BESLUT. Miljötillstånd för hållande av värphönor, Närpes. Vikstrands hönseri Ab Sandhedsvägen Nämpnäs

Transkript

1 BESLUT Västra och Inre Finland Nr 118/2011/1 Dnr LSSAVI/450/04.08/2010 Givet efter anslag ÄRENDE SÖKANDE VERKSAMHET Miljötillstånd för hållande av värphönor, Närpes. Vikstrands hönseri Ab Sandhedsvägen Nämpnäs Hållande av värphönor i befintligt hönshus samt utvidgning av verksamheten genom att ett nytt hönshus, med plats för värphönor, byggs. Efter utvidgningen kommer det att finnas plats för sammanlagt värphönor. FÖRLÄGGNINGSPLATS Det befintliga hönshuset och det hönshus som kommer att uppföras är belägna på lägenheten Träskliden RN:r 6:146 i Nämpnäs by i Närpes stad. GRUNDER FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND TILLSTÅNDSMYNDIGHETENS BEHÖRIGHET Verksamheten är tillståndspliktig enligt 28 1 mom. i miljöskyddslagen och 1 1 mom. punkt 11 a i miljöskyddsförordningen, eftersom det är frågan om ett djurstall som är avsett för minst värphönor. Enligt 28 3 mom. i miljöskyddslagen krävs för verksamhet, som erhållit tillstånd, nytt tillstånd för ändringar som ökar utsläppen eller deras konsekvenser och för andra väsentliga ändringar av verksamheten. Regionförvaltningsverket är behörig tillståndsmyndighet i ärendet enligt 5 1 mom. punkt 11 a i miljöskyddsförordningen. Enligt förordningen avgör regionförvaltningsverket ärenden som gäller djurstall, som är avsedda för minst värphönor. REGIONFÖRVALTNINGSVERKET I VÄSTRA OCH INRE FINLAND tfn Huvudverksamhetsstället fax i Vasa registratur.vastra@rfv.fi Wolffskavägen 35 PB 200, Vasa

2 2 ÄRENDETS ANHÄNGIGGÖRANDE TILLSTÅND OCH AVTAL FÖR VERKSAMHETEN OMRÅDETS PLANLÄGGNING FÖRLÄGGNINGSPLATSEN OCH DESS MILJÖ UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Miljötillståndsansökan har blivit anhängig vid Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland. För den befintliga verksamheten har Närpes Hälsovårdscentrals miljösektion beviljat miljötillstånd Verksamheten finns på ett område som inte har gällande stads- eller generalplan. Omgivningen kring det befintliga och planerade hönshuset består av skog, åker och tomtmark. Nordost om anläggningen finns ett gammalt sandtag. På lägenheten söder om anläggningen hålls får och ca 350 m sydväst om anläggningen finns en ladugård. Den närmaste fasta bosättningen är belägen ca 160 m och ca 205 m sydväst om anläggningen. I dessa bor släktingar till sökanden. Ca 210 m väster om anläggningen bor sökanden och 230 m sydväst om anläggningen nära släktingar till sökanden. De följande lägenheterna med fast bosättning är belägna ca 285 m och ca 350 m sydväst om och ca 340 m norrom anläggningen. De närmaste fritidshusen är belägna ca 170 m och ca 180 m norr om och ca 380 m sydväst om anläggningen. De följande bostadshusen är belägna på över 400 m avstånd från anläggningen. Det befintliga och det planerade hönshuset är inte belägna på grundvattenområde. Det för vattenanskaffningen viktiga grundvattenområdet, som är beläget närmast anläggningen, är Långviken ca 10,5 km norr om anläggningen. Ca 4,4 km väster om anläggningen finns Närpes skärgård som hör till de områdesvisa Natura objekten och naturskyddsområdet Kaldonskär-Södra Björkön som hör till strandskyddsprogrammet. Lägenheten är ansluten till det kommunala vattenledningsnätet. Vikstrands hönseri Ab:s verksamhet gäller hållande av värphönor och utvidgning av verksamheten. Det nya hönshuset byggs bredvid det

