i ärende enligt 28 miljöskyddslagen Beslutet givet efter anslag

Transkript

1 1 L Ä N S I - S U O M E N Y M P Ä R I S T Ö K E S K U S V Ä S T R A F I N L A N D S M I L J Ö C E N T R A L Miljötillståndsenheten PL 262, Koulukatu 19, VAASA PB 262, Skolhusgatan 19, VASA , Telefax BESLUT i ärende enligt 28 miljöskyddslagen Beslutet givet efter anslag Diarienummer LSU-2005-Y-527(131) ÄRENDE Miljötillståndsansökan enligt 35 miljöskyddslagen som berör utvidgning av befintlig husdjurshållning. SÖKANDE Harald Södergård Judrabackvägen KAURAJÄRVI VERKSAMHET Verksamheten i befintligt djurstall skall utökas så att det kommer att finnas plats för 120 mjölkkor, sammanlagt 41 kvigor och ungdjur över 8 månader samt 39 ungdjur under 8 månader. FÖRLÄGGNINGSPLATS Djurstallet finns i Vörå kommun i Rejpelt by på lägenheterna Kulla RN:r 1:95 och Kulla I RN:r 1:64. Fjärrgödsellagret är beläget i Jöral by på lägenhet Kulla I RN:r 41:0 GRUNDER FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND Djurstall som är avsedda för minst 30 mjölkkor är miljötillståndspliktiga (MiljöskyddsF 1 1 mom. punkt 11 a). Enligt miljöskyddslagens 28 krävs nytt miljötillstånd, om det i verksamheten sker väsentliga förändringar.

2 2 TILLSTÅNDSMYNDIGHETENS BEHÖRIGHET Den regionala miljöcentralen är behörig tillståndsmyndighet i ärendet enligt 31 2 momentet i miljöskyddslagen och 6 1 mom. punkt 10 a i miljöskyddsförordningen. Enligt förordningen avgör den regionala miljöcentralen ärenden som gäller djurstall, som är avsedda för minst 75 mjölkkor eller då mjölkkor och andra djur omräknat till djurenheter motsvarar 75 mjölkkor. ÄRENDETS ANHÄNGIGGÖRANDE Miljötillståndsansökan har blivit anhängig då ansökan inlämnats till Västra Finlands miljöcentral. TILLSTÅND SOM BEVILJATS FÖR VERKSAMHETEN Västra Finlands miljöcentral har beviljat Harald Södergård miljötillstånd för utvidgning av befintlig verksamhet med mjölk- och nötkreatursproduktion. Tillståndet omfattar 70 mjölkkor, 20 kvigor och 52 ungdjur varav 24 under 8 månader. OMRÅDETS PLANLÄGGNING Djurstallet samt de befintliga gödselbehållarna och den planerade gödselbehållaren är belägna inom oplanerat jord- och skogsbruksområde. Djurstallet och rastgårdarna samt delar av betesmarken är belägna inom område som klassificerats som viktigt för vattenanskaffning. FÖRLÄGGNINGSPLATSEN OCH DESS MILJÖ Djurstallets näromgivning domineras mot norr av åkermark och mot söder av skog. Invid djurstallet finns sökandens bostad samt hans brors fritidshus samt på ca 80 meters avstånd ytterligare ett hus som används temporärt av dess ägare. Närmaste annat bostadshus med fast bosättning finns ca 250 m mot nordost. Två fjärrgödsellager finns på ca 300 m avstånd från djurstallet mot väster invid den betesmark som finns i anslutning till djurstallet. Närmaste bostadshus till fjärrgödsellagren är de byggnader som finns invid djurstallet. Övriga bostäder finns i norr och öster på ca 500 m avstånd från fjärrgödsellagren. Djurstallet är i sin helhet och betesmarken delvis inom Kaurajärvi B grundvattenområde (nr B) som klassificerats som för samhällets vattenförsörjning viktigt grundvattenområde. Djurstallet finns delvis inom grundvattnets egentliga bildningsområde. Grundvattenområdet är i användning som vattentäkt. Fjärrgödselbehållarna är utanför grundvattenområdet. Enligt en tidigare gjord grundundersökning har i en provgrop som grävts på lägenheten jordarten fastställts till 200 mm matjord, 400 mm sand och över 500 mm fin sandblandad blålera. Provgropens djup var 1,5 meter. UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Produktion I Harald Södergårds djurstall utövas mjölkproduktion. Den nuvarande verksamheten har tillstånd för 70 kor och 20 kvigor samt 52 ungdjur varav 24 är under 8 månader. Enligt de till ansökan bifogade ritningarna kommer antalet djurplatser i det befintliga djurstallet att utökas så att det finns

