ARBETSRAPPORTER. Kulturgeografiska institutionen Nr. 827

Transkript

1 ARBETSRAPPORTER Kulturgeografiska institutionen Nr. 827 det är ju så hippt att säga var man är nuförtiden. Och det gillar vi En jämförande studie av tidsgeografiska insamlingsmetoder Carina Höglund och Veronika Ivhed Uppsala, juni 2012 ISSN X

2 FÖRORD Ett varmt tack till kursansvariga Ann Grubbström och Bert Eriksson för råd och hjälp på vägen. Tack också till vår handledare John Östh för inspiration och tekniskt kunnande. Vi vill också tacka vår kulturgeografigrupp för alla bra kommentarer och intressanta diskussioner. Sist men inte minst ett stort tack till alla deltagare som medverkat i vår undersökning. Utan er hade inte denna studie varit möjlig! Carina Höglund och Veronika Ivhed, Uppsala maj

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Syfte Metod och avgränsningar Disposition 6 2. TEORI Tidsgeografi: Bakgrund och viktiga begrepp Tidsgeografiska insamlingsmetoder EXPERIMENT Utförandebeskrivning Intervjumetoden Dagboksmetoden Kartmetoden Facebookmetoden GPS-metoden RESULTAT Intervjumetoden Dagboksmetoden Kartmetoden Facebookmetoden GPS-metoden AVSLUTANDE DISKUSSION Slutsats 27 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 29 BILAGA

4 1. INLEDNING Inom tidsgeografin studeras människors vardagliga aktiviteter i en kontext av tid och rum. 1 Den uppmärksammar frågor som rör vardagslivets organisation och rutin. 2 Bland annat kan individers vardag undersökas genom att kartlägga deras rörelsemönster och aktiviteter under en viss tid. När människors vardag ska studeras är det viktigt att den metod som används passar in i deras dagliga liv. 3 Då stora mängder information skickas dagligen mellan användare på sociala medier skulle det kunna fungera som verktyg för datainsamling. Sociala medier är olika typer av kommunikationskanaler som låter användare kommunicera med varandra genom digital kommunikationsteknik såsom text, bild eller ljud. 4 Under de senaste åren har sociala medier börjat användas mer och mer frekvent. 5 De har fått ett stort genomslag på Internet och ny teknik utvecklas kontinuerligt för att användare ska ha tillgång till dessa oberoende av var de befinner sig. Användningen av bland annat smarttelefoner har ökat avsevärt de senaste åren. För att urskilja mönster i dagliga aktiviteter krävs tillgång till stora mängder data. Kommunikationsverktyg som sociala nätverk och smarttelefoner skulle kunna effektivisera denna typ av datainsamling. En smarttelefon är ett mellanting mellan en mobiltelefon och en handdator. Med en smarttelefon har användaren möjlighet att installera och köra olika typer av tillämpningsprogram, applikationer, precis som på en persondator. Utöver detta har smarttelefoner även funktionalitet såsom mobilt internet och Global Positioning System (GPS). 6 I en undersökning som gjordes 2011 använde 27 % av Sveriges befolkning över 12 år smarttelefoner och 23 % använde dem för sociala medier. 7 Att använda dessa kommunikationskanaler har blivit en del av mångas vardag. Den information som sprids skulle därmed kunna säga mycket om hur människor lever sina dagliga liv. Då människor använder sig av nya kommunikationsverktyg i sin vardag, i samband med att teknik utvecklas, kan det vara av intresse att se hur vi kan använda detta inom forskningen. Vi tror att tekniska hjälpmedel kan vara till nytta när tidsgeografiska undersökningar ska utföras och vill undersöka om detta är fallet i vår uppsats. Genom att jämföra dessa med traditionella metoder vill vi se hur dessa kan bidra till tidsgeografisk forskning. 1.1 Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka olika metoder för att samla in data för att kartlägga människors rörelsemönster. Vi vill undersöka för- och nackdelar med respektive metod med avseende på fyra olika aspekter. Genom detta vill vi visa hur existerande teknik kan användas 1 Ellegård, Kajsa & Nordell, Kersti. Att byta vanmakt mot egenmakt. (1997). s.57 2 Åquist, Ann-Cathrine. Tidsgeografi - en introduktion. (2002) 3 Ellegård, Kajsa & Nordell, Kersti. Att byta vanmakt mot egenmakt. (1997). s Bergström, Annika. Personligt och privat i sociala medier. (2010). Göteborgs universitet. Göteborg. s.1 6 Verkasalo, Hannu. Analysis of users and non-users of smartphone applications. Telematics and Informatics Volume 27, Issue 4. (2010). Elsevier. s Findahl, O. Svenskarna och Internet. (2011).SE internetstatistik. Stockholm. s.30 4

5 inom tidsgeografisk forskning och samtidigt jämföra med vedertagna metoders kvalitéer. Jämförelsen ska hantera följande aspekter eftersom de är viktiga att ta hänsyn till vid val av metod: Den insamlade datans detaljnivå med avseende på aktivitet, tid och rum. Det är viktigt att vid val av metod veta vilken typ av information metoden ger och hur specifik den är. Deltagarens upplevelse av att medverka. Eftersom det är viktigt i en tidsgeografisk studie att metoden passar in i deltagarnas vardag anser vi att detta är en viktig aspekt. Forskarens arbetsinsats vid utförande och sammanställning. Då stora mängder information ska samlas in kan det vara bra att veta hur tidskrävande en metod är. Visualiserbarhet av insamlad data. Om det finns intresse av att visualisera sin insamlade information kan det vara bra att veta hur väl metoden lämpar sig för detta. Den frågeställning vi vill besvara är: Vilka för och nackdelar finns med respektive metod? 1.2 Metod och avgränsningar För att uppfylla syftet så ska fem olika metoder testas. Undersökningen av metoderna utgår inte ifrån en typisk kulturgeografisk frågeställning och därmed kommer inte några slutsatser om de insamlade datas innehåll att dras. Istället ligger fokus på metod - hur data har samlats in samt för- och nackdelar med olika insamlingsmetoder. Nedan följer en kortfattad beskrivning av de olika metoderna. En utförligare beskrivning ges i kapitel Intervjumetoden Deltagarna intervjuas om var de befunnit sig och om vilka aktiviteter de utfört. 2. Dagboksmetoden I en dagbok med förutbestämda rubriker skriver deltagarna ned alla sina aktiviteter. Deltagarna ska för varje aktivitet dokumentera var de befinner sig, klockslag och vilken typ av aktivitet de utfört. 3. Kartmetoden Deltagarna får en papperskarta där de får markera med klistermärken var de befinner sig och vid vilken tidpunkt. 4. Facebookmetoden I en facebookgrupp får deltagarna skriva ett facebookinlägg varje gång de utför en ny aktivitet. I detta inlägg ska de även ange den plats de befinner sig på. 5. GPS-metoden Deltagarna använder en smarttelefonapplikation som registrerar koordinater med hjälp av smarttelefonens inbyggda GPS. Att använda sig av dagböcker och intervjuer är metoder som är vanligt förekommande inom kulturgeografin och därför tycker vi att de är intressanta att testa i denna jämförande studie. Danielle van der Burgt har bland annat använts sig av dagböcker i Där man bor tycker man 5

