FÖRSTUDIE. Gång- och cykelväg Björsbyn Reveln. Beslutshandling november 2009 Luleå kommun BD

Transkript

1 FÖRSTUDIE Gång- och cykelväg Björsbyn Reveln Beslutshandling november 2009 Luleå kommun BD

2 Titel: Förstudie. Gång- och cykelväg Björsbyn Reveln Utgivningsdatum: Utgivare: Vägverket Region Norr Distributör: Vägverket Region Norr, Box 809, Luleå. Kontaktperson: Patrik Callgren, Internet: Vägverket Region Norr Patrik Callgren Kristina Björling Francki Annika Nordqvist Projektledare Vägarkitektur Samhällsplanering Vectura Magnus Burvall Bodil Öhman Sofia Sundqvist Malin Lindmark Linda Grenvall Leif Wiklund Uppdragsledare Bitr Uppdragsledare, Rapport Handläggning/Rapport Barnkonsekvensanalys GIS Gestaltning

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND BARNKONSEKVENSANALYS (BKA) BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN MARKANVÄNDNING TRAFIK OCH TRAFIKANTER RESOR OCH TRANSPORTER MILJÖ, VIKTIGA FÖRUTSÄTTNINGAR, ASPEKTER OCH INTRESSEN BYGGNADSTEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR FUNKTIONSANALYS AV TRANSPORTSYSTEMET TILLGÄNGLIGT TRANSPORTSYSTEM HÖG TRANSPORTKVALITET SÄKER TRAFIK GOD MILJÖ REGIONAL UTVECKLING ETT JÄMSTÄLLT TRANSPORTSYSTEM SAMMANFATTANDE PROBLEM- OCH VÄRDEBESKRIVNING PROJEKTMÅL TÄNKBARA ÅTGÄRDER ANALYS AV TÄNKBARA ÅTGÄRDER ÅTGÄRDSFÖRSLAG FÖR ALLA TRAFIKANTGRUPPER EFFEKTER OCH KONSEKVENSER ÅTGÄRDSFÖRSLAG FÖR GÅENDE OCH CYKLISTER EFFEKTER OCH KONSEKVENSER KOSTNADER RISKHANTERING SKYDDSOBJEKT RISKOBJEKT KONFLIKTPUNKTER MÅLUPPFYLLELSE OCH PRIORITERING AV ÅTGÄRDER TILLGÄNGLIGHET HÖG TRANSPORTKVALITET SÄKER TRAFIK GOD MILJÖ REGIONAL UTVECKLING JÄMSTÄLLDHET SAMMANVÄGD BEDÖMNING SAMRÅD BESLUT FORTSATT ARBETE KÄLLOR BILAGA 1. ENKÄT BARNKONSEKVENSANALYS PORSÖSKOLAN BILAGA 2. SAMRÅDSREDOGÖRELSE BILAGA 3. BESLUT OM BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN BILAGA 4. VÄGVERKETS STÄLLNINGSTAGANDE

4 Sammanfattning Björsbyn ligger nära Luleå och främst stadsdelen Porsön med affär, vårdcentral, skola, kyrka och universitet. Det medför att det kan vara attraktivt att gå eller cykla mellan platserna, men längs Björsbyvägen är vägmiljön inte säker för oskyddade trafikanter. Det finns ett stort antal stall i Björsbyn och det är vanligt att det finns ryttare på vägen. Det saknas säkra passager av väg 597 för gående, cyklister och skoter och det är höga hastigheter längs väg 597. Det finns två förslagna åtgärder. Alternativ 1 är att det anläggs en gång- och cykelbana på den södra sidan av väg och väg 597 (Björsbyvägen). Gång- och cykelbanan ansluts till befintlig gång- och cykelväg vid Reveln och följer därefter Björsbyvägen till den kommunala Holmsundsvägen. Alternativ 2 är en breddning av Björsbyvägen med målat gång- och fält. Gång- och cykelfältet ansluter till befintlig gång- och cykelväg vid Reveln och följer därefter Björsbyvägen till den kommunala Holmsundsvägen. Alternativ 1 ger en total separering från fordonstrafiken vilket ger en säker trafikmiljö för dem som går och cyklar. Åtgärden medför ett markintrång på jordbruksmark och till viss del på tomtmark. I och med att tryggheten och säkerheten ökar finns det möjlighet att nyttjandet av alternativa färdmedel för att nå olika målpunkter i närområdet ökar. Bilpendlingen mellan Björsbyn och de norra delarna av Luleå skulle kunna minska till fördel för pendling med alternativa färdmedel. Alternativ 2 innebär att de oskyddade trafikanterna färdas i ett eget utrymme på vägen, men det finns inget skydd mellan dem och fordonstrafiken. Det gör att trafikmiljön blir mindre säker än vid en separering. Samtliga alternativ kommer att innebära en viss försämring av transportkvalitén för fordonstrafiken om den skyltade hastigheten sänks intill föreslagna gång- och cykelpassager. Samråd Under samrådstiden inkom 17 yttranden, se bilaga 2. Länsstyrelsen beslutade efter sin granskning att projektet inte medför betydande miljöpåverkan, se bilaga 3. Ställningstagande Vägverket har i sitt ställningstagande beslutat att gå vidare i planeringsprocessen och ta fram en arbetsplan för objektet, se bilaga 4. 4

5 Karta 1. Översiktskarta med förstudieområdet markerat med rött 5

6 1. Bakgrund Förstudie gång- och cykelväg Björsbyn Reveln Vägverket har som målsättning att fler medborgare ska välja alternativa färdsätt som kollektivtrafik, eller att man går eller cyklar vid kortare resor. Björsbyn ligger nära Luleå och främst stadsdelen Porsön med många målpunkter. Till Rutvik, norr om Björsbyn, är det tre kilometer. Det medför att det kan vara attraktivt att gå eller cykla mellan platserna. Det finns ett system av gång- och cykelvägar på Porsön, söder om förstudieområdet och en gång- och cykelväg mellan Reveln och Rutvik norr om förstudieområdet. Inom förstudieområdet råder blandtrafik på väg , Björsbyvägen, vilket gör att gångoch cykelstråket bryts i Björsbyn. 1.1 VIKTIGA DEFINITIONER Björsbyvägen - Väg 597 och Björsbyvägens norra sida är den som vetter mot Valles backe och Hedbackavägen. Björsbyvägens södra sida är den som vetter mot Holmsundet och Porsön. Med oskyddade trafikanter menas trafikanter som inte färdas i fordon och därför inte har skyddet som ett fordon kan utgöra. Hit räknas bl.a. de som går, cyklar, rider eller åker moped. Figur 1 visar olika separeringsformer för gång- och cykeltrafik. Bilden är hämtad ur Vägars och gators utformning, Publ. 2004:80. Gång- och cykelfält påminner om en vägren men markeringen skiljer sig något och fordonstrafik är inte tillåten inom gång- och cykelfältet. En gång- och cykelbana ligger i anslutning till en väg. Gång- och cykelbanan kan vara avskiljd från vägen med kantsten eller med en skiljeremsa av varierande bredd. En gång- och cykelväg är helt friliggande. 6