3 3 plats för 120 mjölkkor, 13 kvigor, 28 ungdjur över 8 månader, 12 ungdjur 6-8 månader, 12 ungdjur under 6 månader och 15 spädkalvar. En tidigare gödselplatta kommer att byggas om till foder- och ströförråd. Mellan foderlagren uppförs en förbindelsegång. Årligen tillverkas i två torncilos ca 1210 ton förtorkat ensilagefoder. I direkt anslutning till djurstallet finns två rastgårdar varav de ena byggs ut något. Gården har ett betesområde som sträcker sig västerut. Behandling och lagring av gödsel, ensilage och avloppsvatten På gården uppstår per år totalt 3639 m 3 flytgödsel, 150 m 3 disk- och tvättvatten från mjölkrum, 60 m 3 pressaft från ensilage och 73 m 3 avloppsvatten från sociala utrymmen samt 80 m 3 nederbörd från rastgårdar. Inklusive nederbörden i gödselbassängerna (320 m 3 /år) uppgår det totala lagringsbehovet således till 4322 m 3 /år. Gödseln och pressaften samt disk- och avloppsvattnet skall lagras i tre befintliga och i en planerad behållare. Av de befintliga flytgödselbehållarna är en (330 m 3 ) belägen invid djurstallet medan två fjärrgödselbehållare finns ca 300 m väster om djurstallet. De befintliga behållarnas lagringsvolym är totalt 3130 m 3. Den planerade behållaren, vars lagringsvolym är 1400 m 3 förläggs invid de två befintliga fjärrgödselbehållarna. Den totala planerade lagringskapaciteten är således 4530 m 3. Den torrgödsel som uppstår från en box för 15 spädkalvar lagras i gödselbehållare och på en 69 m 2 stor gödselstad som finns invid djurstallet på lägenhet Kulla RN:r 1:95. Gödseln används på egna och arrenderade åkermarker. Verksamhetsutövaren har sammanlagt ca 146 ha åker till förfogande för spridning av gödsel, av vilken den egna åkermarkens andel är 64 ha och arrendeåkerns andel 82 ha. Behandling av avfall Djuravfallet förs till destruktionsanläggning och problemavfallet till kommunens ekopunkt. Bränsle- och oljecisterner Gården har två bränslecisterner, vilkas volym är 1900 liter och 4000 liter. På gården finns högst 400 liter andra oljeprodukter som förvaras i 200 liters fat. Trafik och trafikarrangemang Ventilation Mjölktransport varannan dag och kraftfodertransport ca en gång per månad. Egen trafik tillkommer. Ventilationen i lösdriftsstallen sker genom naturlig ventilation med luftintag under takfot och luftutsläpp i taknock via reglerbara luckor. ÄRENDETS BEHANDLING Kungörelse av tillståndsansökan Ansökan har kungjorts på Vörå kommuns officiella anslagstavla och på Västra Finlands miljöcentrals officiella anslagstavla under tiden Handlingarna har under kungörelsetiden varit till påseende vid byggnadskontoret i Vörå kommun. Sakägare som ärendet speciellt berör har informerats skilt per brev. Överläggning

4 4 Utlåtanden Sökandens lägenhet besöktes med anledning av den anhängiggjorda ansökan. I samband med besöket utvidgades ansökan att också gälla lägenhet Kulla RN:r 1:95 i Rejpelt by. Miljöcentralen har begärt utlåtande om miljötillståndsansökan av kommunstyrelsen i Vörå kommun och av miljövårdsnämnden i Vörå kommun. Utlåtande har också begärts av Västra Finlands miljöcentral / gruppen för grundvattenskydd. I Vörå kommuns kommunstyrelses beslut från godkänns landsbygdssekreterare Nils Småros utlåtande som kommunstyrelsens utlåtande. Landsbygdssekreterare Nils Småros har på begäran avgett följande utlåtande: För Harald Södergårds planerade utvidgning och ombyggnad av ladugården finns från landsbygdsnäringsmyndigheternas sida inga hinder för förverkligandet av projektet. För erhållande av investeringsstöd av staten krävs att sökanden har en tillräckligt stor referenskvantitet av mjölk, i förhållande till åkerarealen, d.v.s. 1 hektar / L referenskvantitet mjölk. Dessutom får antalet djurenheter inte överstiga 2 djurenheter / hektar. Södergård har i dag en referenskvantitet om L och en åkerareal om 146,00 hektar. Alla dessa krav uppfylls med god marginal. Gården odlas ekologiskt och produktionen av mjölk och kött är likaså ekologiska. I Vörå kommuns miljövårdsnämnds utlåtande konstateras följande: Miljönämnden förordar ansökan med beaktande av att verksamheten bedrivs på grundvattenområde. Miljönämnden poängterar att sökanden bör vara medveten om att trots försiktighetsåtgärder är ansvarig för de skador som kan uppkomma vid förorenande utsläpp och förorenande av grundvatten. I Västra Finlands miljöcentrals / gruppen för grundvattenskydds utlåtande konstateras följande: Ifrågavarande djurstall ligger på Kaurajärvi grundvattenområde som klassificeras som för samhällets vattenförsörjning viktigt grundvattenområde. Grundvattenområdet är den största grundvattenförekomsten i Vörå kommun. På området bildas i genomsnitt ca m 3 grundvatten per dygn. Ca 0,6 km söder om djurstallet finns Vörå kommuns och Lehmäjoen Vesihuolto Oy:s vattentäkter. Fjärrlagringsplatsen där en ny gödselbehållare skall anläggas ligger inte på för samhällets vattenförsörjning viktigt eller lämpligt grundvattenområde. Den ansökta verksamheten utgör en sådan risk för grundvattnets kvalitet som avses i miljöskyddslagens 8, ifall inte tillräckliga åtgärder vidtas för att hindra och kontrollera eventuella förorenande utsläpp. Grundvattenskyddsgruppen anser att ansökningen bör kompletteras med följande uppgifter: -Uppgifter om grundvattnets kvalitet i de observationsrör som satts ut invid djurstallet (Miljötillstånd VFMC ). -Av sakkunnig person uppgjord skriftligt utlåtande över djurstallets och övriga konstruktioners vattentäthet (golv, rännor, rör, sväm- och pressvätskebehållare mm.). (Miljötillstånd VFMC ).

