BESLUT. Nr 137/2010/1. Dnr LSSAVI/111/04.08/2010 Givet efter anslag ÄRENDE

Transkript

1 BESLUT Västra och Inre Finland Nr 137/2010/1 Dnr LSSAVI/111/04.08/2010 Givet efter anslag ÄRENDE SÖKANDE VERKSAMHET Miljötillståndsansökan enligt 35 i miljöskyddslagen för verksamhet som gäller svinhushållning och utvidgning av den i Rejpelt by i Vörå- Maxmo kommun. Stig Svens Rösslevägen Vörå På lägenheten finns för närvarande ett svinhus med plats för 330 slaktsvin. På samma lägenhet kommer det att uppföras ett nytt svinhus med plats för 810 slaktsvin. Efter utvidgningen kommer det att kunna hållas sammanlagt slaktsvin på lägenheten. FÖRLÄGGNINGSPLATS Det befintliga svinhuset och det svinhus som kommer att uppföras finns på lägenheten Storhagen RN:r 38 i Rejpelt by i Vörå-Maxmo kommun. ÄRENDETS ANHÄNGIGGÖRANDE Miljötillståndsansökan har blivit anhängig vid Västra Finlands miljöcentral. NOTERING ANGÅENDE MYNDIGHET Västra Finlands miljöcentral lades ned Enligt 4 i lagen om införande av lagstiftningen om statens regionförvaltningsreform (903/2009) ska de ärenden som är anhängiga vid miljöcentralen och som enligt lagen om regionförvaltningsverken (896/2009) tillhör ett regionförvaltningsverk övergå till det regionalt behöriga regionförvaltningsverket. REGIONFÖRVALTNINGSVERKET I VÄSTRA OCH INRE FINLAND tfn Huvudverksamhetsstället fax i Vasa registratur.vastra@rfv.fi Wolffskavägen 35 PB 200, Vasa

2 2 GRUNDER FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND TILLSTÅNDSMYNDIGHETENS BEHÖRIGHET TILLSTÅND OCH AVTAL FÖR VERKSAMHETEN OMRÅDETS PLANLÄGGNING FÖRLÄGGNINGSPLATSEN OCH DESS MILJÖ Verksamheten är tillståndspliktig enligt 28 1 mom. i miljöskyddslagen och 1 1 mom. punkt 11 a i miljöskyddsförordningen, eftersom det är frågan om ett djurstall som är avsett för minst 210 slaktsvin. Regionförvaltningsverket är behörig tillståndsmyndighet i ärendet enligt 5 1 mom. punkt 11 a i miljöskyddsförordningen. Enligt förordningen avgör regionförvaltningsverket ärenden som gäller djurstall, som är avsedda för minst slaktsvin. Enligt miljöskyddslagen är Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten tillsynsmyndighet till detta beslut. För den befintliga svinhushållningsverksamheten har Vörå kommuns miljönämnd beviljat miljötillstånd Enligt miljötillståndet får verksamheten omfatta högst 420 gödsvin. Verksamheten finns på ett område som inte har gällande stads- eller generalplan. Omgivningen kring det befintliga svinhuset och det planerade svinhuset består av åker och skog. Den närmaste fasta bosättningen finns ca 340 m sydost om det befintliga svinhuset. Ett fritidshus finns ca 230 m norr om och ett ödehus ca 390 m sydväst om det befintliga svinhuset. Den närmaste fasta bosättningen finns ca 340 m sydost om det planerade svinhuset. Ett fritidshus finns ca 270 m norr om och ett ödehus ca 300 m sydväst om det planerade svinhuset. De följande grannarna bostadshus är belägna på över 500 m avstånd från svinhusen. Mellan det befintliga svinhuset och det planerade svinhuset finns Valdomebäcken (Rödslebäcken). Valdomebäcken rinner ut i Vörå å ca 1,9 km nordväst om lägenheten. Svinhusen befinner sig inte på grundvattenområde. Det närmaste grundvattenområdet av klass I är Lakne som befinner sig ca 6,8 km nordväst om anläggningen. Lägenheten hör till det kommunala vattenledningsnätet.

3 3 Det befintliga svinhuset och det svinhus som kommer att uppföras är belägna på det nationellt värdefulla landskapsområdet Vörå ådal. I närområdet finns inga Natura-områden. UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Stig Svens verksamhet gäller uppfödning av slaktsvin. I det befintliga svinhuset finns det plats för 330 slaktsvin och svinhuset har 4 boxar för sjuka djur. I det planerade svinhuset kommer det att finnas plats för 810 slaktsvin. Svinhuset kommer att vara indelat i 81 boxar som rymmer 10 slaktsvin/ box. Dessutom kommer det att finnas 11 boxar för sjuka djur. Behandling av gödsel Gödselhanteringen i det befintliga svinhuset fungerar till största delen enligt torrgödselmetoden (262 st svin) och resten enligt flytgödselmetoden (68 st svin). Som strömaterial används halm. Gödselhanteringen i det nya svinhuset (810 st svin) kommer att fungera enligt flytgödselmetoden. I anslutning till det befintliga svinhuset finns en täckt flytgödselbrunn vars volym är 55 m 3. Brunnen är gjord av gjutblock och fylls på uppifrån. Dessutom finns en täckt urinbrunn vars volym är 111 m 3. Den är gjord av gjutblock och fylls på i mitten. Vid det befintliga svinhuset finns också en 235 m 3 :s urinbrunn som är gjord av betongelement och fylls på i mitten. Till den sist nämnda brunnen leds avrinningsvattnet/urinen från gödselstaden. På lägenheten, ca 200 meter väster om det befintliga svinhuset, finns en täckt brunn vars volym är 164 m 3 som används både för urin och flytgödsel. Alla de befintliga brunnarna är försedda med plåttak. I anslutning till det befintliga svinhuset finns en gödselstad vars areal är 118 m 2 (ca 236 m 3 ). Gödselstaden är av betong, höjden på körrampen är ca 0,5 m och den är försedd med ca 1 meter höga kanter. Avrinningsvattnet/urinen från gödselstaden leds till en urinbrunn. Gödselstaden är inte utrustad med en tät lastningsplatta. I anslutning till det nya svinhuset kommer en ca m 3 stor flytgödselbrunn med flytande täckning av styroxkulor att byggas. Den nya flytgödselbehållaren görs av betongelement och kommer att fyllas på nerifrån. I anslutning till det nya svinhuset byggs också en 40 m 3 stor pumpbrunn. Flytgödselrännornas volym i det befintliga svinhuset och det nya svinhuset kommer sammanlagt att vara 222 m 3. Den totala