3 3 befintliga hönshuset. Mellan hönshusen finns gödselstaden. I det befintliga hönshuset finns plats för värphönor och i det planerade hönshuset kommer det också att finnas plats för värphönor. Efter utvidgningen kommer det att finnas sammanlagt värphönor på lägenheten och äggproduktionen kommer att vara ca 580 ton/år. Värphönorna hämtas till hönshusen vid en ålder av veckor. Alla hönor byts ut på samma gång, med 1,5 års mellanrum. Hönorna i det befintliga hönshuset och det som kommer att byggas byts ut vid olika tillfällen. I det befintliga hönshuset finns ca 6-7 tuppar. Efter att hönshusen tömts på hönor, tvättas och desinficeras de. Hönshusen är tomma 3-4 veckor mellan bytet av hönor. Djuren matas med foder som sökanden blandar själv. Behandling av gödsel Gödselhanteringen i hönshusen fungerar enligt torrgödselmetoden. Den så kallade inredningen i hönshuset har spaltgolv och under spaltgolven finns gödselband (transportband) på olika nivåer. På gödselbanden transporteras gödseln varannan vecka till en tvärkanal som finns i ändan på hönshuset och därifrån med gödseltransportör till gödselstaden. På samma sätt kommer gödselhanteringen att fungera i det nya hönshuset. I hönshuset sprids lite sågspån på golvet då nya hönor kommer till anläggningen. I anslutning till det befintliga hönshuset finns ett ca 272 m 2 (ca 530 m 3 ) stort gödselstad. Den befintliga gödselstaden är försedd med väggar och tak. Gödselstad har fast täckning av plåt och bottnen är av betong. Gödselstaden är försett med 1,2 m höga betongkanter på tre sidor. Gödselstaden saknar tät lastningsplatta och körramp. I samband med utvidgningen av verksamheten kommer den befintliga gödselstaden att förlängas med 36 m och den kommer bara att ha en öppning i den befintliga delen av gödselstaden. Den nya delen av gödselstaden kommer att vara ca 504 m 2 (ca m 3 ) stor och vara försedd med väggar och tak. Gödselstaden kommer att ha fast täckning av plåt och botten av betong. Den nya delen av gödselstaden kommer att vara försett med 2 m höga betongkanter på tre sidor. Efter utvidgningen kommer gödselstaden sammanlagda areal att vara ca 776 m 2 och volym ca m 3. Vid tvätt av hönshusen används ångtvätt. Tvättvattnet från det befintliga hönshuset och från de sociala utrymmena leds till en 15 m 3 stor sluten brunn av glasfiber som är försett med järnlock. Tvättvattnet från det nya hönshuset kommer att ledas till en likadan sluten brunn, med en volym på 15 m 3. I det nya hönshuset kommer det inte att finnas några sociala utrymmen. Under den tid då hönshusen tvättas

4 4 uppkommer det mycket tvättvatten och brunnarna töms då ca 3 gånger. Däremellan behöver brunnarna inte tömmas. Tvättvattnet och avloppsvattnet från de sociala utrymmena levereras till det kommunala avloppsreningsverket. Vikstrands hönseri Ab har 45,7 ha egen åkermark, 31,9 ha arrenderad åkermark och 182 ha avtalsåker till förfogande för spridning av gödsel. Sammanlagt har sökanden 259,6 ha åker till förfogande för spridning av gödsel. Enligt sökanden är åkrarna för spridning av gödsel inte belägna på grundvattenområde. Spridningen av gödseln sker till största delen under våren. Avfall BEHANDLING AV ÄRENDET Av verksamheten uppkommer följande mängder avfall: Döda djur ca 300 st/år förs till destruktionsanläggningen Honkajoki Oy. Spillolja ca 100 l/år och gamlas lysrör ca 10 st/år förs till Oy Botniarosk Ab:s återvinningsstation i Finby samt ca 75 kg/år avfallsplast som 4H tar emot. För döda djur finns ingen kadaverbox. Bränslecisterner och kemikalier På lägenheten finns en l stor bränslecistern som saknar skyddsutrustning. Andra oljeprodukter förvaras inte på lägenheten. Ventilation och trafik Ventilationen fungerar som balanserad ventilation med frånluftsfläktar på taket. Friskluftsintagen är också placerade på taket. Dessutom finns på väggarna två så kallade sommarluftfläktar genom vilka friskluft tas in i hönshuset. Med hjälp av fläktarna regleras klimatet i hönshuset så att temperaturen är grader. Ventilationen i det nya hönshuset kommer att fungera på samma sätt. Ventilationen sköts automatiskt. För eventuella elavbrott finns ett självstartande aggregat. Verksamheten förorsakar följande trafik: Fodertransporter 1 ggr/månaden, äggleverans 1 ggr/veckan, gödseltransporter 2 ggr/år tranport av nya hönor 1 ggr/1,5 år. Komplettering av tillståndsansökan Miljötillståndsansökan har kompletterats , och

5 5 Kungörelse av tillståndsansökan Ansökan har kungjorts på Närpes stads och Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finlands officiella anslagstavlor under tiden Ansökningshandlingarna har funnits till påseende under kungörelsetiden vid stadsbiblioteket i Närpes och vid stadshuset i Närpes. Om den anhängiga miljötillståndsansökan har meddelats i tidningen Syd-Österbotten. De parter som ärendet speciellt berör har informerats skilt per brev. Inspektion Anläggningen besöktes med anledning av den anhängiggjorda miljötillståndsansökan. Inspektionsprotokollet är bifogat till ansökningshandlingarna. Utlåtanden Regionförvaltningsverket har med anledning av miljötillståndsansökan begärt utlåtande av stadsstyrelsen och miljövårdsmyndigheten i Närpes stad samt Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, ansvarsområdet för miljö och naturresurser, miljöskyddsgruppen för livsmedelproduktion framför följande i sitt utlåtande: För lagring av döda djur bör det finnas ändamålsenliga kyllager på lägenheten. De slutna brunnarna för tvättvatten och sanitetsvatten bör tömmas minst en gång per år. Tvätt- och sanitetsvatten skall föras till en anläggning med tillstånd att behandla ifrågavarande avfall. För spridning av gödsel bör det finnas minst 254 ha åker till förfogande. Västkustens miljösektion framför följande i sitt utlåtande: Miljösektionen förordar Vikstrands hönseri Ab:s ansökan om miljötillstånd. Anmärkningar och påminnelser Med anledning av ansökan har inga skriftliga anmärkningar eller åsikter inlämnats till regionförvaltningsverket. Hörande av verksamhetsidkaren och bemötande Sökanden har med ett brev datera reserverats möjlighet att bemöta de utlåtanden som har givits om ansökan. Sökanden har inte inkommit med något bemötande.

