Från pedagogik för speciella till universell design för lärande
|
|
- Anders Sandström
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Från pedagogik för speciella till universell design för lärande Malmö, (Börshuset) Stockholm, (Clarion Sign) Daniel Östlund, fil dr Lektor i pedagogik inriktning specialpedagogik Forskningsgruppen Relationell Pedagogik
2 1900 talets början Idén om en sammanhållen skola för alla introduceras För elever med (vad vi idag kallar) funktionsnedsättningar: Särskilda skolor för elever med funktionsnedsättningar inom syn/hörsel/intellektuell funktionsnedsättning. Försöksavdelning för bedömning av bildbarheten, för barn som bedömts vara sinnesslöa. 2
3 1950 talet: Med olika kategorier som grund Hjälpklass; Observationsklass för barn med psykiska särdrag; Läsklasser för barn med speciella läs och skrivsvårigheter; Hörselklasser för hörselsvaga barn; Synklasser barn med synfel; Talklasser för barn med talfel; Skolmognadsklasser för barn med försenad skolmognad; Friluftsklasser för barn som haft tuberkulos eller som har tuberkulos men ej är smittförande; Hälsoklasser för allmänt klena barn, barn med nedsatt motståndskraft mot infektioner samt barn i långvarig konvalescens (U 55, s. 263). 3
4 1970 talet: Integreringstanken växer fram SIA utredningen Kritik mot "speciell undervisning, för speciella elever, av speciella lärare på en speciell plats, föreslag om avveckling av klinikerna. Från segregering till integrering 4
5 Lgr 80: Från individ till miljö/relationer Att utgå från eleven innebär inte att det räcker med diagnostisering av eleven. En sådan kan ge otillräcklig information för att förstå svårigheter som uppstår i skolan. Det är nödvändigt att belysa elevens relationer till andra och diskutera arbetsförhållanden i skolan Lgr 80/1982:7 s. 22 5
6 1990 talet: Specialpedagogutbildningen startar i och med att speciallärarutbildningen lades ned. Salamancadeklarationen (1994) Relationellt respektive kategoriskt perspektiv Elever i svårigheter respektive elever med svårigheter 6
7 Hjörne & Säljö, 2008, s. 55 7
8 Stöd till elever från ett historiskt perspektiv Ett dual system för utbildning Placering av elever i särskilda skolor/klasser Särskilda lärare som undervisar särskilda elever på en särskild plats
9 Universal perspektivet Rätten till full delaktighet och inkludering
10 10
11 Universal Design for Learning (UDL) Ron Mace som är arkitekt och en av grundarna av UDL uttrycker det så här: Consider the needs of the broadest possible range of users from the beginning 11
12 Provide multiple means of Engagement Provide multiple means of Representation Provide multiple means of Action & Expression Erbjud flera olika engagemangsmöjligheter Erbjud flera olika sätt för presentation av information och innehåll Bilder hämtade från: work/about udl.html Erbjud flera olika sätt för eleverna att visa vad de kan
13 Checkpoints för lektioner Mål med lektionen Är målet klart och begripligt för alla elever? Finns det olika (flexibla) vägar till målet? Hur får eleverna tillgång till målet? Kan eleverna återkomma till målet under lektionen? Bedömning Hur ska det se ut när eleverna lyckas? Har du erbjudit flera olika sätt för eleverna att lyckas? Hur kan olika stödstrukturer byggas in i lektionen? Ligger kriterierna för bedömningen i linje med målet? Barriärer? Finns det hinder i sammanhanget (plats, gruppering, ljudnivå)? I vilka format ges information (muntligt, skriftligt, osv. )? Kan eleverna själva reglera när de t.ex. behöver pauser?