4 4 lagringsvolymen för flytgödsel med flytgödselrännorna inberäknade kommer att vara ca m 3. Den totala lagringsvolymen för urin kommer att vara ca 429 m 3. Enligt ansökan kommer tvättvattnet från det befintliga svinhuset och det nya svinhuset samt avloppsvattnet från socialutrymmena i det nya svinhuset att ledas till flytgödselbrunn eller urinbrunn. Stig Svens har 59,57 ha egen åkermark och 74,34 ha avtalsåker till förfogande för spridning av gödsel. Sammanlagt finns 133,9 ha åker till förfogande för spridning av gödsel. Enligt ansökan är åkrarna för spridning av gödsel inte belägna på grundvattenområde. Avfall Enligt ansökan kommer döda djur att behandlas i en destruktionsanläggning. Övrigt avfall levereras till Oy Stormossen Ab. Enligt ansökan kommer en kadaverbox att anskaffas. Bränslecisterner och kemikalier I närheten av bostadshuset invid Valdomebäcken finns en bränslecistern vars volym är liter. Vid sädestorken på andra sidan Valdomebäcken, där det nya svinhuset kommer att byggas, finns två bränslecisterner vars volym är liter och liter. Alla bränslecisterner är utrustade med låsmekanism och spärrmekanism för hävert men saknar skyddsbassäng. På gården upplagras högst 400 liter andra oljeprodukter inomhus på betonggolv. Under korta perioder, tills de används, upplagras bekämpningsmedel i låsta utrymmen. Ventilation och trafik I det befintliga svinhuset och det planerade svinhuset fungerar ventilationen med undertryck med ventilationskanaler på taket. Av verksamheten förorsakas följande trafik: Transport av spannmål 10 lastbilslass/år och 27 släpvagnslass/år, transport av tilläggsfoder 10 lastbilslass/år, inkörning av förmedlingsgrisar med transportbil 30 ggr/år, utkörning av slaktsvin med transportbil 30 ggr/år och transport av flytgödsel ca 150 tankvagnar/år. MILJÖBELASTNING OCH HUR DEN BEGRÄNSAS De befintliga flytgödsel- och urinbrunnarna är försedda med plåttak och den flytgödselbrunn som kommer att byggas förses med styrox

5 5 BEHANDLING AV ÄRENDET täckning och kommer att fyllas på nerifrån. Torv används som täckmaterial för det fasta gödseln. Kungörelse av tillståndsansökan Ansökan har kungjorts på Vörå-Maxmo kommuns och Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finlands officiella anslagstavlor under tiden Handlingarna har funnits till påseende under kungörelsetiden vid Tottesunds herrgård i Vörå-Maxmo kommun. De parter som ärendet speciellt berör har informerats skilt per brev. Komplettering av tillståndsansökan Miljötillståndsansökan har kompletterats , och Inspektion Lägenheten där Stig Svens planerar att uppföra svinhuset besöktes med anledning av den anhängiggjorda miljötillståndsansökan. Inspektionsprotokollet är bifogat till ansökningshandlingarna. Utlåtanden Regionförvaltningsverket har med anledning av miljötillståndsansökan begärt utlåtande av kommunstyrelsen och miljövårdsmyndigheten i Vörå-Maxmo kommun samt Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, ansvarsområdet för miljö och naturresurser, miljöskyddsgruppen för landsbygden framför med anledning av miljötillståndsansökan följande i sitt utlåtande: Enligt inlämnad miljötillståndsansökan och ritningar kommer det att finnas plats för 1130 slaktsvin. På torrgödselmetoden finns 270 slaktsvin. För lagring av strögödsel bör gödselplattans lagringsvolym vara minst 189 m 3. För lagring av flytgödsel och urin från svinhusen bör gödselrännornas och gödselbrunnarnas totala lagringsvolym vara minst 1990 m 3. Därtill bör det finnas 171 m 3 för nederbörd i den nya gödselbrunnen samt nederbörd från gödselplattan. Totala lagringsvolymen för flytgödsel, urin och nederbörd bör vara minst 2161 m 3.

6 6 En undersökning av platsen där den nya gödselbrunnen är planerad bör göras före man inleder byggandet av gödselbrunnen. Undersökningen kan göras genom sondering eller genom provgropar, och dokumenteras av en utomstående sakkunnig. Om det i undersökningen framkommer att marken mellan den nya gödselbrunnen och den intill liggande bäcken inte är tillräcklig stabil och att det finns risk för att marken mellan gödselbrunnen och bäcken kan rasa bör kanterna i bäcken förstärkas. Runt den nya gödselbrunnen bör det byggas ett täckdike som förses med en kontrollbrunn, för att kunna observera eventuella läckage från den nya gödselbrunnen. Avståndet mellan den nya gödselbrunnen och bäcken bör vara minst 10 m. Gödselbrunnarna bör fyllas på underifrån och förses med tak eller flytande täckning för att minska luktolägenheter och ammoniakutsläpp. Pumpbrunnen bör förses med betongtak. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, ansvarsområdet för miljö och naturresurser, vattendragsgruppen framför följande i sitt utlåtande: I utlåtandet ger närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten en rekommendation om lägsta bygghöjd på den tänkta byggplatsen. Övriga förutsättningar för byggandet utreds inte i utlåtandet. Byggplatsen ligger vid Valdomebäcken, som rinner samman med Vörå å ca 2 km nedströms från byggplatsen. Några vattenstånds- eller flödesmätningar från bäcken har inte hittats. I början av augusti år 2004 inträffade en exceptionell översvämning i Vörå å och dess bigrenar. Vattenföringen under översvämningen uppskattades i medeltal inträffa högst en gång på 100 år. En ansökan om ersättning för skador orsakade av exceptionella översvämningar sändes till jord och skogsbruksministeriet av Stig Svens. Vid tiden för översvämningen hade Svens bl.a. ett svinstall, två urinbrunnar och en svämbrunn på högra sidan om Valdomebäcken. Den nya byggplatsen, där det nu är tänkt att bygga ett svinstall, pumpbrunn och en svämbrunn, ligger på samma lägenhet, men på vänstra sidan av Valdomebäcken. Ur ansökan om ersättning framgår att båda urinbrunnarna och svämbrunnen vattenfylldes vid översvämningen i augusti En svämbrunns övre kant bör vara minst 0,5 m över marknivån. Därför antas det att vattennivån åtminstone var 0,5 m över marknivån vid platsen för svämbrunnen i augusti Marknivån vid svämbrunnen är ca 21,00 m (N 60 ). Höjddata har fåtts från lantmäteriverket, som har laserskannat området. Vattennivån antas åtminstone ha nått nivån 21,50 m(n 60 ) på den tänkta byggplatsen i början av augusti år 2004.

