Socialnämnden och kommundelsnämndernas analyser. Socialnämnden. indikatorer förts samman, där åtgärderna inom IFO sammanfaller.

Transkript

1 Socialnämnden och kommundelsnämndernas analyser Socialnämnden Bakgrund Efter förslag från den strategiska utvecklingsgruppen för folkhälsoarbete har Fritid och folkhälsonämnden formulerat mål för folkhälsoarbetet utifrån 2009 års välfärdsbokslut. Det innebär att samtliga nämnder i välfärdsbokslut 2010 analyserar följande indikatorer: - Andel elever i år 8 som uppger att de får vara med och påverka i skolan. - Andel elever i år 8 som känner sig trygga i skolan. - Andel 75 år och äldre med hemtjänst. - Andel elever i år 5 som är simkunniga. - Andel elever i år 9 med godkända avgångsbetyg i samtliga ämnen. - Andel elever i år 8 som uppger att de har en vuxen i sin närhet som de kan prata öppet och förtroget med. - Andel barn med BMI under 25 i år 4. - Andel elever i år 8 som uppger att de inte druckit alkohol de senaste tre månaderna. Inledning Inom Socialnämnden har man i år valt att även titta närmare på följande faktorer vilka funnits med i Välfärdsbokslutet sedan Socialnämnden bildades Tandhälsa för barn och ungdom. - Andel barn/ungdom i hushåll med socialbidrag. - Bidragshushåll. - Självskattad hälsa. - Framtidstro. indikatorer förts samman, där åtgärderna inom IFO sammanfaller. BMI, år 4 Andelen har pendlat mellan 96 % -97 % från Norrby är den kommundel som haft störst svängningar under de 10 åren med 100 % år 2003 till 90 % år År 2010 har de 97 %, samma som snittet i kommunen. Följden av högt energiintag och att man rör på sig för lite gör att övervikt och fetma ökar. Kunskap och medvetenhet om matvanor är lägre bland lågutbildade än högutbildade. Barns och ungdomars idrottsvanor är tydligt relaterade till sociala, ekonomiska, etniska och kulturella förhållanden. Föräldrars stöd och uppmuntran har stor betydelse. Tandhälsa för barn och ungdom Andel kariesfria 6-åringar var 73 % år 2001 och 75 % år Under de 10 åren var den lägsta siffran 61 % år 2004 och den högsta år 2009 med 75 %. Tandkliniken på Boda har under åren hela tiden legat lägst. Den lägsta siffran hade de år 2006 med 38 % och den högsta var år 2001 med 68 %. Vid den senaste mätningen år 2009 hade de 51 %. Andel kariesfria 19-åringar var 28 % 2002 och 33 % år Försämrad tandhälsa är en signal på en ogynnsam hälsoutveckling bland barn och ungdom och det samvarierar med socioekonomiska förhållanden. Andelen kariesfria 6-åringar har ökat, men andelen 19-åringar har minskat. Simkunnighet, år 5 Under perioden 2001 till 2010 har resultatet pendlat mellan 88 % och 96 % för att vara 93 % Resultatet varierar mellan åren och mellan kommundelar. Under 2010 har Brämhult den lägsta siffran med 84 % och Sandhult den högsta med 98 %. Samtliga valda indikatorer analyseras utifrån aktuell statistik samt den lokala kunskapen i verksamheten. I denna redovisning har de

2 Åtgärd inom IFO avseende indikatorerna BMI, Tandhälsa samt simkunnighet Då man inom IFO utreder barn och ungdomars situation och gör insatser, är hälsa en viktig faktor. Ett system för utredning, Barns behov i Centrum (BBIC) används inom IFO. I BBiC kommer helheten i barnets situation fram på ett tydligare sätt. Vilket kan innebära att kost ingår som en del i åtgärdsplanen för barnet/ungdomen. Hos Socialrådgivarna och i familjecentralerna, inom föräldracirklar ingår att förmedla kunskap om bl a kost, fysisk aktivitet. Avgångsbetyg, gsbetyg, år 9 Indikatorn har ändrats Under perioden tog man fram andelen elever med godkända avgångsbetyg i Sv/Sv2, Eng och Ma. Under den perioden har resultatet pendlat mellan som lägst 85 % år 2001 och som högst 88 % år Från 2010 visar indikatorn andel elever i år 9 med minst godkänt i alla ämnen. Resultatet för hela Borås är 74 %. Erikslund har den lägsta siffran med 65,6 % och Engelbrekt den högsta med 84,7%. Störst förändringar från år 2009 har varit att Viskfors har minskat från 82,7 till 71,0, Erikslund har minskat från 76,9 till 65,6 och de största ökningarna har Särla från 60,6 till 72,7 och Boda från 62,3 till 70,4. Bristande baskunskaper är en belastning som begränsar möjligheten till yrkesutbildning, delaktighet i samhället och självständigt liv. En genomförd utbildning bidrar till stärkt självkänsla och framtidstro. Det är därför av stor betydelse att elever som har behov av stöd i sina studier har möjlighet att få det. Inflytande i skolan, år 8 Resultatet finns från 2009 och 2010, och det har varit 28 % båda åren, som anser att de får vara med och påverka. Trygghet i skolan, år 8 Resultat finns från 2009 och 2010 och resultatet har varit 79 % respektive 80 %. Åtgärd avseende baskunskaper elever år 9, andel i år 8 som anser att de får vara med och påverka samt andelen elever i år 8 som känner sig trygga IFO samverkar i sitt arbete, vid utredningar samt vid insatser för barn och ungdom, med skolan för att stödja elever som har en social problematik. I de nya stadsdelarna finns nu möjligheter att ytterligare utveckla samverkan mellan IFO Barn och familj och förskola/skola. Stöd till elever sker bland annat genom Samverk. Tre team finns med specialpedagog och socialpedagog. Fokus i arbetet är inkludering där man ska sträva efter att hitta lösningar på hemmaplan och stödja barnet med dess nätverk. IFO köper 12 platser för ungdomar hos Camp Neptun. Ungdomarna och deras föräldrar får där stöd på hemmaplan, genom insatser i skola, i hem och på fritiden. Verksamheten har utvärderats inför beslut om eventuell fortsättning efter Skolans åtgärdsplan, Lust att lära, möjlighet att lyckas är mycket viktig och i IFO stödjer skolan i det arbete. Att eleverna lämnar skolan med godkända betyg är en skyddsfaktor. Nätverksmöten, överenskommelser, uppföljningar är en viktig metod inom IFO:s insatser. Samarbete sker utifrån överenskommelsen i Västbus. Andel elever i år 8 som uppger att de inte druckit alkohol de senaste tre månaderna Andel elever i år 8 som uppger att de inte druckit alkohol har under perioden 2001 till 2010 ökat från 63 % till 76 %. Det är svängningar i siffrorna mellan de olika åren. Exempelvis i Brämhult har andelen minskat från 85 % till 75 % medan andelen ökat i Dalsjöfors från 67 till 81 % och i Viskafors från 67 till 77 %. Alkoholbruk i tonåren är en riskfaktor för utveckling av missbruk, där det är angeläget med god samverkan med alla berörda parter. Det finns behov av att särskilt uppmärksamma flickorna alkoholkonsumtion. Målet är att ingen