14 Några grundläggande utgångspunkter: lämna samma information med olika metoder (som uppfattas med syn, hörsel, känsel) lämna information i justerbara format (till exempel text och grafik som kan förstoras, ljud som kan förstärkas, textad återgivning av talat språk och muntliga beskrivningar av bilder och grafik) se till att viktiga ord och symboler förklaras och förstås visa innehåll från flera medier, inte bara text och aktivera elevernas förkunskaper (Mitchell, 2014, s. 241). 14
15 Skapar lektionen förutsättningar för alla elever att känna sig motiverade och engagerade i sitt eget lärande? Skapar lektionen förutsättningar för alla elever att utveckla kunskaper och förmågor på olika sätt? Skapar lektionen förutsättningar för alla elever att arbeta, ta till sig information, uttrycka sig och visa sina kunskaper och förmågor på olika sätt med stöd av varierande arbetsformer. (fritt översatt efter Meyer, Rose & Gordon, 2014).
16 Kontaktuppgifter: ostlund
Stöd till elever: Då, nu och i framtiden
Stöd till elever: Då, nu och i framtiden Handledarkonferenser i maj 2018 Daniel Östlund, Fakulteten för lärarutbildning Högskolan Kristianstad 1900-talets början Idén om en sammanhållen skola för alla
Läs merStöd till elever: Då, nu och i framtiden Stockholm 16/5 Göteborg 30/5 Malmö 31/5
Stöd till elever: Då, nu och i framtiden Stockholm 16/5 Göteborg 30/5 Malmö 31/5 Daniel Östlund, fil dr Lektor i pedagogik inr specialpedagogik Högskolan Kristianstad Utbildningens syfte Utbildningen inom
Läs merStöd till elever - en tillbakablick
Specialpedagogik, grundskola åk 1-9 Modul: Inkludering och delaktighet Del 1: Stöd till elever en tillbakablick Stöd till elever - en tillbakablick Daniel Östlund, Högskolan Kristianstad I föreliggande
Läs merInkludering och delaktighet
Inkludering och delaktighet Den här modulen är valbar för er som får statsbidrag för Specialpedagogik för lärande Alla elever har rätt till en likvärdig utbildning. Av skollagen framgår att eleverna ska
Läs merInkludering och delaktighet lärande i matematik
Inkludering och delaktighet lärande i matematik Det finns fyra inriktningar på modulen Inkludering och delaktighet. De tre inledande delarna och den avslutande delen är gemensam för samtliga inriktningar
Läs merSpecialpedagogiska rapporter och notiser från Högskolan Kristianstad
Specialpedagogiska rapporter och notiser från Högskolan Kristianstad Volym 14, Nr 2, 2018 Tre texter om specialpedagogik och lärande Daniel Östlund KRISTIANSTAD UNIVERSITY PRESS Specialpedagogiska rapporter
Läs mer!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! VFF-guide för Speciallärar- och Specialpedagogprogrammen HT 2015-VT 2016
VFF-guide för Speciallärar- och Specialpedagogprogrammen HT 2015-VT 2016 Information Detta informationsbrev vänder sig till dig som är vänlig och tar emot studenter från speciallärar- specialpedagogprogrammet
Läs merInkluderande arbetssätt i förskolan
Lärarutbildningen Självständigt arbete, 15hp Inkluderande arbetssätt i förskolan Synen på att arbeta med barn som är i behov av särskilt stöd Ansvarig institution: Institutionen för pedagog, psykologi
Läs merUniversell design för lärande
Universell design för lärande C. Rowa, Pedagogiskt stöd ABSTRAKT: Universal design, UD, är ett välkänt begrepp som vi kanske framför allt förknippar med arkitektur och produktutveckling. När man började
Läs merSpecialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)
Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) Vi arbetar för en lärmiljö som ger bästa möjliga förutsättningar för alla, oavsett funktionsförmåga. Det gör vi genom att ge specialpedagogiskt stöd erbjuda undervisning
Läs merVad vet vi om inkludering?
