BESLUT. ÄRENDE Miljötillståndsansökan enligt 35 i miljöskyddslagen för utvidgning av verksamhet som berör mjölkproduktion.

Transkript

1 BESLUT Västra och Inre Finland Nr 60/2010/1 Dnr LSSAVI/114/04.08/2010 Givet efter anslag ÄRENDE Miljötillståndsansökan enligt 35 i miljöskyddslagen för utvidgning av verksamhet som berör mjölkproduktion. SÖKANDE VERKSAMHET Sture Lindedahl Mossbäckvägen Härkmeri Gården bedriver mjölkproduktion med 55 kor, 30 kvigor och 25 kalvar (< 6 mån.). Ett nytt rekryteringsstall för nötkreatur kommer att byggas, och då utvidgas verksamheten till 65 kor, 24 kvigor och 30 ungdjur samt 24 kalvar under 6 månader. I det nya stallet kommer det att finnas plats för 24 kvigor, 30 kalvar (6 15 mån.) och 14 kalvar (2 6 mån.). I den befintliga ladugården kommer det att finnas 65 kor och 10 kalvar under två månader. Dessutom byggs en ny flytgödselbrunn som rymmer ca m 3. Det gamla kalvstallet tas ur bruk efter att tillbyggnaden har blivit klar. FÖRLÄGGNINGSPLATS ÄRENDETS ANHÄNGIGGÖRANDE GRUNDER FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND TILLSTÅNDSMYNDIGHETENS BEHÖRIGHET Djurstallarna är belägna på lägenheterna Axelin 4:22 ( ) och Nordlund 3:83 ( ) i Härkmeri by i staden Kristinestad. Miljötillståndsansökan blev anhängig då sökanden lämnade in en miljötillståndsansökan till Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland. Tillståndsansökan hade blivit ifylld Djurstall som är avsedda för minst 30 mjölkkor eller 80 köttnöt är miljötillståndspliktiga (1 1 mom. 11 a-punkten i miljöskyddsförordningen). Regionförvaltningsverket är behörig tillståndsmyndighet i ärendet enligt 5 1 mom. 11 a-punkten i miljöskyddsförordningen. Enligt förordningen avgör regionförvaltningsverket ärenden som gäller REGIONFÖRVALTNINGSVERKET I VÄSTRA OCH INRE FINLAND tfn Huvudverksamhetsstället fax i Vasa registratur.vastra@rfv.fi Wolffskavägen 35 PB 200, Vasa

2 2 TILLSTÅND OCH AVTAL FÖR VERKSAMHETEN OMRÅDETS PLANLÄGGNING FÖRLÄGGNINGSPLATSEN OCH DESS MILJÖ UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN djurstallar som är avsedda för minst 75 mjölkkor. Djurenheten beräknas motsvara verksamhet med minst 75 mjölkkor. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten är tillsynsmyndighet i enlighet med miljöskyddslagen. Sökanden har ett gällande miljötillstånd som har beviljats av miljösektionen vid samkommunen för hälsovårdscentralen i Kristinestad-Bötom Enligt gällande delgeneralplan finns farmen på ett kvartersområde för lantbrukslägenheters driftscentrum (planbeteckning AM-2). Djurstallen omges av åker och jordbruksdominerad glesbygd. De två närmaste grannarnas bostadsfastigheter finns på ca m:s avstånd sydost om det nya djurstallet och m sydost om det befintliga djurstallet. Den närmaste grannen har egen djurhållning. En bostadsfastighet finns ca 180 meter norr om och en bostadsfastighet ca 300 meter nordväst om det nya djurstallet. I den närliggande miljön finns inga grundvattenområden. De åkrar där flytgödsel kommer att spridas ligger inte i grundvattenområden. Verksamheten befinner sig på Härkmeris värdefulla landskapsområde (MAO100108). Sjön Härkmerifjärden ligger dryg 800 meter nordost om verksamheten. Härkmerifjärden hör till Natura-området Lappfjärds våtmarker (FI ). Lappfjärds åmynning bildar tillsammans med de tre närliggande sjöarna Härkmerifjärden, Syndersjön och Blomträsket ett värdefullt fågelvattenområde i Vasa kustregion. Hela området föreslås ingå i förslaget till internationella viktiga våtmarker (Ramsar). Efter att det nya rekryteringsstallet byggts kommer det att finnas plats för totalt 65 kor, 24 kvigor och 30 ungdjur (6 15 mån.) samt 24 kalvar under 6 månader. I det nya stallet kommer det att finnas plats för 24 kvigor, 30 kalvar (6 15 mån.) och 14 kalvar (2 6 mån.). I den befintliga ladugården kommer det att finnas 65 kor och 10 kalvar under två månader. Bredvid det nya stallet byggs en ny gödselbassäng med en lagringsvolym på m 3. Det gamla kalvstallet och dess gödselplatta tas ur bruk efter att tillbyggnad har blivit klar. Ensilagefoder lagras i inplastade rundbalar. Avfall Döda djur lämnas till Honkajoki. Övrigt avfall (spillolja, lysrör, metallskrot och annat fast avfall) lämnas till Botniarosk.

