Kvalitetsredovisning 2007

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2007 sförvaltningen

2 Förvaltningsövergripande 2 (8) BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS BESLUT 22 APRIL BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN STYRDOKUMENT sförvaltningens verksamhet styrs av kommunallagen, skollagen och läroplanerna för respektive verksamhetsform (LpO 94, Lpfö 98). Nordmalings kommun har våren 2004 antagit skolplan för (Kf , 5). Skolplanen är en strategisk plan för utvecklingen av skolan. Skolplanen finns att ladda hem på kommunens hemsida FÖRVALTNINGENS ORGANISATION sförvaltningen styrs av sin facknämnd, Barn & utbildningsnämnden. sförvaltningen leds av skolchef Arne Norberg. Förvaltningen är indelad i fyra rektorsområden. Skolchefen arbetar tillsammans med rektorerna i ett ledningsteam. Teamets främsta uppgifter är att samordna arbetet, utbyta erfarenheter, utvärdera verksamheten, kvalitetsgranska, initiera utvecklingsarbete, och allmänt underlätta och stötta varandra. Nordöstra rektorsområdet Nyåkers, Gräsmyrs och Håknäs skolor, fritidshem och förskolor samt Hörnsjö förskola (1-12 år) Rektorer: Ulrika Hurdén och Monica Hägglund Södra rektorsområdet Lögdeå och Rundsviks skolor, fritidshem samt Lögdeå, Skogsdungens och Rödhakens förskolor samt kommunens samtliga familjedaghem (1-12 år) Rektorer: Cecilia Karlsson, Monika Hägglund Kyrkovallen rektorsområde Kyrkovallens skola och fritidshem samt Bikupans särskola (1-16 år) Rektorer: Margareta Brännlund, Tommy Lundström (Bikupan) Artediskolans rektorsområde Artediskolan samt komvux, särvux, sfi och individuella programmet (12-20 år, vuxna). Rektorer: Tomas Åström (t o m v.t-07), Daniel Wirestrand (t o m 0703) P-O Mars ( ) Lars Nilsson ( ) Tommy Lundström (2007) Under året har Daniel Wirestrand och Tommy Lundström slutfört den statliga rektorsutbildningen. På BU-kontoret är Anita Rönnberg och Helena Olsson assistenter, Martin Åhman ansvarig för barnomsorgsplaceringar och Britt-Marie Byström administrativt stöd. PERSONALENS KOMPETENSUTVECKLING Våren 2006 sökte de olika rektorsområdena Mål 1 pengar till kompetensutvecklingsanalyser. Alla områden beviljades pengar och under hösten genomförde de olika personalgrupperna utbildning där resultatet blev en kompetensutvecklingsplan för varje område samt ansökan om EU-medel till - 07 för genomförande av sina kompetensutvecklingsplaner Medel beviljades inte i den utsträckning som förväntats. I februari 2007 genomfördes två studiedagar med olika kompetensinslag. Möjlighet gavs även att inom ramen för studiedagarna avsätta en halv dag (lärarna) till förberedelse för utvecklingssamtal, IUP och åtgärdsprogram.

