kortare steg mellan två människor

Transkript

1 Humorett kortare steg mellan två människor Hur, när och varför sjuksköterskan använder humor i mötet med patienten Sjuksköterskeprogrammet 180hp Omvårdnad hp Vt 2009 Louise Aspegren Malin Näslund Sektionen för Hälsa och Samhälle Box Halmstad

2 Humour A shorter step between two people -How, when and why the nurse use humour when interacting with the patient Louise Aspegren Malin Näslund Nursing program180 ECTS Nursing care ECTS Spring term 2009 School of Social and Health Sciences Box 823 S Halmstad, Sweden

3 Titel Författare Sektion Handledare Examinator Humor- ett kortare steg mellan två människor -Hur, när och varför sjuksköterskan använder humor i mötet med patienten Louise Aspegren, Malin Näslund Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad, Box 823, Halmstad Henrika Jormfeldt, Universitetslektor Margareta Rämgård, Universitetslektor Tid Vårterminen 2009 Sidantal 12 Nyckelord Sammanfattning humor, sjuksköterska- patientrelation, omvårdnad Humor har i omvårdnaden ingen erkänd roll som förhållningssätt och har sedan länge blivit förbisett. Humorns flera positiva effekter för relationen mellan sjuksköterska och patient gör att detta är ett ämne som bör uppmärksammas ytterligare. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans användande av humor i mötet med patienten för att stärka omvårdnadsrelationen. Studien genomfördes som en litteraturstudie och är baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att humor är betydelsefullt för att skapa och underhålla relationen mellan sjuksköterska och patient samt att humorn alltid bör utgå från patientens upplevda situation. När humor används i omvårdnaden är det viktigt att sjuksköterskan har i åtanke i vilket syfte humorn används så att hälsa och livskvalitet främjas. Fortsatt forskning inom ämnet bör fokusera på att ta fram mer vetenskaplig evidens för humorns effekt för relationen mellan sjuksköterska och patient och även forskning på om humor kan användas mer konkret som omvårdnadsåtgärd behövs.

4 Title Author Department Supervisor Examiner Humour- a shorter step between two people -How, when and why the nurse use humour when interacting with the patient Louise Aspegren, Malin Näslund School of Social and Health Sciences, University of Halmstad, Box 823, S Halmstad, Sweden Henrika Jormfeldt, Senior Lecturer Margareta Rämgård, Senior Lecturer Period Spring term 2009 Pages 12 Keywords Abstract Wit and humor, nurse- patient relations, nursing care Humour in nursing care has not been recognized as a way of caring and has clearly been overlooked. The several positive effects of humour in the nurse patient relation makes it a topic worth further attention. The aim of this literature study was to describe the nurse use of humour in the encounter with the patient in order to strengthen the nursing care relationship. The study was conducted as a literature review based upon ten scientific articles. The result showed that humour was important to form and maintain the relationship between the nurse and the patient and that it is important that the humour always proceed from the patient s perceived situation. When humour is used in nursing care, it is important that the nurse has in mind the purpose for which the humour is used so that the patient s health and quality of life is promoted. Future research should focus on developing more scientific evidence on the effects of humour in the relationship between the nurse and the patient, and research about more specific interventions within the context of humour is also needed.

5 Innehåll Inledning 1 Bakgrund Definition och historia 1 Humorns betydelse för omvårdnaden 2 Syfte 3 Metod 3 Datainsamling 3 Databearbetning 4 Resultat 5 Hur sjuksköterskan använder humor 5 När sjuksköterskan använder humor 6 Varför sjuksköterskan använder humor 6 Diskussion 8 Metoddiskussion 8 Resultatdiskussion 9 Konklusion 12 Implikation 12 Referenser Bilagor Tabell 2. Sökhistorik Tabell 3. Artikelöversikt

6 Inledning Sjuksköterskor använder sig idag av humor i omvårdnaden och i relationen till patienten, med eller utan eftertanke (Pierlot & Warelow, 1999). Även patienten initierar humor i mötet med sjuksköterskan. För den individ där humor tidigare spelat en stor roll i livet kan vårdpersonalens användande av humor vara avgörande för huruvida mötet med vården blir tillfredsställande eller ej. Humorn kan även hjälpa till att avdramatisera den påfrestande och skrämmande miljö som en sjukhusvistelse kan innebära för många människor, Norman Cousin beskriver i sin självbiografi hur han på 1960-talet lyckades skratta sig frisk från sin kroniska reumatiska sjukdom. Även om Normans historia saknar vetenskapligt bevis har den inspirerat andra forskare att utforska ämnet ytterligare (Cousin, 1990). Tidigare forskning gällande humor inom omvårdnad är begränsad och majoriteten av forskningen som gjorts på ämnet humor har fokuserat på ett potentiellt samband mellan humor och hälsa. Skratt som en omedelbar respons på humor, har flertalet bevisade fysiologiskt positiva effekter, till exempel blodtryckssänkande och muskelavslappnande verkan samt förhöjd smärttröskel (Cernerud & Olsson, 2004). Humor inom omvårdnad är inget vedertaget begrepp och humor är som omvårdnadsåtgärd förbisedd (Pierlot & Warelow, 1999). Humorns lättillgänglighet, ekonomiska förtjänst och vinst för skapandet och underhållandet av en god relation mellan sjuksköterska och patient gör att humor inom omvårdnad är ett ämne som bör belysas ytterliggare. Bakgrund Definition och historia En allmän och vedertagen vetenskaplig definition av begreppet humor, som täcker samtliga egenskaper och funktioner, saknas. Humor kan till exempel förklaras som en vilja och lust att skämta och förstå att något är roligt (Köhler & Messelius, 2006, s.419) eller förmågan att se det löjeväckande och ofullkomliga i livet med sympati och förståelse (Allén & Malmgren, 2004, s.462). Synen på och användandet av humor är dels subjektiv, med individens personlighet, tidigare erfarenheter och inlärning som påverkande faktorer samt objektiv, som till exempel i olika kulturer, där människor tenderar att skämta om liknande saker (Olsson, 2003). Humor är främst ett socialt betingat fenomen som uppstår i relationen och i mötet med andra. Ordet humor härstammar från latin och betyder vätska. Ordet har en historisk bakgrund och förr i tiden ansågs att rätt balans av vätskor i kroppen var källan till god hälsa. Mängden av de fyra vätskorna i kroppen; blod, slem, svart galla och gul galla, avgjorde vilket temperament eller humör en person fick (Olsson, Backe & Sörensen, 2003; Tyrdal, 2002). Redan långt tillbaka i tiden, runt 300talet f. Kr. talade filosofen Aristoteles om hur människans primära mål och strävan i livet var att finna lycka (Höffe, 1995). Charles Darwin har beskrivit att människan vanligen skrattar då han/hon är glad och lycklig men också för att håna någon (Wikström, 2003). Även Sigmund Freud (Johansson, 1997) har behandlat humorn i sina skrifter där han uttryckt att humor är en dyrbar och sällsynt gåva och har vidare kommit fram till att alla människor inte har förmåga att använda sig av humor eller för- 1

