BESLUT. Nr 54/2010/1. Dnr LSSAVI/69/04.08/2010 Givet efter anslag ÄRENDE

Transkript

1 BESLUT Västra och Inre Finland Nr 54/2010/1 Dnr LSSAVI/69/04.08/2010 Givet efter anslag ÄRENDE Miljötillståndsansökan enligt 35 i miljöskyddslagen för utvidgning av verksamhet som berör svinhushållning. SÖKANDE Steve & Tommy Nyholm Uddenvägen Munsala VERKSAMHET FÖRLÄGGNINGSPLATS Efter byggande av tillbyggnad kommer det att finnas plats för 582 slaktsvin och 242 suggor med smågrisar (under 12 veckor), 40 gyltor och 2 galtar. Verksamheten finns på lägenheterna Skogssjö RN:r 5:83 ( ) och Åskiftet RN:r 1:215 ( ) i Munsala by samt på lägenheten Våldängan RN:r 4:93 ( ) i Vexala by i staden Nykarleby. GRUNDER FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND Djurstallar som är avsedda för minst 210 slaktsvin är miljötillståndspliktiga (1 1 mom. 11 a-punkten i miljöskyddsförordningen). TILLSTÅNDSMYNDIGHETENS BEHÖRIGHET Regionförvaltningsverket är behörig tillståndsmyndighet i ärendet enligt 5 1 mom. 11 a-punkten i miljöskyddsförordningen. Enligt förordningen avgör regionförvaltningsverket ärenden som gäller djurstallar avsedda för minst slaktsvin eller andra djurstallar som med avseende på stallgödselproduktionen eller miljöverkningarna motsvarar ett djurstall för minst slaktsvin. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten är tillsynsmyndighet i enlighet med miljöskyddslagen. REGIONFÖRVALTNINGSVERKET I VÄSTRA OCH INRE FINLAND tfn Huvudverksamhetsstället fax i Vasa registratur.vastra@rfv.fi Wolffskavägen 35 PB 200, Vasa

2 2 TILLSTÅND OCH AVTAL FÖR VERKSAMHETEN Sökanden har ett gällande miljötillstånd, som har beviljats av Nykarlebys miljönämnd Gården har anslutit sig till miljöstödssystemet för avtalsperioden Gården har ett avtal om naturenlig produktion. ANHÄNGIGGÖRANDE AV ÄRENDET Miljötillståndsansökan blev anhängig vid Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland. Tillståndsansökan har blivit ifylld , , , och FÖRLÄGGNINGSPLATSEN OCH DESS MILJÖ OMRÅDETS PLANLÄGGNING UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Svinhusen och fjärrgödselbrunnarna är belägna i jord- och skogsbruksdominerad glesbygd. Djurstallen och fjärrgödselbrunnarna omges av åker och skog. Kring svinhusets tillbyggnad och de befintliga svinhusen finns 19 bostadsfastigheter inom en radie på cirka 500 meter. En fastighet ligger ca 400 meter söder om tillbyggnaden och ca 440 meter söder om de befintliga svinhusen. Västerut om tillbyggnaden ligger 10 bostadsfastigheter på ca meters avstånd och sex bostadsfastigheter är belägna på ca meters avstånd i nordost. Avståndet från de befintliga svinhusen till ovan nämnda bostadsfastigheter är meter (västerut) och meter (i nordost). Två bostadsfastigheter ligger ca meter öster om tillbyggnaden och meter öster om de befintliga svinhusen. Svinhuset med suggor har en granne som är belägen på ca 200 meters avstånd. En pälsdjursfarm finns på ca 240 meters avstånd från verksamheten. Avståndet från fjärrgödselbrunnarna till de närmaste grannarna är över 300 meter (Åskiftet 1:215, brunnen med volym på 400 m 3 ) och över 700 meter (Våldängan 4:93, brunnen med volym på m 3 ). I den närliggande miljön av svinhusen och fjärrgödselbrunnarna finns inga grundvatten- eller naturskyddsområden. Avståndet från tillbyggnaden och de befintliga svinhusen till den närliggande delgeneralplanens AO-områden är 200 och 210 meter. De här AO-områdena ligger västerut från verksamheten. Ett annat av delgeneralplanens AO-områden ligger 370 m norrut från tillbyggnaden och 310 m norrut från de befintliga svinhusen. Enligt generalplanen ligger det befintliga svinhuset på jord- och skogsbruksdominerat område (M-område) med tilläggsbeteckning (Si = svinhuset). Det nya svinhuset är beläget på M-område. I djurstallen kommer det efter utvidgningen att finnas plats för 582 slaktsvin och 242 suggor med smågrisar (under 12 veckor), 40 gyltor och 2 galtar. På grisningsavdelningen kommer det att finnas plats sammanlagt för 96 djur och