6 det är bra : Barns geografier i en segregerad miljö. Danielle van der Burgt använder sig även av gruppintervjuer i sin studie. 8 För att ta ytterligare ett exempel så har Gunnel Andersson använt sig av både intervjuer och dagböcker i sin avhandling Vardagsliv och boendestöd - en studie om människor med psykiska funktionshinder. 9 Kartmetoden har vi valt därför att det är en utveckling av Dagboksmetoden där ett icketekniskt hjälpmedel används. Vi har inte sett att en karta har använts på just det här sättet i tidigare studier. Vi vill se om en karta kan vara fördelaktig att använda som hjälpmedel när information om tid och plats ska samlas in. Facebookmetoden och GPS-metoden är mer teknikbaserade metoder. Facebook är ett intressant verktyg eftersom det är den tjänst som idag dominerar användningen av sociala nätverkstjänster. Nära hälften av Sveriges befolkning använder sig av Facebook. 10 Vi vill se om det går att använda de funktioner som finns för att dela information till att kartlägga rörelsemönster tidsgeografiskt. Den här metoden har vi inte heller sett att den har använts tidigare utan är vår egen idé. GPS är ett intressant hjälpmedel att studera eftersom det används mer och mer inom forskningen. Mei Po Kwan har i sin studie Emergency response after 9/11: the potential of real-time 3D GIS for quick emergency response in micro-spatial environments använt sig av GPS och förordar det som hjälpmedel inom tidsgeografiska studier. 11 Inom tidsgeografin används även andra metoder och metodkombinationer än de som presenterats ovan. Förhoppningen är att de metoder vi avgränsat oss till ger en bra bredd för vår jämförelse. 1.3 Disposition Denna inledande del följs av ett teorikapitel. I teorikapitlet presenteras först det tidsgeografiska synsättet och de centrala begreppen inom tidsgeografin. Där beskrivs även olika insamlingsmetoder som används inom tidsgeografin idag. Det tredje kapitlet innehåller en redogörelse för den undersökning som utförts samt en utförligare beskrivning av de olika metoderna som har testats. I det fjärde kapitlet presenteras sedan de resultat som fåtts av undersökningen. Vidare förs i det femte och avslutande kapitlet en diskussion om de resultat som undersökningen gett. Här presenteras även de olika för- och nackdelar som framkommit med respektive metod. 2. TEORI Det här kapitlet går igenom bakgrund och begrepp inom tidsgeografi. Syftet är att ge en förståelse för det tidsgeografiska synsättet och för att sätta vår studie i en kontext. Här förklaras också inom vilka områden tidsgeografin kan användas. Därefter presenteras olika 8 van der Burgt, Danielle. Där man bor tycker man det är bra : Barns geografier i en segregerad miljö. (2006) 9 Andersson, Gunnel. Vardagsliv och boendestöd - en studie om människor med psykiska funktionshinder. (2009) Kwan, Mei-Po. Emergency response after 9/11: the potential of real-time 3D GIS for quick emergency response in micro-spatial environments. (2005) 6

7 insamlingsmetoder som används inom tidsgeografin. Detta för att visa på vad tidigare forskare anser vara styrkor och svagheter. På det sättet ges en bild av hur dagens metoddiskussion ser ut. 2.1 Tidsgeografi: Bakgrund och viktiga begrepp Torsten Hägerstrand publicerade 1970 artikeln What about people in regional science som varit, och är än idag, en betydande artikel inom tidsgeografin. Hägerstrand menar att det är av stor vikt att ta hänsyn till tid-rumaspekten när rörelsemönster studeras. En anledning till detta är att en plats kan ha olika betydelse vid olika tidpunkter och därför helst ska beskrivas med både rums- och tidskoordinater. Hägerstrand menar också att rumslig plats inte kan särskiljas från tiden då tiden ständigt pågår och inte går att undvika. En annan motivering till att beskriva människors rörelsemönster med både rums- och tidskoordinater är att den plats som en person befinner sig på i nuläget har ett nära samband med den plats där personen har befunnit sig på en stund tidigare. En människa har i dagsläget inte möjligheten att röra sig allt för långa sträckor under begränsad tid, därav finns alltså ett tydligt band mellan de platser som en person befunnit sig på inom ett kortare tidsintervall. 12 Tidsgeografi bygger på en uppfattning om tid och rum som resurser för individer som kan användas till personliga projekt och aktiviteter. Ett projekt består av ett tydligt mål med tillhörande uppgifter. Ett exempel på ett projekt kan vara att ta universitetsexamen. Uppgifter som krävs för att lyckas med detta är att gå på föreläsningar, ha gruppmöten och läsa böcker. Människor kan sällan utföra flera projekt samtidigt i rummet eftersom förflyttning mellan olika platser kräver tid. Utöver tidsbegränsningar finns andra restriktioner i samhället som påverkar en persons möjligheter att röra sig i rummet. Detta är vad som studeras inom tidsgeografin, denna väv av människor och deras projekt i en enhet av tid och rum samt vad det är som hindrar människor att röra sig fritt i rummet. 13 I tidsrummet kan en individs rörelse beskrivas av en så kallad individbana. För att kunna visualisera en individbana krävs det att vi har tre dimensioner, två för att beskriva de rumsliga koordinaterna och en dimension som beskriver tiden. Hägerstrand har valt att kalla denna tredimensionella visualisering för en rymdtidskub (se Figur 1). I rymdtidskuben kan utöver individbanor även stationer ritas ut. En station är en fysisk plats där en person spenderar tid med diverse aktiviteter som är relaterade till ett projekt. Utifrån en individbana är det alltså möjligt att urskilja dessa stationer som de olika områden där personen spenderar tid för att utföra sina aktiviteter. 12 Hägerstrand, Torsten. What about people in Regional Science?. (1970), s Lewis, Holloway & Phil, Hubbard. People and Place, the extraordinary geographies of everyday life. (2001). s

