TAGGEN VINDPARK. Miljökonsekvensbeskrivning Kristianstads & Sölvesborgs kommuner, Blekinge & Skåne län

Transkript

1 TAGGEN VINDPARK Miljökonsekvensbeskrivning Kristianstads & Sölvesborgs kommuner, Blekinge & Skåne län

2 Projektnummer: Kund: Författare: Korrektur: P10012 Taggen Vindpark AB Emelie Johansson Vanja Schön Ansvarig: Emelie Johansson SIGNATUR Leveransdatum: Rapportversion: Version 1.5

3 ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING Miljökonsekvensbeskrivingen (MKB) enligt miljöbalken (MB) avser ändrad totalhöjd för en vindkraftsetablering i Hanöbukten i Kristianstad och Sölvesborgs kommuner. Denna MKB är upprättad i enlighet med 6 kap. 3 MB och syftar till att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade ändringen av verksamheten kan medföra på miljö och hälsa samt hur verksamheten påverkar hushållningen med resurser. MKB:n är utformad utifrån bestämmelserna i 6 kap. 7 MB. Eftersom detta är en ansökan om ändringstillstånd begränsas MKB:n till att omfatta den påverkan som höjningen av totalhöjden medför. I denna MKB beskrivs påverkan som uppkommer för vindkraftverk med en totalhöjd om 220 meter vilket jämförs med påverkan för nollalternativet 83 vindkraftverk med en totalhöjd om 170 meter. För flera miljöaspekter är det ingen skillnad i påverkan mellan alternativen, dvs. totalhöjden medför ingen förändring. MKB:ns uppbyggnad och struktur är liknande den MKB som tidigare legat till grund för gällande tillstånd. Bakgrund Taggen Vindpark erhöll tillstånd från Mark- och miljödomstolen i Växjö Bolaget erhöll tillstånd för att uppföra och driva en gruppstation för vindkraft om högst 83 vindkraftverk med en totalhöjd om maximalt 170 meter, varav högst fem vindkraftverk för utveckling, allt med en sammanlagd effekt om maximalt 300 MW med utformning Layout bred och i övrigt fritt placerade inom med rött markerat område punkterna 1-8. Tillståndet är förenat med 16 villkor. Beslutet överklagades till Mark- och miljööverdomstolen som avvisar samt lämnar inte prövningstillstånd till överklagandena. Detta beslut överklagades i sin tur till Högsta domstolen som inte ändrar Mark- och miljööverdomstolens dom. Tillståndet vann därmed laga kraft Tekniken inom havsbaserad vindkraft har snabbt har gått framåt vilket medför att det idag finns större verk på marknaden som inte ryms inom det gällande tillståndet. Bolaget ansöker därmed om ett ändringstillstånd enligt 16 kap. 2 miljöbalken. Ansökan avser att bolaget inom gällande tillstånd önskar etablera en vindkraftpark med vindkraftverk som får ha en totalhöjd om maximalt 220 meter. Idag finns vindkraftverk med en installerad effekt om 8 MW och för att kunna nyttja dessa och tillämpa bästa möjliga teknik och ett effektivt nyttjande av vindenergiresursen krävs en högre totalhöjd. Detta beror på att vid lägre totalhöjd kommer rotorbladen för nära vattenytan (de större vindkraftverken har större rotordiameter). Bolaget har inte för avsikt att ändra den totala installerade effekten. Detta medför att ju större verk (högre installerad effekt) som används desto färre vindkraftverk kan etableras. I

4 Lokalisering Projektområdet är beläget i Hanöbukten inom Kristianstad och Sölvesborgs kommuner. Det tillståndsgivna området ligger ca. 12 km från Åhus och ca. 14 km från Sölvesborg. Gällande miljötillstånd reglerar var och hur verken får placeras. Därmed har ingen alternativ lokalisering tagits fram för denna MKB. För de nya exempellayouterna har vindkraftverk med effekten 6 MW respektive 8 MW används. Layout LE Bred 6 MW består av 50 vindkraftverk med en totalhöjd om 220 meter och Layout LE Bred 8 MW består av 37 vindkraftverk med en totalhöjd om 220 meter. Verksamheten Taggen Vindpark ansöker om ett ändringstillstånd enligt miljöbalken (1998:808) att inom tillståndsgivet område driva en gruppstation för vindkraft med en totalhöjd på maximalt 220 meter. Området ligger i Kristianstad och Sölvesborgs kommuner, Skåne och Blekinge län. Byggnation, drift och avveckling I den ursprungliga MKB:n för gällande tillstånd beskrevs ett byggskede över två år, år ett för bland annat fundament och år två för bland annat installation av vindkraftverk. Byggperiodens längd påverkas inte vid ändringsansökan däremot kommer sannolikt genomförandet av de olika arbetsmomenten att planeras annorlunda i tid. Vid en eventuell pålning kan ljudnivån bli högre på grund av att en större påldiameter kan krävas för de högre vindkraftverken. Transporterna kan komma att minskas på grund av att färre vindkraftverk installeras. Hur och när drift och underhåll planeras ske är densamma som för nollalternativet. Skillnaden är att färre vindkraftverk ska underhållas. Hur avveckling planeras ske är oförändrat samt regleras i villkor 14. Områdesbeskrivning I den icke tekniska sammanfattningen redogörs endast för den omgivningsbeskrivning som har förändrats sedan tillstånd erhölls. II

5 Kommunala planer Sedan den förra prövningen har både Kristianstads samt Sölvesborgs kommuner antagit vindbruksplaner. Kristianstads kommun antog en vindbruksplan (tematiskt tillägg till översiktsplanen). I denna är områden markerade bl.a. som A- och B-områden. A-områden, områden som prioriteras för större vindkraftsetableringar. B-områden, område som är tänkbara för mindre vindkraftsetableringar. Till havs finns två områden utpekade A1 och B1. Tillståndsgivet område ligger i huvudsak inom dessa områden. Sölvesborgs kommun antog en översiktsplan inkl. en vindbruksplan. I planen finns två områden utpekade för havsbaserad vindkraft; E4 och E5. Tillståndsgivet område ligger inom område E4. I vindbruksplanerna finns inga restriktioner avseende totalhöjden på vindkraftverk. Riksintressen och områdesskydd Endast två nya riksintressen för försvaret har tillkommit i det tillståndsgivna området sedan förra prövningen. Riksintresse influensområde samt hinderfritt område Ravlunda skjutfält. Annars berörs inga nya riksintressen av den planerade verksamheten. Marint djurliv och växtlighet Kunskap avseende tumlarens och skrubbskäddans utbredning inom tillståndsgivet område har ökat sedan den förra prövningen. Man vet idag att lek av skrubbskädda förekommer inom området samt att tumlare uppehåller sig i området under vissa delar på året (dock i stort sett ingen förekomst under den känsliga perioden för parning och kalvning). Påverkan på miljö och hälsa I den icke tekniska sammanfattningen redogörs endast för de områden där en eventuell skillnad i påverkan kan uppkomma på grund av en högre totalhöjd. Planer, riksintressen och områdesskydd Tillståndsgivet område stämmer väl överens med gällande nya översiktsplaner. III