3 3 på betäcknings- och sinavdelningen kommer det att finnas plats för 178 djur. För närvarande finns det i det befintliga djurstallet plats för 432 slaktsvin och 112 suggor. Behandling av gödsel Gödselhanteringen i svinhusen kommer att fungera med svämgödsel, men sinsuggorna (142 st.) och galtarna (2 st.) kommer att finnas på delströbädd. Enligt ansökan skall svämgödseln lagras i de två befintliga behållarna (350 m 3 och 60 m 3 ) vid svinhusen och i fjärrgödselbrunnar (1 500 m 3, 400 m 3, 165 m 3 och 85 m 3 ). Gödselrännornas volym kommer att vara 435 m 3. Flytgödselbehållaren vid svinhusen fylls nerifrån och flytgödselrännornas funktion är uppdämning. Från tillbyggnaden leds flytgödseln till behållaren via pumpbrunn och flytgödselrännor. Urinen sugs upp i strö (halm). Urinbehållarens (35 m 3 ) material är betong och den är täckt (plåttak). På delströbädd finns separat liggplats och utfodringsplats. Ströbäddens areal är 470 m 2, tjockleken är 20 cm och kanthöjden är 20 cm. Kantmaterialet och golvkonstruktionens material är betong. Halm används som strömaterial. Ströbädden töms 12 gånger per år i gödselstaden. Gödselstadens areal är 206 m 2, den är otäckt och konstruktionsmaterialet är betong. Höjden på gödselstadens kanter är 100 cm och höjden på körrampen till gödselstaden är 50 cm. Gödselstaden saknar tät lastningsplatta. Tvättvattnet från svinhusen leds till gödselbrunnen. Tvättvattnet från hygienutrymmena (max 200 liter/dag) leds till en avloppsbrunn och sedan ut till en gödselbassäng. Lägenheten har sammanlagt 182,05 ha åker till förfogande för spridning av gödsel, varav egen åkermark 50,3 ha och arrenderad åkermark 131,75 ha. Kopior av avtalen har bifogats till ansökningshandlingarna. Spridning av gödsel sker på våren (75 procent) och hösten (25 procent). Avfall Döda djur (ca 10 st./år) och smågrisar (150 st./år) borttransporteras i kylcontainer till Kaustby. Lysrör, ackumulatorer och metallskrot lämnas till Ekorosk. Sökanden planerar att anskaffa en kylcontainer för döda djur. Bränslecistern Gården har en egen bränslecistern vars volym är liter. Cisternen är utrustad med låsmekanism och spärrmekanism för hävert. Andra oljeprodukter, 200 liter, förvaras i varma och låsbara utrymmen. Bränslecisternen har senast granskats av brandmyndigheterna i augusti Trafik Den trafik som verksamheten ger upphov till är foder- och slakttransporter en gång per vecka.

4 4 BEHANDLINGEN AV ÄRENDET Kungörelse av tillståndsansökan Ansökan har kungjorts på Nykarleby stads och på Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finlands officiella anslagstavlor under tiden Handlingarna har funnits till påseende under kungörelsetiden vid avdelningen för miljö och hälsa i Nykarleby stad, tekniska verket, Nygårdsvägen 5, Nykarleby. De sakägare som berörs särskilt av ärendet har informerats särskilt per brev. Utlåtanden Regionförvaltningsverket har med anledning av miljötillståndsansökan begärt utlåtande av kommunstyrelsen och miljönämnden i Nykarleby stad samt av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, ansvarsområdet för miljö- och naturresurser. Närings- trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, ansvarsområdet för miljö och naturresurser, miljöskyddsgruppen för landsbygden framför med anledning av ansökan följande i sitt utlåtande : Enligt inlämnad miljötillståndsansökan och ritningar kommer det att finnas plats för 582 slaktsvin, 40 gyltor, 2 galtar och 242 suggor med smågrisar. På ströbädd finns 142 sinsuggor och 2 galtar. För lagring av ströbädd bör gödselplattans lagringsvolym vara minst 346 m 3. För lagring av flytgödsel från svinhusen bör gödselrännornas och gödselbrunnarnas totala lagringsvolym vara minst m 3. Av miljötillståndsansökan framgår inte var fjärrgödselbrunnarna är placerade eller lagringsvolymen på brunnarna. Gödselbrunnarna bör fyllas på underifrån och förses med tak eller flytande täckning för att minska luktolägenheter och ammoniakutsläpp. Pumpbrunnar på lägenhet Skogsjö RN:r 5:83 förses med tak. Miljöskyddsgruppen för landsbygden har inget i övrigt att anmärka med anledning av Steve och Tommy Nyholms miljötillståndsansökan. Miljötillstånd kan beviljas med sedvanliga tillståndsbestämmelser. Nykarlebys stads stadsstyrelse framför följande som sitt utlåtande: Steve och Tommy Nyholm har hos Regionförvaltningsverket (Västra och Inre Finland) anhållit om miljötillstånd för utvidgad verksamhet för svinhushållning vid Dammskata i Munsala by. Miljötillståndsansökan gäller ett område på fastigheten Skogssjö RNr 5:83. Ärendet har kungjorts och staden har tillsänts begäran om utlåtande samt ett meddelande i egenskap av markägare. Ansökan gäller för hållande av 582 slaktsvin och 242 suggor efter den föreslagna utvidgningen. De nuvarande djurmängderna i den befintliga anläggningen (svinhuset) är 432 slaktsvin och 112 suggor. Svinhuset kommer att fungera med flytgödsel och den totala lagringsvolymen är m 3. På byggplatsen finns två mindre gödselbrunnar (350 m 3 och 35 m 3 ), men övrig lagring torde ske på annat håll. Mer detaljerade uppgifter om gödsellagringen framgår inte av handlingarna.

