Johan Snellman Centrumvägen Kållby

Transkript

1 Beslut Västra och Inre Finland Nr 195/2013/1 Dnr LSSAVI/58/04.08/2012 Givet efter anslag ÄRENDE Justering av miljötillståndsbestämmelserna för slaktsvin samt ändring av djurantalet, Pedersöre SÖKANDE VERKSAMHET Johan Snellman Centrumvägen Kållby I svinhuset hålls 95 suggor med smågrisar samt 400 slaktsvin. Enligt beviljat miljötillstånd kan det maximalt hållas 80 suggor med smågrisar och 800 slaktsvin i svinhuset. FÖRLÄGGNINGSPLATS ÄRENDETS ANHÄNGIGGÖRANDE GÄLLANDE MILJÖTILLSTÅND GRUNDER FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND Svinhuset finns på lägenheten (Hermans) i Kållby by i Pedersöre kommun. Miljötillståndsansökan har blivit anhängig vid Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland. Miljövårdsnämnden i Pedersöre kommun har beviljat Johan och Erik Snellman miljötillstånd i enlighet med lagen om miljötillståndsförfarande (735/1991) för svinhushållning med maximalt 80 suggor och 800 slaktsvin. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten har konstaterat i sitt utlåtande , att det inte finns nämnt i tillståndet om när REGIONFÖRVALTNINGSVERKET I VÄSTRA OCH INRE FINLAND tfn Huvudverksamhetsstället fax i Vasa registratur.vastra@rfv.fi Wolffskavägen 35 PB 200, Vasa

2 2 ÄRENDETS TIDIGARE BEHANDLING tillståndet skall justerats, så ny ansökan om justering av tillståndsvillkoren borde inlämnas till tillståndsmyndigheten för behandling. I miljötillstånd som berör djurstall har justering av tillståndsvillkoren ansetts vara nödvändig med 10 års mellanrum. Miljövårdsnämnden i Pedersöre kommun har beslutat att uppmana Johan Snellman att senast ansöka om justering av tillståndsvillkoren från Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland enligt 55 i miljöskyddslagen. Hälsoinspektionsbyrån vid Malmska hälso- och sjukvårdsområde har vid en inspektion konstaterat att i en bostad som ligger ca 200 m från sökandens svinhus finns flugor i sådan mängd att det kan anses vara en sanitär olägenhet. Hälsoinspektionsbyrån har överfört ärendet till miljövårdsmyndigheten i Pedersöre kommun för åtgärder. Miljövårdsnämnden har beslutat att verksamheten inte strider mot gällande miljölagstiftning. Vasa förvaltningsdomstol har i sitt beslut nr. 09/0655/2, daterat , upphävt miljövårdsnämndens beslut och återförvisat ärendet till miljövårdsnämnden för ny behandling. Högsta förvaltningsdomstolen har i sitt beslut liggarnummer 2313, daterat , med anledning av Johan Snellmans överklagande av Vasa förvaltningsdomstols beslut nr. 09/0655/2, avslagit Snellmans besvär och inte ändrat förvaltningsdomstolens beslut. Med anledning av ny behandlig av ärendet har miljövårdsnämnden i Pedersöre kommun hört berörda parter i ärendet genom skriftliga brev samt begärt utlåtanden från närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten och hälsoinspektionsbyrån vid social- och hälsovårdsverket i staden Jakobstad. På grund av inkomna anmärkningar och åsikter samt givna utlåtanden har miljövårdsnämnden beslutat att den kommunala miljövårdsmyndigheten inte är behörig myndighet i ärendet och uppmanat Johan Snellman att senast ansöka om justering av tillståndsvillkoren från Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland enligt 55 i miljöskyddslagen. Miljötillståndsansökan för 80 suggor och 800 slaktsvin har blivit anhängig vid Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland. I anslutning till utförd inspektion vid Johan Snellmans svinhus har den ansökta djurmängden ändrats till 400 slaktsvin och 95 suggor. Enligt miljöskyddslagstiftningen hör ärendets behandlig till kommunens behörighet. Miljövårdsnämnden i Pedersöre kommun har beslutat överföra ärendet till regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland enligt 33 i miljöskyddslagen. Miljövårdsnämnden anser att tillräcklig sakkunskap inte finns i kommunen, angående ärendets speciella natur beträffande

3 3 TILLSTÅNDSMYNDIGHETENS BEHÖRIGHET OMRÅDETS PLANLÄGGNING FÖRLÄGGNINGSPLATSEN OCH DESS MILJÖ UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN grannfastighetens flugproblem och misstanke om att den ansökta verksamheten orsakar flugproblemen. Enligt 33 i miljöskyddslagen kan den kommunala miljövårdsmyndigheten i enskilda fall överföra ett till dess beslutanderätt hörande tillståndsärende till regionförvaltningsverket för avgörande, om ärendet kräver sådan särskild sakkunskap som inte kan fås i kommunen. Verksamheten finns på oplanerad jord- och skogsbruksmark. Omgivningen kring svinhuset består av skogs- och åkermark. Kring svinhuset, gödsellagren i anslutning till svinhuset och närområdet finns 7 st. bostadsfastigheter och ett daghem. Närmaste grannar bor på ca meters avstånd i nordlig riktning från svinhuset. Ca 500 m:s avstånd från svinhuset, på samma lägenhet som svinhuset är beläget på, finns en ca 360 m 3 stor fjärrgödselbrunn med fast tak. Esse å befinner sig ca 350 m norr om svinhuset. Ca 50 m söder om svinhuset finns ett järnvägsområde. Svinhuset befinner sig inte på grundvattenområde. Det närmaste grundvattenområdet viktigt för vattenanskaffningen är Sandnäset, som är beläget ca 10 km väster om svinhuset. Lägenheten är ansluten till det kommunala vattenledningsnätet (Pedersöre Vatten). I närområdet finns inga Natura-områden. Närmaste Natura området är Sandsundfjärden som ligger ca 6,5 km väster om svinhuset. Johan Snellmans verksamhet gäller svinhushållning. I svinhuset finns högst 95 suggor med smågrisar i produktion och 400 slaktsvin. Enligt sökanden finns det i svinhuset 67 platser på sinsuggs- och betäckningsavdelningen, 28 platser på grisningsavdelningen, 2 galtplatser på betäckningsavdelningen och 400 platser för slaktsvin. Smågrisarna flyttas från avvänjningsavdelningen vid 10 veckors ålder till slaktsvinsavdelningen. Ca st. smågrisar säljes för medlingen per år.

