Bakgrund och projektförslag
|
|
- Stina Sundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 DISKUSSIONSUNDERLAG Kompetens har ingen färg Anställ kompetensen (huvuddokument) Bakgrund och projektförslag Diskussionsunderlag för ESF-projekt inom ramen för handlingsprogram för att göra organisationer mångfaldsorienterade Stockholm, Tillväxt, miljö och regionplanering Evert Kroes
2 2 (12) Innehållsförteckning 1 Förord Bakgrund Problembild En kartläggning om integrationsarbete Aktion anställ kompetensen Projekt för att sätta igång processen Strategisk påverkan Vad är mångfaldsorientering? Utvecklingsarbetets hypoteser Frågeställningar Arbetsmodellen Organisation Behövda resurser Behövda resurser huvudprojektet Behövda resurser hela projektet Tidplan inför ansökan... 12
3 3 (12) 1 Förord Detta är ett som används för att tillsammans med regionala aktörer kunna avgöra om det finns möjligheter att gå in med en gemensam ansökan för ESF-medel för att sätta igång genomförandet av handlingsprogrammet för organisationers mångfaldsorientering. Diskussionsunderlag består av detta huvuddokument samt en bilaga med skissar på sju utvecklingsprojekt. Diskussionsunderlaget bör ses som arbetsmaterial och har inte förankrats ännu hos de aktörer som nämns i dokumentet. Idéerna till de skissade sju utvecklingsprojekt har tagits fram med inspiration från samtal och dialog med nämnda aktörerna våren 2011: arbetsgruppen för landshövdingens aktionen Anställ kompetensen ( arbetsbesök/nätverksträffar inom ramen för anställ kompetensen seminariet Kompetens har ingen färg ( workshop Fler utrikesfödda i arbete genom ökad mångfaldsorientering, , samt bilaterale samtal med flera aktörer. Utöver dialogerna bygger underlaget på inhämtat kunskap från arbetsrapporter som Landstinget tillsammans med Länsstyrelsen har tagit fram: Vad händer? - En kartläggning av arbete med integration i Stockholmsregionen Hur ser det ut? - Stockholms organisationers mångfaldsorientering Vad vet vi? - En forskningsöversikt om mångfald i företag och organisationer Vad gör vi? - Att rekrytera personer med utländsk bakgrund: arbetsgivares behov, erfarenheter och synpunkter (i produktion) Uppföljning av satsningen Anställ kompetensen Den 30 augusti 2011 har en workshop planerats för att diskutera med aktörerna huruvida en gemensam ESF-ansökan ska göras inom ramen för nämnd handlingsprogram. Stockholm, Stockholms läns landsting Tillväxt, miljö och regionplanering Evert Kroes Regionplanerare social utveckling evert.kroes@tmr.sll.se
4 4 (12) 2 Bakgrund I Landstingets Mål och budget 2011 beslutades under rubriken en attraktiv och tillgänglig storstadsregion att arbetet under 2011 bland annat skulle inriktas på att bidra till regional samling och gemensamt arbete för en förnyelse av integrationspolitiken. Som ett led i detta arbete beslutade Landstingsstyrelsens tillväxt och regionplaneringsutskottet den 10 maj 2011 att initiera ett regionalt handlingsprogram under RUFS Handlingsprogrammet ska ha som inriktning RUFS-åtagandet att göra arbetsmarknaden och organisationer mångfaldsorienterade för att skapa gynnsammare förutsättningar för hållbar ekonomisk tillväxt i regionen. Det gemensamma handlingsprogrammet har som mål att får fler personer med utländsk bakgrund anställda utifrån sin kompetens på regionens olika arbetsställen. 2.1 Problembild Stockholmsregionens starka internationella position framhålls i OECD:s rapport Territorial Review från OECD påpekar däremot att regionens tillväxt hotas så länge kompetensen hos personer med utländsk bakgrund och ungdomar inte används effektivare. I uppföljningen av OECD:s rapport år 2010 konstateras att utmaningen att göra arbetsmarknaden mer integrerad kvarstår, och att mer långsiktiga insatser krävs inom detta område. Regionplanekontorets arbete med RUFS 2010 har riktats mot att gemensamt med regionens aktörer på olika nivåer möta de utmaningar som uppmärksammats av OECD. En nyligen genomförd analys av organisationers mångfald i Stockholms region 1 visar1 bland annat att 30 procent av Stockholms läns befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) hade utländsk bakgrund år 2008 medan bara 23 procent av de anställda på Stockholms läns samtliga arbetsställen hade utländsk bakgrund. Även om andelen anställda med utländsk bakgrund ökade med 32 procent under perioden , jämfört med sex procent för anställda med svensk bakgrund, finns det fortfarande en underrepresentation av personer med utländsk bakgrund bland de anställda jämfört med befolkningen i regionen som helhet. De anställda med utländsk bakgrund är inte heller jämt fördelade över regionens arbetsställen, 10 procent av alla arbetsställen består av bara svenskfödda arbetstagare. Bara 13 procent av chefer i Stockholms län hade utländsk bakgrund år 2008, jämfört med 23 procent av de anställda. Siffrorna visar att regionens arbetsmarknad är såväl horisontellt som vertikalt starkt segregerad. Landstinget (SLL Tillväxt, miljö och regionplanering) har tillsammans med Länsstyrelsen låtit göra en forskningsöversikt om mångfald i företag och organisationer 2. Rappor- 1 1 Hur ser det ut? Stockholms organisationers mångfaldsorientering, Landstinget, Arbetsmaterial 1:2011 ( ) 2 Vad vet vi? - En forskningsöversikt om mångfald i företag och organisationer, Landstinget, Arbetsmaterial 2:2011 (