5 5 BK:s utlåtande: Det ansökta projektet ligger i närheten av Dammskata gårdsgrupp, som är belägen i randområdet av Munsala bycentrum. På området finns spridd bosättning, och för denna finns en godkänd delgeneralplan med rättsverkan (SFM ), stranddelgeneralplan för havsnära byar i Nykarleby. Generalplanen (kartblad 4) omfattar både den fasta bebyggelsen vid Dammskata och fritidsbebyggelsen i norr (inom strandzonen). Över delgeneralplanen har anförts besvär och planen har inte vunnit laga kraft. Besvären rör inte detta område, och staden har beslutat att planen skall träda i kraft för den del av planområdet som besvären inte kan anses gälla. I delgeneralplanen har området där nuvarande svinhus finns reserverats som jord- och skogsbruksområde (M) med tilläggsbeteckning (Si = svinhus). Den befintliga anläggningen har utmärkts med skyddszon och kan verka med stöd av nu gällande tillståndsvillkor. En utbyggnad sker med stöd av en separat tillståndsprocess och då bör områdets planerade markanvändning beaktas. Principerna för reservering av områden för primärnäringar i generalplanen har varit att större enhetliga områden har fått skilda områdesbeteckningar. Gårdsvisa anläggningar har däremot erhållit jord- och skogsbruksbeteckning (M) med en tilläggssymbol. I detta fall har anläggningen fått den ovan nämnda Si-symbolen (svinhus). Den planerade utbyggnaden är fortfarande belägen på M-område och strider således inte mot planeringsprinciperna i generalplanen. I samband med utbyggnaden bör man dock bedöma konsekvenserna för näromgivningen. När anläggningens storlek växer utökas även skyddszonerna. Inom den planerade anläggningens influensområde kommer nu att finnas gårdsgruppen vid Könsorbacka och en del av småhusbebyggelsen vid Dammskata. Den befintliga bebyggelsen vid Dammskata finns i flera separata byggnadskvarter. Kvarteren har erhållit beteckningen AO-1, område för småhus inom skyddszon för djurstall eller pälsfarm, varför dessa redan omfattas av en motsvarande begränsning. Inverkan på gårdsgruppen vid Könsorbacka torde inte bli betydande då denna ligger i ett gynnsamt väderstreck. Avståndet till anläggningen är relativt kort (drygt 300 m), men mellan bosättningen och svinhuset finns ett skogsområde som utgör buffertzon. Anläggningen torde trots något längre avstånd ha en större påverkan på de i generalplanen anvisade nya småhusbyggplatserna (AO) i nordost. Byggplatserna är belägna i anslutning till mer öppen terräng och därtill i ett mindre gynnsamt väderstreck. För en av de nya byggplatserna finns redan en befintlig begränsning (AO-1), medan de två övriga finns på fastigheterna RNr 5:80 och RNr 5:70. Den senare nämnda fastigheten RNr 5:70 är i stadens ägo. Byggandet kan medföra negativa konsekvenser för byggande på de två ovan nämnda småhusbyggplatserna, särskilt för RNr 5:80. Avståndet till stadens byggplats är dock sådant att ett byggande nog kan vara möjligt, men detta klargörs först i samband med en bygglovsprocess. BK har i samband med beredningen granskat alternativa placeringar på fastigheten RNr 5:83. Några bättre placeringsalternativ har inte kunnat konstateras i anslutning till den befintliga anläggningen. Med beaktande av ovanstående motsätter sig inte BK att ett förord skulle ges. Stadsstyrelsen fattade beslutet att på basis av byggnadskontorets utlåtande förorda sökt tillstånd.

