, enligt väglagen, att det inom ett avstånd av tolv meter från vägområdet inte, utan länsstyrelsens tillstånd, får uppföras byggnader, göras tillbyggnader, utföras andra anläggningar eller vidtas andra sådana åtgärder som kan inverka menligt på trafiksäkerheten. Planområdet berörs i avsnittet närmast länsvägen av en kraftledning på 30 kv. Skyddsavståndet till en sådan ledning skall, enligt starkströmsföreskrifterna, vara minst fem meter. Beträffande risker kring elektromagnetiska fält se under rubriken störningar. Program för planområdet Bedömningen har gjorts att något detaljplaneprogram inte behöver upprättas. Den föreslagna planeringen strider inte mot översiktsplanens intentioner så som de kommer till uttryck i fördjupningen av översiktsplanen för Lövenstrand. Behovsbedömning I samband med fördjupningen av översiktsplanen gjordes en översiktlig miljökonsekvensbeskrivning som bl.a. omfattar det nu aktuella området. Här pekas bl.a. på att följande frågor bör utredas vidare: hantering av dagvatten, trafikbullersituationen, trafiksäkerheten, markradonförekomst, och riskerna kring elektromagnetiska fält. Vidare anges att läskapande trädridåer skall sparas eller skapas samt att vind- och solljusförhållandena skall beaktas vid byggnadernas placering. I samband med den nu aktuella detaljplaneläggningen har en behovsbedömning gjorts. Detaljplanen bedöms inte medföra någon sådan betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten eller andra resurser som avses i 5 kap. 18 plan- och bygglagen, 6 kap. 11 miljöbalken eller 4 i förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att den behöver föregås av en miljöbedömning/mkb. Däremot görs bedömningen att en översiktlig geoteknisk undersökning, en markradonundersökning samt att trafikbullerberäkningar behöver göras.

7 6 Dessa undersökningar/utredningar är nu framtagna och kunskaperna härifrån har inarbetats i planförslaget. FÖRUTSÄTTNINGAR Natur topografi Planområdet uppfattas som relativt plant med nivåer på mellan +101,0 och +109,0 meter (RH 00). De högsta nivåerna finns i delen väster om länsvägen. Själva kvartersmarken ligger på nivåer mellan ca +101,0 och +105,0 meter (RH 00). Till planområdet ansluter raviner i såväl nordväst som i sydost, botten på ravinerna ligger på ca +87,0 meter (RH 00). vegetation Vegetationen inom planområdet utgörs av lövträd närmast den befintliga bebyggelsen med björk som dominerande art. I anslutning till bostadshuset finns en trädgård med trädgårdsväxter och ett antal fruktträd.

8 7 I övrigt utgörs planområdet av ängs- och åkermark. Den anslutande skogsmarken är av blandskogskaraktär. biotopskydd Alléer, källor och omgivande våtmarker i jordbruksmark, stenmurar i jordbruksmark, odlingsrösen i jordbruksmark, småvatten och våtmarker i jordbruksmark samt åkerholmar äger generellt biotopskydd enligt 7 kap. 11 miljöbalken. geotekniska SWECO VBB har gjort en geoteknisk undersökning daterad förhållanden Den visar att marken under ett 0,2 till 0,3 meter tjockt mulljordstäcke består av naturligt lagrad jord av finkorniga sediment ovan fast friktionsjord på berg. Inom den östra delen av planområdet utgörs sedimenten överst av medelfast lagrad siltig sand med siltskikt till mellan 2,3 till 9,4 meters djup. Härunder består sedimenten av en lös till halvfast siltig lera med en uppmätt mäktighet från 0 till ca 10 meter. Ställvis utgörs leran av torrskorpa i sin övre del. I den västra delen utgörs sedimenten överst av torrskorpelera med en mäktighet som varierar mellan ca 2 och 4 meter. Härunder bedöms att det återfinns halvfast siltig lera och lerig silt med en mäktighet som uppgår till mellan nära 0 och ca 6 meter. De löst till medelfast lagrade sedimenten vilar på fast till mycket fast lagrade sediment som bedöms utgöras av sand och siltig sand med tunna lager av silt i växelvis lagring. Underliggande friktionsjord är fast till mycket fast lagrad och bedöms utgöras av sandig siltig morän. Naturligt lagrad jord är till följd av sitt stora siltinnehåll mycket flytbenägen vid vattenmättnad. Vidare är den tjälfarlig. Fri vattenyta har noterats på mellan 0,9 och 2,7 meter under nuvarande markyta. Grundvattenytan skall förväntas variera med årstid och nederbördsmängd.

9 8 stabilitet I samband med den geotekniska undersökningen beräknades även stabiliteten för området. Stabiliteten är i huvudsak tillfredsställande för nuvarande förhållanden. Vid slänt mot ravin i den sydöstra delen av området uppfylls inte kraven på säkerhet mot stabilitetsbrott med nuvarande markgeometrier. Inom ett avstånd av ca 30 à 50 meter från släntkrön (nivåkurva +98 à +99 meter) till ravinen kan byggnader inte uppföras utan att förstärkningsarbeten vidtas. förorenad mark Det finns inga historiska belägg för att det skulle ha funnits verksamheter inom området som kunnat medföra föroreningar av marken. Området har utgjorts av tomt- och jordbruksmark runt Viksta gård under överskådlig tid. radon I samband med den översiktliga geotekniska undersökningen gjordes också en markradonundersökning. Den visar att marken är att klassa som s.k. normalradonmark. Rekommenderat radonskydd för nybyggnad finns formulerat i Statens Planverks rapport 59:1982. fornlämningar Det har gjorts en särskild arkeologisk utredning inom området av Värmlands Museum. Syftet med denna var att fastställa om hittills okända fornlämningar kunde finnas inom det tänkta planområdet. Vid utredningen påträffades en hittills okänd fornlämning i form av rester från krononybygget Sannerudstorp vars äldsta skriftliga belägg är från Det klassades som fast fornlämning. Vid den efterföljande arkeologiska förundersökningen, som också gjordes av Värmlands Museum, påträffades nio anläggningar som tillhörde fornlämningen. Därefter har länsstyrelsen bestämt fornlämningsområdets storlek.

10 9 Verksamheter inom planområdet Inom planområdet finns idag ett enbostadshus med tillhörande tomtmark. Resterande del av marken utgörs av ängs- och åkermark. Ängsmarken klipps och hålls öppen och åkermarken odlas i någon omfattning. Delen väster om länsvägen utgörs av ett mindre skogsparti som fungerar som skolskog för Vikstaskolan utom planområdet Planområdet omges i söder och väster av bostadsområden. I övrigt av ängs- och åkermark. Rakt väster om planområdet, på andra sidan länsväg 715, ligger Vikstaskolan och lite längre söderut ligger äldreboendet Sannerudshemmet. Bebyggelse inom planområdet På Viksta gård finns fyra byggnader. Bostadshuset är en faluröd byggnad i en och en halv våningar. Här finns också ett timrat magasin som uppmärksammats i kommunens kulturmiljövårdsprogram som särskilt värdefullt.