6 6 REGIONFÖRVALTNINGSVERKETS BESLUT Avgörande TILLSTÅNDSBESTÄMMELSER Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland beviljar Vikstrands hönseri Ab miljötillstånd för hållande av värphönor och utvidgning av verksamheten på lägenheten Träskliden RN:r 6:146 i Nämpnäs by i Närpes stad i enlighet med tillståndsansökan och med iakttagande av nedanstående tillståndsbestämmelser. Miljötillståndet beviljas för hållande av högst värphönor. Förläggningsplatsen framgår av situationsplanen (daterade , ändrad ) samt av lägeskartan som bifogats beslutet. 1. Lagring av gödsel och tvättvatten Gödsel som uppkommer i hönshusen bör lagras i en gödselstad med vattentät botten på ett sådant sätt att gödsel inte kommer ut i miljön. Golvet i det nya hönshuset och bottnen i gödselstadens utvidgningsdel bör byggas av vattentät betong (minst klass K30-2) enligt jord- och skogsbruksministeriets byggnadsdirektiv. För den djurmängd som framförts i ansökan bör det finnas en total lagringsvolym för fastgödsel på minst m 3. Den fasta gödseln som uppkommer i djurhushållningen skall lagras i en gödselstad med väggoch bottenkonstruktioner av vattentätt material. Den befintliga gödselstaden skall, i enlighet med planerna, förstoras med en ca 504 m 2 (ca 1512 m 3 ) stor tillbyggnadsdel. Gödselstadens tillbyggnadsdel skall vara uppförd före det nya hönshuset tas i bruk. Gödselstadens tillbyggnadsdel skall vara utrustad med 2 m höga betongkanter och fast täckning. Den befintliga delen av gödselstaden, ca 272 m 2 (ca 598 m 3 ) skall också i fortsättningen vara försedd med fast täckning och 1,2 m höga betongkanter. Lastningen av fastgödsel till transportfordon ska ske på tätbottnad lastningsplatta av t.ex. asfalt eller betong. Utanför gödselstaden bör en tätbottnad lastningsplatta anläggas före Gödselstaden bör också förses med en minst 0,2 m hög körramp före Tvättvattnen från hönshusen samt avloppsvattnet från de sociala utrymmena, i det befintliga djurstallet, skall lagras i vattentäta slutna brunnar som skall vara försedda med fast täckning t.ex. järnlock. Tvätt- och avloppsvatten skall föras till en anläggning med miljötillstånd att behandla ifrågavarande avfall. För lagring av tvättvattnen från hönshusen samt avloppsvattnet från de sociala utrymmena behövs

7 7 minst 30 m 3 lagringsvolym då ångtvätt används vid tvätt av hönshusen. I anslutning till det nya hönshuset bör byggas en minst 15 m 3 stor sluten brunn som bör vara försedd med fast täckning. Den slutna brunnen skall vara uppförd före det nya hönshuset tas i bruk. Lagringsutrymmena för fast gödsel samt tvätt- och avloppsvatten bör tömmas grundligt en gång per år och de bör regelbundet kontrolleras och eventuella brister omedelbart åtgärdas. Om det i anslutning till hönshusen tvättas utrustning som är avsedd för transport och spridning av gödsel eller djurtransporter, bör tvättningen ske på ett tätt underlag. Tvättvattnet skall ledas till en skild sluten brunn och utnyttjas i åkerbruket eller föras till en anläggning med miljötillstånd. 2. Spridning av fast gödsel Den fasta gödseln från hönshusen bör i första hand utnyttjas som gödselmedel på åker. Gödseln kan också föras för behandling till anläggning med miljötillstånd, om verksamhetsidkaren i god tid före överlåtandet av gödseln inlämnar ett skriftligt avtal till tillsynsmyndigheten. För spridning av den fasta gödseln bör det oavbrutet finnas minst 254 ha lämplig åker till förfogande. Om det sker ändringar i gödselhanteringen bör det skriftligen anmälas åt övervakaren av tillståndet på närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten. Vid spridning av fastgödsel bör bestämmelserna i statsrådets förordning (931/2000) om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket följas. Vid spridning bör man också ta i beaktande markkarteringen av åkern, kväve- och fosforinnehållet i gödseln samt växternas näringsbehov. Hantering och lagring av gödsel bör ske på ett sådant sätt att det inte uppstår förorening, sanitär olägenhet eller uppkommer annan väsentlig olägenhet för grannarna. Anordningarna och fordonen som används vid transporten av gödsel skall vara sådana att det under tömningen av gödselstaden eller under transporterna inte inträffar utsläpp. Om gödsel kommer ut i miljön bör gödseln omedelbart avlägsnas och området städas. Lastning och transport av gödsel bör ske på ett sådant sätt att det inte uppstår utsläpp i miljön, diken, vattendrag, grundvatten eller på vägar. Gödseltransporterna bör ordas så, att de inte medför oskäliga besvär för grannar eller övriga väganvändare. Gödsel/urin får inte spridas på frusen eller snötäckt mark och inte heller på vattenmättad mark. Gödsel/urin får inte spridas under tiden Om marken är ofrusen och torr så att inget rinner ut i ett

