Införandet av den omvända byggmomsen - Konsekvenserna och skillnaderna mellan stora och små företag

Transkript

1 Uppsala Universitet HT 07 Företagsekonomiska institutionen Datum: Magisteruppsats Införandet av den omvända byggmomsen - Konsekvenserna och skillnaderna mellan stora och små företag Handledare: Brunsson, Karin Författare: Hallin, Jenny Rimsén, Stina

2 Sammandrag Den 1 juli 2007 infördes nya momsregler inom byggbranschen vid försäljning av byggtjänster. Dessa regler innebär att köparen istället för säljaren redovisar momsen och därför kallas det för omvänd moms. Syftet med införandet av dessa regler var att minska skattefusket. Vi vill i vår uppsats undersöka vilka problem införandet av den omvända momsen har inneburit, samt ta reda på om det är någon skillnad mellan hur stora och små företag har hanterat övergången. Vi vill även utvärdera den nya metoden jämfört med den gamla. För att göra detta har vi intervjuat företrädare för tre stora företag, tre små företag, en redovisningskonsult och Skatteverket. Vår undersökning visar att alla våra respondenter tyckte det var krångligt och att införandet skedde vid en dåligt vald tidpunkt. Trots detta har de flesta vant sig nu, och vet ungefär vad som gäller. Skillnaden mellan stora och små företag var att de stora gjorde betydande satsningar innan införandet. De små företagen hanterade istället problemen när de uppstod. Vi kom fram till att fördelen med den omvända momsen är att skattefusket antagligen minskar, även om vi inte såg några konkreta bevis på detta. Man bör dock tänka på att det var en långsiktig satsning från Riksdagen. Hittills har vi bara sett kostnaderna

3 Innehåll 1. Inledning Introduktion Problemformulering Syfte Avgränsningar Metod Insamling av primärdata Val av respondenter Intervjufrågor Insamling av sekundärdata Källkritik Bakgrund Allmänt om moms Allmänt om omvänd moms Byggtjänster Byggtjänstföretag Fördelarna med omvänd byggmoms Nackdelarna med omvänd byggmoms Empiri Intervju med Helena Strand Bodinger på Lindebergs Grant Thornton Stora företag Intervju med Beata Jacobi på NCC Intervju med Richard Weimer på Skanska Sverige AB Intervju med två ekonomiassistenter på ett av Sveriges största byggtjänstföretag Små företag Intervju med Malin Sennhed på Byggconstruct Intervju med Inga Lill Vennman på Villa Byggen Eriksson Intervju med Kia Eriksson på Per Andersson & Son Byggnads AB Intervju med Lars Björnér och Doris Trotsig på Skatteverket Resultat Hur har det gått med införandet av omvänd moms? Gick införandet som företagen förväntat sig?

4 5.3 Har skattefusket minskat? Upplevs omvänd moms som bättre än vanlig moms? Vad är skillnaderna mellan stora och små företag? Hur har Skatteverket påverkats? Analys och slutsats Hur har det gått med införandet av omvänd moms? Gick införandet som företagen förväntat sig? Har skattefusket minskat? Är omvänd moms bättre än vanlig moms? Vad är skillnaderna mellan stora och små företag? Hur har Skatteverket påverkats? Slutsats Slutdiskussion och förslag till vidare studier Källförteckning Bilaga 1 Intervjufrågor Helena Strand Bodinger Bilaga 2 Intervjufrågor företag Bilaga 3 Intervjufrågor Skatteverket Bilaga 4 Blankett från Svenska Byggindustrier - 4 -

5 1. Inledning 1.1 Introduktion Ett riksomfattande kontrollprojekt genomfördes av Riksskatteverket under 2000 och Verket kartlade och utredde flera så kallade bygghärvor för att komma tillrätta med svartarbetet inom branschen. En stor del av svartarbetet kunde inte identifieras i kontrollprojektet, därför gjordes inga beloppsmässiga beräkningar på storleken av fusket för branschen som helhet. Däremot ansåg Riksskatteverket att man kunde ge en korrekt bild av fusket inom installationsarbeten. Bortfallet av mervärdesskatt från installationsarbeten uppskattades till miljoner kronor årligen. (Prop. 2005/06:130) Staten inledde efter detta kontrollprojekt en rad åtgärder för att minska skattefusket. I början av juni 2006 bestämde riksdagen, som en del av satsningen, att införa omvänd moms för byggbranschen i Sverige. Tidigare har byggbranschen följt samma momsregler som alla andra. (Balans, 2006:10) Den omvända momsen för byggbranschen började gälla den 1 juli Konkret innebär det att köparen, inte säljaren, ska redovisa och betala in moms vid köp av byggtjänst. Det här är en metod som har tillämpats i flera EU-länder tidigare, bland annat Tyskland, Österrike och Belgien. (Wikberg, 2007:4) En liknande metod används även vid handel av varor mellan EU-länder. Då är syftet inte att minska skattefusk utan att momsen ska betalas i det land där varan konsumeras. (Handelskammaren, 2007) För att de nya reglerna gällande omvänd byggmoms ska tillämpas krävs att både säljande och köpande företag är byggtjänstföretag. Det krävs även att det är en tjänst, inte en vara, som säljs. (Wikberg, 2007:4) Senare beskrivs gränsdragningen angående vad som klassas som en byggtjänst och problem kring dessa närmare. 1.2 Problemformulering Att ändra på något som är invant medför alltid problem. Frågan vi ställde oss är vilka problem införandet av den omvända momsen har inneburit. Har det varit problem att - 5 -

6 avgöra när den omvända momsen ska användas? Har det varit många som har gjort fel? Vilka kostnader har tillkommit, för företagen och Skatteverket, på grund av införandet? Det är även intressant att undersöka om det är någon skillnad mellan hur stora och små företag har hanterat övergången mellan vanlig moms och omvänd moms. Har de stött på samma problem? Har det varit svårare för de små företagen som har färre att fråga om hjälp? Eller har det varit svårare för de stora företagen eftersom de hanterar fler fall där de ska avgöra om det ska vara omvänd moms? Vi var också intresserade av att ta reda på om det för företagen, men även för samhället i helhet, är bättre med omvänd moms än vanlig moms. Vad är fördelarna och vad är nackdelarna med omvänd moms jämfört med vanlig? 1.3 Syfte Syftet med uppsatsen är att utröna vilka problem införandet av den omvända momsen har inneburit för byggtjänstföretag och om det är någon skillnad mellan hur stora och små företag har hanterat övergången. Vi syftar även att utvärdera den nya metoden jämfört med den gamla. 1.4 Avgränsningar I valet av små företag har vi begränsat oss till Uppsalaregionen. För att kunna avgöra vad som menas med små företag använde vi oss av Europeiska kommissionens definition som är beskriven senare i uppsatsen. När vi valde stora företag utgick vi från vad enligt vår uppfattning är Sveriges största byggtjänstföretag. Vi har även begränsat oss till företag som köper byggtjänster till större utsträckning än de säljer dem. Detta urval skedde slumpmässigt och det visade sig inte förrän vi var klara med intervjuerna

