Lokalförsörjningsplan särskilt boende och hemtjänst, socialnämnden SN-2017/274

Transkript

1 Socialnämndens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL Lokalförsörjningsplan särskilt boende och hemtjänst, socialnämnden SN-2017/274 Beslut Arbetsutskottet beslutar föreslå socialnämnden att anta Lokalförsörjningsplan särskilt boende och hemtjänst, SN samt att för kännedom överlämna Lokalförsörjningsplan särskilt boende och hemtjänst, SN , till kommunstyrelsen, samhällsutvecklingsnämnden och Kommunfastigheter. Ärende Tjänsteskrivelse, , Särskilt boende - Vård och Omsorg, Lokalförsörjningsplan Knivsta kommun , Hemtjänst - Vård och Omsorg, Lokalförsörjningsplan Knivsta kommun och Prognos för omsorgstagare - underlag för lokalförsörjningsplan , , har varit utsända. Socialchef informerar muntligt.

2 Sida 1 av 5 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Eva Mårtensson Datum SN-2017/274 Lokalförsörjningschef Socialnämnden Lokalförsörjningsplan särskilt boende och hemtjänst, SN SN-2017/274 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta Lokalförsörjningsplan särskilt boende och hemtjänst, SN att för kännedom överlämna Lokalförsörjningsplan särskilt boende och hemtjänst, SN till kommunstyrelsen, samhällsutvecklingsnämnden och Kommunfastigheter. Sammanfattning Förvaltningen har till stöd för nämndens planering arbetat fram en lokalförsörjningsplan för planeringsperioden Planen redovisar en behovsbedömning inom särskilt boende, korttidsvård, växelvård och hemtjänsten. Bakgrund Knivsta kommun är en av Sveriges snabbast växande kommuner och visionen är en fortsatt hög tillväxt. I en växande kommun är det viktigt att planering och utbyggnad av kommunal service sker i takt med befolkningsutvecklingen. Inom socialnämndens område finns stora utmaningar för att tillgodose behovet av platser inom särskilt boende. Till stöd för nämndens planering har förvaltningen arbetat fram en lokalförsörjningsplan som redovisar en behovsbedömning för Vård och Omsorg när det gäller platser i särskilt boende, korttidsvård och växelvård samt och lokaler för hemtjänsten under planeringsperioden , bilaga 1 och 2. Lokalförsörjningsplanen bygger bland annat på befolkningsprognosen. Denna plan bygger på underlag från befolkningsprognosen från maj 2016 och övriga kända förutsättningar. Under planeringsperioden sker en fortsatt hög befolkningstillväxt och år 2026 är prognosen att Knivsta kommun har ökat till invånare. Befolkningsökningen består främst av inflyttning men också ett positivt födelseöverskott. Prognosen för tillskottet av bostäder är baserad på idag kända utbyggnadsplaner och naturligtvis finns risk för förseningar i projekten som kan ändra förutsättningarna i tillväxttakten.

3 Sida 2 av 5 Lokalförsörjningsplan särskilt boende Utifrån befolkningsprognosen och befolkningsutvecklingen i relevanta åldersgrupper samt i vilken utstäckning befolkningen kan väntas ha behov av omsorg har konsultföretaget Sweco tillsammans med förvaltningen arbetat fram en prognos för omsorgstagare, bilaga 3. Denna prognos som beskriver behovet inom hemtjänsten samt inom särskilt boende, korttidsvård och växelvård ligger som underlag för Lokalförsörjningsplanen. Främst är det äldre invånare över 80 år som har behov av särskilt boende, korttidsboende och hemtjänst. Antalet omsorgstagare i särskilt boende beräknas öka från 99 (januari 2017) till 178 i slutet av planeringsperioden (2026). Av dessa 99 så hade 56 personer en plats med demensinriktning. För 14 av de 56 personer som bor på demensboende köper kommunen idag platser i andra kommuner, varav ca 3 har någon typ av specialbehov som inte kan tillgodoses i kommunen. Medelboendetiden i särskilt boende är ca 10 månader, vilket ger en genomsnittlig omsättning på ca 10 procent per månad. Med en omsättning på 10 procent per månad kommer det skattade behovet av platser i särskilt boende att öka med 72 platser under planeringsperioden(från dagens 90 platser till 162 platser 2026). Av dessa 72 platser är prognosen 5 specialplatser som troligen inte kommer att kunna tillgodoses inom Knivsta kommun När det gäller lokalbehovet av platser för korttidsvård och växelvård så finns det idag åtta omvårdnadsplatser på Estrids gård för korttidsboende och behovet prognosticeras att ha ökat med ca sju platser i slutet av planeringsperioden. Det finns idag en plats för växelvård på Wilhelms gård och en plats på Estrids gård och i slutet av planeringsperioden är prognosen att det kommer att behövas ytterligare en plats. Prognosen visar att behovet att platser inom särskilt boende, som bör tillgodoses inom Knivsta kommun, i slutet av planeringsperioden har ökat med ca 67 platser för särskilt boende samt ca 8 platser för korttidsvård/växelvård. Det innebär att kommunens behov motsvarar drygt ett nytt äldreboende. Nya äldreboenden planeras normalt för 54 eller 72 platser. Förvaltningen planerar inte att kommunen ska uppföra något eget äldreboende under planeringsperioden, utan inriktningen är en ramavtalsupphandling av de platser som behövs. Det finns i dagsläget två privata aktörer som har pågående projekt för nya äldreboenden i kommunen. Ett projekt finns i Alsike där fastighetsföretaget Genova äger en tomt efter Brunnbyvägen, söder om S:ta Maria där de kommer att uppföra ett nytt äldreboende med ca 54 platser, företaget Norlandia kommer att sköta driften för boendet. Det andra äldreboendet planeras på f.d. Ängby IP efter Gredelbyleden där Vectura äger en tomt och kommer att uppföra ett äldreboende med ca 50 platser, företaget Aleris kommer att sköta driften för boendet. En bedömning är att båda boendena kommer att stå klara under senare delen av Utvecklingen i Knivsta följer utvecklingen i landet där ett ökat antal välfärdsbolag som har den ekonomiska stabiliteten att beställa nya äldreboenden av fastighetsföretag som arbetar inom segmentet Samhällsfastigheter har öppnat möjligheten för kommunerna att köpa platser. Det innebär att kommunerna i minskad omfattning bygger, äger och ansvarar för driften på egna boenden eller tecknar långsiktiga hyreskontrakt och ansvarar för driften på egna boenden. Förvaltningens bedömning är att det i dagsläget är ekonomiskt fördelaktigt för kommunen att köpa platser istället för att bygga/äga eller hyra nästa äldreboende och handla upp driften.