3 3 Bränsle På lägenheten finns två bränslecisterner, vars volym är liter. Andra oljeprodukter (spillolja och ny olja), högst 400 liter, förvaras i oljefat. Trafik BEHANDLING AV ÄRENDET Enligt ansökan sker normal foder- och gödseltransport enligt produktionens omfattning. Behandling av gödsel Gödsel behandlas som flytgödsel. Det finns en gödselbassäng vars lagringsvolym är 470 m 3 och en urinbrunn på 95 m 3. Urinbrunnen är täckt. Det kommer att byggas en ny gödselbrunn med en lagringsvolym på m 3. Efter att utvidgningen har blivit klar kommer all gödsel att lagras i den nya gödselbrunnen (2 540 m 3 ). Flytgödselbrunnarnas konstruktionsmaterial är betong. Brunnarna fylls på nerifrån. Enligt ansökan kommer avloppsvattnet (65 m 3 /år) från mjölkrummet att ledas till en markbädd och övrigt tvättvatten från mjölkningsroboten till den nya gödselbassängen. Enligt ansökningshandlingarna har lägenheten sammanlagt 76 ha åker till förfogande för spridning av gödsel, varav egen åkermark 28 ha, arrenderad åkermark 12 ha och avtalsåker 36 ha. Kopior av avtalen har bifogats till ansökningshandlingarna. Gödseln sprids på ofrusen mark. Djuren går inte på bete. Kungörelse av tillståndsansökan Ansökan har kungjorts på de officiella anslagstavlorna i staden Kristinestad och hos Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland under tiden Handlingarna har funnits till påseende under kungörelsetiden på Kristinestads miljöbyrå, Lappfjärdsvägen 10, Kristinestad. De sakägare som berörs särskilt av ärendet har informerats särskilt per brev. Utlåtanden Regionförvaltningsverket har med anledning av miljötillståndsansökan begärt utlåtande av miljömyndigheten och stadsstyrelsen i Kristinestad samt Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, ansvarsområdet för miljö- och naturresurser. Stadens Kristinestads tekniska direktör framför följande i sitt beslut : Ansökan om miljötillstånd förordas eftersom ansökan inte strider mot gällande delgeneralplan och inga planer på att förstora delgeneralplanen föreligger. Beslutet har tagits med stöd av instruktionen för tekniska centralen.

4 4 Närings- trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, ansvarsområdet för miljö och naturresurser, miljöskyddsgruppen för landsbygden framför med anledning av ansökan följande i sitt utlåtande : Gödselbrunnarna och gödselrännorna bör vara byggda av vattentätt material. Markbäddens reningseffekt bör kontrolleras genom vattenprovtagning. Vattenproverna tas före och efter markbädden. Markbäddens reningseffekt bör uppfylla de krav som ställs i statsrådets förordning om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför vattenverkens avloppsnät (542/2003). Gödselbrunnarna i anslutning till djurstallen bör fyllas på underifrån för att minska luktolägenheterna. Gödselbrunnarna utan fast tak förses med flytande täckning (t.ex. styroxkulor eller ett ca 10 cm tjockt torvlager). Gödselbrunnarna utan fast tak inhängas med staket enligt jord- och skogsbruksministeriets byggnadsdirektiv. Miljötillståndsansökan innehåller inte några kartor över spridningsarealerna för gödsel, och därför har det inte gjorts någon utredning om eventuella åkrar på viktiga grundvattenområden. Miljötillståndsansökan innehåller inte heller någon utredning om rågrannar eller övriga eventuella parter som verksamheten och dess miljöpåverkan kan komma att angå. Det befintliga djurstallet och utvidgningen av djurstallet finns på ett område som i Österbottens landskapsplan har beteckningen "område som är nationellt värdefullt med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården". I övrigt har miljöskyddsgruppen för landsbygden inget att anmärka med anledning av Sture Lindedahls miljötillståndsansökan. Miljötillstånd kan beviljas med sedvanliga tillståndsbestämmelser. Staden Kristinestads miljönämnd framför följande som sitt utlåtande: Man planerar att leda avloppsvattnet från mjölkrummet (tvättvatten från mjölkrummet, personalutrymmena och den s.k. mjölkningsgropen) till en markbädd och ut i diket. Detta reningssätt rekommenderas inte i miljöministeriets anvisningar p.g.a. den höga halten av syreförbrukande ämnen och innehåll av tvättmedel som lätt leder till att markbäddens reningseffekt försämras o Enligt det giltiga miljötillståndet borde vattenprov ha tagits från avloppsbehållare och avloppsvattnet efter markbädden med tre års mellanrum, vilket inte har förverkligats. Således går det inte att konstatera om kraven på reningseffekten i det giltiga miljötillståndet har uppfyllts (BOD 7 90 %, P tot 85 %, N tot 40 %). Resultaten av vattenproven, reningseffekten samt en uppskattning av mängden avloppsvatten som årligen leds genom systemet har följaktligen inte heller lämnats in. o Avloppsvattnet från mjölkrummet bör ledas till den nya flytgödselbehållaren. Flytgödselbehållaren bör dimensioneras så att även detta

