Budget i Balans Vid utgången av 2011

Transkript

1 Budget i Balans Vid utgången av 2011 Polismyndigheten i Kalmar län Rapport till Polisstyrelsen Den 16 oktober 2009 Charlotte Tornheden

2 2 Innehåll Sammanfattning Uppdrag Metod 4 3. Ekonomi 5 4. Medelsförbrukning Drift Lokalfrågor...7 Särskilt om arrester. 8 Särskilt om arrestantbevakningen Personal Polisstyrelsens uppdrag Strukturella rationaliseringar/effektiviseringar Konsekvensutredning.,...10 Bilagor Bilaga 1. Länspolismästarens direktiv Bilaga 2. Alternativ KAFKA Bilaga 3 Förteckning förslag från enskilda medarbetare Bilaga 4 Besparingsförslag från ST Bilaga 5 Nyckeltalsjämförelser Bilaga 6 Lokalkostnader Bilaga 7. Ekonomisk beräkning

3 3 Sammanfattning För att kunna redovisa budget i balans vid utgången av 2011 kommer Polismyndigheten att behöva vidta omfattande åtgärder. När vi går mot ett prognostiserat underskott på 17mkr och har en medelsförbrukning som fördelar sig på 80% personal, 13% lokaler och 7% drift är det uppenbart att det är personal- och lokalkostnader som måste angripas. Polismyndigheten har högst lokalkostnader bland polismyndigheterna. En omfattande översyn av lokalbehovet ur ett verksamhetsperspektiv har inletts. En redovisning kommer att ske till polisstyrelsen men resultatet av eventuella åtgärder kommer inte att kunna få någon effekt inom utgången av 2011, varför målet att nå budget i balans inom denna tid endast går att nå genom att minska personalkostnaderna. När man skär så mycket i personalkostnaderna att man uppnår budget i balans inom två år minskar man de fasta kostnaderna så mycket att det näst därpå följande året kommer att visa ett positivt resultat. Detta är i sig ingen nackdel eftersom vi samtidigt frigör medel att anställa poliser genom ett externt förfarande. Det kommer emellertid att bli svårt att lösa uppdraget. Om 15 personer sägs upp per den 1 januari 2010 prognostiserar myndigheten ett utgående överföringsbelopp på -9,592mkr vid utgången av 2010, -0,007mkr vid utgången av 2011 och 9,578mkr vid utgången av Alternativet kräver fortfarande övriga beräknade besparingar på ca 3mkr. (arrestantbevakning och pensionsavgångar tidigare än beräknat) Vilka 15 som skulle sägas upp skulle vara en förhandlingsfråga varför det endast kan göras vissa antaganden kring konsekvenser av att vi blir 15 personer färre på den civila sidan. Följande antaganden görs; ca hälften av platserna kommer att behöva ersättas med poliser som får lämna sin operativa kärnfunktion för att arbeta i arresten, kommunikationscentralen och med personalplanering. I denna delen innebär det en minskad polisiär synlighet. Den minskning som sker på ärendesidan och i receptionstjänsten innebär en sämre service till allmänheten. Personal inom brottsamordningsteamet berörs. Den planerade utbyggnaden kan komma att påverkas. Specialister inom juridik, ekobrottslighet och forensisk vetenskap kan inte ersättas och frånvaron av dessa kommer att leda till sänkt kvalitet inom berörda områden. Under uppdragets gång har polisstyrelserna vid polismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län uppdragit åt länspolismästarna vid respektive myndighet att utreda ett närmare samarbete mellan myndigheterna som ska leda till positiva effekter för kärnverksamheten. Arbetet har satt igång och ska redovisas till polisstyrelserna den 16 december. Länspolismästaren har för polisstyrelsen föredragit sin, hos rikspolisstyrelsens ledning förankrade, önskan om att ett sparande skulle kunna bli ett åtagande för nästa chef. Budgetpropositionen den 21 september innebar ett tillskott till polisen fr.o.m som det är troligt att Polismyndigheten i Kalmar län kan komma att få en del av. Vilket anslag vi får nästa år är i denna stund okänt.

4 4 1 Uppdrag Länspolismästarens direktiv, se bilaga 1 Polisstyrelsens beslut 1 : Polisstyrelsen beslutade vid polisstyrelsesammanträdet den 5 juni att myndigheten till polisstyrelsemötet det 28 augusti skulle presentera ett förslag till ny budget enligt beslutet som fattades vid polisstyrelsemötet den 17 april. Beslutet den 17 april innebar ett uppdrag att revidera budgeten för 2009 med mål att ha en ekonomi i balans inom en 2-årsperiod. Vid sammanträde den 28 augusti reviderade polisstyrelsen sitt beslut till att avse budget i balans vid utgången av 2011 Annat uppdrag: Kommissarie Stefan Thörn har parallellt ett uppdrag avseende utredningsverksamheten. Thörns uppdrag har redovisats och är f.n. under behandling inför ett beslut om genomförande. Reflektioner kring uppdraget: Att ha en ekonomi i balans innebär att utgifterna inte överstiger anslaget, dvs. att vi driver runt verksamheten på det anslag som vi fått av RPS och att vi redovisar ett resultat som inte är negativt. Vi ska inte bara sänka våra kostnader så att vi får en budget i balans. Under perioden kommer vi dessutom att vilja rekrytera externa poliser och vi behöver skapa utrymme för det tredje revisionstillfället. Underhand har länspolismästare Lars-Göran Carlsson kompletterat med att vi är för många chefer och att inga poliser ska göra arbete som kan skötas av civil personal. 2. Metod Avsikten var att tillsätta en arbetsgrupp som väl representerade verksamheten och dess olika områden. Tiden för inledande uppdraget, den 10 juni till den 24 augusti, ca 11 veckor varav 8-9 under semesterperioden med särskild händelse och ett spaningsmord medgav inte denna ambition. Det reviderade uppdraget har främst hanterats av Ekonomi- HR- och Förvaltningscheferna. Arbetsgruppen har haft sex sammanträden med i huvudsak följande deltagare; Ekonomichef Maria Arnér, biträdande operativ chef Klas Werme, HR-chefen Birgitta Kronudd, HR-teamchefen Gunn Wiberg, förvaltningschef Charlotte Tornheden samt fackliga representanter. Underhand har diskussioner förts med operative chefen Ulf Ericsson och Stefan Thörn. Arbetsgruppen har fört diskussioner, fördelat uppdrag och tagit del av följande rapporter. - Förstudie av polismyndigheternas beslutstöd maj 2005 (EKB /05) Björn Nordin - Beslutsunderlag Supportverksamhet, , Polismyndigheten i Gävleborgs län, Pia Degerman Hägg - MAST, Myndighetsgemensam Administrativ Stödverksamhet, Polismyndigheten i Södermanlands län, Sven Johansson 1 Protokoll från sammanträde med polisstyrelsen den 5 juni, den 17 april, resp. den 28 augusti 2009