Vad vet vi om inkludering? Om elevperspektiv på särskoletillhörighet Inkludering eller segregering? Identitet och motstånd Tidsmaskin Vad som ses som avvikande och vilka som betraktas som funktionshindrade
Läs merElever i behov av särskilt stöd
Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Självständigt arbete 1 för grundlärare Fk-3 och 4 6, 15 hp Elever i behov av särskilt stöd En textanalysstudie om elever i behov av särskilt
Läs merClaes Nilholm Malmö Högskola
Claes Nilholm Malmö Högskola - Internationell trend (special needs education blir inclusive education, Salamancadeklarationen) - Skolverkets rapport om resultatförsämringar i svensk grundskola (kommunalisering,
Läs merVFF-guide för Speciallärar- och Specialpedagogprogrammen HT 2013-VT 2014
VFF-guide för Speciallärar- och Specialpedagogprogrammen HT 2013-VT 2014 Information Detta informationsbrev vänder sig till dig som är vänlig och tar emot studenter från speciallärar- specialpedagogprogrammet
Läs merVFF-guide för Speciallärar- och Specialpedagogprogrammen HT 2016-VT 2017
VFF-guide för Speciallärar- och Specialpedagogprogrammen HT 2016-VT 2017 Information Detta informationsbrev vänder sig till dig som är vänlig och tar emot studenter från speciallärar- specialpedagogprogrammet
Läs merSchema och kursupplägg
Schema och kursupplägg Kursansvarig: Eva Berglund eva.berglund@specped.su.se Seminariegrupledare: Judit Simon (Grupp 1) judit.simon@specped.su.se Eva Berglund (Grupp 2) eva.berglund@specped.su.se Kursadministratör:
Läs merAtt anpassa undervisningen efter eleverna
Specialpedagogik Grundskola Modul: Inkludering och delaktighet Del 6: Daniel Östlund, Högskolan Kristianstad Från 1990-talet och framåt har forskning rörande elever i behov av stöd gått från att ha varit
Läs merPå väg in i skolan Om villkor för olika barns delaktighet och skriftspråkslärande
På väg in i skolan Om villkor för olika barns delaktighet och skriftspråkslärande Gunilla Sandberg Didaktik och specialpedagogik Fördjupa förståelsen av olika barns möte med skolan, sett till de villkor
Läs merVårt uppdrag SFS 2011:130
Vårt uppdrag Specialpedagogiska skolmyndigheten ska verka för att alla barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet
Läs merATT GÖRA ALLA ELEVER DELAKTIGA INKLUDERANDE ELEVNÄRA UNDERVISNING
ATT GÖRA ALLA ELEVER DELAKTIGA INKLUDERANDE ELEVNÄRA UNDERVISNING DAGENS FÖRELÄSNING 1. Undervisning inkluderande och elevnära 2. Språket betydelse 3. Planering undervisningens innehåll AKTIVERA FÖRKUNSKAPER,
Läs merSärskilt stöd i det systematiska kvalitetsarbetet Linnéuniversitetet 13 mars 2014
Särskilt stöd i det systematiska kvalitetsarbetet Linnéuniversitetet 13 mars 2014 Inger Tinglev Särskilt stöd Ingen definition av begreppet i skollagen. Inte möjligt att i lagtext definiera vilka förutsättningar
Läs merStrukturerad intensivundervisning
Susanne Lantz & Helena Roos Strukturerad intensivundervisning i aritmetik I en undervisning som är inkluderande betraktas olikheter som tillgångar och alla elever ges möjligheter att vara aktiva. Här beskriver
Läs merläsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Svenska 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet svenska syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: formulera sig och kommunicera
Läs merLLU träff fsk-lärarprogrammet 27 sept 2019
LLU träff fsk-lärarprogrammet 27 sept 2019 Anne Lindblom annelind@kau.se Lektor i specialpedagogik vid Karlstads universitet Honorary research fellow vid Charles Darwin University, Australien https://www.kau.se/forskare/annelindblom
Läs merKognitiv tillgänglighet
Kognitiv tillgänglighet i digital offentlig service Dokumentation från nätverksträff 2018-11-07 Myndighetssamverkan IT-tillgänglighet (MITT) OBS! Bilderna är kanske inte begripliga på egen hand, men presentationerna
Läs merMer tillgänglig undervisning genom variation
Specialpedagogik Grundskola åk 1-9 Modul: Inkludering och skolans praktik Del 8: Variation i undervisning och lärande Mer tillgänglig undervisning genom variation Jari Linikko, Stockholms universitet I