8 Figur 1.En individbana uppritad tredimensionellt som en rymdtidskub 14 När rörelse i rummet ritas upp i relation till tiden ger detta en visualisering av hur lång tid som spenderats på en station eller tidsåtgången för att förflytta sig en viss sträcka. Eftersom tiden är den tredje dimensionen så kommer en sträcka som färdats med hög hastighet att ritas brant utmed tidsaxeln, medan en långsam resa är mer långsamt stigande. Att presentera dagligt liv på det här sättet gör att man kan hitta detaljer som kan försvinna när man har ett större och mer globalt perspektiv. 15 Begränsningar inom tidsrummet Som nämnts tidigare har individer olika förutsättningar för att färdas i tidsrummet vilket gör att deras aktivitetsområden ser olika ut. Individbanorna blir då fångade i ett nät av begränsningar. I What about people in regional science grupperar Hägerstrand dessa begränsningar i tre kategorier: 1. Begränsning av kapacitet syftar till biologiska faktorer som begränsar en persons rörelsemöjligheter samt vilka hjälpmedel en person har att tillgå. Biologiska faktorer kan vara 14 Carlstein, T. m.fl., Human Activity and Time Geography, (1978) 15 Lewis, Holloway & Phil, Hubbard. People and Place, the extraordinary geographies of everyday life.( 2001). s

9 sådant som att personen är gammal eller har ont i benet. Även behov som att äta och sova styr hur en person färdas i rummet eftersom de aktiviteterna är livsnödvändiga och är vanligtvis bundna till specifika platser. Det är möjligt för en individ att expandera sitt rörelseområde med hjälp av diverse verktyg. Exempelvis huruvida en individ har tillgång till en bil eller annat färdmedel påverkar personens rörelsemöjligheter. Utvecklingen av transportmedel har bidragit till att människor idag har möjligheten att röra sig över mycket större områden än tidigare Begränsning på grund av sammankoppling syftar till de tillfällen då flera individer ska vara på samma plats en viss tid. De flesta människor behöver följa ett visst tidsschema, vara på specifika platser vid exakta tidpunkter. Bara en sådan sak att butiker har bestämda öppettider begränsar människans möjlighet att handla vid vilken tidpunkt som helst på dygnet. Telefon och internet fungerar idag som verktyg för att förenkla kommunikation mellan personer då de inte behöver vara på samma plats för att kommunicera Begränsning av auktoritet syftar till lagar och regler som säger vilka platser som är otillgängliga för vissa personer. Exempelvis att personer under 18 år inte tillåts gå in på uteställen som serverar alkohol. För att få tillträde till vissa platser kan det krävas en inbjudan eller en betalning. Begränsning av auktoritet syftar även på sådant som nationsgränser. Det finns tydliga lagar över vilka personer som får befinna sig i ett land och under vilket tidsintervall. 18 För att kunna finna dessa typer av begränsningar kan individbanor användas. För att det ska vara möjligt att beskriva en individbana krävs att vi kan samla in information om människors lokalisering med tillhörande tidsdata. Ett sätt att göra detta är att få tillgång till de populationsdata som de flesta länder registrerar kontinuerligt. Denna information kan användas för att rita upp individbanor som sträcker sig över ett längre tidsspann. Ibland kan det vara av intresse att studera individbanor på en mer detaljerad nivå, alltså under ett kortare tidsintervall. För att göra en analys av en persons vardagliga aktiviteter krävs därför en annan typ av metod när datainsamling ska göras. Observationer och dagboksmetoder är exempel på metoder som använts mycket för denna slags studie. Hägerstand menar att man kan gå miste om mycket information vid användning av dessa metoder och att det finns en risk att den typen av data som insamlas inte kan bidra till en helhetsbild av systemet. Metoderna ger en bild av hur individerna rör sig men det kanske inte går att dra några slutsatser om gruppen som helhet. Därför anser Hägerstrand att det är viktigt att lägga fokus på vad som begränsar människors rörelse i tidsrummet och kartlägga hur deras vägar kanaliseras av dessa begränsningar. 19 Tidsgeografiska studier Tidsgeografin kan användas som redskap för många olika typer av studier och frågeställningar. Här följer ett antal exempel: 16 Hägerstrand, Torsten. What about people in Regional Science? (1970). s Ibid. s Ibid. s Ibid. s.11 9

10 Tidsgeografin kan användas som verktyg för att studera individers räckvidd och tillgänglighet till olika utbud. 20 Eva Thulin har bland annat skrivit avhandlingen Ungdomars virtuella rörlighet - Användningen av dator, internet och mobiltelefon i ett geografiskt perspektiv. Studien undersöker hur ungdomar använder sig av teknik i vardagslivet då deras virtuella rörlighet kan ha effekter på samhällsstrukturen. 21 Det tidsgeografiska synsättet kan även användas då effekter av organisatoriska förändringar ska studeras. 22 Som exempel har Owen Eriksson grundat sin studie på tidsgeografisk teori för att illustrera hur sättet som omsorgsverksamhet bedrivs driver behovet av persontransporter. Detta behov av persontransporter, menar Owen Eriksson, leder i sin tur till att förändringar i omsorgsverksamheten blir en nödvändighet. 23 Tidsgeografin kan även användas inom det angränsande studieområdet förändringar i produktionens organisering. Ett annat område där tidsgeografin används är för att studera effekter av vissa samhällsförändringar. 24 Magdalena Cedering skriver exempelvis om skolnedläggningar på landsbygden och dess konsekvenser för vardagslivet och samhället. 25 Kvinnoforskning är ytterligare ett område som tidsgeografin används inom. 26 Bland annat har Kersti Nordell i sin studie om kvinnors hälsa genomfört en tidsgeografisk analys för att få en bättre insikt i människors livssammanhang Tidsgeografiska insamlingsmetoder Resultaten som tidsgeografiska studier generar kan vara till nytta både för samhället och för enskilda individer. 28 Beroende på vad syftet med en tidsgeografisk studie är kan individbanor ritas upp med fokus på olika aspekter. I vissa studier kan det vara betydande att veta den exakta positionen där en person befunnit sig. Ibland kan det vara bättre att tona ner de rumsliga aspekterna och istället lägga mer vikt vid de aktiviteter en individ utfört. 29 Ett verktyg som ofta används för att samla in information om individers aktiviteter är dagböcker. Dagböcker används i större utsträckning i studier då mer fokus ligger på aktiviteterna och mindre på den rumsliga lokaliseringen. Kajsa Ellegård, forskare inom tidsgeografi, menar att användning av dagböcker är ett effektivt sätt att samla in information om de aktiviteter en individ utför. Det är mer effektivt än att till exempel försöka beskriva aktiviteterna i efterhand. Hon anser att dagboksskrivandet även bidrar till att inga viktiga detaljer missas eftersom skrivandet sker dagligen och i tidsföljd. Vid användning av andra metoder kanske sådant som anses självklart aldrig nämns. Detta leder till att användning av 20 Åquist, Ann-Cathrine. Tidsgeografi - en introduktion. (2002) 21 Thulin, Eva. Ungdomars virtuella rörlighet - Användningen av dator, internet och mobiltelefon i ett geografiskt perspektiv. (2004) 22 Åquist, Ann-Cathrine. Tidsgeografi - en introduktion. (2002) 23 Eriksson, Owen. Tjänstelogistik inom vård- och omsorgsverksamhet. (2008) 24 Åquist, Ann-Cathrine. Tidsgeografi - en introduktion. (2002) 25 Cedering, Magdalena. Skolnedläggningar på landsbygden - Konsekvenser för vardagsliv och samhälle. (2012) 26 Åquist, Ann-Cathrine. Tidsgeografi - en introduktion. (2002) 27 Nordell, Kersti. Kvinnors hälsa en fråga om medvetenhet, möjligheter och makt. (2002) 28 Ellegård, Kajsa & Nordell, Kersti, Att byta vanmakt mot egenmakt. (1997). s Ibid. s.31 10