4 Sida 3 av 5 I den långsiktiga planeringen är det viktigt att det finns en planberedskap för nya boenden. I detaljplanen för Alsike Nord såväl som i detaljplanen för Nydal bör det planläggas mark för nya äldreboenden. Tid kommer att finnas för kommunen att ta fram en strategi kring om man ska äga eller hyra nästkommande äldreboende eller endast köpa platser. När det gäller befintliga platser inom särskilt boende har Knivsta kommun ett hyresavtal med Rikshem för Estrids och Wilhelms gård. Estrids gård har 54 platser och driften sköts av kommunen. För Wilhelms gård finns det ett avtal med Förenade Care om att sköta driften för de 42 platser som finns till boendet. Hyresavtalet med Rikshem (dåvarande Dombron Samhällsfastigheter i Knivsta AB) tecknades 2011 i samband med att det av Kommunfastigheter uppförda äldreboendet var klart och såldes till Dombron. Kontraktstiden är med en avtalsförlängning med tre år i taget om ingen uppsägning sker. Hyran för lokalerna som kommunen står för är ca kr per lägenhet. Lokalförsörjningsplan hemtjänsten Hemtjänsttagare i Knivsta bor i ordinärt boende, det vill säga de bor kvar hemma i vanliga lägenheter i flerbostadshus eller i småhus. För att uppskatta hemtjänstens framtida lokalbehov så krävs en uppskattning av personalbehovet eftersom lokalbehovet hänger samman med antalet anställda snarare än antalet omsorgstagare. Sedan januari 2012 har antalet anställda i hemtjänsten ökat från 20 personer till dagens 58. Utöver hemtjänstpersonalen finns även 18 anställda knutna till hemtjänsten inom något av yrkena sjuksköterskor, rehab personal och arbetsterapeuter. Behovet av denna grupp anställda antas öka i samma omfattning som övrig hemtjänstpersonal. Antalet hemtjänsttagare i Knivsta kommun kommer att fördubblas under planeringsperioden, från 137 st (jan 2017) till 270 st år Antalet anställda inom hemtjänsten kommer att öka med ca 50 personer. Till det kommer ett ökat behov på ca 15 sjuksköterskor/rehabpersonal/arbetsterapeuter. Hemtjänsten inklusive sjuksköterskor, rehab personal och arbetsterapeuter är sedan äldreboendet blev klart januari 2012 lokaliserade på Faktorns gata. Behovet av lokalyta har naturligtvis ökat med antalet medarbetare och ett steg i att anpassa lokalerna efter verksamheten gjordes genom utflyttningen av Lyckträffens lokaler till Sågverkstorget. En anpassning av lokalerna på Faktorns gata pågår och innebär en förbättrad arbetsmiljö när nu möjlighet ges till ett personalrum som är anpassat för dagens antal medarbetare. I samband med inhyrningen för Lyckträffen möjliggjordes även sex arbetsplatser för hemtjänsten i samma lokal. Hemtjänsten inklusive sjuksköterskor, rehabpersonal och arbetsterapeuter har idag ca 1100 kvm och det är viktigt med en fortsatt planering för att tillgodose deras lokalbehov i takt med att antalet medarbetare ökar. I planeringen bör det även beaktas att det finns lokaler som är geografiskt placerade för att minska restiden och underlätta arbetet. Ett steg i denna riktning är den lokal som nu planeras för hemtjänsten i Idrotts- och aktivitetshuset i Alsike som beräknas vara inflyttningsklar under Utifrån den fortsatta ökningen av antalet medarbetare och för att minska restiden bör även en lokal planeras i Nydal.

5 Sida 4 av 5 Ekonomisk konsekvensanalys Lokalförsörjningsplanen innehåller en inriktning. De ekonomiska analyserna kommer att finnas i de ärenden där beslut tas om ex. nya lokaler. Mats Ståhl Elgström Socialchef Beslutet ska expedieras (med samtliga bilagor inklusive tjänsteskrivelse) till: Kommunstyrelsen Samhällsutvecklingsnämnden Kommunfastigheter Lokalförsörjningschef

6 Sida 5 av 5 Barnchecklista inför beslut 1. Påverkar beslutet barn? Ja Nej x Enligt FN är alla under 18 år att betrakta som barn Förklara oavsett svar. Om, ja fortsätt med frågorna. 2. Hur har barns bästa beaktats? 3. Beskriv eventuella intressekonflikter. 4. Barn tillfrågas vid övergripande fleråriga planer/styrdokument. Har så skett? Ja Nej Inte aktuellt. Beslutet rör inte övergripande flerårig plan/flerårigt styrdokument Om ja, förklara på vilket sätt barn varit delaktiga i beslutet, vilka åsikter barnen lyft fram samt hur dessa åsikter beaktats i beslutet. Om nej, förklara varför barn inte tillfrågats.

7 Särskilt Bild boende på Kommunhuset - Vård och Omsorg Lokalförsörjningsplan Knivsta kommun

8 Lokalförsörjningsplanen årlig cykel Befolkningsprognos April, år 1 Verksamhetsbehov Maj, år 1 Uppföljning April, år 2 Lokalresurser Maj Till KS Till Nämnd Lokalförsörjningsplan Maj/Juni, år 1 Nuläge Maj 2

9 Antaganden Följande antaganden ligger till grund för Lokalförsörjningsplanen Befolkningsprognosen för maj 2016 har använts En enkel avstämning har gjorts med byggnationsplaner 3

10 Antaganden Följande antaganden ligger till grund för Lokalförsörjningsplanen Andelen brukare i olika åldrar i Knivsta beräknas baserat på faktiska brukare under perioden januari 2016-januari Antalet brukare skrivs fram baserat på befolkningsprognos och antagande om andelen brukare i särskilt boende. Antalet brukare leder till prognos för behov av antal platser. Behovet av antal platser beräknas baserat på dagens genomsnittliga boendetider på 10 månader. Platsbehov i korttidsvård baseras på prognos för antal omsorgstagare och genomsnittligt antal timmar per månad (14,7) och genomsnittlig beläggning enligt hur det så ut 2016 (69 %) Bedömt antal platser i korttidsboende bygger på att vi har samma arbetssätt som idag. Komplementsrummen används idag av par där båda behöver vård, vilket inte var tanken med den här typen av rum. Proportionerna mellan behovet av antalet demensplatser och behovet av antalet omvårdnadsplatser är konstant. Forskning visar att antalet demensplatser sannolikt ökar i framtiden.