Läs merInkludering som mål för skolans specialpedagogiska arbete
Södertörns högskola Institutionen för kultur och lärande Examensarbete 15 hp Utbildningsvetenskap avancerad nivå Höstterminen 2013 Inkludering som mål för skolans specialpedagogiska arbete Ett dilemma
Läs merDigitala verktyg med assisterande funktion. Louise Kjellson Logoped Lotsen, Centralt skolstöd
Digitala verktyg med assisterande funktion Louise Kjellson Logoped Lotsen, Centralt skolstöd louise.kjellson@ Bilder i presentationen kommer från: www.unsplash.com www.pixabay.com Widgitsymboler Widgit
Läs merInkludering och delaktighet
Inkludering och delaktighet Den här modulen är valbar för er som får statsbidrag för Specialpedagogik för lärande Alla elever har rätt till en likvärdig utbildning. Av skollagen framgår att eleverna ska
Läs merUniversell utformning tillgänglighet och skälig anpassning
Universell utformning tillgänglighet och skälig anpassning Right to access En svartvit bild från insidan av en buss med en färgad kvinna och en vit man som associerar till Rosa Parks och kampen mot segregering
Läs merEn studie om elevers syn på specialundervisning
En studie om elevers syn på specialundervisning Maria Ivarsson Rebecka Larsson Examensarbete 15 p Utbildningsvetenskap 61-90 p Lärarprogrammet Institutionen för individ och samhälle Höstterminen 2011 Abstrakt
Läs merSpecialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)
Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) Vi arbetar för en lärmiljö som ger bästa möjliga förutsättningar för alla, oavsett funktionsförmåga. Det gör vi genom att ge specialpedagogiskt stöd erbjuda undervisning
Läs merLärmiljöns betydelse för att möta mångfalden i klassrummet. Linda Plantin Ewe
Lärmiljöns betydelse för att möta mångfalden i klassrummet Linda Plantin Ewe Tillgänglighet Individ Kontext 2 Everybody is a genius. But if you judge a fish by its ability to climb a tree, it will live
Läs merDagens program. Återkoppling ViTal, Visa Ord och TT Fika Inkludering Stava Rex och Spell Right 2 Gustavas ordböcker Hemuppgift
Dagens program Återkoppling ViTal, Visa Ord och TT Fika Inkludering Stava Rex och Spell Right 2 Gustavas ordböcker Hemuppgift Inkludering Den nya skollagen och LGR 11 -Ny syn på elever i behov av särskilt
Läs merMona Røsseland Författare till Pixel. Vad innebär den nya läroplanen? Hur möter ni den nya utmaningen med Pixel
Temat för föreläsningen Ny läroplan, nya utmaningar! Vad innebär den nya läroplanen? Hur möter ni den nya utmaningen med Pixel Mona Røsseland Författare till Pixel Hur lyfter PIXEL matematiken? Läraren
Läs merAlla elevers inflytande över sitt eget lärande
Specialpedagogik grundskola Modul: Inkludering och delaktighet Del 7: Alla elevers inflytande över sitt eget lärande Alla elevers inflytande över sitt eget lärande Daniel Östlund, Högskolan Kristianstad.
Läs merHÖGSKOLAN KRISTIANSTAD Institutionen för beteendevetenskap
HÖGSKOLAN KRISTIANSTAD Institutionen för beteendevetenskap Examensarbete i specialpedagogutbildningen, 10p Visionen En skola för alla En kvalitativ studie av fem pedagogers uppfattning om inkluderande
Läs merBedömningar som främjar inkludering Riktlinjer och metoder
Bedömningar som främjar inkludering Riktlinjer och metoder European Agency for Development in Special Needs Education The Agency s projekt om bedömningar påbörjades under 2005 med 23 deltagande länder.
Läs merAMIRA TIME. Lätt version. Lärarhandledning
AMIRA TIME Lätt version Lärarhandledning Amira time lätt version Om programserien Amira time lätt version är en sitcom i 15 avsnitt. Avsnitten är cirka 4 minuter långa. Serien syftar till att bidra till
Läs merInkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Seminariets upplägg:
Inkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Daniel Östlund, fil dr Universitetslektor i pedagogik inr specialpedagogik Högskolan Kristianstad Seminariets upplägg: Varför inkludering?