6 Påverkan på de nya riksintressena för försvaret bedöms inte som något problem eftersom försvaret har tillstyrkt båda exempellayouterna i sitt remissvar. Marint djurliv Marine Monitoring har gjort en uppdaterad bedömning av det marina djurlivet angående: Driftljud Pålningsljud Lekande skrubbskädda Tumlare Driftljudet kommer inte påverka förekomst av fisk, marina däggdjur eller ryggradslösa djur negativt. Driftljudet är inte så högt att det skulle kunna generera hörselskador på fisk eller marina däggdjur. Bedömningen är densamma för 170 meter som för 220 meter dvs. påverkan är oförändrad. Marina däggdjur kommer att få ett ökat påverkansavstånd vid en ökning av pålningsljudet. Sälar hör bättre än tumlare men de kan ha huvudet ovanför vattenytan samt kan simma upp på land. Ingen särskild hänsyn bedöms krävas för säl. Tumlaren är känsligare för ljudet och populationen är liten i Östersjön. Tumlare bedöms påverkas under byggnationsfasen och har ett unvikande beteende ca km från pålningskällan samt kan få tillfälliga hörselskador (TTS) ca 4-7 km från pålningskällan. Högre vindkraftverk kan medföra högre pålningsljud vilket kan ge en något större påverkan på tumlare än nollalternativet. Bolaget har åtagit sig skyddsåtgärder i form av ramp-up samt tumlarpingers/sälskrämmor för att minimera påverkan på tumlare. Bolaget kan åta sig en ytterligare skyddsåtgärd om pålning sker under januari-april då tumlare finns i området. Skyddsåtgärden är i form av de två Tyska riktvärdena för ljud under vatten 160 db SEL respektive 190 db SPL peak-to-peak på 750 meters avstånd. Effekten av pålning på fisk varierar. Plattfiskar som t.ex. skrubbskädda, rödspotta, piggvar och sandskädda skulle kunna påverkas under byggnationsfasen. Dessa arter hör dock dåligt då de saknar simblåsa eller annan gasfylld hålighet. Påverkansavståndet kommer att öka vid användning av större fundament men det utgör sannolikt endast en liten ökning jämfört med nollalternativet. Effekterna bedöms sannolikt inte vara märkbara på populationsnivå för plattfisk. Fisk med gasfylld hålighet såsom simblåsa hör bättre. Arter som finns i området är tex ål, lax, torsk och sill, där sill har bäst förmåga att registrera ljud genom ljudtryck. Påverkansområdet kommer att öka jämfört med nollalternativet. Av arterna som förekommer i området bör försiktighet vidtas för sillen och ål. Särskild hänsyn under sillens lekperiod och ålens vandring gäller enligt nollalternativet. Även vid högre pålningsljud enligt ändringsalternativet bedöms denna hänsyn vara tillräcklig för att inte riskera miljökonsekvenser för sill och ål. IV

7 Lekande skrubbskädda skulle kunna påverkas under byggnationsfasen. Höga ljudnivåer vid pålning skulle kunna leda till stress och påverka leken. Det är osäkert på vilket avstånd. Större fundament innebär högre pålningsljud vilket skulle kunna innebära större påverkan jämfört med nollalternativet. Dock hör skrubbskäddan som nämnts ovan inte så bra då den saknar simblåsa eller annan gasfylld hålighet. Ägg och larver 100 meter från pålningskällan kan påverkas och ägg och larver inom 10-tals meter kan få skador. Muddring medför en marginell påverkan på lekande skrubbskädda. Ägg och larver påverkas inom 200 meter från muddringskällan. Påverkan bedöms bli mindre än nollalternativet eftersom färre vindkraftverk etableras. En effekt på leken under byggnationsfasen är lokal och begränsas till perioder med pålning och muddring. Påverkan bedöms inte vara detekterbar på populationsnivå. Driftfasen påverkar inte leken för skrubbskäddan, påverkan är därmed oförändrad jämfört med nollalternativet. Fåglar JP Fågelvind har gjort en uppdaterad bedömning av påverkan på: Sträckande och rastande sjöfågel Flyttande småfåglar Rovfåglar Nästintill alla sträckande sjöfåglar väjer för vindkraftverk och flyger vid sidan om vindkraftverken istället för över dem. Påverkan är därmed oförändrad. Rastande sjöfåglar skulle i en något högre grad våga flyga in i vindkraftparken pga. att totalhöjden på vindkraftverken är högre vilket medför att avståndet mellan havsytan till lägsta rotorhöjden blir högre. Den eventuella ökningen av antalet rastande sjöfåglar i vindkraftparken med ett större avstånd mellan vindkraftverken kan knappast påverka så att flera rastande sjöfåglar riskeras utan måste betraktas som en fördel för dessa fåglar, påverkan bedöms därmed minska jämfört med nollalternativet. Den högre totalhöjden medför att ca 2 % fler av fåglarna i småfågelsträcket (våren) samt ca 10 % fler av fåglarna i småfågelsträcket (hösten) som sker nattetid skulle kunna flyga i rotorhöjd. Men då det totala antalet vindkraftverk minskas bör den totala påverkan på småfågelsträcket minska om färre och högre vindkraftverk installeras. Havsörn är inte att förvänta så långt ute till havs, i alla fall inte som födosökande. Andra rovfåglar bedöms inte heller flyga eller födosöka i detta område om de kan undvika detta. Påverkan av en högre totalhöjd på vindkraftverken bedöms inte påverka rovfåglarna eftersom de inte bedöms vara i området ofta samt att de flyger på låga höjder till havs dvs. under rotorhöjd. Påverkan bedöms därmed vara oförändrad. V