5 avloppsvatten som bildas under ett år ryms i den. Detta förutsätter att avloppsvattnet från mjölkrummet inte innehåller ämnen som är skadliga för miljön. o Det bör utredas om det ingår toalettavloppsvatten i avloppsvattet från mjölkrummet. Om toalettvatten ingår skall det behandlas separat. Reningen bör uppfylla kraven i statsrådets förordning om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför vattenverkens avloppsnät (542/2003) (allmänt avlopp/sluten cistern/separat reningsverk). o Enbart vattenmängden från diskning av mjölktanken har angetts (65 m 3 ). Vilken är den totala avloppsvattenmängden från mjölkrum och serviceavdelning i den befintliga ladugården? Ansökan är inte helt fullständig till sina uppgifter och borde kompletteras på flera punkter. Vi förväntar oss att den regionala miljötillståndsmyndigheten begär in kompletterande uppgifter beträffande bl.a. följande som räknas upp nedan: o Vattenförbrukningen bör mätas vid de olika verksamhetspunkterna (djurstallens och mjölkrummens tvättvatten och avloppsvatten). Vattenmätare bör installeras i varje utrymme. o Vattenförbrukningen av bl.a. tvätt- och mjölkmaskinerna bör utredas t.ex. av leverantörerna av maskinerna eller genom att en separat vattenmätare installeras för var och en av maskinerna. o Ingår det toalettavloppsvatten i avloppsvattnet från den nya djurstallbyggnaden? Om toalettvatten ingår skall det behandlas separat. Reningen bör uppfylla kraven i statsrådets förordning om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför vattenverkens avloppsnät (542/2003) (allmänt avlopp/sluten cistern/separat reningsverk). o Produceras slamavfall eller annat avfall i vätskeform? Om så är fallet, hur behandlas det? o Är gården fortfarande ansluten till miljöstödssystemet, för vilken avtalsperiod? o Uppgifterna om lagringen av ensilagefoder bör kompletteras, bildas t.ex. pressaft och hur behandlas den, hur hanteras skämt ensilagefoder? o Bränslecisternernas utrustning bör anges. Cisternen bör antingen vara dubbelmantlad eller vara försedd med skyddsbassäng samt vara takförsedd. Den bör vara försedd med låsmekanism, överfyllningsskydd och spärrmekanism för hävert samt vara låsförsedd. Förvaringen av bränslen bör koncentreras till ett ställe. I närheten av oljecisternerna och övriga oljeprodukter bör det finnas tillräckligt med uppsugningsmaterial med tanke på eventuella oljeläckageolyckor. o Uppgifter om verksamhetens läge, miljöförhållanden, bosättning och planläggning saknas. Dessa uppgifter bör även ingå i ansökan. o Uppgifterna om det avfall som uppstår samt mängd och behandling bör preciseras. De allmänna avfallshanteringsbestämmelser som gäller i Kristinestad bör följas. o En bedömning om tillämpningen av bästa tillgängliga teknik saknas. Uppgifterna bör ingå i ansökan. 5