6 6 Nykarleby stads miljö- och byggnadsnämnds utlåtande anlände : Vad gäller verksamhetens och utvidgningens placering, anser nämnden att avstånden till omgivande bosättning är i kortaste laget och att det kan uppstå olägenheter i form av lukt och flugor om inte verksamheten sköts omsorgsfullt. Det är därför av yttersta vikt att verksamheten sköts omsorgsfullt. Utvidgningen (djurmängden) är 1,7 gånger större än tidigare verksamhet och klassas enligt miljöministeriets nya direktiv angående miljöskydd vid djurhållning inte som en ny verksamhet, utan som utvidgning av en befintlig. Nämnden anser således med beaktande av att utvidgningen sker i riktning mot skogen och mot de vanligaste vindriktningarna att verksamhetens placering kan accepteras. Miljö- och byggnadsnämnden konstaterar att det finns brister i ansökningshandlingarna och anser att ansökan skall kompletteras så att svämgödsellagrens respektive läge och volym framgår. Svämgödsellagren måste också rymma den mängd gödsel som uppstår på ett år. Miljö- och byggnadsnämnden i Nykarleby önskar ge ett nytt utlåtande i ärendet efter att miljötillståndsansökan har kompletterats. Anmärkningar och påminnelser Med anledning av ansökan har inga skriftliga anmärkningar eller synpunkter inlämnats till regionförvaltningsverket. Hörande av verksamhetsidkaren och bemötande Sökanden har med ett brev daterat reserverats möjlighet att bemöta de utlåtanden som har getts om ansökan. Sökanden har inte gett något bemötande. Inspektion Sökandens lägenhet besöktes med anledning av den anhängiggjorda ansökan. Ett protokoll har skrivits i anslutning till inspektionen och bifogats till ansökningshandlingarna. REGIONFÖRVALTNINGSVERKETS AVGÖRANDE Regionförvaltningsverket har granskat miljötillståndsansökan och tagit i beaktande givna utlåtanden enligt vad som framgår av tillståndsbestämmelser och motiveringar till beslutet. Regionförvaltningsverket beviljar Steve och Tommy Nyholm miljötillstånd för husdjurshållning och utvidgning av den. Miljötillståndet beviljas i enlighet med 28 i miljöskyddslagen, för högst 582 slaktsvin och 242 suggor med smågrisar under 12 veckor, 40 gyltor och 2 galtar, förutsatt att följande tillståndsbestämmelser följs. Verksamheten är belägen på lägenheterna Skogssjö RN:r 5:83 ( ) och Åskiftet RN:r ( ) i Munsala by samt på lägenheten Våldängan RN:r 4-93 ( ) i Vexala by i staden Nykarleby. Förläggningsplatsen framgår av situationsplanen samt av kartorna som medföljer beslutet.

7 7 Tillståndsbestämmelser 1. Lagring av gödsel Svämgödsel som uppkommer i djurhushållningen lagras i gödselbrunnarna och torrgödsel lagras på gödselplatta. För de djurmängder som framförts i ansökan bör det finnas en lagringsvolym för svämgödsel på minst m 3 och 345,6 m 3 för torrgödsel. Regnvatten från gödselplattan bör ledas till en urinbrunn (35 m 3 ). I gödselbrunnar utan tak bör därtill nederbörden beaktas (30 cm). Tvättvattnet från svinhusen skall ledas till en gödselbrunn. Verksamhetsidkaren skall bereda sig på att kunna behandla toalettavloppsvatten separat från och med år Golvet i svinhuset och gödselrännorna skall vara gjorda av vattentätt material enligt jord- och skogsbruksministeriets byggnadsdirektiv. Gödsellagringsutrymmena skall kontrolleras regelbundet och eventuella bristfälligheter skall åtgärdas omedelbart. Rastgårdarnas botten bör vara av vattentätt material och får inte ge upphov till utsläpp i miljön. Gödseln i rastgårdarna bör avlägsnas och läggas på gödselplattan tillräckligt ofta. Gödselplattan bör vara av vattentätt material och vara utrustad med en 0,5 m hög körramp. I samband med gödselplattan bör det finnas en vattentät lastningsplatta gjord av betong eller asfalt. Lastningsplattan bör vara färdig före Hantering och nyttjande av gödsel Lastning av gödsel till fordon bör göras på tätt underlag. Byggnationer och anläggningar skall vara sådana att det inte sker utsläpp vid tömning av brunnar eller under transporter. Gödsel bör i första hand utnyttjas som gödsel på åkrar. Gödsel kan också lämnas till en anläggning med miljötillstånd för behandling, om verksamhetsidkaren i god tid före överlåtandet av gödsel inlämnar ett skriftligt avtal till övervakaren av miljötillstånd. För spridning av gödsel bör det finnas 161,4 ha åker till förfogande (9 slaktsvin per 1 ha åker, 2,7 suggor per 1 ha åker, 6 gyltor per 1 ha åker och 4,5 galtar per 1 ha åker). Vid spridning av gödsel på åker får en stallgödselmängd som motsvarar 20 kg lösligt fosfor per år tillföras åkern och en stallgödselmängd som motsvarar högst 170 kg kväve per ha och år tillföras åkern, dock med beaktande av bestämmelserna i 6 i statsrådets förordning Nr 931/2000 om begränsning av utsläpp i vattnen av nitrater från jordbruket. Lagringsutrymmena för gödsel bör tömmas grundligt en gång per år. Hanteringen och lagringen av gödsel bör ske så att det inte uppstår förorening eller sanitär olägenhet eller uppkommer annan väsentlig olägenhet för grannarna. Om gödsel kommer ut i omgivningen bör gödseln omedelbart avlägsnas och området städas. Vid behov skall kalk eller annat material som förhindrar uppkomst av flugor spridas. Om det i samband med svinhusen tvättas utrustning som är avsedd för transport och spridning av gödsel eller djurtransport, bör tvättningen ske på