5 5 - KOMPASS, Ett planeringsverktyg för strategisk placering av polisens lokaler, , Polismyndigheten i Västra Götaland En uppmaning till alla medarbetare att lämna förslag till besparingsåtgärder gick ut via GroupWise. En särskild adress Besparing09Kalmar skapades för ändamålet. Flera förslag har kommit in och de redovisas särskilt 2. ST har redovisat ett eget förslag 3. Förslagen har i stora delar tagits in i arbetet och samtliga förslagsställare kommer att få återkoppling. 3. Ekonomi Hösten 2008 redovisade alla polismyndigheter på uppdrag av Rikspolisstyrelsen åtgärdsplaner för en förbättrad ekonomi. Polismyndigheten i Kalmar län redovisade en plan med aktiviteter 4 som skulle leda till en besparing på ca 10 miljoner för respektive år 2009, 2010 och Under hand har polismyndigheten fått revidera planen. De tänkta avtalspensionerna uteblev. Resultatet för 2008 blev 9,953 mkr. I december 08 fick polismyndigheten anslag för de första sex månaderna för 2009 och först i mars 09 totala anslaget för From den 1 januari 2009 tillämpar staten kostnadsmässig anslagsavräkning, vilket förenklat innebär att anslaget avräknas vid den tidpunkt då kostnaden uppstår. Införandet av systemet får övergångseffekter på totalt 10,074mkr per den 30 juni Huruvida dessa drabbar myndigheten fullt ut eller kommer att kompenseras av RPS är idag okänt. Kostnaderna för vår polismyndighet avser periodiserad löneskuld 6,037 övergångseffekt KAFKA 2,785 tidigare kapitalförändring i KAFKA 1,252 Den periodiserade löneskulden innehåller alla typer av inarbetade ersättningar som t ex. ej uttagen övertid och semester. From 2009 ska t ex semesterlöneskuld uppbokas månatligen och påverkar därmed anslaget. Om personalen sparar semester till nästkommande år kommer myndigheten att få en högre anslagsbelastning innevarande år. Resultatet tom juni exklusive effekterna av KAFKA (prognos lämnad till RPS i juli) ser mindre bra ut och vi går då mot ett prognosticerat underskott på 11,4 miljoner. Nästa prognos lämnas den 15 oktober. Resultaten redovisas separat. Enligt RPS kommer vi att få besked på medelstilldelning för 2010 i slutet av oktober. Vi kommer då också att få besked på eventuell revidering av budget. För att kunna ta ställning till budget i balans i denna redovisning behöver vi alltså göra vissa antaganden. Dels kring prognosen och dels kring hur KAFKA drabbar myndigheten. 2 Medarbetarförslag Bilaga 3 3 ST,s förslag Bilaga4 4 Polismyndighetens redovisning till RPS

6 6 En metod för att kunna nå en ekonomi i balans kan vara att prognosticera att vi klarar oss på tilldelat anslag och att vi ska inrikta oss på att ta bort vår prognosticerade skuld. Detta skulle betyda att vi behöver sänka våra kostnader med ca 11,4 miljoner + den KAFKA-effekt som vi antar drabbar myndigheten. När det gäller KAFKA-effekten har vi fört ett resonemang 5 med olika alternativ och gjort följande antagande; Den periodiserade löneskulden hanteras helt av myndigheten. Det är inte troligt att all semester sparas (varje medarbetare får ha ett sparande på högst 320 timmar). Det är ej heller troligt att all semester tas ut. Vi estimerar att skulden minskar med 75%. När det gäller övergångseffekten för KAFKA och tidigare kapitalförändring utgår vi från sämsta scenario, dvs ingen kompensation till polismyndigheten. För att få en budget i balans behöver vi med detta resonemang sänka våra kostnader med 17,004 mkr per den 31/ (Alternativ 6 i bilagan) 4. Medelsförbrukning Anslaget kan delas upp i tre storheter. Personal, lokaler och drift. Personal kostnaderna står för ca 80%, lokalerna för 13% och resterande 7% för drift. Så har fördelningen sett ut över lång tid i vår myndighet och när vi ska spara 17 miljoner kan det ligga nära till hands att tänka sig motsvarande fördelning av besparingarna. Besparingarna skulle med ett sådant resonemang träffa personal med 13,6 miljoner, lokaler med 2,21 miljoner och drift med 1,19 miljoner. Sammantaget disponerar polisväsendet knappt 1,2 miljoner kvm 6 lokaler till en hyreskostnad av drygt 1,3 miljarder kr. Kostnader för lokaler motsvarar nästan 10 % av polisens totala kostnadsmassa. I vår polismyndighet är kostnaderna ca 13%. Polismyndigheten får idag jämfört med andra myndigheter 7 stort anslag per anmälda brott dvs. mycket pengar för låg brottslighet, (tredje plats), vi får också ett stort anslag per polis (första plats). När det gäller lokaler ligger vi i topp, både avseende kvmpris och yta. Vi ligger dessutom i topp avseende bevakning, kontorsmaterial och porto. En slutsats kan vara att vi faktiskt får mycket pengar och att vi använder dom fel. I stället för att anställa poliser satsar vi på en lokal i varje kommun. Vi har för många och för dyra lokaler i förhållande till antalet poliser. Med ett sådant resonemang skulle en större del av besparingarna träffa lokaler. Se avsnittet om lokalfrågor. 5. Drift Våren 09 har präglats av budgetrevisioner och ekonomimöten för att på olika sätt försöka att spara pengar. Budgetposter har manglats med alla budgetansvariga, arbete har påbörjats med att se över användandet av mobiltelefoner, rutinerna för begäran om telefonlistor ses över, deltagande i konferenser sker som regel via video, arbete har påbörjats med att utreda antal 5 Förändringar under budgetåret 2009, bilaga 2 6 RPS, Riktlinjer för lokalförsörjning CO /08 7 Nyckeltal, se bilaga 5