4 4 Behandling av gödsel Gödselhanteringen i svinhuset för 67 sinsuggor fungerar med fast gödsel där urin sugs upp i strö. Gödselhanteringen för 28 grisningsplatser fungerar med fast gödsel där urin leds till svämgödselbrunn. I avvänjningsavdelningen fungerar gödselhanteringen med fast gödsel där urin sugs upp i strö. Som strömaterial används halm och torv. För slaktsvinen fungerar gödselhanteringen med flytgödsel. I anslutning till svinhuset finns två flytgödselbrunnar med flytande tak vars volymer enligt ansökan är ca 556 m 3 och 556 m 3. Flytgödsel pumpas från svinhuset till flytgödselbrunnarna via en pumpbrunn vars storlek är ca 100 m 3. Flytgödselbrunnarna fylls på ovanifrån. Flytgödselrännornas volym är 50 m 3. Gödselstädernas areal är 135 m 2 och 144 m 2. Gödselstädernas kanter är ca 1 m och de är försedda med körramp ca 50 cm. Enligt ansökan används flytgödselbrunnen på 500 m:s avstånd från svinhuset inte för närvarande. Tvätt- och sanitetsvatten från svinhuset leds till flytgödselbrunnarna. Johan Snellman har sammanlagt 83,24 ha åker till förfogande för spridning av gödsel. Enligt sökanden är åkrarna för spridning av gödsel inte belägna på grundvattenområde. Avfall Enligt ansökan förs döda djur till Honkajoki. Övrigt avfall levereras till Ekorosk. Det finns en frysbox i svinhuset för lagring av döda djur och annat djuravfall. Bränslecisterner och kemikalier Enligt ansökan finns det en liters bränslecistern under jord. Det finns andra oljeprodukter, högst liter, som förvaras ovan jord. Ventilation och trafik Svinhuset har automatisk ventilation. Av verksamheten förorsakas följande trafik: slaktbil ca 2 gånger per månad, fodertransport med traktor.

5 5 MILJÖBELASTNING OCH HUR DEN BEGRÄNSAS BEHANDLING AV ÄRENDET Enligt ansökan kalkas gödselplattorna. Torv tillsätts också på gödselplattorna. Komplettering av tillståndsansökan Miljötillståndsansökan har kompletterats , och Kungörelse av tillståndsansökan Ansökan har kungjorts på Pedersöre kommuns och Regionförvaltningsverkets i Västra och Inre Finland officiella anslagstavlor under tiden Handlingarna har funnits till påseende under kungörelsetiden vid Pedersöre kommungård. De parter som ärendet speciellt berör har informerats skilt per brev. Inspektion Med anledning av miljötillståndsansökan inspekterades Johan Snellmans svinhus Inspektionsprotokollet är bifogat till ansökningshandlingarna. Utlåtanden Regionförvaltningsverket har med anledning av miljötillståndsansökan begärt utlåtande av kommunstyrelsen och miljövårdsmyndigheten i Pedersöre kommun, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten samt Pedersöre kommuns miljöhälsovårdsmyndighet. 1) Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, ansvarsområdet för miljö och naturresurser, miljöskyddsgruppen för vatten och jordbruk, framför att de befintliga flytgödselbrunnarna i anslutning till svinhuset bör fyllas på underifrån för att minska luktolägenheter. Flytgödselbrunnar som inte är täckta med fast tak är försedda med flytande täckning (t.ex. styroxkulor eller ett ca 10 cm tjockt torvlager). Pumpbrunnen mellan svinhuset och flytgödselbrunnen bör vara försedd med fast tak. Gödselbrunnar utan fast tak inhägnas med staket enligt Jord- och skogsbrukministeriets byggnadsdirektiv. Gödseln som lagras på gödselplattorna i anslutning till svinhuset täcks (t.ex. med svart plast eller presenning) under tiden för att förhindra uppkomst av flugor. Alternativ kalkas gödseln på gödselplattorna regelbundet under tiden Vid kalkning av

6 6 gödseln skall tillräckligt med kalk användas och kalken skall spridas jämnt ut över gödseln. Vid behov skall flugor bekämpas med kemiska bekämpningsmedel. För lagring av döda djur bör det finnas ändamålsenliga kyllager på lägenheten. WC-avloppsvatten skall ledas till separat sluten tank och transporteras till anläggning med tillstånd att behandla ifrågavarande avfall. Avloppsvatten kan även behandlas på annat av Pedersöre kommun godkänt sätt, i enlighet med stadsrådets förordning (209/2011) om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför vattenverkens avloppsnät. Övriga tvättvatten från svinhuset kan ledas till flytgödselbrunn. För spridning av gödsel bör det finnas minst 79 ha åker till förfogande. 2) Miljövårdsmyndigheten i Pedersöre kommun framför att det befintliga durstallet inte har utvidgats så att djurantalet som beviljats i miljötillståndsbeslutet år 1998 förverkligats. Sökanden anser att verksamheten på dess nuvarande nivå med 95 suggor och 400 suggor är lämplig och att han inte är i behov av en utvidgad verksamhet. Därför ändrades miljötillståndsansökan att omfatta nuvarande djurmängd. Under flera år har klagomål inkommit till miljövårdsnämnden från grannarna angående besvärande flugförekomster i deras bostadshus samt misstanke om att den ansökta verksamheten orsakar flugproblemen. Därför ordnade den regionala övervakningsmyndigheten (NTM-centralen) under sommarmånaderna 2012 regelbunden granskning av omgivningen utanför djurstallet. Vid granskningstillfällena deltog kommunens miljövårdssekreterare samt hälsoinspektör. Vid alla granskningstillfällen (3 st.) kunde konstateras att det inte fanns onormalt stora flugförekomster vid svinhuset. För att motverka eventuellt uppkomst av flugor vid gödselhantering av den fasta gödseln bör användas rikligt med strötorv och kalk på gödselstacken. Under sommarmånaderna bör användas täckning av gödselstacken med svart plast eller motsvarande material. Detta för att motverka att eventuella i gödseln förekommande fluglarver utvecklas till fulla flugindivider. Alternativt kan gödseln transporteras från djurstallet för stacklagring på åker. Torv bör används även i suggavdelningen inne i djurstallet. Normal flugbekämpning med på marknaden tillgängliga bekämpningsmedel bör utföras inne i suggavdelningen. Miljövårdsnämnden förordar ansökan om justering av miljötillståndsbestämmelserna.