6 o Uppgifterna om trafik (mjölk-, foder-, gödsel-, slakttransporter och andra transporter) bör preciseras. o Vilken mjölkmängd produceras årligen? o Vilka kemikalier används (t.ex. växtskyddsmedel, konserveringsmedel för foder, desinfektionsmedel, tvättmedel), hur mycket används per år, hur lagras de och hur hanteras avfallet av dessa? Skyddsinformationsblad för dessa bifogas. Beträffande behandling och lagring av gödsel, kommer torrgödselmetoden helt att frångås? Vid det befintliga gamla kalvstalletfoderladan finns ännu en gödselplatta varifrån urinen enligt det gällande miljötillståndet leds till en 9 m 3 stor urinbassäng. Flytgödselbehållarna bör täckas över antingen med fast tak eller åtminstone med flytande tak (flytande tak eller täckmaterial). Beträffande spridning av flytgödsel och luktolägenheter har det inkommit klagomål senast i början av juli Det handlade om spridning av flytgödsel från Lindedahls djurstall. Gällande spridning av flytgödseln: o En plan för spridning av flytgödsel bör upprättas i enlighet med miljöministeriets anvisning i vilken särskilt beaktas bl.a. hur luktolägenheterna för speciellt utsatt bosättning minimeras (luktförminskande åtgärder, skyddszoner, spridningsmetod, tidpunkt). o Det är viktigt att luktolägenheterna minimeras, att gödseln plöjs ner omedelbart, att väderleksförhållandena är lämpliga (svalt, fuktigt och lugnt, vindriktningen i riktning bort från bosättningen) för spridningen så att det inte uppstår luktolägenheter och förminskning av trivsel för bosättning i närheten. o Ytspridning på vegetation skall undvikas i närheten av bosättning. o Spridningen bör huvudsakligen ske under våren. Vid val av tidpunkt för spridningen bör hänsyn tas till den luktolägenhet som spridningen vållar grannarna. Spridningen bör, om möjligt, inte ske under helger, veckoslut och kvällar. Spridning under sommaren bör undvikas helt. o Komplettering av spridningstidpunkt (vår och höst?) och antal veckor fordras. Hur stor del av gödseln sprids ut på våren? S.k. placeringsgödsling bör användas. Bästa tillgängliga teknik vid spridningen bör användas. o Vid vattendrag och utfallsdiken lämnas en skyddszon som är minst 10 m där ingen flytgödsel sprids ut. Kring brunnar och källor lämnas en skyddszon på m, som inte tillförs flytgödsel. o Det bör utredas huruvida vissa av de åkrar som ingår i spridningsarealen är mer lämpliga än andra för spridning av flytgödsel med tanke på minimering av föroreningen av miljön (luktolägenheter, förorening av vatten). Exempelvis kunde det övervägas om det går att undvika spridning av gödsel på åkrar som ligger invid bosättning till vilken lukt lätt sprids och som följaktligen störs mest av lukten. o Den totala åkerarealen är 93,15 ha och är tillräcklig. För spridning av flytgödseln krävs 67,61 ha. 6

7 7 o I övrigt följs bestämmelserna i statsrådets förordning om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket (931/2000). Vid beviljande av tillstånd bör de allmänna principerna i 4 i miljöskyddslagen (86/2000) beaktas. Vid behandling av miljötillståndet beaktas miljöministeriets anvisning om miljöskydd vid husdjursskötsel ( Kotieläntalouden ympäristönsuojeluohje ) o Beträffande förläggningsplatsen för djurstallet konstateras att den är lämplig för ifrågavarande utvidgning av djurstallet med motiveringen att djurstallet finns i jord- och skogsbruksdominerad glesbygd, där djurhushållning utgör sedvanlig verksamhet - på gården har idkats jordbruk i århundraden. Anmärkningar och påminnelser Med anledning av ansökan har inga skriftliga anmärkningar eller synpunkter inlämnats till regionförvaltningsverket. Hörande av verksamhetsidkaren och bemötande Sökanden har med ett brev daterat reserverats möjlighet att bemöta de utlåtanden som har getts om ansökan. Sökanden har i sitt bemötande framfört följande: - Avloppsvattnet från mjölkrummet och mjölkstationen är tänkt att ledas till en svämgödselbrunn. Mjölkstationen används mycket sällan, endast vid mjölkning av sjuka kor eller vid reparation av mjölkningsroboten. Detta har inte hänt under de 1,5 år som roboten har varit i bruk. - Det leds toalettvatten endast från den nuvarande toaletten till markbädden. Det kommer inte att finnas någon toalett i den tilltänkta nybyggnaden. - Den gamla ladugården från 1968 tas ur bruk. - Spridning av svämgödsel görs i huvudsak på våren och en stor del myllas ner i jorden. Svämgödsel sprids vid bra väderförhållanden, med beaktande av vind m.m. Gödsel sprids på åkern, inte i diken, och endast på ofrusen mark. - Gården är ansluten till miljöstödet från år Roger Brännes från Proagria har ritat och fyllt i miljötillståndsansökan med gällande normer för gödsel. Fodret rundbalas och plastas in, och därför förekommer intepressvatten. Inspektion Sökandens lägenhet besöktes med anledning av den anhängiggjorda ansökan. Inspektionsprotokollet har bifogats till ansökningshandlingarna.