7 7 "kontrollinstrument" så att vi får kontroll på årlig kostnad, en grupp har tillsatts för att ta fram normer och riktlinjer för fordon, beklädnad och RAKEL, personliga skrivare lagas inte och inga nya toner köps in osv. Vattenavtal sägs upp. Strikt policy för trivselmedel tas fram. HR-chefer leder en grupp som ser över gränssnitt mellan FVA /OPA så att vi inte har något dubbelarbete. En handlingsplan är upprättad och uppdraget redovisades i september. Ersättningen för övertid vid beredskap ses över. Ett särskilt Au har bildats för att ta fram riktlinjer till stöd för teamcheferna i deras rehabiliteringsarbete. Eftersom kostnaderna för driften har synats ingående bedöms det inte finnas något större utrymme att spara ytterligare på denna del. 6. Lokalfrågor 8 Våra lokalkostnader med kringkostnader (städning, lås- och larmservice samt el) uppgår till totalt kr ca 12,5 % av vår budget (räknat på kr) Strategier avseende lokaler för att uppnå budget i balans; Vi kan säga upp alla lokaler som går att sägas upp med en verkan senast vid utgången av år Vi kan idag säga upp lokaler som tillsammans kostar ca kr/år och som får verkan innan utgången av år Ett sådant agerande skulle brista i strategiskt tänk och innebära att vi blev av med parkeringsplatser, beslagsförråd och polishuset i Vimmerby. Vi förändrar lokalbeståndet enligt en i förväg bestämd lokalförsörjningsplan. Byggandet av våra två nya polishus i Västervik och Kalmar föregicks av en genomlysning av våra lokaler av konsultfirman TpGroup. Någon analys utifrån var polisen skulle ha sina lokaler för mesta verksamhetsnytta/service till medborgarna gjordes inte. Arbetsgruppen har fört en diskussion kring lokalbeståndet och har kommit fram till att det inte skulle se ut som det gör idag om Polismyndigheten i Kalmar län skulle byggas upp idag. Lokalplaceringen idag grundar sig på att vi före 1995 var fyra polismyndigheter (Kalmar, Oskarshamn, Västervik och Vimmerby) som var och en skötte sig själv med egen administration. Centrala funktioner och administration finns idag placerat i Kalmar utan att motsvarande minskningar skett i lokalyta på övriga orter. I anslutning till detta uppdrag har operative chefen Ulf Ericsson gjort en översyn av polismyndighetens samlade lokalbehov ur ett verksamhets- och medborgarperspektiv. Översynen kommer att redovisas av Ulf Ericsson. Mot bakgrund av avtalstider/uppsägningstider kommer resultatet och effekterna av denna översyn inte att kunna redovisas före utgången av För uppdraget att redovisa budget i balans 2011 kommer det alltså inte att gå att skära nämnvärt i lokalkostnaderna. 8 Sammanställning av kostnader per lokal, bilaga 6

8 8 Särskilt om arrester Godkända arrester finns i polislokalerna i Kalmar, Oskarshamn, Västervik, Hultsfred (endast LOB-arrester) och Vimmerby. Arrester finns även i Emmaboda, Nybro och Borgholm men dessa är ej godkända Det pågår inom Sydsam ett arbete för att ta fram en gemensam mobil arrest för Blekinge, Kronobergs och Kalmar län. Särskilt om arrestantbevakningen Ulf Ericsson har ett uppdrag att se över arrestantbevakningen med målsättning att minska kostnaderna ytterligare 2mkr. 7. Personal Polismyndigheten har idag totalt 501 personer tillsvidareanställda varav 364 poliser och 137 civilanställda. Vi har inga vikarier eller visstidsanställda med undantag för de aspiranter som går sin utbildning och som, är avsikten, kommer at bli tillsvidareanställda efter sin sista termin. All verksamhet bedrivs f n i två avdelningar, en operativ och en förvaltningsavdelning. Det optimala är att ha en personalförsörjningsplan som räcker över tid. Eftersom det ligger ett ständigt rationaliseringskrav när det gäller stödfunktioner och civilanställdas arbetsuppgifter blir en sådan plan ofta omprövad och vid varje tillfälle då någon går i pension eller slutar av annan orsak omprövas behovet. Ska det ske en återbesättning eller ska uppdraget fördelas mellan befintlig personal. Personalkostnaderna utgör ca 80% av myndighetens budget. När vi ska spara 17 miljoner är det oundvikligt att arbeta med personalneddragningar. Vid neddragningar kan vi arbeta med naturlig avgång, tidig omställning eller uppsägning. När det gäller naturlig avgång beräknar vi att under perioden går 8 civilanställda och 31 poliser i pension. Under samma tid rekryterar vi minst 55 polisaspiranter, under 2009 och under Hur många vi rekryterar 2011 vet vi inte idag. De 8 civilanställda kommer inte att ersättas med extern kompetens utan arbetsuppgifterna har eller kommer att fördelas bland befintlig personal. De finns inte upptagna i myndighetens budget (har redan räknats bort i lämnad redovisning). Per den 1 januari 2011 har vi ett uppskattat antal poliser på 387. Under 2011 antar vi att 10 poliser går i pension. Utan aspiranttilldelningen för 2011 är vi alltså 377 poliser. Vi rekryterar minst 55 poliser under åren men dessa är nyutbildade polisassistenter och myndigheten kommer att ha ett stort behov av att rekrytera kompetens externt till chefsuppdrag. När vi konstaterat att det inte finns större utrymme att spara på drift och lokalåtgärder inte ger effekt före utgången av 2011 återstår endast en minskning av personalkostnaderna som möjlig. Vi har antagit att för att få en budget i balans behöver vi sänka våra kostnader med 17,004 mkr per den 31/ (Alternativ 6 i bilaga 2) 9 en av dessa har gått över till annan myndighet.

9 9 Vi har simulerat många olika tillvägagångssätt att minska personal. Flera på ett sent stadium, färre på ett tidigare stadium, uppdelat på olika tidpunkter, kombinerat olika antal och vi har kommit fram till att det alternativ som ligger närmast budget i balans vid utgången av 2011 är som följer. 15 personer sägs upp per den 1 januari Den ekonomiska effekten av personalminskning och pensionsavgångar leder till ett beräknat utgående överföringsbelopp på - 9,592mkr år 2010 och -0,007mkr år 2011, alltså budget i balans. Vilka effekter en personalminskning får på verksamheten beskrivs under avsnittet 10. Konsekvensutredning. 8. Polisstyrelsens uppdrag om utökad samverkan mellan polismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län Polisstyrelserna i Kalmar och Kronobergs län beslutade den 28 augusti 2009 att ge respektive länspolismästare i uppdrag att se till att det genomförs en förutsättningslös utredning med syfte att belysa om och i förekommande fall hur, effektiviseringar med en utökad samverkan inom polismyndigheternas ledningsstrukturer liksom inom övriga verksamheter kan leda till positiva effekter gällande både ekonomi och kvalitet i kärnverksamheten. F d länspolismästare Seppo Wouri har utsetts att leda utredningen och arbetet ska redovisas den 15 december Vilka strukturella rationaliseringar /effektiviseringar kan vi göra? Tre möjligheter till att rationalisera diskuterades i arbetsgruppen För det första diskuterades möjligheten att se över ledningsstrukturen. Myndigheten är en av få som har en funktion som blpme. Vi har ett stort antal chefer och vi har dessutom många biträdande chefer. Polismyndigheten har som tidigare nämnts idag 501 tillsvidareanställda varav 364 poliser och 137 civilanställda. All verksamhet bedrivs f n i två avdelningar, en operativ och en förvaltningsavdelning. En av huvudfrågorna i översynen som ledde fram till den organisation som vi har idag och som gäller from den 1 mars 2008 var att beakta medarbetarundersökningens resultat avseende chefsproblematiken. I undersökningen som gjordes hösten 2005 framkom att många medarbetare upplevde att de hade ett långt avstånd till sin närmaste chef. Vi skapade då en organisation byggd på team. Varje team skulle ha en viss största storlek och stor vikt lades vid chefsuppdraget. Chefer med personalansvar efter 1/ Lpme 1 Blpme 1 AC (OPA 1, FVA 1) 2 bitr AC (OPA 3, FVA 1) 4 processledare med personalansvar (FVA2) 2 teamchefer (OPA25, FVA 6 11 ) 31 TOTALT 41 = 8,2 % av alla anställda 10 Ekonomisk beräkning, bilaga 7 11 Under blpmes tjänstgöring på RPS ligger strategiska enheten under FVA