3 Förvaltningsövergripande 3 (8) KVALITETSARBETET I FÖRVALTNINGEN Komrev fick i uppdrag 2006 av Nordmalings kommuns revisorer att granska kvalitetsarbetet i grundskolan. Vilka frågor som är i fokus för redovisningen kan variera år från år. De processas fram enligt följande modell: o Politikerna beslutar vilka mål de vill ha belysta i kvalitetsredovisningen våren det år redovisningen avser att spegla. o Ledningsgruppen sammanställer en instruktion till enheterna om kvalitetsarbetet där den lokala arbetsplanen och kvalitetsredovisningen blir början respektive slutet på läsårets kvalitetsarbete. I denna instruktion finns de prioriterade politiska målen tillsammans med verksamheternas mål. Politikerna beslutade att 2007 års kvalitetsredovisning skall sätta extra fokus på arbetet med likabehandlingsplanen, trygghet, resultat och måluppfyllelse. Den kommunövergripande kvalitetsredovisningen är en sammanfattning av hela kommunens verksamhet på skolområdet och är därmed mindre heltäckande för varje rektorsområde. Rektorsområdenas kvalitetsredovisningar kompletterar därvid denna kommunövergripande kvalitetsredovisning som blir mer överskådlig och förhoppningsvis lättläst. Förvaltningens målsättning för 2007 är att följa de intentioner som fanns i svaret på komrevs rapport. ELEVHÄLSA I januari - 06 omorganiserades elevhälsan i kommunen. Ett styrdokument för elevhälsan antogs av ledningsgruppen och det reglerar elevhälsans organisation, uppdrag och arbetsfördelning. Från att ha varit ett resursteam övergripande för hela kommunen har nu varje rektorsområde ett elevhälsoteam där rektor, elevhälsopedagog (specialpedagog med handledande uppgifter) samt skolhälsovården (skolsköterskor, talpedagog och kurator) ingår. Elevhälsopedagogens roll är att handleda och stödja lärare och arbetslag i deras arbete med barn/elever. Elevhälsopedagogerna gör kontinuerligt en kartläggning av resursbehovet hos alla barn 1-16 år som finns i vår verksamhet. Detta arbete är ett värdefullt verktyg i bedömning av vilka resurser som behövs för att ge barnen/eleverna en bra skolsituation. Kurator och skolsköterska deltar aktivt i arbetet kring elevers hela skolsituation. Kommunen har egen specialkompetens inom talstöd och utredningskompetens inom dyslexi och ITPA (Illinois Test of Psycholinguistic Abilities) ett instrument vid kartläggning av barns språkutveckling och fonologiska medvetenhet (5-13 år). Skolhälsovården har genomfört vaccinationer av elever i skolår 4 och 6 och hälsokontroller i skolår 2, 4 och 9. Kommunen köper psykologutredningar för enskilda barn av Quranten i Umeå. Under hösten 07 gjordes en utvärdering av elevhälsan. Där framkom att vissa delar fungerar bra andra sämre. En åtgärdsplan kommer att upprättas 08.

4 Förvaltningsövergripande 4 (8) LIKABEHANDLINGSPLAN Den 1 april 2006 trädde den nya lagen Trygghet, respekt och ansvar om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i kraft. I vardagligt tal kallar vi lagen Likabehandlingslagen. Lagen innebär förbud mot diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning och funktionshinder. I lagen införs ett nytt begrepp Annan kränkande behandling. Det omfattar det vi oftast kallar mobbning och kränkande behandling (som ej härrör till diskrimineringspunkterna ovan). hade innan lagen kom till antimobbningsplaner, men dessa innehöll inte alla de punkter den nya lagstiftningen ställer krav på. Arbetet med likabehandlingsplanen har skett centralt av ledningsgruppen. Alla enheter har nu sin egen likabehandlingsplan som är ständigt aktuell och revideras kontinuerligt. För att ytterligare fördjupa kunskaperna om hur de olika rektorsområdena och enheterna jobbar med trygghetsfrågorna hänvisas till respektive rektorsområdes kvalitetsredovisning. Lagen ställer krav på att förskolor, fritidshem och skolor skall ha en likabehandlingsplan. Alla skolor Alla enheter har arbetat utifrån den centrala likabehandlingsplanen. På Artediskolan har antimobbningsgruppen (KAME) agerat så fort det uppträder tendenser. Under Våren - 07 påbörjades ett samarbete med socialtjänsten, vilket man hoppas ska nå vissa elever på ett djupare socialt plan och skapa en mera strukturerad inlärningsmiljö. Övriga enheter arbetar med antimobbningsprogram och trygghetsteam. Åtgärder har vidtagits omedelbart och insatser mot mobbing och kränkande särbehandling satts in. ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING Den kommunövergripande kvalitetsredovisningen innehåller målsättningar för det framtida arbetet endast för de delar som redovisas centralt, dvs. kompetensutveckling, kvalitetsarbetet, elevhälsa och likabehandlingslagen. Respektive rektorsområde är redovisat mycket kortfattat i denna övergripande redovisning. De åtgärder för utveckling som skall genomföras i respektive rektorsområde redovisas i varje rektorsområdes egen kvalitetsredovisning.