11 Steg 1 - Verksamhetsbehov Kvalitativ analysdel för att arbeta fram brukarprognos för kommunens vård och omsorgsverksamhet Framskrivning görs utifrån befolkningsprognosen och dagens omsorgstagande. Följande faktorer bör betraktas: Andelen brukare ökar med ökande ålder och det finns även skillnader mellan män och kvinnor. Hänsyn tas till detta genom att andelarna beräknas för kvinnor och män och olika åldrar var för sig. För korttidsvård är uppdelning på kön dock ej möjligt då det är för få brukare för att denna uppdelning ska kunna göras. I särskilt boende är andelen brukare över 80 år högre i Knivsta än i andra liknande kommuner och i rikets kommuner i snitt. Därför antas Knivstas andelomsorgstagare över 80 år minska något (1 % per år) de kommande åren. Ett mindre antal brukare med demens har behov av specialvård som idag inte erbjuds i Knivsta. Dessa särskiljs därför i prognosen. Antalet personer med behov av specialvård antas öka i samma takt som övriga brukare. Brukarprognos matas in i Excelarket under fliken Verksamhetsbehov. 5

12 Steg 2 - Lokalresurser Inventering av kommunens lokaler beträffande vård och omsorg. Följande information behövs, uppdelat per boendetyp: Tillgängligt antal platser Redan beslutade projekt som påverkar antalet platser uppåt eller nedåt Eventuella nedläggningar Antalet platser och projekt matas in i Excelarket under fliken Lokalresurser. 6

13 Steg 3 Nuläge, översikt Centrala Knivsta 7

14 Steg 3 Nuläge, brukare, behov av platser och tillgängliga platser. Särskilt boende, Totalt Externa enstaka platser Tillgängliga platser, Wilhelms gård Tillgängliga platser, Estridsgård Antal brukare Behov av platser Januari 2017 januari 2018 januari 2019 januari 2020 januari 2021 januari 2022 januari 2023 januari 2024 januari 2025 januari

15 Steg 3 Nuläge, brukare, behov av platser och tillgängliga platser. Särskilt boende, Personer med Demens Externa enstaka platser Tillgängliga platser, Wilhelms gård Tillgängliga platser, Estridsgård Antal brukare Behov av platser Januari 2017 januari 2018 januari 2019 januari 2020 januari 2021 januari 2022 januari 2023 januari 2024 januari 2025 januari

16 Steg 3 Nuläge, brukare, behov av platser och tillgängliga platser. 90 Särskilt boende, Omvårdnadsbehov Externa enstaka platser Tillgängliga platser, Wilhelms gård Tillgängliga platser, Estridsgård Antal brukare Behov av platser Januari 2017 januari 2018 januari 2019 januari 2020 januari 2021 januari 2022 januari 2023 januari 2024 januari 2025 januari

17 Steg 3 Nuläge, brukare, behov av platser och tillgängliga platser. Särskilt boende, Korttidsboende Externa enstaka platser Tillgängliga platser, Wilhelms gård Tillgängliga platser, Estridsgård Antal brukare Behov av platser Januari 2017 januari 2018 januari 2019 januari 2020 januari 2021 januari 2022 januari 2023 januari 2024 januari 2025 januari

18 Steg 3 Nuläge, brukare, behov av platser och tillgängliga platser. Särskilt boende, Växelvårdsplats Externa enstaka platser Tillgängliga platser, Wilhelms gård Tillgängliga platser, Estridsgård Antal brukare Behov av platser Januari 2017 januari 2018 januari 2019 januari 2020 januari 2021 januari 2022 januari 2023 januari 2024 januari 2025 januari

19 Steg 3 Nuläge, nyckeltal Instruktioner: Nyckeltalet hämtas från Excelfilen. Andra Intressanta nyckeltal förs manuellt in av användaren i tabellen. Jämförelse mot andra kommuner kan med fördel också föras in. Alla kommun Pendlingskommun, er (ovägt nära större Östham År Beskrivning medel) stad Heby Håbo mar Knivsta 2015 Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%) Medelålder för äldre i särskilt boende, år Ålder vid inflyttning till särskilt boende, median Lokaler äldreomsorg, nettohyra (kr)/lägenhet Estrids gård Wilhelms gård

20 Steg 3 Nuläge, nyckeltal Instruktioner: Nyckeltalet hämtas från Excelfilen. Andra Intressanta nyckeltal förs manuellt in av användaren i tabellen. Jämförelse mot andra kommuner kan med fördel också föras in. Beskrivning Sjuksköterskor/plats i boende för särskild service för äldre, vardagar, antal Sjuksköterskor/plats i boende för särskild service för äldre, helgdagar, antal Omsorgspersonal/plats i boende för särskild service för äldre på vardagar, antal Omsorgspersonal/plats i boende för särskild service för äldre, helgdagar, antal År Alla kommuner (ovägt medel) Heby Håbo Knivst a Pendlingskom mun nära större stad (ovägt medel) ,04 0,06-0,04 0, ,04 0,05 0,04 0,08 0, ,01 0,02 0,01 0,01 0, ,01 0,01 0,01 0,01 0, ,3 0,33 0,32 0,26 0, ,31 0,33 0,25 0,25 0, ,31 0,33 0,34 0,3 0, ,25 0,28 0,28 0,23 0, ,26 0,3 0,19 0,25 0, ,26 0,31 0,25 0,27 0,26

21 Steg 3 Nuläge, byggnadsstandard och nyttjandegrad Estrids och Wilhems gård. Instruktioner: Byggnader med stora renoveringsbehov eller andra avvikande faktorer radas upp. Resonemang förs kring byggnadernas nyttjandegrad samt deras maxkapacitet (och vad som styr denna, t.ex. tillagningskök, specifika utrymmen, antal avdelningar etc.). Köken Ett restaurangkök hade varit rationellare ur driftsynpunkt istället för mindre, likadana kök på varje plan. För stora korridorer och gemensamhetsytor i dagens lokaler Långa sträckor, svårt att orientera sig, saknar sammanhang Ingen hemkänsla Gemensamhetsytorna kan inte användas för annan verksamhet Försvårar vid bemanning för att tillgodose de äldres individuella behov Svårigheter med driften i dagens lokaler med bl.a. dålig service och ej budgeterade kostnader som följd Många aktörer med extern fastighetsägare Lösningen med komplementsrum riskerar lägre nyttjandegrad 15

22 Steg 4 Lokalförsörjningsplan Instruktioner: En kvalitativ analys av nuläget görs och slutsatser dras. Vad kan man göra för att uppnå balans mellan verksamhetens behov och tillgängliga lokaler i framtiden? Går det att t.ex. justera storlek på avdelningarna, omstrukturera verksamheten, till eller ombyggnationer, lokalavveckling? Möjlighet till samordning med andra verksamheter? Trygg hemgång med rehabilitering i hemmiljö behöver permanentas för att hålla nere behovet av antalet korttidsplatser och träningslokaler. Förslagsvis tas en strategi för äldreomsorgen fram. Kommunens inriktning är en ramavtalsupphandling för platser inom särskilt boende. Två externa äldreboenden beräknas bli klara för inflyttning under slutet av Ett i Alsike och ett i centrala Knivsta. Mark behöver detaljplaneläggas för ytterligare ett boende i Alsike Nord och ett boende i Nydal. Inför strategin kring hur platsbehov för särskilt boende ska tillgodoses (äga/hyra/köpa platser) bör även aspekten under förvaltningstiden analyseras 16