7 7 3) Hälsoinspektionsbyrån i Jakobstad framför att från år 2002 och framåt har det vid inspektioner utförda av hälsoinspektionen på grund av klagomål vid några av de närmaste bostadshusen till Snellmans fähus tidvis konstaterats onormalt stora flugförekomster inne och utanför bostaden. Det har till och med konstaterats att flugorna utgjort en sanitär olägenhet i bostaden. Det har dock inte kunnat fastställas att flugorna skulle härstamma från Snellmans svinhus. Sommaren 2012 utfördes tre inspektioner vid Snellmans svinhus tillsammans med miljövården i Pedersöre och regionförvaltningsverket. Vid inspektionerna konstaterades inga onormalt stora flugförekomster vid svinhuset eller runt gödselstäderna. Hälsoinspektionen gjorde även samtidigt två inspektioner vid en av de närmsta bostäderna (Roslunds vid Katternövägen 49). Inte heller vid bostaden konstaterades stora flugförekomster sommaren Avståndet från Snellmans svinhus till närmaste bostadshus är ca 250 meter, vilket är i det närmaste laget. Hälsöinspektionen förordar dock att miljötillstånd för den ansökta verksamheten beviljas, förutsatt att eventuella olägenheter i form av flugor och lukt förebyggs med hjälp av bästa möjliga teknik, definierad av miljötillståndshandläggaren. Anmärkningar och åsikter 4) A och B samt C och D framför att Johan Snellmans lägenhet befinner sig på ett kort avstånd av ca 200 m från egnahemshusen. C och D vita tvåvåningshus syns förövrigt även i bakgrunden på ett fotografi som är bifogat i anmärkningen varur Snellmans stacklagringssystem och sätt klart framgår. De flugproblem som funnits så länge Snellman tillåtits bedriva sin uppfödningsverksamhet har pågått i över 10 års tid. Problemet har varit massivt och i praktiken förstört boendet för de hörda sommartiderna. Därtill har den abnorma flugmängden medfört att kök, tapeter mm till stora delar förstörts av flugavföring och ständig tvätt av nedsmutsade ytor. Till denna del torde det vara tillfyllest att hänvisa till besvärsprocesser i förvaltningsdomstolarna samt därtill anslutna skrivelser och intyg från hälsovårdsmyndigheterna. Flugproblemet torde således vara ett ostridigt faktum. Det torde även vara ett ostridigt faktum att kommunen, som ursprungligen tillåtit byggnation utan tillräckliga garantier för att undvika sanitära problem, misslyckats i sina försök att råda bot på situationen, vilket utmynnat i passivitet och negligerande av förvaltningsdomstolars beslut. Snellman har under alla år tillåtits att lagra stora gödselmängder i anslutning till produktionsbyggnaden. Kommunen har inte tillsett att denna lagring har uppfyllt nödbefunna krav för att därigenom undvika

8 8 ett flugproblem. Kommunen har dessutom tillåtit Snellman att stacklagra gödsel under sommarhalvåret och dessutom med ett åsidosättande av de krav som ställs på en fungerade och tillåten stacklagring exempelvis gällande tiden för lagringen samt täckande av densamma. Även i dagens läge har Snellman otäckta stacklagringar nära Kållby å. Tillåts denna lagring fortsätta under sommaren, som situationen tidigare har varit, kommer naturligtvis ett stort flugproblem ånyo att uppstå även inkommande sommar. Sommaren 2012 upplevdes vara något bättre än tidigare år beträffande flugproblemet men situationen hotar naturligtvis att åter förvärras och återgå till tidigare situation. Orsaken härtill står att finna däri att Snellman inte upplevs ta flugproblemet på allvar och vidtar ej heller de åtgärder som borde vidtas för att komma ifrån problemet såsom täckande av gödselstack med plast samt stacklagra på ett tryggt sätt och framför allt inte tillåta stacklagring sommartid o.s.v. Den produktion som Snellman hittills bedrivit har medfört ett enormt flugproblem och den grundläggande orsaken till problemet kan inte åtgärdas via de åtgärder som hittills föreslagit eller krävts eftersom dessa visat sig vara otillräckliga och framför allt inte iakttagits av Snellman. Det är vidare en omöjlighet att ständig kontrollera att Snellman uppfyller sina skyldigheter och ges dessutom förhandsmeddelande om kontroller som kommer att ske, är naturligtvis situationen då i skick för att därefter återgå till det normala. Skadelidanden har däremot ingen personligt möjlighet att kontrollera dessa förhållanden eftersom detta skulle inkräkta på Snellmans integritet. A,B och C,D bestämda uppfattning är att antalet svin inte har någon avgörande betydelse vad gäller flugproblemet eftersom gödselmängden i vilket fall som helst kommer att medföra en avsevärd produktion av avfall. I praktiken torde totala mängden avfall vara i praktiken densamma trots att Snellman formellt ändrat något på antalet suggor och slaktsvin eftersom besättningen sannolikt inte tidigare uppgått till maximala antal utgående från att antalet suggor nu föreslås ökas trots att antalet slaktsvin samtidigt skulle minska. Således måste villkoren för verksamheten under alla omständigheter skärpas så att lagring av gödsel intill produktionsanläggningen förbjuds under nuvarande former och stacklagring ute på åkrar även likaså förbjuds. Som ett villkor för fortsatt tillstånd måste även ställas krav på en modern avfallshantering vilket omfattar svämbrunn för lagring och svämgödsling av åkrar även gällande det fasta avfallet/gödseln. Endast på detta sätt kan man komma ifrån problemet med ständigt återkommande extrema mängder av flugor. I annat fall måtte ansökan i sin helhet avslås.

9 9 REGIONFÖRVALTNINGSVERKETS BESLUT Hörande av verksamhetsidkaren och bemötande Sökanden har med ett brev daterat reserverats möjlighet att bemöta de utlåtanden, anmärkningar och åsikter som har givits om ansökan. Sökanden har inkommit med ett bemötande daterat och framför bl.a. följande. Sökanden har enligt överenskommelse med miljövårdsnämnden i Pedersöre på försök kört bort all fast gödsel från svinhuset under tre år (2009, 2010 och 2011) till Storkärret men detta har inte haft någon betydelse enligt A och B. Det behövs således ingen fjärrlagring. Gödseln skall lagras på gödselplattorna vid svinhuset och skötas enligt miljötillstånd. Sökanden framför att enligt påminnelsen har han haft gödsel placerad på en åker i Holma, men att det är hans rågrannars gödsel som har körts dit under vintern och spridits ut vid vårsådden. Avgörande TILLSTÅNDSBESTÄMMELSER Regionförvaltningsverket justerar tillståndsbestämmelserna i beslutet som givits enligt 2 i lagen om miljötillståndsförfarande beviljat av miljövårdsnämnden i Pedersöre kommun, daterat , samt ändrar djurmängden enligt detta beslut. Svinhuset finns på lägenheten Hermans 7:250 i Kållby by Pedersöre kommun. I svinhuset får hållas maximalt 95 suggor med smågrisar (under 12 veckor) och 400 slaktsvin. Verksamheten skall bedrivas i enlighet med ansökan och dess kompletteringar, om inte annat bestäms i tillståndsvillkoren. De justerade tillståndsbestämmelserna som gäller verksamheten lyder på följande sätt. 1. Lagring av flyt- och fastgödsel samt avloppsvatten Flytgödseln som uppkommer i djurhushållningen skall lagras i flytgödselbrunnar av vattentätt material på ett sådant sätt att den inte förorenar miljön. För den djurmängd som framförts i ansökan och i dess kompletteringar bör det finnas en total lagringsvolym för flytgödsel, regn- och tvättvatten på minst m 3. Den fasta gödseln som uppkommer i djurhållningen skall lagras i gödselstäder med vägg- och bottenkonstruktionen av vattentätt material på ett sådant sätt att den inte förorenar miljön. För den djurmängd som framförts i ansökan och i dess kompletteringar bör det