5 5 -Bedömning av de risker för grundvattnet som är förknippade med verksamhetens olika skeden, och planerade åtgärder för att förhindra dessa. (MskF 9 ). I Västra Finlands miljöcentrals / gruppen för grundvattenskydds utlåtande konstateras följande: Fjärrlagringsplatsen där en ny gödselbehållare skall anläggas ligger inte på för samhällets vattenförsörjning viktigt eller lämpligt grundvattenområde. Djurstallet, den planerade rastgården och en del av betesmarken ligger på Kaurajärvi grundvattenområde som klassificerats som för samhällets vattenförsörjning viktigt grundvattenområde. Verksamheten bör därför utformas på ett sådant sätt att inte risk för förorening av grundvatten uppstår (MskL 8 ), och dess påverkan på grundvattnet bör kontrolleras (MskL 46 ). Grundvattengruppen anser att följande bör beaktas vid behandlingen av ansökningen. -Gödsel, tvätt- och avloppsvatten, pressaft och andra förorenande ämnen som uppstår vid verksamheten bör uppsamlas och förvaras samt hanteras på ett sådant sätt att inga utsläpp till grundvattnet uppstår. -Den nya rastgården bör byggas av vattentätt material och enligt anvisningar i det gällande miljötillståndet (VFMC ). -Konstruktioner såsom behållare, golv, rännor, rörledningar, genomföringar, rastgårdar bör vara gjorda av vattentätt material. Gödselplattan bör förses med tak. -Gångvägar till betesområden bör vara hårda på ytan, så att de håller mot klövtramp och att gödseln kan tas bort. -Regn- och smältvatten, som bildas på området som skall asfalteras runt djurstallet, bör ledas bort från grundvattenområdet. -Tvättvatten från djurstallet, wc och mjölkrum bör ledas till gödselbehållaren. -Bränslen och andra oljeprodukter bör uppbevaras i skyddade cisterner, t.ex. dubbelmantlade cisterner eller cisterner utrustade med skyddsbassäng och tak. Cisternerna bör vara utrustade med överfyllningsskydd och spärrmekanism för hävert. -Gödselbehållarens och övriga konstruktioners täthet bör regelbundet granskas. Eventuella skador som kan leda till utsläpp av förorenande ämnen till grundvattnet bör omedelbart åtgärdas. -Enligt de tagna vattenproverna finns i grundvattnet förhöjda halter av ammoniumkväve och nitratkväve. Verksamhetens eventuella påverkan på grundvattnets kvalitet bör årligen uppföljas i de kontrollrör som finns vid djurstallet, samt i andra behövliga observationspunkter. Provtagningen bör utföras av sakkunnig person. Anvisningar för tagande av vattenprov finns i kap. 6 i Suomen Vesiyhdistys publikation "Pohjavesitutkimusopas, Käytännön ohjeita". -Om man i analyserna observerar försämring av grundvattnets kvalitet bör orsaken till detta omedelbart utredas och åtgärdas. Analyserna bör tillställas miljömyndigheten i Vörå kommun och Västra Finlands miljöcentral. -Flytgödsel, urin, pressvätska samt tvättvatten får inte alls spridas på Kaurajärvi grundvattenom-

6 6 råde. På det grundvattenbildande området (innanför den heldragna linjen på kartan över grundvattenområdet) får inte heller spridas strö- eller fastgödsel. Dessa begränsningar kan ses över på basen av skiftesvisa undersökningar av jordlagren. -Eventuella utsläpp av ämnen som kan förorena grundvatten bör omedelbart rapporteras till miljömyndigheten i Vörå kommun och Västra Finlands miljöcentral. Sökanden bör vara medveten om att han trots vidtagna försiktighetsåtgärder är ansvarig för de skador som uppkommer av eventuella förorenande utsläpp (MSKL 11 kap. 75 ). Anmärkningar och påminnelser Inga anmärkningar eller åsikter har inlämnats till miljöcentralen med anledning av ansökan. Hörande av sökanden Västra Finlands miljöcentral har med sitt daterade brev berett sökanden tillfälle att bemöta de inlämnade utlåtandena senast Västra Finlands miljöcentral har med sitt daterade brev berett sökanden tillfälle att senast den bemöta Västra Finlands miljöcentrals grundvattenskyddsgrupps utlåtande från den Sökandens bemötande Sökanden har som sitt bemötande den inlämnat ett av ProAgria Österbottens Svenska Lantbrukssällskap givet utlåtande över djurstallets och övriga konstruktioners vattentäthet som lyder: Den 30 nov utförde undertecknad (Roger Brännäs) en visuell byggnadsteknisk granskning av pumpbrunn och gödselbassäng hos Harald Södergård i Kaurajärvi, Vörå. Gödselbassängen finns utanför djurstallet och pumpbrunnen finns på insidan av stallet. Gödselbassängen är byggd med fabrikstillverkade betongelement, och bottenplattan är platsgjuten med vattentät betong K 30, med gjutfogar och anslutningar enligt bestämmelser. Pumpbrunnen är byggd i betongblock med massiv eftergjuten betong i blockens mitt. Gödseln pumpas till gödselbassängen från pumpbrunnen, därifrån gödseln regelbundet körs till lagringsbassänger på utskifte. Den visuella granskningen gjordes av betongelementens och fogarnas skick och kondition från bassängens insida. Gödselbassängen och pumpbrunnen var tömd på gödsel vid granskningstillfället. Vid granskningen kunde inga synliga skador eller sprickor upptäckas i elementen eller fogarna. Gödselgångarna i stallet är gjutna i vattentät betong K 30. Enligt anvisning från miljöcentralen sattes vid byggandet vattentät duk under gödselgångarna med observationsrör på dukarna. Rören är anslutna till en granskningsbrunn på utsidan av stallet. Sökanden har vidare den inlämnat undersökningsresultat av vattenprov från de observationsrör för grundvatten som finns på gårdens norra respektive södra sida. Enligt resultaten var ammoniumkvävehalten i det norra röret 1800 µg/ och i det södra röret 390 µg/l medan motsvarande värden för nitritkväve var 9 µg/l och 16 µg/l och för nitratkväve 250 µg/l och 2400 µg/l. MILJÖCENTRALENS AVGÖRANDE Västra Finlands miljöcentral har granskat miljötillståndsansökan och tagit i beaktande givna utlåtanden enligt vad som framgår av tillståndsvillkoren och motiveringen till beslutet. Västra Finlands miljöcentral beviljar Harald Södergård miljötillstånd för husdjursskötsel för mjölkproduk-