7 stå humor som meddelas dem. Humorprocesser kan ske inom en enda person eller mellan två personer. Freud menade även att skämt och komik är sätt för människan att försöka nå det euforiska, lyckliga tillstånd som eftersträvades i barndomen. Vad som anses vara humor kan delas in i tre huvudkategorier: skämt, som humoristiska anekdoter, konversationshumor som uppstår i kommunikationen mellan individer och olycks/omedveten humor (Martin, 2007). Områden som ofta inte är lämpade för humor och påverkas mycket utav situationen, kan till exempel vara skämt om kön, etnicitet, politik och tragedi/sjukdom (McCreaddie & Wiggins, 2007). Det är viktigt att skilja på positiv och negativ humor. Positiv humor kännetecknas av att sändaren skrattar med mottagaren, vilket främjar relationen. Negativ humor är då sändaren skrattar åt mottagaren, vilket ofta ger fientlig och negativ stämning. Att ett humorbudskap inte når fram från avsändaren till mottagaren kan bero på olika anledningar. Det kan röra sig om bristande intellektuell förståelse av innehållet, hur budskapet värderas men också i vilket sammanhang skämtet används. Även de fysiska och mentala förmågorna påverkar hur budskapet mottages (Olsson, 2003). Språket är det vanligaste kommunikationssätt som humor förmedlas på (Olsson, 2003). Sociologen Michael Mulkay (Martin, 2007), föreslår att människan använder sig av två primära kommunikativa utgångslägen; det seriösa och det humoristiska. I det seriösa läget finns en önskan om att vara logisk, konsekvent och att undvika osamstämmighet. I detta utgångsläge är det svårt att ta till sig olikheter och diskussioner som uppstår blir svårhanterliga då delade meningar inte kan kompromissas. I det humoristiska läget används humor som en bro mellan skiljeaktigheter. Med humorn avväpnas situationen och tillåter oss individer att diskutera olika tycken och lyfta fram skillnader i positiv riktning. Humorns betydelse för omvårdnaden I ett av sjuksköterskans kompetensområden ingår det att tillvarata det friska hos patienten och tillgodose patientens fysiska, psykiska och sociala omvårdnadsbehov (Socialstyrelsen, 2005). Eftersom humor är ett ytterst komplext fenomen som involverar kognitiva, emotionella, fysiologiska, sociala aspekter och beteenden, kan hälsan på många olika sätt påverkas av humor. De kognitiva och sociala aspekterna av humor är till exempel att den utlöser positiva emotioner, främjar individens sociala relationer och kan fungera som en effektiv copingstrategi (Martin, 2007). Humor som process kan delas in i tre komponenter, stimulit med de hjärnprocesser som är involverade, en emotionell respons då vi bearbetar stimulit samt det fysiologiska beteendet som humorn utlöser, vanligen ansiktsuttryck och skratt (Cernerud & Olsson, 2004). Vid användandet av humor inom hälso- och sjukvård bör målet vara att använda den i en stödjande kommunikation där kontakt och tillit skapas, hälsa främjas och lidande lindras. För att humor ska ha en stimulerande effekt måste den vara vänligt menad. Att tillsammans kunna skratta åt ett skämt kan skapa och stärka en relation mellan patient och sjuksköterska, dock är det inte alltid ett fördelaktigt sätt att hantera känslomässiga situationer på. Att använda humor kan ibland vara ett sätt att undvika viktiga samtal som behövs, både ur patientens och ur sjuksköterskans synvinkel (Eide& Eide, 2006). Humor kan av patienten användas som ett indirekt kommunikationsredskap, där han eller hon vågar närma sig ämnen som kan vara känslomässigt svåra. Humorn fyller även en social funktion (Ljungdal, 1989), där den hjälper till att mildra de påfrestningar på 2

8 integriteten som det kan innebära att vara patient på ett sjukhus Vårdpersonal bör ha i åtanke att användandet av humor kan vara en utmärkt kommunikationsstrategi men att fokus ska ligga på att skratta med patienten. Att retas med patienten bör alltid undvikas eftersom det kan leda till att patienten känner sig kränkt (Eide & Eide, 2006). Situationen avgör vad som är och roligt och skämtet måste utföras med inlevelse för att det inte ska anses opassande (Björk & Breievne, 2005). Sjuksköterskan bör även vänta med att använda sig av humor i ett skede då han eller hon inte känner patienten väl eftersom alla är olika och reagerar på humor på olika sätt. Det finns därför risk för att mottagaren inte tolkar budskapet som förväntat (Eide & Eide, 2006). Sjuksköterskor använder humor i mötet med patienten för att stärka omvårdnaden, med eller utan föregående reflektion (Pierlot & Warelow, 1999). Då humor används felaktigt kan det innebära en kränkning som inverkar negativt på patientens omvårdnad och hälsa. Det är därför angeläget att belysa den kunskap som finns kring sjuksköterskans användande av humor inom omvårdnaden. Syfte Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans användande av humor i mötet med patienten för att stärka omvårdnadsrelationen Metod Studien genomfördes som en litteraturstudie. Enligt Friberg (2006) är en litteraturstudie en sammanställning av forskning inom ett visst område som utförs för att få en översikt av ett forskningsproblem. Denna översikt kan göras som fristående arbete eller som grund för en framtida studie. Som utgångspunkt används vetenskapliga texter, kvalitativa eller kvantitativa som kvalitetsgranskad och analyseras vilket ger en överblick av forskningsområdet. Datainsamling Artiklarna söktes i databaserna Cinahl och Pubmed. Även databasen Academic Search Elite genomsöktes men då inget resultat erhölls, redovisas inte den sökningen. Utifrån syftet formulerades sökord till MESH termer i Pubmed och till Thesaurus termer i Cinahl. För att kombinera sökorden användes det booleska sökordet AND (Willman& Stoltz, 2002). Vid en av sökningarna i Cinahl användes begreppet major subject (MM) för ett av sökorden (se tabell 2). Inklusionskriterierna som användes vid sökningarna i Cinahl var att artiklarna skulle handla om humor i sjukvården, vara publicerade mellan , att de skulle vara skrivna på engelska och svenska samt vara research artiklar. I Pubmed användes samma inklusionskriterier som i Cinahl men abstract användes istället för researchstudie, då researchstudie inte finns som tillval i Pubmed. Både sjuksköterskans och patientens perspektiv inkluderades vid sökningarna samt verksamheter inom öppen - och slutenvård. Exklusionskriterierna var att artiklarna inte fick handla om barn under 18 år, humor som copingstrategi hos patient eller självnedsättande humor. 3