10 10 finnas en total lagringsvolym för fastgödsel och regnvatten på minst 609 m 3. Vid lagring av fast gödsel på det två befintliga gödselstäderna i anslutning till svinhuset (135 m 2, lagringsvolym 270 m 3, och 144 m 2, lagringsvolym 288 m 3 ) skall även tillståndbestämmelse 3 beaktas. Golvet i svinhuset, flytgödselrännorna, flytgödselbrunnarna, pumpbrunnen och gödselstäderna bör vara byggda av vattentät betong (minst klass K30-2) enligt jord- och skogsbruksministeriets byggnadsdirektiv. Flytgödselbrunnar med flytande tak bör utrustas med tillräckligt tätt och minst 1,5 m högt skyddsnät, mätt från marken, enligt jord- och skogsbruksministeriets byggnadsdirektiv. På utsidan av båda gödselstäderna skall en tätbottnad lastningsplatta av t.ex. asfalt eller betong anläggas. Åtgärder skall vara utfärd senast Urin/regnvatten från gödselstäderna som inte leds till flytgödselbrunnarna skall sugas upp i torv för att förhindra att det kommer ut i miljön. Gödsellagren skall skötas så att de inte överfylls. Användning och tömning av gödselbrunnarna och gödselstäderna samt lastning och transport av fast- och flytgödsel bör ske på ett sådant sätt att det inte uppstår förorening, sanitär olägenhet eller uppkommer annan väsentlig olägenhet för grannarna. Avloppsvatten från WC skall ledas till separat sluten behållare och levereras till anläggning som har miljötillstånd att behandla ifrågavarande avfall. Avloppsvattnet kan även behandlas på annat av Pedersöre kommun godkänt sätt i enlighet med statsrådets förordning (209/2011) om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför avloppsnät. Åtgärden skall vara utfört senast Hantering och utnyttjande av flyt- och fastgödsel Flytgödseln, fastgödseln och avloppsvatten från tvätt av svinhuset bör i första hand utnyttjas som gödsel på åker. Gödseln och tvättvatten kan också föras för behandling till anläggning med miljötillstånd, om verksamhetsidkaren i god tid före överlåtandet av gödseln inlämnar ett skriftligt avtal till tillsynsmyndigheten. För spridning av gödsel och tvättvatten bör det oavbrutet finnas minst 79,6 ha lämplig åker till förfogande. Om det sker ändringar i gödselhanteringen bör det skriftligen anmälas till närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten. Vid spridningen av gödsel på åker bör stadsrådets förordning 931/2000 om begränsningar av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket beaktas. Vid spridningen bör man också beakta åkerns markartering, gödselns kväve- och fosforinnehåll samt växternas näringsbehov.

11 11 Lastning av gödsel till transportfordon skall ske på ett underlag med tät botten. Konstruktionerna och fordonen som används vid transporten av gödsel skall vara sådana att det under tömningen av gödsellagren eller under transporterna inte inträffar utsläpp. Om gödsel kommer ut i miljön bör gödseln omedelbart avlägsnas och området städas. Om det i anslutning till svinhuset tvättas utrustning som är avsedd för transport och spridning av gödsel eller djurtransporter, bör tvättningen ske på tätt underlag. Tvättvattnet skall ledas till en gödselbrunn eller en skild sluten behållare och utnyttjas i åkerbruket eller föras till en anläggning med miljötillstånd. Gödselspridningsutrustningen bör väljas så att man med den uppnår bästa möjliga spridningsnoggrannhet. Spridningen av gödsel måste ske på ett sådant sätt att luktolägenhet inte förorsakas bosättningen i närheten av spridningsarealerna. Hantering och lagring av gödsel bör ske på ett sådant sätt att det inte uppstår utsläpp i miljön, diken, vattendrag, grundvatten eller uppkommer annan väsentlig olägenhet för grannarna. Gödsel och tvättvatten får inte spridas på frusen eller snötäckt mark och inte heller på vattenmättad mark. Gödsel får inte spridas under tiden Om marken är ofrusen och torr så att inget rinner ut i ett vattendrag eller det inte finns någon risk för alvförtätning, kan gödsel på hösten spridas ut högst till den 15 november och utspridningen på våren påbörjas tidigast den 1 april. När det gäller vallväxtlighet får ytgödsling inte ske efter den 15 september. På åkerområden som gång på gång översvämmas av vårfloden är kvävegödsling förbjuden under tiden mellan den 1 oktober och den 15 april, med undantag för det växtbestånd som anläggs. Gödsling med kvävegödselmedel närmare ett vattendrag än fem meter är förbjuden. Därefter är ytgödsling med kvävegödselmedel förbjuden på en sträcka av fem meter, om åkerns lutning överstiger 2 %. Ytgödsling med kreatursgödsel är förbjuden om åkerns genomsnittliga lutning överstiger 10 %. Vid spridning av gödsel lämnas runt brunnar, som används för anskaffning av hushållsvatten, en skyddszon på meter som inte gödslas. Spridning av flytgödsel, tvätt- eller avloppsvatten eller andra flytande organiska gödselmedel är förbjudet på grundvattenområden. Spridning är tillåten endast i specialfall, om verksamhetsidkaren på basen av markundersökningar eller motsvarande tillförlitliga utredningar kan påvisa att spridningen inte förorsakar risk för förorening av grundvattnet. Vid överlåtelse av gödsel bör verksamhetsidkaren försäkra sig om, att mottagarna är informerade om gödselanvändningen och har för avsikt att sprida gödseln enligt gällande bestämmelser.