Läs merLäs- och skrivstöd för dator
Assisterande verktyg Läs- och skrivstöd för dator från 190211 Louise Kjellson Logoped louise.kjellson@ Bild: pixabay.se Centralt skolstöd består av olika verksamheter som syftar till att stötta och utveckla
Läs merAtt göra-lappar för digital tillgänglighet
Att göra-lappar för digital tillgänglighet 18 konkreta åtgärder för att: - Göra digitala tjänster enklare, tryggare och mer effektiva - Uppfylla nya lagkrav - Nå fler användare webbriktlinjer.se Vad är
Läs merFormuleringsarena möter realiseringsarena Förväntningar på specialpedagoger och speciallärare i skolan
Självständigt arbete i specialpedagogprogrammet 15 hp Formuleringsarena möter realiseringsarena Förväntningar på specialpedagoger och speciallärare i skolan Författare: Annalena Hellden Davidsson & Samira
Läs merOlika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.
Karin Landtblom & Anette De Ron Gruppera mera! Dubbelt och hälften är vanliga inslag i den tidiga matematikundervisningen. Elever ska ringa in hälften av något eller rita så att det blir dubbelt så många.
Läs merJag vet vad jag kan och inte kan!
Jag vet vad jag kan och inte kan! Betydelse av elevers delaktighet vid utformningen av stödinsatser i matematikämnet Cecilia Sernestrand & Håkan Sernestrand Lind Uppsats/Examensarbete: 15 hp Program och/eller
Läs merRAPPORT Särskilda undervisningsgrupper. En studie om organisering och användning av särskilda undervisningsgrupper i grundskolan
RAPPORT 405 2014 Särskilda undervisningsgrupper En studie om organisering och användning av särskilda undervisningsgrupper i grundskolan Särskilda undervisningsgrupper En studie om organisering och användning
Läs merCASE FOREST-PEDAGOGIK
CASE FOREST-PEDAGOGIK INTRODUKTION Skogen är viktig för oss alla. Skogen har stora ekonomiska, ekologiska och sociala värden, som ska bevaras och utvecklas. Skogen är också bra för vår hälsa. Frågor kring
Läs merNPF-anpassad undervisning. Vad innebär det rent praktiskt?
NPF-anpassad undervisning Vad innebär det rent praktiskt? Vad ska vi prata om Funktionsförmågor Exekutiva funktioner Kompensera och anpassa Bedömning Funktionsförmågor påverkas av olika saker NPF t ex
Läs merBarns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling
Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling Fil.dr Annika Elm Fristorp annika.elm_fristorp@hh.se Föreläsningens innehåll Den lärande människan Professionellt lärande Multimodalt
Läs merAtt förbättra språkundervisning med hjälp av sociala medier och öka data- och internetkunskap och flexibilitet i lärande.
1. Engelska A online S:ta Birgittas folkhögskola Projektledare Gordon McCulloch e-postadress info@stabirgitta.com Tel 08-702 14 04 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Att förbättra språkundervisning
Läs merBeskrivning av utbildning
Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Utbildningens namn Speciallärarutbildning specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling 90 hp (1-90). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 90 hp Målgrupp
Läs merSpecialpedagogik vad, varför, för vem och av vem?