7 7 Enligt de rekommendationer som den av Jord- och skogbruksministeriet tillsatta arbetsgruppen har gett, bör nya byggnader placeras ovanför det högsta vattenstånd som i medeltal uppnås en gång på hundra år. Den lägsta bygghöjden för byggnader som tar skada av vatten har således beräknats till 22,00 (N 60 ). Vid byggande av svämbrunnen och pumpbrunnen bör brunnarnas övre kant vara på nivån 22,00 (N 60 ). Vid beräkningen har risken för isproppar samt fel i beräkningen p.g.a. otillräcklig bakgrundsdata, beaktats. Kommunstyrelsen och Byggnads- och Miljönämnden i Vörå-Maxmo kommun har framför följande i sitt utlåtanden: Golv, gödselrännor och brunnar skall vara vattentäta och konstruerade enligt Jord- och skogsbruksministeriets direktiv. Gödsellagringen skall vara dimensionerad för 12 månaders lagring av gödsel och nederbörden skall också beaktas. Gödsellagren skall vara färdigbyggda före anläggningen tas i bruk. Avfallshanteringen skall skötas enligt kommunens avfallshanteringsbestämmelser. Spridning av gödsel skall ske enligt nitratdirektivet. Vid anläggningen skall bästa tillgängliga teknik tillämpas. Verksamheten skall vara beredd att med ändamålsenliga lösningar åtgärda besvärande luktproblem som verksamheten förorsakar. Anmärkningar och påminnelser A har inlämnat en skriftlig anmärkning angående miljötillståndsansökan till regionförvaltningsverket. I anmärkningen har följande framförts: 1. Den väg som skulle kommer att användas för svämtransporter från det planerade svinhuset går över Rödslebäcken. Hela vägbanken måste i så fall förstärkas. Under de två stora översvämningarna augusti 1967 och 4-6 augusti 2004 forsade vattnet över vägbanken och det borde det få göra även i fortsättningen. Vid en allför hög vägbank bildas en damm i en översvämningssituation och anmärkaren får vatten in på sin gård och in i alla byggnader. Om vägbanken höjs behövs det därför en större broöppning eller så måste problemet lösas på något annat sätt. 2. Följande gång Vörå å svämmar över, fylls Rödslebäcken igen via Kainebäcken. Då är svinhussvämbassängen alltför nära Rödslebäcken. Bassängen kan undermineras underifrån mot utfallskanten och svämmet flyter i så fall ut i Vörå å. 3. Anmärkaren frågar hur det påverkar hans gårdsbrukscentrums möjligheter att i framtiden ha motsvarande mängd djurenheter om det totala antalet djurenheter för den sökandes del godkänns.

8 8 Anmärkaren vidhåller sin gårds möjligheter att vara djurgård också i framtiden. 4. Anmärkaren påpekar också att den väg längs vilken svämtransporten skulle ske är utrösat vägområde för en annan lägenhet. Huset har stått tomt 25 år men tomten kommer att bebyggas förr eller senare. Hörande av verksamhetsidkaren och bemötande Sökanden har med ett brev daterat reserverats möjlighet att bemöta de utlåtanden och den anmärkning som har givits om ansökan. Sökanden har inkommit med ett brev i vilket han framfört följande: Sökanden vill först rätta de uppgifter som kommit fram i den utredning som gjordes i samband med översvämningen hösten Där påstås att tre brunnar blev fyllda med flödvatten och det stämmer inte. Det var två brunnar som fylldes med flödvatten, av dessa är den ena (svämbrunnen, rymmer idag 50 m 3 ) förnyad och skulle inte i samma situation fyllas med flödvatten. Angående anmärkningen svarar sökanden följande: 1. Sökanden anser att effekterna av hans bro är överdrivna, det som varit av stor betydelse vid tidigare översvämningar har varit det vatten som kommit ända till hans lägenhet från Vörå å. Dessutom har vattendragen varit igenvuxna med buskar. Enligt sökanden bör man komma ihåg att det 2004, enligt hans mätning regnade minst 152 mm på 11 timmar. Här bör tilläggas att Vörå å har muddrats och Rödslebäcken rensats två gånger efter översvämningen Enligt sökanden fick Kainebäcken fick sitt vatten från Vörå å, som han konstaterade i föregående punkt. Vid den hastiga vattenstegringen 2004 lämnade hans brunnar intakta, varför skulle den nya brunnen vara mer utsatt än de gamla? 3. Sökanden kan intet svara på hur hans byggande skull påverka andra juridiskt. 4. Enligt vad sökanden förstått har ingen tänkt bygga någonting på tomten i fråga. Han hoppas ändå att Regionförvaltningsverket informerat ifrågavarande person på det sätt som lagen påbjuder. REGIONFÖRVALTNINGSVERKETS BESLUT

9 9 Avgörande Regionförvaltningsverket beviljar Stig Sven miljötillstånd för svinhushållning och utvidgning av den. Miljötillståndet beviljas i enlighet med 28 i miljöskyddslagen, för uppfödning av slaktsvin på lägenhet Storhagen RN:r 38 i Rejpelt by i Vörå-Maxmo kommun. Förläggningsplatsen framgår av situationsplanen (daterad ) samt av lägeskartan som bifogats beslutet. Miljötillståndet beviljas för uppfödning av maximalt slaktsvin. Svar på specifika yrkanden Det som framförts i närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, ansvarsområdet för miljö och naturresurser, miljöskyddsgruppen för landsbygdens utlåtande om gödselstadens lagringsvolym, lagringsvolym för flytgödsel, urin och nederbörd har beaktats i tillståndsbestämmelse 1. Kravet på att gödselbrunnarna bör fyllas på underifrån och förses med tak eller flytande täckning och att pumpbrunnen bör förses med betonglock har beaktats i tillståndsbestämmelse 3. Kravet på att avståndet mellan den nya flytgödselbrunnen och Valdomebäcken bör vara minst 10 m och att platsen där den nya gödselbrunnen är planerad bör undersökas har beaktats i tillståndsbestämmelse 1. Det som framförts i närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, ansvarsområdet för miljö och naturresurser, vattendragsgruppens utlåtande kravet på att flytgödselbrunnens och pumpbrunnens övre kant bör vara på nivån 22,00 m (N 60 ) har tagits i beaktande i tillståndsbestämmelse 1. Det som framförts i Kommunstyrelsen och Byggnads- och Miljönämnden i Vörå-Maxmo kommuns utlåtande angående att golv, gödselrännor och brunnar skall vara vattentäta och att gödsellagringen skall vara dimensionerad för 12 månaders lagring av gödsel och nederbörd har tagits i beaktande i tillståndsbestämmelse 1. Kravet att gödsellagren skall vara färdigbyggda före anläggningen tas i bruk har beaktats i tillståndsbestämmelse 1. Kravet på att avfallshanteringen skall skötas enligt kommunens avfallshanteringsbestämmelser har tagit i beaktande i tillståndsbestämmelse 4. Kravet att spridningen skall ske enligt nitratdirektivet har tagits i beaktande i tillståndsbestämmelse 2. Kravet på att den bästa tillgängliga tekniken skall tillämpas vid anläggningen har tagits i beaktande i tillståndsbestämmelse 3 och 8. Kravet på att verksamhetsidkaren skall vara beredd att med ändamålsenliga lösningar åtgärda besvärande