3 alkoholkonsumtion ska förekomma under uppväxten. Skolans arbete med drogförebyggande har stor betydelse liksom attityder hos vuxna. Åtgärd avseende alkoholkonsumtion hos barn och ungdom Inom IFO är det en prioritet i att bedriva ett förebyggande arbete för att minska alkoholbruket bland barn och ungdom samt att erbjuda stöd och/eller behandling när barn och ungdom befinner sig i riskmiljö eller visar eget riskbeteende. Arbete sker både vid utredningar inom distrikten och på insatssidan främst via fältgruppen. IFO deltar med flera representanter i arbetet med det drogpolitiska handlingsprogrammet. Tidigt alkoholbruk hos ungdom är allvarligt därför bör de lokala nätverken prioritera detta område. En minskning av tidigt alkoholbruk medför sannolikt en omedelbar positiv förändring av folkhälsa genom minskat våld, minskad misshandel eller annan kriminalitet, otrygghet som följd av våld, minskad skadegörelse samt då en positivare framtidstro. I det drogpolitiska handlingsprogrammet skriver man under inriktningsmålet Skjuta upp alkoholdebuten om behovet att stärka ungdomars och vuxnas attityder och värderingar mot användning av tobak, alkohol, narkotika och andra droger. Det ska genom att öka kunskapen om skadeverkningar samt att stärka arbetet med drogpolicy inom verksamheter som arbetar med ungdomar. Självskattad hälsa I Borås Stad har andelen under perioden varit 94 % - 95 %. och har ökat till 95 % I kommundelarna varierar det mellan 92 % till 99 %. Den egna upplevelsen av hälsa betyder mycket för välbefinnandet. Familjens sociala ställning har bedömts förklara % av barns ohälsa i Sverige. Socialt stöd Andel elever i år 8 som har en vuxen de kan tala öppet och förtroget har under perioden pendlat mellan 85 % till 88 %, och är 88 % år Att ha tillgång till goda sociala nätverk är en viktig förutsättning för psykiskt hälsosam utveckling. Stöd från föräldrar är den viktigaste förutsättningen. Det är viktigt att det finns stort utbud av föreningar som riktar sig till ungdomar. Inom Borås stad är skolan och fritidsgårdarnas betydelsefulla. Framtidstro Andel elever som känner tillförsikt inför framtiden har under perioden pendlat mellan 93 % till 95 %, och är 94 % Upplever man sitt liv som begripligt, hanterbart och meningsfullt kan man bygga upp psykisk motståndskraft mot sjukdomsbringade faktorer. Åtgärd inom IFO avseenden indikatorerna Självskattad hälsa, Socialt stöd och Framtidstro IFO arbetar med att stödja de barn, ungdomar och föräldrar de möter, både inom myndighets- och insatssidan. Barn som är i behov av vårdinsatser får det i första hand genom olika former av öppenvård. Efter noggrann prövning bereds barn i vissa fall vård utom hemmet. IFO Barn och familj har för avsikt att utifrån ett förebyggande perspektiv inleda fler utredningar. Det förebyggande arbetet handlar om att bidra till att barn och ungdom får fotfäste i sin tillvaro och känner tillförsikt inför framtiden. IFO ska i sitt arbete särskilt uppmärksamma de barn och unga som visar tecken på en ogynnsam utveckling. Föräldrarna är de viktigaste personerna för barnens utveckling och satsningen i Borås på föräldrautbildning genom COPE är viktig. Det förebyggande arbetet sker främst inom Insats barn och familj, genom fältgruppens arbete. Förutom det ordinarie fältarbetet som bedrivs finns även ex. Stödcentrum som arbetar med unga brottsoffer, medling och ungdomstjänst. Arbetet med unga brottsoffer ingår från 2008 i den ordinarie budgeten. Hopptornet har gruppverksamhet för barn som befinner sig i särskilda

4 svårigheter, ex. barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa, separerade familjer. Under har ett utvecklingsprojekt pågått med stöd från Länsstyrelsen, för att få fler engagerade som gruppledare. Bland annat personer från kyrkan och några skolor medverkar nu som ledare. Socialrådgivare på Norrby familjecentral och Hulta familjecentrum arbetar med stödsamtal, rådgivning och information. En familjecentral är på väg att starta på Hässleholmen. IFO är delaktiga i Regionens verksamheter, och delfinansierar Spädbarns-gruppen, Ungdomsmottagningen samt Utväg. Utväg drivs tillsammans med Sjuhäradskommunerna och Regionen. Målgruppen är våldsutsatta kvinnor och barn. Nämnas ska även det arbete och samverkan som sker inom SamVerk samt genom insatsen Camp Neptun. Se under åtgärd beträffande godkända avgångsbetyg. Samverkan sker med skola och fritid i enskilda ärenden. Det finns även regelbundna möten mellan skola, socialtjänst och polis, så kallade SSP-möten. Andel barn/ungdom i hushåll med försörjningsstöd samt t bidragshushåll Andel barn och ungdom som ingår i hushåll som inte erhållit försörjningsstöd har under perioden pendlat mellan 96 % och 98 %, för att nu 2010 ligga på 97 %. Andel hushåll som inte erhållit försörjningsstöd, har under perioden pendlat mellan 98 % och 99 % för att nu 2010 ligga på 98 %. Kommundelarna Brämhult och Norrby är de som har störst andel barn i bidragshushåll samt bidragshushåll. De har även störst andel av befolkningen som är invandrare eller har flyktingbakgrund, vilka har svårighet att komma in och etablera sig på arbetsmarknaden. Utvecklingen på arbetsmarknaden har stor betydelse för andel bidragshushåll. Åtgärd inom IFO I avseende indikatorerna; barn/ungdom i hushåll med socialbidrag och bidragshushåll IFO Ekonomi arbetar för att stödja klienter till att bli självförsörjande. I oktober månad 2010 överfördes enheten IFO Ekonomi från Individ och familjeomsorg till Samlad sysselsättning. Inom Samlad sysselsättning fanns sedan 2009 ansvar för ekonomiskt bistånd till gruppen år. De tillhör Arbetscenter som genom att ha mer resurser för utredning, stöd och uppföljning ska utveckla och förbättra arbetet för målgruppen så att de snabbare kommer i sysselsättning. Arbetet sker nära samverkan med Arbetsförmedling, Försäkringskassan och Primärvården. Samverkan har nu utvecklats genom Lotsens verksamhet som startade 2007 av Borås Samordningsförbund. Målgruppen för det arbetet är personer i åldern år med behov av stöd från mer än en myndighet. Syftet är att använda samhällets resurser effektivt och bryta eller förhindra långvarigt behov av offentlig försörjning. Det pågår särskilda insatser för att underlätta vägen in till den öppna arbetsmarknaden genom Kedjan som är en del av det urbana utvecklingsarbetet i Borås Stad. Samlad sysselsättning är ledare för målområde Arbete inom det urbana utvecklingsarbetet. Målen för det arbetet sammanfaller till stor del med folkhälsomål inom området. Andel 75 år och äldre med hemtjänst I Borås stad har sammanlagt 26 % hemtjänst i ovanstående grupp under Det är en ökning från 15 % Viktiga faktorer för ett hälsosamt åldrande är fysisk, psykisk och social aktivitet. Med stigande ålder ökar hälsoproblemen och det sociala nätverket tunnas ut. Åtgärd avseende hemtjänst Individ och familjeomsorg initierar kontakt med Äldreomsorgen, då behov av hemtjänst uppmärksammas i möte med klienter.

5 SAMMANFATTNING Individer i utsatta situationer löper större risk för försämrad hälsa. De generella insatser som kan genomföras inom exempelvis skola och fritid har stor betydelse. Skolans åtgärdsplan för Borås är viktig. IFO har en specialistfunktion i arbetet med att ge stöd till barn och ungdomar, och medverkar med sin kompetens och bedömningar i det förebyggande arbetet. De valda indikatorer speglar hälsan kopplat till faktorer som har stor beröring med arbetet inom IFO:s verksamhet. IFO har arbetat med förbättringsprojekt sedan 2007 där man identifierat, kartlagt processer och vid behov genomfört förändringar och utarbetat rutiner. Utgångspunkten har varit att nå såväl sänkta kostnader som förbättrad kvalitet. IFO arbetar med uppföljning och utvärdering av insatser inom flera verksamhetsområden. Utredningsmetodiken BBiC är införd inom IFO Barn och familj och den lyfter på ett tydligare sätt fram helheten i barnens situation, och i det sammanhanget även hälsan. Arbetet med Stödcentrums olika uppdrag är av stor vikt. God samverkan är en framgångsfaktor i arbetet. Representanter från IFO deltar i samverkan internt inom Borås Stad samt externt med andra myndigheter och organisationer som berörs av frågorna i Välfärdsbokslutet. Det sker i många olika sammanhang. Samverkan finns dels på ett övergripande plan men inte minst betydelsefullt är den dagliga samverkan i enskilda ärenden.