5 Förvaltningsövergripande 5 (8) ARTEDISKOLANS REKTORSOMRÅDE Skolår 7-9 i grundskolan fem arbetslag, A-E samt ett speciallärarlag Artediskolans enheter Kommunal vuxenutbildning Komvux, individuella programmet, svenska för invandrare, grundvux och särvux Artediskolan har (ht-07) 310 elever fördelade på fem hemvisten. Varje hemvist har en klass från varje skolår, från åk 7 till åk 9. Det sjätte arbetslaget är speciellt inriktat mot elever i behov av särskilt stöd. Rektorer för Artediskolans rektorsområde under 2007 är Tomas Åström ( t o m v.t-07), Daniel Wirestrand (t o m 0703), P-O Mars ( ) och Tommy Lundström ( 2007). KUNSKAPER Artediskolan har de fyra senaste åren fler behöriga elever till gymnasiet än riksgenomsnittet. Våren 2007 var 94,9 % behöriga till gymnasiet, vilket är högre än riksgenomsnittet som var 89,1 %. Andelen elever med betyg i alla ämnen är våren %. Detta är under riksgenomsnittet (76%). Den positiva trenden från de två tidigare åren bröts något Mest för att pojkarnas resultat försämrats. Det genomsnittliga meritvärdet för 9-orna vt-07 är 200,2 poäng. Detta är 7,1poäng lägre än riksgenomsnittet. Flickornas meritvärde, 218,6 poäng är högre än riksgenomsnittet (207,3) Pojkarnas meritvärde var dock mycket lägre än tidigare, och skillnaden var hela 34,6 poäng i jämförelse mot riksgenomsnittet. Skillnaderna mellan pojkar och flickor har minskat under några år men ökade igen En skillnad på 45,5 poäng är inte tillfredsställande. Det gäller att behålla flickornas resultat och förbättra pojkarnas. Kommunala vuxenutbildningen har satt 57 betyg på gymnasiekurser fördelade enligt följande: 8 IG, 27 G, 16 VG och 6 MVG. Grundläggande vuxenutbildning, Svenska för invandrare och individuella programmet har satt 46 betyg fördelade enligt följande: 9 IG, 20 G och 17 VG. Under hösten 07 ökade problemen med kränkande behandling, skadegörelse eller brist på trivsel. Åtgärder sattes in genom antimobbningsgruppen (KAME), även en utökning av assistenter gjordes. Under - 07påbörjades ett samarbete med socialtjänsten. Enligt elevenkäten svarade 83 % av eleverna att de kände sig trygga på skolan. En minskning från föregående år. 89, 9 % av eleverna känner att de har någon att vara med på skolan. Resultatet är lägre än året innan. En stor utveckling har skett gällande arbetet mellan skolans mentorer och deras mentorselever. ELEVMEDVERKAN För att stödja elevrådet har elevrådsstyrelsen fått utbildning och lärarstöd för elevrådsarbetet. Under den schemalagda mentorstiden har eleverna ett naturligt forum för elevdemokrati. Elevenkäten 2007 visar att vi blivit bättre på att involvera eleverna i planering och utvärdering av undervisningen. 63,8 % av eleverna anser att de får vara med och planera en höjning jfr. med ,9 % anser att de får vara med och utvärdera undervisningen. Detta är en försämring sedan 2006 med 9,9 %

6 Förvaltningsövergripande 6 (8) KYRKOVALLENS REKTORSOMRÅDE Smultronet Skolår 1-2 Fritidshem Arbetslag 3-4 Skolår 3-4 Kyrkovallens rektorsområde Tuvan Skolår 1-2 Fritidshem Arbetslag 5-6 Skolår 5-6 Bikupans särskola och Delfinens träningsskola Skolår 1-9 Förberedelseklass Skolår 1-9 Kyrkovallens skola har ca 280 elever i åldern 6-16 år. Inom området finns fyra fritidsavdelningar med totalt 120 barn inskrivna. Tre av dessa finns på Levarskolan samt en avdelning som på Artediskolan. Personalen är indelad i fem arbetslag Inom Kyrkovallens rektorsområde är alla anställda lärare behöriga. Under hösten invigdes den nybyggda skolan Levarskolan. Rektorer för Kyrkovallens rektorsområde är Margareta Brännlund. KUNSKAPER I skolår 2 har eleverna gjord diagnostiska prov i matematik och svenska. Resultaten har väglett pedagogerna i deras arbete med elevernas måluppfyllelse. Diagnoserna visar överlag på goda resultat. Resultaten visar inga större skillnader mellan flickor och pojkar, man kan se en marginellt lägre resultat