8 Fladdermöss Naturvårdskonsult Gerell har gjort en uppdaterad bedömning av påverkan på fladdermöss. Bedömningen är att den föreslagna höjningen av vindkraftverken kommer ha en försumbar effekt på frekvensen förolyckade fladdermöss. Landskapsbild Vindkraftverken kommer att vara synliga från land. För att kunna jämföra skillnaden har nya visualiseringar tagits fram dels för de två exempellayouterna med 37 respektive 50 verk med en totalhöjd om 220 meter och dels för nollalternativet med 83 vindkraftverk med en totalhöjd om 170 meter. De sex fotopunkterna är samma som i tidigare prövning. Samma tillståndsgivna område tas i anspråk dock medför de högre verken färre verk samt större avstånd mellan verken. Det är individuellt vad man föredrar rent visuellt, fler, tätare och lägre vindkraftverk eller färre, glesare och högre vindkraftverk. För att illustrera varifrån vindkraftparken kan ses har synbarhetsanalyser (ZVI) tagits fram för nollalternativet samt de två exempellayouterna. Samma typ av hinderbelysning gäller för verk med en totalhöjd om 170 meter respektive 220 meter. För att tillgodose allmänhetens önskemål har animeringar med hinderbelysningen för de två exempellayouterna samt nollalternativet tagits fram från fotopunkt Åhus. Ljud ÅF Infrastructure har gjort uppdaterade ljudberäkningar för vindkraftparken. Nord 2000 modellen har använts. Resultatet av beräkningarna visar på en ljudpåverkan långt under 40 db(a) vid bostäder. Högsta beräknade ljudnivå vid kusten blir 22 db(a). Ljudpåverkan blir något högre för de högre verken än nollalternativet men riktvärdet på 40 db(a) vid bostäder underskrids som beskrivits med god marginal. Miljömål och miljökvalitetsnormer Planeringsramen för vindkraft och flera av de nationella och regionala miljömålen påverkas positivt av den tillförsel av förnybar el som vindkraftsparken innebär. Påverkan på miljömålen är oförändrad. Möjligheter att nå miljökvalitetsnormer för luft och vatten försvåras inte av verksamheten. VI

9 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Administrativa uppgifter Verksamhetskod Sökande Delprojektledare miljö och tillstånd Projektgrupp MKB Miljökonsekvensbeskrivingens omfattning och avgränsning Läsanvisningar och information om underlag samt avgränsningar Beskrivning av verksamheten Verksamhetsutövare Verksamheten och dess syfte Om projektet och ansökan Bakgrund och förutsättningar Vindkraft och miljö Mål och riktlinjer för vindkraft Internationella mål Nationell energipolitik och mål Projektbeskriving Lokalisering Omfattning Parkutformning Nollalternativet Ändringsalternativet Design och teknik Vindkraftverk Fundament Mätmast Elnät Byggnation Drift och underhåll Avveckling

10 5 Områdesbeskrivning Kommunala planförhållanden Riksintressen och skyddande områden Riksintresse vindbruk Riksintresse yrkesfiske Riksintresse totalförsvar Riksintresse sjöfart Riksintresse rörligt friluftsliv och friluftsliv Riksintresse naturvård och kulturmiljövård Natura 2000, Naturreservat och Nationalpark Meteorologiska och oceanografiska förhållanden Vind Strömmar Vågor Isförhållanden Bottenförhållande Marint djurliv och växtlighet Fisk Marina däggdjur Fåglar Fladdermöss Landskap Fiskerinäring Sjötrafik Kulturmiljö Påverkan på miljö och hälsa Riksintressen och skyddande områden Riksintresse försvaret Resurshushållning Tillförsel av elkraft Energi-, mark- och materialåtgång Utsläpp till luft

11 6.4 Vågor och strömmar Bottenförhållanden Marint djurliv och växtlighet Driftljud Pålningsljud Lekande skrubbskädda Tumlare Fåglar Rastande sjöfåglar Sjöfågelsträcket Småfågelsträcket Rovfågelsträcket Fladdermöss Landskap Hindermarkering Fiskerinäring Fartygstrafik Kulturmiljö Hälsa och välbefinnande Ljud Skugga Friluftsliv och turism Samrådsprocessen Samråd länsstyrelser och kommuner Samråd med särskilt berörda, organisationer, föreningar och allmänheten Samråd med statliga myndigheter Verksamhetens sammanlagda miljökonsekvenser Jämförelse av alternativen Överensstämmelse med miljömålen Överensstämmelse med miljökvalitetsnormerna Miljökvalitetsnormer för Nordsjön Referenser och källor

12 Bilagor Bilaga 1. Riskanalys Bilaga 2. Marinbiologirapport Bilaga 3. PM Pålningsljud Bilaga 4. Fågelrapport Bilaga 5. Fladdermusrapport Bilaga 6. Synbarhetsanalyser (ZVI) Bilaga 7. Visualiseringar Bilaga 8. Hinderljusanimering Bilaga 9. Synbarhetsanalyser (ZVI) hinderljus Bilaga 10. Ljudrapport Bilaga 11. Samrådsredogörelsen inkl. dess bilagor 4

13 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Taggen Vindpark AB, ( Taggen Vindpark ), ansöker om ändringstillstånd enligt miljöbalken (1998:808) (MB) att inom tillståndsgivet område (dom meddelad vid Mark- och miljödomstolen i Växjö Mål nr M ) uppföra och driva en gruppstation för vindkraft med en totalhöjd om maximalt 220 meter. Området ligger i Kristianstad och Sölvesborgs kommuner, Skåne och Blekinge län. Ändringsansökan och således även denna MKB omfattar såväl miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. miljöbalken som vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken. 1.1 Verksamhetskod Verksamheten avser en gruppstation för vindkraft med högst 300 MW installerad effekt. Vindkraftverk med en totalhöjd om maximalt 220 meter omfattas av verksamhetskod i bilagan till miljöprövningsförordningen (2013:251). Gruppstationen för vindkraft utgör B- verksamhet enligt förordningen och verksamheten är därmed tillståndspliktig enligt 9 kap. och 11 kap. miljöbalken. 1.2 Sökande Taggen Vindpark AB Postadress: Wallenstam AB, GÖTEBORG Hemsida: Organisationsnr: Projektledare: Göran Loman,Vattenfall Telefon: E-post: goran.loman@vattenfall.com 5