11 dagböcker kan ge ett annat resultat än vad som skulle fås om en person skulle återberätta vad den gjort under en vecka. 30 Att skriva dagbok kan däremot vara mycket krävande för de personer som deltar i studien. För att underlätta skrivandet bör dagboken därför vara utformad så att den är lätthanterlig och lättförståelig. En dagbok som inte känns akademisk och krånglig kan minska arbetsbördan för undersökningspersonerna. 31 Ett problem som kan uppkomma, då dagböcker används för insamling av data, är om de deltagande personerna glömmer bort att dokumentera alla sina aktiviteter. Ofullständiga dagböcker leder till att justeringar av dagböckerna måste göras i efterhand. 32 När dagböckerna ska bearbetas är det viktigt att detta görs på samma sätt för varje dagbok. Enligt Eva Thulin, som bland annat använt sig av dagböcker i sin studie Hur rör du dig egentligen? En induktiv studie om män och kvinnors aktivitetsmönster och rörelser, kräver dagboksbearbetningen en hög grad av objektivitet och systematik. 33 Intervjuer används för att få förståelse för en persons vardagsvärld ur intervjupersonens eget perspektiv. Intervjun har samma struktur som ett vanligt samtal men har ett särskilt syfte och angreppssätt. De är användbara då man vill studera personers egen syn på sina liv, deras upplevelser och självuppfattning. 34 Intervjuer används ofta i fallstudier och är ett bra sätt att få beskrivningar av specifika situationer och handlingssekvenser. Det är ett kvalitativt förhållningssätt där man försöker tillgodogöra sig både fakta och mening. Kunskapen produceras i samspelet mellan intervjuaren och intervjupersonen där båda påverkar varandra ömsesidigt under intervjuns gång. Intervjun fokuserar ofta på bestämda teman men intervjuaren måste fortfarande vara öppen för att intervjun kan ta en oväntad vändning och kunna förhålla sig till det. Eftersom intervjusituationen beror så mycket på interaktionen mellan de inblandade personerna kan olika intervjuare få olika uttalanden. Intervjuare med olika känslighet och kunskap inom ett ämne kan då få olika djup. 35 Det är inte rekommenderat att intervjua om ett stort urval krävs för en undersökning. Intervjuer är tidskrävande och då kan en annan insamlingsmetod vara att föredra, till exempel enkäter. Intervjuer kan dock med fördel användas som hjälpmetod vid exempelvis deltagande observation eller som förstudie vid kvantitativa metoder. 36 Ett problem som intervjun medför är den maktasymmetri som uppstår mellan intervjuare och intervjuperson. Det blir en enkelriktad dialog med frågor och svar där samtalet är till för att intervjuaren ska få tillgång till information. Intervjuaren har ensamrätt till tolkning av de uttalanden som har gjorts och får därmed förmånen att kunna säga vad intervjupersonen 30 Ellegård, Kajsa & Nordell, Kersti, Att byta vanmakt mot egenmakt. (1997). s Ibid. s Thulin, Eva. Ungdomars virtuella rörlighet - Användningen av dator, internet och mobiltelefon i ett geografiskt perspektiv. (2004). s Ibid s Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. Den kvalitativa forskningsintervjun.(2009) s Ibid. s Ibid. s

12 egentligen menade. Ett annat problem kan vara om intervjuaren ställer ledande frågor. 37 En motreaktion från intervjupersoner kan vara att undanhålla information eller undvika vissa ämnen. 38 De senaste åren har användandet av GPS för insamling av information blivit allt vanligare inom tidsgeografin. 39 Med hjälp av GPS har det blivit lättare att samla in information om hur personer förflyttar sig med täta tidsintervall. Den insamlade datan ger information om var en person har varit och när den har vart där. Den säger däremot ingenting om vad personen har gjort eller varför den har befunnit sig på en viss plats under en viss tid. Shih-Lung Shaw menar att GPS-teknologin är bra för att samla in information om förflyttningar snarare än aktiviteter. Om man vill göra en analys ur ett aktivitetsperspektiv, som i exempelvis tidsgeografin, krävs ytterligare information såsom syftet med resan, personliga egenskaper samt begränsningar och beroenden för när aktiviteter planeras och utförs. 40 Ram M Pendyala skriver att det ändå kan gå att dra slutsatser om syfte genom att rita upp informationen på en karta och på det sättet få tillräcklig information. 41 Shih-Lung Shaw diskuterar bland annat kring vad GPS-data kan berätta och inte. Den täta spårningsdatan som går att samla in med GPS-teknologi gör det möjligt att rita upp individbanor med hög upplösning. Det finns också potential att studera mönster och trender ur ett tidsrumperspektiv. 42 En svårighet med att hantera stora mängder data är att försöka hitta den användbara informationen som kan ligga gömd i de stora dataseten. Om den ska visualiseras kan det bli plottrigt och svårt att utläsa mönster och trender. Det kan krävas nya metoder för att hantera detta problem. 43 Den nya tekniken gör att vi måste betänka vad den kan och inte kan göra. Man bör också tänka på hur den kan och får användas för att utföra användbara mätningar med tanke på integritetsaspekten. 44 Ram M Pendyala menar att det finns stora fördelar med att använda GPS då individbanor ska kartläggas. Eftersom insamlingen inte kräver mycket arbete ifrån den som utför insamlandet finns det möjlighet att samla in information ett längre tidsintervall Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. Den kvalitativa forskningsintervjun.(2009) s Ibid. s Pendyala, Ram M. Collection and analysis of GPS-based travel data for understanding and modeling activitytravel patterns in time and space 40 Shaw, Shih-Lung. Time Geography for Activity Modeling with GPS Tracking Data. (2005) s Pendyala, Ram M. Collection and analysis of GPS-based travel data for understanding and modeling activitytravel patterns in time and space 42 Shaw, Shih-Lung. Time Geography for Activity Modeling with GPS Tracking Data. (2005) s Shaw, Shih-Lung & Yu, Hongbo & Bombom, Leonard S. A Space-Time GIS Approach to Exploring Large Individual-based Spatiotemporal Datasets. (2008) s Shaw, Shih-Lung. Time Geography for Activity Modeling with GPS Tracking Data. (2005) s Pendyala, Ram M. Collection and analysis of GPS-based travel data for understanding and modeling activitytravel patterns in time and space 12