7 7 tion i enlighet 28 miljöskyddslagen för 120 mjölkkor, sammanlagt 41 kvigor och ungdjur över 8 månader och 39 ungdjur under 8 månader förutsatt att tillståndsvillkoren följs. Djurstallet är beläget i Vörå kommun i Rejpelt by på lägenhet Kulla RN:r 1:95 och Kulla I RN:r 1:64 och fjärrgödsellagren på lägenhet Kulla I RN:r 41:0 i Jöral by. Förläggningsplatsen framgår av situationsplanen i skala 1:500 och av kartan som medföljer beslutet. Tillstånd beviljas tillsvidare. De i ärendet givna utlåtandena beaktas på det sätt som framgår av tillståndsvillkoren. Det av Västra Finlands miljöcentral den för verksamheten beviljade miljötillståndet förfaller när detta tillstånd vinner laga kraft. För att förutsättningarna för tillstånds skall uppfyllas har miljöcentralen ansett det nödvändigt att ställa tillståndsvillkor. Tillståndsvillkor 1. Verksamhetens omfattning I djurstallet får finnas högst 120 mjölkkor, 53 kvigor och ungdjur över 6 månader och 27 under 6 månader gamla individer. Djuren har tillgång till rastgårdar och betesgång på områden som finns invid djurstallet. 2. Lagring av gödsel All gödsel som uppkommer i djurhushållningen skall lagras i gödsellager. För verksamheten skall det sammanlagt finnas minst 4322 m 3 lagringsvolym i flytgödselbehållare för svämgödsel, presssaft, tvätt- och avloppsvatten samt nederbörd. Samtliga gödselbehållare skall vara av en vattentät konstruktion som uppfyller jord- och skogsbruksministeriets byggnadsbestämmelser och anvisningar (JSM-BBA C ). Gödselbehållarna skall fyllas på underifrån. På gården skall ytterligare finnas minst 37 m 3 lagringsvolym för torrgödsel i en gödselstad som uppfyller jord- och skogsbruksministeriets byggnadsbestämmelser och anvisningar. Samtliga gödsellager skall vara färdigställda innan djurantalet utökas från det antal som angivits i miljötillståndet från den Gödselbehållaren invid djurstallet och gödselstaden för torrgödsel skall vara försedda med tak senast Djurstallets konstruktion Golvet i djurstallet, gödselrännorna och gödselbrunnarna skall vara av vattentätt material. Under gödselrännorna i den tillbyggda delen av djurstallet skall det finnas en vattentät duk av minst 0,5 mm tjock HDPE plast eller motsvarande material. Ovanpå det vattentäta underlaget skall det finnas ett täckdikningsrör som leder eventuellt vatten till en kontrollbrunn på utsidan av djurstallet. Kontrollbrunnen skall vara av vattentätt material. Den utvidgade delen av djurstallet skall ha vattenrännor och takvattnet skall ledas bort så att det inte rinner ner på rastgårdarna. 4. Gårdarnas konstruktion och skötsel Rastgårdarna skall bestå av vattentätt underlag och under rastgårdarnas ytvattenrännor skall det finnas en vattentät duk av minst 0,5 mm tjock HDPE plast eller motsvarande material från vilket täckdikningsrör leds till inspektionsbrunn. Gångvägen mellan djurstallet och beteshagen skall vara hård i ytan, så att underlaget håller mot klövtramp. Gödseln skall avlägsnas regelbundet från