7 2. Metod När vi bestämde oss för att skriva om den omvända byggmomsen sökte vi information genom olika litteraturkällor, bland annat branschtidningar, regeringens proposition om den omvända momsen och olika webbplatser. För att få tillgång till en djupare information kring införandet av omvänd moms utförde vi intervjuer på utvalda företag. 2.1 Insamling av primärdata Vi genomförde intervjuer på sex utvalda företag, för att få deras åsikter om den omvända momsen, samt Skatteverket och en revisionsbyrå för att få en mer övergripande bild. Vi antingen besökte företagen eller gjorde intervjun via telefon. Vi spelade inte in samtalen, utan en av oss antecknade medan den andra ställde frågorna Val av respondenter Eftersom vi skulle undersöka skillnader mellan stora och små företag intervjuade vi tre små och tre stora. De stora företagen valde vi utifrån vilka byggtjänstföretag som vi, som inte är insatta i branschen, uppfattar är störst. Det var ett företag där respondenterna ville vara anonyma, NCC och Skanska. Innan vi kunde välja de små blev vi tvungna att först definiera vad vi menade med små företag. Vi använde Europeiska kommissionens definition, det vill säga att ett litet företag har mindre än 50 anställda och omsätter mindre än 10 miljoner euro per år (Europa 2007). Sedan sökte vi på Internet efter byggtjänstföretag i Uppsala som kunde definieras som små företag. Vi försökte hitta företag av ungefär samma storlek. Företagen vi valde var Byggconstruct, Villa Byggen Eriksson och Per Andersson & Son Byggnads AB. Vi intervjuade även en redovisningskonsult från en revisionsbyrå samt två personer på Skatteverket. Detta för att få en mer övergripande bild av införandet av den omvända momsen samt ytterligare infallsvinklar i ämnet. Vi valde intervjupersoner efter i hur stor grad vi trodde de kunde informera oss hur de nya momsreglerna har påverkat deras företag. Därför inriktade vi oss på de personer - 7 -

8 som kommer i kontakt med den omvända momsen i sitt arbete, det vill säga hanterar fakturor. På samtliga små företag var valet enkelt, det var samma person som hanterade fakturor och som hade det övergripande ekonomiansvaret. På det första stora företaget intervjuade vi två personer som arbetade med fakturahantering. Vi upptäckte dock att vissa av våra frågor kunde eller ville de inte svara på. Vi fick uppfattningen att de var oroliga för att säga för mycket eller ge felaktiga svar. Genom den erfarenheten ändrade vi valet av respondenter och intervjuade personer på en högre nivå i de andra stora företagen Intervjufrågor Ingen av de tillfrågade, förutom Skatteverket, fick tillgång till intervjufrågorna i förväg. Detta för att svaren skulle vara spontana istället för konstruerade efter vad de antog att vi ville höra. Anledningen till att Skatteverket fick frågorna i förväg var att de krävde detta. Vi ansåg att eftersom vi inte jämförde dem med något annat företag hade det ingen betydelse att de fick fördelen att få frågorna i förväg. Vi ställde samma frågor till både de små och stora företagen för att kunna jämföra svaren och få fram skillnader, men även likheter, dem emellan. När vi arbetade med intervjufrågorna försökte vi undvika vägledande frågor i största möjliga mån. Vi var dock tvungna att leda in dem på ett och samma spår för att öka jämförbarheten. Vi avstod även från påträngande frågor som till exempel om de själva gjort rätt eller fel med hanteringen av momsen. Vi ville inte att respondenterna skulle bli fientligt inställda till oss då detta kunde påverka deras vilja, negativt, att svara på övriga frågor. Vårt mål var att få höra deras åsikter samt funderingar inom ett område där de besatt kunskaper. Vårt syfte med detta var att få så bra och användbar information som möjligt. Intervjufrågorna finns bifogade som bilagor (1-3). 2.2 Insamling av sekundärdata Eftersom införandet av omvänd moms skedde relativt nyligen finns få sekundära källor som beskriver hur införandet har gått. Med undantaget av en artikel fick vi - 8 -

9 istället använda källor skrivna före införandet som beskrev hur det förväntades gå. Mestadels använde vi oss av branschtidningar som bland annat Skattenytt och Svensk Handelstidning. Artiklar från dessa hittade vi genom att söka på Internet samt att bläddra i tidningar som vi hittade på Ekonomikums bibliotek. För att få en tydlig bild av bakgrunden till införandet har vi läst regeringens proposition (2005/06:130). Vi har även gått till Skatteverkets webbplats för att ta del av den information de tillhandahåller. Där hittade vi även information om hur vanlig moms fungerar. Dock ville vi ha en djupare bild av syftet bakom moms, och använde oss därför av en bok som vi tidigare haft som kurslitteratur skriven av Peter Melz (2006). För att få ledning i hur skrivandet av uppsatsen skulle gå till har vi använt oss av tre metodböcker skrivna av Brunsson och Holmblad (1999), Holme och Solvang (1996) samt Strömquist (2005). 2.3 Källkritik Efter att ha gjort intervjuerna ser vi att det har gått för kort tid, den omvända byggmomsen har inte använts tillräckligt länge. Detta har lett till att vi inte kan se alla konsekvenser av införandet. Hade vi väntat längre hade dock en del av upplevelserna från införandet glömts bort. Dessutom har vi intervjuat respondenter i olika ställning i olika företag. I ett företag kan vi ha intervjuat en person som arbetar löpande med fakturor, i ett annat en person som har en övergripande position. Eftersom vi intervjuade personer med olika ställning har de olika erfarenheter och synsätt vilket påverkar jämförbarheten. Anledningen är att vi efter vår första intervju på ett stort företag valde att tänka om. De som hanterade fakturor hade inte särskilt bra överblick över vad som hade skett för att förbereda införandet och verkade dessutom oroliga för hur mycket de fick berätta. Vi hade problem att få tag på ansvariga från flera av de små företagen och fick därför välja nya företag. Några gånger svarade inte respondenterna vi hade betstämt - 9 -