8 8 vattendrag eller det inte finns någon risk för alvförtätning, kan gödsel spridas ut på hösten högst till den 15 november och utspridningen på våren påbörjas tidigast den 1 april. När det gäller vallväxtlighet får ytgödsling inte ske efter den 15 september. På åkerområden som gång på gång översvämmas av vårfloden är kvävegödsling förbjuden under tiden mellan den 1 oktober och den 15 april, med undantag för det växtbestånd som anläggs. Gödsling med kvävegödselmedel närmare ett vattendrag än fem meter är förbjuden. Därefter är ytgödsling med kvävegödselmedel förbjuden på en sträcka av fem meter, om åkerns lutning överstiger 2 %. Ytgödsling med kreatursgödsel är förbjuden om åkerns genomsnittliga lutning överstiger 10 %. Vid spridning av gödsel lämnas runt brunnar, som används för anskaffning av hushållsvatten, en skyddszon på meter som inte gödslas. På grundvattenområdens bildningsområde är spridning av fastgödsel förbjuden. På åkrar som är belägna mellan bildningsområdet och grundvattenområdets gräns kan fastgödsel spridas om spridningen sker på våren och gödseln nedmyllas så fort som möjligt. Vid överlåtelse av gödsel bör verksamhetsidkaren försäkra sig om, att mottagarna är informerade om gödsel användningen och har för avsikt att sprida gödseln enligt gällande bestämmelser. 3. Minskning av luktolägenheter Den befintliga gödselstaden och gödselstadens tillbyggnadsdel skall ha fast täckning. Vid behov bör urinen som samlas i gödselstaden sugas upp i torv eller annat motsvarande material. Frånluften från hönshusen bör ledas ut via takmonterade frånluftsfläktar. Utfodringen av äggviteämnen till djuren bör optimeras så att mängden kväveföreningarna som hamnar i gödseln är minsta möjliga. Utrymmena i hönshusen bör hållas rena och temperaturen i hönshusen skall hållas så låg som möjligt för att minska luktolägenheterna. Hönshusen, gödselstaden och de slutna brunnarna och deras omgivning samt färdvägarna skall hållas rena och i gott skick. Foder skall förvaras i täckta byggnader, täckta behållare eller på annat sätt skyddade så att inte fåglar eller andra skadedjur kan komma i kontakt med fodret. Gödsel som sprids ut bör nedmyllas omedelbart dock senast inom ett dygn efter att gödseln spridits ut. Vid spridning av gödsel, inom en radie av 500 m från hönshusen, skall gödseln myllas ner inom fyra timmar efter att gödseln spridits ut. Spridningstidpunkten bör väljas så att olägenheterna för grannarna är så små som möjligt. Gödseln bör

9 9 spridas vid lugnt väder eller då vindförhållandena är gynnsamma med tanke på grannarna. Detta bör speciellt beaktas vid gödsling av växande gröda. 4. Avfallshantering Lagringen och behandlingen av avfallet som uppstår i verksamheten skall ordnas så, att det inte medför sanitär olägenhet, osnygghet, nedskräpning, luktolägenhet eller förorening av marken, yt- eller grundvattnet eller andra olägenheter för hälsa eller miljö. Problemavfall (t.ex. spillolja, lysrör och ackumulatorer) bör föras till ett mottagningsställe för problemavfall. I övrigt ska avfallshanteringen ske i enlighet med Närpes stads avfallshanteringsbestämmelser. 5. Döda djur Döda djur och annat djuravfall, som uppstår i verksamheten, skall så fort som möjligt föras till en anläggning med miljötillstånd för behandling av ifrågavarande avfall. Långvarig lagringen av döda djur och annat djuravfall bör undvikas och kortvarig lagring bör ordnas så att den inte förorsakar olägenhet för hälsa, luktolägenhet eller osnygghet. Djuravfall får inte grävas ner. På lägenheten bör det finnas ändamålsenliga kyllager för lagring av döda djur och annat djuravfall. 6. Lagring av kemikalier och bränsle Kärlen som används för förvaring av kemikalier bör vara försedda med lock och av kärlen bör framgå innehållet. Kemikalierna bör förvaras i låsta utrymmen. Bränslecisterner, som är placerade utomhus och ovan jord, bör vara dubbelmantlad eller placerad i skyddsbassäng så att bränsle inte kan rinna ut i omgivningen, vid eventuella läckage. Med tak eller motsvarande anordning skall regnvatten hindras från att nå skyddsbassängen. Alternativt kan skyddsbassängen förses med en oljeavskiljningsbrunn. Bränslecisternen bör vara utrustad med överfyllningsskydd, spärrmekanism för hävert och låsmekanism. Åtgärderna skall vara utförda senast Cisternens anordningar bör låsas mellan tankningarna och cisternen bör hållas i gott skick. I närheten av bränslecisternen bör det finnas tillräckligt med torv eller annat motsvarande material för uppsugning av bränsle vid eventuella läckage. Eventuella läckage ska omedelbart anmälas till brand- och räddningsmyndigheten.