23 Steg 4 Lokalförsörjningsplan Instruktioner: En kvalitativ analys av nuläget görs och slutsatser dras. Vad kan man göra för att uppnå balans mellan verksamhetens behov och tillgängliga lokaler i framtiden? Går det att t.ex. justera storlek på avdelningarna, omstrukturera verksamheten, till eller ombyggnationer, lokalavveckling? Möjlighet till samordning med andra verksamheter? Det ser ut som om vi har för många omvårdnadsplatser samtidigt som externa platser köps, men detta beror på att omvårdnadsplatser används för personer med demens. Kommunen behöver säkerställa en flexibilitet för både omvårdnads- och demensbehov, för att brukarna ska slippa flytta. Detta bör vara en inriktning också för befintliga boenden. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har i en rapport (2015:8) visat att äldre med mindre funktionshinder hellre har andra typer av trygghetsboenden än att bo i särskilt boende eller ha omfattande hemtjänst i eget boende. Det här betyder att kommunen kan komma att behöva erbjuda andra boendealternativ. Förvaltningen rekommenderar kommunen att arbeta fram alternativ till särskilt boende, exempelvis trygghetsboenden, mellanboenden. 17

24 Steg 5 - Uppföljning Instruktioner: Denna ruta fylls i vid årscykelns slut. Jämförelse mellan plan och utfall görs. Slutsatser dras inför kommande revideringar av lokalförsörjningsplanen. (Plats för kommentarer) 18

25 Hemtjänst Bild på Kommunhuset - Vård och Omsorg Lokalförsörjningsplan Knivsta kommun

26 Lokalförsörjningsplanen årlig cykel Befolkningsprognos April, år 1 Verksamhetsbehov Maj, år 1 Uppföljning April, år 2 Lokalresurser Maj Till KS Till Nämnd Lokalförsörjningsplan Maj/Juni, år 1 Nuläge Maj 2

27 Antaganden Följande antaganden ligger till grund för Lokalförsörjningsplanen Befolkningsprognosen för maj 2016 har använts En enkel avstämning har gjorts med byggnationsplaner Andelen brukare i olika åldrar i Knivsta beräknas baserat på faktiska brukare under perioden januari 2016-januari Antalet brukare skrivs fram baserat på befolkningsprognos och antagande om andelen brukare som har hemtjänst. Antalet brukare leder till prognos för behov av antal hemtjänsttimmar som i sin tur leder till ett personalbehov då det är personalen som har behov av lokaler och parkeringsplatser. Antal anställda är idag 55 personer. Behovet av anställda skrivs fram i samma takt som behovet av antal hemtjänsttimmar. Till hemtjänsten är 18 sjuksköterskor/rehabpersonal/arbetsterapeuter knutna idag. Behovet av dessa beräknas öka i samma takt som övriga anställda. 3

28 Antaganden Följande antaganden ligger till grund för Lokalförsörjningsplanen Behovet av verksamhetsyta har beräknats genom att anta nyckeltalet 15 kvm/anställd. Verksamhetens behov parkeringsplatser har beräknats med utgångspunkt ifrån nyckeltal i dagens verksamhet i relation till antalet anställda (oavsett anställningsform, heltid/deltid etc.) Hemtjänst 10 parkeringsplatser/55 anställda = 0,18 Sjuksköterskor/rehab personal/terapeuter 5 parkeringsplatser/ 18 anställda = 0,28 Sjuksköterskor/rehab personal/terapeuter jobbar även med annan verksamhet såsom i särskilt boende Avseende träningslokal finns behov av vidare utredning. Utgångspunkten är att det inte tillkommer fler privata alternativ under det närmaste decenniet. 4

29 Steg 1 - Verksamhetsbehov Kvalitativ analysdel för att arbeta fram brukarprognos för kommunens vård och omsorgsverksamhet Framskrivning görs utifrån befolkningsprognosen och dagens omsorgstagande: Andelen brukare ökar med ökande ålder och det finns även skillnader mellan män och kvinnor. Hänsyn tas till detta genom att andelarna beräknas för kvinnor och män och olika åldrar var för sig. Knivstas invånare antas behöva hemtjänst i samma utsträckning som idag givet ålder och kön under hela prognosperioden. Samtliga brukare i Knivsta bor i ordinärt boende, vilket innebär att brukarna själva inte har behov av kommunala lokaler. Däremot behövs lokaler för hemtjänstpersonalen. Prognos för tjänstetagare samt anställda/årsarbetare som arbetar i hemtjänsten matas in i Excelarket under fliken Verksamhetsbehov. 5

30 Steg 2 - Lokalresurser Inventering av kommunens lokaler beträffande vård och omsorg. Följande information behövs: Tillgänglig verksamhetsyta, antal kvadratmetrar Redan beslutade projekt som påverkar antalet kvadratmetrar uppåt eller nedåt Antal parkeringsplatser Eventuella uppsagda hyresavtal Antal kvadratmeter och parkeringsplatser matas in i Excelarket under fliken Lokalresurser. 6

31 Steg 3 Nuläge, översikt Centrala Knivsta 7

32 Steg 3 Nuläge, Behov av ytor Behov av ytor för hemtjänst & sjuksköterskor/rehab personal/ arbetsterapeuter Tillgängliga kvm Antal anställda Januari 2017 januari 2018 januari 2019 januari 2020 januari 2021 januari 2022 januari 2023 januari 2024 januari 2025 januari 2026 Behov av verksamhetsyta, total År 2020 tillkommer 200 kvm i Alsike för hemtjänsten 8

33 Steg 3 Nuläge, Behov av ytor Behov av ytor för hemtjänst & sjuksköterskor/rehab personal/ arbetsterapeuter Behov av verksamhetsyta, hemtjänst Behov av verksamhetsyta, sjuksköterskor/rehab personal/arbetsterape uter Tillgängliga kvm Januari 2017 januari 2018 januari 2019 januari 2020 januari 2021 januari 2022 januari 2023 januari 2024 januari 2025 januari 2026 Antal anställda År 2020 tillkommer 200 kvm i Alsike för hemtjänsten 9

34 Steg 3 Nuläge, behov av parkeringsplatser Parkeringsplatser för hemtjänsten Tillgängliga parkeringsplatser Antal anställda Behov av parkeringsplatser Januari 2017 januari 2018 januari 2019 januari 2020 januari 2021 januari 2022 januari 2023 januari 2024 januari 2025 januari