10 intervjutid med eller plötsligt ansåg de sig inte ha tid att genomföra intervjun. Vi vet inte om dessa personer har åsikter som skilde sig från de övriga respondenternas. Kritik kan också vändas mot att vi enbart har intervjuat köpande företag. Ett säljande företag kan ge en annan bild av den omvända byggmomsen. Anledningen till att vi inte har intervjuat några säljande företag är att vi upptäckte snedfördelningen först efter att ha utfört intervjuerna. Det var alltså helt slumpmässigt. En annan synpunkt är att vi har intervjuat för få företag vilket leder till att våra resultat inte är statistiskt säkerställda. Detta visste vi dock redan när vi inledde arbetet, men valde ändå att fortsätta eftersom vi med vår metod kunde få en utförlig bild av vad de utvalda företagen hade för åsikter

11 3. Bakgrund 3.1 Allmänt om moms Moms, eller mervärdesskatt som det egentligen heter, är en skatt som vi betalar på nästintill all konsumtion av varor och tjänster. Meningen med skatten är att den ska belasta slutkonsumenten, men i själva verket är det näringsidkarna som gör inbetalningen till Skatteverket. Näringsidkarna förväntas kunna vältra över skatten på köparna genom att höja priserna på de varor och tjänster de säljer. Näringsidkare är också tvungna att betala moms på sina inköp, men de får tillbaka dessa pengar från Skatteverket. (Melz, 2006:13) I praktiken betalar de in skillnaden mellan den moms som de tar ut på sin försäljning (utgående moms) och den moms de betalar på sina inköp (ingående moms). Detta innebär att det bara är slutkonsumenten som betalar moms. (SKV 552:3) Ett eget förtydligande exempel: Företag A säljer en tjänst för 100 kr till företag B. A fakturerar 125 kr till B. A redovisar i sin skattedeklaration: Momspliktig försäljning: 100 kr Utgående moms:25 kr Moms att betala: 25 kr B redovisar i sin skattedeklaration: Ingående moms: 25 kr Moms att få tillbaka: 25 kr 3.2 Allmänt om omvänd moms Omvänd moms, eller omvänd skattskyldighet som det också kallas, innebär att säljaren fakturerar helt utan moms, men markerar på fakturan att man tillämpar omvänd moms. Det är köparen som istället redovisar och betalar in moms för varan eller tjänsten. Om köparen är en näringsidkare, som får göra avdrag för ingående moms, kommer denne direkt göra avdraget och nettoresultatet av momsen blir noll. Teoretiskt blir resultatet detsamma som när vanlig moms används, men i praktiken innebär det förändrade pennigflöden. (SKV 561:2)

12 Ett eget förtydligande exempel: Företag A säljer en tjänst för 100 kr till företag B. A fakturerar 100 kr till B. A redovisar i sin skattedeklaration: Försäljning som är undantagen från moms: 100 kr Moms att betala eller få tillbaka: 0 kr B redovisar i sin skattedeklaration: Momspliktiga inköp där köparen är skattskyldig: 100 kr Utgående moms: 25 kr Ingående moms: 25 kr Moms att betala eller få tillbaka: 0 kr 3.3 Byggtjänster Omvänd moms tillämpas enbart på dessa byggtjänster: Mark- och grundarbeten Bygg- och anläggningsarbeten Bygginstallationer Slutbehandling av byggnader Byggstädning Uthyrning av bygg- och anläggningsmaskiner med förare och uthyrning av personal till tjänster som anges ovan (SKV 561:1) Det är även viktigt att skilja mellan tjänster och varor, eftersom det bara är för tjänster som den omvända momsen ska tillämpas. Om det ingår material i köpet av byggtjänster räknas dock hela köpet som en byggtjänst. (Skatteverket 2007) Tidigare fanns en mer utförlig definition av de byggtjänster som omfattades av den omvända momsen. Byggtjänsten skulle, förutom byggstädning och uthyrning av arbetskraft, gå att återfinna i avdelning F, huvudgrupp 45 Byggverksamhet enligt koder för Standard för svensk näringsgrensindelning, det vill säga SNI-koder (Skeppsbron Skatt 2007). Detta krav slopades den 1 januari Det finns ingenting

13 som ersätter SNI-koderna. (SABO 2007) När vi genomförde intervjuerna fanns kravet att en byggtjänst skulle tillhöra SNI 45, även om det inte hölls så hårt på det kravet. SNI-koderna är en standardiserad aktivitetsindelning som ges ut av Statistiska Centralbyrån i syfte att dela in branscher i olika kategorier (Statiska centralbyrån 2007). SNI används främst som grund vid beräkning av nationalräkenskaper (Konjunkturinstitutet 2007). 3.4 Byggtjänstföretag För att omvänd moms ska tillämpas krävs att både säljande och köpande företag är byggtjänstföretag. Som byggtjänstföretag räknas företag som mer än tillfälligt säljer de byggtjänster som omfattas. (SKV 561:1) Det är cirka byggtjänstföretag i Sverige som berörs av de nya momsreglerna. Det motsvarar tio procent av Sveriges aktiva företag. (Wikberg 2007:5) 3.5 Fördelarna med omvänd byggmoms Den omvända momsen infördes inom byggbranschen för att förhindra skattefusk. Tidigare undanhölls skatter genom att det köpande företaget gjorde avdrag för ingående moms, men det säljande företaget betalade aldrig in momsen utan behöll pengarna. Även falska fakturor kunde förekomma, där det köpande företaget inte alls köpte något, men ändå gjorde avdrag. Båda dessa alternativ omöjliggörs av en omvänd moms, då både inbetalning och avdrag görs av samma företag. (Jonsson 2006:240) Omvänd byggmoms förändrar betalningsströmmarna, vilket kan vara positivt för en del företag i vissa situationer. Köparna behöver inte betala någon ingående moms. Alltså påverkar detta deras likviditet positivt under tiden mellan det att de skulle ha betalat momsen till dess att de skulle ha fått göra avdrag på sin deklaration. (Renström 2007:124)