7 Körbana är en del av en väg som är avsedd för trafik med fordon, dock inte en cykelbana eller en vägren. Blandtrafik innebär att oskyddade trafikanter färdas på samma körbana som fordon. Planskild korsning korsning där gående och cyklister leds i tunnel under vägen alt. på bro över vägen. 1.2 BRISTER, PROBLEM OCH SYFTE Gång- och cykelstråket mellan Rutvik och Porsön bryts i Björsbyn. Det medför att oskyddade trafikanter färdas i blandtrafik längs Björsbyvägen. Den skyltade hastigheten längs vägen är 50 och 70 km/h och det saknas vägrenar. Utifrån rådande förhållanden är trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter låg. Denna förstudie ska ligga till grund för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4. Den skall klarlägga problemsituationen utifrån nuvarande förutsättningar samt ge förslag på alternativa åtgärder och belysa dess effekter och konsekvenser. Förstudien ska vara ett beslutsunderlag för Vägverkets fortsatta arbete och vara ett underlag för Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Bild 1 Vy över Björsbyvägen fotograferat österut. 1.3 AKTUALITET Förstudien ska visa om projektet ska drivas vidare. I Vägverket Region Norr åtgärder för att utföra gång- och cykelåtgärder med i planen, men inga namngivna objekt. Detta projekt kommer därför att ställas mot andra liknande projekt och de projekt som ger bäst effekt kommer att prioriteras. 1.4 TIDIGARE UTREDNINGAR OCH BESLUT Ett målat gång- och cykelfält från Holmsundsvägen, se karta 2, och österut har utretts och genomförts. 7

8 1.5 GEOGRAFISK AVGRÄNSNING Förstudieområdet ligger norr om Luleå. Förstudieområdet sträcker sig från korsningen mellan Haparandavägen, väg 969, i Reveln till Oppibyn i den östra delen av Björsbyn. Förstudieområdet följer väg 597 och är ca 2,5 kilometer långt. Karta 2 Förstudieområdet med målpunkter. En av de större målpunkterna inom området är Liras fotbollsplaner. Ett stort antal stall finns i Björsbyn. Flera av dessa hyr ut stallplatser framförallt till barn och ungdomar vilket ger en rörelse från Luleå (Porsön) till Björsbyn. De två större stallen i västra delen av Björsbyn har dessutom ordnade ridaktiviteter (ridskola, körbana). Siffrorna på kartan intill stallen visar hur många boxplatser som finns i varje stall. 8

9 1.6 ÖVERGRIPANDE MÅLSTRATEGIER Vägverket har regeringens uppdrag att sköta det statliga vägnätet och ta ett övergripande ansvar för vägtrafiken. Inriktningen har lagts fast i ett övergripande transportpolitiskt mål: Att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet Sex transportpolitiska delmål har tagits fram av regeringen och utgör grunden för hur Vägverket skall arbeta för att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Vägverket strävar efter en balanserad måluppfyllelse som gör att inget av delmålen prioriteras högre än något annat på lång sikt. Tillgängligt transportsystem Transportsystemet skall utformas så att medborgarnas och näringslivets grundläggande transportbehov kan tillgodoses. Hög transportkvalitet Transportsystemets utformning och funktion skall medge en hög transportkvalitet för medborgarna och näringslivet. Säker trafik Det långsiktiga målet för trafiksäkerheten är att ingen dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor. Transportsystemets utformning och funktion skall anpassas till de krav som följer av detta. God miljö Transportsystemets utformning och funktion ska bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås. Regional utveckling Transportsystemets utformning och funktion ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken samt motverka nackdelar av långa transportavstånd. Ett jämställt transportsystem Transportsystemet skall vara utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män skall ges samma möjligheter att påverka transportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning och deras värderingar skall tillmätas samma vikt. Övriga dokument som påverkar mål och arbete inom Vägverket är bland annat: De nationella miljökvalitetsmålen (Prop. 2004/05:150) De nationella folkhälsomålen (Prop. 2002/03:35) Strategisk plan (Publ 2007:37) Vägverkets mål för natur- och kulturmiljö (Publ 2006:163) God vägarkitektur (Publ 2001:01) 9

10 1.7 VÄGPLANERINGS- OCH VÄGPROJEKTERINGSPROCESSEN Förstudien är ett tidigt steg i Vägverkets fysiska planering. Genom förstudien skapas en plattform för den fortsatta processen. Förstudien arbetas därför fram med en öppen attityd och i nära samarbete med berörda myndigheter, organisationer och allmänheten. Figur 2 Förstudiens roll i genomförandeprocessen Förstudien syftar till att översiktligt: klargöra viktiga förutsättningar inom angivet utredningsområde avseende trafik, miljö och markanvändning identifiera brister och problem ge exempel på alternativa, möjliga åtgärder som kan medverka till att uppsatta mål uppfylls. I förstudien samlas material som underlag för beslut om att fortsätta eller avbryta planerings- och projekteringsprocessen. Förstudien klarlägger utgångspunkter och målsättningar samt bedömer resultaten av alternativa principlösningar. Berörda myndigheter och allmänhet ges möjlighet att påverka innehållet. I vägutredningen analyseras alternativa vägkorridorer om flera möjliga sådana framkommit under förstudiearbetet. Analysen resulterar i att en vägkorridor väljs ut för fortsatt arbete. Vägutredningen ska bland annat innehålla en miljökonsekvensbeskrivning som ska godkännas av länsstyrelsen. I mindre eller enklare projekt, där alternativa vägkorridorer saknas, kan vägutredningen utgå och projektet gå direkt till arbetsplan. Arbetsplanen preciserar åtgärden och ger efter fastställelse rättighet att ta mark i anspråk för att genomföra byggandet. Även arbetsplanen ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning som ska godkännas av länsstyrelsen. Bygghandlingen innehåller de detaljerade ritningar och beskrivningar som används för entreprenadupphandling och beställning av genomförandet. 10