6 Kommundelsnämnd Brämhult Inledning Efter förslag från den strategiska utvecklingsgruppen för folkhälsoarbete har Fritids- och turistnämnden formulerat ett antal mål för folkhälsoarbetet utifrån 2009 års välfärdsbokslut. Det innebär att samtliga nämnder i välfärdsbokslut 2010 analyserar följande indikatorer: - Andel elever i år 8 som uppger att de får vara med och påverka i skolan. - Andel elever i år 8 som känner sig trygga i skolan. - Andel 75 år och äldre med hemtjänst. - Andel elever i år 5 som är simkunniga. - Andel elever i år 9 med godkända avgångsbetyg i samtliga ämnen. - Andel elever i år 8 som uppger att de har en vuxen i sin närhet som de kan prata öppet och förtroget med. - Andel barn med BMI under 25 i årskurs 4. - Andel elever i år 8 som uppger att de inte druckit alkohol de senaste tre månaderna. Utöver de indikatorer som nämns ovan har Brämhults kommundelsnämnd tidigare år valt att titta närmare på följande indikatorer. - Tandhälsa 6-åringar. - Självskattad hälsa år 8. - Andel barn och ungdomar 0-17 år som ingår i ett hushåll som inte erhållit socialbidrag - Valdeltagande i kommunalval. Under perioden upprättades ett tilläggsavtal mellan Borås Stad och Västra Götalandsregionen. Parterna har åtagit sig att finansiera två tjänster och verksamhetsmedel på stadsdelarna Hässleholmen och Norrby. Syftet är att bryta utanförskapet, öka inflytandet, utveckla hälsan och skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor i befolkningen. För att underlätta utvärdering och planering av folkhälsoarbetet på Hässleholmen föreslås ett tillägg av följande indikatorer i kommande välfärdsbokslut. Andel elever i år 8 som uppger att de får vara med och påverka i skolan Den andel av eleverna i år 8 som uppger att de får vara med och påverka i skolan uppgår till 23%. Då detta är en ny indikator från 2009, det finns ingen tidigare siffra att jämföra med. Siffran för hela Borås Stad ligger på 28%. Elevrådet uppger att tiden för att lyfta viktiga frågor har blivit mindre det senaste året och därmed också påverkat delaktigheten. Skolorna har relativt stora klasser och ofta är det en ansvarig lärare som inte alltid har möjlighet/tid att se alla elever. Det finns forum för att mötas genom elevråd och i klasserna, men tiden är knapp och många ämnen ska få tid och utrymme. Eleverna upplever att lärarna hör men att de inte alltid kanske har tid att verkligen lyssna. Föräldrarnas engagemang i skolans arbete är en viktig faktor som påverkar elevernas intresse och vilja att vara med och påverka i skolan. Det finns en kulturell mångfald på Bodaskolan där synen på skolans roll och ansvar ibland är olika. Eleverna spenderar en stor del av sin barndom och uppväxttid i skolan, som är både deras och lärarnas arbetsplats. Det finns en tydlig koppling mellan delaktighet och trivsel på arbetsplatser och så även i skolan. Vi vill att lärarna ska bry sig mer om oss elever och behandla oss som de människor vi faktiskt är Citat från elevrådet, Bodaskolan. Det läggs stor vikt vid arbetet på skolan med att höja delaktigheten från elever och föräldrar. Föräldramöten och olika Temakvällar genomförs för att lyfta samarbetet med föräldrarna.

7 För att höja delaktigheten bland eleverna behövs initiativ både från elever och lärare och även kanske nya forum för att mötas och diskutera viktiga frågor. Dels behöver eleverna lyfta och uttrycka de frågor som de tycker är viktiga och lärarna skulle i många fall behöva vara fler för att hinna fånga upp och följa upp de behov som dyker upp. Det finns ett tydligt önskemål och en vilja hos eleverna att utveckla kontakten mellan elever och lärare. Elevrådets viktiga arbete fortsätter och man uttrycker ett behov av mer tid för att ta upp viktiga frågor. Andel elever i år 8 som känner sig trygga i skolan 73% av eleverna i år 8 föregående läsår uppgav att de kände sig trygga i skolan i jämförelse med ett medeltal i hela kommunen på 80%. Bodaskolan är en skola med mångfald bland eleverna där många olika tankar och åsikter delas. Olikheter skapar många spännande möten och möjligheter till lärande och utveckling. Ibland leder även de olika åsikterna och okunskap/fördomar om varandras åsikter till konflikter. Konstruktiva konflikter leder till utveckling och lärande, nyfikenhet och öppenhet inför olika sätt att tänka. Hässleholmen, området där skolan ligger, är ett område med många utvecklingsmöjligheter där det tyvärr ofta är det negativa som lyfts fram. Detta kan skapa en otrygg känsla hos boende på området som kanske inte alltid är befogad. Exempel på händelser som skapat otrygghet är snöbollskastning där skolan har satt in tydligare regler. Det är viktigt att så många som möjligt ska kunna ha en känsla av trygghet i skolan. För att kunna skapa det krävs öppenhet och samarbete mellan föräldrar, elever och skolans personal kring vilka frågor som är viktiga för att höja känslan av trygghet. Det finns utvecklingsmöjligheter när det gäller kunskap kring konflikter och hur de kan skapa trygghet istället för otrygghet. Det kontinuerliga arbetet med trygghetsvandringar i skolan samt i det omgivande skolområdet genomförs av eleverna själva och olika förebyggande åtgärder sätts in. Trygghetsvandringarna är ett viktigt forum för utvecklingsarbetet, där lärare, elever och föräldrar har möjlighet att mötas. Andel l 75 år och äldre med hemtjänst Andelen 75 år och äldre med hemtjänst i ordinärt boende uppgår 2010 till 14 %, det är 1% lägre än Ser man till snittet i Borås Stad är andelen över 75 år som har hemtjänst 26%. Brämhults kommundel är den kommundel som har klart lägst siffra i Borås Stad vad gäller hemtjänst i ordinärt boende. Faktorer som påverkar behovet av hemtjänst är hälsa, livsstil, sociala nätverk och närståendestöd. Brämhults kommundel är en mångkulturell del av Borås Stad. Kommundelen består av ett antal bostadsområden. I övre delen av Brämhult finns främst bostäder i form av villor. Här pågår en process som innebär ett generationsbyte där många av de äldre invånarna i kommundelen flyttar till lägenheter. Många av dem som bor där flyttar till de centrala delarna av Borås. Nedre delen av Brämhult, Hässleholmen, innefattar främst fastigheter med hyreslägenheter. Hässleholmen är ett mångkulturellt område i kommundelen. Här bor anhöriga och vänner ofta i närheten av varandra och i många kulturer är det vanligt att man tar hand om sina äldre inom familjen istället för att söka hjälp utifrån som exempelvis hemtjänst. En relativt stor del av invånarna har inte svenska som modersmål vilket försvårar informationsutbytet. Det är en relativ hög utflyttning från Hässleholmen till andra kommundelar. Inom kommundelen har vi även fler personer som har

8 anhöriganställning vilket också påverkar andelen äldre med hemtjänst. En faktor kan också vara att inom Brämhults kommundel finns ett stort och aktivt nätverk med flera olika aktörer som arbetar med äldre. Genom dessa insatser som både är hälsobefrämjande och förebyggande klarar sig personer som är över 75 år i högre utsträckning själva. Effekten kan vara att man väljer att bo kvar hemma i högre grad när kommunen kan tillgodose behov på ett individuellt och tryggt sätt. Exempel på kommunala nätverk som byggts upp är anhörigcentralen/träffpunkt Vågen, en öppen och frivillig verksamhet som har blivit en knutpunkt för äldre i kommundelen där det finns möjlighet till social samvaro och information om äldreomsorg i Brämhults kommundel och Borås Stad. Under år 2010 har den utökats och har idag öppet måndag till fredag kl Ett annat nätverk som finns är ett anhörigcafé för anhörigvårdare där man träffas 1 gång per månad för social samvaro och information. Det anordnas även utflykter, studiebesök och middagar under året för anhörigvårdarna. Kommundelen anordnar varje år en minimässa för äldre, där de äldre och deras anhöriga kan ta del av information om kommundelens äldreomsorg, men även av andra verksamheter såsom vårdcentralen, pensionärsorganisationer och fallprevention. Projekt Förebyggande hembesök har fortsatt under år 2009 som erbjuder hembesök/gruppinformation till äldre utan hemtjänst och hemsjukvård. Ett ökat samarbete med primärvården skulle vara en del i att kunna se hur behovet ser ut för de över 75 år. Utveckla den uppsökande verksamheten för 75-åringar med information om äldresäkerhet, om kommunala verksamheten och intervjuer för kartläggning av behov. Under 2011 kommer man ev. starta en mötesplats för äldre i Brämhult. Fortsatt utbildningsinsatser för personalen. En väl utbildad och kompetent personal kan bidra till en god och säker vård och omsorg under trygga former. Andel elever i år 5 som är simkunniga SLS har i samarbete med Skolverket definierat simkunnighet som att kunna falla i vattnet och därefter kunna simma 200m på djupt vatten varav 50 meter på rygg samt kunna bad-, båt- och isvett. Statistiken visar att Brämhults kommundel ligger under snittet för simkunniga elever som går i årskurs 5. I Borås Stad ligger simkunnigheten på 93 % medan Brämhults kommundel ligger på 84 %. En tydlig förbättring har skett i Brämhults kommundel när det gäller simkunnigheten, 2004 var antalet simkunniga 75%. Mellan år 2009 och 2010 har det skett en minskning av simkunnigheten från 91% till 84%, vilket innebär en försämring till detta år. Målet är att höja simkunnigheten till minst samma nivå som Borås stad som helhet. Hässleholmen är ett område med stor mångfald men också med olika förutsättningar beroende på bakgrund. Många av elevernas föräldrar kämpar i sin vardag för att lära sig det svenska språket, försöka hitta jobb, socialisera sig, försöka anpassa sig till det svenska samhället. Många av dem har t.ex. inte möjlighet att under sin ledighet ta sina barn till någon sjö på somrarna, eller kanske till ett badhus där eleverna kan lära sig att simma. Det finns många faktorer som har stor betydelse exempelvis kommunikation och ekonomi men religionen spelar också en stor roll. Många som kommer från en annan kultur får kanske inte simma med andra, kvinnor får inte vistas bland män och kanske t.o.m. tvärtom. Detta gör att föräldrar inte kan hjälpa sina barn att lära sig att simma, där tillfället ges. Det i sin tur leder till att det blir en utmaning att anpassa simundervisningen i skolorna till elevernas skilda förutsättningar.