14 Även säljande företags likviditet kan påverkas positivt i ett fall, nämligen om det köpande företaget betalar sin skuld till det säljande företaget för sent. Om vanlig moms skulle tillämpas så skulle det säljande företaget få betala moms till Skatteverket, trots att man inte har fått in pengarna från sin kund. (Renström 2007:125) 3.6 Nackdelarna med omvänd byggmoms Införandet av omvänd moms kan tänkas innebära vissa problem för de företag som är inblandade. Ett av problemen är olika typer av gränsdragning. Det kan vara svårt att veta vilka företag som ska tillämpa omvänd byggmoms då båda parter måste räknas som ett byggtjänstföretag. Ett företag räknas som byggtjänstföretag om de utför och säljer byggtjänster inte endast tillfälligt, ett begrepp som kan vara svårt att tolka för företagen. Att veta vilka arbetsuppgifter som räknas som byggtjänster och inte som varuförsäljning eller någon annan typ av tjänst kan även det vara besvärligt. (Wikberg, 2007:4) Ett exempel är ett monteringsarbete som anses som obetydligt. Det är svårt för företagen att bedöma om det är tjänsten eller varan som köps, och därmed om omvänd moms gäller eller inte. (Jonsson, 2006:242) Svårigheter kan uppstå vid faktureringen när det säljande företaget ska avgöra om kunden bedriver verksamhet där omvänd moms ska tillämpas. Det kan hända att felaktiga fakturor går iväg till kunden. Det är då köparen som ska upptäcka felet och sända tillbaka faktura till säljaren eller begära en kreditering av momsen. Därför är det extra viktigt att det köpande företaget granskar sina inkommande fakturor noggrant. (Wikberg, 2007:5) Om ett företag accepterar en faktura som är felaktig kan problem uppstå. Har köparna accepterat den felaktiga fakturan ska de trots detta redovisa som om de inte betalat någon moms till säljaren, det vill säga redovisa utgående moms och dra av ingående moms. Den felaktigt betalade momsen får de vända sig till säljaren för att återfå. Säljaren i sin tur vänder sig till Skatteverket för att få tillbaka sin felaktiga moms. Staten står inte för risken då någon av parterna uppträder bedrägligt gentemot den

15 andra. (Jonsson, 2006:242) Är företaget osäkert på om omvänd moms ska användas eller inte kan man i sin skattedeklaration göra ett så kallat öppet yrkande till Skatteverket, i vilket de berättar hur de har hanterat momsen i situationen i fråga. På detta sätt undviker företaget skattetillägg som är en form av straffavgift. (Wikberg, 2007:5) Det nya systemet med omvänd moms kan även ha negativa effekter för ett företags likviditet. Detta drabbar främst underentreprenörer. Det är ingen skillnad mellan vad de skulle ha betalat med vanlig moms och vad de betalar med omvänd moms. Däremot tvingas de ligga ute med moms för gjorda inköp, samtidigt får de inte in någon moms från sina köpare. Momsen får de istället tillbaka från Skatteverket, men det kan dröja flera månader. Det kan vara stora belopp som ett företag tvingas vänta på. Är företaget litet kan väntan bli extra kännbar. (Wikberg, 2007:6) Utbildning av personal och andra administrativa förändringar innebär ökade kostnader för företagen. (Jonsson, 2006:243)

16 4. Empiri Nedan följer resultaten av våra intervjuer. Vi inleder med intervjun med Helena Strand Bodinger från Lindeberg Grant Thornton. Sedan följer intervjuerna med de stora företagen; Beata Jacobi på NCC, Richard Weimer på Skanska och två ekonomiassistenter på ett av Sveriges största byggtjänstföretag. Efter det följer de små företagen; Malin Sennhed på Byggconstruct, Inga Lill Vennman på Villa Byggen Eriksson och Kia Eriksson på Per Andersson & Son Byggnads AB. Sist i raden följer intervjun med Lars Björnér och Doris Trotsig på Skatteverket. Resultaten av intervjuerna finns sammanfattade i nästa kapitel (5.) både som löpande text och som tabell. 4.1 Intervju med Helena Strand Bodinger på Lindebergs Grant Thornton Helena Strand Bodinger är sedan 1998 auktoriserad redovisningskonsult på Lindebergs Grant Thornton i Uppsala. Det innebär att hon på uppdrag av olika företag arbetar med bokslut, årsredovisningar och deklarationer. Hon sköter dock inte längre någon löpande redovisning. Strand Bodinger har tre kunder som är byggtjänstföretag där man tillämpar omvänd moms. Dessa kontaktar henne när de har frågor gällande den omvända momsen. Fördelen med den omvända momsen är enligt Strand Bodinger att skattefusket minskar. Hon menar att det dessutom inte är några problem med själva redovisningen, när gränsdragningen väl är gjord, så länge företagen har uppdaterade kontoplaner. Problemet är istället att avgöra vad som är en byggtjänst och om den är utförd av ett byggtjänstföretag. Speciellt svårt är det när ett företag utför blandade tjänster; en del som räknas som byggtjänster och en del som inte gör det. Precis i övergången var det även stora problem att bestämma när tjänsten ansågs vara utförd. Detta har skapat många missförstånd och mycket förvirring

17 Strand Bodinger påpekar även att säljarnas likviditet påverkas negativt. Speciellt om dessa företag köper in mycket varor där vanlig moms tillämpas. Det kan dröja lång tid innan de får tillbaka sin utgående moms från Skatteverket. Det har blivit mycket extraarbete och ökade administrativa kostnader i och med förändringen, framhåller Strand Bodinger. Alla faktureringar måste gås igenom av säljaren för att konstatera om omvänd moms ska användas eller ej. Det har förekommit en hel del felfaktureringar, och därmed måste även det köpande företaget kontrollera sina fakturor noggrant. Det har även uppstått en del missförstånd kring hur det köpande företaget ska redovisa sin moms. Eftersom summan av ingående och utgående moms blir noll har en del företag helt enkelt inte redovisat någon moms. Den skillnad mellan stora och små företag som Strand Bodinger har lagt märke till är att de mindre ofta får acceptera de stora företagens beslut när det uppstår tvister. De har inte så mycket att säga till om. Hon har till och med varit med om ett fall där ett större bolag felaktigt hade fakturerat med omvänd moms, och till en början vägrat att inse felet. Men efter påtryckningar från Strand Bodinger insåg de sitt fel och skickade en ny faktura. 4.2 Stora företag Intervju med Beata Jacobi på NCC Beata Jacobi arbetar sen tio år på NCC med processutveckling på leverantörsreskontran, en specialisttjänst som bland annat innebär utveckling av rutiner. På hennes avdelning arbetar 40 personer med leverantörsreskontran, men på hela ekonomiavdelningen arbetar 120 personer. Jacobi arbetar inte längre med konkret hantering av fakturor, utan arbetar istället i olika projekt. Under hösten 2006 inledde NCC ett projekt där Jacobi medverkade. Projektet gick ut på att NCC skulle anpassa sina system och utbilda organisationen om den omvända momsen. Det anpassade systemet gör att en del av fakturahanteringen går automatiskt trots den omvända momsen