5 5 (12) ten bekräftar Stockholms paradox ; högt upp på jämförelselistor vad gäller enkäter om tolerans och politik men mycket lägre placering vad gäller indikatorer för integration på arbetsmarknaden. Problemet visar sig inte vara utrikes födda eftersom de är minst lika aktiva och ofta mer aktiva på arbetsmarknaden än svenskfödda vad gäller att söka jobb. Nätverksrekryteringar som är mest förekommande visar sig ha en utestängande och segregerande effekt för utrikesfödda samt att förekomst av diskriminering av utrikesfödda på arbetsmarknaden är belagd. Sedan 1990-talet har det integrationspolitiska utvecklingsarbetet karakteriserats av insatser för att stärka individer med fokus på arbete, utbildning och delaktighet. Flera av de integrationspolitiska insatserna har dessutom varit inriktade mot vissa bostadsområden. Effekten har varit att många utrikes födda med arbete har flyttat från dessa områden och nyanlända utan arbete har flyttat in. De senaste 15 årens områdes- och individinriktade integrationspolitiska insatser har inte kunnat bryta den socioekonomiska boendesegregation och segregationen på arbetsmarknaden. Samtidigt har det visat sig vara uppenbart att efterfrågeperspektivet i form av arbetsgivare har saknats i en stor del av dessa satsningar. Det har således funnits en obalans mellan offentliga insatser riktade mot att utveckla utbudssidan i relation till mängden insatser som berör efterfrågesidan där regionens arbetsgivare är nyckelaktörer (Hur ser det ut?, 1:2011). Den övergripande slutsatsen är att Stockholmsregionens arbetsmarknad är stark segregerad vad gäller representation av sysselsatta med utländsk bakgrund och spridningen av anställda med utländsk bakgrund på regionens olika arbetsställen. I kombination med den socioekonomiska boendesegregationen i länet skapar arbetsmarknadens segregation en stor socioekonomisk obalans i Stockholmsregionen. Forskning påvisar att det finns positiva samband mellan ekonomisk tillväxt och befolkningens mångfald om rätta förutsättningar skapas. Störst effektivitet har insatser och processer som involverar ledningen i organisationer och företag som gör att mångfaldsarbetet integreras i ordinarie organisationsstrukturer (Vad vet vi?, 2:2011). 2.2 En kartläggning om integrationsarbete Utformningen av den kommunala integrationspolitiken varierar stort i regionen. Det kommunala arbetet inom politikområdet handlar framförallt om introduktion av nyanlända. Den generella bilden som framträder är att få samverkansprocesser på lokal och regional nivå inkluderar arbetsgivare som aktör. Efterfrågeperspektivet i form av arbetsgivare saknas i en stor del av dessa processer. Några kommuner framhåller därför just betydelsen av ett fördjupat samarbete med dessa aktörer för att långsiktigt kunna lösa integrationsproblem på arbetsmarknaden :1 Vad händer? - En kartläggning av arbete med integration i Stockholmsregionen, Regionplanekontoret, Arbetsmaterial 1:2010 (
6 6 (12) Arbetsgivare anger att ha behov av kunskap kring nyttan med mångfald i termer av organisations- och verksamhetsutveckling. Arbetet verkar ofta stanna vid framtagandet av en allmänt hållen policy eller riktlinje. Nyckeltal för mångfald med fokus på utrikesfödda saknas hos många arbetsgivare. Att mäta mångfald anses ofta vara för komplicerat. Det är också tydligt att mångfaldsarbete hos arbetsgivare i flera fall är begränsat till rekrytering av ny personal i lägre positioner med lägre krav på kvalifikationer. Inom karriärprogram och vid tillsättning av chefer verkar inte mångfaldsperspektivet existera annat än i mer övergripande policydokument för verksamheten. Traditionell annonsering av tjänster i dagspress och på hemsidor dominerar bland intervjuade arbetsgivare. Flera arbetsgivare anger att de saknar kunskap om hur valet av rekryteringsmetod påverkar urvalet av sökande till en tjänst. Det finns ofta ingen tydlig bild av vilka som nås med vilka metoder. Dock pågår hos flera arbetsgivare ett arbete med strategisk arbetsgivarprofilering för att se över hur man betraktas av potentiella arbetssökande ur attraktivitetssynpunkt. I detta arbete ingår ofta utveckling av alternativa rekryteringsvägar. 2.3 Aktion anställ kompetensen Landshövding Per Unckel har den 31 januari 2011 tagit initiativet till aktionen Anställ kompetensen som har samordnats av Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Stockholms län i samarbete med Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Stockholms stad, KSL, Stockholms läns landsting, Arbetsgivarverket, Stockholms Handelskammare, Stockholms hantverksförening, Svenskt Näringsliv samt LO och TCO har genomfört en kraftsamling för ökad sysselsättning bland utrikesfödda i länet med en rad aktiviteter under vintern och våren Aktionen avslutades juni 2011 och hade som syfte att få arbetsgivare att vidga sitt sökområde, se den kompetens som utrikesfödda har samt att få upp ögonen för de befintliga verktyg och matchningsmöjligheter som redan idag finns i länet. En stor del av verksamheten har bestått av möten och seminarier med arbetsgivare och beslutsfattare för att uppmärksamma dessa på den resurs som länets utrikesfödda utgör. Ett antal medieaktiviteter har också ingått, inklusive en hemsida för aktionen med syftet att utgöra ett viktigt verktyg med goda exempel, kontaktuppgifter, ny kunskap och annat. I uppföljningsrapporten för aktionen konstateras att en tydlig majoritet av arbetsgivarna har varit positiva till att aktionen 4. Ansatsen och arbetsgivarperspektivet uppfattas som mycket relevant, även om det långsiktiga syftet av vissa uppfattas som lite otydligt. Många arbetsgivare ser Anställ kompetensen främst som en opinionsbildande insats 4 Uppföljning av satsningen Anställ kompetensen, Kontigo AB, juli 2011