8 8 tätt underlag. Tvättvattnet leds till gödsellager eller en separat sluten behållare och utnyttjas i åkerbruk eller lämnas till en anläggning med miljötillstånd. Gödselspridningsutrustningen bör väljas så att man med den uppnår bästa möjliga spridningsnoggrannhet. Gödsel som sprids bör nedmyllas omedelbart, dock senast inom ett dygn efter att gödseln spridits ut, förutom om gödseln sprids i växande gröda. Spridningstidpunkten bör väljas så att olägenheterna för grannarna är så små som möjligt vid spridningen av gödseln. Gödsel och tvättvatten får inte spridas på frusen eller snötäckt mark och inte heller på vattenmättad mark. Gödsel får inte spridas under tiden mellan den 15 oktober och den 15 april. Om marken är ofrusen och torr så att inget rinner ut i vattendrag eller det inte finns någon risk för alvförtätning, kan gödsel spridas ut på hösten högst till den 15 november, medan utspridningen på våren påbörjas tidigast den 1 april. När det gäller vallväxtlighet får ytgödsling inte ske efter den 15 september. På åkerområden som gång på gång översvämmas av vårfloden är kvävegödsling förbjuden under tiden mellan den 1 oktober och den 15 april, med undantag för det växtbestånd som anläggs. Gödsling med kvävegödselmedel närmare ett vattendrag än fem meter är förbjuden. Därefter är ytgödsling med kvävegödselmedel förbjuden på en sträcka av fem meter, om åkerns lutning överstiger 2 procent. Vid spridning av gödsel lämnas runt brunn för hushållsvatten ett minst meter brett område som inte gödslas för att förhindra att näringsämnen kommer ut i vattnet. I bildningsområdet för klassificerade grundvattenområden är spridning av stallgödsel förbjuden. Mellan bildningsområdet och grundvattenområdets gräns kan man sprida fastgödsel, om spridningen sker på våren, gödseln nedmyllas omedelbart efter spridningen och gödselns näringsinnehåll motsvarar växternas näringsbehov under ett år. Annan spridning av stallgödsel är tillåten endast i specialfall, om man på grund av markundersökning eller motsvarande utredningar kan påvisa att det inte orsakar fara för grundvatten och övervakare har godkänt den. Vid spridning av gödsel bör man ta i beaktande markkartering av åkern, kväve- och fosforinnehållet i gödseln samt växternas näringsbehov. Användning av gödselmedel bör ske enligt förordning 931/2000 om begränsning av utsläpp i vattnen av nitrater från jordbruket. Vid överlåtelse av gödsel som uppkommer på lägenheten till annan odlare bör överlåtaren försäkra sig om att mottagaren av gödsel är informerad om gödselanvändningen och har för avsikt att sprida gödsel enligt gällande bestämmelser. 3. Döda djur Döda djur skall så fort som möjligt föras till en anläggning med miljötillstånd för behandling av döda djur eller till andra mottagnings- eller behandlingsplatser med ifrågavarande miljötillstånd. För lagring av döda djur på lägenheten bör det finnas ändamålsenliga kyllager. Lagring av döda djur skall ordnas så att det inte uppstår hälsorisk, luktolägenheter eller osnygghet.