8 8 gångvägen. Avrinningen från gårdens asfalterade ytor och takvattnet skall insamlas i brunnar och avledas på ett vattentätt sätt bort från grundvattenområdet. Beteshagen bör skötas så att det inte uppstår förorening av ytvatten och grundvatten eller annat oskäligt besvär för grannar. Betesgången inom grundvattenområdet bör minimeras så att markytan är vegetationstäckt och inte blir söndertrampad. Utfodring skall undvikas inom denna del av betesområdet. 5. Hantering och nyttjande av gödsel 6. Döda djur Lastningen av gödsel till fordon skall göras på vattentätt underlag. Byggnationer och anläggningar skall därutöver vara sådana att det inte uppkommer utsläpp i samband med tömningen av brunnarna och transporterna. Om gödsel kommer ut på lastningsplatserna eller i den kringliggande omgivningen skall gödseln omedelbart avlägsnas och området städas. Vid behov skall det spridas kalk eller annat material som förhindrar uppkomst av flugor. Gödsel bör i första hand utnyttjas som gödsel i åkerodlingen. Gödsel kan också föras för behandling till anläggning med miljötillstånd. För spridning av gödsel från husdjurshållningen skall det finnas minst 95 ha åker till förfogande (spridningsareal för gödsel är 1,5 mjölkkor per 1 ha åker, 4 kvigor per 1 ha åker, 4 köttnöt > 8 månader per 1 ha åker och 8 ungnöt < 8 månader per 1 ha åker). All hantering och lagring av gödseln skall utföras på ett sådant sätt att det inte uppstår förorening av grundvatten, ytvatten eller sanitär olägenhet eller uppkommer annan väsentlig olägenhet för grannarna. Gödsel och tvättvatten får inte spridas på frusen eller snötäckt mark och inte heller på vattenmättad mark. Gödsel får inte spridas under tiden mellan den 15 oktober och den 15 april. Om marken är ofrusen och torr så att inget rinner ut i vattendrag eller det inte finns någon risk för alvförtätning, kan gödsel på hösten spridas ut högst till den 15 november och utspridningen på våren påbörjas tidigast den 1 april. När det gäller vallväxtlighet får ytgödsling inte ske efter den 15 september. På åkerområden som gång på gång översvämmas av vårfloden är kvävegödsling förbjuden under tiden mellan den 1 oktober och den 15 april, med undantag för det växtbestånd som anläggs. Gödsling med kvävegödselmedel närmare ett vattendrag än fem meter är förbjuden. Därefter är ytgödsling med kvävegödselmedel förbjuden på en sträcka av fem meter, om åkerns lutning överstiger 2 procent. Vid spridning av gödsel lämnas runt brunnar för hushållsvatten ett minst 30 meter brett område, som inte gödslas för att förhindra att näringsämnen kommer ut i vattnet. Användning av gödselmedel bör ske enligt förordning 931/2000. Pressaft som uppkommer vid ensilering skall tas till vara och förvaras i en tät behållare. Vid spridning av pressaft på marken iakttas det som bestäms om gödselspridning. Gödselns spridningsutrustning bör väljas att man med den uppnår bästa möjliga spridningsnoggrannhet. Gödseln som spridits bör nedmyllas omedelbart dock senast inom ett dygn från att gödseln spridits ut. Spridningstidpunkten bör väljas så att olägenheterna för grannarna är minsta möjliga vid spridning av gödsel. På klassificerade grundvattenområdens bildningsområde är spridning av stallgödsel förbjuden. Mellan bildningsområdet och grundvattenområdets gräns kan man sprida fast gödsel, om spridningen sker på våren, gödseln nedmyllas omedelbart efter spridningen och gödselns näringsinnehåll motsvarar växternas näringsbehov under ett år. Annan spridning av stallgödsel är tillåten endast i specialfall, om man på grunder av markundersökning eller motsvarande utredningar kan påvisa att det inte orsakar fara för grundvatten och miljöcentralen har godkänt den. Vid spridning av gödsel bör man ta i beaktande åkerns markkartering, gödselns kväve- och fosforinnehåll samt växternas näringsbehov. Döda djur skall så fort som möjligt föras till en anläggning med tillstånd för mottagning och be-

9 9 handling av döda djur. För lagring av döda djur på lägenheten skall det finnas ändamålsenliga lagringsutrymmen. Också kortvarig lagring av döda djur skall ordnas så att det inte uppstår hälsorisk, luktolägenhet eller osnygghet. Om djuravfall förvaras under längre tid på lägenheten skall lagringen göras i ett av myndigheterna godkänt kyllager. 7. Avfallshantering Problemavfall (t.ex. spillolja, lysrör och ackumulatorer) skall föras till en mottagningspunkt för problemavfall. Avfall som uppkommer bör lagras ändamålsenligt så att avfallet inte ger upphov till nedskräpning eller förorening av yt- eller grundvatten eller förorening av mark och inte heller orsakar andra olägenheter. Avfallshanteringen skall ske enligt Vörå kommuns godkända avfallshanteringsbestämmelser. 8. Förvaring av bränsle Bränslecisterner skall stå på ett vattentätt underlag och vara utrustade med skyddsbassäng och regnskydd samt överfyllningsskydd och spärrmekanism för hävert. Tankning av fordon skall ske på vattentätt underlag. Bränslecisternerna skall vara färdigställda på ovanstående sätt senast Kontroll av verksamheten Gödselbehållarna och andra byggnationers skick skall granskas regelbundet. Den gödselbehållare som finns invid djurstallet skall tömmas helt minst två gånger per år varvid dess skick undersöks. Övriga gödselbehållare tömmes helt och inspekteras en gång per år. Eventuella läckor eller andra brister i gödselbehållare eller i andra till verksamheten hörande anläggningar som kan leda till utsläpp eller olägenheter skall repareras omedelbart. Djurstallets föroreningsrisk för grundvattnet skall kontrolleras genom provtagning av grundvattnet. Invid djurstallet skall det finna tre grundvattenrör från vilka man bestämmer grundvattnets nivå och tar grundvattenprov. Förutom de två rör som redan finns vid djurstallet skall ytterligare ett rör placera på högst 10 meters avstånd från den gödselbehållare som finns intill djurstallet. Röret skall anläggas av entreprenör som har kunskap om och erfarenhet av anläggande av grundvattenrör. Efter att röret uppförts skall såväl det nya som de redan befintliga rörens övre kant och vattenytans nivå avvägas och rörens funktion kontrolleras med provpumpning och vattenprovtagning. Efter att grundvattenrören färdigställts skall prov tas ur dem en gång per år, om inte provtagningsresultaten påvisar behov av tätare uppföljning. Av vattenproven analyseras åtminstone ammoniumkväve och nitratkväve. Provpumpningen och provtagningen skall handhas av person som är certifierad för provtagningsuppgifter eller av person som har utbildning och erfarenhet av grundvattenprovtagning. Analyseringen av proven skall göras av ett laboratorium som är ackrediterat för de analyser som skall göras. Om det i grundvattnet framkommer förhöjda halter skall orsaken till detta omedelbart utredas och åtgärdas så att förorening av grundvattnet förhindras. Analysresultaten skall sändas för kännedom till miljömyndigheten i Vörå kommun samt till Västra Finlands miljöcentral. En situationsplan över de befintliga och det planerade grundvattenrörens läge sändes till Västra Finlands miljöcentral senast Grundvattenrören skall vara färdigställda och funktionsdugliga senast Analysresultaten över de första vattenproven jämte redogörelse över provtagningsrörens funktion samt rörens och vattenytans nivåer skall vara Västra Finlands miljöcentral tillhanda senast