9 Simundervisningen i skolorna ger i dagsläget för lite vattentid per elev. Brämhults kommundel har gjort en satsning på ökad simkunnighet bland barn som går i låg och mellan stadiet. Satsningen innebär också att föräldrarna till barnen får samma möjlighet. Simskolan bedrivs på Rehabbadet (SÄS) i samarbete med Svenska livräddningssälskapet på söndagar. Satsningen innebär även att kommundelen rekryterar och utbildar personer, som finns dels inom den kommunala verksamheten och dels boende, till simlärare. De utbildade simlärarna kommer att bedriva en simskola som efter önskemål löper vidare även fortsättningsvis. Det finns även önskemål om mindre grupper och/eller fler simlärare i skolornas egen simundervisning för att ge varje elev mer utrymme och trygghet. Andel elever i år 9 med godkända avgångsbetyg i samtliga ämnen 187 elever av 208 eller 89,9% är behöriga till gymnasiet. 156 elever av 208 eller 75,0 % har minst godkänt i alla ämnen. I de här siffrorna finns inte internationella klassens 10 elever med. Inte heller 2 nyanlända elever. Så här redovisar man siffrorna i kommundelen. De elever som varit i Sverige kort tid har ingen reell möjlighet att nå målen, men har i många fall gjort fantastiska framsteg. Statistiken visar att 70,4% av eleverna är godkända i samtliga ämnen. Där saknas dock de elever som slutligen klarade sig under sommarskolan, därav avvikelsen i våra siffror som visar att 75% godkända i samtliga ämnen. I Borås som helhet är antalet godkända i samtliga ämnen 74.3%. Det är inte rimligt att avfärda elevernas insatser som gjort att de blivit behöriga till gymnasiet. De har kommit in på gymnasiets ordinarie program och är bevisligen då behöriga. I officiell statistik får Bodaskolan ståta med siffror som är felaktiga och ger en negativ bild av skolan. Elever i åk 9 som riskerar att inte nå upp till målen, kommer i samråd med föräldrarna att erbjudas att byta ut 2 veckors prao mot att läsa upp ämnen som de riskerar att bli underkända i. Sommarskola och ferieskola kommer att erbjudas även nästa år. En utveckling av ferieskolan kommer med största sannolikhet att ske. Tanken är att Borås Högskola kommer att bli en samarbetspartner. Ferieskola kommer att erbjudas dels de elever som riskerar att inte nå målen och dels de elever som når målen med god marginal. Syftet med att även erbjuda de högpresterande elever ferieskolan är att öka andelen ungdomar som går vidare till högre studier. Andel elever i år 8 som uppger att de har en vuxen i sin närhet som s de kan prata öppet och förtroget med Andelen elever i år 8 som uppger att de har en vuxen i sin närhet som de kan prata öppet och förtroget med uppgår till 84 %. När det gäller socialt stöd så har föreningslivet stor betydelse. Inom Brämhults kommundel har andelen föreningsaktiva återigen minskat och befinner sig nu på en nivå på 56%. Minskningen är en trend inom hela Borås Stad, försämringen är dock störst i stadsdelarna Hässleholmen, Norrby och Sjöbo. Kringpersonal i skolan, t ex fritidsledare, kuratorer, skolsköterskor och elevassistenter fyller en mycket viktig funktion i avseendet att det finns möjlighet för samtal och socialt stöd. Likaså fyller föreningslivet en viktig funktion i relationsbyggandet mellan ungdomar och vuxna. Ungdomar som bor i typiska utanförskapsområden tenderar att i mindre utsträckning vara föreningsaktiva. Hässleholmen har fått ta del av ekonomiska

10 medel från Ungdomsstyrelsen till att utveckla föreningslivet, medlen har främst riktat sig mot tjejer. Bland annat har BAIK utifrån detta startat ett utvecklingsarbete och startat upp ett flicklag i fotboll. Kommundelen kommer att fortsätta arbetet med att förstärka samverkan med föreningslivet. Arbetet med Hässleholmens intresseförening och Hässleringen fortgår och utvecklas. Andel barn med BMI under 25 i årskurs 4 Andelen barn med BMI under 25 i årskurs 4, i Brämhults kommundel ligger på 98 % för Vad det gäller andel barn med BMI under 25 så ser det bra ut för barnen i Brämhults kommundel. Barnen upplevs som aktiva på fritiden och att de också är tillsammans med sina kamrater. Kulturella olikheter som finns i stadsdelen kan medföra olika synsätt när det gäller matvanor. Det innebär att kulturen kan ha både negativa och positiva effekter på barnens vikt. På Fjärdingskolan där 97 % av eleverna har ett annat modersmål än svenska är detta extra tydligt. På Fjärdingskolan har elever i årskurs 5 åkt till Hälsoäventyret i Vara där man deltagit i forumspel om hur en bra frukost ser ut, för att orka med skoldagen. Att enbart fokusera på övervikt är inte bra, att vara vaksam på barn med undervikt är också viktigt. Barns vikt orsakas inte enbart av tillgång till mat. Faktorer så som stress, arv, läkemedel och fysisk aktivitet spelar också in i sammanhanget. Skolhälsovården har som rutin att kontrollera elevernas längd och vikt samt följa upp elever med högt BMI. I samband med hälsosamtal med förskoleelever lämnar skolsköterskan ut en broschyr om kost och aktivitet. Kommunikationssvårigheter med föräldrarna kan vara ett hinder i det preventiva hälsoarbetet. Andel elever i år 8 som uppger att de inte druckit alkohol de senaste tre månaderna Siffrorna för 2009 var de bästa på många år vår förhoppning var att trenden skulle gå åt rätt håll. Detta har dock inte varit fallet. Andelen som uppger att de inte har druckit alkohol de senaste tre månaderna har sjunkit med tio procentenheter till 75% jämfört med föregående år. Nu är Brämhults kommundel tillbaka på samma nivå som tidigare år och ligger på samma nivå som Borås Stad som helhet. Någon särskild förklaring till nedgången vid 2010 års mätning i år 8 kan inte identifieras. Det är därför svår att bedöma om det är en tillfällig dipp eller starten på en kommande trend. Arbetet med att förebygga hög alkoholkonsumtion och senarelägga alkoholdebuten måste fortgå i såväl skola som i föreningslivet runt om i kommundelen. Det förebyggande arbetet är av största vikt för att förhindra ytterligare försämringar av ungdomars alkoholvanor. Arbetet i det lokala nätverket (deltagare från skola, fritid, polis, IFO, Vi-Hässleholmen samt folkhälsosamordnare) fortgår och utvecklas. Målet med det lokala nätverket är dels att öka samverkan och samarbetet mellan aktörerna, här är arbetet med SSP (samtyckes blankett som används av skola, socialtjänst, polis) ett viktigt verktyg. Dels att öka förmågan att arbeta förebyggande med målgruppen tonåringar och unga vuxna. Dels öka förmågan att agera skyndsamt, effektivt och kraftsamlande i individ och gruppärenden. Att fortsätta arbetet med föräldrastöds metoden COPE och införandet av ÖPP i skolan är viktigt om en långvarig förbättring ska ske. Tandhälsa 6-åringar 6 Andelen kariesfria 6-åringar uppgick till 51% för Brämhults kommundel under 2009,