8 8 REGIONFÖRVALTNINGSVERKETS AVGÖRANDE Regionförvaltningsverket har granskat miljötillståndsansökan och tagit i beaktande givna utlåtanden enligt vad som framgår av tillståndsbestämmelser och motiveringar till beslutet. Regionförvaltningsverket beviljar Sture Lindedahl miljötillstånd för utvidgning av verksamheten gällande husdjurshållning. Miljötillståndet beviljas i enlighet med 28 i miljöskyddslagen för 65 mjölkkor, 24 kvigor och 30 ungdjur samt 24 kalvar under 6 månader, förutsatt att följande tillståndsbestämmelser följs och verksamheten i övrigt bedrivs enligt ansökan. I det nya stallet får det finnas 24 kvigor, 30 kalvar (6 15 mån.) och 14 kalvar (2 6 mån.). I den befintliga ladugården får det finnas 65 kor och 10 kalvar under två månader. Djurstallen är belägna på lägenheterna Axelin 4:22 ( ) och Nordlund 3:83 ( ) i Härkmeri by i staden Kristinestad. Förläggningsplatsen framgår av situationsplanen och kartan som medföljer beslutet. Tillståndsbestämmelser 1. Lagring av gödsel och tvättvatten All gödsel som uppkommer i djurhushållningen skall lagras i den nya gödselbrunnen. Gödselbrunnen byggs enligt situationsplanen. För de djurmängder som framförts i ansökan bör det finnas en lagringsvolym på minst m 3 för flytgödsel. I gödselbrunnen utan fast tak bör därtill nederbörden beaktas (30 cm). Den befintliga gödselbrunnen (470 m 3 ) tas ur bruk genast efter den nya gödselbrunnen har tagits i bruk. Mängden djur får utökas efter att den nya gödselbrunnen har blivit klar och kan användas som gödsellager. Golvet i djurstallen, gödselrännorna och gödselbrunnen skall vara gjorda av vattentätt material enligt jord- och skogsbruksministeriets byggnadsdirektiv. Gödselbrunnen bör tömmas noggrant varje år. Gödsellagringsutrymmena skall kontrolleras regelbundet och eventuella bristfälligheter skall åtgärdas omedelbart. Allt tvättvatten från mjölkningsroboten och mjölkstationen skall ledas till gödselbrunnen. Tvättvattnet och avloppsvattnet från det nuvarande djurstallets toalett skall ledas till markbädden, till en sluten tank eller behandlas på något annat sätt så att behandlingen uppfyller kraven i statsrådets förordning om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför vattenverkens avloppsnät (542/2003). Ifall avloppsvattnet från toaletten leds till markbädden skall markbäddens funktion kontrolleras genom provtagning en gång om året. Provtagningen skall utföras av en certifierad person eller en person med utbildning inom området, och proverna skall analyseras av ett för ifrågavarande analyser ackrediterat laboratorium. 2. Hantering och nyttjande av gödsel Lastning av gödsel till fordon bör göras på tätt underlag. Byggnationer och anläggningar skall vara sådana att det inte sker utsläpp vid tömning av brunnar eller under transporter.

9 9 Gödsel bör i första hand utnyttjas som gödsel på åkrar. Gödsel kan också lämnas till en anläggning med miljötillstånd för behandling om verksamhetsidkaren i god tid före överlåtandet av gödsel inlämnar ett skriftligt avtal till övervakaren av miljöärenden. För spridning av gödsel från husdjurshållningen bör det finnas minst 66,7 ha åker till förfogande. Lagringsutrymmena för gödsel bör tömmas grundligt en gång per år. Hanteringen och lagringen av gödsel bör ske så att det inte uppstår förorening eller sanitär olägenhet eller uppkommer annan väsentlig olägenhet för grannarna. Om gödsel kommer ut i omgivningen bör gödseln omedelbart avlägsnas och området städas. Vid behov skall kalk eller annat material som förhindrar uppkomst av flugor spridas. Om det i samband med djurstallet tvättas utrustning som är avsedd för transport och spridning av gödsel eller djurtransport, bör tvättningen ske på tätt underlag. Tvättvattnet leds till gödsellager eller separat sluten behållare och utnyttjas i åkerbruk eller lämnas till en anläggning med miljötillstånd. Gödselspridningsutrustningen bör väljas så att man med den uppnår bästa möjliga spridningsnoggrannhet. Gödsel som sprids bör nedmyllas omedelbart, dock senast inom ett dygn efter att gödseln spridits ut, förutom om gödseln sprids i växande gröda. Spridningstidpunkten bör väljas så att olägenheterna för grannarna är så små som möjligt vid spridningen av gödseln. Gödsel och tvättvatten får inte spridas på frusen eller snötäckt mark och inte heller på vattenmättad mark. Gödsel får inte spridas under tiden mellan den 15 oktober och den 15 april. Om marken är ofrusen och torr så att inget rinner ut i vattendrag eller det inte finns någon risk för alvförtätning, kan gödsel spridas ut på hösten högst till den 15 november, medan utspridningen på våren påbörjas tidigast den 1 april. När det gäller vallväxtlighet får ytgödsling inte ske efter den 15 september. På åkerområden som gång på gång översvämmas av vårfloden är kvävegödsling förbjuden under tiden mellan den 1 oktober och den 15 april, med undantag för det växtbestånd som anläggs. Gödsling med kvävegödselmedel närmare ett vattendrag än fem meter är förbjuden. Därefter är ytgödsling med kvävegödselmedel förbjuden på en sträcka av fem meter, om åkerns lutning överstiger 2 procent. Vid spridning av gödsel lämnas runt brunn för hushållsvatten ett minst meter brett område, som inte gödslas för att förhindra att näringsämnen kommer ut i vattnet. I bildningsområdet för klassificerade grundvattenområden är spridning av stallgödsel förbjuden. Mellan bildningsområdet och grundvattenområdets gräns kan man sprida fastgödsel, om spridningen sker på våren, gödseln nedmyllas omedelbart efter spridningen och gödselns näringsinnehåll motsvarar växternas näringsbehov under ett år. Annan spridning av stallgödsel är tillåten endast i specialfall, om man på grund av markundersökning eller motsvarande utredningar kan påvisa att det inte orsakar fara för grundvatten och Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, ansvarsområdet för miljö- och naturresurser, har godkänt den.