10 Övriga tillståndsvillkor Verksamhetsutövaren skall föra dagbok över anläggningens verksamhet. Ur dagboken skall framgå följande : - uppgifter om djurmängder - uppgifter om spridningsarealer och de åkrar som används för spridning - uppgifter om grundvattenanalysernas resultat - uppgifter om antal döda djur och behandlingen av dessa - uppgifter om avfallsmängder Uppgifterna skall årligen före utgången av februari månad skickas till Västra Finlands miljöcentral. Verksamhetsutövaren skall underrätta Västra Finlands miljöcentral när djurantalet utökas från det antal som sagts i miljötillståndet från den Skadedjur skall vid behov bekämpas på ett av behörig myndighet föreskrivet sätt. Verksamhetsutövaren skall omedelbart underrätta miljömyndigheten i Vörå kommun och Västra Finlands miljöcentral om det uppstår sådana störningar i driften som kan orsaka förorening av grundvattnet eller andra betydande olägenheter. Verksamhetsutövaren skall tillräckligt väl känna till den för branschen bästa tillgängliga tekniken och vara beredd på att ta den i bruk. 11. Ändring av tillstånd Vid utvidgning, ändring eller nedläggning av verksamheten skall en anmälan göras till Västra Finlands miljöcentral. Om verksamhetsutövaren ändras skall den nya verksamhetsutövaren göra en anmälan om ändringen till Västra Finlands miljöcentral. MOTIVERING AV BESLUTET Förutsättningar för beviljande av tillstånd Enligt miljöskyddslagen 8 1 kap. är det förbjudet att deponera eller avleda ett ämne på ett sådant sätt att grundvattnet på viktiga grundvattenområden kan bli hälsofarligt eller att dess kvalitet annars väsentligt försämras, eller så att åtgärden kränker allmänt eller enskilt intresse. Enligt miljöskyddslagens kap. är den som förorenar eller på annat sätt försämrar grundvattnets kvalitet ansvarig för därav uppkommen skada. Miljöcentralen anser att man på grundvattenområdets egentliga bildningsområde inte får bygga nya djurstall eller göra stora utvidgningar av befintliga djurstall. Varje miljötillståndsansökan behandlas dock skilt för sig. Ifall jordarten förhindrar risken för förorening av grundvattnet eller om man genom tekniska lösningar kan förhindra att det uppstår risk för förorening av grundvatten kan miljötillstånd beviljas under vissa förutsättningar. På grundvattenområden kan man bedriva verksamhet i djurstall om det mellan grundvattenytan och byggnadens grundningsdjup finns ett två meter tjockt skikt där jordartens täthet är minst lerig silt (10* -9 m/s) och det täta jordlagrets yta lutar bort från grundvattenområdets kärna. Om jordarten inte är tillräckligt tät kan man under produktionsbyggnaden