Specialpedagogik som kunskapsområde Specialpedagogik vad, varför, för vem och av vem? Att betrakta komplexiteten i barns och elevers förskole- och skolsituation Ann-Charlotte Lindgren -10 Tvärvetenskapligt
Läs merAtt stärka nyanlända elevers identitet och skolans demokratiska processer genom kartläggning
Att stärka nyanlända elevers identitet och skolans demokratiska processer genom kartläggning Anniqa Sandell Ring FLIN, Stockholms universitet 8 mars 2016 Utgångspunkter för presentationens innehåll Vilka
Läs merTillgänglighet och appar -forskning möter praktiken
Gunilla Almgren-Bäck & Idor Svensson Tillgänglighet och appar -forskning möter praktiken Utvecklingsenhet i Mölndal och SPSM Linnéuniversitetet Forskningsstudie: Assisterande teknik & läs- och skrivsvårigheter
Läs merLokal Pedagogisk planering
Lokal Pedagogisk planering Årskurs 7 Franska, från vecka 34 Europas grönaste stad Ämne: Moderna språk Klass 8-9 Inledning Under höstens första veckor kommer vi att arbeta med repetition av föregående läsårs
Läs merAtt se möjligheter där andra ser hinder - uppfattningar om inkludering och tillgänglig undervisning
Självständigt arbete (examensarbete), 15 hp, för Specialpedagogexamen VT 2017 Att se möjligheter där andra ser hinder - uppfattningar om inkludering och tillgänglig undervisning Sandra Calmerbäck och Anna-Maria
Läs merArbetsområde: Inte konst(igt)
Arbetsområde: Inte konst(igt) Huvudsakligt ämne: Bild, åk 7-9 Läsår: 18/19 Tidsomfattning: 6 lektioner Ämnets syfte Undervisning i ämnet bild syftar till: länk Målet med arbetsområdet är att utveckla följande
Läs mer@rystads #framtidenslaromedel. Michael Rystad. Kvalitet och utveckling
@rystads #framtidenslaromedel Michael Rystad Kvalitet och utveckling Vad har vi för fokus för vårt utvecklingsarbete och varför har vi just detta fokus? Lärmoduler och förstelärare bloggar Hur stöd för
Läs merInkludering. Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren
Inkludering Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Insatsernas syfte
Läs merSammanfattande introduktion av Allmän kommentar nr 4 om rätten till inkluderande utbildning
Sammanfattning Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar nr 4 om rätten till inkluderande utbildning Myndigheten för delaktighet
Läs merInkludering och/eller segregering?
Inkludering och/eller segregering? Om synsätt på och bemötande av personer med intellektuella funktionshinder i skola och samhällsliv Tidsmaskin Vad som ses som avvikande och vilka som betraktas som funktionshindrade
Läs merProblemlösning som metod
Problemlösning som metod - för att lära matematik Fuengirola november 2014 eva.taflin@gu.se evat@du.se Problemlösningsmodulens övergripande syfte Att initiera utveckling av lärares egen undervisning utifrån
Läs merSpeciallärarens funktion i en inkluderande skola
Speciallärarens funktion i en inkluderande skola The specialteacher s function in an inclusive school Helene Engdahl Sundberg Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Speciallärarprogrammet Avancerad
Läs merUniversell utformning tillgänglighet och skälig anpassning
Universell utformning tillgänglighet och skälig anpassning Rättighetsperspektiv Tillgänglighet är en förutsättning för personer med funktionsnedsättning att leva självständigt och delta fullt ut på lika
Läs merMall för beskrivning av utbildning
Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Utbildningens namn Speciallärarutbildning med specialisering mot utvecklingsstörning, 90 hp (1-90). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 90 hp Målgrupp Målgrupp
Läs merDiskrepanser mellan vision och vardag
Diskrepanser mellan vision och vardag En fallstudie om inkludering i grundskolan Anna Gedda Kööhler Examensarbete: 15 hp Program: Specialpedagogiska programmet, SPP600 Nivå: Avancerad nivå Termin/år: Vt
Läs merLokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015
Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att
Läs merDet här är några av de förmågor som eleverna tränar på under ett UF-år. Viktiga förmågor för ett framtida arbetsliv.
1 Det här är några av de förmågor som eleverna tränar på under ett UF-år. Viktiga förmågor för ett framtida arbetsliv. Men också förmågor som är svåra att hantera för en elev med någon form av funktionsvariationer.
Läs merPRAKTIKNÄRA FORSKNING RÖRSJÖSKOLAN OCH MALMÖ HÖGSKOLA/UNIVERSITET!