för pojkar. I de nationella proven i skolår 5 är resultaten för flickorna sämre än för pojkarna. I matematik har 90 % klarat godkänt, fyra flickor har inte klarat godkänt. I svenska är 73 % godkända,,sju flickor och fyra pojkar blev inte godkända. I engelska är 78 % godkända sju flickor och fyra pojkar har inte klarat godkänt. ELEVMEDVERKAN Kyrkovallens skola åk 3-6 har ett väl fungerande klassråd och elevråd med regelbundna träffar. Eleverna får respons från skolledningen. Utifrån elevenkäten för år 2007 anser 80 % att de är med och planerar undervisningen. Det är en liten försämring jämfört med förra året. Av eleverna anser 85,3 % att de får vara med och utvärdera verksamheten. Jämfört med föregående är det en markant försämring. Särskolan arbetar med att utveckla elevernas demokratiska tänkande genom att diskutera aktuella händelser, vid konfliktlösning samt inom ramen för temaarbete och klassråd. En utsedd grupp arbetar vidare med den centrala likabehandlingsplanen så att arbetet i trygghetsteamet stämmer överens med planen. Samtal och diskussioner förs ständigt utifrån nya lagen. Enkäten visar att 96 % känner sig trygga på skolan. I elevenkäten framkom att 95,54 % av eleverna anser att Kyrkovallen och Tuvan är en bra skola. En övervägande del av eleverna känner sig inte mobbade.

7 Förvaltningsövergripande 7 (8) SÖDRA REKTORSOMRÅDET Södra rektorsområdets enheter Rundvik Lögdeå Bullens Förskola Skolår år Fritids Skogslyan (förskolan i Rundvik Skolår 1-6 bedrivs på entreprenad) Fritids Kringlan Nordmaling Skogsdungen 3 förskoleavd. 1-5 år Rödhakens förskola 1-5 år Tulpanens förskola 1-5 år Violen ( aug. 07) 16 dagbarnvårdare (förskolan Holken bedrivs på entreprenad) Rektorsområdets två skolor har hösten 2007 ca 120 elever och ca 50 barn av dessa går på fritids. Förskoleavdelningarna, som också bedriver verksamheten inom ramen för den allmänna förskolan, har ca 105 barn inskrivna. Familjedaghemmen har ca 75 barn inskrivna. I området finns två förskoleavdelningar som drivs på entreprenad. Rektorer för Södra rektorsområdet är Cecilia Karlsson och Monica Hägglund. KUNSKAPER I skolår 2 har eleverna gjord diagnostiska prov i matematik och svenska. Resultaten har väglett pedagogerna i deras arbete med elevernas måluppfyllelse. Diagnoserna visar överlag på goda resultat. Elever som inte klarat målen har fått extra stöd hos speciallärare/pedagog. I skolår 5 har de nationella proven i matematik, svenska och engelska genomförts på de båda skolorna. I Rundvik är resultaten i alla ämnen sämre än föregående år. I Lögdeå har provresultaten förbättrats från föregående år. ELEVMEDVERKAN Under året har elever och lärare tillsammans diskuterat utformningen av undervisningen och rasterna. I skolår 2-6 har eleverna klassråd en gång i veckan. Elevråd har hållits en gång per månad. Varje klass har två representanter. I skolår 2 planerar eleverna själva tre lektionstillfällen per vecka (Lögdeå) I elevenkäten svarar 81 % i Lögdeå och 65 % i Rundvik att de får vara med och planera undervisningen. I Lögdeå anser 91 % av eleverna att de får vara med och utvärdera undervisningen och i Rundvik är det 63 % som känner sig delaktiga i utvärderingen av sin egen undervisning. Under året har Rundviks skola arbetat med antimobbningsprogram vid misstanke om mobbing. Kompissamtal och Charlie används i skolorna för att bygga upp elevernas förmåga att känna empati, lösa konflikter, ta ställning och stå för sina åsikter. Samarbetsövningar och massage förekommer i de olika skolåret Både Lögdeå och Rundviks skolor har genomgått Friendsutbildning. Elevenkäten visar att 83 % av eleverna i Rundvik och 93 % av eleverna i Lögdeå trivs i skolan. 83 % av eleverna i Rundvik och 93 % av eleverna i Lögdeå känner sig trygga på skolan. Elevenkäten visar också att det finns ett antal elever som känner sig mobbade. Åtgärder har satts in för dessa elever.