12 12 3. Minskning av luktolägenheter och flugförekomst Flytgödselbrunnarna skall fyllas på nerifrån eller under svämgödselytan för att minska luktolägenheter. Flytgödselbrunnarna bör förses med fast tak eller täckas med minst 10 cm tjock flytande täckning t.ex. torv, styrox-kulor eller annat motsvarande material. Man bör försäkra sig om att den flytande täckningen täcker hela slamytan t. ex. genom att förse gödselbrunnen med vindskydd. Pumpbrunnen skall vara försedd med fast tak. Den fasta takkonstruktionen på flytgödselbrunnen som är belägen ca 500 m från svinhuset skall upprätthållas i fall brunnen kommer att användas för gödsellagring. Åtgärderna skall vara utförda senast Ett ca 80 m brett skyddande trädbestånd på lägenheten mellan svinhuset och Katternövägen skall bevaras. Skogen skall förnyas och skötas så att den skyddande effekten oavbrutet bevaras. Utrymmena i svinhuset bör hållas rena och temperaturen i svinhuset skall hållas så låg som möjligt för att minska luktolägenheterna. Svinhusets och flytgödselbrunnarnas omgivning samt färdvägarna skall hållas rena och i gott skick. Torv bör användas som strömaterial i suggavdelningen i svinhuset. Flugkämpning med på marknaden tillgängliga medel bör utföras i suggavdelningen. På gödseln som lagras på gödselplattorna i anslutning till svinhuset bör det användas rikligt med torv. Gödsel som lagras i gödselstäderna skall täckas med svart plast eller presenning och kalkas regelbundet under tiden för att förhindra uppkomst av flugor. Vid kalkning av gödseln skall tillräckligt med kalk användas och kalken skall spridas jämnt ut över gödseln. Vid behov skall flugor bekämpas med kemiska bekämpningsmedel. Lagringsutrymmena för flytgödsel bör tömmas vid behov, dock grundligt minst en gång per år. Fastgödselstäderna skall tömmas grundligt under våren, dock senast Lagringsutrymmena för flytoch fastgödsel bör regelbundet kontrolleras och eventuella bristfälligheter åtgärdas omedelbart. Foder skall förvaras i täckta byggnader eller täckta behållare, som är avsedda för förvaring, på ett sådant sätt att inte fåglar eller andra skadedjur kan komma i kontakt med fodret. Gödsel som sprids ut bör nedmyllas omedelbart dock senast inom ett dygn efter att gödseln spridits ut förutom om gödseln sprids i växande gröda. Vid spridning av gödsel rekommenderas att placeringsspridare användas. Inom en radie av 500 m från svinhuset får gödsel inte lagras i stackar och gödsel som sprids ut skall myllas ner inom fyra timmar efter att gödseln spritts ut. Spridningstidpunkten bör väljas så att

13 13 olägenheterna för grannarna är minsta möjliga vid spridningen av gödsel. 4. Avfallshantering Lagringen och behandlingen av avfallet som uppstår i verksamheten skall ordnas så, att det inte medför sanitär olägenhet, osnygghet, nedskräpning, luktolägenhet eller förorening av marken, yt- eller grundvattnet eller andra olägenheter för hälsa eller miljö. Farligt avfall (t.ex. spillolja, lysrör och ackumulatorer) bör föras till ett mottagningsställe för problemavfall. I övrigt ska avfallshanteringen ske i enlighet med Pedersöre kommuns avfallshanteringsbestämmelser. 5. Döda djur Döda djur och annat djuravfall, som uppstår i verksamheten, skall så fort som möjligt föras till en anläggning med miljötillstånd för behandling av ifrågavarande avfall. Långvarig lagringen av döda djur och annat djuravfall bör undvikas och kortvarig lagring bör ordnas så att den inte förorsakar olägenhet för hälsa, luktolägenhet eller osnygghet. Djuravfall får inte grävas ner. Lagring av döda djur och annat djuravfall skall ske i ändamålsenliga kyllager. 6. Lagring av kemikalier och bränsle Kärlen som används för förvaring av kemikalier bör vara försedda med lock och av kärlen bör framgå innehållet. Kemikalierna bör förvaras i låsta utrymmen. Bränsle som lagras på lägenheten bör vara dubbelmantlade eller placerade i skyddsbassänger så att bränsle inte kan rinna ut i omgivningen, vid eventuella läckage. Med tak eller motsvarande anordning skall regnvatten hindras från att nå skyddsbassängerna. Alternativt kan skyddsbassängerna förses med en oljeavskiljningsbrunn. Bränslecisternerna skall vara utrustade med ett system som förhindrar överfyllning och med hävertstopp. Åtgärderna skall vara utförda senast I närheten av bränslecisternen bör det finnas tillräckligt med torv eller annat motsvarande material för uppsugning av bränsle vid eventuella läckage. Eventuella läckage ska omedelbart anmälas till brand- och räddningsmyndigheten. 7. Kontroll och rapportering Flytgödselbrunnarna och pumpbrunnen samt deras täckning, avfallsutrymmenas och bränslecisternernas skick skall kontrolleras tillräckligt ofta. Ifall i konstruktionerna eller anläggningarna upptäcks

14 14 skador eller funktionsstörningar, som kan leda till utsläpp eller olägenhet, skall de omedelbart åtgärdas. Flytgödseln skall analyseras med avseende på totalkväve, lösligt kväve samt löslig fosfor åtminstone var femte år. Verksamhetsidkaren ska föra bok över verksamheten och årligen rapportera följande uppgifter om föregående års verksamhet: - uppgifter om djurmängder - gödselmängd som uppkommit i verksamheten (m 3 /år) - uppgifter om gödsellagringen samt åtgärder som vidtagits för att minska uppkomsten av flugor - uppgifter om vart gödseln förts eller mottagare och tidpunkt -uppgifter om antalet döda djur (st./år eller t/år) och vart de förts för behandling samt tidpunkt - resultatet av gödselanalysen - uppgifter om eventuella störningar i verksamheten eller andra avvikande situationer - uppgifter om nya eller förändrade spridningsarealer och avtal samt kartor Uppgifterna om verksamheten bör årligen sändas till närings-, trafikoch miljöcentralen i Södra Österbotten, ansvarsområdet för miljö- och naturresurser och miljövårdsmyndigheten i Pedersöre kommun före utgången av februari månad om inte tillsynsmyndigheten besluter annorlunda. Rapporten bör i första skickas i elektronisk form via ItellaTYVI-systemet ( eller annat motsvarande system, enligt tillståndsmyndighetens direktiv. 8. Övriga bestämmelser och ändring av tillstånd Verksamhetsidkaren skall tillräckligt väl känna till den för branschen bästa tillgängliga tekniken och vara beredd på att ta i bruk den. Om utsläppen kan minskas utan oskäliga kostnader på grund av att den bästa tillgängliga tekniken har utvecklats, kan krav ställas på att tillståndsbeslutet skall ändras. Vid utvidgning av verksamheten, ändring av verksamheten eller nedläggning av verksamheten bör en anmälan göras i god tid till tillsynsmyndigheten. Om tillståndshavaren ändras skall den nya tillståndshavaren meddelas till tillsynsmyndigheten. Om verksamheten ändras eller utvidgas väsentligt ska ett nytt miljötillstånd sökas för verksamheten.