10 10 7. Kontroll och rapportering Gödselstaden och de slutna brunnarna, för lagring av tvätt- och avloppsvatten, samt deras täckning, avfallsutrymmenas och bränslecisternens skick skall kontrolleras tillräckligt ofta. Ifall i konstruktionerna eller anläggningarna upptäcks skador eller funktionsstörningar, som kan leda till utsläpp eller olägenhet, skall de omedelbart åtgärdas. Den fasta gödseln skall analyseras med avseende på totalkväve, lösligt kväve samt löslig fosfor åtminstone var femte år. Verksamhetsidkaren ska föra bok över verksamheten och årligen rapportera följande uppgifter om föregående års verksamhet: - uppgifter om djurmängder -mängden fastgödsel som uppkommit i verksamheten (m 3 /år) -uppgifter om vart den fasta gödseln har levererats eller mottagare av gödsel och tidpunkterna -uppgifter om döda djur (st./år eller t/år) och vart de förts för behandling samt tidpunkt - analysresultat av den fasta gödseln -uppgifter om eventuella störningar i verksamheten eller andra avvikande situationer - uppgifter om nya eller förändrade spridningsarealer och avtal samt kartor Uppgifterna om verksamheten bör årligen sändas till närings-, trafikoch miljöcentralen i Södra Österbotten, ansvarsområdet för miljö- och naturresurser före utgången av februari månad om inte tillsynsmyndigheten besluter annorlunda. Rapporten bör i första skickas i elektronisk form via ItellaTYVI-systemet ( eller annat motsvarande system, enligt tillsynsmyndighetens direktiv. 8. Övriga bestämmelser och ändring av tillstånd Verksamhetsidkaren skall tillräckligt väl känna till den för branschen bästa tillgängliga tekniken och vara beredd på att ta i bruk den. Om utsläppen kan minskas utan oskäliga kostnader på grund av att den bästa tillgängliga tekniken har utvecklats, kan krav ställas på att tillståndsbeslutet skall ändras. Vid utvidgning av verksamheten, ändring av verksamheten eller nedläggning av verksamheten bör en anmälan göras i god tid till tillsynsmyndigheten. Om tillståndshavaren ändras skall den nya tillståndshavaren meddelas tillsynsmyndigheten. Om verksamheten ändras eller utvidgas väsentligt ska ett nytt miljötillstånd sökas för verksamheten.

11 11 MOTIVERING TILL BESLUTET 9. Anmälan om ibruktagandet Verksamhetsidkaren bör anmäla om ibruktagandet av det nya hönshuset, den nya delen av gödselstaden och den nya slutna brunnen till tillsynsmyndigheten minst 30 dagar innan verksamheten inleds. Förutsättningar för beviljande av tillstånd Enligt 41 1 mom. i miljöskyddslagen beviljas ett miljötillstånd om verksamheten uppfyller de krav som ställs i miljöskyddslagen och i avfallslagen samt i de förordningar som har utfärdats med stöd av dem. Enligt 42 1 mom. i miljöskyddslagen kräver beviljande av tillstånd att verksamheten, med beaktande av tillståndsvillkoren och verksamhetens placering, inte i sig eller tillsammans med andra verksamheter medför 1) olägenhet för hälsan, 2) annan betydande förorening av miljön eller risk för sådan, 3) konsekvenser som förbjuds i 7-9 i miljöskyddslagen, 4) leder till försämring av speciella naturförhållanden eller till att vattenförsörjningen eller någon annan från allmän synpunkt viktig användningsmöjlighet äventyras inom det område som påverkas av verksamheten, 5) sådant oskäligt besvär som avses i 17 1 mom. lagen angående vissa grannelagsförhållanden. Enligt mom. 2 i paragrafen får verksamheten inte placeras i strid med detaljplanen. Vid placeringen skall dessutom iakttas 6. Enligt 6 i miljöskyddslagen skall verksamhet som medför risk för förorening av miljön om möjligt placeras så att verksamheten inte orsakar förorening eller risk för förorening samt så att förorening kan motverkas. Enligt 17 1 mom. i lagen angående vissa grannelagsförhållanden får bland annat en fastighet eller byggnad inte användas så att grannarna eller de som bor eller innehar fastigheter, byggnader eller lägenheter i närheten orsakas oskäligt besvär av ämnen som är skadliga för miljön som t.ex. damm, lukt eller buller. Enligt samma paragrafs andra moment skall vid bedömningen av hur oskäligt besväret är beaktas de lokala förhållandena, hur vanligt besväret är i övrigt, hur kraftigt och varaktigt besväret är, den tidpunkt då besväret uppstod samt andra motsvarande omständigheter. Enligt 43 1 mom. i miljöskyddslagen skall tillståndet förenas med behövliga villkor om hindrande av förorening bland annat om utsläpp, hindrande och begränsning av utsläpp och utsläppsstället, avfall samt minskning av avfall och dess skadlighet. Enligt 46 1 mom. i miljöskyddslagen skall tillståndet förenas med behövliga villkor om