13 3. EXPERIMENT I det här kapitlet beskrivs den undersökning som utförts. Kapitlet inleds med generell information om experimentet som helhet för att sedan beskriva varje metod mer detaljerat. 3.1 Utförandebeskrivning Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra olika metoder för att kartlägga individers rörelsemönster. För att göra detta har fem skilda metoder använts för att kartlägga 30 studenters rörelsemönster under tolv timmar, från klockan åtta på morgonen till klockan åtta på kvällen. Detta innebär att sex studenter deltog i respektive metodexperiment, vilket antas vara ett tillräckligt antal för att kunna dra slutsatser. En nackdel med detta antal är att en enskild persons åsikter har haft stor inverkan på resultatet eftersom det var så pass få individer per metod. Tidsintervallet valdes eftersom de flesta utför sina dagliga aktiviteter under den tiden på dygnet samt att alla metoder är möjliga att utföra under ett sådant tidsintervall. De fem olika metoderna testades under samma dag så att deltagarna fick samma förutsättningar. Val av veckodag och väderförhållanden kunde annars ha påverkat resultatet. Deltagarna bjöds in att delta i studien genom nätverkstjänsten Facebook där de även fick uttrycka önskemål om vilken metod de ville utföra. Alla som bjöds in var bekanta till oss vilket kan ha haft effekten att deltagarana var mer positiva till att delta. Att de fick önska metod kan också ha påverkat resultatet då de kan ha valt en metod som passar just dem. Alla deltagare studerade vid Uppsala universitet och de delades in i fem olika grupper där varje grupps förflyttningar dokumenterades med olika metoder. Efter att experimentet hade utförts fick deltagarna fylla i en avslutande enkät om hur de uppfattade deltagandet, se bilaga 1. Den insamlade informationen användes sedan för att rita upp deltagarnas individbanor. Det verktyg som användes för visualiseringen var Google Earth. Google Earth är en virtuell jordglob med funktioner som gör det möjligt att hitta adresser och platser över hela världen. Google Earth har även verktyg för att rita banor mellan dessa platser och kan utöver detta också hantera GPS-loggar och visualisera dessa Intervjumetoden Intervjumetoden går ut på att deltagarna får berätta och svara på frågor om vad de har gjort under en dag. Intervjuerna som utfördes i denna studie hölls individuellt med varje deltagare. Frågor ställdes kring vad deltagaren hade gjort under föregående dag, var aktiviteterna har utförts och hur lång tid detta hade tagit. Intervjuerna var ostrukturerade, det vill säga att det fanns ett tema på intervjun som deltagaren sedan fick prata fritt kring. 47 Intervjuerna började med att deltagaren fick berätta om vad som har hänt på morgonen för att fortsätta med resten av aktiviteterna i tidsordning. Intervjuerna tog lite olika lång tid beroende på vad personen hade gjort under experimentdagen, men den ungefärliga tidsåtgången per intervju blev 20 minuter Cwejman, Sabina. Kvalitativa metoder i ungdomsforskningen. (1994). s

14 Metoden förutsätter att deltagarna är medvetna om vilken dag som är av intresse, samt att de kan infinna sig för en intervju dagen efteråt. Informationen ifrån intervjuerna sammanställdes sedan i tidsenlig ordning för varje deltagare. Google Earths sökfunktion användes för att leta upp de platser som deltagarna berättat att de befunnit sig på. Mellan dessa platser ritades sedan banor upp för att ge en ungefärlig bild över hur personen rört sig under dagen. 3.3 Dagboksmetoden Dagboksmetoden går ut på att deltagarna skriver ned de aktiviteter de utför, var de befinner sig samt vid vilken tidpunkt aktiviteten utförs. Som tidigare nämnts i teorikapitlet är syftet med Dagboksmetoden att ge en mer individuell bild av de aktiviteter deltagarna utför. Därför är det viktigt att dagboken passar in i deras vardag och inte känns konstig att skriva. För att uppnå detta bör dagboken inte vara alltför strukturerad i förväg. Exempelvis ska det finnas möjlighet för deltagarna att själva ange de tider då aktiviteterna utfördes. Olika aktiviteter tar olika lång tid och det måste finnas utrymme för deltagarna att dokumentera detta. 48 I denna undersökning innehöll dagboken rubrikerna: Klockan, Aktivitet, Plats och Kommentarer. Under respektive rubrik ombads deltagarna att fylla i relevant information varje gång de påbörjade en ny aktivitet eller när de förflyttade sig mellan platser. Inga särskilda instruktioner gavs till deltagarna angående hur detaljerade de skulle vara i sina aktivitetsbeskrivningar. De fick alltså själva avgöra när en aktivitet var tillräckligt betydande för att fyllas i och hur de skulle beskriva denna. Något som däremot påpekades för deltagarna var att förflyttningar mellan platser var viktiga att dokumentera och även vilket transportmedel de använt sig av. Med hjälp av Google Earth markerades sedan de platser som varje person befunnit sig på och banor ritades upp mellan dessa. 3.4 Kartmetoden Kartmetoden går ut på att varje deltagare får tillgång till en karta som ska användas av deltagaren för att märka ut sin egen position under en dag. De får även ett dokument som i denna studie hade rubrikerna Siffra, Aktivitet, Klockan och Kommentarer. Vid varje ny aktivitet eller förflyttning ska deltagaren markera på kartan var den befinner sig med hjälp av numrerade klistermärken. Siffran på klistermärket skrivs sedan in i dokumentet, där även klockslag samt aktiviteten som utförs på den markerade platsen skrivs ner. Även här fick deltagarna instruktioner om att vid förflyttning berätta vilket transportmedel de använt. I de instruktioner som deltagarna fick sades inget angående hur detaljerat aktiviteterna skulle beskrivas utan endast att de skulle skriva ned varje ny aktivitet som de utförde. Metoden förutsätter att deltagarna kan använda sig av och orientera sig med hjälp av en karta. Kartan som användes i den här undersökningen var över Uppsala tätort och kom ifrån 48 Ellegård, Kajsa & Nordell, Kersti. Att byta vanmakt mot egenmakt. (1997). s.57 14