10 10 Vid spridning av gödsel bör man ta i beaktande markkartering av åkern, kväve- och fosforinnehållet i gödseln samt växternas näringsbehov. Gödselspridning och användning av gödselmedel bör ske enligt förordning 931/2000 om begränsning av utsläpp i vattnen av nitrater från jordbruket. 3. Minskning av luktolägenheter Gödselbrunnen fylls på underifrån och temperaturen hålls så låg som möjligt i djurstallen och gödselbrunnen. Den nya gödselbrunnen skall vara försedd med minst 10 cm tjock flytande täckning (t.ex. styroxkulor, torv eller motsvarande material). Brunnen skall byggas så att den kan förses med fast tak ifall det är nödvändigt för att minska luktolägenheter. Eventuella gödselpumpbrunnar skall förses med fast tak. Foder skall förvaras i täckta byggnader eller andra anläggningar som är avsedda för föraring, så att fåglar eller skadedjur inte har möjlighet att komma i kontakt med det. 4. Döda djur Döda djur skall så fort som möjligt lämnas till en anläggning med tillstånd för behandling av döda djur eller till andra mottagnings- eller behandlingsplatser med ifrågavarande miljötillstånd. För lagring av döda djur på lägenheten bör det finnas ändamålsenliga lagringsutrymmen. Även kortvarig lagring av döda djur skall ordnas så att det inte uppstår hälsorisker, luktolägenheter eller osnygghet. Ifall djuravfall förvaras under längre tid på lägenheten skall lagringsutrymmet förses med kylanordning. 5. Avfallshantering Problemavfall (t.ex. spillolja, lysrör och ackumulatorer) bör lämnas till en mottagningsplats för problemavfall. Avfall som uppkommer bör lagras ändamålsenligt så att avfallet inte ger upphov till nedskräpning eller förorening av yt- eller grundvattnet eller förorening av marken och inte heller orsakar andra olägenheter. Avfallshanteringen skall ske i enlighet med Kristinestads avfallshanteringsbestämmelser. 6. Lagring av bränsle Bränslecisternerna bör vara dubbelmantlad eller alternativt placeras i en tillräckligt stor och tät skyddsbassäng. Bassängen skall förses med tak eller på annat sätt skyddas från att fyllas med nederbörd. Cisternen bör vara utrustad med ett system som förhindrar överfyllning och med hävertstopp. Bredvid bränslecisternen och vid lager av oljeprodukter bör det finnas tillräckligt med torv eller annat lämpligt uppsugningsmaterial för att suga upp bränslet eller oljan vid läckage. Distributionen av bränsle från behållare till fordon och andra motorredskap bör ske på ett tätt underlag. Åtgärderna bör vidtas före utgången av 2012.

11 11 MOTIVERING TILL BESLUTET 7. Övriga bestämmelser Verksamhetsidkaren bör föra dagbok över anläggningens verksamhet. Av dagboken bör framgå följande: - uppgifter om djurmängder - uppgifter om spridningsareal samt nya och förändrade spridningsarealer och -avtal - uppgifter om antal döda djur och behandlingen av dessa - uppgifter om avfallsmängder - uppgifter om eventuella störningar i verksamheten - uppgifter om kontrollen av markbädden och resultatet av provtagningen Gödseln skall analyseras med avseende på totalkväve, lösligt kväve samt löslig fosfor åtminstone vart femte år. Ett skriftligt sammandrag över uppgifterna bör årligen sändas till övervakningsmyndigheten vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten och miljömyndigheten i Kristinestad före utgången av februari månad. Verksamhetsidkaren bör omedelbart underrätta miljömyndigheten i Kristinestad och övervakningsmyndigheten vid Närings-, trafik- och miljöcentralen om det uppstår störningar i driften som kan orsaka betydande olägenheter. Tillståndshavaren skall tillräckligt väl känna till den för branschen bästa tillgängliga tekniken och vara beredd på att ta den i bruk. Verksamhetsidkaren bör skriftligen anmäla om ibruktagande av utvidgningen av djurstallet till övervakare på Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, ansvarsområdet för miljö- och naturresurser. 8. Ändring av tillstånd Vid utvidgning, ändring eller nedläggning av verksamheten bör en anmälan göras till Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, ansvarsområdet för miljö- och naturresurser. Om tillståndshavaren ändras skall den nya tillståndshavaren skriftligen anmäla till Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, ansvarsområdet för miljö- och naturresurser, att så skett. Förutsättningar för beviljande av tillstånd Verksamhet med husdjurshållning på lägenheterna Axelin 4:22 ( ) och Nordlund 3:83 ( ) i Härkmeri by i staden Kristinestad kan utövas utan att djurstallen eller verksamheten i dem medför sanitära olägenheter eller förorening av yt- och grundvattnet eller förorening av marken eller andra varaktiga, oskäliga besvär, under förutsättning att de tillståndsbestämmelser som utfärdats i miljötillståndet iakttas.