9 De sökord som gav flest träffar var wit and humor och nurse-patient relations då de kombinerades. Ytterligare sökningar på sökord som communication, nursing care och laughter gjordes, vilka dock inte gav några resultat och redovisas därför inte. Två manuellt sökta artiklar är inkluderade i resultatet, den ena hittades via en annan artikelförfattares namn och den andra i referenslistan till en redan inkluderad artikel. Båda artiklarna inkluderades då författarnamnen kändes igen och då titel och abstrakt passade mot studiens syfte. De söktes sedan i Cinahl respektive Pubmed där de återfanns. Artiklarnas titel och abstract lästes varav de 18 med relevans till vårt syfte valdes ut till urval ett. Artiklarna skrevs ut och granskades noggrant mot syftet. Två av artiklarna valdes bort på grund av att de inte uppfyllde vetenskaplig kvalitet, tre på grund av att de var review artiklar, en av artiklarna svarade inte mot studiens syfte och två artiklar var pilotstudier. Efter urskiljningen kvalitetsgranskades artiklarna enligt granskningmall (Carlsson & Eiman, 2003). Kvar till urval två blev tio artiklar som litteraturstudiens resultat grundas på, åtta kvalitativa och två kvantitativa artiklar som samtliga innehar evidensgrad I-II. Artiklarna tilldelades ett nummer för att lättare kunna skiljas åt under arbetsprocessen. Sökord Humor Sjuksköterskapatient relation Omvårdnad Pubmeds MeSH Wit and humor as topic Nurse patient relations Cinahls Thesaurus Wit and humor Nurse- patient relations Nursing care Tabell 1. Sökord omvandlade till MeSH och Thesaurus termer. Databearbetning De vetenskapliga artiklarna lästes noggrant igenom flertalet gånger och de delar från resultatet med betydelse för studiens syfte, markerades och diskuterades. Delar av artiklarnas resultat som valts utifrån studiens syfte placerades i grova kategorier efter liknande innehåll. Artiklarnas resultat översattes sedan till svenska och bearbetades för att få fram kärnan i budskapet. Tre stora teman kunde nu urskiljas. För att kontrollera att innehållet som utgör resultatet och de teman som framkommit passade ihop granskades de ytterligare och text som inte passade respektive tema flyttades dit de var bättre lämpade. Slutligen framträdde ett huvudtema med tre välbearbetade underteman; Humor i omvårdnad ; Hur sjuksköterskan använder humor, När sjuksköterskan använder humor och Varför sjuksköterskan använder humor. För att göra de resultatteman som framkommit mer överskådliga framarbetades en figur, se figur 1. 4

10 Resultat Humor i omvårdnad Hur sjuksköterskan använder humor När sjuksköterskan använder humor Varför sjuksköterskan använder humor Figur1. Figur som beskriver resultatets teman Hur sjuksköterskan använder humor I en studie om humor inom palliativ vård (Adamle & Ludwick, 2005) beskrivs hur sjukvårdspersonal bör uppmärksamma, besvara och underlätta användandet av humor i omvårdnaden som del av ett holistiskt synsätt. När humor integreras i omvårdnaden bör samma etiska förhållningssätt som i alla vårdsamanhang respekteras (Olsson, Koch, Backe & Sörensen, 2000). Sjuksköterskans användande av humor måste utgå från patientens upplevda situation och förståelse för humor (Åstedt-Kurki, Isola, Tammentie & Kervinen, 2000). Patienten avgör när och hur i situationen det är lämpligt att använda humor och skratt. Eftersom patienten förväntar sig att bli bemött av en kompetent vårdpersonal som kan ge en personlig och professionell vård, kan det upplevas kränkande att bli bemött med skratt och leenden vid fel tidpunkt (Olsson, Koch, Backe & Sörensen, 2000). Sjuksköterskans förmåga att anpassa användandet av humor efter varje patients personlighet beskrivs vara beroende på yrkeserfarenhet och hur väl de känner patienten (Struhters, 1999). För att sjuksköterskan ska kunna tolka humor på ett för situationen rätt sätt, krävs lyhördhet och ett villkorslöst accepterande av budskapet som patienten förmedlar via humorn (Adamle & Ludwick, 2005). Vikten av att lyssna till sin intuition vid användandet av humor samt att vara uppmärksam på patientens kroppsspråk huruvida det var passande att använda humor eller ej betonas i flera studier (Greenberg, 2003; Kinsman Dean & Gregory, 2004; Struthers, 1999). Sjuksköterskorna inväntar en inbjudan från patienten såsom vänlighet eller ett leende och utan att först få något av dessa tecken använder sig endast ett fåtal av humor. Sjuksköterskans intuition om huruvida humor är passande eller ej att använda uppstår oftast då det inte upplevs lämpligt (Kinsman Dean & Gregory 2005). Sjuksköterskor är medvetna om att humorn måste uppfattas som vänligtsinnad och pratar därför med mjuk och låg röst då de skojar med patienterna (Greenberg, 2003). Innan sjuksköterskan skämtar med patienten kontrolleras med hjälp av icke verbal kommunikation såsom lyssnande och beröring om humor upplevs lämpligt, vilket också understryker deras terapeutiska intention med att använda humor (Greenberg, 2003). Ibland kan sjuksköterskans humor missförstås eller inte uppskattas av patienten. Om sjukskö- 5