11 2. Barnkonsekvensanalys (BKA) Som en del av förstudien har en barnkonsekvensanalys upprättats. Riksdagen har beslutat att FN:s konvention om barnets rättigheter ska genomsyra samhällets alla verksamheter. Enligt Vägverkets policy för barn ska Vägverket arbeta inom vägtransportsystemet med FN:s konvention om barnets rättigheter som utgångspunkt. Konventionen kan sammanfattas under fyra huvudprinciper: Att varje barn, utan undantag, har rätt att få del av sina rättigheter. Att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn. Att barnets rätt till liv och utveckling ska säkerställas till det yttersta av samhällets förmåga. Att barnet har rätt att säga sin mening och få den respekterad. Syftet med barnkonsekvensanalysen är att få ett allsidigt beslutsunderlag. Genom att integrera BKA i förstudieskedet säkras att barnperspektivet beaktas i vägprojektet. Vägverket har utvecklat en modell för BKA i vägplaneringen. Denna och Vägverkets publikationsserie för Barnkonsekvensanalys har använts som underlag i arbetet. De metoder som använts för att ta del av barnets perspektiv när det gäller detta projekt är enkäter och dialoger med barn boende i Björsbyn, men även enkäter och dialoger med barn som har en målpunkt i Björsbyn men som bor på annan ort, främst på Porsön och Björkskatan. Målpunkten är ridskolan i Björsbyn, Stall Balans. De barn (23 st.) som bor längs Björsbyvägen och går i Porsöskolan (klass 1-6) har deltagit i en enkätundersökning. I enkäten har frågor ställts om hur barnen rör sig i byn dels på väg till skolan och dels på fritiden. De har fått berätta om de upplever att det finns farliga platser samt om det skett olyckor eller tillbud. Enkätens utformning framgår av Bilaga 1. Tillsammans med enkäten har en karta skickats ut där barnen och deras föräldrar kunnat markera barnens rörelsemönster och farliga platser. 20 elever svarade på enkäten. Enkäten och kartorna har sammanställts och utvärderats. Barnen i klass 3-6 på Porsöskolan och som bor i Björsbyn (19 st. elever) eller som reser till ridskolan i Björsbyn (6 st. elever) har deltagit i dialoger med planerare där barnen blivit upplysta om projektet och frågor om farliga platser, målpunkter och rörelsemönster diskuterats. De barn som har ridskolan i Björsbyn, Stall Balans, som målpunkt har fått svara på enkäter om hur de rör sig till och från ridskolan, hur ofta och om de upplever några platser som särskilt otrygga. Resultatet från barnkonsekvensanalysen har lyfts in i förstudien och kompletterar det underlagsmaterial som hämtats från andra källor. Bl.a. har kapitlen om Viktiga målpunkter och Gång- och cykeltrafik kompletterats med fakta som framkom under arbetet med BKA. De problem som kommit fram redovisas under Funktionsanalys av transportsystemet och förslag till lösningar på dessa samt vilka effekter och konsekvenser det ger för barnet redovisas i Tänkbara åtgärder med effekter och konsekvenser. I enkäterna pekar eleverna på att hela Björsbyvägen upplevs otrygg med mycket trafik och att vägren saknas. Detta gäller även de delar av Björsbyvägen som ligger utanför förstudieområdet. Ett flertal barn som deltagit i dialogerna och enkäterna bor öster om Oppibyn längs Björsbyvägen, utanför förstudieområdet. De äldre av dessa barn cyklar längs hela sträckan men de yngre barnen får inte tillåtelse av sina föräldrar att cykla eftersom vägen upplevs otrygg. För att främja att alla barn som bor i byn ska kunna färdas 11

12 själva utan att bli skjutsade av vuxna krävs att en gång- och cykelbana även byggs öster om aktuellt förstudieområde. Den del av Björsbyvägen som ligger öster om Oppibyn ligger utanför förstudieområdet som behandlas i denna förstudie. Barnkonsekvensanalysen görs ur ett hela resan perspektiv vilket gör att platser barnen markerat som farliga utanför förstudieområdet också redovisas. Barnen har pekat ut en målpunkt öster om Oppibyn, en badplats vid Sinksundet och flera barn anger att de rör sig från Björsbyn till badplatsen. Alla de platser som i barnkonsekvensanalysen visats sig upplevas som farliga eller där barnen varit med om olyckor efter Björsbyvägen, även öster om förstudieområdet visas på karta Befintliga förhållanden 3.1 MARKANVÄNDNING Befolkning och bebyggelse I Björsbyn bor det ca 400 personer och prognosen för befolkningsutvecklingen pekar på en befolkningsökning till 600 personer år 2011, enligt kommunens statistik från En tredjedel av de som bor i Björsbyn är yngre än 20 år, vilket är en större andel än riksgenomsnittet (23,8 %) och andelen personer över 65 år är relativt låg. Figur 3 visar befolkningsstatistik från inom förstudieområdet. Figur 4 visar åldersstrukturen. Bebyggelsen består till största delen av friliggande enbostadshus. Det finns även jordbruksfastigheter med brukade ägor och ladugårdar. Figur 3 fördelningen på ålder och kön i Björsbyn Ålder Kön Kvinnor Män Totalt Björsbyn Andel av befolkningen 32,5 % 56,5 % 11 % 48,6 % 51,3 % 12

13 Figur 4 ålder och könsfördelning Befolkning i influensområdet I den angränsande byn Rutvik bor 1177 personer (2007, Luleå kommun), befolkningsprognosen är positiv och medelåldern är 33,7 år. I stadsdelen Porsön bor 5234 personer (2007, Luleå kommun), befolkningsprognosen är vikande och medelåldern är 29,8 år Näringsliv och sysselsättning Det finns ett femtiotal arbetstillfällen i Björsbyn, enligt kommunens statistik från De arbetsplatser som finns inom förstudieområdet är bland annat två stall med ridverksamhet, byggfirma, rörfirma, växthus och jordbruk. Avståndet från förstudieområdes till Luleå centrum är ca 6 km. En stor del av invånarna i Björsbyn arbetar inne i Luleå där det finns ett stort antal arbetsgivare. 189 personer från Björsbyn ingår i den sysselsatta arbetskraften och ca 4 % är arbetslösa. Viktiga målpunkter Viktiga målpunkter inom förstudieområdet redovisas i karta 2. I Björsbyn finns en bygdegård. Två större målpunkter för hästintresserade finns längs vägen. Wallöfs gård hyr ut boxplatser för hästar, främst till Norrskenets Rid- och körsällskap. Dit rör sig ett antal barn och ungdomar varje dag för att sköta om hästarna. Stall Balans har ca 140 barn under 18 år i Ridsällskapet Balans ridskoleverksamhet. Enligt ordförande i Ridsällskapet Balans innebär det ca 300 besök per vecka av barn och ungdomar plus deras föräldrar och syskon. I Björsbyn finns dessutom flera stall där boxplatser kan hyras. Karta 2 visar att målpunkterna stall är utspridda över hela byn. Busshållplatser finns på sex platser längs eller i närheten av vägen. I förstudieområdets östra del finns Lira BK:s fotbollsplaner, Björsbyfältet. Lira BK har över 3000 medlemmar. Lira BK har drygt 800 aktiva fotbollsspelare i åldern 7-18 år. Vid Sinksundet finns en badplats. I Rutvik, norr om förstudieområdet, finns skola, service och omsorg, sportklubb, jaktklubb och golfklubb. I stadsdelen Porsön finns 13