18 Jacobi är positiv till den omvända momsen. Hon tycker att fördelen är att det minskar skattefusket. Däremot har hon sett vissa problem med införandet. Hon tycker att Skatteverket har varit otydligt i informationen angående vilka tjänster som räknas som byggtjänster. Trots att NCC har utbildade experter händer det att man måste vända sig till Skatteverket för att få klarhet i om en tjänst är en byggtjänst. Det har inte varit några större problem att avgöra om ett företag räknas som ett byggtjänstföretag. NCC skickar ut brev till alla kunder för att ta reda på om de klassas som byggtjänstföretag. Svaren arkiveras sedan, för att detta inte ska behöva göras igen. Jacobi tycker att detta har fungerat, men hade önskat att det hade kunnat göras på ett smidigare sätt. Det är många fakturor som får skickas tillbaka eftersom leverantören har tagit med moms när det inte ska vara det eller använt omvänd moms när det ska vara vanlig. Detta leder till att det är en del företag som inte får betalt i tid. Jacobi berättar att det är ofta mindre företag som inte är riktigt insatta i reglerna som gör fel. Det kom väldigt många felaktiga fakturor precis efter införandet. I början hade NCC extra personal anställd för att hjälpa till att granska inkommande fakturor och avgöra om utgående fakturor skulle vara med omvänd moms. De administrativa kostnaderna har ökat, men NCC var förberedd på detta i och med att företaget hade inlett ett projekt. Jacobi berättar att det blev ungefär som de hade tänkt sig, men lite bättre Intervju med Richard Weimer på Skanska Sverige AB Richard Weimer arbetar sedan juni 2007 på affärsstöd inom Skanska Sverige AB. Affärsstöd har hand om alla administrativa uppgifter inom företaget. Hans titel är numera produktchef Avvikelser vilket innebär att han arbetar med allt inom leverantörsreskontra efter förfallodatum. Därigenom har han kommit i kontakt med omvänd moms. Skanska Sverige AB har anställda på 160 lokalkontor i Sverige

19 Under maj till juni samt september till oktober 2007 hade Skanska ett utbildningsprojekt. Projektet innebar att sakkunniga från företaget, bland annat Weimer, och representanter från KPMG åkte runt till de lokala kontoren och utbildade personal som berörs av den omvända momsen. Skanska lade ned mycket resurser på att undvika problem med införandet. Weimer är positiv till Skatteverkets initiativ för att minska skattefusket. Tidigare jämfördes byggbranschen med andra branscher där mycket fusk och svartarbete förekommer, som taxi- och restaurangbranscherna. Weimer anser att den omvända momsen delvis rentvår byggbranschen från ryktet om skattefusk. Weimer menar att svårigheten är gränsdragningen av vad som är byggtjänster. Däremot har det inte varit några problem att avgöra vad som är byggtjänstföretag. När ett företag utför en tjänst fler än en eller ett par gånger per år är det mer än tillfälligtvis och därmed räknas det som ett byggtjänstföretag. Weimer känner sig trygg i detta. Den omvända momsen har inneburit en konkurrensfördel för stora företag såsom Skanska. De har anpassat sig till systemet på ett bra sätt medan mindre företag i några få fall inte ens har insett att en förändring har ägt rum. Månaderna efter övergången var det mycket felfaktureringar. I och med att felfaktureringar förekommer måste Skanska granska sina inkommande fakturor noggrannare än de gjort tidigare. Därför kan det ta tid innan leverantörerna får betalt. Detta påverkar små företag mer än stora. Även Skanskas likviditet påverkas då förseningsavgifter och dröjsmålsränta tillkommer på grund av den långsamma betalningsprocessen. Detta har i sin tur även påverkat Skanskas anseende mot underentreprenörerna. Weimer påpekade att byggbranschen är en konservativ bransch. Byggarbetarnas intresse i att lära sig nya momsregler är begränsat, deras fokus ligger på att bygga hus. Den konservativa inställningen märktes även vid införandet då det skedde under den klassiska industrisemestern, vilket gjorde att bemanningen var låg hos både

20 byggindustrin och Skatteverket. Weimer menar att detta borde tagits i beaktande när tidpunkten för införandet bestämdes Intervju med två ekonomiassistenter på ett av Sveriges största byggtjänstföretag Vi var på intervju med två ekonomiassistenter på ett lokalkontor på ett av Sveriges största byggtjänstföretag. De föredrog att inte vara namngivna i uppsatsen, men det var okej att vi använde oss av den information vi fick fram. Båda ekonomiassistenterna har arbetat på företaget under flera år och är därför i hög grad insatta i hur arbetet fungerar. Den ena sköter kundfakturor och den andra sköter leverantörsfakturor. Företaget har en väl utarbetad rutin för hur inkommande fakturor hanteras. Först öppnas de av receptionisten på lokalkontoret. Han eller hon kontrollerar att alla nödvändiga uppgifter finns med på fakturorna, stämplar dem och skickar dem till huvudkontoret för scanning. Sedan finns de tillgängliga för ekonomiassistenten på lokalkontoret. Ansvaret för att kontrollera om det ska vara omvänd moms ligger på platschefen, som ska attestera alla inköp. Ekonomiassistenterna har som uppgift att vara behjälpliga med att upptäcka fel. Ekonomiassisterna är positivt inställda till det nya systemet. Med det nya systemet kan de känna sig säkra på att momsen betalas in till Skatteverket, eftersom det är de själva som betalar. De vet annars inte vem som är oärlig och inte betalar in momsen. Ekonomiassistenterna upplever inte längre några problem med hur de ska redovisa. Det var lite krångligt i övergångsskedet, både med vad som räknas som en byggtjänst och när byggtjänsten skulle anses vara utförd, men detta har nu klarnat. De anser att mängden arbete är densamma som tidigare, det är bara ett annat tillvägagångssätt. Ekonomiassistenterna berättar att de har fått bra stöd från företaget. De blev utbildade före införandet, både internt på företaget och externt på en kurs som hölls av Sveriges Byggindustrier i november Företaget har även efter införandet av den omvända