10 10 TILLSTÅNDSBESTÄMMELSER luktproblem som verksamheten förorsakar har tagits i beaktande i tillståndsbestämmelse 8. Det som framförts i Harald Svens anmärkning angående förhöjning av vägbanken, större broöppning och om den väg längs vilken svämtransporterna kommer att ske är inte sådana ärenden som avgörs i miljötillståndsbeslutet. Anmärkningen om att svinhussvämbassängen är belägen för nära Rödslebäcken (Valdomebäcken) har tagits i beaktande i tillståndsbestämmelse 1. Anmärkaren har också frågat hur det påverkar hans gårdsbrukscentrums möjligheter att i framtiden ha motsvarande mängd djur som sökanden om det totala antalet djurenheter för sökandens del godkänns. I avgörandet av miljötillståndet behandlas endast den verksamhet som miljötillståndsansökan gäller. Regionförvaltningsverket tar inte ställning till möjliga miljötillståndsansökningar som görs i framtiden. 1. Lagring av flytgödsel, fastgödsel och urin Flytgödseln som uppkommer i djurhushållningen skall lagras i flytgödselbrunnar av vattentätt material på ett sådant sätt att den inte förorenar miljön. För den djurmängd som framförts i ansökan bör det finnas en total lagringsvolym för flytgödsel, tvätt- och regnvatten på minst m 3. Till flytgödselns lagringsvolym kan räknas flytgödselrännornas volym. Urinen som uppkommer i djurhushållningen skall lagras i vattentäta brunnar med fast täckning på ett sådant sätt att den inte förorenar miljön. Enligt de djurmängder som framförts i ansökan bör det finnas en total lagringsvolym för urin på minst 274 m 3. Den fasta gödseln som uppkommer i djurhushållningen skall lagras i en gödselstad med väggoch bottenkonstruktioner av vattentätt material. För lagring av fast gödsel bör gödselstaden lagringsvolym vara minst 183 m 3. Den nya flytgödselbrunnens och pumpbrunnens övre kant skall vara på nivån 22,00 m (N 60 ). Avståndet mellan den nya flytgödselbrunnen och Valdomebäcken bör vara minst 10 m. En undersökning av platsen där den nya flytgödselbrunnen kommer att byggas bör göras före man inleder byggandet av flytgödselbrunnen. Undersökningen kan göras genom sondering eller provgropar och skall dokumenteras av en utomstående sakkunnig. Resultaten av avvägningarna och markundersökningarna skall sändas för kännedom till övervakningsmyndigheten i god tid före byggnadsarbetena påbörjas. Om det i undersökningen framkommer att marken mellan den nya flytgödselbrunnen och Valdomebäcken inte är tillräckligt stabil och att det finns risk för att marken mellan gödselbrunnen och bäcken rasar bör kanterna i bäcken förstärkas.

11 11 Runt flytgödselbrunnen skall monteras dräneringsrör som leds till två granskningsbrunnar. Dräneringsrören skall monteras under flytgödselbrunnens bottennivå. Granskningsbrunnarna bör monteras på båda sidor om flytgödselbrunnen och de bör vara av sådan typ att man vid behov kan ta vattenprov ur dem. Golvet i det nya svinhuset, flytgödselrännorna, flytgödselbrunnen och pumpbrunnen bör byggas av vattentät betong (minst klass K30-2) enligt jord- och skogsbruksministeriets byggnadsdirektiv. Den nya flytgödselbrunnen (1 592 m 3 ) och pumpbrunnen skall vara uppförda före verksamheten i den nya svinhusbyggnaden inleds. Gödselbrunnar utan fast tak bör utrustas med tillräckligt tätt och minst 1,5 meter högt skyddsnät, mätt från marken, enligt jord- och skogsbruksministeriets byggnadsdirektiv. Den befintliga gödselstaden, vars volym är 236 m 3, skall vara försedd med en 50 cm hög körramp. På utsidan av gödselstaden skall en tätbottnad lastningsplatta av t.e.x asfalt eller betong anläggas före Urinen och regnvattnet från gödselstaden skall ledas till en urinbrunn. Tvättvattnen från svinhusen skall ledas till flytgödselbrunn eller urinbrunn. Avloppsvatten från WC skall ledas till separat sluten behållare och levereras till anläggning som har tillstånd att behandla ifrågavarande avfall. Avloppsvattnet kan även behandlas på annat av kommunen godkänt sätt, i enlighet med statsrådets förordning (542/2003) om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför vattenverkens avloppsnät. Lagringsutrymmena för flytgödsel, urin och fast gödsel bör tömmas grundligt en gång per år och de bör regelbundet kontrolleras och eventuella bristfälligheter åtgärdas omedelbart. 2. Hantering och utnyttjande av flytgödsel, fastgödsel och urin Flytgödseln, urinen, den fasta gödseln och avloppsvatten från tvätt av svinhusen bör i första hand utnyttjas som gödsel på åker. Gödseln kan också föras för behandling till anläggning med miljötillstånd, om verksamhetsidkaren i god tid före överlåtandet av gödseln inlämnar ett skriftligt avtal till tillsynsmyndigheten. För spridning av flytgödsel, urin, fastgödsel och avloppsvattnet från tvätt av svinhusen bör det oavbrutet finnas 127 ha lämplig åker till förfogande. Om det sker ändringar i gödselhanteringen bör det skriftligen anmälas åt övervakaren av tillståndet på närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten. Om det i anslutning till svinhusen tvättas utrustning som är avsedd för transport och spridning av gödsel eller djurtransporter, bör tvättningen ske på tätt underlag. Tvättvattnet skall ledas till en gödselbrunn eller en