14 skola (F-6), affär, tandläkare, vårdcentral, kyrka, livsmedelsaffär, Luleå tekniska universitet, Teknikens hus, Aurorum, Mjölkuddsberget. I stadsdelen Björkskatan finns livsmedelsaffärer, pizzeria, apotek, högstadieskola, idrottsplats och vårdcentral. I tätorten Luleå finns kommunal och kommersiell service. Ledningar Kommunalt vatten- och avlopp finns vid Holmsundsvägen och på den norra sidan av Björsbyvägen mellan Holmen och det kommunala växthuset. Sedan går vattenledningar över åkrarna till Oppibyn, samt på den södra sidan av Björsbyvägen mellan det kommunala växthuset och Liras fotbollsplaner. Det förekommer enskilda ledningar inom förstudieområdet, med okänd sträckning. Belysning finns mellan Porsövägen (väg 597) och Holmsundsvägen och för övrigt punktvis vid enskilda utfarter. Kraftledningar finns inom förstudieområdet, men inte i direkt anslutning till Björsbyvägen. Kommunala planer, framtida markanvändning Översiktsplanen för Luleå kommun antogs Björsbyn ingår i Luleå tätort. I den fördjupade översiktsplanen för Luleå tätort som antogs redovisas tänkt markanvändning för området Björsbyn, figur 5. Området är tänkt för jordbruk och jordbruksmarken klassificeras som mycket god jordbruksmark. Ny bebyggelse kan främst tillåtas inom område A i figur 6, och för ny sammanhållen bebyggelse krävs detaljplan. Enligt Luleå kommuns hemsida finns inga detaljplaner i Björsbyn. 14

15 Figur 5. Utdrag ur fördjupad översiktsplan för Luleå tätort Kommunen projekterar ett nytt bostadsområde Hällbacken öster om Björsbyn, med ca 300 bostäder. Det skulle beräknas en trafikökning med 2000 fordon/dygn, fördelat på Bensbyvägen och Björsbyvägen. Behovet av gång- och cykelväg skulle öka i området. Planer finns på ett VA-stråk genom förstudieområdet, men ingen projektering är utförd ännu. Det finns planer på en ny infarts-/genomfarts- eller huvudgata öster om förstudieområdet. Det finns ett önskemål att bebyggelsen i Rutvik ska kopplas ihop med det övriga kommunala gång- och cykelvägnätet, vilket delvis skett med en gångoch cykelväg längs Haparandavägen, väg 969. Figur 6 Björsbyns utspridda bebyggelse med områdesbestämmelser ur den fördjupade översiktsplanen för Luleå kommun. 3.2 TRAFIK OCH TRAFIKANTER RESOR OCH TRANSPORTER Vägsystemet De allmänna vägarna inom förstudieområdet redovisas på karta 2. Väg Björsbyvägen, går mellan väg 969 vid Reveln och väg 597 (Porsövägen). Skyltad hastighet är 50 km/h, vid området kring ridskolorna och vid korsningen till Porsön. Längs resten av sträckan är hastigheten 70 km/h. Vägbredden är ca 6,5 meter. Vägen trafikeras främst av lokal trafik och ingår i ett lokalt stråk. Vägen är skadad vid bron över Katabäcken, vägbanan har satt sig ojämnt. Det saknas stödremsa på delar av sträckan. 15

16 Bild 5 Vägskada vid bron över Katabäcken fotat mot öster. Väg 597 går mellan Ytterviken och Sinksundet. Väg 597 är kommunal väg mellan Ytterviken och Porsön, fram till korsningen med väg , och kallas på denna sträcka Porsövägen. Sedan bildar vägen tillsammans med väg Björsbyvägen. Skyltad hastighet längs vägen är 70 km/h, med ett område kring bygdegården med 50 km/h, och vägbredden är ca 6,5 meter. Vägen trafikeras främst av lokal trafik och ingår i ett lokalt stråk. Vid Björsbyfältet, Liras fotbollsplaner är det förbjudet att parkera på Björsbyvägen inklusive provsträckan för cykelväg. Lira BK har en egen parkering för bilar och cyklister inne på fältet bredvid fotbollsplanerna. Väg 969, Haparandavägen, går mellan Mjölkudden och trafikplats Rutvik. Från Mjölkudden fram till korsningen med väg är vägen kommunal. Vägens skyltade hastighet varierar mellan 70 km/h och 90 km/h. Vägen ingår som ett lokalt stråk i ett övrigt transportstråk. En separerad gång- och cykelväg finns längs med väg 969 från korsningen med väg till trafikplatsen i Rutvik. Konstbyggnad På Björsbyvägen finns bro över Vargfjärdssundet, Katabäcken vid Reveln. Bron byggdes år 1994 som en elliptisk rörbro 16,9 m lång och 4,1 m bred. Bärighetsklassen är BK1. Bild 6 Bron över Katabäcken fotat mot öster. Trafikmängder Trafikmängderna som redovisas för väg 597 och kommer från mer är 10 år gamla mätningar. 16

17 Väg trafikeras av 760 fordon/dygn. Ca 6 % av den angivna mängden utgörs av tung trafik. (Mätår 1997). Väg 597 trafikeras av 650 fordon/dygn. Ca 3 % av den angivna mängden utgörs av tung trafik. (Mätår 1999). Väg 969 trafikeras av 4820 fordon/dygn. Ca 6 % av den angivna mängden utgörs av tung trafik. (Mätår 2007). Biltätheten i Björsbyn är 396 bilar per 1000 personer vilket ligger i linje med genomsnittet för Luleå kommun. Kollektivtrafik och skolskjuts Luleå lokaltrafik, linje 8, trafikerar sträckan Luleå- Rutvik med hållplatser i Björsbyn. Linjen trafikerar sträckan sju till åtta gånger i vardera riktningen på vardagarna och tre till fyra gånger under lördagen. Busshållplatser inom förstudieområdet finns markerade på karta 2. Det finns ingen skola inom förstudieområdet. Förskolor finns på Porsön. Barnen i årskurserna F-6 går i Porsöns skola och barnen i årskurserna 7-9 går på Björkskataskolan. Med bil är det 2 km till Porsöns skola och 5 km till Björkskataskolan. För att vara berättigad till skolskjuts ska eleven ha längre till skolan än avståndet som anges i Figur 7 nedan. 32 barn åker skolbuss till Porsöskolan och 18 barn åker till Björkskataskolan. Barn som bor i Reveln går i Gammelstad. Figur 7 visar Luleå kommuns skolskjutsregler: År Avstånd F-3 2 km km Trafiksäkerhet En olycka har rapporterats inom förstudieområdet, under perioden till Olyckan skedde vid Reveln och var en fordonsolycka, inga oskyddade trafikanter var inblandade i den aktuella olyckan. Oskyddade trafikanter Ingen trafikräkning har gjorts av oskyddade trafikanter i området. Vid samråden har det framkommit att Björsbyvägen används flitigt för rekreation i form av löpning, cykling, inlines och ridning. Det är en fin runda där boende i bostadsområdena i Luleå kan komma ut på landet nära staden. Mellan Reveln och Rutvik finns en friliggande gång- och cykelväg parallellt med väg 969 på dess östra sida. Från Reveln till bygdegården vid korsningen Holmsundsvägen färdas de oskyddade trafikanterna längs Björsbyvägen (Väg och 597). Mellan bygdegården och fotbollsplanerna finns det under sommartid ett gång- och cykelfält längs Björsbyvägen, som separeras från övrig trafik med plastpollare. Separationen erbjuder inget fysiskt skydd för de oskyddade trafikanterna. Vägbanan blir smalare för fordonstrafiken vilket kan föra med sig att de sänker hastigheten. Från Porsön finns en gång- och cykelväg som kommer fram vid Holmsundsvägen. 17