14 Sökandens ombud och mottagare av handlingar: Bolagsjurist Jhenny Stumle Wikander Vattenfall AB Postadress: Legal Nordic, STOCKHOLM Telefon: E-post: 1.3 Delprojektledare miljö och tillstånd Vanja Schön, Pöyry Sweden AB Telefon: E-post: 1.4 Projektgrupp MKB Projektgruppen för MKB för Taggen Vindpark består av konsulter från Renew Consulting & Construction samt underkonsulter från ÅF Infrastructure, Marine Monitoring, Naturvårdskonsult Gerell, JP Fågelvind och Falovind som alla har bidragit med utredningar och expertunderlag. Renew Consulting & Construction har tagit fram miljökonsekvensbeskrivingen (MKB), beräkningar som t.ex. parkens ändringsutformning och produktionsberäkningar samt visualiseringar och synbarhetsanalyser. ÅF Ingemansson har tagit fram beräkningar av ljud ovan vatten, Marine Monitoring har tagit fram marinbiologiska effektbedömningar, Naturvårdskonsult Gerell har tagit fram effektbedömningar på fladdermöss, JP Fågelvind har tagit fram effektbedömningar på fåglar och Falovind har tagit fram animeringar med hinderbelysning samt synbarhetsanalys för hinderbelysningen. 1.5 Miljökonsekvensbeskrivingens omfattning och avgränsning Denna miljökonsekvensbeskrivning, MKB, är upprättad i enlighet med 6 kap. 3 miljöbalken (MB) och syftar till att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten kan medföra på miljö och hälsa samt hur verksamheten påverkar hushållningen med resurser. MKB:n är utformad utifrån bestämmelserna i 6 kap. 7 MB. Eftersom detta är en ansökan om ändringstillstånd begränsas MKB:n till att omfatta den 6

15 påverkan som ändringen medför nämligen höjningen av vindkraftverkens totalhöjd. MKB:n innehåller sammanfattningsvis: Beskrivning av verksamheten med uppgifter om lokalisering, utformning och omfattning Bakgrund och förutsättningar för ansökan om ändringstillstånd Verksamhetens påverkan på miljön avseende landskapsbild, ljud, fåglar, fladdermöss och marinbiologi i förhållande till nollalternativet (gällande tillstånd) En icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i ovanstående Läsanvisningar och information om underlag samt avgränsningar Denna MKB beskriver skillnaden i påverkan för en vindkraftspark med totalhöjden 220 meter (ändringsalternativet) i förhållande till en vindkraftpark enligt gällande tillstånd med en totalhöjd om 170 meter (nollalternativet). För att illustrera skillnaden mellan alternativen används för ändringsalternativet två alternativa exempelutformningar baserat på Vestas 8 MW vindkraftverk och Siemens 6 MW vindkraftverk. Påverkan enligt ändringalternativet som uppkommer för vindkraftverk med en totalhöjd om 220 meter beskrivs och jämförs med påverkan för nollalternativet, 83 vindkraftverk med en totalhöjd om 170 meter. För flera miljöaspekter är det ingen skillnad i påverkan mellan de båda alternativen dvs. totalhöjden medför ingen förändring. I enlighet med önskemål vid myndighetssamråd är MKB:ns uppbyggnad och struktur liknande den MKB som legat till grund för nu gällande miljötillstånd. Detta för att underlätta jämförelse gentemot tidigare MKB för Taggenprojektet. Kap 1 innehåller alla administrativa uppgifter. Kap 2 beskriver verksamheten och dess verksamhetsutövare samt projektets bakgrund. Kap 3 beskriver bakgrund och förutsättningar för samt mål och riktlinjer för vindkraft. Kap 4 är en beskrivning av projektet avseende lokalisering, omfattning, parkutformning och beskrivning av nollalternativet. I detta kapitel redovisas även ändrade tekniska förutsättningar omfattande vindkraftverk och fundament kopplat till parkens olika faser; byggnation, drift och underhåll samt avveckling. Med tillståndsgivet område avses det område till havs som är tillåtet för placering av vindkraftverk med tilhörande utrustning i enlighet med gällande miljötillstånd. Detta område ligger fast och påverkas inte av ändringsansökan. Möjliga placeringar av vindkraftverk inom området kallas exempellayout. Att tillägget -exempel används förklaras med att slutlig placering av varje enskilt vindkraftverk ännu inte bestämts. Ett annat begrepp som ofta används i vindkraftssammanhang och som avser samma sak som här kallas layout är utformning. Kap 5 innehåller en omgivningsbeskrivning. Kap 6 baseras på kap. 5 och utifrån aktuell kunskap bedöms miljöpåverkan. 7

16 Man kan av praktiska skäl inte beskriva påverkan från samtliga olika typer av vindkraftverk som kan bli aktuella. Som exempelverk i beräkningar och annat underlag för denna MKB används därför två olika modeller som kan anses representera det som finns tillgängligt på marknaden idag. Dessa benämns 6 MW och 8 MW och representeras av Siemens SWT med en effekt på 6 MW, en navhöjd på 143 meter och en rotordiameter på 154 meter respektive av Vestas V164 med en effekt på 8 MW, en navhöjd på 138 meter och en rotordiameter på 164 meter. Dessa exempelverk används för beräkningar av ljud och produktion samt för att redovisa landskapspåverkan. Kap 7 beskriver samrådsprocessen som genomförts. Kap 8 beskriver verksamhetens sammanlagda miljökonsekvenser, en jämförelse mellan alternativen samt redovisar en avstämning mot hänsynsreglerna, miljömålen och miljökvalitetsnormerna. I denna MKB används fullständiga referenser endast då kunskap inhämtas från en källa som inte finns bilagd. I annat fall hänvisas till respektive utredning och bilagsnummer. Referenser återfinns i respektive bilagd utredning. 2 BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN 2.1 Verksamhetsutövare Taggen Vindpark AB bildades Bolaget ägs till 50 % vardera av Hanöbukten Offshore AB och Vattenfall AB. Hanöbukten Offshore ägs i sin tur av Svensk NaturEnergi AB, ett helägt dotterbolag till fastighetsbolaget Wallenstam AB. 2.2 Verksamheten och dess syfte Taggen Vindpark har för avsikt att uppföra och driva en vindkraftspark i Hanöbukten. Etableringen planeras inom det tillståndsgivna området, i enlighet med gällande miljötillstånd. Verksamheten innefattar även följdverksamheter i form av interna kablar inom anläggningen, exportkabel till anslutningspunkt på land, transformatorstation/-er och vindmätningsmast/-er. Vindkraftverk, transformatorstation/-er och vindmätningsmaster placeras på fundament. Kablarna är förlagda i havsbottnen. Syftet med verksamheten är att omvandla vindenergi till miljövänlig och förnybar elenergi. 8

17 2.3 Om projektet och ansökan Taggen Vindpark erhöll tillstånd enligt miljöbalken av Mark- och miljödomstolen i Växjö Tillståndet omfattar att: Uppföra och driva en gruppstation för vindkraft om högst 83 vindkraftverk med en totalhöjd om maximalt 170 meter, varav högst fem vindkraftverk för utveckling, allt med en sammanlagd effekt om maximalt 300 MW med utformning Layout bred och i övrigt fritt placerade inom med rött markerat område punkterna 1-8 enligt nedan: Tillståndet är förenat med 16 villkor. Tillståndsgivet område kan ses i figur 1. Ytterkoordinaterna punkterna 1-8 för tillståndsgivet område kan ses i tabell 1. Tabell 1 Koordinater tillståndsgivet område Punkt nr X-koordinat (RT 90 2,5 gon vest) Y-koordinat (RT 90 2,5 gon vest)