12 12 skild sluten behållare och utnyttjas i åkerbruket eller föras till en anläggning med miljötillstånd. Lastning av gödsel/urin till transportfordon skall ske på ett underlag med tät botten. Hantering och lagring av gödsel/urin bör ske på ett sådant sätt att det inte uppstår förorening, sanitär olägenhet eller uppkommer annan väsentlig olägenhet för grannarna. Konstruktionerna och fordonen som används vid transporten av gödsel/urin skall vara sådana att det under tömningen av brunnarna och gödselstaden eller under transporterna inte inträffar utsläpp. Om gödsel/urin kommer ut i miljön bör gödseln omedelbart avlägsnas och området städas. Gödselspridningsutrustningen bör väljas så att man med den uppnår bästa möjliga spridningsnoggrannhet. Spridningen av gödsel/urin måste ske på ett sådant sätt att luktolägenhet inte förorsakas bosättningen i närheten av spridningsarealerna. För flytgödsel och urin rekommenderas placeringsgödsling. Lastning och transport av gödsel/urin bör ske på ett sådant sätt att det inte uppstår utsläpp i miljön, diken, vattendrag, grundvatten eller på vägar. Gödsel- och urintransporterna bör ordas så, att de inte medför oskäliga men för övriga väganvändare. Vid spridning av gödsel/urin bör man ta i beaktande markkarteringen av åkern, kväve- och fosforinnehållet i gödseln/urin samt växternas näringsbehov. Användning av gödselmedel bör ske enligt förordning 931/2000 om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket. Gödsel/urin och tvättvatten får inte spridas på frusen eller snötäckt mark och inte heller på vattenmättad mark. Gödsel/urin får inte spridas under tiden Om marken är ofrusen och torr så att inget rinner ut i ett vattendrag eller det inte finns någon risk för alvförtätning, kan gödsel på hösten spridas ut högst till den 15 november och utspridningen på våren påbörjas tidigast den 1 april. När det gäller vallväxtlighet får ytgödsling inte ske efter den 15 september. På åkerområden som gång på gång översvämmas av vårfloden är kvävegödsling förbjuden under tiden mellan den 1 oktober och den 15 april, med undantag för det växtbestånd som anläggs. Gödsling med kvävegödselmedel närmare ett vattendrag än fem meter är förbjuden. Därefter är ytgödsling med kvävegödselmedel förbjuden på en sträcka av fem meter, om åkerns lutning överstiger 2 %. Ytgödsling med kreatursgödsel är förbjuden om åkerns genomsnittliga lutning överstiger 10 %. Vid spridning av gödsel/urin lämnas runt brunnar, som används för anskaffning av hushållsvatten, en skyddszon på meter som inte gödslas.

13 13 På klassificerade grundvattenområdens bildningsområde är spridning av stallgödsel förbjuden. Fastgödsel kan spridas i området mellan bildningsområdet och grundvattenområdets gräns om spridningen sker på våren, gödseln nedmyllas omedelbart efter spridningen och gödselns näringsinnehåll motsvarar växternas näringsbehov under ett år. Spridning av flytgödsel, urin, tvätt- eller avloppsvatten eller andra flytande organiska gödselmedel är förbjudet på grundvattenområden. Spridning är tillåten endast i specialfall, om verksamhetsidkaren på basen av markundersökningar eller motsvarande tillförlitliga utredningar kan påvisa att spridningen inte förorsakar risk för förorening av grundvattnet. Vid transport, användning och spridning av tvättvatten från svinhusen bör det som ovan bestämts om transport, användning och spridning av gödsel följas. Vid överlåtelse av gödsel/urin bör verksamhetsidkaren försäkra sig om, att mottagarna är informerade om gödsel/urinanvändningen och har för avsikt att sprida gödseln/urinen enligt gällande bestämmelser. 3. Minskning av luktolägenheter Den nya gödselbrunnen bör fyllas på nerifrån. Gödselbrunnen bör täckas med minst 10 cm tjock flytande täckning t.ex torv, styrox-kulor eller annat motsvarande material. Man bör försäkra sig om att den flytande täckningen täcker hela slamytan t.ex genom att förse gödselbrunnarna med vindskydd. Pumpbrunnen skall förses med betonglock och bör fyllas på nerifrån. De befintliga flytgödsel- /urinbrunnarna bör vara försedda med fast täckning t.ex. plåttak Utrymmena i svinhusen bör hållas rena och temperaturen i svinhusen skall hållas så låg som möjligt för att minska luktolägenheterna. Svinhusens, flytgödselbrunnarnas, urinbrunnarnas och gödselstadens omgivning samt färdvägarna skall hållas i rena och i gott skick. Svinhusens ventilationskanaler bör placeras på taket. Foder skall förvaras i täckta byggnader eller täckta behållare som är avsedda för förvaring på ett sådant sätt att inte fåglar eller andra skadedjur kan komma i kontakt med fodret. Gödsel/urin som sprids ut bör nedmyllas omedelbart dock senast inom ett dygn efter att gödseln spridits ut förutom om gödseln sprids i växande gröda. Vid spridning av gödsel/urin, inom en radie av 500 m från svinhuset, skall gödseln/urinen myllas ner inom fyra timmar efter att gödseln spritts ut. Spridningstidpunkten bör väljas så att olägenheterna för grannarna är minsta möjliga vid spridningen av gödsel.

14 14 4. Avfallshantering Lagringen och behandlingen av avfallet som uppstår i verksamheten skall ordnas så, att det inte medför sanitär olägenhet, osnygghet, nedskräpning, luktolägenhet eller förorening av marken, yt- eller grundvattnet eller andra olägenheter för hälsa eller miljö. Problemavfall (t.ex. spillolja, lysrör och ackumulatorer) bör föras till ett mottagningsställe för problemavfall. I övrigt ska avfallshanteringen ske i enlighet med Vörå-Maxmo kommuns avfallshanteringsbestämmelser. 5. Döda djur Döda djur och annat djuravfall, som uppstår i verksamheten, skall så fort som möjligt föras till en anläggning med miljötillstånd för behandling av i fråga varande avfall. Långvarig lagringen av döda djur och annat djuravfall bör undvikas och kortvarig lagring bör ordnas så att den inte förorsakar olägenhet för hälsa, luktolägenhet eller osnygghet. Djuravfall får inte grävas ner. På lägenheten bör det finnas ändamålsenliga kyllager för lagring av döda djur och annat djuravfall. 6. Lagring av kemikalier och bränsle Kärlen som används för förvaring av kemikalier bör vara försedda med lock och av kärlen bör framgå innehållet. Kemikalierna bör förvaras i låsta utrymmen. Bränslecisternerna bör vara dubbelmantlade eller placerade i skyddsbassänger så att bränsle inte kan rinna ut i omgivningen, vid eventuella läckage. Med tak eller motsvarande anordning skall regnvatten hindras från att nå skyddsbassängerna. Alternativt kan skyddsbassängerna förses med en oljeavskiljningsbrunn. Bränslecisternerna skall vara utrustade med ett system som förhindrar överfyllning. Åtgärderna skall vara utförda senast I närheten av bränslecisternen bör det finnas tillräckligt med torv eller annat motsvarande material för uppsugning av bränsle vid eventuella läckage. Eventuella läckage ska omedelbart anmälas till brand- och räddningsmyndigheten. 7. Kontroll och rapportering Flytgödsel-, urin- och pumpbrunnarna samt deras täckning, gödselstadens, avfallsutrymmenas och bränslecisternernas skick skall kontrolleras tillräckligt ofta. Ifall i konstruktionerna eller anläggningarna