7 7 (12) och en mobilisering av viljor, mer än en ambition att faktiskt påverka företag att rekrytera utrikesfödda. Detta innebär också att Anställ kompetensen av många betraktas som första steget i en process, med en tydlig förväntan på uppföljning och vidare initiativ. Man menar att den kunskap som Länsstyrelsen och andra fått genom satsningen bör leda vidare in i mer handfasta åtgärder och aktiviteter. Det finns en oro bland några arbetsgivare att det momentum i form av intresse och uppmärksamhet hos arbetsgivare ska gå förlorat. 3 Projekt för att sätta igång processen Stockholms läns Landstinget (Tillväxt, miljö och regionplanering) och Stockholms läns länsstyrelse har gemensamt identifierat behovet av att ta fram ett projekt med fokus på utveckling av arbetsgivares kunskaper och andra förutsättningar när det gäller att skapa förutsättningar för mångfaldsorientering i syfte att få fler personer med utländsk bakgrund anställda utifrån sin kompetens. Syftet med projektet är att forma grunden till ett långsiktigt regionalt utvecklingsarbete för att göra Stockholmsregionens organisationer och arbetsmarknad mer mångfaldsorienterade, i överensstämmelse med åtagande i RUFS Målen för projektet på en övergripande nivå handlar om att öka förutsättningarna för en hållbar ekonomisk tillväxt i Stockholmsregionen, samt att få fler personer med utländsk bakgrund anställda på regionens olika arbetsställen. 3.1 Strategisk påverkan RUFS 2010:s åtagande att göra organisationer mångfaldsorienterade är att av de strategiska åtaganden för att göra Stockholms region till en öppen region, där alla oavsett bakgrund kan känna sig välkomna att jobba och bo. Den övergripande vision för RUFS 2010 är att Stockholmsregionen 2030 kommer att vara Europas mest attraktiva storstadsregion. För att ett projekt ska kunna påverka strukturer på lång sikt för att uppnå visionen ska projektet: bygga på nytänkande ett innovativt förhållningssätt krävs för att inte göra sådant som redan prövats utan framgång fungera som en process som knyter an till befintliga ordinarie strukturer, plattformar och processer i regionen. inte resultera i fler tidsbegränsade punktinsatser utan vara strukturpåverkande bygga på ett partnerskap mellan aktörer från både offentlig och privat sektor förhålla sig till befintliga erfarenheter och kunskap från relevanta utvecklingsprocesser och projekt innehåller element av benchmarking med ordinarie verksamhet, uppföljning och utvärdering, för att säkerställa att resultaten från ett projekt ska kunna implementeras i ordinarie strukturer.
8 Möjlighet till organisations-och affärsutveckling 8 (12) 3.2 Vad är mångfaldsorientering? Med organisationers mångfaldsorientering menas i detta sammanhang ett aktivt och medvetet förhållningssätt om hur mångfaldens olika aspekter (som kön, ålder, sexuell läggning, etnisk tillhörighet m.m.) kan användas för organisations- och affärsutveckling. Schematisk kan det redovisas genom fyra trappsteg 5. Ju mer en organisation integrerar ett strategiskt arbete med mångfaldsfrågor i HÖG LÅG Mänskliga rättigheter Tolerans Alla är födda med lika värde och rättigheter Inkluderande Acceptera olikheter Nolltolerans mot diskriminering Innovation Använda olikheter som resurs i organisationen 0 = minimalt följa lagen styrningen desto högre blir möjligheterna för organisations- och affärsutveckling. I det regionala utvecklingsarbetet ska innovationssteget vara perspektivet för att mångfalden ska kunna bli en motor för regionens tillväxt. Inom projektets olika delar kommer ett helhetsperspektiv beaktas vad gäller mångfaldsorienterings olika perspektiv som grundar sig på diskrimineringslagen 6 : kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning samt ålder. I projektet ska arbetet med att göra organisationer mångfaldsorienterade avgränsas genom att fokusera på mångfalden som skapas i mötet mellan personer med svensk och utländsk bakgrund 7. Med det kommer fokuset främst ligga på diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. Att fokusera betyder inte att välja bort. I arbetet kommer de andra perspektiven vara invävd i utvecklingsarbetet genom att: projektet kommer att anknyta till befintliga processer och verksamheter kring främst jämställdhet och funktionshinder eftersom utvecklingsarbetet kring dessa perspektiv har kommit längst, de andra diskrimineringsgrunderna måste tas med i arbetet med personer med utländsk bakgrund. 5 Mångfaldstrappan, utvecklat efter modellen som används av Volvo Cars AB, Göteborg 6 Ett starkare skydd mot diskriminering, Prop. 2007/08:95 7 Personer med utländsk bakgrund är födda utomlands eller har föräldrar som båda är födda utomlands (SCB)
9 9 (12) 3.3 Utvecklingsarbetets hypoteser Utvecklingsarbetet med mångfaldsorientering bygger på tre hypoteser: Personer har kompetensen men hittar inte jobben: Nätverk och kanaler för rekrytering; Se över vilka vägar arbetsgivare använder och vilka vägar som finns tillgängliga för personer med utländsk bakgrund. Stockholmregionens arbetsmarknad präglas i hög utsträckning av att rätt nätverk och kontakter är avgörande för att få ett jobb Personer har inte den kompetens som behövs, eller att deras kompetens inte går att validera Kompetensutveckling och tillgängliggörandet av kompetens; Balansen mellan utbud och efterfrågan av kompetens, tillgängliggörandet av arbetssökandes kompetens för att möta arbetsgivares behov. Arbetsgivare har en stel bild av vad som är kompetens och om en person kan klara av jobbet Arbetsgivares bedömning av kompetens i rekryteringssammanhang: Att bredda synen på kompetens. 3.4 Frågeställningar Ett grundläggande syfte för utvecklingsarbetet med mångfaldsorientering är att påverka befintliga strukturen som bygger på fölande frågeställningar: Bredda synen på varför en organisation behöver kompetens Bredda synen på vad kompetens innebär genom att få in fler infallsvinklar och bedömningsgrunder, t.ex. de mjuka värden Bredda synen på vem som har kompetens Bredda synen på hur man rekryterar utifrån ovanstående