11 10 Vidare finns ett ytterligare ett uthus och en lekstuga. I skogen väster om länsväg 715 finns en mindre elnätstation. utom planområdet I anslutning till en av infartsvägarna till Viksta gård finns två äldre faluröda uthus. Villabebyggelsen kring Runnevålsvägen norr om planområdet är huvudsakligen av något äldre datum. Villabebyggelsen i väster är mer blandad men tills största delen uppförd under 1970-talet.

12 11 Vikstaskolan i söder är en envåningsbyggnad med fasader i gult tegel och träpanel. Service samhällelig Förskolor finns på ett flertal ställen inom tätorten. Avståndet från planområdet till närmaste förskola är ca 500 meter. Närmaste skola år F-6 är Vikstaskolan som ligger på andra sidan länsväg 715, ca 150 meter väster om planområdet. År 7-9 finns i Sannerudsskolan som ligger i Kils centrum ca 1,5 kilometer söderut. För närvarande finns inga gymnasieprogram i Kil. Gymnasieutbildningar finns bl.a. i Karlstad, avståndet dit är lite drygt två mil. Vårdcentral finns inne i Kil centrum och närmaste sjukhus i Karlstad. Avståndet till Karlstad är ca två och en halv mil. kommersiell Närmaste livsmedelsbutik och annan kommersiell service finns inne i Kils centrum. Friytor rekreation Planområdet ligger inom Lövenstrandsområdet som till stora delar utgörs av ett sammanhängande naturområde som nyttjas av det rörliga friluftslivet. Just det nu aktuella avsnittet runt Viksta gård, som utgör tomtmark och ängs-/åkermark, har dock begränsat värde. Spåranläggningar för motion finns på Frykstahöjden ca tre kilometer nordöst om planområdet lek Närmaste lekplatser/bollplaner finns i omgivande bostadsområden, Runnevål och Karlslund samt i anslutning till Vikstaskolan.

13 12 Trafik biltrafik Planområdet nås idag via två vägar från länsväg 715 som går in och betjänar Viksta gård. Enligt kommunens trafiknätsanalys från oktober 1999 tillhör länsväg 715 huvudnätet och är klassad som genomfart/infart. Skyltad hastighet förbi planområdet är idag 70 km/tim. parkering kollektivtrafik tåg Parkeringsbehovet idag begränsar sig bostadshusets behov och det löses på den egna tomten. Kil är en nationell järnvägsknut. Här sammanstrålar i princip fyra järnvägslinjer, Värmlandsbanan, Norge/Vänerbanan, Bergslagsbanan och Fryksdalsbanan. Från Kils station går, vardagar, bl.a. 20 turer i vardera riktningen till Karlstad, restiden är ca 12 minuter. Avståndet från planområdet till stationen är ca en och en halv kilometer. Värmlandstrafik och SJ svarar för järnvägstrafiken.

14 13 buss Busslinjen Fagerås Kil Karlstad trafikerar området, vardagar, med ett femtontal turer i vardera riktningen. Närmaste hållplats finns vid Runnevål ca 500 meter nordväst om planområdet. Busslinjerna Arvika Karlstad och Torsby Sunne Karlstad angör järnvägsstationen i Kil, vardagar, med ytterligare fem turer i vardera riktningen. Restiden med buss till Karlstad är ca 30 minuter. Värmlandstrafik svarar för busstrafiken. gång- och cykeltrafik Det finns inget separat GC-vägnät utbyggt inom området. Inom anslutande bostadsområden finns GC-vägar liksom genom Lövenstrandsområdet, längs den gamla banvallen, från Fryksta till Kils centrum. Störningar buller biltrafik Planområdet avgränsas åt sydväst av länsväg 715. Den trafikeras med lite drygt 2000 fordon per årsmedeldygn varav ca 7 procent utgör tung trafik. Mätningen är gjord under januari månad Medelhastigheten i det aktuella avsnittet uppmättes till 53 km/tim. Buller från biltrafiken förekommer i viss omfattning. Riksdagen antog 1999 ett antal miljökvalitetsmål, bl.a. målet God bebyggd miljö. Ett av delmålen under den rubriken handlar om buller. Här anges antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder skall ha minskat med 5 % till år 2010 jämfört med år Motsvarande regionala miljömål, beslutat av länsstyrelsen, har samma formulering. Grundläggande riktvärden för buller från biltrafik finns angivna i Infrastrukturpropositionen 1996/97:53. Här anges följande vägledande riktvärden för god miljökvalitet vid nybyggnad av bostadsbebyggelse: 30 dba ekvivalentnivå inomhus, 45 dba maximalnivå inomhus nattetid, 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad), och 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad. Inomhusvärdena för bostäder regleras i Boverkets byggregler (BBR).

15 14 järnvägstrafik Kil är en betydande järnvägsknut där flera banor knyts samman. Minsta avstånd från planområdet till järnvägsspår är drygt 700 meter. Grundläggande riktvärden för buller från spårbunden trafik finns angivna i Infrastrukturpropositionen 1996/97:53. Här anges följande vägledande riktvärden för god miljökvalitet vid nybyggnad av bostadsbebyggelse: 30 dba ekvivalentnivå inomhus, 45 dba maximalnivå inomhus nattetid, 60 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad), 55 dba ekvivalentnivå på uteplats i anslutning till bostad, 70 dba maximalnivå på uteplats i anslutning till bostad, och 60 dba ekvivalentnivå inom bostadsområdet i övrigt. Motsvarande riktvärden för god miljökvalitet finns angivna i policydokument Buller och vibrationer från spårbunden linjetrafik, riktlinjer och tillämpning S024235/SA60 som upprättats gemensamt av Naturvårdsverket och Banverket. vibrationer Grundläggande riktvärden för vibrationsnivåer finns angivna i policydokument Buller och vibrationer från spårbunden linjetrafik, riktlinjer och tillämpning S024235/SA60 som upprättats gemensamt av Naturvårdsverket och Banverket, här anges följande riktvärden som planeringsmål för god miljökvalitet när det gäller bostäder: hastighet 0,4 mm/s RMS (1-80 Hz), och acceleration 14 mm/s² RMS (1-80Hz). Några andra riktvärden från myndigheter när det gäller vibrationer finns egentligen inte utanför den direkta arbetsmiljön. elektromagnetiska fält En kraftledning på 30 kv sträcker sig längs planområdet sydvästra gräns Kring en sådan ledning alstras elektriska och magnetiska fält i någon omfattning. Diskussionen om hälsoeffekter gäller främst magnetfälten som är svårast att avskärma. Magnetfältets styrka minskar med avståndet.