11 11 placera tätningsduk eller annat till täthet och hållbarhet motsvarande material. Verksamhet med djurstall för mjölk- och nötkreatursproduktion på lägenhet Kulla RN:r 1:95 och Kulla I RN:r 1:64 i Rejpelt by och fjärrgödsellager på lägenhet Kulla I RN:r 41:0 i Jöral by i Vörå kommun, kan utövas utan att djurstallet eller dess verksamhet medför sanitära olägenheter eller förorening av yt- och grundvatten eller förorening av mark eller andra varaktiga, oskäliga besvär, under förutsättning att de tillståndsvillkor som getts i miljötillståndet iakttas. Utökningen av djurantalet medför inte utbyggnad av djurstallet på grundvattenområdet och den utökade gödsellagringskapaciteten förläggs till fjärrgödsellager utanför grundvattenområdet. Platsen för djurstallet är belägen inom lantbruksdominerad glesbygd, där utövande av husdjursskötsel kan anses vara en sedvanlig verksamhet. Därför kan verksamheten i djurstallet inte med avseende på avstånd eller områdets tidigare användning förorsaka sådana olägenheter eller oskäligt besvär för omgivningen såsom avses i lagen. Motivering till tillståndsvillkoren 1. Verksamhetens omfattning Tillstånd har beviljats för den ansökta mängden djur, eftersom det genom de tillståndsvillkor som ställts gällande byggnadernas konstruktion, gödselhanteringen och kontrollen av verksamheten har varit möjligt att förhindra att det uppstår risk för att marken, grundvattnen eller vattendragen förorenas eller att det uppstår annan betydande olägenhet av verksamheten. 2. Lagring av gödsel Villkoret gällande lager för gödsel har fastställts så att det på gården finns tillgång till ändamålsenliga förvaringsutrymmen för den gödsel som uppstår under 12 månader (Statsrådets förordning 931/ 2000). Lagringsbehållarnas och gödselstadens funktion och hållbarhet säkerställs genom att de konstrueras enligt jord- och skogsbruksministeriets byggnadsbestämmelser och anvisningar (JSM C4). Samtliga gödsellager skall vara färdiga innan utvidgningen av verksamheten inleds för att därigenom säkerställa att det i alla produktionslägen skall finnas tillräcklig färdig kapacitet för lagring av gödsel. Villkoret gällande täckning av de gödsellager som finns invid djurstallet har getts för att förhindra att det uppstår olägenheter för hälsa och för att främja den allmänna trivseln i miljön. 3. Djurstallets konstruktion Villkoret på att golvet i djurstallet, gödselrännor och gödsellagren är byggda av vattentätt material har getts för att förhindra förorening av mark och grundvatten samt för att förhindra olägenheter för hälsa. Genom att placera vattentät tätningsduk eller annat motsvarande material under gödselrännorna kan man minska grundvattnets föroreningsrisk. Genom att leda eventuella vatten som uppsamlats på duken till en kontrollbrunn kan man snabbt konstatera eventuella läckage och förhindra att förorening av grundvatten sker. 4. Gårdarnas konstruktion och skötsel Villkoret på att rastgårdarnas underlag skall bestå av tätt underlag har getts för att förhindra förorening av mark och grundvatten samt för att förhindra att det uppstår olägenheter för hälsa. Gångvägen mellan beteshagen och djurstallet bör vara rengöringsbar för att förhindra att gödsel hamnar i diken och vattendrag eller förorenar marken och grundvattnet. Avledandet av takvatten och avrinningen från gården asfalterade ytor från grundvattenområdet minskar risken för att det uppstår förorening av mark och grundvatten. Genom en kontinuerlig översyn och skötsel av betesmarken minskas risken att marken, grundvattnet eller vattendragen förorenas eller att det uppstår annan olägenhet för hälsa och trivsel.

12 5. Hantering och nyttjande av gödsel Villkoret har getts för att för att spridningen och hanteringen av gödsel skall ske sakenligt och på ett sådant sätt att det inte uppstår förorening av yt- och grundvatten eller olägenheter för hälsan eller den allmänna trivseln. Spridningsarealens storlek grundar sig på att högst 20 kg löslig fosfor kan spridas per ha åker och år, på det genomsnittliga fosforinnehållet i gödseln och på åkerodlingsväxternas genomsnittliga behov av fosforgödsel per hektar. Då gödseln sprids på ofrusen, snöfri mark och nedmyllas snabbt minskar luktolägenheterna och utflödet av näringsämnen till vattendragen. Med villkoret att gödsel inte får spridas närmare hushållsvattenbrunnar än 30 m och med de restriktioner som givits för spridning av gödsel på grundvattenområde tryggas grundvattnets kvalitet. 6. Döda djur Tillståndsvillkoret har getts för att förhindra att det förorsakas förorening av yt- och grundvatten samt sanitära olägenheter vid hanteringen av döda djur. Enligt avfallslagen är verksamhetsutövaren skyldig att ordna en sakenlig avfallshantering. Döda djur bör så snabbt som möjligt föras till en mottagare som har tillstånd att behandla djuravfall. Enligt förordningen om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel ( EG 1774/2002) samt enligt Jord - och skogsbruksministeriets förordning (850/2005) om behandling av biprodukter från djur skall animaliskt högriskavfall behandlas vid en anläggning för förbränning av animaliskt avfall eller vid en anläggning för bearbetning av animaliskt högriskavfall. 7. Avfallshantering Tillståndsinnehavaren är skyldig att ombesörja att problemavfall och annat avfall inte orsakar förorening av mark, yt- och grundvatten. Tillståndsinnehavaren är också skyldig att ordna en fungerande avfallshantering, såsom att problemavfall förs till en sakenlig behandling samt att återvinningsbart avfall hålls skilt från annat avfall och förs till en sakenlig behandling. 8. Förvaring av bränsle Genom att förvara bränsle i enlighet med tillståndsvillkoret och genom att ha beredskap för hantering av eventuella läckor förhindras att marken eller yt- och grundvattnet förorenas om ett läckage uppstår. 9. Kontroll av verksamheten Tillståndsvillkoret har getts för att den information som behövs för att övervaka verksamheten skall finnas tillgänglig för myndigheterna. Genom att regelbundet granska anläggningarnas skick och funktion och genom regelbundna undersökningar av grundvattnets kvalitet kan man snabbt upptäcka eventuella brister och därigenom i tid förhindra att det uppstår förorening av miljön. 10. Övriga tillståndsvillkor Tillståndsvillkoret har getts för att myndigheterna skall ha tillgång till de uppgifter som behövs för verksamhetens övervakning. Genom att verksamhetsutövaren är medveten om den för branschen bästa tillgängliga tekniken kan verksamhetens effekter på miljön ytterligare minskas om det finns skäl för att ta ny metodik i bruk. Om man utan oskäliga kostnader kan minska utsläppen med anledning av att den för branschen bästa tekniken har utvecklats, kan tillståndsbeslutet ändras. 11. Ändring av tillstånd Förändringar i verksamheten skall anmälas till övervakningsmyndigheten för att man skall kunna ta ställning till om det finns grund för att göra förändringar i miljötillståndet. 12 BESLUTETS GILTIGHETSTID