10 10 (12) 3.5 Arbetsmodellen Utvecklingsprojekten har dessa hypoteser som utgångspunkt. Varje hypotes kan utvecklas genom aktiviteter med tre olika fokus som angiven i tabellen. FOKUS HYPOTESER Rekrytering Kunskap Uppföljning Nätverk och kanaler - nätverk - internet var/hur annonserar man? var/hur letar man? hur ser utbudet ut? vilken kunskap behöver vi om detta område? hur kan vi följa upp, mäta, utvärdera detta område? Tillgängliggörandet av kompetens - validera - kurser - yrkeskörkort analys av om utbudet matchar arbetsgivarens behov förändra CV-beskrivning vad kan arbetsgivarna erbjuda (praktik etc) vilken kunskap behöver vi om detta område? vilken kunskap kan olika regionala aktörer bidra med? hur kan vi följa upp, mäta, utvärdera detta område? Bedömning av kompetens - faktisk kompetens - upplevd kompetens - tolkning av arbetslagstiftning, etc. rutiner kriterier attityder vilken kunskap behöver vi om detta område? hur kan vi följa upp, mäta, utvärdera detta område? 3.6 Organisation Projektet kommer att bestå av ett huvud projekt som binder ihop de föreslagna sju utvecklingsprojekt för att kvalitetssäkra helheten i utvecklingsarbetet. Förslagsvis är det Länsstyrelsen och Landstinget som är huvudman till huvudprojektet och en styrgrupp formas av representanter för de projektägarna och projektsamordnare för de sju föreslagna utvecklingsprojekt. Huvudprojekt kommer att behöva en central projektledare samt administratör som ansvarar för samordning, central projektadministration, uppföljning och utvärdering. 3.7 Behövda resurser Utgångspunkt för projektet är att söka ESF-medel för en tre års projektperiod (jan 2012 dec 2014). I bilagan har för varje utvecklingsprojekt gjorts en uppskattning av personalresurser som behövs från deltagande aktörer och projektmedel som ska sökas.
11 11 (12) Behövda resurser huvudprojektet TABELL 1: Aktörernas projektdeltagande genom personalresurser Tid per aktör Projektägare/samordnare 30 % av heltid Andra projektsamordnare 20 % av heltid ägare och samordnare utvecklingsprojekt (14 aktörer) - 4 möten/workshops per år 4 dagar/år - tre uppföljningskonferenser (200 personer/konferens) 3 dagar/år Totala tidsåtgången för projektperioden 9,2 årsarbetskraft Uppskattat i kr kr. TABELL 2: Projektmedel att söka Projektledare (100/100) Projektadministratör (100/100) x 4 möten/workshops à kr uppföljningskonferenser Upphandling uppföljning/utvärdering/implementering Summa kr. kr. TABELL 1: Aktörernas projektdeltagande genom personalresurser Grov uppskattning av behövda personalresurser som bygger på samtliga deltagande aktörernas tänkta roll i huvudprojekt. Tidsåtgången har räknats om till en aktörsgemensam kostnad utifrån en schablon årsarbetskostnad på 500 tkr. TABELL 2: Projektmedel att söka Uppskattning av ekonomiskt stöd som huvudprojektet kan tänkas behövas i form av projektmedel som ska ansökas inom ramen för ESF Behövda resurser hela projektet Aktörernas projekt deltagande genom personalresurser årsarbetskraft Huvudprojekt 9,2 Diversity charter in Stockholm 4,8 Mångfaldsuppföljning 3,3 Rekryteringsbazar on line 75,0 Från mångfaldsplan till strategisk förändring 4,8 New View Innovation, innovation genom mångfald 8,1 Valideringsplattform 3,5 Nej till diskriminering i Stockholmsregionen 6,5 Totala tidsåtgången för projektperioden 115,2 Uppskattat i kr kr.
12 12 (12) Projektmedel att söka Huvudprojekt Diversity charter in Stockholm Mångfaldsuppföljning Rekryteringsbazar on line Från mångfaldsplan till strategisk förändring New View Innovation, innovation genom mångfald Valideringsplattform Nej till diskriminering i Stockholmsregionen Summa kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr. 3.8 Tidplan inför ansökan Tid Aktivitet 20 juli 2011 Utskick 25 augusti 2011 Deadline första synpunkter 30 augusti 2011 Workshop för att diskutera förutsättningar för ESF-ansökan genom avgränsning, prioritering och fokusering 8 september 2011 Deadline förankring projektunderlag GO eller NO GO 12 september 2011 Inlämnandet av ESF-ansökan
Organisationers mångfaldsorientering
Organisationers mångfaldsorientering Inriktning för handlingsprogram Beslut 2011-05-10 Landstingsstyrelsens Tillväxt- och regionplaneringsutskott 2011-05-20 Tillväxt, miljö och regionplanering Evert Kroes
Läs merWorkshop Rekrytera kompetensen! 15 februari 2012
Workshop Rekrytera kompetensen! 15 februari 2012 Mångfaldsorientering en tillväxtfråga OECD:s Territorial Review for Stockholm (2006/2010): bristande integration på arbetsmarknaden största hot för tillväxt
Läs merREGION VÄRMLAND. Mångfaldspolicy. Regionfullmäktige 2009-05-28
REGION VÄRMLAND Mångfaldspolicy Regionfullmäktige 2009-05-28 MÅNGFALDSPOLICY 1. BAKGRUND Egna organisationen Omvärlden 2. NULÄGESBESKRIVNING Kända data Upplevt nuläge Framtid 3. SYFTE/VISION 4. FRAMGÅNGSFAKTORER
Läs merI detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.
Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka
Läs merWorkshop 15 juni Fler utrikesfödda anställda genom ökad mångfaldsorientering
Workshop 15 juni Fler utrikesfödda anställda genom ökad mångfaldsorientering Deltagare Belgin Fortaci, SE-banken Dag Bonke, Migrationsverket Dajana Mladenovic, Lectia Elisabeth Därth, Eductus Erik Dreborg,
Läs merREGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020
REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt
Läs merKs 583/2011. Jämställdhets- och ickediskrimineringsplan 2012-2015. för Örebro kommun
Ks 583/2011 Jämställdhets- och ickediskrimineringsplan 2012-2015 för Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Om Jämställdhets- och icke-diskrimineringsplan 2012-2015 för Örebro kommun...3
Läs merNationella jämställdhetsmål
Grästorps kommun Jämställdhetsplan Antagandebeslut: Kommunstyrelsen 2014-04-08, 86 Giltighet: 2014-2016 Utgångspunkter Grästorp kommuns jämställdhetsplan tar sin utgångspunkt från de nationella jämställdhetsmålen,
Läs mer-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset
En väg till självförsörjning och framtidstro? -lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 11 februari 2013 Presentation
Läs merSkissar för sju utvecklingsprojekt
DISKUSSIONSUNDERLAG Kompetens har ingen färg Anställ kompetensen! (bilaga) Skissar för sju utvecklingsprojekt del av för ESF-projekt inom ramen för handlingsprogrammet för att göra organisationer mångfaldsorienterade
Läs merSolna stads likabehandlingsplan med verksamhetsperspektiv för 2012 (med sikte på 2013-2014)
Solna stads likabehandlingsplan med verksamhetsperspektiv för 2012 (med sikte på 2013-2014) 1 Inledning Principen om likabehandling ska genomsyra hela Solna stad. Alla Solnabor ska i alla verksamheter
Läs merInternationellt program för Karlshamns kommun
Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:
Läs merUTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN
Sigtuna kommun diarie: KS/2011:452-008 Remisssvar från Sigtuna kommun Förslag till handlingsprogram Kunskapsregion Stockholm Att tillgodose behovet av högutbildad arbetskraft SIG100, v2.0, 2010-02-26 UTBILDNINGS-
Läs merKunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa
Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än
Läs merUtlysning för Sydsverige
1 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning för Sydsverige Nu kan ni söka stöd för projekt inom Programområde 3 Sysselsättningsinitiativet
Läs merPlanmall för arbetsliv. Jämställdhets- och likabehandlingsplan
Planmall för arbetsliv Jämställdhets- och likabehandlingsplan Inledning och målsättning Det interna jämställdhets- och likabehandlingsarbete ska främja allas lika rätt i frågor om arbete, anställnings-
Läs mer2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.
Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor
Läs merHandlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :
Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes
Läs merSVT:s policy för mångfald och likabehandling
SVT:s policy för mångfald och likabehandling SVT är till för alla. SVT värnar principen om alla människors lika värde. SVT värnar om mångfald i programutbudet grundat på publikens olika behov, intressen,
Läs merVerksamhetsplan 2014-2016
Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning
Läs merMångfald som regionalstrategiskt utvecklingsområde. Evert Kroes, regionplanerare Roland Engkvist, regionplanerare REGLAB konferens 6-7 februari 2013
Mångfald som regionalstrategiskt utvecklingsområde Evert Kroes, regionplanerare Roland Engkvist, regionplanerare REGLAB konferens 6-7 februari 2013 2 Möj ligh et till org anis atio ns/ och affä rsut vec
Läs merJämställdhets- och mångfaldspolicy 2007-06-20
Jämställdhets- och mångfaldspolicy 2007-06-20 OMSLAGSFOTO: NORDIC PHOTO. TRYCK: KOMMUNTYRCKERIET MARS 2008 Jämställdhets-och mångfaldspolicy Grundläggande arbetsgivarprinciper för hur jämställdhetsoch
Läs merFeministiskt initiativs yttrande över Jämställdhetsplan 2010-2011
Till Simrishamns kommun Feministiskt initiativs yttrande över Jämställdhetsplan 2010-2011 Enligt beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott 2011-02-23 (Dnr 2010/210) ska samtliga partier i kommunfullmäktige
Läs merSammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015).