12 12 driftskontroll, kontroll av verksamhetens utsläpp och avfall samt verksamhetens miljöpåverkan. Tillståndsprövning och motiveringar till avgörandet Regionförvaltningsverket beviljar miljötillstånd, eftersom djurhållningsverksamheten enligt ansökan kan ordnas enligt kraven i miljöskyddslagen och avfallslagen samt i de förordningar som har utfärdats med stöd av dem. Verksamheten som gäller hållande av värphönor på lägenheten Träskliden RN:r 6:146 i Nämpnäs by i Närpes stad, kan utövas utan att verksamheten medför sanitära olägenheter, förorening av yt- och grundvattnet eller förorening av mark eller andra varaktiga, oskäliga besvär, under förutsättning att de tillståndsbestämmelser som utfärdats i miljötillståndet beaktas. Beviljandet av miljötillstånd kräver inte att verksamheten skulle vara helt luktfri eller inte medföra några olägenheter. Hönshusen kommer att vara belägna på jordbruksdominerat område, där djurhushållning kan anses vara en sedvanlig verksamhet. Då man beaktar de givna tillståndsbestämmelserna, djurantalet i hönshusen och den täckta gödselstadens placering i förhållandet till grannarna, förorsakar verksamheten inte sådan olägenhet eller oskäligt besvär för omgivningen som avses i lagen. För att minska luktolägenheterna och för att främja den allmänna trivseln i miljön har i tillståndsbeslutet getts bestämmelser bland annat om att den nya delen av gödselstaden skall förses med fast täckning och att den befintliga delen också i fortsättningen skall vara försedd med fast täckning samt att de slutna brunnarna för tvätt- och avloppsvatten skall vara försedda medfast täckning t.ex. järnlock. På samma grunder har bestämmelser getts om att gödsel skall myllas ner inom fyra timmar efter spridningen inom en radie av 500 m från hönshusen. För att minska antalet fåglar och andra skadedjur vid hönshusen har krav ställts på hanteringen och förvaringen av gödsel, foder, döda djur och avfall. Motiveringar till tillståndsbestämmelserna Tillståndsbestämmelse 1. Krav har ställts på lagringen av den fasta gödseln från hönshusen så att lagringsvolymen motsvarar 12 månaders kalkylmässigt uträknade lagringsbehov (statsrådets förordning om begränsningar av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket, 931/2000). Kravet på lagringstid samt på att golvet i det nya hönshuset och den nya delen av gödselstaden skall byggas av vattentätt material (JSM-BBA C4 byggnadsbestämmelser och -

13 13 anvisningar), kravet på att lagringsutrymmena för fast gödsel samt tvätt- och avloppsvatten skall kontrolleras regelbundet och eventuella bristfälligheter åtgärdas omedelbart har ställts för att förhindra förorening av marken samt yt- och grundvattnet, olägenheter för hälsa och för att främja den allmänna trivseln i miljön. Med kravet på att lagringsutrymmena för fast gödsel samt tvätt- och avloppsvatten skall tömmas grundligt en gång per år försäkrar man sig om att lagringsutrymmenas nyttovolym består. I samband med tömningen kan lagringsutrymmenas skick kontrolleras. Djurantalet enligt miljötillståndet producerar kalkylmässigt ca m 3 gödsel per år. Gödselstadens sammanlagda areal kommer att vara ca 776 m 2 (ca m 3 ) vilket är tillräckligt. Sökanden har i ansökan framställt att de slutna brunnarnas, för tvätt- och avloppsvatten, volym sammanlagt kommer att vara 30 m 3. Lagringsvolym kan anse tillräcklig eftersom hönshusen tvättas med 1,5 års mellanrum och brunnarnas skall tömmas årligen. Dessutom används ångtvätt vid tvätt av hönshusen (ca 0,7 m 3 vatten/1 000 hönor). Enligt jord- och skogbruksministeriets byggnadsbestämmelser och anvisningar (JSM-BBA C4) bör ett täckt torrgödsellager vara utrustad med en minst 0,2 m hög körramp och utanför torrgödsellagret bör finnas en tätbottnad lastningsplatta t.ex. av betong eller asfalt. Tillståndsbestämmelse 2 har utfärdats för att övervaka att spridningen och hanteringen av gödsel sker sakenligt, så att det inte uppstår förorening av yt- och grundvattnet eller olägenheter för hälsan. Behovet av spridningsareal grundar sig på kraven i miljöministeriets anvisning om miljöskydd vid husdjursskötsel 1/2010. Behovet av åkerareal är minst en hektar per 150 värphönor. Verksamhetsidkaren har framställt tillräckligt med åkerareal för spridningen av gödsel så att risken för urlakning av näringsämnen och övergödsling förhindras. Vid spridning av fastgödsel bör bestämmelserna i statrådets förordning (931/2000), om den maximala mängd gödsel olika växter behöver, beaktas. Tillståndsbestämmelse 3 har utfärdats för att minska luktolägenheterna från hönshusen, för att förhindra att det uppstår olägenhet för hälsan och för att främja den allmänna trivseln i miljön samt för att förhindra att det uppstår problem med fåglar och andra skadedjur vid hönshusen. Luktutsläppen från hönshusen späds bäst ut om frånluftsventilerna är placerade på hönshusens tak. Enligt forskningsresultat inverkar bland annat halten av äggviteämnen i fodret, väsentligt på luktolägenheterna som förorsakas av djurstallen. Genom att optimera utfodringen kan