15 15 upptäcks skador eller funktionsstörningar, som kan leda till utsläpp eller olägenhet, skall de omedelbart åtgärdas. Den fasta gödseln, urinen och flytgödseln skall analyseras med avseende på totalkväve, lösligt kväve samt löslig fosfor åtminstone var femte år. Verksamhetsidkaren ska föra bok över verksamheten och årligen rapportera följande uppgifter om föregående års verksamhet: - uppgifter om djurmängder -mängderna flytgödsel, fastgödsel och urin som uppkommit i verksamheten (m 3 /år) -uppgifter om vart flytgödseln, fastgödseln och urinen förts eller mottagare och tidpunkt -uppgifter om döda djur (st./år eller t/år) och vart de förts för behandling samt tidpunkt - analysresultaten av flytgödsel, fastgödsel och urin -uppgifter om eventuella störningar i verksamheten eller andra avvikande situationer - uppgifter om nya eller förändrade spridningsarealer och avtal samt kartor Uppgifterna om verksamheten bör årligen sändas till närings-, trafikoch miljöcentralen i Södra Österbotten, ansvarsområdet för miljö- och naturresurser före utgången av februari månad om inte tillsynsmyndigheten besluter annorlunda. Rapporten bör i första skickas i elektronisk form via ItellaTYVI-systemet ( 8 Övriga bestämmelser och ändring av tillstånd Verksamhetsidkaren skall tillräckligt väl känna till den för branschen bästa tillgängliga tekniken och vara beredd på att ta i bruk den. Om utsläppen kan minskas utan oskäliga kostnader på grund av att den bästa tillgängliga tekniken har utvecklats, kan krav ställas på att tillståndsbeslutet skall ändras. Vid utvidgning av verksamheten, ändring av verksamheten eller nedläggning av verksamheten bör en anmälan göras i god tid till tillsynsmyndigheten. Om tillståndshavaren ändras skall den nya tillståndshavaren meddelas till tillsynsmyndigheten. Om verksamheten ändras eller utvidgas väsentligt ska ett nytt miljötillstånd sökas för verksamheten. 9. Anmälan om ibruktagandet Verksamhetsidkaren bör anmäla om ibruktagandet av det nya svinhuset och den nya flytgödselbrunnen till tillsynsmyndigheten minst 30 dagar innan verksamheten inleds.

16 16 MOTIVERING TILL BESLUTET Förutsättningar för beviljande av tillstånd Enligt 41 1 mom. i miljöskyddslagen beviljas ett miljötillstånd om verksamheten uppfyller de krav som ställs i miljöskyddslagen och i avfallslagen samt i de förordningar som har utfärdats med stöd av dem. Enligt 42 1 mom. i miljöskyddslagen kräver beviljande av tillstånd att verksamheten, med beaktande av tillståndsvillkoren och verksamhetens placering, inte i sig eller tillsammans med andra verksamheter medför 1) olägenhet för hälsan, 2) annan betydande förorening av miljön eller risk för sådan, 3) konsekvenser som förbjuds i 7-9 i miljöskyddslagen, 4) leder till försämring av speciella naturförhållanden eller till att vattenförsörjningen eller någon annan från allmän synpunkt viktig användningsmöjlighet äventyras inom det område som påverkas av verksamheten, 5) sådant oskäligt besvär som avses i 17 1 mom. lagen angående vissa grannelagsförhållanden. Enligt mom. 2 i paragrafen får verksamheten inte placeras i strid med detaljplanen. Vid placeringen skall dessutom iakttas 6. Enligt 6 i miljöskyddslagen skall verksamhet som medför risk för förorening av miljön om möjligt placeras så att verksamheten inte orsakar förorening eller risk för förorening samt så att förorening kan motverkas. Regionförvaltningsverket beviljar miljötillstånd, eftersom svinhållningsverksamheten enligt ansökan kan ordnas enligt kraven i miljöskyddslagen och avfallslagen samt i de förordningar som har utfärdats med stöd av dem. Verksamheten som gäller uppfödning av slaktsvin på lägenheten Storhagen RN:r 38 i Rejpelt by i Vörå-Maxmo kommun, kan utövas utan att svinhusen eller verksamheten medför sanitära olägenheter, förorening av yt- och grundvattnet eller förorening av mark eller andra varaktiga, oskäliga besvär, under förutsättning att de tillståndsbestämmelser som utfärdats i miljötillståndet beaktas. Svinhusen är belägna på jord- och skogsbruksdominerat område, där svinhushållning kan anses vara en sedvanlig verksamhet. Därför kan verksamheten inte med avseende på avståndet till bosättning eller områdets tidigare användning förorsaka sådan olägenhet eller oskäligt besvär för omgivningen som avses i lagen. Regionförvaltningsverket har ställt krav på att avståndet mellan den nya flytgödselbrunnen och Valdomebäcken bör vara minst 10 m för att förhindra förorening av yt- och grundvattnet. På samma grunder har

17 17 krav ställts på att den nya flytgödselbrunnens och pumpbrunnens övre kant skall vara på nivån 22,00 m (N 60 ). Krav har ställts på att den nya flytgödselbrunnen skall förses med flytande täckning och att brunnen skall fyllas på nerifrån för att minska luktolägenheterna. På samma grunder har krav ställts på att pumpbrunnen förses med betonglock och brunnen fylls på nerifrån. För att minska antalet fåglar och andra skadedjur kring svinhusen har krav ställts på hanteringen och förvaringen av gödsel, foder, döda djur och avfall. Motiveringar till tillståndsbestämmelserna Tillståndsbestämmelse 1. Krav har ställts på lagringen av flytgödsel, fastgödsel, urin, regnvatten och tvättvatten från svinhusen så att lagringsvolymen motsvarar 12 månaders lagringsbehov (statsrådets förordning om begränsningar av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket, 931/2000). Kravet på lagringstid samt på att golvet i svinhuset och gödselrännorna skall göras av vattentätt material (JSM- BBA C4 byggnadsbestämmelser och -anvisningar), kravet på att gödsellagringsutrymmena skall kontrolleras regelbundet och eventuella bristfälligheter åtgärdas omedelbart har ställts för att förhindra förorening av marken samt yt- och grundvattnet, olägenheter för hälsa och för att främja den allmänna trivseln i miljön. Kravet på att den nya flytgödselbrunnen placeras minst 10 meter från Valdomebäcken, att platsen där den nya gödselbrunnen kommer att byggas undersöks och att runt den nya gödselbrunnen monteras dräneringsrör som förses med granskningsbrunnar har ställts för att förhindra förorening av samt yt- och grundvatten. På samma grunder har krav ställts på att den nya flytgödselbrunnens och pumpbrunnens övre kant skall vara på nivån 22,00 m (N 60 ). Enligt Jord- och skogsbruksministeriets byggnadsbestämmelser och - anvisningar (JSM-BBA C4/ ) bör den nya flytgödselbrunnen förses med tillräckligt tätt och minst 1,5 meter högt skyddsnät, mätt från marken. Enligt Jord- och skogsbruksministeriets byggnadsbestämmelser och - anvisningar (JSM-BBA C4/ ) och Miljöministeriets anvisning om miljöskydd vid husdjursskötsel skall på gödselstadens utsida finnas en tätbottnad lastningsplatta av till exempel asfalt eller betong. Med kravet på att lagringsutrymmena för flytgödsel, fastgödsel och urin skall tömmas grundligt en gång per år försäkrar man sig om att lagringsutrymmenas nyttovolym består. I samband med tömningen kan man också kontrollera lagringsutrymmenas skick.