15 15 MOTIVERING TILL BESLUTET Förutsättningar för beviljande av tillstånd Regionförvaltningsverket har i detta beslut justerat tillståndsbestämmelserna samt ändrat djurantalet i miljövårdsmyndighetens i Pedersöre kommun beslut givet enligt 2 i lagen om miljötillståndsförfarande daterat Enligt 4 1 mom i lagen om införande av miljöskyddslagstiftningen (113/2000) skall ett tillstånd som har varit i kraft när miljöskyddslagen trädde i kraft och som har givits med stöd av lagen om införande av miljöskyddslagsstiftningen iakttas. Enligt 4 3 mom i lagen ska kap. 9 i miljöskyddslagen (86/2000) tillämpas på beslut som har givits enligt lagen om miljötillståndsförfarande. Enligt 55 i miljöskyddslagen skall i ett tillstånd som gäller tillsvidare föreskrivas när en ansökan om justering av tillståndsvillkoren senast ska göras och vilka utredningar som då ska läggas fram, om inte en sådan föreskrift skall anses vara uppenbart onödig. Justerade tillståndsbestämmelser behövs för att svinhusets verksamhet skall kunna utövas enligt krav som har stadgats i miljöskyddslagen, avfallslagen och i lagen angående vissa grannelagsförhållanden samt förordningar som utfärdats med stöd av dem. Enligt 58 i miljöskyddslagen skall den myndighet som har beviljat ett tillstånd på ansökan av tillståndshavaren, en tillsynsmyndighet, den myndighet som bevakar allmänt intresse eller den som orsakats olägenhet ändra tillståndet, om den förorening eller risk för förorening som verksamheten medför väsentligen avviker från vad som bedömts på förhand. Svinhuset har inte utvidgats enligt miljötillståndsbeslutet år 1998 och sökanden har ansett att verksamhetens nuvarande nivå är lämplig. Således kan den förorening eller risk för förorening som verksamheten medför anses minska från vad som bedömts på förhand. Enligt 41 1 mom. i miljöskyddslagen beviljas ett miljötillstånd om verksamheten uppfyller de krav som ställs i miljöskyddslagen och i avfallslagen samt i de förordningar som har utfärdats med stöd av dem. Enligt 42 1 mom. i miljöskyddslagen kräver beviljande av tillstånd att verksamheten, med beaktande av tillståndsvillkoren och verksamhetens placering, inte i sig eller tillsammans med andra verksamheter medför 1) olägenhet för hälsan, 2) annan betydande förorening av miljön eller risk för sådan, 3) konsekvenser som förbjuds i 7-9 i miljöskyddslagen, 4) leder till försämring av speciella naturförhållanden eller till att vattenförsörjningen eller någon annan från allmän synpunkt viktig användningsmöjlighet äventyras inom det

16 16 område som påverkas av verksamheten, 5) sådant oskäligt besvär som avses i 17 1 mom. lagen angående vissa grannelagsförhållanden. Enligt mom. 2 i paragrafen får verksamheten inte placeras i strid med detaljplanen. Vid placeringen skall dessutom iakttas 6. Enligt 6 i miljöskyddslagen skall verksamhet som medför risk för förorening av miljön om möjligt placeras så att verksamheten inte orsakar förorening eller risk för förorening samt så att förorening kan motverkas. Enligt 17 1 mom. i lagen angående vissa grannelagsförhållanden får bland annat en fastighet eller byggnad inte användas så att grannarna eller de som bor eller innehar fastigheter, byggnader eller lägenheter i närheten orsakas oskäligt besvär av ämnen som är skadliga för miljön som t.ex damm, lukt eller buller. Enligt samma paragrafs andra moment skall vid bedömningen av hur oskäligt besväret är beaktas de lokala förhållandena, hur vanligt besväret är i övrigt, hur kraftigt och varaktigt besväret är, den tidpunkt då besväret uppstod samt andra motsvarande omständigheter. Enligt 43 1 mom. i miljöskyddslagen skall tillståndet förenas med behövliga villkor om hindrande av förorening bland annat om utsläpp, hindrande och begränsning av utsläpp och utsläppsstället, avfall samt minskning av avfall och dess skadlighet. Enligt 46 1 mom. i miljöskyddslagen skall tillståndet förenas med behövliga villkor om driftskontroll, kontroll av verksamhetens utsläpp och avfall samt verksamhetens miljöpåverkan. Tillståndsprövning och motivering till avgörandet Då man beaktar de justerade tillståndsbestämmelserna, djurantalet i svinhuset och åtgärder som har vidtagits eller skall vidtas för att minimera luktolägenheter och flugförekomst, förorsakar verksamheten inte sådan olägenhet eller oskäligt besvär för omgivningen som avses i lagen. Motiveringar till tillståndsbestämmelserna Tillståndsbestämmelse 1. Kravet på lagringen av flytgödsel, fastgödsel tvätt- och avloppsvatten från svinhuset har ställts så att lagringsvolymen motsvarar 12 månaders lagringsbehov (statsrådets förordning om begränsningar av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket, 931/2000). Kravet på lagringstid samt på att golvet i svinhuset, gödselrännorna, flytgödselbrunnarna och pumpbrunnarna skall vara byggda av vattentätt material (JSM-BBA C4 byggnadsbestämmelser och -anvisningar), kravet på att gödsellagringsutrymmena skall kontrolleras regelbundet och eventuella bristfälligheter åtgärdas omedelbart har ställts för att förhindra förorening av marken samt yt- och grundvattnet, olägenheter för hälsa och för att främja den allmänna trivseln i miljön.