18 Figur 1 Tillståndsgivet område Beslutet överklagades till Mark- och miljööverdomstolen som avvisar samt lämnar inte prövningstillstånd till överklagandena Detta beslut överklagades i sin tur till Högsta domstolen som inte ändrar Mark- och miljööverdomstolens dom. Tillståndet vann därmed laga kraft Tekniken inom havsbaserad vindkraft har snabbt gått framåt vilket medför att det idag finns större vindkraftverk (högre installerad effekt och större rotordiameter respektive högre navhöjd) på marknaden, som inte ryms inom det gällande tillståndet. Bolaget ansöker därför om ett ändringstillstånd enligt 16 kap. 2 miljöbalken. Ansökan avser att inom gällande tillstånd få etablera en vindkraftpark med vindkraftverk som får ha en totalhöjd om maximalt 220 meter. Idag finns vindkraftverk med en installerad effekt om 8 MW. För att kunna nyttja dessa och därmed tillämpa bästa möjliga teknik och ett effektivt nyttjande av vindenergiresursen krävs en högre totalhöjd. Detta beror på att vid lägre totalhöjd, med större verk, kommer rotorbladen för nära vattenytan. Ansökan avser inte ändring av den totalt tillåtna installerade effekten på 300 MW enligt gällande miljötillstånd. Detta medför att ju större vindkraftverk (högre installerad effekt) som används desto färre vindkraftverk kan etableras inom tillståndsgivet område. 10

19 3 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR I den globala utmaningen med att bromsa klimatförändringarna är en övergång till förnybara energisystem en av flera nyckelfaktorer för framgång. Vindkraft har idag därför en avgörande roll i arbetet med att bryta Europas beroende av fossila bränslen och minska de miljöskadliga utsläppen. 3.1 Vindkraft och miljö Allvaret i jordens klimatförändringar uppmärksammas allt mer. De tecken som hittills har visat sig är bland annat att glaciärerna runt om i världen har dragit sig tillbaka, snö- och istäcken har krympt och temperaturen har stigit i havens ytvatten. Till följd av detta har det konstaterats, såväl internationellt som nationellt, att en omställning av energisystemet är en nödvändighet. Det största bidraget till klimatförändringarna, både i Sverige och i övriga världen, är förbränningen av fossila bränslen [ 1 ]. Förbränningen bidrar även med utsläpp av kväveoxider, svaveldioxid, partiklar och stoft; utsläpp som medverkar till andra allvarliga miljöproblem som till exempel försurning och övergödning. Förbränning av fossila bränslen bidrar även till försurande utsläpp och andra luftföroreningar (PAH, bensen, m.m.), som påverkar vår hälsa, orsakar skador på skog och jordbruksgrödor samt bidrar till att byggnader skadas. 3.2 Mål och riktlinjer för vindkraft Internationella mål Idag står kol, olja och andra fossila bränslen för 80 procent av EU:s energiförsörjning och kol är den viktigaste energikällan för att producera elektricitet i många länder. Sverige använder betydligt mindre fossila bränslen än genomsnittet i EU och använder istället mer kärnkraft och vattenkraft. År 2008 antogs ett klimat- och energipaket om mål fram till 2020 i EU. Det är dessa mål som är styrande för energi- och klimatpolitiken, och Sverige ska därför öka andelen förnybar energi till 50 procent år 2020, från de ca 40 procent som gällde när avtalet skrevs. EUländerna har även ett åtagande om att sänka CO 2 -utsläppen med 20 procent till år Nationell energipolitik och mål Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat teknikneutralt stödsystem som ska öka produktionen av förnybar el, och genom detta bidra till att förverkliga Sveriges åtagande inom EUs förnybarhetsdirektiv, på ett kostnadseffektivt sätt. Systemet infördes i Sverige år

20 och Sveriges mål är att den årliga förnybara elproduktionskapaciteten ska öka med 25 TWh till 2020 jämfört med utgången av I och med Norges inträde i systemet 2012 är det nya gemensamma målet 26,4 TWh per 2020 jämfört med ingången av Vid sidan om utbyggnadsmålet inom elcertifikatsystemet beslutade riksdagen 2009 om en nationell planeringsram för vindkraft motsvarande en årlig produktionskapacitet på 30 TWh år 2020 varav 20 TWh till lands och 10 TWh till havs. Vid utgången av 2014 producerade vindkraften i Sverige motsvarande 11,5 TWh [ 2 ]. Utbyggnaden av vindkraft måste därför fortsätta för att målet skall uppnås.i förarbetena till riksdagens beslut (Prop. 2008/09:163 s. 38) anförde regeringen bl.a. att "En ökad andel förnybar energi är gynnsam för att uppnå de övergripande målen om ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet i hela landet. Förnybar energi är en viktig komponent i regeringens samlade satsning för en väg ut ur beroendet av fossil energi och därmed för minskad klimatpåverkan. För perioden efter 2020 har ännu inga energipolitiska mål antagits. Det nordiska elsystemet förväntas gå mot en stark kraftbalans det närmaste decenniet. Därefter gör Vattenfall bedömningen att de svenska kärnkraftsreaktorerna successivt, med början under andra halvan av 2020-talet, kommer att nå slutet av sin tekniska och ekonomiska livslängd och tas ur drift. Detta medför behov av ny produktionskapacitet för att säkra elförsörjningen. 4 PROJEKTBESKRIVING 4.1 Lokalisering Tillståndsgivet område är beläget i Hanöbukten inom Kristianstad och Sölvesborgs kommuner. Det tillståndsgivna området ligger ca 12 km från Åhus och ca 14 km från Sölvesborg. Gällande miljötillstånd reglerar avgränsningen av tillståndsgivet område och hur verken får placeras. Därmed har inte lokaliseringen utretts inom denna MKB. 4.2 Omfattning Det gällande tillståndet medger en dimensionerande total effekt på 300 MW. Denna begränsning innebär att ju större vindkraftverk (högre installerad effekt) som installeras desto färre vindkraftverk kan etableras inom tillståndsgivet område. För de nya exempellayouterna enligt ändringsansökan har vindkraftverk med effekten 6 MW respektive 8 MW används vilket innebär en vindkraftpark med vindkraftverk. Eftersom teknikutvecklingen sker snabbt när det gäller vindkraftverk skall de storlekar som anges för vindkraftverkens effekt, rotordiameter och navhöjd tolkas som exempel. Detta då 12