35 Steg 3 Nuläge, behov av parkeringsplatser Parkeringsplatser för sjuksköterskor/rehab personal/ arbetsterapeuter Tillgängliga parkeringsplatser 18 Antal anställda Behov av parkeringsplatser Januari 2017 januari 2018 januari 2019 januari 2020 januari 2021 januari 2022 januari 2023 januari 2024 januari 2025 januari

36 Steg 3 Nuläge, nyckeltal Instruktioner: Nyckeltalet hämtas från Excelfilen. Andra Intressanta nyckeltal förs manuellt in av användaren i tabellen. Jämförelse mot andra kommuner kan med fördel också föras in. År Beskrivning Alla kommuner (ovägt medel) Pendlingskommun, nära större stad Heby Håbo Östhammar Knivsta Invånare år med hemtjänst ordinärt boende, andel (%) Invånare 80+ med hemtjänst i ordinärt boende, andel (%) Medelålder för äldre i ordinärt boende med hemtjänst, år Lokaler äldreomsorg, Nettohyra (kr)/plats Estrids gård Wilhelms gård

37 Steg 3 Nuläge, byggnadsstandard och nyttjandegrad Instruktioner: Byggnader med stora renoveringsbehov eller andra avvikande faktorer radas upp. Resonemang förs kring byggnadernas nyttjandegrad samt deras maxkapacitet (och vad som styr denna, t.ex. tillagningskök, specifika utrymmen, antal avdelningar etc.). Viss anpassning av hemstjänstlokalerna på Faktorns gata pågår efter utflyttningen av Lyckträffens verksamhet. Bedömningen är att lokalerna kommer att fungera väl. 13

38 Steg 4 Lokalförsörjningsplan Instruktioner: En kvalitativ analys av nuläget görs och slutsatser dras. Vad kan man göra för att uppnå balans mellan verksamhetens behov och tillgängliga lokaler i framtiden? Går det att t.ex. justera storlek på avdelningarna, omstrukturera verksamheten, till eller ombyggnationer, lokalavveckling? Möjlighet till samordning med andra verksamheter? Behovet av lokaler är beroende av geografisk placering. En ny lokal för hemtjänsten planeras i Alsike med ett färdigställande Sedan januari 2012 har antalet medarbetare i hemtjänsten ökat från 20 till 55 medarbetare januari Utifrån ökningen av antalet medarbetare och för att minska restid bör även ytterligare filial planeras i Nydal. 14

39 Steg 5 - Uppföljning Instruktioner: Denna ruta fylls i vid årscykelns slut. Jämförelse mellan plan och utfall görs. Slutsatser dras inför kommande revideringar av lokalförsörjningsplanen. (Plats för kommentarer) 15

40 repo001.docx RAPPORT KNIVSTA KOMMUN Prognos för omsorgstagare - underlag för lokalförsörjningsplan FRIDA SAARINEN, ELLEN FORSBERG

41 Innehållsförteckning 1 Inledning 1 2 Befolkningsutveckling 2 3 Särskilt boende Omsorgstagare i särskilt boende Konsumtionsutveckling Antal omsorgstagare Antal platser Känslighetsanalys av konsumtionsutveckling och boendetid Oförändrad konsumtion Förändringar i boendetiden 8 4 Korttidsboende och växelvård för äldre över 65 år Omsorgstagare i korttidsboende och växelvård Konsumtionsutveckling Antal omsorgstagare Antal platser 11 5 Hemtjänst Steg 1: Antal hemtjänsttagare Konsumtionsutveckling Prognos för hemtjänsttagare Steg 2: Antal hemtjänsttimmar Steg 3: Personalbehov 17 6 Tabellbilaga 18 RAPPORT PROGNOS FÖR OMSORGSTAGARE - UNDERLAG FÖR LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN

42 1 Inledning Som underlag för Knivsta kommuns lokalförsörjningsplan för hemtjänst, särskilt boende, korttidsvård och växelvård krävs en uppskattning av lokaler för brukare och personal. I denna rapport beskrivs vilka underlag och metoder som använts för att prognostisera det framtida behovet av äldreomsorg och hemtjänst för yngre personer. För hemtjänst beräknas även en uppskattning av personalbehov då lokalbehovet hänger samman med antal anställda snarare än antalet omsorgstagare. För särskilt boende, korttidsvård och växelvård beräknas behovet av antal platser baserat på antal omsorgstagare. Prognosen för omsorgstagande bygger dels på befolkningsutvecklingen i relevanta åldersgrupper, dels på i vilken utsträckning befolkningen kan väntas ha behov av omsorg. I rapporten används begreppen konsumtion och konsumtionsutveckling för att beskriva andelen omsorgstagare idag och framöver. Rapporten inleds med ett avsnitt där det beskrivs hur Knivstas befolkning de närmsta tio åren prognostiseras utvecklas, då detta är den viktigaste faktorn bakom förändringen av antalet omsorgstagare. I avsnitt 3 presenteras prognosen för omsorgstagare och platsbehov i särskilt boende. I avsnitt 4 beskrivs korttidsvården och växelvården och i avsnitt 5 ges en prognos för personalbehovet i hemtjänsten. RAPPORT PROGNOS FÖR OMSORGSTAGARE - UNDERLAG FÖR LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN (19)

43 Befolkning 2 Befolkningsutveckling En avgörande faktor för det framtida omsorgstagandet är kommunens befolkningsutveckling i relevanta åldersklasser. Därför är ett viktigt underlag för omsorgsprognoserna kommunens befolkningsprognos. I diagrammet nedan visas hur befolkningen väntas utvecklas under prognosperioden enligt befolkningsprognosen för åldrar över 30 år. Då prognosen för omsorgstagare avser januari respektive år visas här även befolkningsprognosen för denna tidpunkt och åldern i befolkningsprognosen avser 1 januari. Som diagrammet visar prognostiseras befolkningen i samtliga åldrar att öka. Främst är det äldre invånare över 80 år som har behov av särskilt boende, korttidsboende och hemtjänst. Det prognostiserade behovet styrs därför i störst utsträckning av dessa åldrar även om befolkningsutvecklingen i åldrarna år också har viss betydelse för behovet av hemtjänst. I antal sker den största ökningen i den yngsta åldersgruppen år där ökningen beräknas bli närmare personer fram till år 2026, vilket i stort sett motsvarar en fördubbling av åldersgruppen. Även om åldersgruppen år är betydligt mindre väntas även för denna grupp en fördubbling vilket har stor betydelse för utvecklingen av antal omsorgstagare. I BTabell 1 i bilagan redovisas befolkningsprognosen även i tabellform. Diagram 1 Knivstas befolkningsprognos framtagen våren 2016, avser 1 januari respektive år år år år år år år 90- år År 2(19) RAPPORT PROGNOS FÖR OMSORGSTAGARE - UNDERLAG FÖR LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN

44 3 Särskilt boende Behovet av lokaler för särskilt boende hänger naturligtvis samman med utvecklingen av antalet omsorgstagare och hur många platser som krävs för att tillgodose deras behov. I det här avsnittet redovisas prognosen för antal platser i särskilt boende och hur denna är framtagen. Prognosen för antal platser i särskilt boende baseras på dels en prognos för antal omsorgstagare, dels på ett antagande om hur antalet omsorgstagare hänger samman med behovet av platser. Prognosen för antal omsorgstagare beror i sin tur på utvecklingen av befolkningen och på hur konsumtionen av särskilt boende utvecklas. 3.1 Omsorgstagare i särskilt boende För att prognostisera antal omsorgstagare i särskilt boende de kommande åren behövs dels ett antagande om hur befolkningen i olika åldrar utvecklas, dels ett antagande om den framtida konsumtionen av särskilt boende. I det här avsnittet beskrivs dessa båda delar Konsumtionsutveckling I Tabell 1 redovisas konsumtionen av särskilt boende under 5 månader under perioden januari 2016 januari 2017 i olika åldrar. Tabellen visar att andelen omsorgstagare är relativt liten i åldrarna under 80 år medan det är runt en tredjedel av männen och över hälften av kvinnorna över 90 år som bor i särskilt boende. I konsumtionstalen ingår både de som bor på ett särskilt boende i Knivsta och de som bor på platser som kommunen köper externt i andra kommuner. Tabellen visar också att konsumtionen varierar något från månad till månad vilket är naturligt då det rör sig om relativt få omsorgstagare, men det går inte att se någon tydlig utveckling i omsorgstagandet under det studerade året. RAPPORT PROGNOS FÖR OMSORGSTAGARE - UNDERLAG FÖR LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN (19)

45 Tabell 1 Konsumtion av särskilt boende i Knivsta kommun År 2016 År 2017 Ålder Jan Apr Jul Nov Jan Medel Män ,4% 0,4% 0,5% 0,5% 0,7% 0,5% ,8% 1,0% 1,0% 0,7% 0,7% 0,8% ,0% 14,3% 13,7% 13,7% 14,8% 13,5% ,4% 32,3% 37,7% 34,7% 26,7% 32,4% Samtliga 65+ 2,9% 3,5% 3,6% 3,5% 3,5% 3,4% Ålder Jan Apr Jul Nov Jan Medel Kvinnor ,5% 0,5% 0,5% 0,5% 0,5% 0,5% ,5% 1,5% 1,6% 2,0% 1,8% 1,7% ,6% 10,5% 10,5% 12,5% 13,5% 11,5% ,1% 57,1% 63,3% 57,1% 51,0% 56,3% 4,9% 5,0% 5,4% 5,6% 5,4% 5,2% Samtliga 65+ 4,9% 5,0% 5,4% 5,6% 5,4% 5,2% Då konsumtionen av äldreomsorg ökar med stigande ålder finns det anledning att ta hänsyn till skillnaderna i konsumtion mellan olika åldrar inom åldersklasserna. På längre sikt kan det få en viss betydelse då åldersfördelningen inom varje åldersklass kan förändras under prognosperioden. Samtidigt är antalet omsorgstagare i Knivsta relativt få. Därför används konsumtionstalen i Stockholms stad för att beräkna skillnader i konsumtion inom åldersgrupperna även om det i grunden är Knivstas konsumtionstal för respektive grupp som avgör omsorgstagandets nivå. I Diagram 2 visas hur konsumtionen av särskilt boende har sett ut åren i hela den äldre åldersgruppen över 65 år samt för åldersgruppen över 80 år i Knivsta och i ett några andra kommuner och kommungrupper som är intressanta att jämföra Knivsta med. Kommunerna Heby, Håbo och Östhammar är alla kommuner som ligger i närheten av Stockholm eller Uppsala och där andelen småhus är stor, vilket kan vara en faktor som påverkar omsorgstagandet. Det är också intressant att jämföra med den kommungrupp, enligt SKL:s kommungruppsindelning, som Knivsta tillhör. I diagrammet finns även en jämförelse med samtliga kommuner i riket för vilka det finns data. Det är viktigt att påpeka att Heby, Håbo och Östhammar alla är relativt små kommuner och att det därför kan finnas slumpmässiga variationer i omsorgstagande både mellan år och mellan kommuner. Jämförelser med dessa ska därför göras med försiktighet medan jämförelser med kommungruppen och gruppen samtliga kommuner kan antas vara mer stabila. Diagrammet visar att konsumtionen av särskilt boende för hela den äldre befolkningen över 65 år i Knivsta har varit lägre än i både Knivstas kommungrupp och i riket. Samtidigt 4(19) RAPPORT PROGNOS FÖR OMSORGSTAGARE - UNDERLAG FÖR LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN

46 Andel Andel har konsumtionen för invånare över 80 år varit betydligt högre de senaste åren än i jämförelsegrupperna. Om behovet faktiskt är högre i Knivsta än i övriga kommuner eller om det finns skillnader i biståndsbedömning är svårt att säga baserat på de här siffrorna. I prognosen har ett antagande gjorts om att konsumtionen av särskilt boende i Knivsta för de äldre över 80 år kommer att minska något de kommande åren för att närma sig kommungruppen och riket. Då det är svårt att minska konsumtionen av äldreomsorg från ett år till ett annat antas minskningen ske i en relativt långsam takt på 1 procent per år. Diagram 2 Konsumtion av särskilt boende i Knivsta samt jämförelse med andra kommuner, invånare år 1 10,0 9,0 8,0 65+ år Knivsta Heby Håbo Östhammar Större städer och kommuner nära större stad Alla kommuner 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, År 30,0 25,0 80+ år Knivsta Heby Håbo Östhammar Större städer och kommuner nära större stad Alla kommuner 20,0 15,0 10,0 5,0 0, År Källa: KOLADA RAPPORT Diagrammet visar ovägda medelvärden för grupperna Alla kommuner och Större städer och kommuner nära större stad PROGNOS FÖR OMSORGSTAGARE - UNDERLAG FÖR LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN (19)