PRAKTIKNÄRA FORSKNING 2017-2020 RÖRSJÖSKOLAN OCH MALMÖ HÖGSKOLA/UNIVERSITET! MITT NAMN ÄR: BALLI LELINGE UNIVERSITETSADJUNKT I UTBILDNINGSVETENSKAP, FIL LIC. I PEDAGOGIK, DOKTORAND I PEDAGOGIK FAKULTETEN
Läs merAntal högskolepoäng 90 hp
Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Utbildningens namn Speciallärarutbildning specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling 90 hp (1-90). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 90 hp Målgrupp
Läs merPå Malmö högskola kan du läsa det specialpedagogiska programmet eller speciallärarprogrammet. Mellan programmen sker samarbete och erfarenhetsutbyte.
PEDAGOG LÄRARE SKOLAN är en mötesplats för barns och ungas lärande där människors olikheter ses som en tillgång. För att klara uppdraget behöver skolan personal med olika kompetens så att alla barn och
Läs mer1) Introduktion. Jonas Aspelin
1) Introduktion Jonas Aspelin Uttrycket relationell förekommer i många sammanhang. Man talar till exempel om relationell psykoterapi, relationell estetik, relationell sociologi och relationell psykologi.
Läs merDen formella kompetensens betydelse för integrering och inkludering
Den formella kompetensens betydelse för integrering och inkludering En enkätstudie om vikten av specialpedagogisk kompetens ur ett lärarperspektiv Pernilla Odlöw och Sara Tillander Inriktning: LAU390 Handledare:
Läs merUndervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.
Pedagogisk planering i svenska. Ur Lgr 11 Kursplan i svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker sina känslor
Läs mer"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?
"Jordens processer" Ge Sv Vi läser om jordens uppbyggnad och om hur naturen påverkar människan och människan påverkar naturen. Vi läser, skriver och samtalar. Skapad 2014-11-11 av Pernilla Kans i Skattkärrsskolan,
Läs merBeslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola
Skolinspektionen Malmö kommun Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Segevångsskolan belägen i Malmö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress:
Läs merLokal pedagogisk planering för årskurs 5 i ämnet svenska som andraspråk
Annerstaskolan Lokal pedagogisk planering för årskurs 5 i ämnet svenska som andraspråk Centralt innehåll Lärområde Tid Delområde Undervisning/ arbetssätt Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå och
Läs merINKLUDERING I MATEMATIK vad kan det vara?
INKLUDERING I MATEMATIK vad kan det vara? Helena Roos Linnaeus University Matematiksvårigheter en pedaogisk utmaning 9 september 2016, Stockholm Syfte med föreläsningen Syftet med föreläsningen är att
Läs merGenom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
Pedagogisk planering Engelska årskurs 8, vecka 45-49 Television Broadcast och oregelbundna verb Varför: Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla
Läs merLSU160, Hinder för lärande och pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. vt 11 LSU160, Hinder för lärande och pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng Impediments for Learning and Pedagogical Consequences, 15 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1.
Läs merDigitala verktyg i skolan 2018
Digitala verktyg i skolan 2018 kunskap utveckling inspiration Hur kan du framgångsrikt arbeta med digitala verktyg som stödjer den formativa bedömningen och återkopplingen? Så arbetar du inkluderande med
Läs merVisionen om En skola för alla En intervjustudie om åtta pedagogers arbete för att uppnå En skola för alla
EXAMENSARBETE Hösten 2013 Lärarutbildningen Visionen om En skola för alla En intervjustudie om åtta pedagogers arbete för att uppnå En skola för alla Författare Emma Axhem Josefine Mårtensson Emma Pålsson
Läs merKvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola och fritidshem
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola och fritidshem Kvalitetsredovisning 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera,
Läs merLärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för.
VFU3 LP Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för. Agera i möte med elever, personal och vårdnadshavare
Läs merDet specialpedagogiska dilemmat
LÄRARPROGRAMMET Det specialpedagogiska dilemmat En litteraturstudie om möjligheter och problemområden i inkluderande kontra exkluderande undervisningsformer Emelie Berg & Emy Gustafsson Litteraturstudie
Läs merFörankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:
Studieteknik för faktatexter 5 LGR11 Hi Re SvA Sv Ke Planering och bedömning i svenska/sva för ett tema om studieteknik för faktatexter i samarbete med SO- och NO-ämnet. Förankring i läroplanen I arbetsområdet
Läs merHandlingsplan för elever i behov av särskilt stöd
Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2015-2016 Reviderad
Läs merStudiehandledning för kursen Specialpedagogiska perspektiv 7,5 hp.