21 momsen hjälpt till med det administrativa arbetet. Precis efter införandet hade de en person anställd enbart för att kontrollera att arbetet gick rätt till. Det finns tillgång till tydliga regler på deras intranät. Bland annat finns listor där det står specificerat vilka tjänster som omfattas av den omvända momsen och tydliga instruktioner för hur de ska hantera olika situationer inom företaget. De har även fått bra löpande handledning från ledningen och har en speciell grupp på huvudkontoret dit de kan vända sig om det uppstår frågor. 4.3 Små företag Intervju med Malin Sennhed på Byggconstruct Malin Sennhed arbetar sedan i mars 2007 med ekonomi och administration på Byggconstruct i Boländerna i Uppsala. Det är ett företag med ca 50 anställda, varav 10 arbetar på kontoret med arbetsuppgifter som administration, projektledning och upphandlingar. De övriga 40 arbetar ute på byggplatser som bland annat snickare, murare och rörmokare. Byggconstruct gör främst entreprenadarbeten, stamrenoveringar och servicearbeten. Deras kunder är mestadels slutkunder som bostadsrättsföreningar, skolor och försäkringsbolag. Sennhed får hjälp från en revisionsbyrå som har det övergripande ansvaret för redovisningen. Eftersom Byggconstruct mestadels säljer till slutkonsumenter är det sällan de behöver fakturera med omvänd moms. Dock köper de ofta in tjänster från andra byggtjänstföretag och vid dessa tillfällen tillämpas omvänd moms. Detta gör att Byggconstruct är ett av företagen vars likviditet påverkas positivt. Före förändringen var Sennhed skeptisk men hon konstaterar nu att det gått bättre än förväntat. Den stora fördelen är att företaget inte längre behöver beakta momsen vid avräkningsarbeten. Tidigare var det svårare att avgöra om momsen skulle betalas i omgångar eller i en klumpsumma när arbetet var över. En annan fördel, tycker Sennhed, är att det är bekvämt att inte behöva betala moms till underleverantörer. Hennes redovisningsprogram gör automatiskt en momsberäkning när hon anger att det ska vara omvänd moms och därmed minskar det manuella arbetet

22 Nackdelen är att det tar tid att avgöra om en faktura ska vara med eller utan moms. En del saker känns ologiska, men det är bara att lära sig utantill hur det ska vara. Eftersom Byggconstruct oftast har samma leverantörer brukar det dock inte vara något problem. Att de anlitar samma företag förenklar även bedömningen om det är ett byggtjänstföretag eller inte. Byggconstruct har mottagit en del felaktiga fakturor som har fått skickas tillbaka. Detta sker fortfarande, men störst problem var det efter introduktionen. De administrativa kostnaderna som förändringen har inneburit har varit merarbete för Sennhed samt förlorad arbetstid när hon har varit på utbildning. Utbildningen var dock gratis och tillhandahölls av Skatteverket. Merarbetet består i högre krav på koncentration och kontroll av inkommande fakturor. Det har även inneburit en kostnad för Byggconstruct att de behövt ta mer hjälp av sin redovisningskonsult. Vid övergången fanns vissa problem angående när tjänsten var utförd och om det därför skulle vara omvänd moms eller inte. Det är dock inte längre aktuellt eftersom dessa byggarbeten är fakturerade. Sammanfattat tycker Sennhed att förändringen gått mycket bättre än förväntat Intervju med Inga Lill Vennman på Villa Byggen Eriksson Inga Lill Vennman jobbar sen sju år som ekonomiansvarig på Villa Byggen Eriksson (VBE). VBE är ett byggtjänstföretag med 32 anställda som främst sysslar med stambyten. Deras kunder är mestadels slutkunder såsom bostadsrättsföreningar. De köper ofta in tjänster från underentreprenörer. Vennman har inte sett några direkta fördelar med den omvända momsen. Däremot ser hon många negativa sidor. Framför allt känner hon ovisshet när hon fakturerar till riktigt små firmor; kan hon lita på att de redovisar momsen? Det verkar som att det finns företag som inte ens är medvetna om förändringen. Vennman har själv fått lära upp en del leverantörer efter att de har skickat felaktiga fakturor och det har framkommit att de inte alls vet hur de ska göra

23 Det är svårast att avgöra om omvänd moms ska tillämpas när ett företag erbjuder både byggtjänster och andra tjänster. Vennman menar att när ett företag säljer båda typerna av tjänster till ett annat byggtjänstföretag borde alla tjänster räknas som byggtjänster. Hon tycker det skulle underlätta väldigt mycket. Det som har komplicerat övergången ytterligare är att det har varit svårt att få klara besked om vad som gäller. När det har varit frågor kring vad som räknas som ett byggtjänstföretag eller en byggtjänst har det funnits flera svar. Meningsskildaktigheter har förekommit mellan företagen, eller mellan revisor och ekonomiansvarig. Detta tyder på hur subjektivt systemet är. Vennman upplever att inte ens Skatteverket vet vad det är som gäller, utan ibland ger oklara svar. Införandet kom alldeles för plötsligt, det skulle ha varit bättre om de fått mer tid på sig att lära sig. Vennman har inte upplevt att deras likviditet har påverkats. Däremot har införandet inneburit konkreta kostnader för VBE. Det löpande arbetet tar mer tid, eftersom varje faktura måste kontrolleras extra noggrant. Speciellt var det mycket arbete precis i övergången då mycket tid gick till att lära sig hur redovisningen skulle gå till. Dessutom behövde redovisningsprogrammet uppdateras. Inget gick på räls heller konstaterar Vennman. Avslutningsvis tror Vennman att systemet är för krångligt. Hon menar att staten förlorar pengar snarare än vinner på införandet. Hon skulle hellre se att de större företagen fick sköta redovisningen av moms Intervju med Kia Eriksson på Per Andersson & Son Byggnads AB Kia Eriksson arbetar med ekonomi sen 4,5 år på Per Andersson & Son Byggnads AB (PA Bygg). Det innebär att hon sysslar med bokföring och fakturering. PA Bygg gör främst renoverings och ombyggnadsarbeten och har drygt 30 anställda. Mestadels kommer de i kontakt med omvänd moms i samband med leverantörsfakturor, men även i mindre utsträckning när de gör arbeten åt andra byggtjänstföretag