10 10 Dessutom finns ett antal biträdande teamchefer För det andra diskuterade vi samverkan med andra län. Kan vi identifiera vilka uppgifter som går att samverka kring? Kan vi gå andra hållet och se var vi i första hand behöver hjälp p g a personalminskningar? För det tredje diskuterade vi att göra en genomlysning av civila uppdraget. I MAST utredningen påpekade man att avgörande för att effektiviseringsarbetet skall bli framgångsrikt är att att verksamheten samlas organisatoriskt och geografiskt, att rutiner och metoder likriktas för att åstadkomma stordriftsfördelar, samt att det säkerställs ett effektivt nyttjande av tillgängliga stödsystem. Vi skulle behöva identifiera dubbelarbete och koncentrera all stödverksamhet. Vi skulle dessutom behöva utveckla arbetsformer för att i högre grad än i dag utnyttja varje medarbetares kompetens till fullo. Detta skulle kräva ett annat sätt att leda, prioritera och se på hur de verksamhetsstödjande resurserna ska nyttjas. Troligtvis kommer dessa frågor att på något sätt belysas i Seppo Wouris uppdrag varför vi inte lägger något förslag i den delen. 10. Konsekvensutredning Av de områden som belysts ovan, lokaler, drift och personal, är det endast en minskning av personal som får effekt på det utgående överföringsbeloppet vid utgången av Polismyndigheten har idag 501 medarbetare varav 137 civilanställda, 27,3%. Jämfört med övriga myndigheter är andelen inte anmärkningsvärd men över snittet. Under perioden går 8 civilanställda i pension. Dessa ersätts ej med ny kompetens utan här genomförs redan planerade rationaliseringar. Att minska antalet civilanställda med ytterligare 15 innebär alltså att en reell minskning på 23 personer. Samtidigt kommer den utredande verksamheten att ta civila resurser i anspråk för att höja kvaliteten. Konsekvenserna för det civila uppdraget, stödet till den operativa verksamheten, serviceverksamheten, specialistfunktioner blir omfattande. En process vid s. k. arbetsbrist är omfattande och vem eller vilka som berörs blir också en förhandlingsfråga. Det går därför inte att säga precis hur en minskning av personalen med 15 personer drabbar verksamheten. Den beskrivning som här följer bygger därför på flera antaganden. Det som kan sägas direkt är i alla fall att om man vill upprätthålla en konstant nivå på servicesidan kan samtliga funktioner ersättas med endast poliser eftersom de civilanställda resurserna är uttömda. Följande antaganden görs; ca hälften av platserna kommer att behöva ersättas med poliser som får lämna sin operativa kärnfunktion för att arbeta i arresten, kommunikationscentralen och med personalplanering. Vilka poliser eller hur detta ska gå till går inte att säga nu men det kommer i slutändan att få en dominoeffekt på så sätt att det ytterst minskar synligheten. Vi kommer att få fler poliser till myndigheten men avsikten var inte att de skulle skapa utrymme för andra poliser att gå in på civila uppdrag. Arbetet i

11 11 länskommunikationscentralen (LKC) kräver certifiering, en kostsam och relativt omfattande utbildning. Polisiära funktioner i LKC är vakthavande befäl och biträdande vakthavande befäl, inriktningen är att övriga funktioner ska vara civila. Den personalminskning som antas ske på ärendesidan och i receptionstjänsten kommer att innebära sämre service till allmänheten. Handläggningstider och väntetider i receptioner kommer att öka. Ev. kommer öppettiderna att behöva begränsas. Vi uppnår idag de nationella målen för tillgänglighet och service i polismyndighetens receptioner. Med en minskning av personalstyrkan här kommer vi att riskera att inte längre nå de nationella servicemålen. Personal inom brottsamordningsteamet berörs. Den planerade utbyggnaden kommer att påverkas. Specialister inom juridik, ekobrottslighet och forensisk vetenskap kan inte ersättas och frånvaron av dessa kommer att leda till sänkt kvalitet inom berörda områden. Sammanfattningsvis kommer en så stor neddragning av antalet anställda att minska polisiär synlighet sänka servicen till allmänheten, och försämra kvaliteten på specialistområden Det kommer att bli svårt att hantera verksamheten på ett professionellt sätt.

12 1 POLISMYNDIGHETEN I KALMAR LÄN A /09 ÖVERSYN AV POLISMYNDIGHETENS LOKALBEHOV

13 2 Innehållsförteckning 1. Inledning Uppdraget Metod Nuvarande lokaler Fakta om nuvarande lokalbestånd Lokalbeståndet baseras på historiska förutsättningar Framtida lokalbehov Förändrad brottslighet förändrad polisverksamhet Förändrad polisverksamhet förändrat lokalbehov Lokalbehov för att genomföra planlagd polisverksamhet och akut ingripandeverksamhet Lokalbehov för polisens lokala arbete mot ungdomsbrottslighet i nära samverkan med resp. kommun Lokalbehov ur ett synlighets- och symbolvärdesperspektiv Lokalbehov ur ett ekonomiskt perspektiv Övergripande konsekvensbeskrivning Konsekvenser för allmänheten Konsekvenser för personalen Konsekvenser för kommunerna Konsekvenser för verksamheten vid de stationer som bör bibehållas Förslag till inriktningsbeslut 14