16 15 Den magnetfältsnivå som inte bör överskridas för lokaler där personer stadigvarande vistas kan sättas till 0,2 µt vid tomtgräns utifrån den vägledning som utarbetats gemensamt av Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och SSI angående den s.k. försiktighetsprincipens tillämpning. farligt gods Länsväg 715 är sekundär transportväg för farligt gods. I Boverkets allmänna råd 1995:5 (Bättre plats för arbete) anges att riktvärdet för skyddsavstånd till bostäder med avseende på vägtransporter av farligt gods för bör vara minst 100 meter. Vidare anges att frågan om skyddsavstånd slutligen bör avgöras i samband med planläggningen. Länsstyrelserna i Stockholm, Skåne och Västra Götaland har tagit fram ett faktablad, Riskhantering i detaljplaneprocessen (2006), som beskriver de tre länsstyrelsernas riskpolicy. Policyn kan användas som vägledning för bedömning av markanvändning vid och riskhanteringsavstånd till transportleder för farligt gods. Inom ett avstånd av 150 meter från transportleden föreslår länsstyrelserna en zonindelning som underlag för riskbedömning. Zonerna har inga fasta gränser utan riskbilden för det aktuella planområdet är avgörande för bedömning av lämpligt avstånd. Persontäthet och exploateringsgrad är exempel på faktorer som påverkar risknivån. En lämplig lokalisering innebär också att hänsyn tas till platsens unika förhållanden så som topografi, meteorologi, bebyggelsens placering inom planområdet samt dess yttre och inre utformning. Vidare anges att det för att uppnå rätt detaljeringsgrad i riskhanteringsarbetet är lämpligt att kontakt tas med den lokala räddningstjänsten. Teknisk försörjning vatten Tätorten Kil vattenförsörjs idag via fyra grundvattenbrunnar vid Fryksta. Ledningar finns framdragna till Viksta gård och omkringliggande bostadsområden, bl.a. Mons Backe inom Lövenstrandsområdet. Såväl vattenverk som ledningsnät är dimensionerade för ytterligare anslutningar. Kils huvudvattenledning ligger delvis inom planområdet idag. Detsamma gäller vattenledningen till Viksta gård. avlopp Avloppsreningsverket är beläget i den södra delen av tätorten, recipienter är Norsälven och Hyndalsån. Ledningar finns framdragna till kringliggande bostadsområden i anslutning till planområdet. Avloppsreningsverk klarar ytterligare belastning.

17 16 dagvatten Dagvattnet inom tätorten belastar idag i viss utsträckning avloppsreningsverket. Arbetet med att separera dagvattenledningarna från spillvattennätet pågår. Normalt rensas inte dagvattnet idag utan leds ut i raviner och diken. Södra delen av Nedre Fryken är dock en känslig recipient för utsläpp av förorenat dagvatten. värme Ett kommunalt fjärrvärmenät baserat på bioenergi finns utbyggt inom tätorten. Ledningar finns framdragna bl.a. till Mons Backe inom Lövenstrandsområdet. Kils kommun har en tydlig miljöprofil med målsättningen att kunna erbjuda biobränslebaserad fjärrvärme i hela tätorten. el avfall Ledningar finns inom och i anslutning till området. Avfallshantering sker enligt kommunens renhållningsordning och avfallsplan. Återvinningscentral finns vid Lersätter väster om Kils centrum. Här finns också en biogasanläggning för organiskt avfall. Återvinningsstationer finns utplacerade på ett antal platser inom kommunen. Närmaste station ligger söder om Karlslunds bostadsområde, ca en kilometer söder om planområdet. FÖRÄNDRINGAR Natur topografi De naturgivna förutsättningarna skall tas till vara. Landskapets naturliga topografi skall i så stor utsträckning som möjligt utnyttjas och ses som en tillgång vid exploateringen. Vägar och bebyggelse skall passas in i den befintliga terrängen. Schaktning och fyllning skall minimeras, stödmurar och onaturliga slänter undvikas. Detta kan självfallet ställa krav på val av både byggnadstyp och grundläggningssätt. Bestämmelse om att markens höjd inte får ändras har införts i planen utifrån två utgångspunkter, dels de landskapsestetiska aspekterna och dels med hänsyn till områdets stabilitet. Mindre justeringar i anslutning till vägar och byggnader kan accepteras, dock maximalt 0,5 meter med hänsyn till områdets stabilitet. vegetation I översiktsplanearbetet finns en uttalad ambition att skapa s.k. gröna korridorer som knyter ihop de centrala delarna av Lövenstrandsområdet med Fykstahöjden för att berika djur- och växtlivet och utveckla kvaliteter för det rörliga friluftslivet.

18 17 Den naturmark som redovisas inom planområdet skall ses som en del av denna övergripande grönstruktur och skötas i enlighet med vad som gäller för Lövenstrandsområdet i övrigt. Det har tagits fram en särskild skötselplan för ändamålet. Den trädvegetation som finns inom själva planområdet är koncentrerad till området kring Viksta gård. Ambitionen bör rent generellt vara att spara befintlig trädvegetation i möjlig omfattning. Det kan gälla träd med avgränsande eller skyddande funktion men även enstaka praktträd eller vackra gruppbestånd. Bevarandet av vegetation bör självklart hela tiden vägas mot andra eftersträvansvärda kvaliteter såsom utsikt, solinstrålning och liknande. Träd har många miljöfördelar, de fungerar som luftrenare, bullerdämpare, vindskydd, solskydd, regnskydd och dessutom förändras de vackert över årstiderna. Ett träd avger lika mycket syre som en människa tar upp och upptar samma mängd koldioxid som en människa avger. 25 räd fordras för samma jämviktsförhållande vid en bil. Mycket vegetation är alltså en förutsättning för frisk luft i våra tätorter. biotopskydd geotekniska förhållanden Det bedöms inte finnas några landskapselement inom planområdet som omfattas av det generella biotopskyddet. I den översiktliga geotekniska undersökning görs bedömningen att bostadshus i en till två våningar kan grundläggas ytligt med hel kantförstyvad bottenplatta i fast ostörd naturligt lagrad jord. Detta gäller under förutsättning att uppfyllnader begränsas till maximalt 0,5 meter över nuvarande markyta inom områden med underliggande lös lera. Grundläggningen skall utföras väldränerad och frostfritt. I planen har införts bestämmelse om att markens höjd inte får ändras. stabilitet förorenad mark Planen har utformats så ingen kvartersmark hamnar närmare släntkrön än 30 respektive 50 meter i enlighet med bedömningen i den geotekniska undersökningen. Dessutom får en sex meter bred zon av kvartersmarken närmast släntkrönet inte bebyggas. Om det i samband med exploatering eller andra arbeten skulle påträffas markföroreningar eller misstänkta markföroreningar skall kontakt tas med tillsynsmyndigheten, dvs. miljö- och byggnadsnämnden, för samråd om hur hantering av schaktmassor och sanering skall ske.