11 vilket är en förbättring med 5 procentenheter jämfört med Tittar man endast på Hässlehomen är värdet betydligt lägre än 51%. Resultatet ska sättas i relation till Borås Stad där 75% av samtliga 6 åringar är kariesfria. De senaste åren har värdet varierat men utan att visa någon tendens varken åt förbättring eller försämring. Variationerna kan förklaras med en relativt litet urval. Värt att notera är att Tandhälsoteamet har observerat att det inte sker någon förbättring på Fjärdingskolan vad det gäller tandhälsan, snarare en försämring. Svagare socioekonomi går i alla undersökningar hand i hand med sämre kariesstatistik. På Hässleholmen bor många nya svenskar med en sådan situation. De har kommit till ett land med stort utbud av sötsaker men har inte tillräckligt bra tandvårdsvanor. Dessutom är det mycket stor omsättning på människor och nya flyttar in med liknande tandvårdsproblematik. Folktandvården i hela Västra Götaland gör fr.o.m en stor nysatsning på förebyggande tandvård. Denna är extra kraftig i områden som Hässleholmen med sämre kariessiffror. Det förebyggande arbetet startar med information redan på MVC och sedan på BVC vid 6 månader. Vid ett år kallas de för första gången till Folktandvården. Stor tonvikt läggs på tandborstning och kost. Under barn- och ungdomsåren sker fortsatta kontroller och behandling, årligen på Folktandvårdskliniken. Nytt från 2009 är också att skolbarnen årskurs 5-9 fluorlackas 2 ggr/år i skolan av tandvårdspersonal. På Hässleholmen innebär den extra satsningen att man lackar årskurs 0-9, 8 ggr/år. Allt detta kommer förhoppningsvis att ge utslag i mindre karies i området, men det tar ett par år innan det syns i statistiken. I det förebyggande arbetet behövs en förstärkning i förskoleåldrarna. Sedan 2009 har ett samarbete startat mellan Folktandvården Boda och ett par förskolor på Hässleholmen. Det innebär att personalen ska borsta tänderna på alla barn minst en gång/dag. Fungerar detta kommer det att få stor betydelse för tandhälsan och kommer säkert så småningom att synas på värdet för Kariesfria 6-åringar. Ett annat lovande initiativ är Tandhälsans vecka då Folktandvården och kommundelen samarbetar under en höstvecka för att tillsammans fokusera på tandhälsofrågor. Det är viktigt att alla goda krafter strävar tillsammans för att förbättra kariessituationen i området. Självskattad hälsa år 8 Siffran för andelen elever i år 8 som uppger att de mår bra eller mycket bra uppgår till 94%, vilket är en förbättring från 2009 då siffran var 93%. Borås Stads självskattade hälsa i samma målgrupp ligger på samma som föregående år 95%. Man kan se att det finns en positiv trend i om man tittar på fler parametrar i enkäten som elever i åk 8 besvarar. Förändringen är positiv och något som kan bidra till den positiva förändringen är att friskfaktorer i ungdomarnas liv har förstärkts. En friskfaktor är en företeelse som förekommer i den enskilda människans arbets- och/eller totala livsmiljö och levnadsmönster och ger denne förutsättningar för att fungera optimalt, utvecklas och må bra i arbetslivet. Några exempel på friskfaktorer är socialt nätverk, familjerelationer, psykosocial och fysisk skolmiljö, livsstil och inställning till livet. Det finns ett starkt samband mellan motivation (att vilja), välbefinnande (att må bra) och kompetens (att kunna) för att varje individ, lärare eller elev, ska fungera på ett positivt och välmående sätt i både verksamhet och den egna livssituationen. Genom att inventera vilka friskfaktorer som stärker dessa faktorer så kan den

12 självskattade hälsan hos både elever och lärare lyftas ytterligare. En metod är att identifiera och ytterligare förstärka de friskfaktorer som finns i ungdomarnas liv, såväl i skolan som i det övriga livet. På så sätt kan man ytterligare främja hälsan, lyfta det som fungerar och stärka det som är friskt. Att fortsätta att arbeta med det kvalitetsarbete som skolan redan gör är viktigt. Bodaskolans trygghetsgrupp forsätter sitt kontinuerliga arbete med att öka trivseln och tryggheten i skolan. Skolsköterskornas arbete med hälsosamtal fyller också en viktig funktion i att höja självkänslan hos eleverna. I elevens val har man under hösten 2010 anpassat ämnena efter elevernas önskemål och behov där ett av ämnena har varit Hälsa och rörelseglädje. Kursen syftar till att minska stress och öka välbefinnandet hos deltagarna. Deltagarna har varit tjejer från år 9. Även hos lärarna kan man arbeta med att identifiera friskfaktorer och främja det som fungerar. På så sätt minskar fokus på problemen(som ändå finns där) och mer energi från lärare till elev frigörs. Med mer välmående lärare så påverkas även elevernas arbets/skolmiljö på ett positivt sätt. Andel barn och ungdomar 0-17 år som ingår i ett hushåll som inte erhållit socialbidrag Andel barn och ungdomar år som ingår i ett hushåll som inte erhållit socialbidrag Inför 2010 befarades att indikatorn skulle försämras. Så blev inte fallet utan nivån ligger fortfarande kvar på en nivå som ligger något högre än under mitten av 2000-talet. För 2010 ligger indikatorn fortfarande på 93%, precis som under Arbetet i EU-Projektet kedjan har haft betydelse för många människor som bor på Hässlehomen. Från starten fram till kommer ca 200 individer att ha avslutat sitt deltagande i kedjan av dessa har ca 65 personer fått arbete eller gått vidare till studier och blivit självförsörjande. Många människor som bor på Hässleholmen har en bakgrund som gör att de behöver extra stöd. EU- projektet Kedjan kommer att avslutas Diskussion förs vilka delar som skall implementeras. Det är viktigt att insatsen får var kvar i någon form. Bland annat gäller det den del som är samarbetet mellan socialtjänsten, sjukvården, arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Detta för att få en helhetssyn för personer med psykosocial ohälsa, vilket stöd dessa kan få. Vidare behövs det fler verktyg för personer som är långt ifrån arbetsmarknaden. Valdeltagande i kommunalval Deltagandet i kommunalvalet 2010 har ökat inom Brämhults kommundel från 73,8% för 2006 till 75,9 för Det finns två valkretsar som sticker ut i kommundelen dels Brämhult Södra där en knapp tillbakagång skett och dels Hässleholmen Boda med en ökning med 6,95 procentenheter. Jämför man valkretsarna med lägst antal röstande från Hässleholmen och Brämhult märker man en markant skillnad, Brämhult har ett valdeltagande på ca 87,5 % medan Hässleholmen hade 53,3%. Generellt gäller för både Brämhult och Hässleholmen att valdeltagandet ökade i både kommun- och riksdagsvalet. I kommunvalet ökade de båda stadsdelarna med ca 2 % för Hässleholmen utom i en valkrets där ökningen var hela 6,95 procentenheter. Brämhult hade en något lägre ökning ca 1,5 procentenheter och där hade även en valkrets en liten minskning av valdeltagandet. Positivt är dock att valdeltagandet i riksdagsvalet noterade en större ökning, nämligen ca 1,5 enheter för Brämhult men på Hässleholmen var ökningen nästan 7 enheter i alla valkretsar utom en där den var drygt 4 procenteheter.