11 terskan lyckas rädda situationen eller inte beror bland annat på hur god relationen till patienten var innan händelsen (Kinsman Dean & Gregory, 2005). I en studie (Greenberg, 2003) insåg sjuksköterskorna vikten av att anpassa humorn i allvarliga situationer och försöka hitta en balans i sitt förhållningssätt, så att patienten inte tappar förtroendet för sjuksköterskan eller känner sig kränkt. När sjuksköterskan använder humor I en av studierna visar resultatet på att majoriteten tycker, om än något lägre bland patienterna, att humor kan användas inom omvårdnaden. Dock beskrivs att endast 19 procent av patienterna anser att humor faktiskt används i sjukvården (Olsson et al, 2000). En annan studie visar att humor förekommer vid 84.8 procent av besöken som gjordes av sjuksköterskorna på ett hospice liksom att humor initieras av patienten i 69.6 procent av fallen och i 17.9 procent av sjuksköterskan (Adamle & Ludwick, 2005). Användandet av humor i sjukvården beror främst på två faktorer, situationen och individen. Etnicitet, kön och stress kan också påverka om humor används (Kinsman Dean & Gregory, 2005; Thornton & White, 1999). Deltagarna i en studie beskriver att de använde humor utan eftertanke medan andra noggrant planerade innan (Kinsman Dean & Gregory, 2005). Timing är avgörande vid användandet av humor och att en del av timingen är att låta patienten veta att den kan initiera humor (Thornton & White, 1999). Omständigheter då humor inte bör användas kan vara då patientens tillstånd förvärrats, tillfällen då sorg, smärta och oro förekommer (Kinsman Dean & Gregory, 2005) eller då språkbarriärer påverkar kommunikationen (Kinsman Dean & Gregory, 2004). Sjuksköterskor i en studie påpekar att humor heller inte ska användas då patienten visar misstänksamhet eller paranoida beteenden då detta kan påverka hur patienten tar emot budskapet (Struthers, 1999). Situationer då humor kan ha särskilt stor effekt är till exempel vid oro, stress och då kontrollbehovet hos patienten är större (Greenberg, 2003). Att uppmärksamma och besvara humor initierad av patienten gör inte bara att dennes upplevelse av kontroll ökar utan stödjer även självkänslan hos patienten (Adamle & Ludwick, 2005). I svåra situationer som upplevs stressfyllda av patienten, använder sig ändå både sjuksköterska och patient av humor som ventil för att visa och hantera starka känslor (Åstedt- Kurki et al, 2000; Kinsman Dean & Gregory, 2004). Varför sjuksköterskan använder humor Humor är betydelsefullt för att skapa och underhålla en relation (Kinsman Dean & Gregory, 2004). Genom att använda humor som ett förhållningssätt inom omvårdnaden integrerar patient och sjuksköterska humorn i relationen dem emellan. I en studie använder sig några sjuksköterskor av humor för att skapa en relation till patienten, medan andra väntar tills en relation har etablerats innan de använder humor (Kinsman Dean & Gregory, 2004). Sjuksköterskorna insåg vikten av att använda humor som en icebreaker men de lärde sig att humor inte är en effektiv strategi att möta patient och anhöriga med om de inblandade först inte känner sig avslappnade. Humor och skratt lättar upp stämningen, spänningar och skapar ett starkare band mellan sjuksköterska och patient (Åstedt-Kurki et al, 2000; Greenberg, 2003). När positiva känslor uppstår upplever både sjuksköterska och patient känslor av välmående och de som anser att humor har en roll i omvårdnaden, känner sig mer avslappnade i sin relation (Greenberg, 2003). En av sjuk- 6

12 sköterskorna i en studie refererar till humor som the glue that helps you put the connection together (Kinsman Dean & Gregory, 2004, s.141) men humor kan även användas som ett sätt att skapa distans i relationen då humorn håller diskussionen ytlig och skyddar sjuksköterskan från att personligt engagera sig (Kinsman Dean & Major, 2007). Humor är en viktig faktor som hjälper patienten att ta sig igenom svåra situationer och därefter gå vidare i livet. Humor kan hjälpa till att omvärdera en svår situation och ge nya perspektiv på händelser (Kinsman Dean & Major, 2007; Åstedt- Kurki et al, 2000), samt hjälper patient och anhöriga att förlika sig med sin situation på ett mindre laddat sätt (Thornton & White, 1999). Humor kan också hjälpa patienten att öppna sig och dela med sig av sina innersta känslor och rädslor och ger han eller henne en chans att acceptera sitt tillstånd (Adamle & Ludwick, 2005). Med hjälp av humor vänds patientens uppmärksamhet bort från obehag och smärtor till att slappna av och uppleva glädje för en stund (Åstedt-Kurki et al, 2000). Resultatet från en studie om humor inom palliativ vård visar att vid varje tillfälle humor används erhålls någon form av positiv respons som lättar upp stämningen och ger patient och anhöriga andrum (Kinsman Dean & Gregory 2004). Humorn kan även ge patienten tid och förberedelse inför påfrestande situationer (Åstedt-Kurki et al, 2000). Kinsman Dean & Majors studie (2007) tar upp att den skämtsamma attityd som sjuksköterskan ofta använder sig av inte bara förmedlar det humoristiska i skämten utan också bevarar patientens värdighet. I den blottande miljö som vistelse på sjukhus kan innebära används humorn som skydd för patienten mot den upplevda förödmjukelsen av att behöva hjälp med exempelvis toalett och hygien (Kinsman Dean & Gregory, 2004). I två av studierna skämtar sjuksköterskan ofta om sig själv i mötet med patienten. De anser att humor på detta sätt visar öppenhet, acceptans och är en bra metod för att skapa en första kontakt (Greenberg, 2003; Kinsman Dean & Major, 2007). Att använda humor utifrån sig själv som sjuksköterska ger även en föraning om hur mottaglig för humor patienten är för stunden (Kinsman Dean & Gregory, 2005). Genom att dela upplevelser av humor med patienten visar sjuksköterskan respekt och synliggör patienten som person (Kinsman Dean & Major, 2007, Kinsman Dean & Gregory, 2005). Sjuksköterskorna i en studie om terapeutisk humor märkte att ett spontant och öppensinnat bemötande kan göra omöjliga situationer hanterbara och upptäckte att då de skämtsamt avleder patienterna är det lättare att genomföra exempelvis undersökningar eller undervisning (Greenberg, 2003). Humorn kan även hjälpa sjuksköterska och patient att hantera besvärliga omvårdnadssituationer och svåra såväl som pinsamma händelser (Åstedt-Kurki & Isola, 2001; Kinsman Dean & Gregory, 2005). Humorn underlättar för klimatet på en intensivvårdsavdelning (Kinsman Dean & Gregory, 2005), får patienterna att inse att sjuksköterskor också är människor och hjälper sjuksköterskan att synliggöra patienten som person (Kinsman Dean & Major, 2007). Sjuksköterskan använder sig av humor för att visa omtanke för patienten och uppnå målet med behandlingen, då humorn kan underlätta för genomförandet av behandlingen (Greenberg, 2003). Att skämta tillsammans med patienten kan hjälpa till att normalisera den opersonliga omgivning som att vistas på sjukhus för många innebär (Thornton & White, 1999), men den humor som sjuksköterskan förmedlar patienten bör inte hindra han eller henne från att inse allvaret i situationen, utan snarare hjälpa denne att lättare hantera sin sits (Olsson et al, 2000). 7