17 17 Djurmängden enligt miljötillståndet producerar kalkylmässigt ca m 3 flytgödsel och urin samt 580,8 m 3 fastgödsel årligen. Då man beaktar utrymmet för regnvatten i flytgödselbrunnarna (ca 113 m 3 ) är behovet av lagringsvolym i flytgödselbrunnarna ca m 3. Behovet av lagringsvolym för fast gödsel är 609 m 3 då man också beaktar utrymmet för regnvatten i fastgödselstäderna (27,9 m 3 ). Ströbädden vars lagringskapacitet är ca 49 m 3, har ansets kunna tömmas en gång per år, direkt på åker. Verksamhetsidkaren har framställt tillräckligt med lagringsvolym då störbäddens volym har godkänts som lagringskapacitet (1 262 m 3 flytgödselvolym i anslutning till svinhuset och 360 m 3 :s fjärrgödselbrunn, 558 m 3 i gödselstäder och 49 m 3 i svinhusets ströbädd) för flyt- och fastgödsel, regn- och tvättvatten. Kravet har ställts att avloppsvatten från WC behandlas i enlighet med statrådets förordning (209/2011) om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför vattenverkens avloppsnät. Tillståndsbestämmelse 2. Kravet har ställts för att övervaka att hanteringen och utnyttjandet av flyt- och fastgödsel sker sakenligt, så att det inte uppstår förorening av yt- och grundvattnet eller olägenheter för hälsan. Behovet av spridningsareal grundar sig på kraven i miljöministeriets anvisning om miljöskydd vid husdjursskötsel 1/2010. Behovet av åkerareal är minst en hektar per 6 slaktsvin och en hektar per 2,7 suggor med smågrisar (under 12 veckor). Verksamhetsidkaren har framställt tillräckligt med åkerareal för spridning av gödsel, så att risken för urlakning av näringsämnen och övergödsling förhindras. Vid spridningen av flytgödsel bör bestämmelserna i statsrådets förordning (931/2000) om växternas maximala mängd gödsel beaktas. Tillståndsbestämmelse 3. Kraven har ställts för att minska luktolägenheterna från svinhuset och lagring av gödsel, för att förhindra att det uppstår olägenhet för hälsan och för att främja den allmänna trivseln i miljön samt för att förhindra att det uppstår problem med flugor, fåglar och andra skadedjur vid svinhuset. Genom att täcka flytgödselbrunnarna med fast tak eller flytande täckning minskas luktolägenheter. Samtidigt förhindrar man att det uppstår olägenheter för hälsan och miljön och den allmänna trivseln i miljön främjas.

18 18 Med kravet på att lagringsutrymmena för flyt- och fastgödsel skall tömmas grundligt en gång per år minskas luktolägenheter och försäkras om att lagringsutrymmenas nyttovolym består. Kravet på att lagringsutrymmen för fast gödsel töms under våren, dock senast 15.6., har ställts för att minska luktolägenheter och flugproblem. I samband med tömningen kan man också kontrollera lagringsutrymmenas skick. Genom att täcka och kalka gödsel som lagras i gödselstäderna minskas luktolägenheter och flugproblem samt förhindras olägenheter för hälsan. För att minska olägenheterna vid spridning av gödseln bör gödseln nedmyllas omedelbart, dock senast inom ett dygn efter att gödseln spridits ut. Vid spridning av gödsel inom en radie av 500 m från svinhuset, skall gödseln myllas ner inom fyra timmar efter att gödseln spridits ut. Gödsel skall inte uppbevaras i stackar inom en radie av 500 m från svinhuset. Kravet har ställts för att minska luktolägenheter och problem med riklig flugförekomst. Tillståndsbestämmelse 4. Tillståndshavaren är skyldig att ombesörja att problemavfall och annat avfall inte orsakar förorening av marken, ytoch grundvattnet. Tillståndshavaren är också skyldig att ordna en fungerande avfallshantering, såsom att problemavfall lämnas till sakenlig behandling samt att återvinningsbart avfall hålls separat från annat avfall och lämnas till sakenlig behandling. Tillståndsbestämmelse 5. Enligt Europaparlamentets och -rådets förordning (1069/2009) skall djurkroppar och annat djuravfall behandlas vid en anläggning för bränning eller bearbetning av djuravfall. Bestämmelsen om lagringen och behandlingen av djurkroppar och annat djuravfall har utfärdats för att förhindra olägenhet för hälsan och miljön och luktolägenhet. Tillståndbestämmelse 6 om lagring av kemikalier och bränsle har utfärdats för att förhindra att lagringen förorsakar förorening av marken samt yt- och grundvattnet. Tillståndsbestämmelse 7. Genom att regelbundet kontrollera flytgödsel- och pumpbrunnarnas, gödselstädernas samt bränslecisternernas konstruktioner och skick kan man försäkra sig om att de är täta och omedelbart vidta åtgärder om läckages uppstår. Den årliga bokföringen över verksamheten bör göras för att tillsynsmyndigheten skall ges den information som behövs för att övervaka verksamheten. Tillståndsbestämmelse 8. Verksamhetsutövaren bör ha tillräckligt med kunskaper om möjligheten att minska utsläppens skadliga inverkan och därtill följa med utvecklingen av den för branschen bästa tillgängliga tekniken. Om man utan oskäliga kostnader kan minska utsläppen med

19 19 BESLUTETS GILTIGHETSTID anledning av att den för branschen bästa tekniken har utvecklats, kan tillståndsbeslutet ändras. Genom anmälan om förändringar i verksamheten, såsom utvidgning eller upphörande av verksamheten och förändringar i verksamhetens inriktning eller andra för tillsynen väsentliga förändringar upprätthålls kontakten till tillsynsmyndigheten. På basen av anmälan granskar myndigheten förändringens inverkan på givna tillståndsvillkor och huruvida det är skäl att ändra tillståndet. Svar på specifika yrkanden Det som framförts i närings-, trafik- och miljöcentralens i Södra Österbotten, ansvarsområdets för miljö och naturresurser, miljöskyddsgruppens för vatten och jordbruk, utlåtande har beaktats i tillståndsbestämmelse 1, 2 och 3. Det som framförts i Pedersöre kommuns miljövårdsmyndighets utlåtande har beaktats i tillståndsbestämmelserna 1 och 3. Det som framförts i Pedersöre kommuns miljöhälsovård i Jakobstad utlåtande har beaktats i tillståndsbestämmelser 1, 2 och 3. Med anledning av A och Bs samt C och Ds anmärkning hänvisar regionförvaltningsverket till beslutets motivering och justerade tillståndsbestämmelser. Regionförvaltningsverket framför att förutsättningarna för beviljande av tillstånd har avgjorts i miljövårdsnämndens i Pedersöre kommun beslut. Med beaktande av utredningarna regionförvaltningsverket fått i ärendet samt det minskade djurantalet finns det inte grunder att avslå ansökan. Det har dock varit nödvändigt att justera och uppdatera tillståndsbestämmelser för att verksamheten ska uppfylla kraven som getts i miljöskyddslagen, avfallslagen och lagen angående vissa granneförhållanden samt förordningar som utfärdats med stöd av dessa. Tillståndsbestämmelserna har givits för lagring av flyt- och fastgödsel samt avloppsvatten, hantering och utnyttjande av flyt- och fastgödsel samt minskning av luktolägenheter och flugförekomst. Detta tillståndsbeslut är i kraft tillsvidare. Om en väsentlig förändring sker i verksamheten skall en ny ansökan om miljötillstånd göras. Detta beslut är i kraft tills ett beslut om en ny tillståndsansökan har vunnit laga kraft. Efter att ha vunnit laga kraft ersätter detta beslut miljövårdsnämndens i Pedersöre kommun beslut daterat