Sammanfattning År 2015 var mer än 1,5 miljoner personer, eller över 16 procent av den totala befolkningen som bodde i Sverige, födda utomlands. Därutöver hade mer än 700 000 personer födda i Sverige minst
Läs merTjänsteskrivelse. Jämställdhetsplan 2014
Malmö stad Fritidsförvaltningen 1 (4) Datum 2013-12-16 Vår referens Anna Emelie Caroline Friholm HR-konsult Tjänsteskrivelse Emelie.Friholm@malmo.se Jämställdhetsplan 2014 FRI-2013-3236 Sammanfattning
Läs merEnsamkommande barn - Lokalt och regionalt utvecklingsstöd. Östersund 21 maj 2014
Ensamkommande barn - Lokalt och regionalt utvecklingsstöd Östersund 21 maj 2014 Vilka utmaningar står kommunerna och landstingen inför? Hög inströmning av barn svårt att planera Utvidgade möjligheter till
Läs merSkurup kommuns jämställdhets- och likabehandlingsplan
Skurup kommuns jämställdhets- och likabehandlingsplan 2013 SKURUP KOMMUNS JÄMSTÄLLDHETS- OCH LIKABEHANDLINGSPLAN Innehållsförteckning 1. Inledning 3 1.1 Riktlinjer 3 1.2 Jämställdhet och likabehandling
Läs merSTRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun
STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,
Läs merVerksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18
Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras
Läs merPersonalpolicy i Hultsfreds kommun
Personalpolicy 1 (5) Personalpolicy i Hultsfreds kommun Inledning Kommunstyrelsen är det politiska organ som ytterst är ansvarig för personalpolitiken i Hultsfreds kommun. Det är kommunstyrelsen som beslutar
Läs merBildningsförvaltningen
Jämställdhetsplan med inriktning mot likabehandling Bildningsförvaltningen augusti 2014 juli 2017 Fastställd av förvaltningschefen 2014-08-13 Handläggare: Maria Evald processledaree i jämställdhet Bildningsförvaltningen
Läs merJämställdhets- och mångfaldsplan
STOCKHOLMS STAD Jämställdhets- och mångfaldsplan Enheten Gröndalsskolan/Årstadalsskolan För 2013-2015 Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter 1 INLEDNING Från och med den 1 januari 2009 gäller den
Läs merMälardalsrådets verksamhetsplan och budget
Mälardalsrådets verksamhetsplan och budget 2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Storregionala mötesplatser...4 Storregionala processer...6 Kommunikation...8 Medlemskap...9 Kansliet...9 Budget... 10
Läs merJämställdhets- och mångfaldsplan 2016-1017
Handläggare: Lillemor Humlekil 1 (1) PAN 2016-02-02 P 6 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-01-04 PaN A1511-00358-43 Jämställdhets- och mångfaldsplan 2016-1017 Ärendet I ärendet föreligger förvaltningens jämställdhets-
Läs merRiktlinjer för likabehandling
Riktlinjer för likabehandling samt Jämställdhetsplan Antagen av: Kommunstyrelsen Datum för antagande: 2010-05-26, 148 Kontaktperson: Jerker Andersson Liljestrand Innehåll Inledning...3 Personalpolitisk
Läs merJämställt bemötande i Mölndals stad
Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande
Läs merPersonalpolitiskt program
STYRDOKUMENT 1(5) Personalpolitiskt program Område Styrning och ledning Fastställd KF, 2016-04-25, 53 Program Personalpolitiskt program Giltighetstid 2016-04-25-- 2019-12-31 Plan Riktlinje Reviderad Tjänsteföreskrift
Läs merJämställdhets- och mångfaldspolicy 2009-2011. Enligt Diskrimineringslagen (SFS 2008:567)
Jämställdhets- och mångfaldspolicy 2009-2011 Enligt Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) Innehållsförteckning Rektor har ordet 3 Malmö högskolas arbetsplatser är jämställda och har ett inkluderande synsätt
Läs merVad innebär aktiva åtgärder mot diskriminering?
Vad innebär aktiva åtgärder mot diskriminering? Örebro universitet 22 november 2011 Olle Andersson Brynja www.do.se, olle.brynja@do.se, 08-120 20 700 Det här är DO Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en
Läs merOm du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats.
DAGS ATT TYCKA TILL OM DITT JOBB! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan arbetar här och för blivande arbetare. För att kunna vara det behöver
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLD TILLVÄXT I UPPSALA LÄN
HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLD TILLVÄXT I UPPSALA LÄN Illustrationer: Helena Holmquist, Häppi Design Formgivning: Cecilia Eriksson, Cerif Tryck: KPH Trycksaksbolaget INNEHÅLL 1. Uppdraget 04 2. Frågan är
Läs merBoende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt
Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad Lina Aldén & Mats Hammarstedt Bakgrund År 2016 är mer än 1,5 miljoner personer, eller ca 16 procent av den totala befolkningen
Läs merKARTLÄGGNING. 1.2 Finns det en integrationsstrategi för regionen?
Bilaga 7 KARTLÄGGNING Denna kartla ggning syftar till att ta fram information om hur Regionförbunden i Kalmar län, Jönköpings län, Kronobergs län, Region Blekinge jobbar fo r att attrahera nyanla nda akademiker
Läs merSAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD
K KULTURFÖRVALTNINGEN KULTURSTRATEGISKA AVDELNINGEN FÖRSLAG SID 1 (14) 2011-08-30 SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD INLEDNING Detta dokument är kulturförvaltningens förslag till system för kulturstöd.
Läs merYttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen
KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås
Läs merNyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013
Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2013 För 18:e året i rad sammanställer Nyckeltalsinstitutet en rad olika personalnyckeltal. För tolfte året presenteras Attraktiv Arbetsgivarindex AVI och för nionde året
Läs merEnkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete. Beredningen för integration och mångfald oktober 2009
Enkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete Beredningen för integration och mångfald oktober 2009 Sammanfattning (I) 25 av Skånes 33 kommuner har svarat. 84 procent
Läs merMasurgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Masurgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Eva Hedlund Carina Sundqvist och
Läs merMångfaldsplan 2015-2018. - plan för lika rättigheter och möjligheter för kommunens medarbetare
Mångfaldsplan - plan för lika rättigheter och möjligheter för kommunens medarbetare 2015-2018 Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se Mångfaldsplan 2015-2018, Åstorps
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN FÖR STOCKHOLM VATTEN 2015-2017
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR STOCKHOLM VATTEN 2015-2017 Innehållsförteckning LIKABEHANDLINGSARBETET PÅ STOCKHOLM VATTEN... 2 POLICY... 2 STOCKHOLM VATTENS DEFINITION AV LIKABEHANDLING... 2 PLANENS SYFTE OCH
Läs merPlan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter
Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel
Läs merDnr KK12/364 RIKTLINJER. Riktlinjer för mångfald. ur ett medarbetarperspektiv 2013-2015. Antagen av KS 2013-04-22
Dnr KK12/364 RIKTLINJER Riktlinjer för mångfald ur ett medarbetarperspektiv 2013-2015 Antagen av KS 2013-04-22 Dnr KK12/364 2/9 1 Inledning Enligt diskrimineringslag arbetsgivare bedriva ett aktivt arbete
Läs merNy Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...