19 18 radon I den markradonundersökning som gjorts konstateras att marken är att betrakta som s.k. låg- till normalradonmark. Uppmätta radonhalter varierar mellan 0 och 35 kbq/m³. Haltgränserna för normalradonmark är kbq/m 3. Uppmätta värden innebär att nybyggnader skall utföras radonskyddande. Bestämmelse om detta har införts i planen. fornlämningar Centralt inom planområdet finns en fast fornlämning. Till varje fast fornlämning hör ett så stort område på marken som behövs för att bevara den med hänsyn till dess art och betydelse. Detta s.k. fornlämningsområde bestäms av länsstyrelsen och har markerats på plankartan. Den som vill förändra fast fornlämning och fornlämningsområde skall ansöka om länsstyrelsens tillstånd enligt 2 kap. 12 kulturminneslagen. Länsstyrelsen får lämna sådant tillstånd endast om fornlämningen medför olägenhet som inte står i rimligt förhållande till fornlämningens betydelse. Ett plangenomförande förutsätter av den berörda fornlämningen kan avvecklas. För detta måste alltså tillstånd från länsstyrelsen inhämtas. Som villkor för tillstånd kommer länsstyrelsen att ställa krav på särskild undersökning enligt 2 kap. 13 kulturminneslagen, s.k. slutundersökning för att dokumentera fornlämningen och ta tillvara fynd. Detta betyder alltså att inga markarbeten får påbörjas inom fornlämningsområdet innan den särskilda undersökningen utförts och länsstyrelsen lämnat tillstånd enligt kulturminneslagen. Preliminär muntlig bedömning från länsstyrelsen är att det finns förutsättningar för att avveckla fornlämningen. Det är anledningen till att planarbetet nu, efter gjorda undersökningar, fortsätter. Alla fornlämningar, såväl kända som okända, är skyddade enligt kulturminneslagens bestämmelser. Skulle det i samband med exploatering eller andra arbeten påträffas ytterligare fornlämningar eller misstänkta fornlämningar skall även då kontakt tas med tillsynsmyndigheten, dvs. länsstyrelsen. Verksamheter Planområdet är avsett för bostadsändamål. Med bostadsändamål menas att boendet skall vara verksamhetens huvudsyfte och dessutom ha varaktig karaktär. Dit hör även bostadskomplement av olika slag såsom garage/parkering, förråd och liknande. I begreppet ingår även kategoribostäder såsom gruppbostad, träningsbostad och liknande även om boendet kräver ständig tillsyn av personal. Upplåtelseform och boendeform har ingen betydelse i sammanhanget. Vid annan verksamhet i en bostad gäller att huvudsyftet alltid skall vara boendet. Enstaka arbetsrum i en stor bostad skall dock kunna accepteras.

20 19 Verksamheten skall så långt möjligt anpassas till ett uthålligt system som ger så liten påverkan på människor och miljö som möjligt. Bebyggelse Det finns en uttalad ambition från kommunens sida att bebyggelsen inom området skall utformas så att energiförbrukningen minimeras samt att den energi som trots allt tillförs skall vara förnyelsebar. Passivhus är ett etablerat och definierat begrepp i sammanhanget. Det är en byggnad där värmeförlusterna minskats så mycket att inga radiatorer eller någon golvvärme behövs. De allra kallaste dagarna räcker det med en lätt förvärmning av friskluften för att hålla huset varmt. De minskade värmeförlusterna åstadkoms genom att huset byggs så tätt att ventilationen sker via ventilationssystemet och inte genom otätheter i konstruktionen. Det gör att man kan återvinna värmen i den uppvärmda luften. Huset behöver därför också värmeisoleras bättre och ha färre köldbryggor. Definitionen för passivhus är att den tillförda värmeeffekten vid +20 o C innetemperatur och dimensionerande utetemperatur enligt Svensk Standard inte får överstiga 14 W/m 2 inom den norra klimatzonen som Kil tillhör. För friliggande hus mindre än 200 m 2, dvs. villor och parhus, är motsvarande siffra 16 W/m 2. Ett passivhus är prisvärt. De små extrakostnader för bättre isolering och värmeväxlad ventilation betalar sig inom några få år genom minskade energikostnader. Planen möjliggör gynnsam väderstrecksorientering så att solenergin kan utnyttjas. Solvärme kan exempelvis utnyttjas för uppvärmning av tappvarmvatten under stora delar av året. I övrigt har planen en enkel grundstruktur. Kvartesmarken utgörs av en sammanhängande yta vars utbredning till stor del styrs av det omgivande ravinsystem. Ut mot kvarterets ytterkanter finns en zon om sex meter som inte får bebyggas. Mot länsvägen finns ett område med 20 meters bredd som bara får bebyggas med uthus eller garage. Denna del av kvartersmarken är dels bullerutsatt och ligger dessutom inom kraftledningens influensområde när det gäller risken för s.k. elektromagnetisk strålning. Bebyggelsekvarteret omges av naturmark. Det finns vidare en generell bestämmelse om att nya byggnader skall placeras minst 4,5 meter från tomtgräns. Bestämmelsen gäller givetvis inte byggnadstyper som är avsedda att ihopbyggas i tomtgräns, dvs. parhus, kedjehus och radhus, men väl deras fria sidor. Planen anger bostadsändamål och småhus. Med småhus menas enbostadshus, parhus, kedjehus eller radhus. Planen tar inte ställning till vilken typ av småhus som byggs. Det kommer istället att styras av efterfrågan vid genomförandetidpunkten. Den kan också bli en blandning av olika typer.