14 3 Översyn av polismyndighetens samlade lokalbehov ur ett verksamhets- och medborgarperspektiv 1. Inledning 1.1 Uppdraget Polisstyrelsen i Kalmar län har gett länspolismästaren i uppdrag att redovisa en plan över hur myndigheten skall uppnå en ekonomi i balans senast vid utgången av Länspolismästaren har uppdragit åt operativa chefen att göra en översyn av myndighetens lokaler utifrån ett operativt verksamhetsperspektiv. Utredningen skall baseras på vilket lokalbehov som - oberoende av tidigare fattade beslut - föreligger för att verksamheten skall kunna bedrivas enligt de nationella verksamhetsstrategier som statsmakterna och Rikspolisstyrelsen har lagt fast för Polisen att polisen med hänsyn till länets geografiska utformning skall kunna upprätthålla en fullgod ingripandeberedskap med snabba insatstider över hela ytan vid pågående eller färska brott att allmänheten skall uppleva en hög grad av polisiär synlighet samt trygghet mot att bli utsatt för brott att Polisen i Kalmar län skall kunna bedriva ett fördjupat samarbete med samtliga kommuner inom ramen för samverkansavtal Polis-Kommun. Utredningen skall särskilt beakta om det genom förändringar i det befintliga lokalbeståndet finns förutsättningar för polismyndigheterna i Kalmar län och Kronobergs län att samutnyttja viss lokal eller uppnå andra operativa samordningsvinster genom att utnyttja länets polisstationer på ett annat sätt. 1.2 Metod Frågan om vilka lokaler polisen i Kalmar län har behov av ur ett strategiskt/operativt verksamhetsperspektiv samt ett medborgarperspektiv har beretts inom operativa avdelningens ledningsgrupp. Chefen för VB/LKC-teamet har biträtt i bedömningarna kring var polispersonal med förmåga att fullgöra akut ingripandeverksamhet lämpligen bör vara stationerade (dvs. påbörja och avsluta sina tjänstgöringspass) för att myndigheten med ett minskat lokalbestånd ändå skall kunna upprätthålla en fullgod ingripandeberedskap vid pågående brott. Teamchef Mikael Sjöström, Polisteam Nybro/Sydväst har lämnat underlag för bedömning av lokalbehov för polisverksamheten i gränslandet mellan Kalmar, Kronoberg och Blekinge län. Detta underlag har sedan tidigare gemensamt utarbetats av lokala chefer från de tre myndigheterna inom ramen för ett Sydsam-projekt. Personalorganisationen ST-Polis Kalmar län har i samband med polisstyrelsemötet den 28 augusti 2009 redovisat förslag över hur myndigheten bör reducera sitt lokalbestånd. Dessa förslag har också beaktats i utredningen. Muntliga överläggningar kring myndighetens framtida lokalbehov har skett med samtliga personalorganisationer.

15 4 2. Nuvarande lokaler 2.1 Fakta om nuvarande lokalbestånd Polisen i Kalmar län förhyr för närvarande totalt 26 lokaler varav 12 utgörs av polisstationer eller mindre poliskontor. Övriga lokaler utgör förråd och garage. Polismyndigheten disponerar även lokaler för gränskontroll vid Kalmar flygplats. Den totala kvadratmeterytan uppgår till kvadratmeter. Av dessa utgör kvadratmeter kontorsyta. Ytan har under de senaste åren reducerats avsevärt genom förtätningar i samband med nybyggnation av polishus i Västervik och Kalmar. Trots detta disponerar Polisen i Kalmar län fortfarande flest antal kvadratmeter i förhållande till såväl anslag som antal anställda av landets 21 polismyndigheter. Myndigheten avsätter också störst andel av sitt ekonomiska anslag på lokalhyror av samtliga polismyndigheter. Utöver själva hyreskostnaden tillkommer kostnader för el, skalskydd, lås och larm samt säkerhetsskåp m.m. för förvaring av tjänstevapen. De riktlinjer och krav som gäller i dessa frågor är myndigheten skyldig att efterleva. Bara driftkostnaderna för underhåll av lås och larm uppgår årligen till ca kronor. Polisen i Kalmar län har minst en polisstation eller mindre polislokal i varje kommun med undantag från Mörbylånga kommun där lokalen i Färjestaden nyligen har avvecklats på kommunens inititativ. I Västerviks kommun finns såväl en större polisstation som en mindre polislokal i Gamleby. Beslut om att det skall finnas en polisstation/lokal i varje kommun har fattats av polisstyrelsen. 2.2 Lokalbeståndet baseras på historiska förutsättningar Kalmar läns nuvarande lokalbestånd grundas på hur polisverksamheten var organiserad och bedrevs före Samtliga kommuner hade då en eller flera polisstationer/kontor. I samband med förstatligandet bibehölls dessa lokaler. Ett antal eller enstaka polismän var utstationerade på s k arbetsgrupper eller lokalvaktsområden. Det kunde finnas flera lokaler i varje kommun. I takt med att såväl samhälle som brottslighet förändrades drogs såväl arbetsgrupper som lokalvaktsstationer in och avvecklades. I samband med kvarterspolis- och närpolisreformerna under och 1990-talet skedde en viss återgång. Det öppnades då kvarterspolislokaler i olika stadsdelar i städerna. Fokus låg här på att förebygga ungdomskriminalitet. Förändringar av polisens verksamhetsstrategier, ökad våldsutveckling i samhället, nya arbetsmiljökrav för enmansarbete samt olika typer av rationaliserings- och besparingskrav har därefter lett fram till att samtliga kvarterspolislokaler har avvecklats i länet. I samband med bildandet av länspolismyndighet 1995 genomfördes inga förändringar av antalet polisstationer/lokaler. I de mindre kommunerna (Torsås, Emmaboda, Mörbylånga, Mönsterås, Högsby kommun) har polisen bibehållt mindre polislokaler. Det gäller även den lokala stationen i Gamleby. Motivet för detta har i första hand varit att kunna bemanna lokalerna med poliser som kan arbeta lokalt med ungdomskriminaliteten i respektive kommun/område. De ekonomiska och personella förutsättningarna har under flera år varit sådana att denna inriktning inte har kunnat fullföljas.