18 Enkätsvaren från barnen som bor längs Björsbyvägen som går i klass 1-6 på Porsöskolan visar att 3/4 av eleverna i undersökningen cyklar ensamma eller med någon kompis till skolan under barmarkssäsongen, se figur 8. Vid analys av kartorna från enkäten framkom att alla dessa cyklar på någon del av Björsbyvägen. Till fritidsaktiviteter på vintertid får de flesta barnen skjuts, se figur 9. Till fritidsaktiviteterna på sommaren cyklar en stor del av barnen, men många får skjuts även på sommaren. Hur färdas du oftast till och från skolan under vintern? Enkätsvar nr summa antal elever Går ensam Går med någon förälder Går med någon kompis Cyklar ensam Cyklar med någon förälder Cyklar med någon kompis Åker skolbuss/taxi Åker bil Övrigt Hur färdas du oftast till skolan under vår/höst? Går ensam 1 1 Går med någon förälder Går med någon kompis 1 1 Cyklar ensam Cyklar med någon förälder 1 1 Cyklar med någon kompis Åker skolbuss/taxi Åker bil Övrigt Figur 8 visar hur varje elev svarat på frågorna hur de tar sig till och från skolan på vintern respektive sommaren. Vissa elever har angett flera alternativa färdsätt. Barnen blir erbjudna skolskjuts vilket används av de flesta. Under vår och höst anger flera barn att de cyklar till skolan, men samma barn får även skjuts av föräldrar eller skolskjuts. Endast två barn som angett att de enbart cyklar.13 flickor och 7 pojkar, som bor längs Björsbyvägen och går i klass 1-6 på Porsöskolan, har svarat på enkäten. 18

19 Hur färdas du oftast till olika fritidsaktiviteter under vintern? Enkätsvar nr Summa antal elever Går ensam Går med någon förälder Går med någon kompis 1 1 Cyklar ensam 1 1 Cyklar med någon förälder Cyklar med någon kompis Åker buss 1 1 Åker bil Övrigt 1 1 Hur färdas du oftast till olika fritidsaktiviteter under sommaren? Går ensam 1 1 Går med någon förälder 1 1 Går med någon kompis Cyklar ensam Cyklar med någon förälder Cyklar med någon kompis Åker buss Åker bil Övrigt 1 1 Figur 9 visar hur varje elev svarat på frågorna hur de tar sig till och från fritidsaktiviteter på vintern respektive sommaren. Vissa elever har angett flera alternativa färdsätt. Nästan alla får skjuts på vintern. En stor andel går och cyklar på sommaren men eftersom vägen upplevs otrygg får många barn också skjuts av sina föräldrar. Endast 3 av 20 anger att de alltid tar sig fram på egen hand. 5 av 20 anger att de alltid åker bil. 13 flickor och 7 pojkar, som bor längs Björsbyvägen och går i klass 1-6 på Porsöskolan, har svarat på enkäten. Övrig infrastruktur Skoterleder passerar förstudieområdet vid Katabäcken och vid i, se karta nedan. Söder om Björsbyvägen är det skoterförbud, med vissa undantag bl.a. utstakade leder Skoterleder passerar vägen på två ställen. Lederna är markerade på karta från Luleå kommun, med röd linje. Det rastrerade området söder om väg markerar skoterförbudsområde. 19

20 3.3 MILJÖ, VIKTIGA FÖRUTSÄTTNINGAR, ASPEKTER OCH INTRESSEN Landskapsanalys och miljöförutsättningar inom förstudieområdet visas på karta 3 och 4 nedan. Nedan beskrivs miljöförutsättningar inom området så som områdets allmänna karaktär, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser, rekreation och friluftsliv och miljöbelastning. Landskapet Förstudieområdet sträcker sig mellan Haparandavägen i Reveln fram till östra delen av Björsbyn, en sträcka på ca 2,5 km. Landskapet är flackt och låglänt. I väster passeras den uträtade Katabäcken och i södra delen av området finns Holmsundet, som rinner ut i Björsbyfjärden. Båda dessa omges av sankmarker, delvis igenvuxna med lövträd. I sydväst sluts landskapet av högre liggande skogsmark på Porsön. Intill Björsbyvägen finns exploatering i västra delen i form av en ridskola, omgiven av hästhagar, samt växthus och andra verksamheter. I mellersta delen finns spridd bebyggelse. I östra delen finns ytterligare ett växthus samt fotbollsplaner. Norr om Björsbyvägen finns bebyggelse kring två mindre vägar. Byggnaderna i området är både nyare småhus och äldre hus med jordbrukskaraktär. Delar av bebyggelsen ligger på moränkullar som ligger något högre än omgivande mark. En stor del av landskapet är jordbruksmark. Öar av skog och tomtmark bryter siktlinjer och gör att landskapet, när man färdas längs Björsbyvägen, ser mindre öppet ut än vad som flygbilden antyder. Karta 3 Landskapsanalys med förstudieområde 20

21 Karta 4 visar förstudieområdet och miljöförutsättningar. Hela förstudieområdet ligger inom riksintresse för friluftsliv, Norrbottens skärgård. Natur- och kulturmiljö Ett område av sumpskog finns inom förstudieområdet, vid Reveln, enligt Skogsstyrelsens hemsida. Även andra sumpskogar finns i förstudieområdets ytterkanter. Sumpskog innefattar all trädbärande blöt mark där träden (i moget stadium) har en medelhöjd på minst 3 m, och trädens krontäckningsgrad är minst 30 %. För att bevara sumpskogarnas naturvärden är det avgörande att vattnets flöden och beskuggningen av marken kan bibehållas. De arter som är beroende av stabila förhållanden i form av fuktighet, temperatur, ljus och vind slås annars lätt ut. Enligt våtmarksinventeringen finns en våtmark i förstudieområdets sydöstra del med en naturvärdesklass 3, vissa naturvärden. Områdena Heden, Hedbacka, Innibyn, Holmen och Oppibyn kring Björsbyn anges som värdefull kulturmiljö i den fördjupade översiktsplanen för Luleå tätort. Björsbyn är lika gammal och utspridd som Rutvik (vars bebyggelse är belagd sedan 1300-talet). Bebyggelsen, med undantag av Björngårdarna, ligger längs gamla inseglingsleden till Gammelstad. Bevarandevärd bebyggelse finns i Gårdsgärdan, Innibyn, Holmen och Oppibyn samt i den gårdsgrupp som kallas Fanjunkars. Oppibyn karaktäriseras av gårdar samlade på en kulle omgiven av öppna åkermarker. Två övriga kulturhistoriska lämningar finns i Oppibyn på vägens norra sida ca 50 meter från vägen (källa Det är bytomter/gårdstomter. RAÄ-nr Nederluleå 449:1 och 466:1. I Inibyn finns en övrig kulturhistorisk lämning, Nederluleå 414:1. 21