Jämställdhetsplan Jämställdhetsplanen är framtagen i samverkan med de fackliga organisationerna i Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-29 Distribueras av personalavdelningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merRiktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
1 (10) Lärande Lärande Centralt Christian Jerhov Verksamhetsutvecklare 0302-52 12 04 Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande
Läs merBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012
BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Antagen: 2011-11-25 1 INLEDNING Samverkande parter i förbundet är Vänersborgs och Melleruds kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen
Läs merSamverkan utan gränser
Hässleholm, 2011-11-07 Samverkan utan gränser Enligt en nyligen publicerad rapport från IFAU, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, bodde 5,5 procent av befolkningen 16 64 år i ett hushåll
Läs merLOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN
1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 INLEDNING... 1 1.1 MÅLGRUPP... 1 1.2 MÅL FÖR INTRODUKTION... 1 1.3 DELMÅL FÖR INTRODUKTION...
Läs merVerksamhet i samverkan
2015-11-24 1 (9) BILAGA 3 Verksamhet i samverkan Lokal överenskommelse mellan Falköpings kommun och Arbetsförmedlingen om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten 2 (9) I bilaga 3 görs en beskrivning
Läs mervår hälsa länets möjlighet
vår hälsa länets möjlighet Folkhälsopolicy för Jämtlands län 2011 2015 folkhälsopolicy förord Jämtlands län 2011 2015 Jämtlands län har unika möjligheter till ett gott liv...... och i den här folkhälsopolicyn
Läs merKulturnämndens handlingsplan för mångfald i arbetslivet
1 (8) Handläggare: Anita Hjelm Göran Rosander Kulturnämndens handlingsplan för mångfald i arbetslivet 2008 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Utgångspunkter... 3 2.1 Lagstiftning... 3 2.2 Styrdokument
Läs merAvtal mellan Arbetsförmedlingen och Saco-S Arbetsförmedlingen avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m.
Sida: 1 av 12 Avtal mellan Arbetsförmedlingen och Saco-S Arbetsförmedlingen avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m. (RALS 2010-T) Avtalstidens längd 1 Parterna träffar ett tillsvidareavtal
Läs merPersonal- och arbetsgivarutskottet
Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region
Läs merVerksamhetsplan. Verksamhetsplan 2014 för vuxenutbildningen 2014-03-07 AVN-2014/0083. Antogs av enhetschef, vuxenutbildningen den 7 mars 2014
Verksamhetsplan 2014-03-07 Verksamhetsplan 2014 för vuxenutbildningen AVN-2014/0083 Antogs av enhetschef, vuxenutbildningen den 7 mars 2014 I dokumentet redovisas aktiviteter som verksamheten vuxenutbildning
Läs merMångfaldsplan 2015-2017 för Habilitering & Hjälpmedel med handlingsplan.
H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Charlotte Lindholm 2014-11-24 Mångfaldsplan 2015-2017 för Habilitering & Hjälpmedel med handlingsplan. Inledning Syftet med en övergripande mångfaldsplan
Läs merLika rätt ett Sverige för alla. integrationsprogram
Lika rätt ett Sverige för alla integrationsprogram Vi är alla olika men har lika värde och rätt 3 En lagstiftning 5 Sveriges officiella inställning till mångfald och integration 6 Lika värde lika rätt
Läs merArbetslivsnämnden 2011-04-07 Verksamhetsplan 2011
Arbetslivsnämnden 2011-04-07 Verksamhetsplan 2011 Arbetslivsnämnden 1. Uppdrag...3 2. Kommunfullmäktiges mål...9 3. Arbetslivsnämndens mål 2011...9 4. Resursfördelning...11 5. Investeringar...11 6. Internbudget...11
Läs merVälfärdsutveckling genom stödstrukturer för frivilligt arbete
Ansökan om medel till en förstudie Välfärdsutveckling genom stödstrukturer för frivilligt arbete - För framgångsrik samverkan mellan ideella organisationer och kommuner/landsting/regioner och Sveriges
Läs merPlan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR
Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR Det är i de vardagliga mötena som värderingar och attityder förmedlas Varje verksamhet skall ha skriftlig plan för
Läs merEnergibranschens arbetsplatser ska vara fria från diskriminering
Sidan 1 av 8 Policydokument Energibranschens arbetsplatser ska vara fria från diskriminering December 2006 EFA CF Ledarna SEKO Sif Sidan 2 av 8 Konstruktiv energianvändning Vi eldar inte för kråkorna.