13 Humor anses av sjuksköterskorna vara en stor del av kommunikationen med patient och anhöriga (Struthers, 1999) även då patienten verbalt inte kan uttrycka sig (Thornton & White, 1999). Om patienten känner att sjuksköterskan har ett sinne för humor underlättar det för patienten att uttrycka önskemål och behov, samtala om svåra frågor och delge kritik (Åstedt-Kurki et al, 2000). Humor kan på detta sätt fungera som en indirekt kommunikationsväg för patienten att uttrycka problem på (Kinsman Dean & Gregory, 2004). Även då en patient uttrycker så kallad svart humor använder sig ibland sjuksköterskan av denna som ett sätt för att nå en djupare konversationsnivå (Kinsman Dean & Gregory, 2005). En vänligtsinnad humor som initieras av sjuksköterskan kan hjälpa patienten att bemöta skiljande mening med förståelse (Greenberg, 2003). Att skratta gemensamt ger en stark förbindelse i kommunikationen mellan sjuksköterska och patient. Skrattet är ett bevis på att relationen som syftar till att främja patientens behandling fungerar och ger sjuksköterskan erkännande om att hans/hennes professionella bemötande verkar i positiv riktning (Greenberg, 2003). Sjuksköterskan bör alltid ha i åtanke i vilket syfte humorn används, så att hälsan och livskvaliteten främjas (Olsson et al, 2000). Diskussion Metoddiskussion Sökningar gjordes i de elektroniska omvårdnadsdatabaserna Cinahl och Pubmed samt i databasen Academic Search Elite. Artiklar som var relevanta utifrån studiens syfte återfanns endast i Cinahl och Pubmed och detta tros bero på att dessa databaser har bredast utbud av omvårdnadsartiklar. Sökning i två databaser ansågs tillfredsställande då samtliga artiklar som där återfanns väl passade studiens syfte. Artiklar som ligger till grund för studiens resultat är till antalet tio stycken. Antalet artiklar hade gärna utökats ytterligare men då ämnet humor inom omvårdnad är ett relativt outforskat område var utbudet, efter att hänsyn tagits till inklusions/exklusionskriterier begränsat. Många artiklar som hittades vid sökningarna var heller inte vetenskapliga och uteslöts därför. Dessa artiklar innehöll dock intressant information och två av dessa har därför inkluderats i studiens bakgrund. En första sökning gjordes på artiklar, ej äldre än fem år, men då tillräckligt med artiklar inte återfanns utökades årtalsintervallet till tio år. Sökningar på artiklar äldre än tio år gjordes även men då dessa inte tillförde något nytt till studiens resultat valdes dessa bort. Artiklarna kommer från övriga Europa och Nordamerika. Länder i dessa världsdelar delar liknande västerländska synsätt och är industriellt utvecklade, även om skillnader kan förekomma. Då humor tros vara ett fenomen som främst påverkas av individuella erfarenheter och ålder kan studiernas härkomst anses mindre betydande för denna studies resultat. Flera av artiklarna är gjorda i samma land och av samma författare vilket kan påvisa landets eventuella försprång gällande forskning om ämnet humor inom omvårdnad. Att samma författares namn dyker upp i flera artiklar kan ses som en styrka då detta visar på stor kunskap hos författaren gällande området humor inom omvårdnad. Fler artiklar med olika författare kan dock ge ytterligare infallsvinklar till litteratursammanställningen. 8

14 Studiens resultat är baserat på tio artiklar, två kvantitativa och åtta kvalitativa. Detta anses vara en fördel då humor och relationer är fenomen som är svåra att beskriva med kvantitativa undersökningar. De två kvantitativa artiklarna som inkluderades i studien beskriver vad humor är och dess förekomst. Tillsammans med de kvalitativa artiklarnas resultat tillför de en bredare bild av hur humor kan användas inom omvårdnaden. Sökorden valdes utifrån studiens syfte och var från början fler än de slutgiltiga som redovisas, detta på grund av att vissa sökord ej gav något resultat. Sökorden som användes i studien var wit and humor, nurse-patient relations och valdes då de väl beskriver vad studien ämnar undersöka. Då en relation inkluderar två personer, i detta fall sjuksköterska och patient valdes artiklar som berörde bådas perspektiv på humor. De artiklar som tog upp patientens perspektiv gav även intressant information om huruvida sjuksköterskans användande av humor gett resultat eller ej. Verksamheter inom öppen och slutenvård inkluderades då humor anses vara något som sker oavsett miljöns påverkan och sjuksköterskan möter patienter inom båda områdena. Självnedsättande humor var en av exklusionskriterierna på grund av att studien skulle fokusera på positiv humor och dess användande. Artiklar med inriktning på humor som copingstrategi exkluderades därför att de berörde ett alltför psykologisk perspektiv och för att denna studie främst ämnande att fokusera på sjuksköterskans användande av humor. Resultatdiskussion Tre av artiklarna innehar evidensgrad I och sju av dem evidensgrad II. Att artiklarna värderas till grad I och II kan ses som en förmån för studiens validitet. Skillnaden i poäng mellan en artikel med evidensgrad I och II är i flera fall inte märkbart stor och kan bero på artikelns utformning. Flera av artiklarna saknar till exempel syfte i abstractet. Endast hälften av artiklarna har godkännande från Etiska kommittén eller sjukhusledningen men då majoriteten av deltagarna i studierna var införstådda med vad deras medverkan innebar, tros detta inte ha påverkat resultatet. I respektive databas fanns endast ett bra sökalternativ för ordet humor tillgängligt för en systematisk sökning med hjälp av MESH och Thesaurus termer. I Cinahl wit and humor och i Pubmed wit and humour as topic. Detta kan ha begränsat sökningen eftersom de givna termerna kanske inte innefattar den betydelse av sökordet humor som denna studie efterfrågar. Att ordet humor även i de färdiga söktermerna kombinerats med wit som betyder vitsig är något som kan ha påverkat mängden artiklar då det kan ha begränsat sökordets bredd. En ytterligare anledning till att de vetenskapliga artiklarna inte är fler kan vara att andra artiklar i databaserna har kategoriserats efter specifika omvårdnadsområden som till exempel operation eller intensivvård, och inte efter humor. Användandet av humor måste alltid utgå från patienten och dennes aktuella situation. Det åligger sjuksköterskan att värdera situationen, och om det är lämpligt att skämta. Även i svåra situationer initierar patienten ibland humor. Det kan vara för att lätta på eventuella spänningar som uppstår i situationen eller förmedla ett underliggande budskap, exempelvis oro. Intuitionen talar inte bara om för sjuksköterskan när det är lämpligt att använda humor utan också vad för budskap patienten sänder. Sjuksköterskan bör svara på humorbudskapet med lämpligt gensvar som visar att hon förstått vad patienten vill förmedla. Att vistas i sjukhusmiljö innebär ofta en omställning och påfrestning för patienten. I kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska belyses ansvaret att respektera patientens integritet, autonomi och värdighet (Socialstyrelsen, 2005). Patienten hamnar 9