47 Omsorgstagare I bilagan visas ovanstående diagram i tabellform Antal omsorgstagare Under januari bodde 99 personer på särskilt boende varav 56 personer hade en plats med demensinriktning medan 43 personer hade omvårdnadsbehov. I prognosen antas fördelningen mellan de båda typerna vara densamma under hela perioden. I Diagram 3 visas prognosen för antalet omsorgstagare i särskilt boende totalt och uppdelat per omsorgstyp. Antalet omsorgstagare med omvårdnadsbehov väntas öka från 43 personer under januari 2017 till drygt 70 personer år Omsorgstagare med demens beräknas öka från 43 till 72 under samma period. Totalt innebär det att antalet omsorgstagare i särskilt boende beräknas öka från 99 till 165 de kommande tio åren. Diagram 3 Antal omsorgstagare i särskilt boende år 2017 samt prognos Omvårdnadsbehov Demens År För 14 av de 56 personer som bor på demensboende köper kommunen platser i andra kommuner. Av dessa 14 har cirka 3 någon typ av specialbehov som inte kan tillgodoses i kommunens boenden idag. Under prognosperioden beräknas antalet omsorgstagare med specialbehov ligga mellan 3 och Antal platser Omsorgsprognosen anger antal omsorgstagare som bott i omsorgsboende någon period under januari månad respektive år. Samtidigt är medelboendetiden i särskilt boende cirka 10 månader 2 vilket ger en genomsnittlig omsättning på cirka 10 procent per månad. Detta innebär att behovet av platser under en månad kan antas vara cirka 10 procent lägre än antalet omsorgstagare då omsorgstare som flyttar in på ett boende i slutet av en månad 6(19) RAPPORT Uppgift från Knivsta kommun PROGNOS FÖR OMSORGSTAGARE - UNDERLAG FÖR LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN

48 kan överta en plats från någon som avslutade sitt boende på grund av flytt eller dödsfall i början av månaden. I Tabell 2 visas det skattade behovet av platser baserat på prognosen för omsorgstagare och ett antagande om omsättning på 10 procent per månad. Tabell 2 Prognostiserat behov av antal platser i särskilt boende Antal platser totalt varav omsorgsbehov varav demens varav specialplatser Känslighetsanalys av konsumtionsutveckling och boendetid Behovsprognosen för antal platser i särskilt boende bygger som nämnts ovan dels på ett antagande om minskad konsumtion av äldreomsorg för äldre över 80 år, dels på ett antagande om att omsättningen är 10 procent per månad. För att undersöka vilken betydelse dessa antaganden har och i vilken utsträckning de påverkar platsbehovet tas alternativa prognoser fram. I alternativen prognostiseras antal omsorgstare och behov av platser dels baserat på oförändrad konsumtion jämfört med idag, dels på att den genomsnittliga boendetiden är längre eller kortare Oförändrad konsumtion I Tabell 3 redovisas en alternativ prognos för antalet omsorgstagare och behov av antal platser baserat på att konsumtionen är densamma som idag. I övrigt gäller samma antaganden som för prognosen i Diagram 3 och Tabell 2. Enligt det här alternativet ökar antalet omsorgstagare och behovet av platser något snabbare och år 2021 väntas behovet av antal platser vara fyra fler än i prognosen i tidigare avsnitt. År 2026 beräknas skillnaden ha ökat till drygt 10 platser. Slutsatsen är att konsumtionsutvecklingen har en viss betydelse för antal omsorgstagare. Behovet av antal platser och att platsbehovet kan bli högre än prognostiserat i avsnitt 3.2 om konsumtionen inte minskar. RAPPORT PROGNOS FÖR OMSORGSTAGARE - UNDERLAG FÖR LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN (19)

49 Tabell 3 Prognostiserat behov av antal platser i särskilt boende vid oförändrad konsumtion Omsorgstagare varav omsorgsbehov varav demens Platsbehov varav omsorgsbehov Varav demens Förändringar i boendetiden Medelboendetiden på 10 månader är ett genomsnitt för boendetiderna i både demensboenden och boenden med omvårdnadsbehov. Det är inte osannolikt att den verkliga medelboendetiden skiljer sig något åt mellan de olika omsorgsformerna. Det finns också en omställningstid på cirka 20 dagar från att en omsorgstagare avslutar sitt boende innan nästa kan flytta in. Detta skulle i praktiken innebära en medelboendetid på 10 månader och tre veckor. I tabellen nedan visas uppskattat behov av platser under prognosperioden baserat på boendetiderna 8, 10, 12 samt 24 månader. Tabellen visar att skillnader i medelboendetiden påverkar platsbehovet relativt lite. Inte förrän medelboendetiden ökas till mer än det dubbla, från 10 till 24 månader, syns en betydande skillnad i platsbehovet. Slutsatsen är att osäkerheter i mätningen av boendetider har mindre betydelse för prognosen. Tabell 4 Platsbehov i särskilt boende vid medelboendetiderna 8, 10, 12 samt 24 månader (19) RAPPORT mån mån mån mån PROGNOS FÖR OMSORGSTAGARE - UNDERLAG FÖR LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN

50 4 Korttidsvård och växelvård för äldre över 65 år Lokalbehovet för korttidsvård och växelvård hänger samman med antal omsorgstagare, hur länge de har behov av vårdformen och vilken kapacitet ett boende har, det vill säga vilken beläggningsgrad på befintliga platser man kan räkna med. 4.1 Omsorgstagare i korttidsvård och växelvård För att prognostisera antal omsorgstagare används i stort sett samma metod som för särskilt boende. Konsumtionen i dagsläget beräknas och ett antagande om framtida konsumtionsutveckling görs. Den framtida konsumtionen av korttidsvård och växelvård multipliceras med befolkningsprognosen för berörda åldersklasser för att beräkna antal omsorgstagare Konsumtionsutveckling Antalet omsorgstagare i korttidsvården var under perioden april 2016-januari 2017 cirka 15 per månad. Då de var så pass få är det svårt att beräkna könsuppdelade konsumtionstal som kan antas vara representativa för kommunen och för kvinnor respektive män. Därför beräknas konsumtionstalen endast uppdelat på ålder. Även om omsorgstagarna i korttidsboende/växelvård är få syns det tydliga skillnader mellan åldrarna som sannolikt inte beror på olika behov snarare än slumpen och det är värdefullt att ta hänsyn till detta i prognosen för antal omsorgstagare. Tabell 5 Konsumtion av korttidsboende/växelvård Ålder Apr Jul Nov Jan Medel ,0% 0,0% 0,1% 0,0% 0,0% ,2% 0,4% 0,7% 0,7% 0,5% ,1% 1,6% 2,1% 1,0% 1,7% 90+ 6,8% 4,0% 1,3% 1,3% 3,3% Samtliga 65+ 0,6% 0,6% 0,7% 0,5% 0,6% I Diagram 4 visas en jämförelse av antal vårddygn i korttidsvård mellan Knivsta, andra liknande kommuner samt alla kommuner i riket. Diagrammet visar att antal boendedygn per invånare över 65 år i Knivsta vissa år har legat över kommungruppen och ett genomsnitt av alla kommuner i riket och viss år under. Att det finns variationer är naturligt då det handlar om en så pass liten vårdgrupp. I prognosen för antal omsorgstagare antas inte någon förändring av konsumtionen av korttidsvård/växelvård i Knivsta kommun. RAPPORT PROGNOS FÖR OMSORGSTAGARE - UNDERLAG FÖR LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN (19)