22 Naturresurser Jord- och skogsbruk bedrivs inom förstudieområdet. Förstudieområdet ligger inom beteslandet för Gällivare sameby. Rekreation och friluftsliv Hela förstudieområdet ligger inom riksintresse för friluftsliv, Norrbottens skärgård Området är utpekat riksintresse enligt MB 3 kap 6. och MB 4 kap 2, med värden som båtsport, bad, kulturstudier och fritidsfiske. Snöskoterverksamhet finns med två leder som passerar vägen, se ovan kap. övrig infrastruktur. I Björsbyn finns två häst- och ridanläggningar samt ett flertal mindre stall som hyr ut boxplatser, se kap målpunkter. Lira BK har fotbollsplaner i östra delen av förstudieområdet, se kap målpunkter. Miljöbelastning Väg 597 trafikerades av 760 fordon/dygn 1997 vilka genererar utsläpp till luft, mark och vatten. Trafiknivåerna är sådana att miljökvalitetsnormerna ej överskrids. Bulleråtgärder för närliggande fastigheter utförs normalt vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av väg och bullernivåerna ska då inte överstiga riktvärdet 55 db(a) ekvivalent ljudnivå utomhus och 30 db(a) ekvivalent ljudnivå inomhus. Den långsiktiga målsättningen för befintlig miljö är densamma men i Vägverkets åtgärdsprogram etapp 1 ska endast befintliga bostadsmiljöer med buller överstigande 65 db(a) ekvivalent ljudnivå utomhus åtgärdas för att nå målet 30 db(a) inomhus. (Vägverket 2001). Enligt VV Publ. 2001:88 kan denna ombyggnad av väg klassas som icke väsentlig ombyggnad och då gäller riktvärdet 65 db(a) för befintlig miljö utomhus enligt åtgärdsprogram etapp 1. Den aktuella trafikmängden innebär att ekvivalentnivåer för buller över riktvärdet på 55 db(a) endast förekommer inom ett avstånd på ca 8 m från vägmitt vid hastigheten 50 km/h och ca 20 m vid 70 km/h. Bullernivån 65 dba uppnås inte utanför vägområdet vid aktuell trafikmängd. Eftersom riktvärdet 65 db(a) gäller i detta fall så behövs ingen bullerutredning göras. (Beräkningarna har gjorts enligt nordisk beräkningsmodell för vägtrafikbuller, reviderad 1996, och Trivectors dataprogram Buller Väg 8.6) 22

23 3.4 BYGGNADSTEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Geotekniska förhållanden De geotekniska förutsättningarna presenteras på jordartskartan, se karta 5. Den dominerande jordarten på sträckan är havs- och sjösediment i form av lera, med undantag av några områden med morän, dit den mesta bebyggelsen är lokaliserad. I ett område söder om Oppibyn finns svallsediment, huvudsakligen grovmo-sand. De byggnadstekniska förutsättningarna för byggnad av gång och cykelvägen avseende geotekniska förhållanden bör utredas mer detaljerat för att eventuellt behov av förstärkningsåtgärder skall kunna identifieras. Sulfidjordar kan komma att påträffas i samband med schakter t.ex. vid trumläggning. Jordarterna kan väntas vara tjällyftande. Torvmark Svallsediment huvudsakligen: grovmo-sand grus-sten klapper Oppibyn Havs- och sjösediment huvudsakligen: mjäla-finmo (silt) lera Silt eller lera, tidvis under vatten Isälvssediment huvudsakligen sand Morän med i huvudsak: osvallat ytskikt måttligt svallat ytskikt hårt svallat ytskikt Moränryggar orienterade i isrörelseriktningen Karta 5. Jordartskarta, SGU, förstudieområdet schematiskt inlagt med röda linjer. Kalt berg Tunt- eller osammanhängande jordtäcke 23

24 4. Funktionsanalys av transportsystemet Funktionsanalysen sker med utgångspunkt från de sex trafikpolitiska delmål som beskrivs i avsnittet Övergripande målstrategier. 4.1 TILLGÄNGLIGT TRANSPORTSYSTEM Nuläge: Transportsystemet inom förstudieområdet ger god tillgänglighet till målpunkter för fordonstrafik. Avståndet från stadsdelen Porsön, där många målpunkter återfinns, till Björsbyn är sådant att det går att nyttja alternativa färdmedel. Det finns en separerad gång- och cykelväg mellan Holmsundsvägen och Porsön, vilket ger god tillgänglighet till målpunkter i Luleå via stadens gång- och cykelnät. På Holmsundsvägen är det blandtrafik med låg hastighet vilket även det ger god tillgänglighet. Längs väg 969 finns en separerad gång- och cykelväg till Rutvik. Längs Björsbyvägen finns ett målat gång- och cykelfält som under barmarksperioden markeras med plastpållare. Gång- och cykelstråket mellan Rutvik och Porsön bryts på sträckan mellan Reveln och Holmsundsvägen. Längs Björsbyvägen måste oskyddade trafikanter färdas i blandtrafik med högre hastigheter vilket ger otrygghet och därmed försämrad tillgänglighet. Det försämrar tillgängligheten till målpunkter i Björsbyn, som ridstallet och byagården. Barnkonsekvensanalysen i form av enkäter och intervjuer med barn på Porsöskolan, visar att många barn får skjuts i bil till fritidsaktiviteter. Av barnens och föräldrarnas enkätsvar framgår att anledningen främst är att vägen upplevs otrygg, mycket trafik som upplevs köra fort, ingen vägren m.m. Barnen begränsas i sin möjlighet att röra sig självständigt inom byn och barn från andra stadsdelar blir skjutsade till kompisar och andra målpunkter i Björsbyn för att barnen och deras föräldrar upplever Björsbyvägen som en otrygg plats. Kollektivtrafiken inom förstudieområdet är väl utbyggd, vilket gäller för hela Luleå. Det finns fem markerade busshållplatser inom förstudieområdet samt en just utanför vid Reveln längst väg 969 och tre av dessa har väderskydd. Busshållplatserna är inte anpassade för personer med funktionsnedsättningar, vilket kan minska tillgängligheten. Identifierade problem: Tillgängligheten till målpunkter är bristfällig för oskyddade trafikanter som måste färdas i blandtrafik längs Björsbyvägen för att nå dessa. Flertalet barn i Björsbyn är hänvisade till att bli skjutsade av vuxna. Det gäller även andra barn som har målpunkt ridskolan eller andra stall i västra delen av förstudieområdet eller de som ska besöka kompisar i Björsbyn. Detta p.g.a. att de upplever vägen som otrygg eller inte får tillåtelse av sina föräldrar att cykla själva. Det finns busshållplatser inom förstudieområdet som inte är anpassade för personer med funktionsnedsättningar. 4.2 HÖG TRANSPORTKVALITET Nuläge: Transportsystemet inom förstudieområdet har vissa brister för fordonstrafiken. Det finns mindre sprickor och ojämnheter i beläggningen på Björsbyvägen och stora ojämnheter vid bron över det s.k. Vargfjärdssundet, Katabäcken, vid Reveln. 24