21 storlekarna skiljer sig åt mellan de olika leverantörerna. Det som är dimensionerande för vindkraftparkens omfattning är därför den totalt installerade effekten på 300 MW samt vindkraftverkens totalhöjd om 220 meter. 4.3 Parkutformning Nollalternativet Nollalternativet är den tillståndsgivna layouten dvs. Layout Bred 1A, den kan ses i figur 2. Layouten består av 83 verk med en totalhöjd på 170 meter och en total installerad effekt på 298,8 MW. Det inbördes avståndet mellan vindkraftverken är ca 910 meter. Produktionen beräknas uppgå till MWh/år. Figur 2 Layout Bred 1A (Nollalternativ) 13

22 4.3.2 Ändringsalternativet Ändringsalternativet illustreras med två exempellayouter som är framtagna utifrån utformningen Layout Bred och verken är placerade inom samma område av det tillståndsgivna området. Layouterna benämns Layout LE Bred 6 MW samt Layout LE Bred 8 MW EXEMPELLAYOUT LE BRED 6 MW Exempellayouten består av 50 stycken vindkraftverk i storleksklassen 6 MW med en totalhöjd om 220 meter och med en total installerad effekt på 300 MW. Det inbördes avståndet mellan vindkraftverken är ca meter. Layout LE Bred 6 MW kan ses i figur 3. Produktionen beräknas uppgå till MWh/år. Figur 3 Exempellayout Layout LE Bred 6 MW 14

23 EXEMPELLAYOUT LE BRED 8 MW Exempellayouten består av 37 stycken verk i storleksklassen 8 MW med en totalhöjd om 220 meter och med en total installerad effekt på 296 MW. Det inbördes avståndet mellan vindkraftverken är ca meter. Layout LE Bred 8 MW kan ses figur 4. Produktionen beräknas uppgå till MWh/år. Figur 4 Exempellayout Layout LE Bred 8 MW 4.4 Design och teknik I den tidigare MKB:n beskrevs främst verk som då var i kommersiell drift. Dessa var på 3-3,6 MW med en rotorstorlek på meter. Man beskrev även prototyper på upp till 7 MW. Idag finns verk som är betydligt större i drift samt som prototyper. Vindkraftverken idag har en installerad effekt på upp till ca 8 MW. Den tekniska utvecklingen medför att totalhöjden behöver överstiga 170 meter för att kunna nyttja dessa större (högre effekt, större rotordiameter samt högre navhöjd) vindkraftverk. Totalhöjden för vindkraftverken i ändringsansökan är maximalt 220 meter. Den totala effekten är fortfarande 300 MW vilket innebär att ju större (högre effekt) som installeras per verk desto färre verk kan etableras. Nedan beskrivs endast de tekniska aspekter som påverkas av den ändring som en ökad totalhöjd medför. 15

24 4.4.1 Vindkraftverk I gällande tillstånd, nollalternativet, beskrevs framförallt två typexempel på vindkraftverk i storleksklassen 3,6 MW respektive 5 MW. För de två exempellayouterna enligt ändringsalternativet beskrivs det vindkraftverk på 6 MW och på 8 MW. Notera att dessa verk endast utgör exempel och att även andra alternativ kan bli aktuella som t.ex. 7 MW vindkraftverk. Tornhöjden för vindkraftverk med en effekt av 6-8 MW som illustrerar ändringsalternativet kan bli upp till ca 145 meter jämfört med nollalternativet där tornhöjden för typexemplen var ca 100 meter. För de exempel på vindkraftverk som visas enligt ändringsalternativet kan rotordiametern uppgå till ca 165 meter jämfört med rotordiametern för typexemplen enligt nollalternativet som var ca 126 meter. De storlekar som anges avseende effekt, rotordiameter eller navhöjd ska endast betraktas som exempel. De begränsande faktorerna är den totala installerade effekten och vindkraftverkens totalhöjd. Beräkningar av sveparea enligt de båda alternativens presenterade layouter ger att sveparean per vindkraftverk ökar från ca m 2 enligt nollalternativet till ca m 2 enligt ändringsalternativet. Den totala sveparean för hela vindkraftparken ökar från ca m 2 enligt nollalternativet till ca m 2 enligt ändringsalternativet Fundament De fundamentstyper som beskrevs i tidigare MKB:n enligt nollalternativet, är fortfarande aktuella. De olika typerna som redovisades var: Monopile Gravitation Hybrid Tripod Fackverk (jackets) I MKB:n var fundamenten väl tilltagna vilket innebär att de flesta kan användas även till de högre vindkraftverken enligt ändringsalternativet. För ändringsalternativet kan dock för två av fundamentstyperna, monopile och tripod, fundamenten behöva vara något större. I den tidigare MKB:n, nollalternativet, beskrevs att påldiametern för monopile behövde vara ca 4-8 meter och för tripod ca 5-7 m. För större verk enligt ändringsalternativet kan påldiametern behöva uppgå till ca 9 m för monopile och upp till 8 meter för tripod, således en ökning på maximalt 1 meter. 16

25 4.4.3 Mätmast En mätmast finns på plats inom det tillståndsgivna området. Den är förankrad via ett monopilefundament. Masten är 100 meter hög och etablerades i juli Elnät Det som beskrivits i den tidigare MKB:n, nollalternativet avseende elnätet, land-, sjökabel, kabeldragningen och magnetiska fält gäller även för ändringsalternativet. Den högre totalhöjden påverkar inte detta på något sätt. Vindkraftverken kommer således att förbindas med sjökablar och anslutas till en eller två transformatorstationer. Från transformatorstation/erna kommer anslutning till land ske med 130 kv trefaskabel (en eller två stycken). På land kommer anslutningen att för varje sjökabel utgöras av tre stycken enledarkablar. Landanslutingen sker till fördelningsstationen Åhus Västra vid Karvö. Ansökan om koncession enligt ellagen för landkabeln prövas för närvarande av Energimarknadsinspek tionen. 4.5 Byggnation I den ursprungliga MKB:n för gällande tillstånd beskrevs ett byggskede över två år, år ett för bland annat fundament och år två för bland annat installation av vindkraftverk. Byggperiodens längd påverkas inte vid ändringsansökan däremot kommer sannolikt genomförandet av de olika arbetsmomenten att planeras annorlunda i tid. Eftersom påldiametern kan bli något större enligt ändringsalternativet kan det medföra att större kraft behövs vid pålning vilket leder till en högre ljudemission. Undervattensljudet som alstras vid pålning beror dock på flera olika faktorer som t.ex. påldiameter, lokal geologi och batymetrin. Det transportarbete som krävs för all utrustning enligt ändringsalternativet bedöms rymmas inom det som beräknats för nollalternativet. Eftersom färre vindkraftverk installeras kommer antalet transporter snarare att bli färre enligt ändringsalternativet. 4.6 Drift och underhåll Skillnaden mellan noll- och ändringsalternativet avseende drift och underhåll är att färre vindkraftverk ska underhållas vid ändringsalternativet. Hur och när drift och underhåll planeras ske är likvärdigt. 17