21 20 Utnyttjandegraden anges som en största tillåten byggnadsarea i procent av tomtarean. Med byggnadsarea menas den area byggnaderna upptar på marken och avser all bebyggelse, dvs. även olika bostadskomplement såsom förråd, garage och liknande. I planen anges att 20 % av tomtarean får bebyggas om friliggande enbostadshus uppförs och 30 % om parhus, kedjehus eller radhus uppförs. Bostadsbebyggelsen får uppföras till maximalt två våningars höjd. Som våning räknas, enligt 9 PBF (Plan- och byggförordningen), vind där bostadsrum eller arbetsrum kan inredas, om den beräknade byggnadshöjden är mer än 0,7 meter högre än nivån för vindsbjälklagets översida, och källare om golvets översida i våningen närmast ovanför ligger mer än 1,5 meter över markens medelnivå invid byggnaden. Vindsinredning är tillåten såvida den inte är att betrakta som våning enligt definitionen ovan. För komplementbyggnader gäller en högsta tillåten byggnadshöjd på 3,0 meter. Byggnadshöjden räknas till skärningen mellan fasadplanet och ett tänkt plan som är 45 graders lutning inåt byggnaden berör byggnadens tak. När det gäller bebyggelsens utformning och utseende i övrigt har en viss sammanhållande karaktär eftersträvats. Planen har bestämmelser om att fasaderna skall utformas med träpanel och att taklutningen skall vara mellan 27 och 45. Det är en taklutning som möjliggör en effektiv användning av solfångare. På fastigheten Vikstad 3:8 finns ett timrat magasin som i kommunens kulturmiljövårdsprogram uppmärksammats som kulturhistoriskt särskilt värdefullt. Av plan- och bygglagen (PBL) framgår då att: 2 kap. 6 PBL Vid planläggning och i andra ärenden enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. 8 kap. 13 PBL En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas. Riksdagen antog år 1999 ett antal miljökvalitetsmål, bl.a. målet God bebyggd miljö. Ett av delmålen handlar om kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som senast 2010 skall vara identifierad och ha en långsiktigt hållbar förvaltning. Motsvarande regionala miljömål, beslutat av länsstyrelsen, har samma formulering.

22 21 Det har i planen införts skydds- och varsamhetsbestämmelser för magasinet. I skyddsbestämmelserna konstateras att byggnaden är särskilt värdefull från kulturhistorisk synpunkt och därmed alltså omfattas av 8 kap. 13 PBL samt att den inte får rivas. Vidare anges att dörrar, fönster och timmerstomme skall bevaras samt att fasader skall vara målade med faluröd slamfärg. I varsamhetsbestämmelserna anges att eventuella ändringar av byggnaden skall utföras varsamt så att byggnadens särdrag beaktas och dess kulturhistoriska värden tas tillvara samt att taktäckningen skall utgöras av rött lertegel. För fastigheten i övrigt införs planbestämmelser som överensstämmer med befintliga förhållanden dvs. friliggande enbostadshus till maximalt två våningars höjd med träfasader. tillgänglighet Bostäder och tillhörande tomter skall i princip utformas så att det medger tillgänglighet för personer med funktionshinder. Om det är befogat med hänsyn till terrängen behöver inte kravet på tillgänglighet till byggnaden uppfyllas när det gäller en- och tvåbostadshus. Service samhällelig Skolor med ledig kapacitet samt möjlighet till sjukvård finns inom fullt acceptabla avstånd. När det gäller förskolor så råder det redan idag en brist på platser. Frågan håller på att utredas och möjligheten att bygga en ny förskola inom Lövenstrandsområdet undersöks för närvarande. Nya förskoleplatser kommer att finnas innan utbyggnaden av det nu aktuella området påbörjas. Föreslagen exploatering bedöms inte utlösa behov av någon annan samhällsservice. I fördjupningen av översiktsplanen har det nu aktuella planområdet, Viksta, setts som lämpligt för en skola, exempelvis ett miljögymnasium. Någon sådan etablering är dock inte längre aktuell. kommersiell Kommersiell service i olika former finns inom rimligt avstånd från planområdet. Den planerade utbyggnaden inom Viksta bedöms inte i sig kunna skapa förutsättningar för någon utbyggnad av den kommersiell service inom närområdet. Etableringen innebär dock självfallet att underlaget för befintlig service stärks. Friytor lek och rekreation Ett övergripande mål för utvecklingen av Lövenstrandsområdet har varit att slå vakt om och utveckla friluftslivet inom området. Från planområdet kommer att finnas möjligheter att komma ut i den omgivande naturmarken via stigar och vägar.

23 22 Lövenstrand är redan idag attraktivt som närströvområde för bär- och svampplockare, hundägare, lekande barn, motionärer m.fl. Härifrån kan man ta sig vidare till badplatsen vid Fryksta eller motionscentralen på Frykstahöjden. Exploateringens omfattning och typen av bebyggelse gör att det inte ansetts föreligga behov av någon särskild lekplats inom området. Större lekplatser/bollplaner finns inom angränsande bostadsområden. Dit kan man ta sig via gång och cykelvägnätet. naturmiljö I planområdets randzoner redovisas naturmark. Marken skall ingå som en del av den övergripande grönstrukturen inom Lövenstrandsområdet och skötas enligt den skötselplan som upprättats. Trafik biltrafik Planområdet ligger väl till ur tillgänglighetssynpunkt sett utifrån den övergripande trafikstrukturen. Det ligger i direkt anslutning till länsväg 715 (gamla riksväg 61). Vägen ingår i huvudnätet, är av bra kvalitet och leder effektivt ut trafiken till det omgivande vägnätet. Planområdet kommer att få en ny körbar förbindelse med länsväg 715, ca 225 meter sydöst om korsning länsväg länsväg 698. Den ena av de två befintliga vägarna in till Viksta gård kommer att avvecklas. Trafiken som betjänar Viksta gård kommer att ledas via den södra infartsvägen. I anslutning till denna kommer en vändplats att anordnas vid fastighetens tomtgräns för att möjliggöra för bl.a. sophämtningsfordon att vända. I dag är den högsta tillåtna hastigheten på länsväg 715, i det aktuella avsnittet, 70 km/tim. Siktförhållandena är goda så någon anledning att sänka hastigheten utifrån just den utgångspunkten anses inte föreligga. Inom själva kvartersmarken är det exploatören som utvecklar bostadsgatunätet. Det kan göras på olika sätt, på plankartan finns tre olika illustrationer. I två av alternativen har en traditionell gata som avslutats med en vändplats dragits in i området. I det tredje alternativet redovisas en lösning där all bilparkering samlas vid områdets entré och bostadskvarteret i övrigt blir bilfritt. Med tanke på planens miljöprofil och ur trafiksäkerhetssynpunkt torde det senare alternativet vara att föredra. parkering kollektivtrafik Parkeringsbehovet skall lösas inom kvartersmarken. I illustrationerna visas olika alternativ, i anslutning till bostaden, samlat i några strategiska punkter inom området eller samlat i anslutning till området entré. För att göra bostadsområdet attraktivt och för att nå miljökvalitetsmålen är det angeläget att stimulera kollektivtrafiken. För att göra kollektivtrafiken till ett konkurrenskraftigt alternativ måste den bl.a. vara lättillgänglig med korta avstånd till hållplatserna. Genom att organisera busslinjerna på annat sätt skulle hållplats kunna ordnas på väg 715 i anslutning till planområdet. Frågan kommer att utredas vidare i samband med Lövenstrandsområdets fortsatta utbyggnad.