Studiehandledning för kursen Specialpedagogiska perspektiv 7,5 hp. Kurskod LPAC05 Vårterminen 2014, campus Allmän information Kursen ges av institutionen för pedagogiska studier vid fakulteten för humaniora
Läs merEmpirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn
Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till
Läs merUtbildningens namn Speciallärarutbildning med specialisering mot utvecklingsstörning, 90 hp (1-90). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 90 hp
Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Utbildningens namn Speciallärarutbildning med specialisering mot utvecklingsstörning, 90 hp (1-90). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 90 hp Målgrupp Lärare
Läs merHållbara anpassningar inom gymnasieskolans estetiska program
Hållbara anpassningar inom gymnasieskolans estetiska program Vilken plats kan specialpedagogiken ha i det kreativa? Barbro Johansson, universitetslektor i Specialpedagogik, Specialpedagogiska institutionen
Läs merVad kan vi i Sverige lära av Singapores matematikundervisning?
Vad kan vi i Sverige lära av Singapores matematikundervisning? Singapore tillhör sedan länge toppnationerna i internationella undersökningar som Pisa och TIMSS. Deras framgångar har gjort att många andra
Läs merSAMMANSTÄLLNING 1 (13) Datum för sammanställningen Period 3, 2007
SAMMANSTÄLLNING 1 (13) GRUNDKURS I C-PROGRAMMERING DEL AV (1TD442) ALGORITMER OCH DATASTRUKTURER (DV1) (1IT022) PROGRAMKONSTRUKTION II (IT) Period 3, 2007 Sammanfattning: Bra kurs, bra lärare och bra labbar.
Läs merFramgångsfaktorer för inkludering
Framgångsfaktorer för inkludering Framförhållning Hur planeras mottagandet för en ny elev? Eleven, klassen, föräldrar, pedagoger. Hur förbereds klassen på den nya klasskamraten? Vilken information skall
Läs merMITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist
MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK Magnus Jonasson, jurist Magnus Jonasson Jurist med inriktning mot offentlig rätt: Social- och sjukförsäkringsrätt, medicinsk rätt Skoljuridik: - Samtliga skolformer
Läs merSpråk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för nyanlända
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för nyanlända Vad innebär dessa siffror? 4 6-8 7 000 15 000-17 000 50 000 För att minska klyftan måste alla våra klassrum bli språkutvecklande! Vad utmärker framgångsrik
Läs merArbetsområde: Jag får spel
Arbetsområde: Jag får spel Huvudsakligt ämne: Matematik, åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 6-9 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet matematik syftar till: länk Följande syftesförmågor för
Läs merSagotema. 1 av 7. Förankring i kursplanens syfte. Kopplingar till läroplan. Montessori. Nedan ser du vilka förmågor vi kommer att arbeta med:
7 9 LGR11 Sv Sagotema Under några veckor kommer vi att arbeta med ett sagotema. Vi kommer att prata om vad som kännetecknar en saga samt vad det finns för olika typer av sagor. Vi kommer också att läsa
Läs merTIG085, IKT och specialpedagogik som stöd för lärande, 15 högskolepoäng
IT universitetets fakultetsnämnd TIG085, IKT och specialpedagogik som stöd för lärande, 15 högskolepoäng Grundnivå ICT and Special Needs Education as Support for Learning, 15 ECTS credits 1. Fastställande
Läs merUNIVERSELL DESIGN FÖR LÄRANDE KONCEPTET FÖR ETT PARADIGMSKIFTE DÄR VI ANPASSAR LÄROSÄTEN OCH INTE STUDENTER
Lärarlärdom 2015 UNIVERSELL DESIGN FÖR LÄRANDE KONCEPTET FÖR ETT PARADIGMSKIFTE DÄR VI ANPASSAR LÄROSÄTEN OCH INTE STUDENTER Pia Häggblom, Högskolan Kristianstad e-post ǀ pia.haggblom@hkr.se 2016 Pia Häggblom.
Läs mer