15 lätt i underläge mot sjuksköterskan då denne har mer medicinsk kompetens men också ett ansvar att behandla patienten som likvärdig. Humor underlättar för maktbalansen och ger båda parter ett verktyg att jämna ut förhållandet med. Patienter, sjuksköterskor och personer utan anknytning till sjukvården, har beskrivit att humor kan användas i hälso- och sjukvården (Olsson et. al, 2000). Patienterna har dock uttryckt något större tveksamhet till användandet av humor i vården än övriga. Detta kan eventuellt förklaras med att sjuksköterskegruppen och de personer utan anknytning till sjukvården inte befinner sig i samma utsatta situation som patienter gör när det gäller att mottaga humor i vårdsammanhang. Drygt en femtedel av patienterna anser att humor faktiskt används inom sjukvården. Detta är en relativt låg siffra som kan tyckas borde vara högre, då studiens resultat redovisar positiva effekter av humor inom flera olika områden. Dock kan det vara så att patienterna inte alltid uppmärksammar att humor faktiskt förekommer, då det ofta blir en naturlig del av omvårdnadsrelationen. En annan förklaring kan vara att humor inte anses vara en självklar del i vården teoretiskt sett och är upp till varje sjuksköterska och patient att själv initiera. Humor har i dagens sjukvård inte någon vedertagen roll i omvårdnaden trots humorns positiva verkan för relationen mellan sjuksköterska och patient, som framkommer i denna studies resultat och i tidigare studier (McCreaddie & Wiggins, 2008). Humor förekommer i dagens sjukvård till största delen via sjukhusclowner på barnavdelningar (Linge, 2007). Få humoristiska materiella resurser finns tillgängliga för den vuxne patienten på sjukhusen. Inte heller på sjuksköterskeutbildningarna i Sverige berörs användandet av humor i någon större utsträckning. En av anledningarna till att sjuksköterskorna använder humor i så liten utsträckning i dagens sjukvård kan bero på att de kämpat länge för att bli sedda som en profession och heller inte fått tillräckligt med erkännande från omgivningen. Av rädsla för att i deras redan utsatta position verka oprofessionella, kan sjuksköterskorna hindras från att våga använda humor (McCreaddie & Wiggins, 2008). Pierlot & Warelow (1999) poängterar att sjuksköterskor måste bli medvetna om humorns terapeutiska fördelar för både personal och patient samt att detta görs på bästa sett genom att inkludera humor i sjuksköterskeutbildningen. Humor är ett spontant fenomen som ofta försvinner då det uppmärksammas. Detta kan vara en av anledningarna till varför humorn skulle vara svår att integrera i vårdplanen. Humor i vården integreras bäst genom att använda humorn som ett förhållningssätt. Eftersom humor är något subjektivt som beror på personlig tolkning skulle humor som förhållningssätt inte kräva exakt tid och plats för användandet utan ge utrymme för varje sjuksköterska att initiera humor då denne anser det lämpligt. Resultatet visar dels att humor inte bör användas då patienten är orolig eller vid smärta (Kinsman Dean & Gregory, 2005) och dels att humor kan ha särskilt positiv effekt vid dessa tillfällen (Greenberg, 2003). Dessa meningar kan vid en första anblick låta motsägelsefulla men eftersom humor till stor del beror på situationen kan båda yttranden mycket väl stämma. Resultatet visar även att humor inte bör användas då språkbarriärer kan påverka förståelsen av ett budskap. En fungerande kommunikation är viktig, men ett språkhinder bör inte alltid vara en anledning till varför humor ej kan användas. Då humor även kan vara icke verbal kommunikation behöver det som skämtas om inte alltid vara invecklat. Frekvensen på användandet av humor då det finns en språkbarriär behöver nödvändigtvis inte minskas, men nivån bör anpassas. Slutligen är det upp till varje sjuksköterska att överväga om språkfaktorn är av betydelse för ett eventuellt an- 10