13 13 Detta beslut är i kraft tillsvidare. Om verksamheten i djurstallet väsentligt förändras, bör för djurstallet sökas nytt miljötillstånd. Detta beslut är i kraft tills beslut över ny tillståndsansökan har vunnit laga kraft. Innan detta beslut vinner laga kraft gäller det beslut som beviljats för verksamheten av Västra Finlands miljöcentral den JUSTERING AV TILLSTÅNDSVILLKOREN Verksamhetsutövaren bör före inlämna en ansökan för justering av tillståndsvillkoren. I ansökan bör det åtminstone framställas uppgifter om djurmängder samt uppgifter om tillgängliga lagringsvolymer och spridningsarealer för gödsel. Till ansökan skall fogas en sammanställning över grundvattenundersökningarnas resultat och en av sakkunnig person gjord utvärdering över verksamhetens inverkan på grundvattnet och en plan över på vilket sätt de risker för grundvattnet som verksamheten medför ytterligare kan minskas. Iakttagande av förordningar Om genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än villkoren i ett tillstånd som redan har beviljats med stöd av denna lag eller avfallslagen, eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller justering som avviker från tillståndet, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet (MiljöskyddsL 56 ). TILLÄMPADE LAGRUM Miljöskyddslagen (86/ 2000) 4-8, 28, 31, 35-38, 42, 43, 45 46, 52-59, 81, 96 och 105 Miljöskyddsförordningen (169 / 2000) 1, 2, 6, 13 14, 16-19, 21-23, 30 och 37 Avfallslagen (1072/ 93) 6, 15, 19, 51 och 52. Statsrådets beslut om begränsningar av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket (931/2000) Lagen om grunder för avgifter till staten ( 150/1992) Miljöministeriets beslut om de regionala miljöcentralernas avgiftsbelagda prestationer (1237/2003) Därtill har beaktats: Förordning om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel ( EG 1774/2002) Jord- och skogsbruksministeriets förordning om tillsyn över anläggningar för bearbetning av vissa animaliska biprodukter och om användning av vissa biprodukter 2005/850. Jord- och skogsbruksministeriets byggnadsbestämmelser och anvisningar (JSM-BBA C ). AVGIFT OCH GRUNDER FÖR AVGIFTEN Avgift 1200 euro Avgiften grundar sig på 8 lagen om grunder för avgifter till staten (150 / 1992) och miljöministeriets beslut om de regionala miljöcentralernas avgiftsbelagda prestationer (1237/2003). Enligt

14 beslutet är grundavgiften beträffande miljötillstånd för djurstall avsedda för färre än 150 mjölkkor 1200 euro. 14 KUNGÖRELSE AV BESLUTET Västra Finlands miljöcentral meddelar om detta beslut offentligt genom kungörelse i enlighet med miljöskyddslagen 54. SÖKANDE AV ÄNDRING Ändring i detta beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Enligt besvärsanvisningen bör besvärsskriften tillställas Västra Finlands miljöcentral inom besvärstiden. Besvär över avgiften som uppbärs för behandlingen av ärendet anförs i samma ordning som huvudärendet. Rätt att anföra besvär har den som ansökt om tillstånd och de vilkas rätt eller fördel ärendet kan tänkas beröra, registrerad förening eller stiftelse vars syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivsel i boendemiljön och inom vars verksamhetsområde miljökonsekvenserna uppträder, samt kommunstyrelsen i den kommun där verksamheten är placerad och andra kommuner vars område verksamheten påverkar samt de myndigheter som skall bevaka det allmännas intresse i ärendet, (MiljöskyddsL 96, MiljöskyddsL 97 ). Besvärsanvisning medföljer som bilaga. BESLUT Harald Södergård Judrabackvägen Kaurajärvi BESLUT FÖR KÄNNEDOM Kommunstyrelsen i Vörå kommun Miljövårdsnämnden i Vörå kommun Västra Finlands miljöcentral / Gruppen för gundvattenskydd Finlands miljöcentral MEDDELANDE OM BESLUT Clärk Alica, Judrabackvägen 20, KAURAJÄRVI Ehnlund Lars-Erik, Kaurajärvivägen 1353, KAURAJÄRVI Holmström Rainer, Kaurajärvivägen 1380, VÖRÅ Lehmäjoen Vesihuolto Oy, Petsamontie 15, Lehmäjoki Nurmimäki Paul, Lehmäjokivägen 50, KAURAJÄRVI Nurmimäki Sven, Judrabackvägen 21, KAURAJÄRVI Salokangas Timo-Jaakko, Koromäentie 53, LEHMÄJOKI Södergård Hilding,Judrabackvägen 42, KAURAJÄRVI Träsk Rainer, Kaurajärvivägen 1369, KAURAJÄRVI Wiklund Jimmy, Kaurajärvivägen 1353, KAURAJÄRVI

15 15 Överinspektör Mikaela Rudnäs Överinspektör Stefan Nyman BILAGOR Besvärsanvisning Karta Situationsplan