15 Uppsala Kommun. Deltagarna var även tvungna att under hela tidsintervallet befinna sig inom det område som täcktes av den kartan som de blev tilldelade. Eftersom kartorna per automatik gav en bild över deltagarnas förflyttningar gjordes ingen visualisering i Google Earth för denna metod. 3.5 Facebookmetoden Facebook är en social nätverkstjänst som idag används av miljoner människor världen över för att hålla kontakt med vänner och dela med sig av bilder, länkar och videor. 49 Facebookmetoden går ut på att deltagarna beskriver sina aktiviteter och var de befinner sig genom att göra inlägg genom denna nätverkstjänst. Det förutsätter att deltagarna har ett facebookkonto samt en mobiltelefon som har tillgång till Internet. I denna studie skrevs inläggen i en särskild facebookgrupp som har startats med den här undersökningen som syfte. Deltagarna var därmed tvungna att vara medlemmar i gruppen för att ha tillgång till den. Deltagarna i denna metod fick instruktioner om att göra ett nytt inlägg varje gång de kom till en ny plats. De ombads också att vara kreativa och gärna bifoga bilder samt berätta om vilken aktivitet de utförde på platsen. Informationen som lades in i gruppen sammanställdes genom att varje inläggs skrevs ned i ett dokument där inläggen var sorterade efter person. Visualiseringen i Google Earth gick till på liknande sätt som för Dagboksmetoden och Intervjumetoden. Platserna söktes fram och banor ritades upp mellan dessa. Utöver detta användes även de bilder som deltagarna laddat upp i facebookgruppen. Dessa infogades i platsmarkeringarna i Google Earth för att ge en bild av den aktivitet som deltagaren utförde på just den platsen. 3.6 GPS-metoden GPS-metoden går ut på att deltagarna med hjälp av en mobilapplikation registrerar var de befinner sig. Den mobilapplikation som användes i denna undersökning är GPS Logger, vars syfte är att automatiskt registrera var användaren befinner sig. Applikationen använder sig av mobiltelefonens inbyggda GPS-mottagare för att bestämma användarens position. En fördel med denna applikation är att den insamlade datan enkelt kan vidarebefordras till valfri e- postadress och är i ett format möjligt att använda i exempelvis Google Earth. 50 GPS Logger ska även fungera under ett tidsintervall på timmar då applikationen inte drar mycket batteri. Ytterligare en fördel med GPS Logger är att applikationen går att köra i bakgrunden så att går att nyttja mobiltelefonen till andra saker samtidigt. 51 Eftersom deltagarna i denna metod skulle registrera sin position under en hel dag var det viktigt att de kunde använda sina mobiltelefoner som vanligt, samtidigt som GPS-applikationen kördes. Därför ansåg vi att GPS Logger var ett bra alternativ för denna studie. En förutsättning för att använda GPS Logger på sin mobiltelefon är att operativsystemet Android är installerat. Detta innebar att alla deltagare i denna metod var tvungna att äga en

16 Androidtelefon som de var villiga att använda under experimentet. Det som krävdes av deltagarna då de skulle använda applikationen var att de startade och stannade registreringen vid de utsatta tidpunkterna. Efter att registreringen var klar skulle de skicka insamlad data till en given e-postadress. Vidarebefordringen av data gjordes med hjälp av en funktion i applikationen. Den inskickade filen öppnades sedan med hjälp av Google Earth som automatiskt ritade upp hur deltagarna förflyttat sig. 4. RESULTAT I det här kapitlet presenterar vi resultatet från studien. Resultatet för varje metod är strukturerat utifrån de fyra aspekterna: Den insamlande datans detaljnivå med avseende på aktivitet, tid och rum, Deltagarens upplevelse av att medverka, Forskarens arbetsinsats vid utförande och sammanställning samt Visualiserbarhet av insamlad data. Av de 30 studenter som deltog i experimentet så fick vi in resultat från alla utom från de tre som stött på tekniska problem under experimentet samt enkätsvar ifrån 22 stycken. Av dessa 22 hade alla en positiv inställning till att medverka i studien. När vi samlade in materialet ursäktade sig många eftersom de ansåg att deras dagar hade varit händelselösa och menade att det som de hade att berätta var ganska ointressant. I övrigt verkade de tycka att det varit roligt att få delta och majoriteten skulle kunna tänka sig att vara med igen vid ett annat tillfälle. 4.1 Intervjumetoden Alla intervjuer hölls dagen efter experimentdagen. De platser och framförallt klockslag som deltagarna redogjorde för var ungefärliga eftersom de inte tagit några anteckningar om dagen ifråga. När deltagarna berättade så var det framförallt fokus på aktiviteter och platser. Under intervjuerna gick det bra att ställa följdfrågor om något var oklart. Deltagarna förklarade, utan att vi behövde fråga, om anledningar till olika aktiviteter. En person berättade exempelvis att den inte hade förflyttat sig eller rört på sig så mycket på grund av sjukdom. Flera personer berättade om vem eller vilka som hade varit med under dagens olika aktiviteter och hur det påverkade hur personen ifråga hade rört sig under dagen. Det kunde exempelvis handla om att deltagare hade åkt hemifrån vid en viss tid eftersom en kompis hade en tid att passa, eller att man inte hade förflyttat sig mycket alls eftersom deltagaren hade besök hemma. En annan deltagare skulle möta upp en familjemedlem på en specifik plats en viss tid. Under intervjun var det lätt att komma in på sidospår. Deltagarna började ibland berätta om sina personliga åsikter eller fenomen som de beskådat under dagen. En deltagare kom in på en längre diskussion kring bussköer och förklarade sina åsikter kring dessa och skillnader mellan olika städer. Deltagaren var också öppen med olika känslostämningar den hade när den träffade personer under dagen. En deltagare hade problem att dyka upp för en intervju på den dagen då den skulle utföras och vi var tvungna att hålla en telefonintervju istället. 16

17 Enligt enkätsvaren tyckte deltagarna inte att det krävdes mycket arbete för att delta i metoden och de flesta av dem skulle kunna tänka sig att delta igen. De nämnde två saker som de ansåg vara problematiska med Intervjumetoden. Det första var att avsätta tid för intervjun och det andra var att komma ihåg exakt vad de hade gjort dagen innan. En lösning på detta, som en deltagare föreslog, skulle kunna vara att de på kvällen skrev ned de aktiviteter som utförts under dagen. Detta ansåg deltagaren skulle ha varit till hjälp för att minnas bättre under intervjun. En annan deltagare ansåg att denna metod fungerade särskilt bra just för att de inte behövde utföra någon typ av dokumentation under experimentdagen. Deltagaren menade att den därför inte blev påverkad under experimentdagen vilket gjorde att den kunde utföra sina aktiviteter som den normalt skulle ha gjort. Utförandet tar tid eftersom det krävs att man själv och deltagarna måste vara på samma plats för att intervjun ska kunna utföras. Beroende på detaljnivå behövs olika mycket arbete för att sammanställa intervjuerna. Visualiseringen i Google Earth gav en överblick över hur intervjupersonerna hade rört sig under dagen, se Figur 2. Alla de detaljer och beskrivningar som har fåtts ur intervjuerna kunde dock inte vara med i visualiseringen utan visar endast de platser som personerna har varit på samt korta beskrivningar av aktiviteten på platsen. Då vi i vissa fall fick ganska vaga beskrivningar om var de hade varit gick det inte att rita upp exakt. Resvägar och promenader blev därför inte exakt uppritade utan refererar bara till ett område eller mellan vilka punkter resan har gått Figur 2. Visualisering av Intervjumetoden. Figuren visar tre deltagares individbanor i Uppsala. 17