24 Eriksson är negativ till införandet av den omvända momsen. Hon tycker att det tar alldeles för lång tid med allt manuellt merarbete som har tillkommit. Numera får hon sitta och själv beräkna momsen och lägga upp den på nya konton. Det administrativa arbetet ökade mer än vad de hade väntat sig innan införandet. Före införandet av den omvända momsen anordnade Skatteverket en informationsdag. Eriksson fick även utbildning från företagets revisor. Trots utbildningen har det varit stora problem att avgöra vad som är en byggtjänst. Många gånger har diskussioner uppstått mellan företag. När Eriksson har frågat Skatteverket har hon i många fall inte kunnat få några klara besked. Det har även varit svårt att avgöra om ett företag är ett byggtjänstföretag eller inte, men de har oftast per brev fått veta från sina kunder om de är byggtjänstföretag. När det gäller leverantörer har PA Bygg inte haft några problem eftersom leverantörerna själva vet om de räknas som ett byggtjänstföretag. Gränsdragningsproblemen gjorde att det i början skedde väldigt mycket felfaktureringar som fick skickas tillbaka. Eriksson har hittills inte märkt av någon skillnad i likviditet hos PA Bygg. Det är något som i så fall kommer visa sig på sikt. Sammanfattningsvis är Eriksson väldigt missnöjd med den omvända momsen. Hon menar att Skatteverket borde gå tillbaka till samma system som tidigare, då rådde inga oklarheter. Alternativet enligt Eriksson är att så fort det är ett byggtjänstföretag ska det vara omvänd moms. Vad vinner de på det här? undrar Eriksson. Det finns andra vägar att gå om folk vill fuska med momsen. 4.4 Intervju med Lars Björnér och Doris Trotsig på Skatteverket Lars Björnér och Doris Trotsig arbetar på Skatteverket i Uppsala. Björnér arbetar som rättslig kontaktperson. Han har innan införandet av den omvända momsen utbildat personal, både internt på Skatteverket och externt på olika företag. Trotsig är skattehandläggare och granskar moms vilket gör att hon kommer i kontakt med företag som är osäkra på hur de ska göra i olika situationer med den omvända

25 momsen. Tillsammans svarade Björnér och Trotsig på våra frågor om hur övergången till den omvända momsen har gått. Fördelarna med den omvända momsen är enligt Björnér att skattefusk kan undvikas på ett effektivt sätt. Nackdelarna är att det kan vara svårt, speciellt för mindre företag, att avgöra när den omvända momsen skall tillämpas. På Skatteverket har de märkt av att det har varit stora problem med att avgöra vad som är en byggtjänst. Det har inte varit lika många frågor kring vad som räknas som ett byggtjänstföretag. Det finns en rekommendation från Svenska Byggindustrier där de menar att företag ska höra av sig till sina kunder och fråga om de är byggtjänstföretag. (Se bilaga 4) Då detta tillämpas av många har det inte varit några större problem att avgöra vad som är ett byggtjänstföretag. Det har skett en hel del felfaktureringar, men trots detta har det inte varit många som har fått skattetillägg. Skatteverket har resonerat att företag inte ska behöva straffas för att de inte har förstått reglerna. Men det finns några få fall där det har varit uppenbart hur momsen skulle hanteras och då har Skatteverket gett skattetillägg. När Björnér var ute på företagen och informerade innan införandet av den omvända momsen var det en del företag som hade funderingar kring hur detta skulle påverka deras likviditet. Det var även en del företag, speciellt de mindre, som klagade över det ökade administrativa arbetet. Men Björnér har inte fått höra något om hur det har gått efter införandet. Möjligheten att göra öppna yrkanden har inte utnyttjats särskilt mycket. Istället har de flesta ringt till Skatteverket för att direkt få besked om hur det ska vara. Trotsig berättar att ett fåtal öppna yrkanden har kommit in till Skatteverket. Ett av problemen Skatteverket har märkt av är att företagen tycker att de har fått olika besked om vad som gäller, och därför har olika uppfattning om de ska använda omvänd moms. Björnér funderar över om det beror på att de verkligen har fått felaktig information, eller om det är så att de har uppfattat informationen fel

26 Varken Björnér eller Trotsig hade någon möjlighet att uppskatta de ökade kostnaderna för Skatteverket. Men båda kunde bekräfta att det administrativa arbetet hade ökat. Både handläggnings- och konsultationsarbetet har ökat. Det är dock svårt att avgöra hur stor del av arbetet som hänförs till införandet av den omvända momsen. Det är för tidigt att avgöra om införandet har fått önskade effekter och om skattefusk undviks till en större utsträckning. Det är först när de gjort sammanställningar för ett beskattningsår som detta kan visa sig. Björnér menar även att det kan ta ett par år innan vi kan se någon trend. Det finns planer på att förenkla reglerna gällande vad som räknas som en byggtjänst. Det är tänkt att efter den 1 januari 2008 kommer SNI-koderna inte vara styrande utan enbart vägledande, berättar Björnér. Några övriga förenklingar är inte planerade

27 5 Resultat Vi har i en tabell sammanställt resultaten från intervjuerna med företagen. Vi har nedan även sammanställt resultaten mer utförligt i löpande text. Hanterar respondenten fakturor Positiv/negativ till införandet Blev det som förväntat Problem att definiera byggtjänster Problem att definiera byggtjänstföretag Problem att avgöra när tjänst är utförd Mycket felfaktureringar Förändrad likviditet Ökade administrativa kostnader Anonymt NCC Skanska stort företag Byggconstruct VBE PA Bygg Nej Nej Ja Ja Ja Ja Positiv Positiv Positiv Positiv Negativ Negativ Nej bättre Ja Ja Nej bättre Ja Nej sämre Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja 5.1 Hur har det gått med införandet av omvänd moms? Alla vi har pratat med är eniga om att införandet av den omvända momsen har varit krångligt. Det har krävt mycket av företagen, både administrativt och resursmässigt. Det har inte funnits några klara regler om vad som gäller. Många av företagen har klagat på att Skatteverket inte kan ge klara besked när man ringer och frågar om en konkret situation. Det har funnits fyra stora områden som har varit upphov till