16 5 För närvarande finns det inga poliser som påbörjar eller avslutar sina tjänstgöringspass i lokalerna i Emmaboda och Högsby. Antalet poliser som utgår från övriga mindre polisstationer/lokaler är få. Polismyndigheten har trots detta bibehållt lokalerna för att leva upp till polisstyrelsens krav på en polislokal i varje kommun. 3. Nuvarande och framtida lokalbehov 3.1 Förändrad brottslighet - förändrad polisverksamhet I takt med samhällsutvecklingen har brottsligheten blivit allt mer mobil. Sedan många år tillbaka rör sig yrkeskriminella och vaneförbrytare i stor utsträckning över såväl kommunoch länsgränser. Dessa två kategorier av kriminella står för en mycket stor andel av de brott som begås runt om i länet. Ett relativt stort antal brott utförs därutöver av kriminella som rör sig över nationsgränserna. Under senare år utförs allt fler brott i den virituella världen dvs. via datorer och Internet. Det gäller framför allt narkotikabrott, bedrägerier och försäljning av stöldgods men även olaga hot, försäljning av sexuella tjänster, barnpornografibrott m.m. Förutsättningarna för att på ett effektivt sätt förebygga och bekämpa den mobila och virituella brottsligheten genom att hålla ett begränsat antal poliser med allmänkompetens på små polisstationer utan dygnetruntbemanning är minst sagt begränsade. Den här typen av kriminalitet kan inte heller förebyggas/bekämpas genom fotpatrullering i lokalsamhället under dagtid. I likhet med alla övriga glesbygdslän har det sedan många år tillbaka skett en koncentration av befolkningen till städerna och då företrädesvis Kalmar som har högskola. Antalsmässigt begås också flest brott i Kalmar följt av Västervik och Oskarshamn. I dessa tre städer finns ett mer etablerat nöjesutbud och krogtätheten är relativt hög. Detta genererar med automatik våldsbrott, skadegörelse och annan brottslighet. Nivån på utomhusvåldet och skadegörelsen är vid en jämförelse (med undantag från Borgholm sommartid) låg i övriga kommuner i länet. Polisens nationella strategi för att möta dagens och morgondagens brottslighet bygger - såvitt avser yrkeskriminella och vaneförbrytare - på att trappa ner på den händelsestyrda verksamheten (traditionell ingripandeverksamhet) och utöka den planlagda polisverksamheten. Polisen måste prioritera, leda och styra verksamheten mot de mest uttalade problemen i länet och mot de personer som försörjer sig på att begå brott. Verksamheten måste också anpassas så att vi utför rätt saker på rätt tid på dygnet. För att förebygga våldsbrott i citykärnorna måste polisen koncentrera sina resurser till de större städerna och fokusera på att synas på gator och torg fredagar och lördagar mellan kl För att förebygga ungdomsfylleri och våld skadegörelse måste poliser vara aktiva och beslagta alkohol från ungdomar innan de har börjat dricka få förkvällen. För att bekämpa rattfylleri gäller det att välja de vägar som många rattonyktra tar under sen natt eller tidig morgon när de åker hem från festen. Listan kan göras lång över hur polisen måste anpassa sin verksamhet över dygnets timmar. De planlagda insatserna skall baseras på kunskap om brottsligheten/problem samt bearbetade underrättelser om de personer/grupper och nätverk som begår en stor andel av brotten. Insatserna kan genomföras i såväl brottsförebyggande som brottsutredande syfte. Denna grovt förenklat beskrivna strategi har fastställts av Rikspolisstyrelsen och kallas för underrättelseledd polisverksamhet eller Polisens underrättelsemodell PUM. Samtliga polismyndigheter har i uppdrag att arbeta in dessa metoder i den dagliga verksamheten. Att Polisen har detta uppdrag framgår även av regeringens styrdokument. Utgångspunkten är att Polisen skall använda sitt tilldelade anslag på ett så effektivt sätt som möjligt.

17 6 Den typ av brottslighet som inte har förändrats och som därmed fortfarande kan knytas till en viss ort eller en viss kommun utgörs företrädesvis av ungdomskriminalitet. Till den lokalt knutna brottsligheten kan även föras enskilda brott/ordningsstörningar som utförs av narkotikamissbrukare/alkoholister. En grundförutsättning för att mer långsiktigt kunna förebygga och beivra ungdomsbrott/ lokala ordningsstörningar är att polisen aktivt samverkar med respektive kommun, skola, socialtjänst och övriga aktörer i lokalsamhället. För att uppnå ett framgångsrikt lokalt brottsförebyggande arbete krävs bl.a: att det finns ett aktivt lokalt brottsförebyggande råd i kommunen att de samverkande tjänstemännen/aktörerna lär känna varandra genom dagliga kontakter att man bygger upp en gemensam personkännedom kring de ungdomar som har problem och som riskerar att hamna i kriminalitet att Polisen tillsätter särskilt utpekade och utbildade ungdomspoliser som på heltid kan ägna sig åt att förebygga och bekämpa ungdomsbrottslighet och andra lokala problem i nära samverkan med respektive kommun. Det lokala polisarbetet måste utföras genom en hög grad av synlighet, inte minst för öka den upplevda känslan av trygghet i samhället. Polisen i Kalmar län har ambitionen att varje skola i respektive kommun skall ha en särskilt utpekad ungdomspolis som kontaktperson. Utöver planlagd verksamheten mot yrkeskriminella/vaneförbrytare samt lokalt arbete mot ungdomsbrottslighet måste polisen säkerställa att det dygnet runt under årets alla dagar finns en tillräckligt stor polisresurs i tjänst som kan göra akuta ingripanden vid pågående eller färska brott samt göra ingripanden i samband med olyckshändelser, försvunna personer etc. Akuta ingripanden måste kunna utföras i alla kommuner och på alla orter oberoende av om det finns någon polisstation/lokal på orten eller inte. Som en följd av brottsutvecklingen är Polisens ingripandeverksamhet numera helt mobil. Till skillnad från räddningstjänst och ambulans sitter polisens ingripandepatruller inte på en polisstation och väntar på larm. Patrullerna bedriver planlagd yttre verksamhet som bryts när man får prioriterade händelsestyrda uppdrag från länskommunikationscentralen. Begreppet utryckning är därför direkt missvisande men lever kvar från hur polisverksamheten bedrevs på 60-talet. 3.2 Förändrad verksamhet - förändrat lokalbehov Den allmänna debatten om polisens bemanning och stationering på viss ort förs ofta utifrån bristande kunskap om hur brottsligheten och förutsättningarna för att förebygga och bekämpa brott har förändrats över tid enligt vad som har beskrivits ovan (avsnitt 3.1). Uttalanden om fler poliser på gator och torg hörs ofta men det förs sällan någon djupare och mer ingående debatt om polisens dagliga arbete och de metoder som vi tillämpar. Polisen kan å andra sidan sägas ha varit passiv när det gäller att beskriva hur såväl brottsligheten som polisverksamheten har förändrats från den kommunala tiden före 1965 till Kunskapen om att polisyrket idag inte är ett yrke utan flera som var för sig kräver särskild kompetens och utbildning har vi nästan bara internt. I allmänhetens och ibland medias ögon är en polis en polis som skall kunna utföra alla uppgifter som ankommer på polisen. Hon eller han skall