18 4.2 Dagboksmetoden De insamlade dagböckerna innehöll information om de aktiviteter som deltagarna utfört under experimentdagen. Vid varje ny aktivitet hade deltagarna fyllt i vilken typ av aktivitet det var, tidpunkt för aktiviteten och var de befann sig då de utförde denna. De flesta deltagarna i denna metod hade fyllt i många aktiviteter på dagboksbladen men de beskrev inte dessa aktiviteter mer än nödvändigt. Till exempel så skrev deltagarna sällan ned vilka andra personer de var med vid tillfället och platsangivelserna var inte heller särskilt specifika. Ett dagboksinlägg löd: :00 Middag hemma, Ekeby. Från detta inlägg går det inte att få exakta koordinater var personen har befunnit sig och inte heller särskilt mycket information om den aktivitet som utförts. En annan sak som kan noteras är att tidsangivelserna i vissa fall var avrundade till hela timmar. Detta skulle kunna bero på att deltagaren har gjort dokumentationen i efterhand eller att den inte ansåg att exakta tidpunkter var viktigt. Deltagarna uttryckte i enkäten att de inte tyckte att metoden krävde mycket arbete från deras sida men några påpekade att det var svårt att komma ihåg att skriva i dagboken varje gång de utförde en ny aktivitet. I princip alla deltagarna ansåg att metoden inte passade så bra in i deras vardag och en deltagare menade att få skriva på datorn hade fungerat bättre än på ett papper. Inför utförandet var vi tvungna att se till att alla deltagare hade tillgång till dagboken och dessa skulle även samlas in efteråt. Sammanställningen var inte så omfattande då vi endast var intresserade av platser och allmänna aktiviteter. Dagboksmetoden kan dock utökas till att vara mer detaljerad beroende på studie, och mer detaljer innebär mer jobb. En svårighet som vi upplevde var då namn på platser var felstavade och man var tvungen att lista ut vad som egentligen menades. Om ett större antal dagböcker hade samlats in så hade det krävts mycket mer tid och arbete för att få en översikt över resultatet. Vid visualiseringen av dagböckerna kunde inte specifika resvägar ritas upp eftersom de inte beskrevs tillräckligt tydligt i dagböckerna, se Figur 3. Beskrivningen bestod mest av start, mål och transportmedel men ingen ytterligare beskrivning. I ett enstaka fall skrev en deltagare genom vilken del av staden den åkte, men det var fortfarande inte tillräckligt för att göra en detaljerad uppritad väg. Visualiseringen visar därför endast mellan vilka platser deltagaren har varit på och kommentarer kunde göras för att beskriva aktivitet och tidsåtgång. 18

19 Figur 3. Visualisering av Dagboksmetoden. Figuren visar tre deltagares individbanor i Uppsala. 4.3 Kartmetoden Kartmetoden gav ungefär samma information om deltagarnas aktiviteter som Dagboksmetoden. Även här skiljde det sig mycket från fall till fall hur detaljerad deltagaren varit med beskrivningen av de aktiviteter som utförts. En mer detaljerad beskrivning som vi fick var då en av studenterna berättade namnet på den bok som lästs vid ett tillfälle. Andra deltagare valde att istället endast berätta att de varit hemma men beskrev inte vad de gjorde där. Deltagarna verkar inte ha haft några större problem att hitta den plats på kartan där de befunnit sig. Utifrån den information som de givit sitter markeringarna på korrekt plats på kartan. Platsmarkeringarna gör det möjligt att få en uppfattning om i vilka områden deltagarna rört sig och vilka avstånd det är mellan platserna som de besökte under dagen. Det går också snabbt att få en överblick över hur en person förflyttat sig och hur många platser den besökte. Vissa deltagare missförstod att samma markering kunde användas flera gånger i beskrivningen av de aktiviteter de utfört och försökte därför placera fler än ett klistermärke på samma plats. Då detta var fallet var det lite svårare att se exakt var personen ifråga befunnit sig. Deltagarna tyckte inte att metoden var särskilt svår att utföra enligt enkätsvaren men att den var lite omständlig. En deltagare skrev ner var den hade varit under dagen på ett separat papper och märkte ut alla platser på kartan senare på kvällen när den inte skulle förflytta sig mer. Vissa deltagare tyckte att den passade in i vardagen medan andra inte tyckte det. En som var tveksam tyckte att det hade varit smidigare att använda telefonen istället eftersom personen ändå alltid bar den med sig. En annan sa att den aldrig brukade använda riktiga kartor utan bara på datorn eller på telefonen när det behövs. 19

20 Det krävdes tid och arbete av oss då kartmetoden skulle genomföras. Inför utförandet var det nödvändigt att kartorna delades ut till deltagarna och dessa var vi sedan tvungna att samla in. Visualiseringen av materialet gjordes av deltagaren på plats och gav varierande resultat. Även om nerskrivna anteckningar kompletterade kartan så var det ibland svårt att veta vilken plats de egentligen hade besökt. De insamlade kartorna säger ingenting om de vägval som deltagarna har gjort, se Figur 4. Figur 4. Ett exempel på en av de kartor som samlades in. Den visar de stationer som deltagaren befunnit sig på. 4.4 Facebookmetoden I Facebookmetoden skulle deltagarna göra inlägg i en facebookgrupp om vad de gjorde under experimentdagen. I dessa inlägg visades, utöver den text som deltagaren skrivit, exakta tidsangivelser samt exakta platsangivelser. I många fall bifogades även en bild. Alla deltagare kunde utföra metoden även om mobiltelefonernas funktion för platsangivelse ibland inte fungerade. Ett par deltagare fick exempelvis skriva platsnamn eller beskriva platsen i text istället. Deltagarna hade mycket frihet gällande innehållet och refererade ibland till vem de utförde vissa aktiviteter tillsammans med. Vissa inlägg fick kommentarer ifrån andra gruppmedlemmar. I enstaka fall försvann inlägg eller delar av inlägg ifrån gruppen. Den tid som står då ett inlägg har gjorts är fast och det går inte att ändra tidsangivelsen i efterhand. De inlägg som gjordes i efterhand hade en förklarande text om att aktiviteten utfördes tidigare på dagen samt en uppskattad tid. Facebooks tidsangivelse för inlägget blir dock fortfarande den tiden då inlägget publicerades. Deltagarna kunde enkelt se hur de andra deltagarna utförde uppgiften och deras inlägg påminde om varandra. De flesta deltagare började till exempel med att göra ett inlägg om sin frukost med medföljande bild. Bilderna som lades upp refererade ofta till platsen som de 20