28 problem: gränsdragningsproblem, felfaktureringar, förändrad likviditet och ökat administrativt arbete. Det har varit stora problem med att avgöra vad som räknas som en byggtjänst. Det har varit mest problem när ett företag utför både byggtjänster och andra tjänster. Många av företagen har varit osäkra när det gäller SNI-koderna. Trots att det har förekommit en del frågetecken kring vilka företag som räknas som byggtjänstföretag är de flesta som vi intervjuat säkra i den här frågan. Det finns blanketter som säljaren kan skicka ut till sina kunder för att ta reda på om dessa räknas som byggtjänstföretag. Ytterligare ett gränsdragningsproblem som alla företag tog upp, trots att vi inte frågade om det, var problemet som uppstod precis vid införandet: När anses tjänsten vara utförd; före eller efter den 1 juli? Det har i våra intervjuer framkommit att alla vi pratat med har drabbats av felfaktureringar, vilket har lett till mycket merarbete. Det har trots detta varit väldigt få som råkat ut för skattetillägg. Skatteverket har uttalat att de har större överseende för fel i början. Ingen av dem vi pratade med på företagen hade märkt av att likviditeten hade påverkats. Det administrativa arbetet och kostnaderna har ökat, både för Skatteverket och för företagen som kommer i kontakt med den omvända momsen. Ökningen beror både på omställningen och att det nya systemet innebär mer arbete. Dock har få av företagen klagat. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att alla var överens om att införandet hade gått för snabbt. Det var alldeles för kort upplärningstid. Dessutom fanns åsikter om att tidpunkten för införandet var dåligt vald

29 5.2 Gick införandet som företagen förväntat sig? Om det blev som företagen hade förväntat innan införandet hade våra respondenter olika åsikter om. Alla var ense om att det verkade krångligt innan införandet. Nu ansåg en del att det var enklare, en del ansåg att det var som de hade tänkt sig innan och en del tyckte att det till och med var svårare än de hade föreställt sig. 5.3 Har skattefusket minskat? Björnér från Skatteverket menar att det är för tidigt att svara på om skattefusket har minskat eller inte. Det kan ta ett par år innan vi kan se något resultat. 5.4 Upplevs omvänd moms som bättre än vanlig moms? Det var enbart två av de företag vi pratade med som var tydligt negativa till den omvända momsen. De övriga hade positiva åsikter. Bland de positiva argumenten var det största att det minskade skattefusket. Det var även många som uttryckte att de själva kunde känna sig mer säkra på att momsen blev betalad. Det är även en fördel att de slipper misstankar om skattefusk. Som exempel på de negativa åsikterna var det många som uttryckte osäkerhet och ansåg att systemet var onödigt krångligt. Det var en del som ifrågasatte hur effektivt det är för att stoppa skattefusket. 5.5 Vad är skillnaderna mellan stora och små företag? Av de företag vi intervjuade är de små företagen mer negativt inställda än de stora. De stora har alla gjort omfattande satsningar innan införandet av den omvända momsen. De har utvecklat system för fakturahantering och utbildat sina anställda. De mindre företagen har fått utbildning från Skatteverket och eventuellt revisor, men därefter har de i princip fått klara sig på egen hand

30 En tydlig tendens som vi har märkt är att alla vi har pratat med skyller skattefusket på, eller känner i alla fall att risken ligger hos, mindre företag. De stora företagen vi pratat med säger att de är osäkra på sina små leverantörer (vi fick ingen klarhet över hur små företag de menade), medan de små företagen är osäkra på de leverantörer som är ännu mindre. Redovisningskonsulten Strand Bodinger menar även att mindre företag ofta får acceptera de större företagens beslut när tvister uppstår. Dock verkar det inte som något av företagen har upplevt detta. 5.6 Hur har Skatteverket påverkats? Det har funnits möjlighet att göra öppna yrkanden om företag är osäkra på hur en situation ska hanteras. Detta har dock varit relativt ovanligt. Företag har hellre valt att vända sig till Skatteverket via telefon för att få svar direkt. Det var många av dem vi pratade med som klagade på att Skatteverket gav otydliga besked och att det var oklart vad som egentligen gällde. Även från Skatteverket har man uppfattat problemet. Frågan från deras sida är om det är fel information som har gått ut eller om det är företagen som har uppfattat informationen fel

31 6. Analys och slutsats 6.1 Hur har det gått med införandet av omvänd moms? De största problemen med införandet av omvänd moms uppfattar vi som gränsdragningsproblem angående vad som är en byggtjänst. Eftersom det har varit stora problem kring SNI-koderna kan situationen förbättras efter att kopplingen till SNI-koderna slopas. Men det kan även få motsatt effekt eftersom det då finns större utrymme för osäkerhet och subjektivitet. Vi menar att det behövs tydligare regler. Vad som är ett byggtjänstföretag är tydligt för de flesta av dem vi talat med. Det krävs dock att säljaren tar kontakt med köparen för att ta reda på om denne klassas som ett byggtjänstföretag. Vi misstänker att detta merarbete skulle ha uppfattats som ett större problem om vi hade pratat med fler underentreprenörer; de flesta företag vi pratade med sålde sina tjänster direkt till slutkunder. Båda dessa typer av gränsdragningsproblem har minskat med tiden, då de flesta vi talat med har lärt sig vad som gäller. Men vi anser att problemet inte kommer att försvinna helt, det uppkommer alltid situationer när företag måste köpa in nya tjänster från nya leverantörer. Problemet med att avgöra om en tjänst är utförd före eller efter införandet har naturligt avtagit. Dock menar vi att det skulle kunna ha förebyggts på ett bättre sätt. Till exempel kunde ett projekt påbörjat innan införandet vara helt utan omvänd moms. Det finns en direkt koppling mellan gränsdragningsproblem och felfakturering, och därmed har även felfaktureringarna minskat. Men vi anar att en annan orsak till felfaktureringarna kan vara slarv. Risken för fel ökar eftersom säljaren måste göra ett aktivt val mellan vanlig och omvänd moms. Hittills har skattetillägg varit sällsynt. Det vi undrar är hur länge Skatteverket kommer ha överseende med dessa, och om alla företag har lärt sig redovisa på rätt sätt innan de riskerar skattetillägg