13 Att valdeltagandet skiljer sig så tydligt åt i de båda områdena kan bero på att människorna på Hässleholmen ofta kommer från andra länder, med andra traditioner och synsätt på demokrati. Omflyttningen är stor, ofta när människor etablerat sig i samhället flyttar de från området. De är ekonomiskt svaga, har ofta svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och känner utanförskap. Även språksvårigheter kan spela stor roll, eftersom de har svårt att ta till sig information från media, myndigheter m m. Vid EU-valet 2009 bestämdes att avsätta extra insatser och resurser för att öka valdeltagandet framförallt på Hässleholmen. Under riksdags- och kommunvalet 2010 kunde man förtidsrösta på VI- Hässleholmen. Anställda har på olika sätt försökt marknadsföra VI-lokalen som röstningslokal. Information har gått ut till alla föreningar på området, både muntligt och skriftligt. För att öka valdeltagandet på framförallt Hässleholmen inför nästa val krävs att man fortsätter att satsa på information, både vid introduktionen till Sverige och vid andra utbildningstillfällen. Även invandrarföreningarna i området måste engageras. Förtidsröstningen i Vi-lokalen är oerhört viktig. Många på området känner till verksamheten och lokalen så även om själva röstningen är obekant är det lättare att fråga någon man känner än att gå till en vallokal som man är helt obekant med. Dessutom är lokalen centralt belägen på Hässletorg varför det finns goda möjligheter att nå ut till många med information. Det är också viktigt att politiker regelbundet besöker området för att informera även under tider då det inte är val. Tillsammans med Norrby kommundel har vi också tagit hjälp av valambassadörer. Detta är personer med lokal förankring på sina resp. bostadsområden. Dessa personer har varit synliga på affischer placerade på centrala platser i områdena. De har också skapat många mötestillfällen där de pratat om vikten att rösta. Det visade sig också under förtidsröstningen att väldigt många personer röstade för första gången och visste väldigt lite om tillvägagångssättet. På grund av att vi hela tiden hade personal tillgänglig fanns möjligheten att informera och svara på alla frågor som uppstod om det svenska valsystemet. Vid en marknad på torget anordnades även en valdebatt, där kommundelens politiska partier deltog. De politiska partierna har varit aktiva på Hässleholmen, några mer aktiva än andra. Detta har skapat en diskussion på framförallt Hässleholmen om valet och att man ska gå och rösta.

14 Kommundelsnämnd Centrum Inledning Efter förslag från den strategiska gruppen för folkhälsoarbete har Fritids- och folkhälsonämnden formulerat ett antal mål för folkhälsoarbetet utifrån 2009 års välfärdsbokslut. Det innebär att samtliga nämnder i välfärdsbokslut 2010 analyserar följande indikatorer: - Andel elever i år 8 som uppger att de får vara med och påverka i skolan. - Andel elever i år 8 som känner sig trygga i skolan. - Andel 75 år och äldre med hemtjänst. - Andel elever i år 5 som är simkunniga. - Andel elever i år 9 med godkända avgångsbetyg i samtliga ämnen. - Andel elever i år 8 som har en vuxen i sin närhet de kan tala öppet och förtroget med. - Andel barn med BMI under 25 i årskurs 4. - Andel elever i år 8 som uppger att de inte druckit alkohol de senaste tre månaderna. I Kommundelsnämnd Centrum väljer vi att följa upp och analyseras ovanstående indikatorer. Tre av dessa är för kommundelen helt nya. Andel elever i år 8 som uppger att de får vara med och påverka i skolan År 2008 startade man att mäta hur mycket eleverna upplever att de kan påverka sin skolmiljö. Man mäter i vilken utsträckning eleverna upplever att de har möjlighet att vara med och påverka upplägget av lektioner samt regler på skolan. I 2008 års mätning tyckte 36 % av eleverna att de hade möjlighet att påverka upplägget av lektionerna, i år är siffran 26 %. Flickor upplever att de kan påverka i större utsträckning än pojkar. På frågan om eleverna upplever att de har möjlighet att vara med och påverka regler på skolan, svara 47 % att de känner sig delaktiga i den processen. Här ligger kommundelen ganska högt över kommungenomsnittet. Det är dubbelt så många flickor gentemot pojkar som upplever att de har möjlighet att påverka. Nästan ¾ av eleverna upplever också att reglerna är rättvisa. Även här skiljer det mycket mellan könen, 91 % av flickorna mot 50 % av pojkarna tycker att reglerna är rättvisa. Då detta är en relativt ny indikator i välfärdsbokslutet ska man inte oroa sig allt för mycket över att andelen elever som upplever att de kan påverka sin skolmiljö sjunkit med 10 procentenheter. Man kan se stora svängningar i flera andra kommundelar, vilket tyder på att det tar några år innan resultaten för denna indikator stabiliserats. Vi ser här ett tydligt resultat av en medveten satsning på att stärka elevrådet på skolan. Det startade med att all personal och elever utbildades av Ove Strand i Trialog-metoden. Det gav eleverna nya verktyg och kunskap om hur delaktighet och inflytande sker på bästa sätt. Elevrådets styrelse har fått utbildning kring effektiv mötesstruktur och de har nu ordning på rutiner kring mötestider och dokumentation. Den nya tanken med att ha en Idébärare på varje kommundel för att bevaka hur man arbetar utifrån Barnkonventionen, speciellt artikel 12 som handlar om ungas delaktighet och inflytande, är något som kan öka elevers inflytande ännu mer. För att behålla de goda resultaten är det viktigt att fortsätta arbeta med elevrådet. Det är viktigt att vi vuxna visar eleverna att vi tycker elevinflytande är viktigt och att vi lyssnar på dem. Vi måste på ett enkelt och hanterbart sätt ge dem möjlighet att tycka till i frågor som rör dem. Det är också viktigt att vi hittar rutiner för att kvalitetssäkra detta område, så som ex. Barnchecklista och avvikelserapportering.

15 Undersökningen visar att vi inte når pojkar på samma sätt som flickor. Vi behöver därför utveckla vårt arbete så att även pojkarna känner sig delaktiga i att kunna påverka sin skolmiljö. För att öka elevers möjlighet att påverka lektionerna behöver vi hitta former och forum för att elever ska få möjlighet att vara med och planera, genomföra och utvärdera lektionsplaneringen. Når vi dit får vi mer motiverade och engagerade elever vilket i längden ger en högre måluppfyllelse. Andel elever i år 8 som känner sig trygga i skolan År 2009 kände sig 85 % av eleverna på Engelbrektskolan trygga i skolan, i år är siffran 86 %. Vi ligger klart över kommungenomsnittet. Båda könen känner sig ungefär lika trygga. Lika hög andel som känner sig trygga i skolan säger också att de trivs på skolan. Ett stort arbete har lagts de senaste åren på att elever ska kunna känna sig trygga i skolmiljön, en förutsättning för att nå goda resultat. Skolan har ett Mombus-team som aktivt arbetar för att förhindra mobbing och trakasserier. Det senaste året har mycket tid lagts på att implementera likabehandlingsplanen bland personal och elever samt att utarbeta tydliga rutiner för incidentrapportering och uppföljning av aktuella ärenden. På skolan är man också noga med att se till att det finns vuxna rastvaktar vid de tider då det är mycket elever i skolans uppehållsrum. Rastvakten har förutom möjligheten att förebygga genom att tala med eleverna samt ingripa om det händer något också möjlighet att se så att elever från andra skolor inte rör sig på skolans område. Något som annars kan upplevas som otryggt. Nätverksgruppen i Centrum har som tradition att ordna en dag för varje åttondeklass där ledare från fritidsgårdar, fältsekreterare, skolpersonal arbetar med aktuella frågor. I år har temat varit bra kompis samt nätmobbing. Stort fokus har lagts på att få god sammanhållning i klasserna, något som bidrar till ett gott klimat på skolan. För att eleverna ska fortsätta känna sig trygga på skolan är det viktigt att många vuxna finns med på rasterna, i uppehållsrum, korridorer och andra utrymmen som kan kännas otrygga. Det är också viktigt att det förebyggande arbetet så som Mombus får tid och resurser att bedriva ett kvalitativt arbete. I arbetet med likabehandlingsplanen ingår att göra en trygghetsvandring på skolan, där man med hjälp av elever kan kartlägga vilka områden som upplevs otrygga. Kartläggning är viktig som utgångspunkt för rastvakter och för att eventuellt initiera andra insatser för att öka tryggheten. Det är viktigt att arbeta vidare med aktuella teman, fortsätta prata om allas lika värde och stärka sammanhållningen i klasserna. Andel l 75 år och äldre med hemtjänst Äldreomsorgen i Centrum ger inga bistånd, alternativt överenskommelser vid förenklad handläggning, utan att det finns ett behov. Det är därför svårt att analysera vad som gör att andelen 75 år och äldre med hemtjänst är högre i Centrum än i övriga kommundelar. Även när det gäller färdtjänst är Centrum en av de kommundelar som har högst andel personer med färdtjänsttillstånd. Färdtjänst handläggs av gatukontoret varför man inte kan dra några slutsatser gällande en högre generositet i bedömning hos handläggarna. Den slutsats man kan dra utifrån ovanstående är att de som bor i Centrum är mer benägna att söka de insatser som finns att få inom äldreomsorgen. Att befolkningen i Centrum har en sämre folkhälsa är inte troligt. Det kan också vara så att bostadsbestånd och närhet till affärer, apotek mm kan utgöra faktorer av betydelse som skjuter upp behov av särskilt boende men samtidigt ökar hemtjänstinsatserna.

16 Andel elever i år 5 som är simkunniga Simkunnigheten för elever i år 5 i kommundel Centrum är 89 %. Vi ligger 4 procentenheter lägre än kommungenomsnittet. Sju elever som inte kunde delta i provet har påverkat utfallet. Simkunnigheten har minskat successivt sedan början av 2000-talet. Då låg simkunnigheten mellan %. Idrottslärarna arbetar med att få alla i år 5 att kunna simma. Bortser vi från bortfallet ser det bra ut. De allra flesta som inte kan simma går på Bergdalskolan som har ett upptagningsområde där det bor fler familjer som är relativt nyanlända till Sverige. En del av dessa ställer inte alltid samma krav på simkunskaper. För att nå bättre resultat behövs fler timmar i badhuset och mycket entusiasm, både från elever och lärare. Simundervisningen skulle kunna börja ännu tidigare än vad den gör idag. Ge tid att starta med roliga vattenlekar m m innan man tar simning på allvar och börjar med simskolan på riktigt. Andel elever i år 9 med godkända avgångsbetyg i samtliga ämnen 85 % av eleverna på Engelbrektskolan går ut år 9 med godkända betyg eller bättre. En ökning med 2 % om man jämför med förra året. Kommundelen ligger här högt över kommungenomsnittet. Kommundelen har en tradition av att lyckas med att få elever att bli behöriga till ett nationellt program samt att få elever att nå målen i samtliga ämnen. Även årets undersökning visar här på ett gott resultat. Efter ett par år med något sämre resultat har trenden vänt och skolan är nu på samma nivå som tidigare. Bakom dessa siffror ligger ett målmedvetet och fokuserat arbete. Alla lärare i år 7-9 undervisar ytterligare en lektion som läggs på elever med särskilda behov. Det är en härlig anda på skolan och alla bidrar med sitt för att ge förutsättningar för eleverna att lyckas nå målen. Det finns flera bidragande orsaker till att så hög andel når målen på Engelbrektskolan. Dels har det under det senaste året bedrivits ferieskola och sommarskola vilket givit goda resultat. Något vi hoppas kunna fortsätta att erbjuda. På skolan finns också ett Infotek som är bemannat under i stort sett hela skoldagen. Här är alla elever välkomna att läsa läxor eller få hjälp med sitt skolarbete. Lärarnas undervisningstid har ökat med en lektionstimme vilken har lagts på elever som riskerar att ej når målen. På Engelbrektskolan är det en hög andel elever som inte skolkar alls. Av de som skolkar är det dock en hög andel som skolkar regelbundet. Det är flickor som står för den största andelen av dessa. Här handlar det om några få elever som kräver särskilda insatser. Här behövs flexibla och individuella lösningar för varje elev. Det är också nödvändigt att skola, socialtjänst, Barn- och ungdomspsyk, SPKC, Fältgruppen och andra instanser som kan tänkas finnas i ungdomars liv samverkar för att nå resultat. Att föräldrarna uppmärksammas tidigt på eventuella problem är viktigt så att de får ta ansvar och bli delaktiga i arbetet. På Engelbrektskolan finns en resursenhet som kallas Fokus där man vänder sig till elever med hög frånvaro. Ett individuellt upplägg arbetas fram tillsammans med eleven och dess nätverk som sedan kontinuerligt följs upp. Utgångspunkten är att öka närvaro och måluppfyllelse. Engelbrektskolan arbetar med en modell som kallas DISA (Din Inre Styrka Aktiveras) som riktar sig till flickor i år 8. De får under 10 veckor undervisning i hur de ska hantera stress och negativa tankegångar. Upprättandet av åtgärdsprogram har fungerat väl. Alla blir delaktiga och bär ansvar tillsammans, skolan, hemmet och

17 eleven, när man formulerat vad var och en kan bidra med för att nå hela vägen fram. För att behålla de goda resultaten och arbeta mot att ännu fler ska nå målen är det viktigt att insatser kommer in i ett tidigt skeende. Ett kvalitativt arbete i tidiga år där eleverna rustas med att god kunskap ger goda resultat när eleverna går ur år 9. Det är också viktigt att vi längs vägen är uppmärksamma på elevens utveckling genom den individuella utvecklingsplanen (IUP). Den ger möjligheter att vid behov sätta in rätt resurser. Fortsättningen av både ferie- och sommarlovskola bör fortsätta. Det är också viktigt att ha resurser för att stötta elever som särskilt behöver det samtidigt som att kunna ge alla som så behöver hjälp med exempelvis läxläsning i samband med skoldagen. Andel elever i år 8 som uppger att de har en vuxen i sin närhet som de kan prata öppet och förtroget med De allra flesta ungdomar i kommundelen, 90 %, uppger att det har någon vuxen i deras närhet de kan vända sig till om de skulle behöva prata med någon. 32 % av ungdomarna i Centrum uppger att de känner sig nere en gång per vecka eller mer, ungefär i nivå med kommungenomsnittet. Tittar vi lite närmre på statistiken över hur flickor mår i förhållande till pojkar, visar det sig att 18 % av dessa känner sig nere mer än en gång per vecka medan siffran för pojkarna är 3 %. Hälften av alla flickor känner sig ganska eller mycket stressade över sitt skolarbete. Bara ca en tredjedel av pojkarna känner samma sak. 17 % av eleverna känner sig mycket stressade av sitt skolarbete. Snittet för kommunen är 10 %. Bara 33% av ungdomarna anser sin hälsa vara mycket bra. Det är bara en kommundel som har ungdomar som har en sämre självuppskattad hälsa. På frågorna som ställdes till ungdomarna om man har lätt att tala med någon förälder, upplever ungdomar i Centrum det svårare att tala med föräldrar än ungdomar i andra kommundelar. 97 % av ungdomarna uppger ändå att de trivs mycket eller ganska bra med tillvaron. Siffrorna visar att hela 38 % av flickorna känner sig nere en gång per vecka eller mer. Det är viktigt att uppmärksamma den höga andelen elever som känner sig stressade över sitt skolarbete och som ofta känner sig nedstämda. På Engelbrektskolan arbetas med DISA metoden (Din inre styrka aktivers). DISA är ett evidensbaserat material från USA med rötter i kognitiv beteendeterapi. DISA vänder sig först och främst till flickor på högstadiet och det körs i samband med skoldagen under 10 veckors tid med ett färdigt lektionsmaterial. Vi har idag fyra personer DISA-utbildade i Centrum som arbetar med DISA under året. De flesta ungdomar uppger ändå att de har någon vuxen att tala med. Vi har i Nätverksgruppen i Centrum arbetat aktivt för att de som arbetar med ungdomar i Centrum ska finnas på skolan vid något tillfälle i vecka. Syftet här är att få kontakt med ungdomarna och berätta om vad som händer i de olika verksamheter de representerar. Personal från fritidsgårdar finns också med i olika friluftsdagar och liknande för att ge förutsättningar att bygga relationer mellan fritidsledare och ungdomar. Det här är ett sätt att ge ungdomar information om den fritidsverksamhet som finns inom kommundelen och intressera för verksamheterna. Ett fortsatt arbete med DISA-metoden ger goda förutsättningar för goda resultat med flickors välmående. Det viktigaste arbetet sker emellertid genom det dagliga mötet mellan vuxna och unga.. Där mentorer på skolan tar sig tid med sina elever. Där uppmärksamhet riktas mot de som drar sig undan eller avviker från skolan. Där en god

18 samverkan sker mellan alla de som arbetar med ungdomar såsom fritidsgårdar och föreningar och att dessa fortsättningsvis finns med vid friluftsdagar, andra samarrangemang samt i uppehållsrummet på skolan under raster någon gång i veckan. Andel barn med BMI under 25 i årskurs 4 Kommundelens resultat har ökat en procentenhet jämfört med föregående år och ligger nu på 98 %, en procentenhet över kommungenomsnittet. Över tid har andelen barn med BMI under 25 stigit, vilket är positivt. Det är angeläget att i ett tidigt skede fånga upp de barn som ligger i riskzonen. Fokus bör då ligga på barn med ett BMI mellan Dessa barn bör fångas upp redan i förskoleåldern via BVC och sedan med olika insatser i skolan. Skolan kan i sin undervisning skapa förutsättningar för att öka barnens kunskaper och medvetenhet om kostens betydelse samt tydliggöra vikten av goda matvanor. I de yngre skolåren ingår fysiska aktiviteter som en del av dagen för eleverna. Riktade insatser med kostundervisning genomförs i klasserna periodvis. Vikten av förebyggande och tidiga insatser är tydlig. För att lyckas är det viktigt att redan i förskoleåldern fånga upp de barn som ligger i riskzonen. Att via mödravård och BVC arbeta stödjande och förebyggande i kostoch motionsfrågor ter sig avgörande. Förskolan och skolan har ett ansvar för att följa upp och stödja dessa insatser genom en pedagogisk verksamhet som stimulerar till hälsosamma levnadsvanor. Via föräldraråd samt informationsinsatser till elever och föräldrarna, stimulera till att samtliga elever går till och från skolan. I många skolområden i städerna har det startats vandrande skolbussar för att säkerställa trafiksäkerheten. Som det är idag får många elever skjuts av sina föräldrar till skolan. En daglig promenad i början respektive slutet av skoldagen skulle medverka positivt till goda hälsovanor. Dessutom skulle trafiksituationen runt skolorna förbättras på morgonen, vilket skulle gynna miljön för elever, föräldrar och personal. Andel elever i år 8 som uppger att de inte druckit alkohol a de senaste tre månaderna Sedan början av 2000-talet har vi haft ganska dystra siffror vad gäller ungdomars alkoholkonsumtion i kommundelen, i snitt ca 1/3 av eleverna i år 8 har mellan åren uppgivit att de har druckit alkohol de senaste tre månaderna. De senaste två åren har trenden vänt och det är nu färre i år 8 som har druckit alkohol de senaste tre månaderna. I år är det 75 % av ungdomarna som uppger att de inte druckit, ungefär i likhet med kommungenomsnittet. Statistiken visar att flickor dricker oftare än pojkar. Det är 13 % av flickorna i år 8 som har druckit alkohol 3 gånger eller mer de senaste tre månaderna, siffran för pojkarna är 9 %. Vi ser en positiv trend vad gäller alkoholkonsumtionen. Det är nu färre i år 8 som dricker alkohol. En trend som gäller för hela Borås Stad. Det aktiva arbetet som polisens bedrivit under de senaste åren med att hälla ut alkohol för ungdomar har givit god effekt. Ungdomar vet att det inte är någon idé att ha med sig alkohol ner till stan. Den goda samverkan i Borås Stad mellan polis, fältgrupp, ordningsvakter och olika arrangörerna har givit god effekt på ungdomars alkoholkonsumtion. Vid olika arrangemang såsom disco, avslutningar, sommartorsdagar bidrar alla med sina kunskaper och kan utifrån sin profession hjälpas åt att jobba mot en nolltolerans vad gäller alkoholkonsumtion hos ungdomar under 18 år. Engelbrektskolan har sedan tre år tillbaka arbetat med ÖPP (Örebro Preventionsprogram). En evidensbaserat metod för att förskjuta alkoholdebuten samt minska berusningsdrickandet hos ungdomar.

19 Metoden går ut på att man vänder sig till föräldrar på föräldramöten. Ger en kort information som sedan följs av gruppdiskussioner. Det har visat sig att man når bäst effekt mot alkoholkonsumtionen hos unga om man arbetar med föräldrarna. Nätverksgruppen i Centrum har under lång tid arbetat för att samverkan ska öka bland de som arbetar med ungdomar i Centrum. Detta genom olika samarrangemang samt diskussioner kring för tiden aktuella teman eller händelser. Den goda samverkan som finns bidrar till ett finmaskigt nät där vi tidigt uppmärksammar ungdomar som är på väg mot destruktivt beteende. Här finns utarbetade rutiner för att i tidigt kunna agera. Dock ser siffrorna inte så bra ut för de som dricker mer regelbundet. För denna grupp krävs mer riktade insatser. Förbättringsområde För att behålla den positiva trenden är det viktigt att samverkansformerna fortsätter. Det är angeläget att det avsätts båda tid och pengar för att kunna arbeta förebyggande och vid behov kunna sätta fokus på de som är i riskzonen. ÖPP-metoden bör fortsätta att bedrivas på föräldramöten.

20 Kommundelsnämnd Dalsjöfors Inledning Efter förslag från den strategiska utvecklingsgruppen för folkhälsoarbete har Fritids- och folkhälsonämnden formulerat ett antal mål för folkhälsoarbetet utifrån 2009 års välfärdsbokslut. Det innebär att samtliga nämnder i välfärdsbokslut 2010 analyserar följande indikatorer: - Andel barn med BMI under 25 i år 4 - Andel elever i år 9 med minst godkänt i samtliga ämnen - Andel elever i år 8 som uppger att de inte druckit alkohol de senaste tre månaderna - Andel elever i år 8 som uppger att de har en vuxen i sin närhet som de kan prata öppet och förtroget med - Andel elever i år 8 som uppger att de får vara med och påverka i skolan - Andel elever i år 8 som känner sig trygga i skolan - Andel elever i år 5 som är simkunniga - Andel 75 år och äldre med hemtjänst Andel barn med BMI under 25 i år 4 År 2007 hade 95% av 10- åringarna i kommundelen ett BMI under 25. År 2008 har 97,2% ett BMI under 25. År 2009 har 99,4% ett BMI under 25. År 2010 har 95% ett BMI under 25. Andelen barn med BMI över 25 varierar något år från år, men vi ser inga större variationer eller tendenser. Även antalet 10- åringar med övervikt, dvs. BMI mellan 19,8-24,9 varierar. Varför vi i år har ett större antal elever med övervikt BMI mellan 19,8-24,9 har vi i nuläge inget bra svar på. Folkhälsoproblemet övervikt hittar vi i gruppen BMI och det är där vi kan påverka så att antalet barn med BMI över 25 minskar/försvinner. Även där varierar det utan att vi ser någon tydlig tendens. Det dagliga och långsiktiga arbetet med goda vanor i kost och rörelser är grunden. Under hösten 2006 gjordes en inventering om barns mat och hälsa på förskolor och skolor och det blev en ökad medvetenhet i kostfrågan. Nyttigare mellanmål med mindre sockerinnehåll. Man har även minskat intaget av socker genom att ex. ta bort glasskalas och i stället infört månadskalas där aktiviteten är viktigare än förtäringen. Smörgås och frukt ersätter bullar och kakor på utedagar. Fritidsgården på Dalsjöskolan har bytt till ett nyttigare utbud under skoltid. Ytterligare förslag på insatser är ex. upprepad kostinformation från olika aktörer samt att det skapas en närmiljö där vi vågar låta våra barn få möjlighet till naturlig aktivitet, som att cykla till skolan och till varandra. För detta krävs ett aktivt tänkande kring gång- och cykelvägar samt bra belysning, vilket på vissa håll blivit bättre. I budgeten 2011 har man tänkt satsa på gångoch cykelvägar inom Dalsjöfors kommundel. Men kommundelens yta är vidsträckt och för de mindre barnen är det långt att ta sig till skola och aktiviteter utan hjälp av buss eller bil. Det är viktigt att vi får igång en dialog mellan hem och skola om hur vi långsiktigt skapar en hälsofrämjande livsstil. Andel elever i år 9 med minst godkänt i samtliga ämnen Andelen elever i år 9 med minst godkänt i samtliga ämnen i slutbetyget var 72 % vårterminen Föregående år var andelen 81 %. 28 % av skolans år 9 elever lämnade grundskolan utan fullständiga betyg, trots ansträngningar från skolans sida att stödja dem till att nå minst betyget G i samtliga ämnen. Resultatet är otillfredsställande. En kombination av låg motivation för studier, viss ogiltig frånvaro, otillräckliga grundläggande kunskaper från lägre årskurser att bygga vidare på, samt bristande föräldrastöd kan vara några orsaker till att