21 befann sig på, exempelvis skolan, hemmet eller arbetsplatsen. Det var också förklarande bilder till aktiviteter, tex grillning eller cykelreparation. I inläggen berättades det inte särskilt mycket om anledningar till olika aktiviteter utan mest om vad som hände just vid det tillfället. Vid ett tillfälle skrev en deltagare om att den hade kommit fram till en plats senare än vad som var bestämt men nämnde inte anledningen till förseningen. Enkätsvaren visade att deltagarna inte ansåg att det krävdes mycket jobb för att utföra uppgiften. Enligt en deltagare var det ibland möjligtvis lite pyssel med telefonen för att få med all information, speciellt om facebookapplikationen inte var så intuitiv. Det kunde också vara lätt att glömma att göra uppdateringar om man gjorde något under en väldigt kort tid. Vid de tillfällena kunde det bli lite tidskrävande enligt en deltagare. En annan sa att det inte behövdes så mycket jobb eftersom den alltid har Facebook tillgängligt i vilket fall. I ett fall hade applikationen fastnat och det krävdes att den uppdaterades för att fungera normalt vilket tog lite tid. De tyckte inte att metoden var särskilt svår att utföra och alla tyckte att metoden passade bra in i deras vardag. En deltagare tyckte att det var hippt (moderiktigt) att berätta var man är, och därmed roligt. Det nämndes också att Facebook redan är en del av vardagen och därför var metoden lätt att ta till sig. Att sammanställa materialet var lite krångligt eftersom alla personers aktiviteter stod på samma sida och i tidsordning, alltså inte sorterad efter de olika individerna. Dessutom förflyttades inläggen om någon kommenterade på det. Det var då kommentarens tidsstämpel som gällde, istället för inläggets, och därför hamnade det kommenterade inlägget automatiskt överst. Hade fler personer deltagit i metoden hade det antagligen varit ganska mycket jobb att ta reda på vad en specifik person gjort under en dag och i vilken ordning. I denna studie, med endast ett fåtal deltagare, var ändå arbetet för att sammanställa materialet inte alltför krävande. Det var också enkelt att få exakta tider och platsangivelser. Det var endast i ett fall som det inte gick att utläsa var personen befunnit sig då deltagaren bara angett att den var hemma och inte på vilken adress detta var. I det fallet då ingen exakt plats angivits valde vi att inte göra någon visualisering eftersom detta skulle ge individbanan ett felaktigt utseende. För de övriga deltagarna var visualiseringen lätt att utföra och alla angivna adresser gick att hitta. De utritade banorna visar däremot inte personens vägval mellan punkterna utan endast att den tagit sig mellan dem, se Figur 5. På platsmarkeringarna som ritades ut infogades även de bilder som deltagarna laddat upp i sina inlägg. I Figur 5 visas en deltagares bifogade foto. Detta var väldigt enkelt att göra och gav ofta en detaljerad bild av den plats där personen befunnit sig på och även annan information som till exempel vilken aktivitet som utfördes. 21

22 Figur 5. Visualisering av Facebookmetoden i Uppsalas stadskärna. Figuren visar även ett av de foton som laddades upp av en deltagare. 4.5 GPS-metoden Från de sex personer som skulle utföra GPS-metoden så fick vi endast in tre stycken loggar i slutet av dagen. Av de tre som inte hade lyckats så hade två av dem satt igång loggningen på utsatt tid men kunde inte skicka in någon fil i slutet av dagen eftersom applikationen hade stängts av någon gång under dagen. Enligt vad vi har fått höra ifrån en annan deltagare så kan detta ha berott på att batteriet blev dåligt och då stänger telefonen av applikationer som drar mycket batteri. Deltagaren som berättade detta hade själv en del problem i slutet av dagen då GPS:en stängdes av ett flertal gånger. En annan deltagare hade problem med sin telefon och kunde inte starta applikationen över huvud taget. Av de tre loggar som vi fick in så var kvaliteten dock bra. Personerna som deltog tyckte trots problem att metoden var enkel att utföra eftersom det egentligen inte krävdes någon större arbetsinsats. Som en deltagare sa så krävdes nästan ingen ansträngning alls eftersom endast ett par knapptryck behövdes och att sedan ha telefonen i fickan under dagen. Deltagarna ansåg att metoden passade bra in i deras vardag då det inte berörde vad de gjorde under dagen och telefonen var ändå alltid med. En nackdel som nämndes i enkätsvaren var att GPS:en drar en hel del batteri och därför inte är helt optimal. Det nämndes också att det vore obehagligt om någon alltid visste var man befann sig, däremot gick det bra inom ett experiment som detta. De loggar som samlades in öppnades sedan med Google Earth som automatiskt ritade ut på den virtuella jordgloben var personerna befunnit sig under dagen, se Figur 6. Det var även möjligt att spela upp hur de förflyttat och därmed se hur alla personerna rörde sig samtidigt på 22

23 kartan. Denna funktion gör att det är möjligt att se om deltagarna befann sig på samma plats vid samma tillfälle. Visualiseringen visade även hur deltagarna rört sig på mindre ytor. GPS-loggarna gav ingen information om vilken typ av platser som personen varit på och inte heller varför personen befann sig där eller med vem. Däremot är det, tack vare visualiseringen i Google Earth, möjligt att kolla upp adressen där personen befunnit sig och på så vis få reda på om det till exempel är en matbutik eller universitetet. Figur 6. Visualisering av GPS-metoden. Figuren visar två deltagares individbanor i Uppsala. 5. AVSLUTANDE DISKUSSION De fördelar vi kunde se med Intervjumetoden var att informationen sattes in i ett sammanhang där varje aktivitet och förflyttning gavs en anledning och mening. Vi fick veta varför dessa personer valde att förflytta sig, vad de gjorde och även hur de kände inför detta. Detta gav en djupare förståelse som vi inte fick ifrån någon av de andra metoderna. Eftersom det är minst två personer närvarande under en intervju blir dessa förklaringar naturliga inslag i samtalet. Metoden passar därför bra då man vill ha information om deltagarens projekt och begränsningar under dagen. Det var svårt för deltagarna att missförstå metoden eftersom intervjun leddes av oss och vi kunde ställa följdfrågor om något var oklart. En nackdel med intervjuer är att det kan ta mycket tid. Intervjuer ska bokas in då alla medverkande ska kunna infinna sig. Detta problem togs även upp i teorikapitlet och vårt resultat överensstämmer med detta. Själva sammanställningen av materialet kan också ta mycket tid då det innehåller mycket detaljer. Man får stora mängder information ur en intervju och det kan vara svårt att veta hur man ska sålla medan intervjun pågår. Då kan 23