Läs merUPPFÖLJNING AV 2010 ÅRS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN. Nämndens mål: Vi tar tillvara olikheter och mångfald
SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ADMINISTRATIVA AVDEL NINGEN BILAGA 6 VB 2010 SID 1 (6) 2011-01-26 UPPFÖLJNING AV 2010 ÅRS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN Nämndens mål: Vi tar tillvara olikheter och mångfald
Läs merGranbergs Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Granbergs Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5 år Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Läs mer1(9) Lönepolicy. Styrdokument
1(9) Styrdokument 2(9) Styrdokument Dokumenttyp Policy Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-01-12 11 Dokumentansvarig Kommunchefen Reviderad av 3(9) Innehållsförteckning 1 Inledning...4 1.1 Mål...4 1.2 Allmänt...4
Läs merNämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning
Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning Drift och investeringar Utfall Budget Budget Plan Plan 2012-2014, tkr 2010 2011 2012 2013 2014 Driftbudget Intäkter 35 021 25 671 25 671 25 671 25 671
Läs merPekar ut inriktningen för de kommande årens utveckling och insatser inom arbetsmarknadsområdet
STRATEGI Arbetsmarknad Dokumentets syfte Pekar ut inriktningen för de kommande årens utveckling och insatser inom arbetsmarknadsområdet Dokumentet gäller för Arbets- och företagsnämnden Arbetsmarknadsstrategi
Läs merLikabehandlingspolicy och likabehandlingsplan
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 26 (40) Dnr CK 2010-0554 63 Likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan Förslag till beslut Landstingsstyrelsen
Läs merUppföljningsrapport av etappmål 2012 inom Vård och Omsorg
Uppföljningsrapport av etappmål 2012 inom Vård och Omsorg Emma Nilsson, Chef för personal- och utvecklingsfunktionen Per-Olof Frick, Kvalitetscontroller 1 Uppföljningsrapport av etappmål 2012 Denna uppföljningsrapport
Läs merLUP för Motala kommun 2015 till 2018
LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens
Läs mer2005-04-05. Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006
PM Socialtjänstförvaltningen Yasmine Ekman Munir, Shahid Saleem, Ulla-Britt Fingal 2005-04-05 Bilaga 1 Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006 Bakgrund
Läs merChecklista för jämställdhetsanalys
PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Checklista för jämställdhetsanalys Utveckla verksamheten med jämställdhet Det här är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) checklista för att integrera jämställdhet i
Läs merLönestrategi 2016-2018
LULEÅ KOMMUN 1 (6) 2015-11-13 Lönestrategi 2016-2018 Lönebildning i Luleå kommun Lönebildningen i kommunen ska bidra till att nå målen i verksamheten. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens
Läs merProjektbeskrivning Föreningslyftet 2016
1 Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016 Bakgrund Förutsättningarna för föreningslivet har förändrats. Idag råder t.ex. större fokus på det enskilda laget än föreningen. I många föreningar är det till
Läs merRegionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne
Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020 Sara Persson, Region Skåne 1 Vad är strukturfonderna? EU-perspektiv - Ekonomiska styrmedel för
Läs merRödluvans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Rödluvans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015-2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Läs merKompetensutveckling för rekrytering till en organisation i utveckling (KRUT)
Tillväxt, miljö och regionplanering Kompetensutveckling för rekrytering till en organisation i utveckling OpenEye Innovation AB Information Tomas Erlandsson Gunnar Backman Telefon 0708-59 79 09 0708-59
Läs merTestbäddar inom hälsooch sjukvård och äldreomsorg 2013
UTLYSNING 1 (10) Datum Diarienummer 2013-02-22 2012-00657 Testbäddar inom hälsooch sjukvård och äldreomsorg 2013 Stärkt konkurrenskraft hos företag samt ökad innovationskraft inom hälso- och sjukvård och
Läs merProjekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun
Projekt: L4U Lean Life Long Learning Ungdom ESF Diarie.Nr: 2009-3020122 VOK AB Förhandsutvärdering & Utvärderingsupplägg ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long
Läs merFeriejobb en chans att bryta könsmönster!
FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Feriejobb en chans att bryta könsmönster! LÄRANDE EXEMPEL FRÅN FEM KOMMUNER Feriejobb en chans att bryta könsmönster! 1 Innehåll Bakgrund... 3 Feriejobb som en strategi
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merVuxenutbildningens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Vuxenutbildningens plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller för gymnasial och grundläggande vuxenutbildning, sfi och särvux vid Hjalmar Strömerskolan 20150701-20160630 1 Innehållsförteckning:
Läs merPlan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga. Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-28 Diarienummer 416/2011
Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-28 Diarienummer 416/2011 Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga Laholm ska bli en av
Läs merHandlingsplan för kompetensförsörjning
1(7) Handlingsplan för kompetensförsörjning Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning krävs för att kunna
Läs merBarn- och ungdomspolitisk strategi
Datum Barn- och ungdomspolitisk Antagen av kommunstyrelsen Antagen av: Kommunstyrelsen 2014-09-09, 136 Dokumentägare: Förvaltningschef Ersätter dokument: - Dokumentnamn: Barn- och ungdomspolitisk Dokumentansvarig:
Läs merOlikheter är en styrka
Guide till Likabehandlingsplanen Olikheter är en styrka Förvaltningens årliga arbete med likabehandlingsplanen Guidens syfte är att ge konkreta tips och vägledning i framtagandet av aktiviteter utifrån
Läs merVision: God hälsa och tillväxt genom samverkan
1 (5) Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan Överenskommelse mellan Folkhögskolorna i Västerbottens län och Västerbottens läns landsting 2007 2009 1. Inledning Västerbottens läns landsting och
Läs merKristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Årskurs 4-6 Läsår 2015/2016 1/12 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merSTRATEGI FÖR INTEGRATION I GISLAVEDS KOMMUN
STRATEGI FÖR INTEGRATION I GISLAVEDS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige den 23 oktober 2014 16 FÖRORD Integration kan ses utifrån många områden och alla har sin egen uppfattning om vad integration är.
Läs merSwedbanks jämställdhets- och mångfaldsplan 2015-2018
Swedbanks jämställdhets- och mångfaldsplan 2015-2018 Inledning Swedbank AB och de dotterbolag som tillhör Swedbankkoncernen (härefter Swedbank) vill arbeta för att skapa ett klimat där jämställdhet och
Läs merJämställdhet gör skillnad
Jämställdhet gör skillnad Handlingsplan för jämställd regional tillväxt i Västra Götaland 2012-2014 Dnr RUN 610-839-12 1 (11) Innehåll Sid 1. Bakgrund...3 2. Varför jämställdhet?...3 3. Nationella och
Läs merPartnerskap för jämställdhet. i Gävleborgs län
Partnerskap för jämställdhet i Gävleborgs län Partnerskap för jämställdhet i Gävleborg är ett samarbetsråd för att öka integreringen av ett jämställdhetsperspektiv i det regionala utvecklingsarbetet. För
Läs merLikabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Förskolan Malmgården 2015
Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Förskolan Malmgården 2015 Malmgårdens Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling 2015 INLEDNING Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling
Läs mer