25 Bärigheten är god och uppfyller BK1 standard. De övriga allmänna vägarna i området håller god standard och fyller sina funktioner. Björsbyn är en by med lantlig karaktär, men tillhör Luleå tätort enligt Luleå kommuns översiktsplan. Därför kommer de förutsättningar som gäller för tätort i Vägar och gators utformning att analyseras när det gäller separering av gång- och cykeltrafik. Björsbyvägen (väg 597 och väg ) saknar vägrenar, 70 km/h är tillåten på vissa sträckor och det råder blandtrafik vilket sammantaget inte är en acceptabel standard i tätort. Transportkvaliteten är låg för oskyddade trafikanter. Gång- och cykelstråket mellan Rutvik och Porsön bryts, se avsnittet 4.1 tillgängligt transportsystem. Identifierade problem: Transportkvaliteten är låg för oskyddade trafikanter. Gång- och cykelstråket mellan Rutvik och Porsön bryts längs Björsbyvägen. Ojämnheten vid bron över Katabäcken ger försämrad transportkvalitet för fordonstrafik. 4.3 SÄKER TRAFIK Vid 30 km/h överlever nio av tio oskyddade trafikanter en påkörning. Vid högre hastigheter sjunker överlevnaden dramatiskt. Vid 50 km/h är andelen överlevande två av tio och vid 70 km/h avlider i stort sett alla oskyddade trafikanter som blir påkörda. Nuläge: Det finns säkra gång- och cykelstråk inom förstudieområdet. Vid väg 969 finns en separerad gång- och cykelväg i riktning mor Rutvik. Längs Holmsundsvägen kan oskyddade trafikanter färdas i blandtrafik med låg hastighet och från Holmsundsvägen går en separerad gång- och cykelväg mot Porsön. Längs Björsbyvägen finns ett målat gång- och cykelfält som under barmarkssäsongen markeras med plastpollare. De utgör inget skydd för de oskyddade trafikanterna, men kan ge fordonsförare en upplevelse av att vägen är smal, så att de bör sänka hastigheten. Kommentarer i enkätsvaren från elever och föräldrar om Björsbyvägen: Många kör fortare än tillåtet. Folk som kör bil har ingen respekt för att det finns barn som rider längs vägen. Hästarna blir ofta rädda och det kan skapa en trafikolycka. Vill att bussarna går oftare. Det är svårt att få kompisar att cykla hem till oss i Björsbyn. Det blir ofta Björsbybarnen som cyklar till Porsön för kvällsoch helgaktivitet med kompisar. En gång fick jag med mig en kompis från Porsön hem. Hon tyckte att det var en stor väg, mycket trafik och att de körde fort. Det har inte hänt igen. Hennes föräldrar har skjutsat någon gång men mest är jag hos henne på Porsön. Målade fältet känns otryggt för många bilar kör på cykelfältet. Försök med avspärrad körbana har varit bra. Varje gång jag ska till aktiviteter eller kompisar måste mina föräldrar skjutsa mig. Min yngsta syster kan inte cykla än p.g.a. att Björsbyvägen är för farlig att öva på. Min stora önskan är att ha cykelväg längs hela Björsbyvägen till Bensbyvägen. (Äldre elev boende mot Sinksundet). Hela vägen till Sinksundet har höga vägkanter. Om man vinglar till och kommer utanför vägen så är det väldigt lätt att falla. Otäckt när det kör förbi lastbilar. Förälder skriver: X är för liten för att gå/cykla på Björsbyvägen, väljer skogsvägar inom byn. Förälder skriver: Barnen som bor längs Björsbyvägen mot Sinksundet, utanför förstudieområdet måste åka bil med någon förälder när de ska besöka kompisar eller delta i fritidsaktiviteter. Blir isolerade. Förhoppning att GC-väg byggs längs hela Björsbyvägen till Bensbyvägen. Många nya villor på sträckan. Sträckan används även flitigt av motionärer från Porsön och Björkskatan. 25

26 I övrigt är trafiksäkerhetsnivån låg när det gäller standarden på Björsbyvägen, se avsnittet 4.2 Hög transportkvalitet. Hastigheten på Björsbyvägen är till största delen 70 km/h och 50 km/h. Det medför att det är riskabelt att färdas längs Björsbyvägen som oskyddad trafikant och att övriga trafikanter måste visa stor hänsyn. Vid intervjuerna i arbetet med BKA framkom att barnen inte väljer att cykla på Hedbackavägen även om denna inte innebär en omväg och har betydligt mindre biltrafik. Anledningen är att Hedbackavägen upplevs gropig och lerig, så barnen tycker att det är tungt att cykla på den och de kör t.o.m. fast med cykeln. Av de yttranden som kommit in under samrådet framgår att det rör sig mycket ryttare och hästar längs Björsbyvägen. Ryttarna upplever att fordonsförare inte tar hänsyn till dem utan håller hög fart förbi och ibland gör omkörningar av andra fordon trots att de har möte med ett hästekipage. Fordonsförare och oskyddade trafikanter upplever ibland att hästarna är skrämmande i trafikmiljön och att ryttarna inte alltid har kontroll över djuren. Från enkätsvar och dialoger med barn har särskilt farliga och osäkra platser ur barnens perspektiv pekats ut, se karta 6. Korsningen vid Holmsundsvägen har dålig sikt. I skogsdungen vid vägen står det vattnet i diket så där kan barnen inte svänga ner i diket när bilarna kör för nära. Två punkter utanför förstudieområdet pekas ut: kurvan mot Sinksundet och korsning mellan gång- och cykelväg och en kommunal lokalgata (Studentvägen) på Porsön. Flera barn har inte pekat på något enskilt farligt ställe utan menar att hela Björsbyvägen upplevs farlig att gå och cykla på (även öster om förstudieområdet). Anledningarna är främst att vägen inte har någon vägren, bilar upplevs köra fort och nära. Citat hämtade från enkätsvaren presenteras i ruta ovan. På karta 6 visas även platser som barnen markerat där de varit nära att vara med om en olycka. Ett av 20 barn anger i enkäten att det varit nära att vara med om olyckor. Elevens beskrivning av olyckorna visas bredvid kartan. Det finns inga hastighetssäkrade passager av Björsbyvägen. Under samrådet har det framkommit att det saknas stödremsa vid Björsbyvägen så att en farlig kant uppstår. Det utgör en olycksrisk främst för cyklister och fotgängare som riskerar att tappa balansen om de kommer utanför vägbanan. Skoterpassagen som idag ligger öster om Reveln sker i plan med vägen på en raksträcka. Passagen är utmärkt med röda kryss. Björsbyvägen Holmsundsvägen Korsningen mellan Björsbyvägen och Holmsundsvägen Korsningen mellan Björsbyvägen och Holmsundsvägen har säkerhetsbrister och upplevs av barnen som otrygg. Linjeföringen väster om korsningen är rak, medan den 26