12 12 Regionförvaltningsverket har vid beviljande av miljötillståndet tagit i beaktande avståndet till bosättningen. För att minska antalet fåglar och andra skadedjur kring djurstallen har det genom tillståndsbestämmelserna ställts villkor på hanteringen och förvaringen av gödsel, foder, döda djur och avfall vid djurstallen. Platsen för djurstallen är belägen i jordbruksdominerad glesbygd. Verksamheten i djurstallen kan inte, med avseende på avstånd eller områdets tidigare användning, orsaka sådana olägenheter eller sådant oskäligt besvär för omgivningen som avses i lagen. Motivering till tillståndsbestämmelserna Tillståndsbestämmelse 1. Villkor har ställts för lagringen av gödsel och tvättvatten från djurstallen så att lagringstiden motsvarar 12 månaders lagring. Kravet på lagringstid (931/2000) samt på att golvet i djurstallen, gödselrännorna och gödselbrunnen skall göras av vattentätt material (JSM:s byggnadsdirektiv C4), kravet på att gödsellagringsutrymmena skall kontrolleras regelbundet och eventuella bristfälligheter åtgärdas omedelbart har ställts för att förhindra förorening av marken samt yt- och grundvattnet, olägenheter för hälsan och för att främja den allmänna trivseln i miljön. Tillståndsbestämmelse 2 har utfärdats för att övervaka att spridningen och hanteringen av gödsel sker på tillbörligt sätt så att det inte uppstår förorening av yt - och grundvattnet eller olägenheter för hälsan. Regionförvaltningsverket konstaterar att då djurstallet har byggts enligt ansökan är behovet av spridningsareal 66,7 ha, 1,3 mjölkkor per 1 ha åker, 3,5 kvigor per 1 ha åker, 4.5/3.5 ungdjur ( ) per 1 ha åker och 11 ungnöt < 8 månader per 1 ha åker. Behovet av spridningsareal grundar sig på kravet på högst 20 kg löslig fosfor per ha åker och år, på det genomsnittliga fosforinnehållet i gödseln och på åkerodlingsväxternas genomsnittliga behov av fosforgödsel per hektar. Gödseln bör spridas på ofrusen, snöfri mark för att förhindra urlakning av näringsämnen till vattendrag. För att minska olägenheterna vid spridning av gödsel bör gödseln nedmyllas omedelbart, dock senast inom ett dygn efter att gödseln spridits ut. För att trygga grundvattnets kvalitet får gödsel inte spridas närmare än m från en brunn för hushållsvatten eller på bildningsområdet för ett grundvattenområde. Avståndet är beroende av höjdförhållandena i terrängen, brunnens konstruktion och jordarten. Tillståndsbestämmelse 3 har utfärdats för att förhindra olägenheter för hälsan och för att främja den allmänna trivseln i miljön. Tillståndsbestämmelse 4 har utfärdats för att förhindra att verksamheten ger upphov till förorening av yt- och grundvattnet samt sanitära olägenheter vid hanteringen av döda djur. Enligt avfallslagen är verksamhetsidkaren skyldig att ordna en korrekt avfallshantering. Döda djur bör så snabbt som möjligt lämnas till en mottagare som har tillstånd att behandla djuravfall.