26 4.7 Avveckling Avvecklingen planeras ske på samma sätt vare sig nollalternativet eller ändringsalternativet realiseras. Detta regleras även i villkor 14. På motsvarande sätt som för byggfasen bedöms transportarbetet snarare bli mindre vid ändringsalternativet jämfört med nollalternativet. 5 OMRÅDESBESKRIVNING 5.1 Kommunala planförhållanden Sedan den förra prövningen har både Kristianstad och Sölvesborgs kommuner antagit vindbruksplaner. Översiktsplanerna i förhållande till tillståndsgivet område kan ses i figur 5. I vindbruksplanerna finns inga restriktioner avseende totalhöjden på vindkraftverk. Även om lokaliseringsfrågan inte omfattas av ändringsansökan redogörs för dessa ändrade planförutsättningar. Kristianstad kommun antog en vindbruksplan (tematiskt tillägg till översiktsplanen). I denna är områden markerade bl.a. som A- och B-områden. A-områden, områden som prioriteras för större vindkraftsetableringar B-områden, område som är tänkbara för mindre vindkraftsetableringar Till havs finns två områden utpekade A1 och B1. Tillståndsgivet område ligger i huvudsak inom dessa områden. Område A1 är även utpekat som lämpligt i Sydhavsvind och är riksintresse för vindbruk. B1 avser vara en buffert som skapar flexibilitet för utbyggnad i område A1. Etableringar i B1 ska vara sammanhängande med etableringar i A1, dvs. vara en grupp med gemensam struktur. Sölvesborgs kommun antog en översiktsplan inkl. en vindbruksplan. I planen finns två områden utpekade för havsbaserad vindkraft; E4 och E5. Tillståndsgivet område ligger inom område E4. En del av detta område är även utpekat som riksintresse vindbruk. 18

27 Figur 5 Tillståndsgivet område i förhållande till kommunala planförhållanden 5.2 Riksintressen och skyddande områden Miljöbalkens 3 kapitel avser riksintressen dvs. hushållning med mark- och vattenområden. Mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Om ett område är av riksintresse för flera oförenliga ändamål, ska företräde ges åt det eller de ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktlig hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. Behövs området eller del av detta för en anläggning för totalförsvaret ska försvarsintresset ges företräde. I miljöbalkens 4 kapitel anges särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden som i sin helhet är riksintresse. Dessa riksintressen enligt 4 kapitlet får inte påtagligt skada områdenas natur- och kulturvärden. I 4 kapitlet 2 anges områden där turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets intressen särskilt ska beaktas vid bedömning av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Endast två nya riksintressen enligt 3 kap. MB för försvaret har tillkommit i det tillståndsgivna området sedan förra prövningen. Riksintresse influensområde samt hinderfritt område Ravlunda skjutfält. Annars berörs inga nya riksintressen av den planerade ändringen av tillståndsgiven verksamhet. Nedan kan ses kartbilder över riksintresseområdena och skyddande områden i förhållande till tillståndsgivet område. 19

28 5.2.1 Riksintresse vindbruk Det finns utpekat riksintresse för vindbruk inom båda kommunerna (figur 6). Dessa ligger i den norra delen av det tillståndsgivna området. Figur 6 Tillståndsgivet område i förhållande till riksintresse vindbruk 20

29 5.2.2 Riksintresse yrkesfiske Det tillståndsgivna området ligger utanför riksintresse för yrkesfiske (figur 7). Riksintressen i närområdet är område 41 och 43 som är fångstområde för torsk, strömming och skarpsill samt område 42 som är fångstområde för torsk, flatfisk, ål och vandrande lax. Figur 7 Tillståndsgivet område i förhållande till riksintresse yrkesfiske 21

30 5.2.3 Riksintresse totalförsvar Det tillståndsgivna området ligger inom riksintresse influensområde och hinderfritt område Ravlunda skjutfält (figur 8). Figur 8 tillståndsgivet område i förhållande till riksintresse försvaret 22

31 5.2.4 Riksintresse sjöfart Det tillståndsgivna området ligger delvis inom riksintresse för sjöfart (figur 9). Det är sträckan Sölvesborgs angöring till Sölvesborgs hamn, farledsklass 1. Figur 9 Tillståndsgivet område i förhållande till Riksintresse sjöfart 23

32 5.2.5 Riksintresse rörligt friluftsliv och friluftsliv Riksintresse rörligt friluftsliv enligt 4 kap. 2 miljöbalken samt riksintresse friluftsliv finns längs kustbandet (figur 10). Figur 10 Tillståndsgivet område i förhållande till rörligt friluftsliv 4 kap 2 miljöbalken och riksintresse friluftsliv 24

33 5.2.6 Riksintresse naturvård och kulturmiljövård Riksintresse naturvård och kulturmiljövård finns längs kustbandet (figur 11). Figur 11 tillståndsgivet område i förhållande till riksintresse naturvård och kulturmiljövård 25

34 5.2.7 Natura 2000, Naturreservat och Nationalpark Det tillståndsgivna området ligger inte inom nationalpark, naturreservat eller Natura områden (figur 12). Det finns två olika typer av Natura 2000 områden. SCI områden som är enligt art och habitatdirektivet och SPA områden som är enligt fågeldirektivet. Figur 12 Tillståndsgivet område i förhållande till nationalpark, naturreservat och Natura Meteorologiska och oceanografiska förhållanden Vind Vindresursen i området är oförändrad däremot är medelvinden högre på de högre navhöjder som ändringsalternativet medför. En vindmätningsmast är nu etablerad i området och data samlas in för att få mer detaljerade platsspecifika uppgifter kring vinden. Medelvinden bedöms till ca 9,0 m/s för höjderna m som är navhöjderna för de vindkraftverk som används som exempel för ändringsalternativet vilket kan jämföras med medelvinden på ca 8,6 m/s på 100 m navhöjd (nollalternativet). Vindförhållandet på platsen är mycket bra. 26