16 vändande av humor. Flera av studiens artiklar handlar om humor inom palliativ vård och intensivvård. Det är intressant då detta är omgivningar som humor vanligtvis inte förknippas med och som behandlar vård i en miljö där sjuksköterskan kanske främst fokuserar på fysiska besvär som smärta. Att humor förekommer oftare på avdelningar med högt tempo och i stressfyllda miljöer kan förklaras med att humorn hjälper till att lätta på spänningar i den allvarliga miljön (Tyrdal, 2002). Humorn har många positiva fördelar för relationen mellan sjuksköterska och patient, och skrattet är ett bevis på att relationen kan anses terapeutisk (Greenberg, 2003). Det kan dock finnas en risk att patienten vissa gånger enbart skrattar som en artighetsgest för att tillfredställa sjuksköterskan. Med detta menas att humor aldrig ska vara påtvingad, eller att patienten känner att den förväntas svara på humorn. Kinsman Dean & Gregory (2004) beskrev hur en positiv respons erhölls varje gång då humor användes. Detta behöver dock inte betyda att det alltid är så och ibland kan det även vara svårt att klargöra humorns effekt eftersom det inte finns något säkert sätt att utvärdera humorn på. Även andra anledningar till varför inte alltid en positiv respons av humorn fås, kan bero på oförmåga att fysiskt uttrycka uppskattning av humorn som till exempel vid ansiktsförlamning efter en stroke, att patienten har en patologisk oförmåga att förstå humor (Acquired Amusement Deficiency Syndrome) eller något så enkelt som att humorn inte uppskattas. Omvårdnadsteoretikern Katie Erikssons teori om att ansa, leka, lära tar upp vikten av leken som redskap för att under påfrestande omständigheter kunna fly svåra situationer för en stund (Jahren Kristoffersen, Nortvedt & Skaug, 2006). Detta framhålls även av Kinsman Dean & Major, (2007) och Åstedt- Kurki et al, (2000), där humor beskrivs som ett tillvägagångssätt för patienten att ta sig igenom och se svåra händelser ur nya perspektiv. Humorn skulle kunna fungera som den vuxna patientens lek där humorn hjälper patienten att tänka på något annan för en stund och omvärdera och acceptera sin aktuella livssituation. Att få sjukhusmiljön ur patientens synvinkel mer avspänd och att den allvarliga atmosfären balanseras upp och ger utrymme för glädje och positiva känslor är viktigt. Om humor kan hjälpa en patient att se en svår situation med ett mer positivt synsätt kommer denna patient att hantera det fortsatta livet bättre. Humor används av sjuksköterskan som medel för att skydda patienten från att känna sig utsatt i intima situationer (Kinsman Dean & Gregory, 2004; Kinsman Dean & Major, 2007). Det går aldrig att komma ifrån att vissa omvårdnadssituationer kan upplevas utlämnande för patienten, och även vara psykiskt påfrestande för sjuksköterskan, men humorn kan hjälpa till att mildra dessa situationer. Användande av humor i intima situationer kräver att sjuksköterskan är lyhörd för hur patienten reagerar på humorn eftersom alla patienter är olika och inte reagerar lika på humorns budskap. Av patienten används humor ibland för att framföra ett underliggande budskap såsom att delge kritik, önskemål eller uttrycka behov. Patienter är individuella personer som kommunicerar olika. Att vara patient på sjukhus innebär att befinna sig i en främmande situation där det kan vara svårare att uttrycka sig. Humorn kan på så sätt fungera som ett verktyg för att närma sig problem och delge personalen sina åsikter. Patienten väljer inte heller sin vårdare, och det är inte alltid som personkemin stämmer. Humor kan då användas för att konversera trots skiljande meningar, vilket även stöds av Martin (2007). Humor kan användas av sjuksköterskan för att skapa distans i relationen till patienten genom att hålla diskussionen ytlig. Det kan finnas omständigheter då sjuksköterskan 11

17 behöver en paus från det allvarliga i sitt arbete samtidigt som det även för patienten kan kännas skönt att inte behöva släppa en främling in på livet för en stund. I detta avseende kan humor användas för att skapa distans. Det positiva med att med hjälp av humor skapa distans i relationen gäller enbart då båda parter drar fördel av det. Konklusion Litteraturstudien visar att humor är frekvent förekommande i relationen mellan sjuksköterska och patient. När humor används i omvårdnaden bör sjukvårdspersonal följa samma etiska förhållningssätt som i alla vårdsammanhang. Sjuksköterskan har stort ansvar vid initierandet av humor i patientrelationen och bör alltid tänka på att humorn ska utgå från patientens upplevda situation. För att avgöra om humor är lämpligt använder sig sjuksköterskan av intuition och signaler från patientens kroppsspråk. Situationer då humor inte bör användas kan vara vid smärta, sorg, oro eller då patientens tillstånd förändrats, men humorn kan även ha särskilt stor effekt vid dessa tillfällen. Humorn hjälper patienten att omvärdera svåra situationer, ger nya perspektiv på händelser och vänder uppmärksamheten bort från stundens obehag. Vid skapandet av en relation mellan sjuksköterska och patient är humor en viktig faktor som kan hjälpa till att lätta upp stämningen och släppa på spänningar. I resultatet framkommer det att sjuksköterskan betraktar humor som en stor del av kommunikationen. Humor underlättar för patienten att uttrycka åsikter, behov och delge kritik. Sjuksköterskans användande av humor kan hjälpa till att bevara patientens värdighet i intima situationer, då den ger ett skydd och skapar distans från den blottande situationen. Slutligen bör sjuksköterskan alltid ha i åtanke i vilket syfte humorn används så att hälsa och livskvalitet främjas. Implikation Humorn har en betydande roll för skapandet och underhållandet av relationen mellan sjuksköterska och patient. Idag finns inte tillräckligt med vetenskaplig forskning gjord på ämnet och humor är inte heller lika uppmärksammat i praktisk verksamhet som önskat. Framtida forskning på ämnet humor inom omvårdnad bör vara mer vetenskapligt baserad då detta är vad som krävs för att humor som förhållningssätt ska kunna användas på ett medvetet ändamålsenligt sätt. Mer forskning gällande konkreta humoråtgärder hade varit intressant att ta del av då detta kunde hjälpa till att förtydliga humor som förhållningssätt. Humor bör även uppmärksammas i sjuksköterskeutbildningen, där idag ingen undervisning om hur sjuksköterskan kan använda humor ges. Andra alternativ för att lyfta fram och involvera humor i klinisk verksamhet kan vara skrattseminarium eller humorundervisning för både sjukvårdspersonal och patienter. Det viktiga är inte antalet gånger som dessa seminarier sker, utan att ämnet lyfts upp till ytan och belyses. I dagens moderna sjukvård med mediciner och andra materiella resurser får man inte glömma bort att det som en sjuksköterska kan ge med enbart sig själv som medel kan tillföra mycket för patienten som individ. Humor finns redan inkluderat i det holistiska synsätt som varje person inom hälso- och sjukvården bör sträva efter att utgå ifrån. Vad som krävs är att humorn lyfts fram och används. 12