9 9 4. Avfallshantering Problemavfall (t.ex. spillolja, lysrör och ackumulatorer) bör föras till en mottagningsplats för problemavfall. Avfall som uppkommer bör lagras ändamålsenligt så att avfallet inte ger upphov till nedskräpning eller förorening av yt- eller grundvattnet eller förorening av marken och inte heller orsakar andra olägenheter. Avfallshanteringen skall ske i enlighet med Nykarleby stads avfallshanteringsbestämmelser. 5. Lagring av bränsle Bränslecisternen bör vara dubbelmantlad eller alternativt placeras i en tillräckligt stor och tät skyddsbassäng. Bassängen skall förses med tak eller på annat sätt skyddas från att fyllas med nederbörd. Cisternen bör vara utrustad med ett system som förhindrar överfyllning och med hävertstopp. Bredvid bränslecisternen och vid lager av oljeprodukter bör det finnas tillräckligt med torv eller annat lämpligt uppsugningsmaterial för att suga upp bränslet eller oljan vid läckage. Distributionen av bränsle från behållare till fordon och andra motorredskap bör ske på ett tätt underlag. Åtgärderna bör utföras före utgången av år Brand- och räddningsmyndigheterna skall underrättas omedelbart om en läcka uppstår. 6. Minskning av luktolägenheter Gödselbrunnarna vid svinhusen och fjärrgödselbrunnarna bör fyllas på underifrån för att minska luktolägenheterna och temperaturen hållas så låg som möjligt. Pumpbrunnarna vid svinhusen bör vara försedda med fast tak. Gödselbrunnen (350 m 3 ) vid svinhusen bör förse med fast tak (t.ex. betongtak, plåttak eller kupoltak) före verksamheten inleds i det nya svinhuset. Urinbrunnen (35 m 3 ) vid svinhusen och fjärrgödselbrunnarna som är utrustade med fast tak skall vara täckta med fast tak också i framtiden (t.ex. brunnarna med volym 165 m 3 och 85 m 3 ). Fjärrgödselbrunnarna utan fast tak och brunnen bredvid svinhuset (60 m 3 ) skall vara försedda med minst 10 cm tjock, flytande täckning (t.ex. styroxkulor, torv eller motsvarande material). Gödselbrunnar utan fast tak inhägnas med staket enligt jord- och skogsbruksministeriets byggnadsdirektiv. Svinhusens ventilationskanaler bör vara placerade på taket. Foder och annat material skall förvaras i täckta byggnader eller andra anläggningar som är avsedda för förvaring, så att inte fåglar eller andra skadedjur har möjlighet att komma i kontakt med det. Utrymmena i djurstallen bör hållas rena och temperaturen i djurstallen skall hållas så låg som möjligt för att minska luktolägenheterna. Djurstallens och gödselbrunnarnas omgivning samt vägar skall hållas rena och i gott skick. 7. Övriga bestämmelser Verksamhetsidkaren bör föra dagbok över anläggningens verksamhet. Av dagboken bör framgå följande: uppgifter om djurmängder

10 10 uppgifter om spridningsareal samt nya och förändrade spridningsarealer och -avtal uppgifter om antal döda djur och behandlingen av dessa uppgifter om avfallsmängder uppgifter om eventuella störningar i verksamheten Flyt- och torrgödseln skall analyseras med avseende på totalkväve, lösligt kväve samt lösligt fosfor åtminstone vart femte år. Ett skriftligt sammandrag över uppgifterna bör årligen sändas till Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, ansvarsområdet för miljö- och naturresurser, och miljömyndigheten i Nykarleby stad före utgången av februari månad. Verksamhetsidkaren bör omedelbart underrätta miljömyndigheten i Nykarleby stad och Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, ansvarsområdet för miljö- och naturresurser, om det uppstår störningar i driften som kan orsaka betydande olägenheter. Tillståndshavaren skall tillräckligt väl känna till den för branschen bästa tillgängliga tekniken och vara beredd på att ta den i bruk. Verksamhetsidkaren bör skriftligen anmäla om ibruktagande av det nya djurstallet till Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, ansvarsområdet för miljö- och naturresurser 8. Ändring av tillstånd Vid utvidgning av verksamheten, ändring av verksamheten eller nedläggning av verksamheten bör en anmälan göras till Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, ansvarsområdet för miljö- och naturresurser. Om tillståndshavaren ändras skall den nya tillståndshavaren skriftligen anmäla till Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, ansvarsområdet för miljö- och naturresurser, att så skett. MOTIVERING TILL BESLUTET Förutsättningar för beviljande av tillstånd Regionförvaltningsverket beviljar miljötillstånd, eftersom djurstallens verksamhet enligt ansökan kan ordnas i enlighet med kraven i miljöskyddslagen och avfallslagen och de förordningar som har utfärdats med stöd av den med beaktande av tillståndsbestämmelserna i beslutet. Verksamhet med husdjurshållning på lägenheterna Skogssjö RN:r 5:83 ( ) och Åskiftet RN:r ( ) i Munsala by samt på lägenheten Våldängan RN:r 4-93 ( ) i Vexala by i staden Nykarleby kan utövas utan att verksamheten medför sanitära olägenheter eller förorening av yt- och grundvattnet eller förorening av marken eller andra varaktiga, oskäliga besvär, under förutsättning att de tillståndsbestämmelser som utfärdats i miljötillståndet iakttas. Regionförvaltningsverket har vid beviljande av miljötillståndet tagit i beaktande avståndet till bosättningen, miljön omkring djurstallen och avståndet till AO-