27 öster om korsningen är kurvig och korsningen ansluts i ett veck mellan raklinjen och kurvan. Det skapar en osäker trafikmiljö, med bristande visuell ledning, särskilt för trafikanter som inte kört på vägen tidigare. För att förtydliga den visuella ledningen har en vägskylt satts upp längs Björsbyvägen som visar hur man kör mot Rutvik, detta trots att Björsbyvägen är en genomgående väg. Det finns en risk att konfliktsituationer uppstår mellan fordonsförare som tvekar om hur de ska köra i korsningen och andra trafikanter. Karta 6. Kartan visar barnens enkätsvar (Porsöskolan klass 1-6, elever boende i Björsbyn) var de markerat att de varit med om en olycka eller varit nära att vara med om en olycka. Den visar även på platser som barnen pekat ut som farliga, otrygga och svåra. Flera elever hade i enkätsvaren inte markerat några särskilt farliga ställen utan istället markerat hela Björsbyvägen som farlig och otrygg. Identifierade problem: Oskyddade trafikanter måste färdas i en trafikmiljö som inte är säker längs Björsbyvägen. Hedbackavägen är inget alternativ för cyklister då den är lerig och gropig en stor del av året. Det saknas säkra passager av väg 597 för gående, cyklister och skoter. Det är höga hastigheter längs väg 597 vilket gör att säkerhetsnivån för oskyddade trafikanter är låg. 27

28 Korsningen mellan Björsbyvägen och Holmsundsvägen ger dålig visuell ledning vilket kan orsaka olyckor. 4.4 GOD MILJÖ Nuläge: Trafiken på Björsbyvägen ger ett negativt bidrag till miljön men miljökvalitetsnormerna överskrids inte i området. Identifierade problem: Det finns inga identifierade problem inom delmålet god miljö. 4.5 REGIONAL UTVECKLING Nuläge: Inom förstudieområdet finns ett antal företag. De har verksamheter inom jordbruk, byggverksamhet och tillverkning. I Luleå finns flera större arbetsgivare vilket gör att de boende inom förstudieområdet pendlar dit. Björsbyvägen fungerar som pendlingsväg för fordonstrafik. Företag inom förstudieområdet har aktiviteter inom hästsport som vänder sig till barn och unga. Det gör att det finns barn och ungdomar från andra platser som har målpunkter inom förstudieområdet. Kollektivtrafik finns inom förstudieområdet vilket underlättar arbetspendling och resor till fritidsaktiviteter. Avståndet till Luleå är sådant att det är möjligt att transportera sig via cykel eller till fots. Dessa alternativa färdmedel begränsas av att trafikmiljön inte är säker för dem som går och cyklar längs Björsbyvägen. Det kan minska attraktiviteten för Björsbyn som bostadsort. Från Reveln mot Rutvik samt från Holmsundsvägen mot Porsön finns separerade gång- och cykelvägar. Identifierade problem: Vägmiljön upplevs som osäker för oskyddade trafikanter, vilket kan minska byns attraktivitet som bostadsort. 4.6 ETT JÄMSTÄLLT TRANSPORTSYSTEM Nuläge: Det är inte klarlagt hur män och kvinnors resmönster ser ut inom förstudieområdet och om dagens utbud av transportmöjligheter motsvarar det behov som finns. Följande punkter gäller för Sverige generellt: Män och kvinnors resmönster är olika. Män kör mer än dubbelt så mycket bil som kvinnor. Kvinnor gör fler resor som bilpassagerare och med kollektivtrafik. Tjänsteresor är vanligare hos män. Kvinnor gör fler resor i serviceärenden, speciellt när det gäller barntillsyn och inköpsärenden. Män prioriterar tidsvinst och framkomlighet i högre grad än kvinnor. Kvinnor prioriterar säkerhet i högre grad än män. Fler män än kvinnor deltar i förvaltningen och planeringen av transportsystemet. 28

29 4.7 SAMMANFATTANDE PROBLEM- OCH VÄRDEBESKRIVNING Det saknas möjlighet för oskyddade trafikanter att färdas skilda från fordonstrafiken. Det för med sig problem när det gäller tillgänglighet, transportkvalitet, säker trafik, miljö och regional utveckling. Det kan även föra med sig problem för jämställdheten men det är inte utrett. 5. Projektmål Projektet har som mål att: Öka trafiksäkerheten och tryggheten för oskyddade trafikanter längs väg 597, Björsbyvägen. Öka gång- och cykeltrafiken mellan Björsbyn och andra delar av tätorten Luleå. Förbättra tillgängligheten för fotgängare och cyklister att nå olika målpunkter inom och i anslutning till förstudieområdet. 6. Tänkbara åtgärder Fyrstegsprincipen beskriver ett förhållningssätt i analyser av åtgärder för att lösa identifierade problem och brister. Vägverket använder sig av principen vid planering av vägsystemet. Principen bör ses som ett allmänt förhållningssätt i åtgärdsanalyser för vägtransportsystemet och inte som en modell som ska tillämpas i något specifikt planeringsskede. Den har utvecklats till en allmän planeringsprincip för hushållning av resurser och minskning av vägtransportsystemets negativa effekter. De fyra stegen innebär att åtgärder ska analyseras i följande ordning: Steg 1, Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt. Steg 2, Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät. Steg 3, Förbättringar och mindre ombyggnationer. Steg 4, Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. Punkterna sammanfaller delvis med Miljöbalkens (2 kap.) hänsynsregler. I förstudien redovisas översiktligt vilka möjliga effekter som kan förväntas med de olika lösningsförslagen. 6.1 ANALYS AV TÄNKBARA ÅTGÄRDER Ingen åtgärd (0-alternativet) Detta alternativ innebär att det inte sker någon förändring förutom normal drift och underhåll, d v s inga nya åtgärder utförs. De oskyddade trafikanterna kommer även fortsättningsvis måsta nyttja vägbanan för att förflytta sig längs sträckan. Steg 1, Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt Transportbehovet kan allmänt påverkas genom ekonomisk styrning och/eller samhällsplanering. Genom kampanjer och information skulle människornas val av färdsätt kunna påverkas. Ökad gång- och cykeltrafik längs den aktuella vägsträcka utan åtgärder är inte lämpligt utifrån dagens situation med oskyddade trafikanter som rör sig i blandtrafik där fordonen håller höga hastigheter. Förbättras situationen för de oskyddade 29