24 23 gång- och cykeltrafik Ambitionen i planarbetet är att så långt möjligt separera oskyddade trafikanter från biltrafiken i enlighet med den trafiknätsanalys som gjordes1999. Det primära behovet för oskyddade trafikanter är att på ett trafiksäkert sätt kunna passera väg 715 mitt för planområdet för att exempelvis nå Vikstaskolan och det GC-vägnät som leder vidare in mot Kils centrum. Detta kommer att lösas genom en GC-tunnel under vägen. Det kommer också att finnas ett behov av att lätt kunna komma ut i den omgivande naturen och till andra bostadsområden inom Lövenstrand. Dessa stigar/vägar kommer att utvecklas utifrån det stigsystem som redan finns etablerat inom delar av området. I planen redovisas dessa förbindelser endast som illustrationer. Deras exakta lägen kommer i hög grad att påverkas av hur det nu aktuella planområdet och Lövenstrand i stort kommer att exploateras. Störningar buller biltrafik Utifrån trafikmängd och högsta tillåten hastighet kan beräkningar av bullernivåer göras. Trafikbullerberäkningar som gjorts av WSP Samhällsbyggnad, daterade , visar att gällande riktvärden för vägtrafikbuller klaras på ett avstånd av drygt 38 meter från väg 715. Det är maximalnivåerna som är dimensionerande. Det biltrafiktillskott som den planerade exploateringen i sig beräknas generera har inräknats. Planen har utformats så att ingen kvartersmark där bostadshus får uppföras ligger närmare väg 715 än 50 meter. En 20 meter bred zon av kvartersmarken närmast vägen får endast bebyggas med uthus, garage eller motsvarande. Uppförs bebyggelse här kan den, rätt utformad, fungera som bullerskärm och därmed ge en ännu bättre ljudmiljö för det bakomliggande bostadsområdet. järnvägstrafik vibrationer elektromagnetiska fält Erfarenheter från tidigare beräkningar, för Mons Backe som ligger betydligt närmare järnvägen, visar att järnvägsbullret inte utgör något problem. Mot bakgrund av markens beskaffenhet, trafikmängder och avstånd görs bedömningen att vibrationer från trafiken inte kommer att utgöra någon störning. Erfarenhetsmässigt krävs ett skyddsavstånd på ca 35 meter från en luftledning med aktuell spänning för att man med säkerhet skall erhålla magnetfältsnivåer under 0,2 µt. Planen har utformats så att detta säkerhetsavstånd klaras.

25 24 I planen har plats för en ny elnätstation reserverats. Även kring sådana bildas magnetfält i någon omfattning. De är dock kapslade och avskärmade till skillnad från luftledningar. Erfarenhetsmässigt klaras nivån 0,2 µt när det gäller en sådan station redan på fem meters avstånd med den aktuella spänningen. Planen är så utformad att detta avstånd klaras med marginal till plats där personer stadigvarande kommer att vistas, dvs. mark där bostadsbyggnad får uppföras. farligt gods Väg 715 är sekundär transportväg för farligt gods. De sekundära transportvägarna är endast avsedda för lokala transporter till och från de primära transportvägarna och används inte för genomfartstrafik. Antalet transporter av farligt gods inom det aktuella avsnittet av väg 715 bedöms idag vara mycket litet. Mot bakgrund av detta bedöms planens skyddsavstånd på knappt 60 meter mellan kvartersmark för bostadsbebyggelse och vägmitt vara tillräckligt. räddningstjänst Servisledningen för vatten kommer att vara dimensionerad för att även klara kravet för brandsläckning. Brandpost kommer att anordnas inom området. Den skall ligga lätt åtkomlig för räddningstjänstens fordon på en snöröjd yta. Det exakta läget kommer att bestämmas i projekteringsskedet när läget på vägar slutligt bestämts. Teknisk försörjning vatten Huvudvattenledningen, som idag sträcker sig inom delar av planområdet, kommer att ersättas av ny ledning och ges en dragning anpassad till den nya planen. Befintlig ledning är överdimensionerad och av dålig kvalitet och skall under alla omständigheter på sikt bytas ut. I VA-utredningen redovisas två alternativ när det gäller huvudvattenledningen. Antingen att bara de delar som berör själva planområdet byts ut i ett första skede alternativt att hela ledningen byts ut på en gång. I det första fallet ligger ledningen kvar till sina huvuddelar men dras om längs planområdets östra gräns. Till sina huvuddelar kommer den att dras utanför själva planområdet. Vid passagen av den ravin som finns har i planen ett ledningsreservat lagts ut på kvartersmarken för att underlätta passage av ravinkrönet. Om hela ledningen byts i ett sammanhang finns även möjlighet att dra den väster om det planerade bostadsområdet för att undvika ravinerna på den östra sidan. Här finns ett släpp i kvartersmarken som möjliggör passage. Även vattenledningen till Viksta gård kommer att ges en ny sträckning utanför kvartersmarken. Ny bebyggelse kommer alltså att anslutas till det kommunala nätet som byggs ut inom området.