18 7 dessutom helst vara tillgänglig dygnet runt på den lokala polisstationen eller i bostaden enligt de förutsättningar som rådde under länsmanstiden på 1960-talet. I det följande utvecklas frågan om den förändrade brottsligheten och polisverksamheten också har lett fram till ett förändrat behov av polislokaler i länet. Frågeställningen belyses utifrån fyra olika perspektiv: 1. Polisoperativt perspektiv enligt beskrivningen i avsnitt 3.1. avseende planlagd polisverksamhet och akut händelsestyrd verksamhet. 2. Polisoperativt perspektiv enligt beskrivningen i avsnitt 3.1. avseende polisens lokala arbete mot ungdomsbrottslighet i nära samverkan med respektive kommun. 3. Ur ett synlighets- och symbolvärdesperspektiv, dvs. om Polisen kan lyckas öka synligheten, tillgängligheten och den upplevda tryggheten i lokalsamhället med ett reducerat antal lokaler 4. Ur ett ekonomiskt perspektiv med beaktande av att Kalmar län är den myndighet som förhyr flest antal kvadratmeter i förhållande till såväl anslag som poliser Lokalbehov för att genomföra planlagd polisverksamhet enligt PUM och akut ingripandeverksamhet med snabba insatstider Planlagd polisverksamhet enligt PUM bygger bl.a på att polisen genom kriminalunderrättelsetjänsten gör ordentliga analyser och kartläggningar av de brott/problem samt brottslingar/ kriminella nätverk som finns i länet. På grundval av denna kunskap prioriterar operativa ledningen polisverksamheten ur ett myndighetsperspektiv. Tillgängliga resurser skall - så långt detta är möjligt användas på ett mer flexibelt sätt i samband med beslut om olika planlagda insatser. Genom denna lednings- och styrningsmodell kan myndighetens resurser vid behov koncentreras, förflyttas över ytan och sättas in där de bäst behövs. Modellen skall tillämpas såväl för den grövre brottsligheten som för vardagsbrottslighet. Att bedriva planlagd verksamhet enligt PUM ställer inga särskilda krav ur lokalbehovssynpunkt. Verksamheten underlättas emellertid inte av om Polisen har många små och resurssvaga/sårbara enheter. Risken är då stor för att den myndighetsprioriterade verksamheten slår sönder den verksamhet som planerats inom enheten. För att kunna inhämta färsk och aktuell underrättelseinformation är det emellertid av central betydelse att det finns särskilt avdelade poliser som kan bygga upp väl fungerande kontakt- och informationsnätverk i lokalsamhället. Polisen blir allt mer beroende av informatörer för att få fram information om t.ex. vaneförbrytarnas brottsliga verksamhet och för att kunna klara upp brott. Den här typen av polisiära nätverksbyggare kan verka på ett fullgott sätt i en kommun men ha sin stationering på annan ort. Allt under förutsättning att polisledningen säkerställer att de som får ett sådant uppdrag verkligen får ägna sig åt de lokala problemen i en viss kommun. Lokalbehovet för att kunna bedriva en effektiv akut ingripandeverksamhet med så korta ingripandetider som möjligt är betydligt mer geografiskt betingat. Förutsättningarna för att polisen t.ex. skall kunna gripa en gärningsman i direkt anslutning till att ett inbrott brott begås är att polisens länskommunikationscentral får kännedom om ett pågående brott vilket idag regelmässigt sker per telefon från allmänheten via 112

19 8 att en ingripandepatrull kan ta sig till brottsplatsen inom minuter från larm (kunskap baserat på engelsk polisforskning) 1 1 Det finns naturligtvis en mängd andra situationer där allmänheten påkallar omedelbar hjälp från polis och där det föreligger behov av akuta insatser. Utifrån dessa basfakta bör Polisen sträva efter att skapa dygnetruntbemannade operationsområden som inte är större än att den ingripandepatrull som är i tjänst i området kan vara på plats inom minuter genom utryckningskörning eller brådskande tjänsteutövning. I centrum för varje operationsområde bör den polisstation finnas där poliserna påbörjar och avslutar sina tjänstgöringspass samt där de utför det dokumentationsarbete som är förenat med genomförda uppdrag. Operationsområdena bör så långt det är möjligt täcka hela polisdistriktets yta (länet). I dagsläget har Kalmar län ett antal patruller som upprätthåller akut ingripandeberedskap dygnet runt (A-patrull). De påbörjar och avslutar sina tjänstgöringspass från polisstationerna i Västervik, Oskarshamn och Kalmar. A-patruller kan även utgå från Borgholm, Nybro, Mönsterås, Hultsfred och Vimmerby för att täcka den minimibemanning som är uppställd för närpolisområde norr respektive söder. Dessa arbetspass utförs inte regelmässigt dygnet runt. För att bemanna en A-patrull om två polismän dygnet runt under årets alla dagar åtgår minst poliser som har rätt kompetens och förmåga att bedriva akutverksamhet. Vid en granskning av Polisens ingripandetider för den akuta verksamheten (prio 1 omedelbart ingripande) konstateras att genomsnittstiden från att en patrull blir beordrad av LKC till dess patrullen är på plats ligger runt minuter i Västerviks, Oskarshamns och Kalmar kommuner. Det är också i dessa tre kommuner som polisen genomför flest akuta ingripanden. Inom övriga kommuner är de genomsnittliga på-platstiderna oftast över 20 minuter. Den längsta genomsnittliga på-platstiden gäller för Emmaboda kommun med 40 minuter. Med dessa fakta för ögonen finns det anledning att ompröva från vilka polisstationer i länet det skall utgå A-patruller med akut ingripandeberedskap dygnet runt. När man lägger ut operationsområden enligt den beskrivning som redovisats ovan på en länskarta och centrerar området med en polisstation framträder en tydlig bild av vilka stationer som kommer ifråga. Det gäller Västervik, Vimmerby, Oskarshamn, Kalmar och Emmaboda. För Öland går det inte att uppnå full geografisk täckning. Det finns i dagsläget inte heller personella förutsättningar att uppnå en heltäckande dygnetrunt-verksamhet som utgår från polisstationen i Borgholm. Därmed inte sagt att Polisen inte har behov av denna station. Resonemanget ovan baseras på att Polisen skall få till stånd en fullgod akut ingripandeverksamhet med så snabba insatstider som möjligt över ytan. De föreslagna operationsområdena framgår av kartbilden på nästa sida. 1 Home Office Research Study 264. The reducing burglary initiative: investigating burglary (Jacobson, Maitland and Hough, 2003, s. 48f). Forskningsrapporten visade att snabba polisiära ingripanden (polis på plats-tider) vid pågående inbrott tycks åtminstone vid denna tid ha varit en betydligt viktigare faktor för uppklaringen av inbrott än DNA-spår.