35 5.3.2 Strömmar Strömmarna i området är oförändrade. Mer detaljerade uppgifter inhämtas nu då instrument för mätning installerats på vindmätningsmasten för att få mer noggranna platsspecifika data Vågor Vågorna i området är oförändrade. Mer detaljerade uppgifter inhämtas nu då mätinstrument sitter på vindmätningsmasten för att få mer platsspecifika data Isförhållanden Isförhållanden på platsen är oförändrade. Mer detaljerade uppgifter inhämtas nu då mätinstrument sitter på vindmätningsmasten för att få mer platsspecifika data. 5.4 Bottenförhållande Bottenförhållandena i området är oförändrade. Havsdjupet inom det tillståndsgivna området varierar från ca meter. En övergripande miljögeoteknisk utredning är gjord i området. En detaljerad geoteknisk undersökning kommer att genomföras under detaljprojekteringen innan byggnation. 5.5 Marint djurliv och växtlighet Flertalet studier i fält har gjorts för att få kunskap om marint djurliv och växtlighet i det tillståndsgivna området. Dessa beskrivs i den tidigare MKB:n. Inför denna ansökan avseende en högre totalhöjd har Marine Monitoring anlitats för att göra en uppdaterad bedömning av det marina djurlivet och växtligheten. Ny kunskap finns idag tillgänglig avseende det tillståndsgivna området. Detta är att området kan hysa lek av skrubbskädda samt att tumlare förekommer i området Fisk Förutom med avseende på skubbskädda bedöms inga andra förutsättningar gälla med avseende på fisk jämfört med de förhållanden som förelåg vid det tidigare ansökningstillfället. Enligt aktuell kunskap finns lekande skrubbskädda i en viss del av det tillståndsgivna området. Skrubbskädda leker i Östersjön under april-juni. Det var framförallt i maj som en ansamling av skrubbskädda noterades i den nordöstra delen av det tillståndsgivna området och därmed har man antagit att det kan vara ett potentiellt lekområde för skrubbskädda. 27

36 Det finns två olika bestånd av skrubbskädda i Östersjön, baserat på ekologiska och genetiska skillnader. Det ena beståndet lägger äggen i den fria vattenmassan (pelagialt) medan det andra beståndet lägger äggen på botten (demersalt). Det pelagiala beståndet behöver en salthalt på ca för att spermatozoerna ska aktiveras och en salthalt på ca för att äggen ska flyta. Det demersala beståndet kräver endast en salthalt på 3-4 för att spermatozoerna ska aktiveras och ca 6 för att äggen ska kunna befruktas och utvecklas. De demersala äggen har ett skyddande hölje och är mindre och tyngre än de pelagiala. Baserat på salthalt i Östersjön bedöms beståndet med pelagiska ägg kunna reproduceras i Östersjöns djuphålor, främst i området runt Bornholm, medan beståndet med demersala ägg kan reproducera sig ända upp till Bottenhavet. Det pelagiala beståndet leker på ett djup av ca meter och det demersala beståndet leker på grundare djup. Den låga salthalten i området indikerar att de lekande individerna tillhör beståndet skrubbskädda med demersala ägg. Detta borde innebära att den funna lekande skrubbskäddan förekommer i utkanten av sitt lekområde och troligtvis leker den i än större utsträckning i grundare områden längs kusten. De mer sporadiskt lekande individerna på lite större djup (>20 meter) kan också tillhöra beståndet av skrubbskädda med pelagiala ägg och skulle då vara i periferin av sitt huvudsakliga lekområde som vanligtvis finns på större vattendjup i vatten med högre salthalt Marina däggdjur Förutom med avseende på tumlare bedöms inga andra förutsättningar gälla med avseende på marina däggdjur jämfört med de förhållanden som var vid det tidigare ansökningstillfället. Ny kunskap om tumlaren i Östersjön har tillkommit genom projektet SAMBAH. Det är ett EU Life projekt som omfattar alla EU-länder runt Östersjön och som syftar till att öka kunskapen kring djuren och förbättre möjligheterna till att bevara arten i Östersjön. Runt den svenska kusten finns två olika populationer av tumlare. Den ena populationen finns främst i egentliga Östersjön, Ålands hav, Skärgårdshavet och Finska viken, denna benämns Östersjöpopulationen. Den andra finns främst i Södra Kattegatt och de inre danska farvattnen, denna benämns Nordsjöpopulationen (vissa studier indikerar att Nordsjöpopulationen egentligen är två separata). Östersjöpopulationen och Nordsjöpopulationens utbredningsområdena överlappar varandra något varför en strikt gränsdragning inte låter sig göras men översiktligt kan gränszonen anges till den sydöstra delen av Östersjön (se den streckade linjen i figur 13). Genetiskt blandes de två populartionerna inte eftersom deras tid för parning skiljer sig något. För Östersjöpopulationen sker parning i augusti och kalvning under juni-juli följt av 8-10 månaders digivning. Antalet tumlare i Östersjön beräknades till ca 450 individer. Resultatet från SAMBAH visar att tumlare förekommer sporadiskt i det tillståndsgivna området under hela året med en ökning under perioden januari-april se figur

37 Figur 13 Utbredning Tumlare januari-april, resultat SAMBAH projektet [ 3 ]. Under de känsliga perioderna för tumlare, parning och kalvning, så ansamlas tumlare tydligt till två olika områden i Östersjön (inte i det tillståndsgivna området) enligt punktlistan nedan samt kan ses i figur 14. De börjar redan allokeras i dessa områden i mars-maj. Södra Midsjöbanken och till sydvästra Östersjön strax söder om Simrishamn Danska inre farvattnen 29

38 Figur 14 Utbredning tumlare maj-december, resultat SAMBAH projektet [ 3 ]. 5.6 Fåglar Fåglar inventerades inför förra ansökan av JP Fågelvind. Förekommande fågelarter inom det tillståndsgivna området samt i närområdet är oförändrat och beskrivs nedan. Häckande fåglar finns utmed hela skånes östkust och Blekinges västra skärgård. Fågelarter som tärnor, simänder och vadare söker sin föda på land eller främst i grunda vatten medan svärtor, ejdrar och mellanskarvar är kända för att kunna fiska ute på lite djupare vatten. Längs kusten finns fyra Natura 2000 områden som utgör häcknings- och rastplatser för ett flertal fågelarter. Dessa är följande: Äspet, rik häckningsplats för vadare och simänder och viktig rastplats för vadare och simfåglar Tosteberga-Ängsholmarna, rikt fågelliv med främst vadare, trutar, måsar, tärnor och vitkindad gås. Fåglar som omfattas av skydd enligt fågeldirektivet är silvertärna, skräntärna, skärfläcka, vitkindad gås och törnskata Gruarna, rikt fågelliv med främst simänder, gäss, tärnor och mellanskarv. Fåglar som omfattas av skydd enligt fågeldirektivet är småtärna, skräntärna och mellanskarv. 30