26 25 spillvatten dagvatten Bebyggelsen kommer att anslutas till det kommunala nätet som byggs ut inom området. Spillvattnet kommer att avledas norrut via ny ledning till befintlig pumpstation vid Tallåsen som byggs om för att klara kapaciteten. Härifrån pumpas spillvattnet till kommunens reningsverk. Konventionell dagvattenhantering orsakar stora flödesvariationer i vattendrag och nivåvariationer i sjöar. Det kan skapa problem med källaröversvämningar och bräddning av orenat avloppsvatten. För att förebygga problem med dagvattenhanteringen kommer ett lokalt omhändertagande av dagvatten tillämpas. Bestämmelse om detta har införts i planen. Inom Lövenstransområdet finns ett flertal ravinsystem som är bland länets mäktigaste både vad det gäller utbredning och djup. Ravinerna bör skyddas som exempel på märkliga geologiska formationer med speciell vegetation och ett intressant djurliv. De har också stor betydelse för det rörliga friluftslivet och är värdefulla för landskapsbilden. Genom att använda sig av lokalt omhändertagande och någon typ av infiltration samt utjämningsmagasin kan ravinernas erosionskraft koncentreras till färre platser inom ravinsystemen. I förlängningen medför detta minskat dagvattenutsläpp i ravinerna och minskat flöde till recipienten, dvs. Nedre Fryken. I VA-utredningen föreslås en kombination av fördröjning nära källan och infiltration. Det sker genom utkastare på stuprören och avrinningsveck från vägar och parkeringsytor. Vattnet leds sedan vidare i svackdiken. Hela planområdet lutar åt nordost varför vattnet därför kommer att ledas i denna riktning. Flödena delas upp i två utsläppspunkter. För att undvika punktformiga utsläpp som kan orsaka erosionsskador föreslås en kombinerad infiltrations- och fördröjningsanläggning. Vid normala flöden infiltrerar vattnet. För att förbättra infiltrationen kan eventuellt även dränering behövas. Vid höga flöden, när infiltrationskapaciteten inte räcker till, fylls fördröjningsmagasinet upp. Utloppet består av ett genomsläppligt krön som gör att vattnet sprider sig över hela kanten istället för i ett koncentrerat flöde. Magasinens regleringsvolym kan beräknas först när den totala mängden hårdgjorda ytor, dikessträckor m.m. är kända. För att minska behovet av fördröjningsmagasin kan tomterna planeras så att så många hus som möjligt har utkastare som leder direkt mot omgivande naturområden istället för mot uppsamlande diken. Svackdiken kan också konstrueras med en stenfyllning i botten så att hela dikessträckan fungerar som fördröjningsmagasin. Plats för fördröjningsmagasinen redovisas i planen. Dagvattenhanteringen bedöms inte utgöra något hot för kommunens grundvattentäkt vid Fryksta. Tillrinningsområdet till vattentäkten har en beräknad area på ca 1,22 km 2 och har sin geografiska gräns som närmast ca 900 meter nordöst om planområdet.

27 26 värme Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö har bl.a. ett delmål om energianvändning m.m. i byggnader. Det regionala miljömålet, beslutat av länsstyrelsen, innebär att miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler skall minska och vara lägre år 2010 än år Detta skall bl.a. ske genom att den totala energianvändningen effektiviseras för att på lång sikt minska samt att andelen energi från förnybara energikällor ökar. Det kommunala fjärrvärmesystemet kommer inte att dras fram till planområdet. Uppvärmningen får istället ske genom enskilda lösningar. Planen har en uttalad miljöambition med inriktning på låg energiförbrukning. Det förutsätter att byggnaderna görs täta och välisolerade. Den energi som trots allt behöver tillföras bör baseras på förnyelsebara energikällor, hit räknas sol, vind, vatten och biobränslen. Lämpliga lösningar kan exempelvis vara värmeväxlad ventilation, högeffektiva och miljögodkända ved- eller pelletskaminer och solfångare. el Ny bebyggelse ansluts till befintligt ledningsnät som kommer att byggas ut inom området. I planen har plats för en ny elnätstation har reserverats i anslutning till områdets infart. tele, data avfall Ny bebyggelse ansluts till befintligt ledningsnät som kommer att byggas ut inom området. Avfallshantering kommer att ske enligt kommunens renhållningsordning och avfallsplan. Administrativa frågor Planens genomförandetid är satt till tio (10) år från den dag planen vunnit laga kraft. Konsekvenser av planens genomförande En exploatering enligt planen innebär en radikal förändring i förhållande till nuvarande markanvändning. Även om en del av området i och för sig redan är ianspråktaget för bostadsändamål så kan antalet bostäder, beroende på vilken typ av bostäder som byggs, komma att öka från en enda som idag till ett knappt fyrtiotal. Belastningen på området kommer därmed att öka både vad gäller trafik och människor. Det innebär vidare, för såväl boende inom området som för passerande, en stor visuell förändring. Det idag öppna landskapet kommer i detta avsnitt efterhand att fyllas med bebyggelse. Vidare förutsätter ett plangenomförande att en fast fornlämning måste tas bort i sin helhet.

28 27 I den fördjupade översiktsplanen beskrivs ambitionerna med Lövenstrandsområdet som helhet. En målsättning, förutom att skapa attraktiva boplatser, är att tillgängligheten skall öka, att attraktiva ströv- och naturområden skall utvecklas och gröna korridorer skapas som knyter ihop området med såväl Fryksta som Frykstahöjden. Landskapet skall brytas upp och göras mer varierat. Den nu aktuella planeringen är ytterligare ett steg i att genomföra denna vision. Ett långsiktigt uttalat mål för Kils kommun som helhet är att växa bl.a. för att skapa ett förbättrat skatteunderlag och därmed bättre möjligheter att behålla och utveckla såväl samhällsservice som kommersiell service. En förutsättning för detta är att kunna erbjuda konkurrenskraftiga och attraktiva bostadslägen. Plangenomförandet innebär att det tillskapas ett antal nya bostäder med möjligheter till ett hållbart boende i en naturskön omgivning med närhet till tätortens service till förhållandevis låga infrastrukturella kostnader. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Vid upprättandet av planbeskrivningen har byggingenjör Mari Andersson och stadsarkitekt Göran Grönkvist medverkat Jan Erik Engström arkitekt SAR/MSA

29 Detaljplan för VIKSTA (VIKSTAD 3:8 samt delar av RUNNEVÅL 1:4, SANNERUD 1:112, SANNERUD 2:1 och VIKSTAD 3:1) GENOMFÖRANDEBESKRIVNING HANDLINGAR Plankarta med bestämmelser (separat kartblad) Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Utlåtande ORGANISATORISKA FRÅGOR Planförfarande Detaljplanen upprättas med normalt planförfarande. Tidsplan planprocessen Beslut om samråd MBN januari -09 Samråd med berörda samt remiss till myndigheter och kommunala nämnder februari -09 Beslut om utställning MBN februari -11 Utställning april -11 Antagande MBN november -12 Laga kraft december -12 väganslutning GC-tunnel GC-vägar teknisk försörjning Väganslutning till länsväg 715 kan byggas när erforderliga planbeslut är fattade, medel ställts till förfogande och behov föreligger. Gång- och cykelvägstunnel under väg 715 kan byggas när erforderliga planbeslut är fattade, medel ställts till förfogande och behov föreligger. Gång- och cykelvägar kommer att byggas när erforderliga planbeslut är fattade, medel ställts till förfogande och behov föreligger. Ledningar kommer att flyttas respektive dras fram när erforderliga planbeslut är fattade, medel ställts till förfogande och behov föreligger.