20 Som framgår av kartbilden ovan skulle ett operationsområde med Emmaboda som utgångsstation för en dygnetrunttäckande A-patrull skapa goda förutsättningar för snabbare akut-ingripanden i sydvästra och södra delen av Kalmar län. Vid ett fördjupat samarbete med 9

21 10 Kronobergs län skulle en sådan patrull även täcka in sydöstra och östra delen av Kronobergs län samt nordöstra delen av Blekinge län. Det aktuella området utgör idag en svag punkt för samtliga tre polismyndigheter vad gäller långa på-platstider. Vid pågående brott i t.ex. Lessebo skulle patruller med relativt snabba insatstider kunna sättas in från två håll vilket är en fördel rent polistaktiskt. I dagsläget finns ingen dygnetrunttäckning med A-patrull som utgår från Nybro polisstation. Enligt det förslag som redovisas ovan skulle Nybro stads behov av akuta polisingripanden kunna täckas in med patruller från såväl Kalmar som Emmaboda-områdena. Den sämsta täckningen för akuta ingripanden i Kalmar län finns i västra delen av mellanlänet (dvs. väster om Högsby och Mörlunda). I detta område finns endast mindre samhällen och byar förutom Virserum. I ett scenario med fördjupad samverkan Kalmar-Kronoberg skulle detta område kunna täckas in på ett fullgott sätt genom patruller som utgår från Åseda polisstation i Kronobergs län. Åseda har i dagsläget ingen dygnet-runtbemanning Lokalbehov för polisens lokala arbete mot ungdomsbrottslighet i nära samverkan med respektive kommun För att få genomslag i det lokala arbetet mot ungdomsbrottslighet måste Polisen avdela särskilt utpekade och utbildade ungdomspoliser som på heltid kan ägna sig åt att förebygga och bekämpa ungdomsbrottslighet och andra lokala problem i nära samverkan med respektive kommun. Dessa poliser skall bl.a. ha samverkans- och kontaktansvar mot alla skolor i kommunen. De lokalt förankrade ungdomspoliserna bör även ha till uppgift att bygga upp informationsnätverk i lokalsamhället för att Polisen skall få tillgång till färsk underrättelseinformation (PUM). Ungdomspoliserna bör även ha det primära ansvaret för att tillsamman med övrig polispersonal genomföra de aktiviteter som Polisen har förbundit sig att genomföra inom ramen för samverkansavtalen Polis-kommun. Denna verksamhetsinriktning lades i stort fast i samband med att polismyndigheten införde den nya organisationen den 1 mars Ambitionen har varit att den angivna inriktningen skulle kunna förverkligas senast vid utgången av år 2010 om målet på 400 poliser kunde uppnås. Verksamhetsinriktningen utformades då utifrån polisstyrelsens tidigare beslut att det skall finnas minst en polisstation/lokal i varje kommun. Operativa ledningen har prövat om det finns förutsättningar att förverkliga den beslutade verksamhetsinriktningen med lokalt förankrade ungdomspoliser som verkar i respektive kommun med ett reducerat antal polisstationer/lokaler. Prövningen har skett utifrån vår övertygelse är att myndigheten får ut mer polisverksamhet för pengarna om vi kan lägga dessa på att anställa fler ungdomspoliser än att betala hyra för polisstationer som vi antingen inte kan bemanna eller som vi ur verksamhetssynpunkt skulle kunna undvara. Vid denna prövning har vi utgått ifrån det stationsbehov som vi bedömer erforderligt och lämpligt för den akuta ingripandeverksamheten enligt tidigare redovisning med dygnetruntbemannade operationsområden. En reducering av antalet polisstationer till sex orter i länet skulle innebära att polisstationerna/lokalerna i Torsås, Nybro, Mörbylånga, Mönsterås, Högsby, Hultsfred och Gamleby skulle avvecklas. De samlade hyreskostnaderna för dessa lokaler tillsammans med lokalen vid Kalmar flygplats uppgår till ca 2,5 miljoner. Med tillkommande kostnader för el, lås och larm m.m. uppgår kostnaderna grovt räknat till drygt 3 miljoner kr. Det motsvarar lönekostnaden för minst 6 ungdomspoliser.

22 11 Vår bedömning är att det finns ett behov av minst fyra ungdomspoliser som avdelas för renodlad ungdomspolisverksamhet i Nybro kommun och två ungdomspoliser vardera för verksamheten i de övriga kommunerna. Med hänsyn till det geografiska läget finns även behov av två ungdomspoliser med ansvar för Gamleby/Loftahammar i Västerviks kommun. Ungdomspoliserna skall bedriva verksamhet i yttre tjänst och då samverka med övrig personal som verkar inom operationsområdet. De måste vara tillgängliga via mobiltelefon och polisradio. Ungdomspoliserna måste vidare ha tillgång till bärbar dator med åtkomst till polisens datasystem (MobAsa) samt polismålade tjänstefordon. Därutöver måste ungdomspoliserna ha tillgång till en mobil polisstation (polismålade husbilar) som bl.a. kan användas för att ta emot besök från allmänheten hålla förhör eller genomföra samtal med ungdomar och deras föräldrar. Den mobila polisstationen skall kunna disponeras i respektive kommun minst en dag per vecka. För att realisera denna verksamhetsinriktning erfordras två mobila polisstationer i länet. En som nyttjas i närpolisområde norr och en i söder. Investeringskostnaderna för två husbilar med relevant utrustning uppgår till ca. 2 miljoner kronor. Vid lånefinansiering med avskrivning på 10 år beräknas anslaget belastas med ca kr/år. Operativa ledningsgruppen anser att om myndigheten kan realisera en verksamhet enligt den beskrivning som lämnats ovan skulle polisens insatser för att förebygga och bekämpa ungdomskriminalitet och lokala ordningsstörningar i de berörda kommunerna förstärkas avsevärt jämfört med dagens situation. De berörda poliserna skulle förvisso påbörja och avsluta sina tjänstgöringspass på stationer i andra kommuner men själva verksamheten i de berörda kommunerna skulle få ett lyft Lokalbehov ur ett synlighets- och symbolvärdesperspektiv En polisstation/lokal med en tänd polisskylt bidrar på visst sätt till att upprätthålla polisens synlighet i samhället. Man skall inte heller underskatta det symbolvärde en polisstation har. Detta oavsett om stationen/lokalen hålls öppen för allmänheten eller inte. Synlighets- och symbolvärdet är stort även om det inte finns några fast stationerade poliser på orten. Om Polisen skall reducera antalet stationer/lokaler i länet vilket vi förordar måste olika kompensatoriska åtgärder vara genomförda innan ett sådant beslut kan verkställas. De ovan beskrivna ungdomspolisfunktionerna måste vara tillsatta och ha påbörjat sin verksamhet i respektive kommun så att allmänheten de facto märker av en ökad polisiär närvaro och synlighet. Information om konceptet med mobila polisstationer som ställs upp på en eller flera förutbestämda platser i kommunen måste ha gått ut till allmänheten. Kommunledningarna i respektive kommun måste känna tillit till att den polisverksamhet som vi utför inom samtliga områden (planlagd verksamhet, akut ingripandeverksamhet, ungdomspolisverksamhet och utredningsverksamhet) inte kommer att försämras. En stor utmaning ligger i att försöka beskriva hur polisen arbetar år 2009 jämfört med Lokalbehov ur ett ekonomiskt perspektiv med beaktande av att Kalmar län disponerar sitt anslag på olika kostnader