18 18 Avloppsvattnet från WC skall ledas till separat sluten behållare och levereras till anläggning som har tillstånd att behandla ifrågavarande avfall. Avloppsvattnet kan även behandlas på annat av kommunen godkänt sätt, i enlighet med statsrådets förordning (542/2003) om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför vattenverkens avloppsnät. Tillståndsbestämmelse 2 har utfärdats för att övervaka att spridningen och hanteringen av gödsel sker sakenligt, så att det inte uppstår förorening av yt- och grundvattnet eller olägenheter för hälsan. Behovet av spridningsareal grundar sig på kraven i miljöministeriets anvisning om miljöskydd vid husdjursskötsel 1/2010. Behovet av åkerareal är minst en hektar per 9 slaktsvin. Verksamhetsidkaren har framställt tillräckligt med åkerareal för spridning av gödsel. Gödseln bör spridas på ofrusen, snöfri mark för att förhindra urlakning av näringsämnen till vattendrag. För att trygga grundvattnets kvalitet får gödsel inte spridas närmare än m från en brunn för hushållsvatten eller på bildningsområdet för ett grundvattenområde. Avståndet är beroende av höjdförhållandena i terrängen, brunnens konstruktion och jordarten. För att förhindra risk för förorening av grundvatten är spridning av urin eller andra flytande organiska gödselmedel förbjudet på klassificerade grundvattenområden. Tillståndsbestämmelse 3 har utfärdats för att minska luktolägenheterna från svinhusen, för att förhindra att det uppstår olägenhet för hälsan och för att främja den allmänna trivseln i miljön samt för att förhindra att det uppstår problem med fåglar och andra skadedjur vid svinhusen. Genom att täcka den nya gödselbrunnen och pumpbrunnen och genom att de fylls på nerifrån minskas ammoniakutsläppen. Samtidigt förhindras att det uppstår olägenheter för hälsan och miljön och den allmänna trivseln i miljön främjas. För att minska olägenheterna vid spridning av gödseln bör gödseln nedmyllas omedelbart, dock senast inom ett dygn efter att gödseln spridits ut. Tillståndsbestämmelse 4. Tillståndshavaren är skyldig att ombesörja att problemavfall och annat avfall inte orsakar förorening av marken, yt- och grundvattnet. Tillståndshavaren är också skyldig att ordna en fungerande avfallshantering, såsom att problemavfall lämnas till sakenlig behandling samt att återvinningsbart avfall hålls separat från annat avfall och lämnas till sakenlig behandling. Tillståndsbestämmelse 5 har utfärdats för att förhindra att det uppstår olägenheter för hälsan och miljön, luktolägenheter och sanitära

19 19 olägenheter vid hanteringen av döda djur. Enligt avfallslagen är verksamhetsidkaren skyldig att ordna en sakenlig avfallshantering. Döda djur bör så snabbt som möjligt lämnas till en mottagare som har miljötillstånd att behandla djuravfall. Enligt förordningen om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel (EG 1774/2002) samt enligt jord- och skogsbruksministeriets förordning (850/2005) om tillsyn över anläggningar för bearbetning av vissa animaliska biprodukter och om användning av vissa biprodukter skall animaliskt högriskavfall behandlas vid en anläggning för förbränning av animaliskt avfall eller vid en anläggning för bearbetning av animaliskt högriskavfall. Tillståndbestämmelse 6 om lagring av kemikalier och bränsle har utfärdats för att förhindra att lagringen förorsakar förorening av marken samt yt- och grundvattnet. Tillståndsbestämmelse 7. Den årliga bokföringen över verksamheten bör göras för att tillsynsmyndigheten skall ges den information som behövs för att övervaka verksamheten. Tillståndsbestämmelse 8. Tillståndshavaren bör ha tillräckligt med kunskaper om möjligheten att minska utsläppens skadliga inverkan och därtill följa med utvecklingen av den för branschen bästa tillgängliga tekniken. Om man utan oskäliga kostnader kan minska utsläppen med anledning av att den för branschen bästa tekniken har utvecklats, kan tillståndsbeslutet ändras. Genom anmälan om förändringar i verksamheten, såsom utvidgning eller upphörande av verksamheten och förändringar i verksamhetens inriktning eller andra för tillsynen väsentliga förändringar upprätthålls kontakten till tillsynsmyndigheten. På basen av anmälan granskar myndigheten förändringens inverkan på givna tillståndsvillkor och huruvida det är skäl att ändra tillståndet. Tillståndsbestämmelse 9. Anmälan om ibruktagandet av svinhuset har utfärdats av tillsynsmässiga skäl. Anmälan kan göras antingen skiftligt eller muntligt. BESLUTETS GILTIGHETSTID Detta tillståndsbeslut är i kraft tillsvidare. Om en väsentlig förändring sker i verksamheten skall en ny ansökan om miljötillstånd göras. Detta beslut är i kraft tills ett beslut om en ny tillståndsansökan har vunnit laga kraft.

20 20 Om verksamheten inte har påbörjats inom fem år från och med att tillståndet har vunnit laga kraft kan den behöriga myndighet, som har beviljat tillståndet, fatta beslut om att tillståndet förfaller. När detta beslut får laga kraft ersätter det miljötillståndet som Vörå kommuns miljönämnd har beviljat JUSTERING AV TILLSTÅNDSBESTÄMMELSERNA IAKTTAGANDE AV FÖRORDNINGAR VERKSTÄLLANDE AV BESLUTET TILLÄMPADE LAGRUM Verksamhetsidkaren bör före till tillståndsmyndigheten inlämna göra en ny miljötillståndsansökan för justering av tillståndsbestämmelserna. Ansökningsblanketten ifylls i huvudsak på samma sätt som då miljötillstånd söks. Till ansökan skall bifogas utredningar som krävs enligt gällande bestämmelser. Dessutom skall till ansökan bifogas de uppgifter som skall rapporteras enligt tillståndbestämmelse 7 för år 2020, de senaste analysresultaten av fastgödsel, flytgödsel och urin samt en plan hur möjliga miljöolägenheter från verksamheten kan minskas. Om genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än villkoren i ett tillstånd som redan har beviljats med stöd av miljöskyddslagen eller avfallslagen, eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller justering som avviker från tillståndet, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet (56 i miljöskyddslagen). Den utvidgade verksamheten får inte inledas förrän tillståndsbeslutet har vunnit laga kraft. Miljöskyddslagen (86/2000) 2, 3, 4, 6 8, 28, 31, 35 38, 41 43, 45-46, 52 58, 81, 96 97, 100 och 105 Miljöskyddsförordningen (169/2000) 1, 5,16 19, 21, 23 och 30 Avfallslagen (1072/93) 6, 15, 17 och 19 Lag angående vissa grannelagsförhållanden (26/1920) 17 Statsrådets förordning om begränsningar av utsläpp i vattnen av nitrater från jordbruket (931/2000) Statsrådets förordning om avgifter till regionförvaltningsverket (1145/2009) Miljöministeriets förordning om de regionala miljöcentralernas avgiftsbelagda prestationer (1387/2006)