11 11 och AO-1-områdena i delgeneralplanen. För att minska luktolägenheterna har man i beslutet bland annat utfärdat bestämmelser om täckning av gödselbrunnarna med fast tak eller flytande täckning. För att minska antalet fåglar och andra skadedjur kring svinhuset har det genom tillståndsbestämmelserna ställts villkor för hanteringen och förvaringen av gödsel, foder, döda djur och avfall vid svinhuset. Verksamheten i svinhusen kan inte, med avseende på avstånd eller områdets tidigare användning, förorsaka sådana olägenheter eller sådant oskäligt besvär för omgivningen som avses i lagen. Motivering till tillståndsbestämmelserna Tillståndsbestämmelse 1. Villkor har ställts för lagringen av gödsel och tvättvatten från svinhuset så att lagringstiden motsvarar 12 månaders lagring. Kravet på lagringstid (931/2000) samt på att golvet i svinhuset och gödselrännorna skall göras av vattentätt material (JSM C4 byggnadsdirektiv), kravet på att gödsellagringsutrymmena skall kontrolleras regelbundet och eventuella bristfälligheter åtgärdas omedelbart har ställts för att förhindra förorening av marken samt yt- och grundvattnet, olägenheter för hälsan och för att främja den allmänna trivseln i miljön. Toalettavloppsvatten skall senast vid utgången av år 2013 kunna behandlas så att kraven i statsrådets förordning (542/2003) om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför vattenverkens avloppsnät uppfylls. Tillståndsbestämmelse 2 har utfärdats för att övervaka att spridningen och hanteringen av gödsel sker på tillbörligt sätt, så att det inte uppstår förorening av yt- och grundvattnet eller olägenheter för hälsan. Behovet av spridningsareal grundar sig på kravet på högst 20 kg löslig fosfor per ha åker och år, på det genomsnittliga fosforinnehållet i gödsel och på åkerodlingsväxternas genomsnittliga behov av fosforgödsel per hektar (Anvisning om miljöskydd vid husdjursskötsel ). Kravet på stallgödselspridning som motsvarar högst 170 kg kväve per ha och år grundar sig på statsrådets förordning Nr 931/2000 om begränsningar av utsläpp i vattnen av nitrater från jordbruket. Gödseln bör spridas på ofrusen, snöfri mark för att förhindra urlakning av näringsämnen till vattendrag. För att minska olägenheterna vid spridning av gödseln bör gödseln nedmyllas omedelbart, dock senast inom ett dygn efter att gödseln spridits ut. För att trygga grundvattnets kvalitet får gödsel inte spridas närmare än m från en brunn för hushållsvatten eller på bildningsområdet för ett grundvattenområde. Avståndet är beroende av höjdförhållandena i terrängen, brunnens konstruktion och jordarten. Tillståndsbestämmelse 3 har utfärdats för att förhindra att det förorsakas förorening av yt- och grundvatten samt sanitära olägenheter vid hanteringen av döda djur. Enligt avfallslagen är verksamhetsidkaren skyldig att ordna en korrekt avfallshantering. Döda djur bör så snabbt som möjligt lämnas till en mottagare som har miljötillstånd att behandla djuravfall. Enligt förordningen om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel (EG 1774/2002) samt enligt jord- och skogsbruksministeriets förordning (850/2005) om tillsyn över anläggningar för bearbetning av vissa animaliska biprodukter och om användning av vissa