14 14 man i viss mån minska mängden kväveföreningar som hamnar i gödseln. Genom att gödselstaden samt tvätt- och avloppsvattenbrunnarna förses med fast täckning minskas luktolägenheterna och ammoniakutsläppen. Vid behov bör urinen, som samlas i gödselstaden, sugas upp i torv för att förhindra att urinen rinner ut ur gödselstaden och för att förhindra luktolägenheter. Samtidigt förhindrar man att det uppstår olägenheter för hälsan och miljön och den allmänna trivseln i miljön främjas. Genom att hållas temperaturen så låg som möjligt i hönshusen och genom att hålla omgivningen vid hönshusen, gödselstaden och de slutna brunnarna ren och i gott skick, minska luktolägenheterna. För att minska olägenheterna vid spridning av gödsel bör gödseln nedmyllas omedelbart, dock senast inom ett dygn efter att gödseln spridits ut. Vid spridning av gödsel, inom en radie av 500 m från hönshusen, skall gödseln myllas ner inom fyra timmar efter att gödseln spridits ut. Tillståndsbestämmelse 4. Tillståndshavaren är skyldig att ombesörja att problemavfall och annat avfall inte orsakar förorening av marken, yt- och grundvattnet. Tillståndshavaren är också skyldig att ordna en fungerande avfallshantering, såsom att problemavfall lämnas till sakenlig behandling samt att återvinningsbart avfall hålls separat från annat avfall och lämnas till sakenlig behandling. Tillståndsbestämmelse 5. Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (1069/2009) skall djurkroppar och annat djuravfall behandlas vid en anläggning för förbränning eller bearbetning av djuravfall. Bestämmelsen om lagringen och behandlingen av djurkroppar och annat djuravfall har utfärdats för att förhindra olägenhet för hälsan och miljön och luktolägenhet. Tillståndbestämmelse 6 om lagring av kemikalier och bränsle har utfärdats för att förhindra att lagringen förorsakar förorening av marken samt yt- och grundvattnet. Tillståndsbestämmelse 7. Genom att regelbundet kontrollera gödselstadens, de slutna brunnarnas och bränslecisternens konstruktioner och skick kan man försäkra sig om att de är täta och omedelbart vidta åtgärder om läckage uppstår. Den årliga bokföringen över verksamheten bör göras för att tillsynsmyndigheten skall ges den information som behövs för att övervaka verksamheten. Tillståndsbestämmelse 8. Verksamhetsutövaren skall tillräckligt väl känna till verksamhetens konsekvenser och risker för miljön samt möjligheterna att minska verksamhetens negativa miljöpåverkan. Den

15 15 för verksamheten och miljön bästa tillgängliga teknik utvecklas med tiden. Den bästa tillgängliga tekniken bör tas i bruk, om utsläpp eller avfall kan minskas märkbar och den inte förorsakar oskäliga kostnader. Genom anmälan om förändringar i verksamheten, såsom utvidgning eller upphörande av verksamheten och förändringar i verksamhetens inriktning eller andra för tillsynen väsentliga förändringar upprätthålls kontakten till tillsynsmyndigheten. På basen av anmälan granskar myndigheten förändringens inverkan på givna tillståndsvillkor och huruvida det är skäl att ändra tillståndet. Tillståndsbestämmelse 9. Anmälan om ibruktagandet av det nya hönshuset, den nya delen av gödselstaden och den nya slutna brunnen har utfärdats av tillsynsmässiga skäl. Anmälan kan göras antingen skiftligt eller muntligt. SVAR PÅ KRAV SOM FRAMLAGTS I DE GIVNA UTLÅTANDENA OCH ANMÄRKNINGEN Det som framförts i närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, ansvarsområdet för miljö och naturresurser, miljöskyddsgruppen för livsmedelsproduktions utlåtande om att det för lagring av döda djur bör finnas ändamålsenliga kyllager har beaktats i tillståndsbestämmelse 5. Kravet på att de slutna brunnarna för tvättvatten och sanitetsvatten bör tömmas minst en gång per år och föras till en anläggning med miljötillstånd att behandla ifrågavarande avfall har tagits i beaktande i tillståndsbestämmelse 1. Kravet på att det bör finnas minst 254 ha åker till förfogande för spridning av gödsel har tagits i beaktande i tillståndsbestämmelse 2. BESLUTETS GILTIGHET OCH JUSTERING AV TILLSTÅNDSBESTÄMMELSERNA Beslutets giltighetstid Detta tillståndsbeslut är i kraft tillsvidare. Om en väsentlig förändring sker i verksamheten skall en ny ansökan om miljötillstånd göras. Detta beslut är i kraft tills ett beslut om en ny tillståndsansökan har vunnit laga kraft. Om verksamheten inte har påbörjats inom fem år från och med att tillståndet har vunnit laga kraft kan den behöriga myndighet, som har beviljat tillståndet, fatta beslut om att tillståndet förfaller. Efter att detta beslut får laga kraft ersätter det miljötillståndet som Närpes Hälsocentrals miljösektion beviljat