21 21 Därtill har följande beaktats: Jord- och skogsbruksministeriets byggnadsbestämmelser och byggnadsanvisningar (JSM-BBA C4/ ) Statsrådets förordning (542/2003) om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför vattenverkens avloppsnät. Förordning om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel (EG 1774/2002) Jord- och skogsbruksministeriets förordning om tillsyn över anläggningar för bearbetning av vissa animaliska biprodukter och om användning av vissa biprodukter 850/2005. Miljöministeriets anvisning om miljöskydd vid husdjursskötsel AVGIFT OCH GRUNDER FÖR AVGIFTEN Avgift Fakturan sänds senare från Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning i Joensuu. Enligt 105 i miljöskyddslagen tas för behandlingen av tillståndsansökan ut en avgift som fastställs enligt vad som bestämts i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) och med stöd av den i förordning av statsrådet eller miljöministeriet. Enligt 7 2 mom. i statsrådet förordning om avgifter till regionförvaltningsverket (1145/2009) tas en avgift ut enligt de bestämmelser som gäller vi ikraftträdandet för en prestation som gäller ett ärende som blivit anhängigt innan förordningen trädde i kraft. När ansökan blev anhängig tillämpades miljöministeriets förordning om de regionala miljöcentralernas avgiftsbelagda prestationer (1387/2006) på avgiften. Enligt avgiftstabellen i bilagan till förordningen är den avgift som uppbärs för behandlingen av pälsdjursfarmers tillståndsansökan euro. INFORMATION OM BESLUTET Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland informerar om detta beslut genom kungörelse, enligt miljöskyddslagens 54, på Vörå- Maxmo kommuns och Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finlands officiella anslagstavlor.

22 22 SÖKANDE AV ÄNDRING Ändring i detta beslut får sökas, enligt miljöskyddslagens 96, genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvär över den avgift som uppbärs för behandlingen av ärendet anförs i samma ordning som huvudärendet. Besvärsanvisning medföljer som bilaga. Miljööverinspektör Miljöinspektör Maarit Vuorela Åsa Eriksson DISTRIBUTION Beslut Sökanden För kännedom Kommunstyrelsen i Vörå-Maxmo kommun Miljönämnden i Vörå-Maxmo kommun Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, ansvarsområdet för miljö- och naturresurser Finlands miljöcentral Meddelande om beslutet Parterna, som särskilt fått meddelande om miljötillståndsansökan BILAGOR Besvärsanvisning Lägeskarta Situationsplan Anmärkning: På de miljötillståndsbeslut som sätts ut på nätet tillämpas miljöministeriets anvisning Enligt anvisningen iakttas integritetsskyddet enligt personuppgiftslagen (523/1999) vid överföringen av beslut till nätet så att namn på privatpersoner, som framställt anmärkning eller framfört sin åsikt eller som mottagit ersättning, tas bort. Namnen ersätts t.ex. med bokstäverna A, B, C. I stället för att ersätta namnen kan förteckningen helt utelämnas i det beslut som skall publiceras. I det här beslutet har namnen på sådana privatpersoner som avses ovan ersatts med bokstäverna A, B, C osv. och förteckningen under rubriken Meddelande om beslutet i slutet av beslutet har tagit bort.

23 23 BESVÄRSANVISNING BILAGA Besvärsmyndighet Besvärstid Besvärsrätt Ändring i Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finlands beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvär över den avgift som tas ut för handläggningen av ärendet anförs i samma ordning som besvär över huvudsaken. Tiden för anförande av besvär är trettio (30) dagar från den dag då beslutet gavs, dock så att sagda dag inte räknas med. Besvärstiden går ut Besvär med anledning av beslutet kan anföras av dem vilkas rätt eller fördel saken kan tänkas beröra, samt av registrerade föreningar eller stiftelser vilkas syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön inom det område som påverkas, av vederbörande kommuner, närings-, trafik- och miljöcentraler, kommunala miljövårdsmyndigheter och av andra myndigheter som bevakar allmänt intresse i ärendet. Besvärsskriftens innehåll I besvärsskriften, som riktas till Vasa förvaltningsdomstol, ska anges - det beslut i vilket ändring söks - ändringssökandens namn och hemkommun - den postadress och det telefonnummer samt den eventuella e-postadress till vilka meddelanden i saken kan skickas till ändringssökanden (om kontaktinformationen ändras ska Vasa förvaltningsdomstol, PB 204, Vasa, e-postadress vaasa.hao@oikeus.fi, underrättas) - till vilka delar ändring söks i beslutet - vilka ändringar som yrkas i beslutet - de grunder på vilka ändring yrkas - ändringssökandens, den lagliga företrädarens eller ombudets underskrift, om inte besvärsskriften skickas elektroniskt (per telefax eller e-post) Bilagor till besvärsskriften Till besvärsskriften ska fogas - de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har skickats till myndigheten - fullmakt för eventuellt ombud eller, om besväret skickas elektroniskt, en utredning över ombudets behörighet. Hur besvärsskriften ska skickas till Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland Besvärsskriften inklusive bilagor ska lämnas in till Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland i två exemplar. Besvärsskriften ska vara framme under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Besvärsskriften med bilagor kan också skickas per post, telefax eller e-post. En besvärsskrift som skickas elektroniskt (per telefax eller e-post) ska skickas så att den finns till förfogande i den mottagande anordningen eller datasystemet under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Kontaktinformation till Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland besöksadress: Wolffskavägen 35, Vasa postadress: PB 200, Vasa telefon: telefax: e-post: registratur.vastra@rfv.fi öppettid: kl Rättegångsavgift För behandlingen av ärendet vid Vasa förvaltningsdomstol tas av ändringssökanden ut en rättegångsavgift på 89 euro. I lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer bestäms särskilt om vissa fall i vilka avgift inte uppbärs.