20 20 JUSTERING AV TILLSTÅNDSBESTÄMMELSERNA Verksamhetsidkaren bör före till tillståndsmyndigheten inlämna en ny miljötillståndsansökan för justering av tillståndsbestämmelserna. Ansökningsblanketten ifylls i huvudsak på samma sätt som då miljötillstånd söks. Till ansökan skall bifogas utredningar som krävs enligt gällande bestämmelser. Dessutom skall till ansökan bifogas de uppgifter som skall rapporteras enligt tillståndbestämmelse 7 för år 2022, de senaste analysresultaten av gödseln samt en plan hur möjliga miljöolägenheter från verksamheten kan minskas. EFTERFÖLJANDE AV BESTÄMMELSER STRÄNGARE ÄN TILLSTÅNDSBESTÄMMELSER TILLÄMPADE LAGRUM Om genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än villkoren i ett tillstånd som redan har beviljats med stöd av miljöskyddslagen eller avfallslagen, eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller justering som avviker från tillståndet, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet. Miljöskyddslagen 2, 3, 4, 6 8, 28, 33, 35 38, 41 43, 45, 52 56, 58, 81, och 105 Miljöskyddsförordningen 1, 5, 15 19, 22 och 30 Avfallslagen (1072/1993) 6, 15, 17 och 19 Avfallslagen (646/2011) 148, 149 Lag om införande av miljöskyddslagstiftningen (113/2000) Avfallsförordningen 4, 7 Lag angående vissa grannelagsförhållanden 17 Statsrådets förordning om begränsningar av utsläpp i vattnen av nitrater från jordbruket (931/2000) Därtill har följande beaktats: AVGIFT OCH GRUNDER FÖR AVGIFTEN Jord- och skogsbruksministeriets byggnadsbestämmelser och byggnadsanvisningar (JSM-BBA C4/ ) Statsrådets förordning (209/2011) om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför avloppsnät. Förordning om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel (EG 1069/2009) och kommissions förordning (142/2011) om verkställandet av den. Miljöministeriets anvisning om miljöskydd vid husdjursskötsel Avgift

21 21 INFORMATION OM BESLUTET Fakturan sänds senare från Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning i Joensuu. Avgifter grundar sig på statsrådets förordning om avgifter till regionförvaltningsverken åren 2012 och Enligt avgiftstabellen bifogad till förordningen tas en avgift ut, för behandling av ett ärende som den kommunala miljöskyddsmyndigheten överfört med stöd av 33 i miljöskyddslagen, som motsvarar den som kommunen tar ut för behandlingen av tillståndsansökan för verksamheten. Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland informerar om detta beslut genom kungörelse på Pedersöre kommuns och Regionförvaltningsverkets i Västra och Inre Finland officiella anslagstavlor. DISTRIBUTION Beslut SÖKANDE AV ÄNDRING Sökanden Kopia av beslutet Kommunstyrelsen i Pedersöre kommun Miljönämnden i Pedersöre kommun Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, ansvarsområdet för miljö- och naturresurser (elektronisk) Finlands miljöcentral (elektronisk) Meddelande om beslutet Parterna som särskilt fått meddelande om miljötillståndsansökan. Ändring i detta beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol.

22 22 BILAGOR Besvärsanvisning Lägeskarta Situationsplan Mikaela Rudnäs Tarja Savea-Nukala Katja Söderlund Ärendet har avgjorts av miljöråd Mikaela Rudnäs och direktör Tarja Savea-Nukala och föredragits av miljöjurist Katja Söderlund. KS/KSa

23 23 BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet Besvärstid Besvärsrätt BILAGA Ändring i Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finlands beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvär över den avgift som tas ut för handläggningen av ärendet anförs i samma ordning som besvär över huvudsaken. Tiden för anförande av besvär är trettio (30) dagar från den dag då beslutet gavs, dock så att sagda dag inte räknas med. Besvärstiden går ut Besvär med anledning av beslutet kan anföras av dem vilkas rätt eller fördel saken kan tänkas beröra, samt av registrerade föreningar eller stiftelser vilkas syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön inom det område som påverkas, av vederbörande kommuner, närings-, trafik- och miljöcentraler, kommunala miljövårdsmyndigheter och av andra myndigheter som bevakar allmänt intresse i ärendet. Besvärsskriftens innehåll I besvärsskriften, som riktas till Vasa förvaltningsdomstol, ska anges - det beslut i vilket ändring söks - ändringssökandens namn och hemkommun - den postadress och det telefonnummer samt den eventuella e-postadress till vilka meddelanden i saken kan skickas till ändringssökanden (om kontaktinformationen ändras ska Vasa förvaltningsdomstol, PB 204, Vasa, e-postadress vaasa.hao@oikeus.fi, underrättas) - till vilka delar ändring söks i beslutet - vilka ändringar som yrkas i beslutet - de grunder på vilka ändring yrkas - ändringssökandens, den lagliga företrädarens eller ombudets underskrift, om inte besvärsskriften skickas elektroniskt (per telefax eller e-post) Bilagor till besvärsskriften Till besvärsskriften ska fogas - de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har skickats till myndigheten - fullmakt för eventuellt ombud eller, om besväret skickas elektroniskt, en utredning över ombudets behörighet. Hur besvärsskriften ska skickas till Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland Besvärsskriften inklusive bilagor ska lämnas in till Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland i två exemplar. Besvärsskriften ska vara framme under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Besvärsskriften med bilagor kan också skickas per post, telefax eller e-post. En besvärsskrift som skickas elektroniskt (per telefax eller e-post) ska skickas så att den finns till förfogande i den mottagande anordningen eller datasystemet under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Kontaktinformation till Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland besöksadress: Wolffskavägen 35, Vasa postadress: PB 200, Vasa telefon: telefax: e-post: registratur.vastra@rfv.fi öppettid: kl Rättegångsavgift För behandlingen av ärendet vid Vasa förvaltningsdomstol tas av ändringssökanden ut en rättegångsavgift på 90 euro. I lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer bestäms särskilt om vissa fall i vilka avgift inte uppbärs.