12 12 BESLUT SOM FÖRFALLER BESLUTETS GILTIGHETSTID biprodukter skall animaliskt högriskavfall behandlas vid en anläggning för förbränning av animaliskt avfall eller vid en anläggning för bearbetning av animaliskt högriskavfall. Tillståndsbestämmelse 4. Tillståndshavaren är skyldig att ombesörja att problemavfall och annat avfall inte orsakar förorening av marken, yt- och grundvattnet. Tillståndshavaren är också skyldig att ordna en fungerande avfallshantering, såsom att problemavfall lämnas till korrekt behandling samt att återvinningsbart avfall hålls separat från annat avfall och lämnas till korrekt behandling. Tillståndbestämmelse 5 om lagring av bränsle har utfärdats för att förhindra att det förorsakas förorening av marken eller yt- och grundvattnet. Tillståndsbestämmelse 6 har utfärdats för att minska luktolägenheterna från svinhusen, för att förhindra att det uppstår olägenheter för hälsan och för att främja den allmänna trivseln i miljön samt för att förhindra att det uppstår problem med fåglar och andra skadedjur på lägenheten. Genom att täcka gödselbrunnarna med fast eller flytande täckning minskas ammoniakutsläppen samt förhindras att det uppstår olägenheter för hälsan och miljön. Samtidigt främjas den allmänna trivseln i miljön. Tillståndsbestämmelse 7 och 8. Myndigheterna skall även ges den information som behövs för att övervaka verksamheten. Tillståndshavaren bör ha tillräckligt med kunskaper om möjligheten att minska utsläppens skadliga inverkan och därtill följa med utvecklingen av den för branschen bästa tillgängliga tekniken. Om man utan oskäliga kostnader kan minska utsläppen med anledning av att den för branschen bästa tekniken har utvecklats, kan tillståndsbeslutet ändras. När detta beslut har vunnit laga kraft förfaller det miljötillstånd som beviljades av Nykarlebys miljönämnd Detta beslut är i kraft tills vidare. Om verksamheten i svinhusen väsentligt förändras, skall det ansökas om nytt miljötillstånd för svinhuset. Detta beslut är i kraft tills beslutet om en ny tillståndsansökan har vunnit laga kraft. Om verksamheten eller för dess inledande väsentliga åtgärder inte har påbörjats inom fem år efter att tillståndet har vunnit laga kraft kan den behöriga myndighet som har beviljat tillståndet fatta beslut om att tillståndet förfaller. JUSTERING AV TILLSTÅNDSBESTÄMMELSERNA Verksamheten skall före göra en ny ansökan för justering av tillståndsbestämmelserna. I ansökan skall det åtminstone framställas uppgifter om djurmängder, lagringsvolymer för gödsel, tillgängliga spridningsarealer för gödsel samt bokföring gällande miljöärenden under år 2019.

13 13 IAKTTAGANDE AV FÖRORDNINGAR TILLÄMPADE LAGRUM Om genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än villkoren i ett tillstånd som redan har beviljats med stöd av miljöskyddslagen eller avfallslagen, eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller justering som avviker från tillståndet, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet. Miljöskyddslagen (86/2000) 2, 4, 6 8, 28, 31, 35 38, 41 43, 45, 52 59, 81, och 105 Miljöskyddsförordningen (169/2000) 1, 6, 8 10, 15 19, 21, 23 och 37 Avfallslagen (1072/93) 4, 6 och 15 Lag angående vissa grannelagsförhållanden (26/1920) 17 Statsrådets förordning om begränsningar av utsläpp i vattnen av nitrater från jordbruket (931/2000) Statsrådets förordning om avgifter till regionförvaltningsverket (1145/2009) Därtill har tagits i beaktande följande: Jord- och skogsbruksministeriets byggnadsbestämmelser och byggnadsanvisningar (JSM-BBA C4/ ) Statsrådets förordning (542/2003) om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför vattenverkens avloppsnät. Förordning om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel (EG 1774/2002) Jord- och skogsbruksministeriets förordning om tillsyn över anläggningar för bearbetning av vissa animaliska biprodukter och om användning av vissa biprodukter 850/2005. Miljöministeriets anvisning om miljöskydd vid husdjursskötsel AVGIFT OCH GRUNDER FÖR AVGIFTEN Avgift Avgiften grundar sig på statsrådets förordning om avgifter till regionförvaltningsverket (1145/2009). Enligt förordningen är grundavgiften beträffande miljötillstånd för djurstall av denna storlek Besvär över den avgift som uppbärs för behandlingen av ärendet anförs i samma ordning som huvudärendet. Fakturan sänds senare från Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning i Joensuu. BESLUT Sökanden

14 14 BESLUT FÖR KÄNNEDOM MEDDELANDE OM BESLUT SÖKANDE AV ÄNDRING Stadsstyrelsen i Nykarleby stad Miljönämnden i Nykarleby stad Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, ansvarsområdet för miljö- och naturresurser Finlands miljöcentral Meddelande om beslutet skickas separat till dem som har fått meddelande om att ansökan har lämnats in samt till dem som har framfört anmärkningar och yrkanden med anledning av ansökan. Meddelande via anslagstavlor och tidningar Uppgift om beslutet läggs fram på den officiella anslagstavlan för Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland och den officiella anslagstavlan i Nykarleby stad. Ändring i detta beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Enligt besvärsanvisningen bör besvärsskriften tillställas Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland inom besvärstiden. Rätt att anföra besvär har den som ansökt om tillstånd och de vilkas rätt eller fördel ärendet kan tänkas beröra, registrerad förening eller stiftelse vars syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivsel i boendemiljön och inom vars verksamhetsområde miljökonsekvenserna uppträder, samt kommunstyrelsen i den kommun där verksamheten är placerad och andra kommuner vars område verksamheten påverkar samt de myndigheter som skall bevaka det allmännas intresse i ärendet (96 och 97 i miljöskyddslagen). Besvärsanvisning medföljer som bilaga. Överinspektör Maarit Vuorela Överinspektör Aira Halmetoja BILAGOR Besvärsanvisning Kartor (3 st.) Situationsplan