8 Förvaltningsövergripande 8 (8) NORDÖSTRA REKTORSOMRÅDE Nordöstra rektorsområdets enheter Nyåker skolår 1-6 Fritids Krumeluren Pepparkakans förskola 1-5 år Håknäs skolår 1-3 Fritids Pärlugglan Kullerbyttans förskola 1-3 år 4-5års förskola i skolans lokaler Gräsmyr skolår 1-6 Fritids Skalman Vintergatans förskola 1-3 år (Solen och Månen) Stjärnans förskola 4-5 år Hörnsjö Tårtans förskola 1-3 år Marängens förskola 4-5 år (Här finns också Hörnsjö friskola med tillhörande fritidshem som drivs i egen regi) Rektorsområdet har hösten 2007 ca 117 elever och av dessa har ca 66 fritidsplats. Elevantalet i Gräsmyr är stabilt och förväntas stiga inom de kommande åren. I Håknäs och Nyåker viker elevantalet framöver. I områdena planeras lokal- och personalintegrering av verksamheterna för att klara att bedriva en kvalitativ verksamhet med få barn/elever. Områdets förskolor (7 avdelningar) har ca 100 barn inskrivna. Rektorer för Nordöstra rektorsområdet är Ulrika Hurdén och Monica Hägglund (Hörnsjö, Vintergatan och Håknäs ) KUNSKAPER I skolår 2 har DLS (Diagnos Läs och Skriv) gjorts i svenska samt skolverkets diagnos i matematik. Resultaten har väglett pedagogerna i deras fortsatta arbete med eleverna. Åtgärdsprogram har upprättats för elever som inte klarat godkänt. I skolår 5 har nationella prov i matematik, svenska och engelska genomförts. Resultatet är fortsatt goda. Det finns i ämnet matematik elever som inte klarat de nationella proven. Det är en liten elevgrupp och varje enskild elev utgör ca 5 % ELEVMEDVERKAN Gräsmyr Genom ett aktivt arbetssätt vid planering och utvärdering tränas eleverna i att vara delaktiga. I elevenkäten svarar 72 % att de får vara med och planera och känner att de är delaktiga i utvärderingen av skolarbetet. Nyåker Nyåkers skola har regelbundna stormöten där eleverna bl.a. utformat trivselregler mm. Dessa trivselregler utvärderas varje vecka. I elevenkäten svarar 89% att de får vara med och planera skolarbetet och att de är delaktiga i utvärderingen av skolarbetet. Håknäs Klassråd, elevråd hålls regelbundet och eleverna har en förslagslåda för idéer till klassrådet. I elevenkäten svarar 100% att de får vara med och planera skolarbetet och att de är delaktiga i utvärderingen av skolarbetet. Under - 07 har likabehandlingsplaner arbetats fram i Gräsmyrs, Håknäs och Nyåkers skolor, fritidshem och förskolor. I Gräsmyr jobbar man för att alla barn och vuxna ska känna varandra. Elevenkäten visar att 96 % av eleverna trivs och 94 % känner sig trygga på skolan. I Nyåker känner alla barn alla vuxna och alla vuxna känner alla barn. Detta skapar trygghet. Elevenkäten visar att 93 % av eleverna trivs på skolan och att 100 % känner sig trygga. I Håknäs ligger en fungerande likabehandlingsplan till grund för verksamheten. Elevenkäten visar att 84 % trivs bra i skolan. Nästan 100 % har en stor trygghet.