13 13 BESLUT SOM FÖRFALLER BESLUTETS GILTIGHETSTID Enligt förordningen om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel (EG 1774/2002) samt enligt jord - och skogsbruksministeriets förordning om tillsyn över anläggningar för bearbetning av vissa animaliska biprodukter och om användning av vissa biprodukter (850/2005) skall animaliskt högriskavfall behandlas vid en anläggning för förbränning av animaliskt avfall eller vid en anläggning för bearbetning av animaliskt högriskavfall. Tillståndsbestämmelse 5. Tillståndshavaren är skyldig att ombesörja att problemavfall och annat avfall inte orsakar förorening av marken, yt- och grundvattnet. Tillståndshavaren är också skyldig att ordna en fungerande avfallshantering, såsom att problemavfall lämnas till korrekt behandling samt att återvinningsbart avfall hålls separat från annat avfall och lämnas till korrekt behandling. Tillståndbestämmelse 6 om lagring av bränsle har utfärdats för att förhindra att verksamheten ger upphov till förorening av marken eller yt- och grundvattnet. Tillståndsbestämmelse 7 och 8. Myndigheterna skall även ges den information som behövs för att övervaka verksamheten. Tillståndshavaren bör ha tillräckligt med kunskaper om möjligheten att minska utsläppens skadliga inverkan och därtill följa med utvecklingen av den för branschen bästa tillgängliga tekniken. Om man utan oskäliga kostnader kan minska utsläppen med anledning av att den för branschen bästa tekniken har utvecklats, kan tillståndsbeslutet ändras. När detta beslut har vunnit laga kraft förfaller det miljötillstånd som beviljades av miljösektionen vid samkommunen för hälsovårdscentralen i Kristinestad-Bötom JUSTERING AV TILLSTÅNDSBESTÄMMELSERNA IAKTTAGANDE AV FÖRORDNINGAR Detta beslut är i kraft tills vidare. Om verksamheten i djurstallen väsentligt förändras, skall det ansökas om nytt miljötillstånd för djurstallen. Detta beslut är i kraft tills beslutet om en ny tillståndsansökan har vunnit laga kraft. Verksamhetsutövaren skall före inlämna en ny miljötillståndsansökan till tillståndsmyndigheten för justering av tillståndsbestämmelserna. Till ansökan skall fogas en utredning över antalet djur och eventuella planer över andra miljöskyddsåtgärder. Om genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än villkoren i ett tillstånd som redan har beviljats med stöd av denna lag eller avfallslagen, eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller justering som avviker från tillståndet, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet (56 i miljöskyddslagen).

14 14 TILLÄMPADE LAGRUM AVGIFT OCH GRUNDER FÖR AVGIFTEN Miljöskyddslagen (86/2000) 2, 4, 6 8, 28, 31, 35 38, 41 43, 45, 52 59, 81, och 105 Miljöskyddsförordningen (169/2000) 1, 5, 8 10, 15 19, 21, 23 och 37 Avfallslagen (1072/93) 4, 6, 15 Lag angående vissa grannelagsförhållanden (26/1920) 17 Statsrådets beslut om begränsningar av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket (931/2000) Statsrådets förordning om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför vattenverkens avloppsnät (542/2003) Statsrådets förordning om avgifter till regionförvaltningsverket (1145/2009) Därtill har tagits i beaktande följande: Jord- och skogsbruksministeriets byggnadsbestämmelser ochbyggnadsanvisningar (JSM-BBA C4/ ) Miljöministeriets anvisning för husdjurhållning Förordning om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel (EG 1774/2002) Jord- och skogsbruksministeriets förordning om tillsyn över anläggningar för bearbetning av vissa animaliska biprodukter och om användning av vissa biprodukter 850/2005 Avgift BESLUT Sökande BESLUT FÖR KÄNNEDOM Avgiften grundar sig på statsrådets förordning om avgifter till regionförvaltningsverket (1145/2009). Enligt förordningen är grundavgiften beträffande miljötillstånd för djurstall av denna storlek euro. Besvär över den avgift som uppbärs för behandlingen av ärendet anförs i samma ordning som huvudärendet. Fakturan sänds senare från Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning i Joensuu. Stadsstyrelsen i Kristinestad Miljömyndigheten i Kristinestad Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, ansvarsområdet för miljö- och naturresurser Finlands miljöcentral

15 15 MEDDELANDE OM BESLUT SÖKANDE AV ÄNDRING Meddelande om beslutet skilt till dem som har fått meddelande om att ansökan har lämnats in samt till dem som har framfört anmärkningar och yrkanden med anledning av ansökan. Meddelande via anslagstavlor och tidningar Uppgift om beslutet läggs fram på den officiella anslagstavlan av Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland och den officiella anslagstavlan i staden Kristinestad samt i tidningarna Syd-Österbotten och Suupohjan Sanomat. Ändring i detta beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Rätt att anföra besvär har den som ansökt om tillstånd och de vilkas rätt eller fördel ärendet kan tänkas beröra, registrerad förening eller stiftelse vars syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivsel i boendemiljön och inom vars verksamhetsområde miljökonsekvenserna uppträder, samt kommunstyrelsen i den kommun där verksamheten är placerad och andra kommuner vars område verksamheten påverkar samt de myndigheter som skall bevaka det allmännas intresse i ärendet (MiljöskyddsL 96, 97 ). Besvärsanvisning medföljer som bilaga. Överinspektör Anne Polso Överinspektör Aira Halmetoja BILAGOR Besvärsanvisning Karta Situationsplan