18 Referenser *Adamle, K. N., Ludwick, R. (2005). Humor in hospice care: Who, where, and how much?. American Journal of Hospice & Palliative Medicine, 22(4), Allén, S., Malmgren, S-G. (2004). Norstedts Svenska Ordbok. (sid.462). Stockholm: P.A Norstedt &Söner AB. Björk, I. T., Breievne, G. (2005). Kropp och välbefinnande.i Jahren Kristoffersen,N., Nortvedt,F.,Skaug, E-A, Grundläggande Omvårdnad Del 1. (s ). Stockholm: Liber AB. Carlsson, S. & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad. Studiematerial för undervisning inom projekt Evidensbaserad omvårdnad ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola. Hämtad från Cernerud, L., Olsson, H. (2004). Humor seen from a public health perspective. Scandinavian Journal of Public health, 32(5), Cousin, N. (1990). Att besegra sin sjukdom. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Eide, T., Eide, H. (2006). Kommunikation i praktiken- relationer, samspel och etik inom socialt arbete, vård och omsorg. Malmö: Liber AB. Friberg, F. (2006). Dags för uppsats- vägledning för litteraturbaserade examensarbeten.lund: Studentlitteratur *Greenberg, M. (2003). Therapeutic play: developing humor in the nurse-patient relationship. Journal of the New York State Nurses Association, 34(1), Höffe, O. (1995). Aristoteles. I O. Höffe (red). De stora filosoferna. Del 1. Antiken och medeltiden. (59-89). Stockholm: Bokförlaget Forum. Jahren Kristoffersen, N., Nortvedt, F., Skaug, E-A. (red).(2006). Grundläggande omvårdnad. Del 4. Stockholm: Liber AB. Johansson, P. M. (1997). Sigmund Freud. Vardagslivets psykopatologi. Stockholm: Natur och Kultur. *Kinsman Dean, R. A., Gregory M, D. (2004) Humor and laughter in palliative care: An ethnographic investigation. American Journal of Hospice & Palliative Medicine, 2, *Kinsman Dean, R.A., Gregory, M, D, (2005). More than trivial. Strategies for Using Humor in Palliative Care. Cancer Nursing, 28(4), *Kinsman Dean, R.A., Major E, J. (2007). From critical care to comfort care: the sustaining value of humour. Journal of Clinical Nursing, 17(8),

19 Köhler, P. O., Messelius, U. (2006). Natur och Kulturs Stora Svenska Ordbok. 1:a upplagan. (s. 419). Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur. Linge, L. (2007). Hospital clowns working in pairs-in synchronizes communication with ailing children. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 3, Ljungdal, L. (1989). Humor inom hälsa och sjukvården. I Uneståhl, L-E, skratta dig friskare. (s.59-71). Örebro: Veje Förlag AB. Martin, R. A. (2007). The Psychology of humour. Oxford: Elsevier Inc McCreaddie, M., Wiggins, S. (2008). The purpose and function in health, health care and nursing: a narrative review. Journal of advanced nursing, 61(6), Näslund, G. K. (1999). Det goda skrattet. En bok om humor och hälsa. Finland: Bokförlaget Natur och kultur. Olsson, H., Backe, H., Sörensen, S. (2003). Humorologi. Stockholm: Liber AB. *Olsson, H., Koch, M., Backe, H., Sörensen, S. (2000). Nursing and humour- an exploratory study in Sweden. Vård i Norden, 55(20), Pierlot, D., Warelow, P. J. (1999). What s funny about nursing?. Contemporary Nurse, 8(4), Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska. Hämtad från: 420A-B8B4-2AAF01FCDFD9/3113/ pdf. *Struhters, J. (1999). An investigation into community psychiatric nurses use of humour during client interactions. Journal of advanced Nursing, 29(5), *Thornton, J., White, A. (1999). A Heideggerian investigation into the lived experience of humour by nurses in an intensive care unit. Intensive and Critical Care Nursing, 15, Tyrdal, S (red). (2002). Humor og helse- i teori og praksis. Fra smilehull till latterkrampe. Bok 1. Oslo: Kommuneforlaget AS. Tyrdal, S (red). (2002). Humor og helse- i teori og praksis. Fra smilehull till latterkrampe. Bok 2. Oslo: Kommuneforlaget AS. Wikström, B-M. (2003). Estetik och omvårdnad. Lund: Studentlitteratur Willman, A., Stoltz, P. (2002). Evidensbaserad omvårdnad. Lund: Studentlitteratur *Åstedt -Kurki, P., Isola, A., Tammentie, T., Kervinen, U. (2000). Importance of humour to client-nurse relationship and clients well being. International Journal of Nursing Practice, 7(2),

20 *Åstedt -Kurki, P., Isola, A. (2001). Humour between nurse and patient, and among staff: analysis of nurses diaries. Journal of advanced Nursing, 35(3), * = vetenskapliga artiklar som används i resultatet

21 Tabell 2. Sökhistorik Bilaga I Databas Datum Sökord Begränsad sökníng Antal träffar Genomlästa abstract Urval 1 Urval 2 Valda artiklar Cinahl (MH Wit and Humor ) AND (MH Nurse- patient relations ) Artiklar publicerade , research artiklar, engelska Cinahl (MM Wit and humor AND( MH nursing care ) Artiklar publicerade , research artiklar, engelska 2 1(*1) 1 0 PubMed Wit and Humor as Topic (Mesh) AND Nurse- Patient Relations (Mesh) Artiklar publicerade , abstract 30 15(*5) 5 1 Pubmed Manuell sökning Ruth Anne Kinsman Dean Abstract, publicerade (*2) 1 1 Cinahl Manuell sökning Humour AND nursing Artiklar publicerade , research artiklar, engelska 25 1(*4) 1 1

22 Tabell 3. Artikelöversikt Bilaga II 1:4 Publikationsår Författare Titel Syfte Metod Urval 2005 USA 2003 USA Adamle. K.N., Ludwick R Greenberg.M Humor in hospice care; who, where, and how much? Therapeutic play: developing humor in the nursepatient relationship Att observera de sociala interaktionerna mellan en grupp hospice patienter, legitimerade sjuksköterskor och anhöriga. Att undersöka humor inom den professionella sjuksköterske- patientrelationen utifrån båda parters perspektiv. Kvantitativ studie och del av en större tidigare studie. Totalt antal informanter= 160, varav sjuksköterskor = 17. Observationer utfördes på hospice och inom hemsjukvården Iakttagelserna skrevs ned och sammanfattades. Kvalitativ studie med observationer och intervjuer. Tre sjuksköterskor som beskrev att de använde humor parades ihop med varsin patient och deras interaktion studerades. Slutsats Studien stödjer tidigare forskning om humor som socialt främjande medel och visar även att humor finns närvarande ända till livets slutskede samt förekom oberoende av vårdmiljö. Deltagarna i studien var medvetna om motsägelsen av att använda humor i en allvarlig miljö men såg den terapeutiska leken som en möjlighet att involvera humor i relationen. Vetenskaplig kvalitet II II