16 16 Justering av tillståndsbestämmelserna Verksamhetsidkaren bör före till tillståndsmyndigheten inlämna en ny miljötillståndsansökan för justering av tillståndsbestämmelserna. Ansökningsblanketten ifylls i huvudsak på samma sätt som då miljötillstånd söks. Till ansökan skall bifogas utredningar som krävs enligt gällande bestämmelser och bokföringen över verksamheten för år 2020, de senaste analysresultaten av den fasta gödseln samt en plan hur möjliga miljöolägenheter från verksamheten kan minskas. Efterföljande av bestämmelser strängare än tillståndsbestämmelser VERKSTÄLLANDE AV BESLUTET TILLÄMPADE LAGRUM Om genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än villkoren i ett tillstånd som redan har beviljats med stöd av miljöskyddslagen eller avfallslagen, eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller justering som avviker från tillståndet, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet (56 i miljöskyddslagen). Den utvidgade verksamheten får inte inledas förrän tillståndsbeslutet har vunnit laga kraft. Miljöskyddslagen 2, 3, 6 8, 28, 31, 35 38, 41 43, 45, 46, 52 56, 58, 81, 96 97, 100 och 105 Miljöskyddsförordningen 1, 5, 15 19, 21, 22 och 30 Avfallslagen 6, 15, 17 och 19 Avfallsförordningen 3, 5 Lag angående vissa grannelagsförhållanden 17 Statsrådets förordning om begränsningar av utsläpp i vattnen av nitrater från jordbruket (931/2000) Därtill har följande beaktats: Jord- och skogsbruksministeriets byggnadsbestämmelser och byggnadsanvisningar (JSM-BBA C4) Statsrådets förordning (209/2011) om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför avloppsnätet. Förordning om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel (1069/2009) och kommissionens förordning (142/2011) om verkställandet av den Miljöministeriets anvisning om miljöskydd vid husdjursskötsel

17 17 AVGIFT OCH GRUNDER FÖR AVGIFTEN MEDDELANDE OM BESLUTET Avgift Fakturan sänds senare från Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning i Joensuu. Enligt 105 i miljöskyddslagen tas för behandlingen av tillståndsansökan ut en avgift som fastställs enligt vad som bestämts i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) och med stöd av den i förordning av statsrådet eller miljöministeriet. Enligt avgiftstabellen i bilagan till statsrådet förordning om avgifter till regionförvaltningsverket (1145/2009) är den avgift som tas ut för behandlingen av djurstalls tillståndsansökan euro. För behandlingen av ärendet tas avgiften enligt tabellen eftersom arbetsinsatsen för behandlingen av ärendet motsvarar behandlingen av ett tillstånd för ny verksamhet. Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland informerar om detta beslut genom kungörelse på Närpes stads och Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finlands officiella anslagstavlor samt genom meddelade i tidningen Syd-Österbotten. DISTRIBUTION Beslutet Sökanden Kopia av beslutet Stadsstyrelsen i Närpes stad Miljövårdmyndigheten i Närpes stad Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, ansvarsområdet för miljö- och naturresurser (elektroniskt) Finlands miljöcentral (elektroniskt) Meddelande om beslutet Sakägare som skilt har delgivits miljötillståndsansökan. SÖKANDE AV ÄNDRING Ändring i detta beslut får sökas genom besvär hos förvaltningsdomstol. Vasa

18 18 BILAGOR 1. Besvärsanvisning 2. Lägeskarta 3. Situationsplan Maarit Vuorela Åsa Eriksson Ärendet har avgjorts av miljööverinspektör Maarit Vuorela och föredragits av miljöinspektör Åsa Eriksson.

19 19 BESVÄRSANVISNING BILAGA 1 Besvärsmyndighet Besvärstid Besvärsrätt Ändring i Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finlands beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvär över den avgift som tas ut för handläggningen av ärendet anförs i samma ordning som besvär över huvudsaken. Tiden för anförande av besvär är trettio (30) dagar från den dag då beslutet gavs, dock så att sagda dag inte räknas med. Besvärstiden går ut Besvär med anledning av beslutet kan anföras av dem vilkas rätt eller fördel saken kan tänkas beröra, samt av registrerade föreningar eller stiftelser vilkas syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön inom det område som påverkas, av vederbörande kommuner, närings-, trafik- och miljöcentraler, kommunala miljövårdsmyndigheter och av andra myndigheter som bevakar allmänt intresse i ärendet. Besvärsskriftens innehåll I besvärsskriften, som riktas till Vasa förvaltningsdomstol, ska anges - det beslut i vilket ändring söks - ändringssökandens namn och hemkommun - den postadress och det telefonnummer samt den eventuella e-postadress till vilka meddelanden i saken kan skickas till ändringssökanden (om kontaktinformationen ändras ska Vasa förvaltningsdomstol, PB 204, Vasa, e-postadress vaasa.hao@oikeus.fi, underrättas) - till vilka delar ändring söks i beslutet - vilka ändringar som yrkas i beslutet - de grunder på vilka ändring yrkas - ändringssökandens, den lagliga företrädarens eller ombudets underskrift, om inte besvärsskriften skickas elektroniskt (per telefax eller e-post) Bilagor till besvärsskriften Till besvärsskriften ska fogas - de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har skickats till myndigheten - fullmakt för eventuellt ombud eller, om besväret skickas elektroniskt, en utredning över ombudets behörighet. Hur besvärsskriften ska skickas till Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland Besvärsskriften inklusive bilagor ska lämnas in till Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland i två exemplar. Besvärsskriften ska vara framme under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Besvärsskriften med bilagor kan också skickas per post, telefax eller e-post. En besvärsskrift som skickas elektroniskt (per telefax eller e-post) ska skickas så att den finns till förfogande i den mottagande anordningen eller datasystemet under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Kontaktinformation till Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland besöksadress: Wolffskavägen 35, Vasa postadress: PB 200, Vasa telefon: telefax: e-post: registratur.vastra@rfv.fi öppettid: kl Rättegångsavgift För behandlingen av ärendet vid Vasa förvaltningsdomstol tas av ändringssökanden ut en rättegångsavgift på 90 euro. I lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer bestäms särskilt om vissa fall i vilka avgift inte uppbärs.