30 2 bebyggelse fastighetsbildning Ny bebyggelse kommer att uppföras när erforderliga planbeslut är fattade, bygglov erhållits och i den takt byggherrarna/exploatörerna finner det lämpligt, alternativt vad som överenskommits i exploateringsavtal. Fastighetsbildning kan ske när erforderliga planbeslut är fattade. Genomförandetid Planens genomförandetid sätts till tio (10) år från lagakraftdatum. Ansvarsfördelning Kils kommun ansvarar för följande delar i genomförandeprocessen: - planarbete, - erforderliga fastighetsbildningsåtgärder, - flyttning av ledningar inklusive huvudvattenledningen, - förbindelsepunkter för VSD-ledningar, - iordningställande av allmän platsmark inklusive gator, gång- och cykelvägar, gång- och cykeltunnel och anslutningen till länsväg 715. Byggherren/exploatören ansvarar för följande delar i genomförandeprocessen: - förvärv av erforderlig tomtmark, - bygglovsansökan/bygganmälan samt kontakter med myndigheter och andra, - kompletterande geoteknisk undersökning, - nybyggnadskarta, - utsättning, - uppförande av byggnaderna, - anslutningsledningar till kommunens ledningsnät, och - iordningställande av tomtmark. Avtal Avtal som reglerar de närmare omständigheterna kring markförvärv, exploatering m.m. skall upprättas mellan byggherren/exploatören och kommunen för varje enskilt projekt. Tillstånd Länsstyrelsens tillstånd enligt 2 kap. 12 kulturminneslagen krävs innan markarbeten får påbörjas inom fornlämningsområdet. Tillståndet kommer att förenas med villkor om särskild undersökning enligt 2 kap. 13 kulturminneslagen.

31 3 FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Nya fastigheter skall bildas genom avstyckningar från Vikstad 3:1. Allmän platsmark läggs i kommunal fastighet. Rätten till underjordiska ledningar skall tryggas genom ledningsrätt eller servitut. Rätten för fastigheten Vikstad 3:8 att ha körbar förbindelse över kommunens mark, Vikstad 3:1, skall tryggas genom servitut. Fastighetsbildning kan ske med stöd av detaljplanen. EKONOMISKA FRÅGOR Planekonomi Kommunens får direkta kostnader för planarbete, fastighetsbildning, ledningsdragning inklusive flyttning av huvudvattenledningen och iordningställande av allmän platsmark inklusive ny körbar förbindelse med länsväg 715 och gång- och cykeltunnel under länsväg 715. Kommunens direkta intäkter blir från försäljning av tomtmark, planavgifter, bygglovsavgifter och anslutningsavgifter. De ekonomiska frågorna mellan kommunen och byggherren/exploatören kommer att regleras i avtal. Den förrådsbyggnad som idag ligger på kommunens fastighet Vikstad 3:1 arrenderas idag ut. Arrendet kommer att sägas upp och byggnaden kommer att rivas under planens genomförandetid. Planavgiften kommer att tas ut i samband med bygglovsprövningar. TEKNISKA FRÅGOR Utbyggnaden av området kan komma att ske etappvis. Takten på etapputbyggnaden kommer i så fall att styras av exploateringsintresset och tilldelningen av kommunala medel. Nybyggnadskarta och utsättning kommer att krävas i samband med bygglovsprövningen. Kompletterande geoteknisk undersökning kan komma att krävas för enskilda exploateringsprojekt, såvida det inte anses obefogat med hänsyn till projektets ringa omfattning eller andra omständigheter.

32 4 Ny bebyggelse skall uppföras i radonskyddande utförande med hänsyn till förekomsten av markradon. Dagvattnet skall omhändertas lokalt. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Vid upprättandet av genomförandebeskrivningen har byggingenjör Mari Andersson och stadsarkitekt Göran Grönkvist medverkat Jan Erik Engström arkitekt SAR/MSA

33 Detaljplan för VIKSTA (VIKSTAD 3:8 samt delar av RUNNEVÅL 1:4, SANNERUD 1:112, SANNERUD 2:1 och VIKSTAD 3:1) UTLÅTANDE HANDLINGAR Plankarta med bestämmelser (separat kartblad) Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Utlåtande Ett förslag till detaljplan har upprättats för ett område vid Viksta inom Lövenstrandsområdet i Kil. Planförslaget har varit utställt i kommunhuset under tiden 28 mars till och med den 26 april I bilaga 1 redovisas synpunkter som kommit in under utställningstiden och kommunens kommentarer till dessa. Inkomna synpunkter har föranlett att ett område för en ny nätstation lagts ut i planen, att ledningsrätten för kraftledningen markerats på plankartan, att ett reservat för allmänna underjordiska ledningar lagts in i planområdets sydöstra del och slutligen har smärre kompletteringar och korrigeringar gjorts i planbeskrivningen och planbestämmelserna. Det anses inte finnas några synpunkter från samrådsskedet som inte blivit tillgodosedda.

34 BILAGA 1 SAMMANSTÄLLNING AV INKOMNA YTTRANDEN UNDER UTSTÄLLNINGSSKEDET

35 REGIONALA YTTRANDEN KOMMENTARER Ett u-område har säkerställts i planområdets sydöstra del. 2

36 REGIONALA YTTRANDEN KOMMENTARER Komplettering av texten har skett. Komplettering av texten har skett. Korrigering av bestämmelsen har skett. 3

37 REGIONALA YTTRANDEN KOMMENTARER

38 REGIONALA YTTRANDEN KOMMENTARER

39 ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMENTARER Område för ny nätstation har efter samråd med Fortum lagts ut i planen. Komplettering har skett. Det aktuella området redovisas i planen som naturmark med kommunen som huvudman. Området får inte bebyggas och skötseln inskränker sig i normalfallet till viss städning. Den redovisade markanvändningen utgör dock inget hinder för ledningsunderhåll och röjning. Synpunkter noteras och kommer att beaktas. Synpunkterna noteras. Det råder full medvetenhet om riskerna med elektromagnetiska fält, se i planbeskrivningen under rubriken elektromagnetiska fält. Det förs ett resonemang kring dessa frågor i planen som resulterat i att planen utformats så att ingen bostadsbyggnad kan placeras närmare ledningen än 35 meter. 6

40 ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMENTARER Kommentarer se föregående sida. 7

41 ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMENTARER Synpunkterna noteras. Synpunkterna noteras men inriktningen och de strategiska ställningstagandena gjordes i samband med att den fördjupade översiktsplanen för Lövenstrand som antogs av kommunfullmäktige 2002 och bekräftades i den kommunomfattande översiktsplanen som antogs

42 ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMENTARER Det är politiska beslut som styr vilka investeringar kommunen skall göra. I det sammanhanget har detaljplaneläggningen av Viksta prioriterats. Det har bedömts angeläget att ha en god planberedskap och ett varierat utbud av planlagd mark för bostadsändamål. 9

43 ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMENTARER Frågan kommer att lösas i den efterföljande genomförandeprocessen. Vändplatsen omnämns i planbeskrivningen och redovisas på planens illustrationer. Frågan kommer att lösas i den efterföljande genomförandeprocessen Mari Andersson byggingenjör Kils kommun 10