51 Omsorgstagare Vårddygn per invånare 65+ Diagram 4 Antal boendedygn i korttidsvård per invånare ,5 3,0 2,5 Knivsta Heby Håbo Östhammar Större städer och kommuner nära större stad Alla kommuner 2,0 1,5 1,0 0,5 0, År Källa: KOLADA Antal omsorgstagare Antalet omsorgstagare i behov av korttidsvård beräknas öka till ungefär det dubbla inom tio år och i slutet av prognosperioden beräknas antalet omsorgstagare per månad vara 26. Diagram 5 Antal omsorgstagare i korttidsvård år 2017 samt prognos perioden År 10(19) RAPPORT Diagrammet visar ovägda medelvärden för grupperna Alla kommuner och Större städer och kommuner nära större stad PROGNOS FÖR OMSORGSTAGARE - UNDERLAG FÖR LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN

52 4.2 Antal platser I korttidsvården/växelvården bor omsorgstagarna endast en kortare period och det finns därför en betydande skillnad mellan antal omsorgstagare och behov av platser. Behovet av antal platser beror dels på hur många vårddygn varje omsorgstagare har behov av och vilken beläggning det går att ha på de boenden som finns. Då det sannolikt är svårt att planera korttidsvården på ett sådant sätt att det går att utnyttja den maximala kapaciteten bygger prognosen på ett antagande om att beläggningen under prognosperioden kommer att vara densamma som det senaste året. Då detta är ett antagande som har betydelse för behovet av antal platser görs även en känslighetsanalys för att belysa osäkerheten. I genomsnitt bodde varje omsorgstagare 14,7 dygn på korttidsboende/växelvård under år För att prognostisera antal vårddygn totalt i korttidsboende/växelvård multipliceras antalet omsorgstagare med det genomsnittliga antalet dygn per person. Under år 2016 var platserna på korttidsboende belagda till 69 procent i snitt. I tabellen nedan presenteras antal omsorgstagare, totala antalet vårddygn och behov av antal platser dels vid samma beläggning som år 2016, dels vid full beläggning, det vill säga om kapaciteten i korttidsboende kan utnyttjas fullt ut. I tabellen visas också ett alternativ där beläggningen är 78 procent vilket är den nivå som uppnåddes i januari Bortsett från december samma år var det den högsta beläggningen under året. Anledningen till att beläggningen i december inte har valts som grund för beräkningarna är att julhelgen gör att omsorgstagandet under månaden sannolikt avviker från övriga månader. Tabellen visar att det finns en viss skillnad mellan de olika alternativen där alternativet med 100 procents beläggning kan ses som ett tak snarare än en realistisk utveckling. Mellan de två alternativen med lägre beläggning är skillnaden endast en eller två platser, vilket innebär att de variationer i beläggning som finns har mindre betydelse för behovet av platser. Tabell 6 Omsorgstagare, vårddygn och platsbehov i korttidsboende/växelvård Ålder Omsorgstagare Vårddygn Platsbehov vid 69 % beläggn Platsbehov vid 78 % beläggn Platsbehov vid 100 % beläggn RAPPORT Under år 2016 var 16 procent av vårddygnen i korttidsvård/växelvård i växelvård. Under antagandet att behovet av växelvårdsplatser kommer att utgöra samma andel som idag kommer behovet av antal växelvårdsplatser att växa från en år 2017 till två inom något år och till 3 under prognosperiodens senare år. PROGNOS FÖR OMSORGSTAGARE - UNDERLAG FÖR LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN (19)

53 5 Hemtjänst Hemtjänsttagare i Knivsta bor i ordinärt boende, det vill säga de bor kvar hemma i vanliga lägenheter i flerbostadshus eller i småhus. Det krävs därför inte några ytterligare lokaler för hemtjänsttagarna. Däremot behövs personalutrymmen för anställda inom hemtjänsten och i det här avsnittet beskrivs hur personalbehovet väntas utvecklas under prognosperioden. Personalbehovet i hemtjänsten styrs av det antal hemtjänsttimmar som kommunens hemtjänsttagare brukar. Därför tas prognosen för personalbehovet fram i tre steg. Steg 1: Prognos för antal hemtjänsttagare baserat på kommunens befolkningsprognos och antagande om utvecklingen av andelen omsorgstagare Steg 2: Prognos för antal hemtjänsttimmar baserat på de hemtjänsttagare som prognostiseras i steg 1 och antaganden om utvecklingen av behovet av antal hemtjänsttimmar per omsorgstagare Steg 3: Prognos för personalbehov för baserat på prognosen för hemtjänsttimmar. I det här steget tas även en prognos för gruppen sjuksköterskor, arbetsterapeuter och rehabpersonal fram I kommande avsnitt beskrivs varje steg utförligare och vilket dataunderlag prognosen baseras på. 5.1 Steg 1: Antal hemtjänsttagare För att prognostisera antal hemtjänsttagare de kommande åren behövs dels ett antagande om hur befolkningen i olika åldrar utvecklas, dels ett antagande om hur hemtjänsttagandet kommer att utvecklas. I det här avsnittet beskrivs dessa båda delar Konsumtionsutveckling I Tabell 7 nedan redovisas konsumtionen av hemtjänst i Knivstas befolkning under fem månader mellan januari 2016 och januari Tabellen visar på mindre variationer mellan månaderna, men det går inte att se något tydligt mönster under året. Om det skulle finnas anledning att misstänka större säsongsvariationer skulle detta vara viktigt att ta hänsyn till i planeringen av lokaler för att täcka in behovet även vid högsäsong. Tabellen visar också ett tydligt samband mellan ålder och konsumtion av hemtjänst och att behovet före 70 års ålder endast gäller ett mindre antal. Som utgångspunkt i prognosen för hemtjänsttagare används ett medelvärde av konsumtionen de fem studerade månaderna för åldersgrupperna under 70 år. Liksom för särskilt boende tas hänsyn till skillnader i konsumtion mellan olika åldrar inom varje åldersklass genom att anpassa Stockholms stads konsumtionstal till Knivstas nivå. Prognosen för Knivsta baseras alltså på den genomsnittliga konsumtionen i Knivsta det senaste året även om variationen mellan åldrar baseras på mönstret i Stockholms stad. 12(19) RAPPORT PROGNOS FÖR OMSORGSTAGARE - UNDERLAG FÖR LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN