Handelsanalys Torsby kommun. Slutrapport

Transkript

1 Handelsanalys Torsby kommun Slutrapport

2 Sammanfattning Juni Strategi har under januari-mars 2019 genomfört en handelsanalys för Torsby kommuns räkning. Uppdraget har omfattat såväl kvantitativa analyser som kvalitativa analyser och workshop på plats i Torsby. De övergripande slutsatserna är främst: Alla utbudspunkter stärker tillsammans Torsby som varumärke, de har tydliga olika roller. Varje utbudspunkts tydliga karaktär bör bevaras så dessa kompletterar helheten (t.ex. rationalitet i Kajshea, mötesplatser och shopping i stadskärnan, vardagshandel i Toriarondellen). Samarbetet som fungerat väl bör värnas varmt. Alla flöden som möjliggör stärkt handel bör också värnas (turister, besökare, norrmän), basen är dock de boende och en lokal stolthet stärker handeln även för besökare. Överlag kan handeln samarbeta ännu mer med events och lyfta in t.ex rallyt in i butiker och restauranger med simulatorer, erbjudanden och öppettider. E-handeln bör bevakas och möjligheterna från densamma kan nyttjas lokalt med digitala butiker, hemkörning etc. Nya handelsetableringar i kommunen bör förläggas intill/inom befintliga utbudspunkter. Vid etablering slår lika mot lika etableras dagligvaror externt vid Kajshea påverkar detta t.ex. främst Toriarondellens externa dagligvarubutiker. Stadskärnan är Torsbys handels centrala motor och en stor bidragande faktor till hur hela kommunens handel definieras. Viktigt är att ärendehandel såsom Systembolag, dagligvaror och Apotek finns kvar här. Stadskärnan bör även vara fokus för restauranger, caféer, shopping (såsom beklädnad och heminredning) och fortsätta utvecklas som den sociala mötesplatsen. Kajshea är Torsbys rationella handelsplats; det är även enkelt och prisvärt. Fokus här bör vara rationell externhandel och nya etableringar bör vara omlokaliseringar av ex. byggvaruhandel eller annan ärende-handel. Snabbmatsrestaurang kan också komplettera utbudet här. Utveckling av den fysiska tillgängligheten är påbörjad. Alltför expansiv etablering av sällanköpsvaruhandel här påverkar stadskärnan, dagligvaror påverkar främst ICA och Coop i Toriarondellen. Toriarondellen med Coop och ICA är den handelspunkt som löser boendes och besökares vardags- och livsmedelshandel. Fokus här är att underlätta i vardagen med god tillgänglighet; såväl i skyltning som öppettider. Ytterligare förstärkning av området skulle möjligen vara en snabbmatsrestaurang. Skyltning från rondellen/ utfarterna från butiks-parkeringarna in mot stadskärnan kan stärkas. Expansion inom sällanköpsvaror här påverkar stadskärnan. Långflon är Torsbys handelssatellit, med ett eget upptagningsområde som sträcker sig in i Norge och runt närliggande skidorter. Utvecklingen här har liten påverkan på Torsbys övriga handel och bidrar snarare till ett större inflöde till kommunen. Därför kan Långflon utvecklas med mer handel, besöksnäring och aktiviteter utan att detta försvagar övriga större utbuds-punkter i centrala Torsby. 2 Torsbys övriga utbud bidrar till en levande landsbygd och även service för turister och besökare. Kommunen bör verka för att behålla butiker på Torsbys mindre orter i möjligaste mån. Ett utbud här stärker lokalsamhällena och även kommunens totala handelsutbud.

3 Innehåll KAPITEL SID Sammanfattning 2 Om uppdraget 4 Generell omvärldsanalys 5 Torsby kommuns handel idag 6 Demografi 10 Handelstrender 15 Sammanfattning i SWOT 23 Besöksnäringens förutsättningar 24 Detaljhandelns förutsättningar och utveckling 30 Roller och framtidsplaner 31 Konsumtionsprognos 36 Efterfrågan och köptrohet 42 Nya etableringar och dess konsekvenser 45 Slutsatser och rekommendation 48 Bilagor

4 Om uppdraget BAKGRUND Torsby kommun får återkommande förfrågningar om etableringar både i centrum och inom externhandeln. För att politiker och tjänstemän ska kunna få underlag att fatta faktabaserade beslut för den totala handelns utveckling, såväl dagligvaror som sällanköpsvaror, både på kort- och lång sikt, har nu kommunen beslutat sig för att genomföra en handelsutredning där nuläget och framtida möjligheter undersöks. UPPDRAG Mot bakgrund av ovan har Juni Strategi genomfört en analys av detaljhandeln i kommunen med avstamp från en nulägesanalys, hänsyn har även tagits till besöksnäringen. De olika ingående delarna beskrivs i pilen nedan. Uppdragsgivare är Torsby Kommun. Uppdraget har genomförts av Mona Kjellberg (uppdragsansvarig), Erik Simonsson, Richard Hall och Anna Persson under våren Generell omvärldsanalys av Torsbys omvärld och roll i regionen, samt handels- och konsument-trender 2. Besöksnäringen i Torsby 3. Detaljhandelns förutsättningar och utveckling i Torsby 4. Nya etableringar och dess konsekvenser 5. Sammanfattning, rekommendationer och slutsatser (denna del inkl. en förankringsworkshop) 4

5 Generell omvärldsanalys Statistik, trender och omvärld

6 Torsby kommuns handel idag

7 Torsbys största utbudspunkter idag Torsby kommun har en gränshandelsplats i Långflon i norra kommunen, i övrigt är detaljhandeln i huvudsak koncentrerad till tätorten och dess omnejd. Platsbesök gjordes en fredag i mitten på januari. Kajshea Bygg- och ärendehandel Centrum Kajshea är en nybyggd rationell handelsplats med tre större butiker. Under platsbesöket var i synnerhet Dollarstore välbesökt. Trafikkorsningen intill medförde köer och korsande trafik samt vänstersvängar som upplevdes farliga. Toriarondellen Torsby har även två större dagligvarubutiker utanför stadskärnan intill Toriarondellen; ICA och Coop. Butikerna upplevdes som fräscha och välbesökta under platsbesöket. Torsby centrum har en småskalig karaktär och är kommunens mötesplats, när Juni Strategi gjorde platsbesök, upplevdes antalet besökare och kunder stort och bilar fick vänta på parkeringsplats. I övriga delar av Torsby kommun finns även lokala livsmedelsbutiker och lanthandlare. Dessa lever på sitt närområde och besökare och kommer inte behandlas separat inom ramen för denna rapport. 7

8 Index Butiker i centrum Grafen till höger visar omsättningen (indexerad till 100 år 2013) för 16 st. butiker (endast aktiebolag som har känd omsättning) i Torsby centrum. Kläd- och heminredningsbutiker har ökat sin omsättning medan övriga butiker antingen minskar eller ligger relativt stilla års omsättning är ännu inte sammanställd. Indexet för restaurang/café ökar markant under perioden, vilket delvis beror på att det under startat en ny restaurang/café per år Omsättning per år, index=100 år 2013 Tillkommande restauranger Restaurang/café Kategori Antal butiker Total omsättning (tkr) 2017 % skillnad Butiker, varuhus och stormarknader* 2 st % Butiker för informations- och kommunikationsutrustning 2 st % Butiker för heminredningsartiklar och husgeråd 3 st % Butiker för kultur- och fritidsartiklar 2 st % Klädesaffärer 3 st % Sko- och väskaffärer 2 st % Butiker för övriga hushållsvaror 3 st % Restaurang/café 5 st % Total 22 st % *Exkl. Coop & Pekås 8

9 Omsättning norska kronor (mrd) Gränshandeln Den norska gränshandeln ökade med 9 %, till en omsättning om drygt 15 miljarder norska kr Det motsvarar omkring 1,5 procent av norsk BNP. Handeln i centrala Torsby har en del norska kunder, enligt lokala handlare ca 15 % på årsbasis. De norrmän som handlar i centrala Torsby har oftast en koppling till kommunen, så som att de äger en stuga t.ex. Långflon är däremot en renodlad gränshandelsplats, med endast 3 personer som bor i byn. Långflon omsätter ca 245 mkr (år 2018) och omsättningen har stadigt ökat för varje år, från ca 190 mkr år Enligt ägaren är ca 80 % av kunderna norrmän. I upptagningsområdet finns utöver boende ca 6 miljoner gästnätter varje år då Långflon har nära såväl skidorterna Trysil som Sälen och Branäs i tillägg till sommarturism (ägarens uppgifter). Gränshandeln har haft en mycket stark utveckling det senaste decenniet och även skapat debatt i Norge då köpkraft flödar till svenska gränshandelsplatser. Butikspriser för ett flak läsk i Norge ligger cirka fyra gånger över svenska nätpriser, såväl pga av en mycket hög sockerskatt som pga av förhållandet mellan den svenska och norska kronan. I budgetförhandlingarna i stortinget har både sockerskatten och taket för momsfria varuköp i Sverige blivit heta frågor. Den senaste höjningen av sockerskatten medförde en ökning för gränshandeln, men olika uttalanden av gränshandelsplatser visar på de själva inte ser en stor risk om skatten sänks igen, vilket föreslogs i regeringens senaste budget (dock inte på läsk och saft). Nätköp för upp till 350 norska kr är momsfritt och dessutom befriat från den omstridda norska sockerskatten. Det kan göras obegränsat antal köp efter varandra, så något tak finns egentligen inte. De norska kunderna plockar ofta ut sina svenska leveranser på utlämningsplatser i just de butiker i Norge som påverkas negativt av gränshandeln, vilket medför ytterligare debatt. De norska shoppingturerna, som ibland något nedsättande kallas "Harryturer" i Norge, går i första hand till Strömstad, Charlottenberg och Töcksfors Norsk gränshandel i norska kronor (mrd kr) 15,1 13,3 13,9 14,1 13,8 10,5 11,5 11, Årtal Källa: SSB 9

10 Demografi

11 Antal invånare Åldersstruktur och prognos Torsby kommun I grafen till höger visas åldersstrukturen i Torsby kommun 2018, 2024 och Under 2020-talet förväntas befolkningsmängden bland både unga och vuxna i arbetsför ålder att minska. Den äldre befolkningen, 75+ år, förväntas att öka i antal i och med förskjutningar i åldersstrukturen Befolkningsprognos per åldersgrupp, Torsby kommun Vad gäller detaljhandeln tenderar barnfamiljer och vuxna i arbetsför ålder vara de som konsumerar mest, vilket gör att den prognosticerade åldersstrukturen kommer att ha en viss dämpande effekt på kommuninvånarnas framtida köpkraft (pga en åldrande befolkning) Åldersgrupp Källa: Torsby kommun 11

12 Handelns upptagningsområden Juni Strategi har bedömt upptagningsområdena för Torsby kommuns handelsplatser. Upptagningsområdena baseras endast på de boende. I tillägg till de boende i dessa områden tillkommer inköp från turister, förbipasserande och andra besökare. Grunden för dessa handelsplatser är dock de boende i upptagningsområdena. Sekundärområde Långflon bedöms ha största delen av sitt primärområde i de angränsande norska kommunerna Butikernas omsättning Turister och andra besökare Primärområde Sekundärområde Boende i sekundärområdet De boende i primärområdet bidrar med den största delen och grunden för butikernas lönsamhet Primärområde Sekundärområde Centrala Torsby, Toriarondellen och Kajshea bedöms främst ha kommunen och delar av Sunne som primärområde 12

13 Antal invånare Befolkningsprognos Upptagningsområde för Torsby centrum och Kajshea (endast permanentboende) I grafen till höger visas befolkningsprognosen för det bedömda upptagningsområdet för handel i centrala Torsby, Toriarondellen och Kajshea. Det primära upptagningsområdet bedöms vara den egna kommunen, samt nordöstra Sunne. Detta inkluderar inte alla turister, stugägare och andra besökare som handlar i kommunen Befolkningsprognos, Primärt & Sekundärt upptagningsområde för Torsby centrum och Kajshea För områdena prognosticeras befolkningsutvecklingen att vara negativ Sekundärområde Primärområde - 6 % Sekundär område - 6 % Primärområde Källa: SCB, kommunernas Torsby centrum hemsidor och framskrivningar av Juni Strategi (se bilaga) 13

14 Antal invånare Befolkningsprognos Upptagningsområde för Långflon (endast permanentboende) I grafen till höger visas befolkningsprognosen för de bedömda upptagningsområdena (primär- och sekundära) för Långflon. Områdena är också markerade på kartan nedan till vänster. Dessa inkluderar inte alla turister, stugägare och andra besökare som handlar i kommunen Befolkningsprognos, Primärt & Sekundärt upptagningsområde för Långflon Det primära upptagningsområdet består av norra Torsby kommun samt de norska kommunerna Trysil, Åmot, Eleverum, Våler och Åsnes Sekundärområde +3% Det sekundära upptagningsområdet består av norra Malung-Sälen kommun samt de norska kommunerna Hamar, Løten, Stor- Elvdal, Rendalen, Engerdal och Lillehammar Sekundärområde Primärområde + 8% Sekundärområde +3% Primärområde Källa: SCB, SSB, kommunernas hemsidor och framskrivningar av Juni Strategi (se bilaga) 14

15 Handelstrender

16 Om trender Begreppet trender kan användas i olika betydelser, ibland för att beskriva en modetrend, det vill säga en kortsiktig fluga. I denna rapport används dock begreppet trender för att beskriva trögrörliga mekanismer som rör sig i en bestämd riktning. Hur detaljhandeln utvecklas, vilka nya utbud, tjänster och inriktningar som dyker upp beror på en mängd olika faktorer. De flesta kan dock härledas till ett fåtal strukturella samhällsförändringar som präglar vår samtid. Tidigare samhällsförändringar har exempelvis varit Bondesamhället och Industrialismen. Detta är extremt trögrörliga och stabila strukturella förändringar. Idag talar vi istället om nya tidens GUD; Globaliseringen, Urbaniseringen och Digitaliseringen. Förändringarna ger i sin tur upphov till ett antal långsiktiga samhällstrender som ger konsekvenser inom konsumentbeteende och detaljhandeln. Man kan likna detta vid ett isberg, där det vi ser är synliga yttringar av underliggande faktorer. Om isberget undersöks nedifrån och upp så kan trenderna fångas upp och en strategi och koncept som är i framkant skapas. Konsekvenser för Torsby Höga krav från boende, möjlighet att bli sociala mötesplatsen, ökande köpkraft för café/restaurang, dålig lönsamhet i sällanköpsbutiker, stor e-handel Långsiktiga handelstrender Digitalisering, Strukturomvandling, Miljömedvetenhet, Individualism, Tjänster kopplade till varan, Polarisering, Mångfald, Lågpris, Transparens, Utländsk konkurrens, Branschglidning Megatrender / Strukturella samhällsförändringar (tidigare Bondesamhället, Industrialismen), Digitaliseringen, Urbaniseringen, Globaliseringen, Hållbarhet & klimat Vad vi kan se för tecken Underliggande trögrörliga trender 16

17 Utvalda konsumtionstrender E-handeln: E-handel växer i snitt med knappt 20 % (ca 7 mrd kr) per år jämfört med den totala detaljhandeln som växer med ca 5 % (ca 30 mrd kr) per år. Antalet digitala infödingar (personer födda efter 1987) tar allt större plats och den demografiska förskjutningen ger e-handeln ytterligare en skjuts framöver. Konsekvensen kan bli färre fysiska butiker, färre anställda inom butik och prispress. Förra året tog e-handeln hand om hela sällanköpshandelns totala tillväxt i Sverige. Hållbarhet: Försäljningen av ekologiska varor ökar, speciellt inom dagligvaruhandeln. Det finns en högre medvetandegrad bland konsumenter om såväl ekologisk som social hållbarhet. Individualism: Konsumenter ser och kräver alltmer personligt anpassade lösningar och varor. Detta syns bland annat på hur man kan skapa egen design på nätet samt personligt anpassade extraerbjudanden från dagligvarubutikerna. Besöksnäring och den sociala mötesplatsen: Utländska turister ökar alltmer i Sverige; natur, ren luft, vildmark och god mat med lokalproducerade råvaror lockar. Vi äter alltmer ute och kaféer har blivit våra nya vardagsrum. Hotell, restauranger och kaféer är de sociala mötesplatserna i storstäderna och den trenden sprider sig alltmer ut i landet. Tjänster: Kopplade tjänster till produkten blir allt vanligare. Bland annat säljer många elektronikbolag försäkringar och löpskor säljs tillsammans med fotvård och löpcoacher m.m. Branschglidning: En större branschglidning har skett inom handeln. Dagligvarubutiker är en av de största fysiska försäljningskanalerna för böcker och sportbutiker för kläder etc. Strukturomvandling: Denna trend har pågått under lång tid. På 1970-talet fanns det knappt dagligvarubutiker i Sverige, idag är siffran under Vi ser i större utsträckning få stora handelsplatser på bekostnad av många små. Polarisering: Det har skett en polarisering inom handeln; antingen premium/personlig service eller lågpris. 17

18 Andel av tillväxt E-handelns utveckling Exempel på hur trenderna yttrar sig Sverige År 2018 ökade e-handelns omsättning med 15 %, motsvarande 10 miljarder kronor jämfört med år Det är framförallt inom sällanköpshandeln som e-handeln tar marknadsandelar. Stapeldiagrammet till höger visar sällanköpshandelns tillväxt i Sverige under åren År 2018 var året då e-handeln inte endast tog tillvara på all tillväxt inom sällanköpshandeln utan dessutom tog 13% av försäljningsandelarna från butikerna. Jämförs detta med 2015 års fördelning av tillväxten inom sällanköpshandeln då de fysiska butikerna stod för 77% av tillväxten går det att se hur snabb förändringen varit. Tabellen nere till höger visar omsättningen och tillväxten för olika delbranscher under De branscher som idag har den största omsättningen i e-handeln är Hemelektronik och kläder/skor. Inredning/möbler och sport/fritid har i dagsläget en låg omsättning men växer snabbt. Livsmedel, den bransch som inte tillhör sällanköpsvaruhandeln, är branschen som haft den starkaste tillväxten under 2018 med 27%. Detta kan jämföras med tillväxten i livsmedel för de fysiska butikerna som under 2018 var 2,6%. Källa: E-handelsbarometern, HUI och Dagligvaruindex, Svensk Dagligvaruhandel 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% -20% Delbranscher 23% 77% Sällanköpsvaruhandelns tillväxt i Sverige 42% 58% 94% 6% 113% -13% Butik E-handel Branschernas omsättning i E-handeln 2018 (mdkr) Branschernas tillväxt i E-handeln 2018 Hemelektronik 15,6 12% Kläder/skor 11,6 13% Byggvaror 4,7 10% Böcker/media 4,6 6% Inredning/möbler 3,7 22% Sport/fritid 3,3 21% Barnartiklar/leksaker 2,5 17% Livsmedel 5,8 27% 18

19 E-handelns utveckling Exempel på hur trenderna yttrar sig Värmlands län Postnord har i sin rapport E-barometern frågat personer om deras e-handelsvanor under den se senaste två åren. Svaren har gjort att man i år har möjlighet att studera e-handeln på regional nivå uppdelat efter Sveriges 21 län. I grafen till höger presenteras resultatet för de tre län som hade den högsta e-handelskonsumtionen per person, tre län som placerade sig i mitten, de tre länen som placerade sig sist och Värmlands län som hade den 18:e högsta e-handelskonsumtionen per person år Vidare redovisas andelen av befolkningen som har e-handlat någon vara och/eller som har e-handlat livsmedel under perioden. Orsakerna till att människor väljer att handla på nätet skiljer sig mellan de olika länen. I län som innehåller mindre städer och landsbygd likt Värmland är den främsta orsaken att produkten inte finns att köpa i den fysiska butiken. Lågt utbud av fysiska butiker förklarar bland annat att e- handelskonsumtionen per person är näst högst i Blekinge och att det är det länet där störst andel av befolkningen har e-handlat. Det handlar i mindre utsträckning om att det är bekvämare att handla på nätet som är fallet i storstäderna. Vad gäller livsmedelshandeln på nätet bedrivs den på två olika sätt. Dels genom hemleverans dels genom click and collect dvs att man hämtar den mat man beställt på nätet i butiken. Det ställer krav på lokala butikshandlare i mindre befolkningstäta län som kanske inte alltid har möjlighet att bedriva vare sig hemleverans eller click and collect. På grund av detta syns en tydlig trend där de län med en stor befolkningsmängd och täthet har högst andel människor som e-handlat livsmedel. Källa: E-handelsbarometern, HUI Län E-handelskonsumtion per person* (kr) Andel som har e-handlat* Andel som har e-handlat livsmedel* 1. Stockholm % 12,3% 2. Blekinge % 5,6% 3. Uppsala % 8,0% 9. Västernorrland % 6,3% 10. Jämtland % 7,8% 11. Skåne % 7,6% 18. Värmland % 6,0% 19. Kronoberg % 5,1% 20. Halland % 7,6% 21. Gotland % 7,4% *Avser en genomsnittlig månad under mätperioden januari 2017 till november

20 Antal fysiska butiker Strukturomvandlingen Exempel på hur trenderna yttrar sig I tillägg till e-handelns påverkan på fysiska butiker har det skett en enorm strukturomvandling av butiksnätet i Sverige. Utbudet har under de senaste decennierna i allt högre grad lokaliserats till ett fåtal starka platser och aktörer. Detta har till exempel medfört att många svenska stadsdelscentrum för en tynande tillvaro i den hårda konkurrensen från externhandel, stadskärnan och stormarknader. Trenden hänger även ihop med polariseringen som skett inom handeln, denna syns kanske som tydligast inom elektronikhandeln. Inom elektronikhandeln har butikerna i hög grad pressats till ytterligheterna; antingen premium med hög grad av service eller lågpris, mellan segmentet har till stor del konkurrerats ut. Var människor väljer att handla drivs av utbudet på platsen, tillgänglighet, närvaron av annan service, samt hur attraktiv en handelsplats upplevs Antal butiker i Sverige Heminredningsbutik Kultur- och fritidsbutik Varuhus, stormarknader Elektronikhandel Hushållsvaror Speciallivs, Systemet och tobak Källa: SCB 20

21 Antal gästnätter Antal Ökad besöksnäring & restaurang Exempel på hur trenderna yttrar sig Quattroporte har på uppdrag av ICA Fastigheter genomfört en trendanalys kring hur framtidens livfulla platser kan skapas. I utredningen ingår bland annat en big data-analys, illustrerad i diagrammet nedan. Sällanköp i fysiska butiker spås minska medan intresset för mat och dryck spås öka ytterligare. Framtidens livfulla platser, Quattroporte/ ICA Fastigheter 2018 Med ett ökat välstånd ökar möjligheterna till att resa, äta på restaurang och ledig tid. I Sverige har vi nu de t.ex. friskaste och mest välbeställda pensionärer vi någonsin haft ur ett historiskt perspektiv. Detta gynnar besöksnäringen och centrums möjlighet att bli den sociala mötesplatsen. Såväl utländska besökare som svenska turisters gästnätter ökar i Sverige och i Värmland. Restaurang- och cafétrenden är också mycket stark och antalet enheter har de senaste åren ökat stadigt. Förutom dagligvaruhandel kan det, även i små stadskärnor och stadsdelscentra, finnas frisör, kemtvätt, viss fackhandel samt ett par restauranger och kaféer. De ligger bra till för människor med eller utan bil, fungerar som en lokal träffpunkt och möjliggör snabba ärenden. De utgör således en vital del i tidsjakten och kan också vända sig till närbelägna arbetsplatser med t.ex. färdiga lunchpaket. Stigande inkomster, urbaniseringen och stadens förtätning, bidrar också till bättre förutsättningar för butiken på hörnan. Tidseffektiv konsumtion i stadsdelscentrum kan medföra att dessa centrum klarar sig om de rustas och erbjuder bra vardagskonsumtion. Annars kommer de att fortsätta tappa marknadsandelar. SKL & Trafikverket 2015 Antal gästnätter i Sverige Antal restauranger i Sverige Källa: Tillväxtverket Källa: SCB 21

22 Ökad E-handel Ökad besöksnäring Strukturomvandling De utvalda trendernas påverkan på kommunen Inom livsmedel är risken och effekten inte lika stor från en ökad e-handel, de lokala butikerna står ofta själva för utbudet. Eftersom Torsby är väl försett med butiker har dessa möjligheten att leverera färska varor med bra leveranstider. För att fortsätta möta kundernas efterfrågan måste dock dagligvarubutikerna erbjuda även digitala kanaler. För fysiska sällanköpsbutiker är påverkan desto större, varorna är inte lika känsliga för långa transporter och priset blir ofta avgörande här gäller det att aktivt erbjuda parametrar som inte erbjuds via nätet lokala tjänster och samarbeten, service, bemötandet - en levande stadskärna. Här har Torsbys centrala handel en god grund då tidigare enkätundersökningar ger just bemötandet i butikerna ett mycket bra betyg. Besöksnäringen har i hela landet visat på en stadig tillväxt, så även i Torsby. Många av de aspekter som lockar besökare till en plats gynnar även den egna befolkningens konsumtion. Exempel kan vara att skapa attraktiva, mysiga miljöer, tillgänglighet etc. Strukturomvandlingen inom handeln har pågått under lång tid och framöver kommer inte påverkan från denna vara lika stor, som exempelvis det stora paradigmskiftet handeln ställs inför tack vare e-handelns utveckling. I Torsby bör kommunen vara aktsam så inte en strukturomvandling påverkar stadskärnehandeln negativt. 22

23 Sammanfattning: SWOT SWOT centrala Torsby SWOT Långflon Styrkor Svagheter Styrkor Svagheter Samlad handel med tydlig stadskärna Kajshea har ökat inflödet Ökad omsättning för beklädnad och heminredning Den sociala mötesplatsen, trevligt Nära sjukhuset Högt betyg för bemötande i butikerna Stor besöksnäring och många turister Tydlig olik identitet för utbudspunkterna I princip inga tomma lokaler/fullt uthyrt Gratis parkering, bra infrastruktur (flyg, tåg, buss) Kontinuerlig utveckling och bostäder i centrum Många trevliga restauranger Bra samarbete mellan kommun och näringsliv Aktiva fastighetsägare och välskötta hus Hot Relativt litet kundunderlag Torsby för litet för etablering av vissa kedjebutiker, tex. H&M som efterfrågas av kunderna Parkeringen full i centrum, men finns parkering som inte nyttjas. En del arbetande ställer sig på kundernas parkering Upplevd farlig trafikkorsning intill Kajshea (denna åtgärdas nu) Ingen taxi Få kvällsöppna restauranger svårt att få en levande kvällsekonomi i Torsby Möjligheter Ökande omsättning Stort antal gästnätter i omlandet utöver de boende Norrmän, en köpstark målgrupp Hot Förändrade köpmönster hos norrmän, ändrad kronkurs eller beskattning i Norge Konkurrens från annan gränshandel Få boende i direkt närhet Möjligheter Utöka platsen till att omfatta fler aktiviteter och ett större kommersiellt utbud Minskande befolkning i upptagningsområdet E-handelns påverkan på fysiska sällanköpsbutiker Ökad besöksnäring Ökat underlag för café och restaurang Inkorporera e-handel i befintliga sällanköpbutiker för att utöka kundunderlaget E-handel för dagligvaror i närområdet Skyltning till fria parkeringsplatser och informera handlare om vikten av att kunderna har bästa platserna Outnyttjad potential i Norgehandeln Möjligen kan öppettider skjutas framåt på helger, lika många timmar men senare (kräver dock mer OB-tillägg) SWOT:arna är ett resultat från Juni Strategis egen analys samt input från en gemensam workshop, beskriven i sista kapitlet. Övriga kommunen har styrkor så som välmående lanthandlare och lokala butiker och svagheter så som stora avstånd och ibland få närboende, SWOT:arna nedan fokuserar dock på de stora utbudspunkterna. 23

24 Besöksnäringens förutsättningar

25 Antal gästnätter Besöksnäringen i Värmland År 2017 skedde den största relativa ökningen av antalet gästnätter i Blekinge och Värmland. I Värmland var antalet gästnätter totalt nästan 2,3 miljoner. Svenskar stod för 66 %, norrmän för ca 17 % och tyskar för ca 5 %. Torsby har en positiv trend, till skillnad mot exempelvis närliggande Sunne (i den nedbrutna statistiken saknas dock 2017). Kommunen har flera besöksanledningar och även många event över året som lockar besökare. 120% Typ av besök/turism i riket och Värmland, Antal gästnätter och turistens härkomst i Värmland Totalt, alla hemländer varav Sverige varav Norge 100% 80% 60% 40% 20% 0% 32% 36% 14% 8% 6% 9% 48% 47% Värmlands län Riket Affärsresenärer Konferensdeltagare Gruppresenärer Fritidsresenärer Källa: SCB, Tillväxtverket Antal gästnätter i Torsby och närliggande kommuner Källa: SCB, Tillväxtverket 25 Eda Hagfors Sunne Torsby

26 Besöksnäringen och detaljhandeln Den omsättning som besökare inbringar kan i Torsby delas upp i två tydliga kategorier. Dels finns gränshandeln och framförallt norrmän som åker till Torsby med det primära syftet att handla och dels finns besökare/turister till rallyt, Branäs, skidtunneln eller annat och som handlar i anslutning till sitt besök. För att undersöka och utvecklas inom dessa olika kategorier krävs att Torsby kommun fokuserar på kategorierna var för sig - även om synergier såklart finns. Shoppingturism Renodlad shoppingturism Turismshopping Långflon Torsby Evenemang; Rallyt, Svennis Cup, Torsbymârten, Torsbykalaset, tidigare Art scape mm Besöksmål; skidtunneln, Branäs, natur mm Konst från Art Scape

27 Torsby kommun har många evenemang Torsby är en aktiv kommun med många evenemang, fördelade på olika målgrupper och över olika årstider. De största evenemangen är Svenska Rallyt, Torsbykalaset, Torsbymârten, RallyCrossen i Höljes och Svennis Cup. Evenemangen ger många besökare över året, vilket i sin tur ger en bättre omsättningspotential i detaljhandelns butiker. En analys tas fram av Visit Värmland i skrivande stund 27

28 Rally Sweden, besökare Det största evenemanget i nuläget är Svenska Rallyt. Juni Strategi har inte kunnat hitta tidigare studier som specifikt studerat rallyts effekt på Torsbys lokala handel, och detta ingår inte heller i föreliggande rapport och uppdrag. Studier har dock gjorts i t.ex grannkommunen Malung, där dansbandsveckan är ett viktigt event. Analysen som genomfördes år 2015 av företaget Resurs AB drog slutsatsen att dansbandsveckan ger Malung en omsättning lokalt om 43 mkr. Under denna vecka säljer tex ICA i Malung lika mycket som under flera vanliga sommarveckor ackumulerat. Dansbandsveckan lockar ca personer till Malung och tomma lokaler fylls med tillfälliga butiker. Dansbandsveckan har även stor positiv inverkan på livsmedelsbutikerna, ca 20 mkr av ovan beräkning förläggs på livsmedel. I jämförelse med Dansbandsveckan har Rallyt dubbla antalet besökare, vilket tyder på att omsättningen som generas till Torsby borde vara än större. Juni Strategi har intervjuat lokala handlare som vittnar om en betydande ökning av omsättning under rallyveckan, liksom under andra evenemang i kommunen. 28

29 Besöksanledningar Torsby har flera besöksanledningar för turismen under såväl sommar- som vintertid. Sommartid besöker många fritidshusägare kommun, men även andra turister till camping, skidtunneln, vandring och fiske mm. Vintertid är det främst vintersportanläggningar som lockar, såsom Branäs, Hovfjället och skidtunneln. Torsbys handel gynnas även av närliggande skidorter som Sälen, då exempelvis resvägen från Göteborg går via Torsby till Sälen. Besökarna och turisterna till kommunen har störst gynnsam effekt på dagligvaruhandeln. Alla insatser som görs inom besöksnäringen är positiva för kommunens detaljhandel, i synnerhet dagligvaruhandeln. Branäs Om kommunen har bestämt sig för att vara en attraktiv kommun då är besöksnäringen det absolut bästa skyltfönstret för inflyttning. Den höjer attraktiviteten och skapar nya arbetstillfällen. Pia Jönsson-Rajgård, Tourism i Skåne (Arena för Tillväxt). Hovfjället Torsby & skidtunnel 29

30 Detaljhandelns förutsättningar och utveckling i Torsby

31 Roller och framtidsplaner

32 Handelsplatsernas olika roller MYSIGA/SOCIALA Stadskärnan Den sociala mötesplatsen Caféer, restauranger Samhällsfunktioner Systembolag & apotek Evenemang Torsbys olika utbudspunkter har tydliga roller som särskiljer sig från varandra, vilket är positivt. Inom handel så slår lika mot lika, dvs nya etableringar tenderar att påverka liknande utbud mest. I Torsby ger de olika handelsplatsernas karaktär en tydlig inriktning, vilken kan styra såväl framtida etableringar inom som utveckling av de olika handelsplatserna. Rollerna beskrivs schematiskt i modellen till höger. Stadskärnan har namngetts som den mysiga/sociala utbudspunkten, här bör dock poängteras att det är viktigt att hålla kvar ärenden i centrum för att boende och besökare ska fortsätta ge goda förutsättningar för verksamheterna här därför är en stark rekommendation att t.ex Systembolaget och Apotek ligger kvar inne i centrum. RATIONELLA Kajshea TILL VARDAGS Toriarondellen Rationellt & enkelt Prisvärt Närliggande kommuner och Torsbybor Vecko- och dagshandla Livsmedel Enkelt på väg till fjällen Inköp till stugan, rallyteamet eller Svennis cup-laget SMART FÖR NORRMÄN och besökare Långflon Gränshandel och norrmän Skid- och friluftsturism Bygg- och ärendehandel utanför stadskärnan 32

33 Lokala landsbygdsbutiker Inom Torsby kommun finns flera eldsjälar och krafter som arbetar med att stärka och behålla handeln på landsbygden. Några exempel är butiken i Ambjörby som sedan 2010 drivs av den lokala fotbollsföreningen, butiken i Sysslebäck där Konsum Värmland invigde en ny butik så sent som år 2007 och lanthandeln i Höljes som nyinvigdes år 2013 med nya ägare. På turistorter så som Branäs finns också flera butiker och restauranger. Google maps karta över Torsby kommuns övriga utbud Ombud för Systembolaget finns i de flesta butikerna på Torsbys landsbygd. En butik på en mindre ort uppfyller ofta fler behov än bara försäljning av livsmedel, ofta har butiken exempelvis en viktig social funktion, den bidrar med arbetstillfällen och underlättar vardagslivet. Slutligen krävs färre resor för inköp för de närboende. Sammanfattningsvis kan alltså en lokal (välfungerande) butik bidra till såväl social, ekonomisk som ekologisk hållbarhet. Branäs med butiker och restauranger Ambjörby Social hållbarhet Butiken i Ambjörby Ekologisk hållbarhet En välfungerande landsbygdsbutik Ekonomisk hållbarhet 33

34 Framtida planer I Torsby finns planer på utveckling av handel, de största planerna återfinns i Långflon. Stadskärnan Torsby kommun satsar stort på utvecklingen av centrum med bland annat en person som dedikerat ska arbeta med utvecklingen och profilering av centrum. Vi ska anställa en person på halvtid som ska jobba för att utveckla handeln och med olika event. Fram till nu har det arbetet skett på ideell basis, säger Christian Fryklund, ordförande för itorsby (Wermlandstidningen dec 2018). Genom projektet ska Torsby profileras som handelsdestination. Företagen i kommunen ska också få möjlighet att delta i workshops för att läsa sig mer om film, bild och marknadsföring samt varuexponering och skyltning. På köpcentrum marknadsför butikerna ofta även köpcentret. Vi tänker att Torsby ska marknadsföras lite på samma sätt. Vi har gjort gemensamma satsningar tidigare, exempelvis likadana tröjor för personalen i alla butiker under rallyt, säger näringslivschef Eva Larsson (Wermlandstidningen dec 2018). Kajshea Ingen utbyggnad är påbörjad men ett av de framtida tillskotten kan mycket väl bli en snabbmatsrestaurang enligt Dagens Handel. Trafiken i samband med turism samt befolkningsunderlag och avstånd till närmsta konkurrent gör att det finns goda förutsättningar för en etablering i Torsby, säger ägaren Thomas Hansen (Dagens Handel okt 2016). Destination Långflon En avsiktsförklaring har tecknats där Eurocash avser öppna sin åttonde butik i en kvadratmeter stor byggnad strax söder om det idag befintliga. Vi har hela tiden haft som mål och önskan om att utveckla något som kallas för Destination Långflon med både handel, boende, kultur, jakt och fiske och det är Långflon som destination som vi önskar bygga vidare på, säger Niels J. W. Wiig, vd för Destination Långflon (Värmlands folkblad nov 2018). 34

35 Samverkan och samarbete är nyckeln till framgång itorsby är den lokala näringslivsföreningen, som grundades december 2017 i genom BID-projektet Centrumutveckling i Torsby kommun. Föreningen arbetar med att stimulera handel och service inom kommunen och samtidigt bredda samverkan mellan de olika näringslivsenheterna kommunen. Till skillnad mot en handlarförening kan även serviceföretag så som frisörer, fastighetsägare och restauranger vara medlemmar. Genom event och olika arrangemang arbetar föreningen för att öka attraktiviteten, upplevelsen och trivseln samt värna om den framtida utvecklingen i Torsby. Torsby Turen är ett mycket bra exempel på hur samarbete och kreativitet kan inbringa trogna kunder och omsättning till den lokala handeln. Under december lämnades stämpelkort in motsvarande ett värde om 21 mkr i omsättning. De gemensamma presentkorten har också varit stor framgång och dessa säljs även mot företag. Ju fler medlemmar Näringslivsföreningen får och ju fler som samarbetar desto starkare kan Torsbys handel bli. I de mindre kommuner i Sverige där handeln är stark finns ofta en välfungerande förening i grunden som borgar för detta. 35

36 Konsumtionsprognos

37 Omsättning mkr inklmoms Omsättning mkr inkl moms Omsättning i kommunen En positiv trend Kommunens omsättning för dagligvaror var år 2017 ca 620 mkr medan den för sällanköpvaror var ca 220 mkr en markant ökning från året innan då omsättningen låg på ca 190 mkr. Denna ökning tillskrivs till stor del öppnandet av Kajshea Omsättning sällanköp År 2017 hade, för första gången, Torsby kommun en större sällanköpsvaruomsättning än grannkommunen Sunne. 150 Hagfors 100 Sunne Torsby SÄLLANKÖPSVAROR: DAGLIGVARUHANDEL: 50 Specialvaror Beklädnad Kläder, skor Hemutrustning Möbler, belysning, mindre apparater för hushåll, husgeråd inkl. glas, hushållstextilier Fritidsvaror Cykel, musikinstrument, leksaker, hobby, sportutrustning, campingartiklar, reservdelar och tillbehör till fordon, ur/guld/optik, böcker Hemelektronik Radio, TV, övrig hemelektronik, film, CD, mobiltelefoni Byggvaror Mattor, verktyg och utrustning för hushåll, större hushållsapparater, underhåll av bostäder, byggmaterial Livsmedel, Tobak, Tidningar, Blommor, Systembolag, Apotekens receptfria och egenvårdsprodukter, RESTAURANG & CAFÉ: Exempelvis bagerier, caféer, restauranger, grillkiosk mm Omsättning dagligvaror Hagfors Sunne Torsby Källa: Handeln i Sverige 37

38 Index Index Försäljningsindex och köptrohet I denna rapport analyseras Torsbys konsumtionsunderlag, vilket omfattar alla de boendes konsumtion denna konsumtion sker även på många andra platser utöver Torsby, såväl fysiska som digitala. Omsättningen på en plats är summan av aktörernas omsättning per år, denna kan också beskrivas som en marknadsandel av konsumtionsunderlaget. Om en kommuns omsättning motsvarar det teoretiska konsumtionsunderlaget så har kommunen ett handelsindex om 100, ett tal lägre än 100 innebär att kommuninvånarna i större utsträckning gör sina inköp utanför kommunens gränser. I graferna nedan illustreras detta index för Torsby och grannkommuner. Här syns tydligt att Torsby har ett inflöde av köpkraft för handel av dagligvaror (se graf nedan till vänster), medan det sker ett utflöde för sällanköpsvaror (se graf nedan till höger). Utflödet har dock minskat under Eda Inflödet för dagligvaror uppgår till ca +250 mkr och utflödet för sällanköp ligger på ca -95 mkr. Försäljningsindex, Dagligvaror Försäljningsindex, Sällanköpsvaror Inflöde: mkr Utflöde: -95 mkr Torsby Sunne Karlstad Arvika Hagfors Torsby Sunne Karlstad Arvika Hagfors Källa: Handeln i Sverige 38

39 Konsumtionsunderlag 2018 med utblick mot 2030 Juni Strategi har beräknat det teoretiska konsumtionsunderlaget baserat på KPG:s* prognos för konsumtionsutveckling samt konsumtionen per capita för 2018, 2024 och Den teoretiska köpkraften är baserad på hur många invånare som beräknas bo i upptagningsområdet framöver enligt tidigare presenterade befolkningsprognoser. Juni Strategi har delat upp köpkraften på dagligvaror, sällanköpsvaror, hemelektronik, byggvaror och café/restaurang. För att beräkna konsumtionsunderlaget i de norska kommunerna som ingår i upptagningsområdet har Juni Strategi utgått från att den svenska och norska konsumtionen fördelar sig lika över de detaljhandelsbranscherna. Därefter har Juni Strategi använt den genomsnittliga disponibla inkomsten per capita i Norge för att få ut den teoretiska konsumtionen per capita. Vidare utgår prognosen utifrån att utvecklingen i Norge procentuellt är densamma som i Sverige kommande år. På kommande sidor presenteras konsumtionsunderlaget för de olika upptagningsområdena. Källa: Prognos från KPG bearbetad av Juni Strategi * KPG står för KonsumtionsPrognosGruppen där ett antal olika aktörer ingår för att fastställa prognoser för konsumtion inom detaljhandelns branscher. Juni Strategi är en av dessa aktörer. 39

40 Konsumtionsunderlag 2018 med utblick mot 2030 Juni Strategis beräkningar visar att Långflons upptagningsområde omfattar fler permanentboende, dock besöker dessa Långflon betydligt mindre frekvent än de boende i Torsbys upptagningsområden. Beräkningarna visar även att trots att befolkningen minskar i Torsbys upptagningsområde så ökar konsumtionsunderlaget tack vare att konsumtionen per capita prognosticeras öka för varje år. Centrala Torsby (inkl. Kajseha & Toriarondellen) Förväntat konsumtionsunderlag i Torsbys primära upptagningsområde mkr År Invånare Dagligvaror Livsmedel Övriga dagligvaror Specialvaror Beklädnad Hemutrustning Fritidsvaror exkl. hemel Hemelektronik Byggvaror Restaurang Detaljhandelsvaror exklusive restaurang Detaljhandelsvaror inklusive restaurang Långflon Förväntat konsumtionsunderlag i Långflons primära upptagningsområde mkr År Invånare Dagligvaror Livsmedel Övriga dagligvaror Specialvaror Beklädnad Hemutrustning Fritidsvaror exkl. hemel Hemelektronik Byggvaror Restaurang Detaljhandelsvaror exklusive restaurang Detaljhandelsvaror inklusive restaurang Förväntat konsumtionsunderlag i Torsbys sekundära upptagningsområde mkr År Invånare Dagligvaror Livsmedel Övriga dagligvaror Specialvaror Beklädnad Hemutrustning Fritidsvaror exkl. hemel Hemelektronik Byggvaror Restaurang Detaljhandelsvaror exklusive restaurang Detaljhandelsvaror inklusive restaurang Förväntat konsumtionsunderlag i Långflons sekundära upptagningsområde mkr År Invånare Dagligvaror Livsmedel Övriga dagligvaror Specialvaror Beklädnad Hemutrustning Fritidsvaror exkl. hemel Hemelektronik Byggvaror Restaurang Detaljhandelsvaror exklusive restaurang Detaljhandelsvaror inklusive restaurang Källa: Befolkningsprognoser, KPG och Juni Strategi 40

41 E-handelns förväntade andel Juni Strategi har bedömt hur stor andel av konsumtionen som beräknas tillfalla e-handel baserat på KPG:s prognos för e-handelns andelar för 2018, 2020, 2026 och För 2040 har den genomsnittliga tillväxttakten per år använts. När omsättningspotentialen i Torsby analyseras har den andel av konsumtionen som prognosticeras tillfalla internethandel tagits i beaktning och Torsbys marknadsandel av konsumtionen har endast baserats på handel i fysiska butiker. Butiker som även säljer via digitala kanaler kan därmed omsätta mer än vad denna analys visar. 60% 50% 40% 30% E-handelns förväntade andel inom respektive bransch 20% 10% 0% Dagligvaror Beklädnad Hemutrustning Fritidsvaror Hemelektronik Källa: KPG och Juni Strategi 41

42 Efterfrågan & köptrohet

43 Framtida efterfrågan från boende och besökare Torsbys handel har, liksom tidigare beskrivet, flera olika målgrupper: Boende i kommunen Stugägare i kommunen Andra turister i kommunen (sommartid och vintertid) Gränshandlande norrmän Besökare till specifika events såsom rallyt och marknader Boende/invånare Dessa grupper har synergier med varandra, men efterfrågan skiljer sig också något och grupperna bör fokuseras på separat. Inom varje målgrupp finns undergrupper, såsom tex inom gruppen Besökare: Rallyt (många män besöker pubar och restauranger, handlar dagligvaror) Skidturister (mat, dagligvaror, restaurang men skillnader finns även mellan alpina- och längdskidturister) Marknaderna (många barnfamiljer som även köper en del sällanköp) Turister & besökare Dagligvaror, Upplevelser, aktiviteter Stugägare Gemensamt för samtliga målgrupper är att dagligvaror utgör grunden, detta är också den del av detaljhandeln i Torsby som bedöms påverkas minst av e- handelns tillväxt. Café- och ökar inom samtliga målgrupper ovan, här har också Torsbys omsättning ökat de senaste åren. Med en åldrande befolkning bedömer även Juni Strategi att närheten till sjukhuset och kopplade vårdtjänster är en framtida möjlighet. Gränshandlande norrmän 43

44 Ökande av köptrohet och inflöde Naturliga stråk Ha tydlig skyltning/marknadsföring för centrum vid E45/E16, även marknadsföring och skyltning vid events Juni Strategi rekommenderar att Torsby kommun bygger vidare på de tydliga styrkor som redan finns för att öka köptroheten och inflödet; många attraktiva evenemang, utbudspunkternas olika och tydliga roller, snö och natur mm. För att ge ytterligare bättre förutsättningar för handeln kan antalet potentiella kunder ökas men även konsumtionen ökas hos de som redan handlar dvs öka såväl upptagningsområdet som penetrationen. För att besöksnäringen ska utnyttjas än mer kan t.ex samarbete mellan besöksanledningarna vara gynnsamt paketturism i samband med besök men även i samband med specifika events. Dessutom kan antalet besökare ökas kan fler familjer och barn besöka rallyt, hur lockar kommunen dem, barnrallybanor etc? De kommersiella förutsättningarna styrs av parametrarna till höger. Juni Strategi har grupperat rekommendationer för att öka köptroheten och inflöden till centrala Torsby. Långflon är en egen spelare som kan utvecklas relativt mycket utan att övriga Torsby påverkas alltför mycket. Detta pga olika målgrupper och upptagningsområden. Köpkraftsunderlag Tillgänglighet Konkurrens Goda grannar Skapa lokal stolthet, fortsätt utveckla attraktiva miljöer inne i stadskärnan Gemensamma öppettider inne i centrum, även helgöppet Utforma events så tid finns till shopping Tydlig skyltning till parkering Förbättra trafikkorset intill Kajshea (på gång) Bevaka konkurrensen och fortsätt locka t.ex Sunnebor Ännu fler företag för gott samarbete i näringslivsföreningen Skapa tydlig koppling mellan Torsby centrum och övriga besöksmål, rallysimulatorer inne i centrum tex? Eller gym, klättring, annat? Attraktivitet Skapa attraktiva miljöer inne i centrum samt rationella, fina, strukturerade parkeringar/infarter till övrigt utbud 44

45 Nya etableringar och dess konsekvenser

46 Att utveckla utbudspunkter som stärker den totala handeln Långflon är, som beskrivet, en egen satellit som kan växa utan större påverkan på övrig handel; platsen har ett annat upptagningsområde andra kunder och annan roll än den övriga handeln i kommunen. Centrumkärnan rymmer ärenden och kommunala funktioner. Juni Strategi rekommenderar att Systembolag och Apotek bör ligga kvar i centrum. Här är det även extra viktigt med en attraktiv miljö som ger förutsättningar för centrum att fortsätta vara den sociala mötesplatsen det måste finnas sittplatser, lekplatser, hängytor, kaféer och restaurang och upplevelser. Kajshea Långflon I Kajshea och Toriarondellen råder liknande förutsättningar dem emellan de erbjuder rationell handel som underlättar i vardagen. Till Toria åker kunderna oftare då dagligvaror är grunden. På båda ställena kan kommunen tillåta snabbmat, för boende och besökare, men rekommendationen är en restriktiv hållning till shopping och restauranger utanför stadskärnan. Det viktiga är att alla handelsplatser tillsammans stärker Torsby som varumärke, samarbetet som fungerat väl är ett mycket bra exempel och här är rekommendationen att fortsätta arbetet med presentkorten, stämpelkorten och alla andra goda initiativ. Toriarondellen Torsby stadskärna 46

47 Rekommendationer kring utveckling och nya etableringar På denna sida beskrivs Juni Strategis rekommendationer schematiskt. OM ny handel tillkommer bör denna placeras i anslutning till eller inom befintliga utbudspunkter. Kajsheas utveckling Fokus för rationell storskalig handel Förbättra trafikangöring från motorvägen Snabbmat/grill/etc kan ev. etableras här Om handeln skall utvidgas bör fokus vara omlokalisering av storskalig handel (t.ex byggmarknad) eller annan ärendehandel. Beklädnad, heminredning och annan shopping bedöms ha negativ effekt på centrumhandeln. Bygg- och ärendehandel Långflons utveckling Handelsplatsens utveckling bedöms ha en mindre påverkan på Torsbys centrala handel, pga ett annat upptagningsområde Denna plats kan utvidgas till att omfatta besöksanledningar samt mer gränshandel som även inkluderar vissa sällanköpsvaror och gränshandelsapotek. Toriarondellen Fokus för rationell dagligvaruhandel Snabbmat/grill/etc kan ev. etableras här Skyltning utsmyckning för att tydligare visa kopplingen mot centrum och dess innehåll Stadskärnans utveckling Bibehåll kommersiella ärendehandel (så som Apotek, Systembolag etc) och även kommunal/offentlig service Fokus för restaurang, café, komplettera gärna med kvällsutbud om möjligt Fokus för sällanköphandel med shoppingkaraktär Tillför besöksanledningar; rallysimulatorer, kultur, sociala mötesplatser Skyltning till p-platser, visa på innehållet i skyltning, hemsidor mm 47

48 Slutsatser och rekommendation

49 Workshop kring Torsbys handel Arbetet med denna handelsanalys har haft flera arbetsmoment. Inledningsvis gjordes ett platsbesök i anslutning till startmötet. Efter detta genomfördes analysarbete och föregående kapitel skrevs. Innan detta kapitel skrevs genomfördes en workshop tillsammans med representanter från kommunen, handlare, fastighetsägare, itorsby mfl. Insikterna, deltagarnas input och resultatet från workshopen har vävts in i slutsatserna och rekommendationerna. Workshopen inleddes med en genomgång av handelsanalysen som följdes av en övning där styrkor och svagheter i SWOT:en för Torsby fylldes i. Efter lunch följde sedan en övning kring de olika utbudspunkterna från de olika målgruppernas perspektiv styrkor, vad som kan förbättras och vad man saknar. Framtida aktiviteter som kan stärka utbudspunkterna röstades slutligen fram. 49

50 Förslag kring framtida utveckling Resultat från workshopen En övning under workshopen var att spåna kring vilken utveckling olika målgrupper önskar sig och hur de olika utbudspunkterna kan förstärkas än mer. Även Långflon var inkluderad i övningen som finns illustrerad i bilaga till denna rapport, för Långflon lyftes en framtida utbyggnad fram som det centrala. Övningen avslutades med en omröstning kring olika idéer som framkommit för Torsbys centrala delar (stadskärnan, Kajshea och Toriarondellen). Viktigt att ha med sig är dock att samtliga förslag till höger är de som kom fram som viktiga under workshopen. Att ett förslag fick färre röster betyder således inte att det bör prioriteras bort. De idéer som främst lyftes fram var att fortsätta ha en kontinuerlig utveckling och våga prova nytt i stadskärnan, förstärka Kajshea med fler butiker och snabbmat samt en eventuell digital hänvisning i mobilen till nya besökare. Utbudspunkt Förslag Andel röster Kontinuerlig utveckling/förnyelse 25% Ännu mer samarbete med events 15% Ännu mer grönska 15% A la carte-restauranger kvällstid 15% Stadskärnan Liten galleria med småbutiker 10% Tydliggöra vad som finns 5% Taxi 5% Liten fiskebutik 5% Torghandel 5% Nischade butiker 0% Fler affärer/större utbud 50% Kajshea Snabbmat 30% Bilvård/tvätt 20% Fortsatt bra service 53% Toriarondellen Digital hänvisning i mobilen 42% Hemkörning till besökare (Svennis cup mfl) 5% Snabbmat 0% 50

51 Sammanfattade slutsatser Torsbys totala handel Det viktiga är att alla handelsplatser tillsammans stärker Torsby som varumärke, samarbetet som fungerat väl bör värnas varmt. Alla flöden som möjliggör stärkt handel bör också värnas (turister, besökare, norrmän), basen är dock de boende och en lokal stolthet stärker handeln även för besökare. Handeln kan förstärka/samarbeta ännu mer med events och lyfta in t.ex rallyt in i butiker och restauranger med simulatorer, erbjudanden och öppettider. Överlag bör varje utbudspunkts tydliga karaktär bevaras så dessa kompletterar helheten (t.ex. rationalitet i Kajshea, mötesplatser och shopping i stadskärnan, vardagshandel i Toriarondellen). E-handeln bör bevakas och möjligheterna från densamma kan nyttjas lokalt med digitala butiker, hemkörning etc. Nya handelsetableringar i kommunen bör förläggas intill/inom befintliga utbudspunkter. Vid etablering slår lika mot lika etableras dagligvaror externt vid Kajshea påverkar detta t.ex. främst Toriarondellens externa dagligvarubutiker. Stadskärnan Kajshea Toriarondellen Långflon Lokala landsbygdsbutiker Stadskärnan är Torsbys handels centrala motor och en stor bidragande faktor till hur hela kommunens handel definieras. Viktigt är att ärendehandel såsom Systembolag, dagligvaror och Apotek finns kvar här. Stadskärnan bör även vara fokus för restauranger, caféer, shopping (såsom beklädnad och heminredning) och fortsätta utvecklas som den sociala mötesplatsen. Kajshea är Torsbys rationella handelsplats; det är även enkelt och prisvärt. Fokus här bör vara rationell externhandel och nya etableringar bör vara om-lokaliseringar av ex. bygg-varuhandel eller annan ärendehandel. Snabbmatsrestaurang kan också komplettera utbudet här. Utveckling av den fysiska tillgängligheten är påbörjad. Alltför expansiv etablering av sällanköpsvaruhandel här påverkar stadskärnan, dagligvaror påverkar främst ICA och Coop i Toria. Toriarondellen med Coop och ICA är den handelspunkt som löser boendes och besökares vardags- och livsmedelshandel. Fokus här är att underlätta i vardagen med god tillgänglighet; såväl i skyltning som öppettider. Ytterligare förstärkning av området skulle möjligen vara en snabbmatsrestaurang. Skyltning från rondellen/ utfarterna från butiks-parkeringarna in mot stadskärnan kan stärkas. Expansion inom sällanköpsvaror här påverkar stadskärnan. Långflon är Torsbys handelssatellit, med ett eget upptagningsområde som sträcker sig in i Norge och runt närliggande skidorter. Utvecklingen här har liten påverkan på Torsbys övriga handel och bidrar snarare till ett större inflöde till kommunen. Därför kan Långflon utvecklas med mer handel, besöksnäring och aktiviteter utan att detta försvagar övriga större utbudspunkter i centrala Torsby. Torsbys övriga utbud bidrar till en levande landsbygd och även service för turister och besökare. Kommunen bör verka för att behålla butiker på Torsbys mindre orter i möjligaste mån. Ett utbud här stärker lokalsamhällena och även kommunens totala handelsutbud. 51

52 Tack!

53 Bilaga 1 Befolkningsprognoser förklaring metodik Torsby kommun Befolkningsprognosen är hämtat från kommunens hemsida. Sunne kommun För de olika delområdena har kommunen en befolkningsprognos fram t.o.m För att prognosticera t.o.m har Juni Strategi antagit att befolkningstillväxtstakten fortsätter i samma genomsnittliga takt som prognosen Norska kommuner De norska kommunerna som är med i underlaget är: Inom primärområdet: Trysil Åmot Eleverum Våler Åsnes Inom sekundärområdet: Hamar Løten Stor-Elvdal Rendalen Engerdal Lillehammar Befolkningsprognosen för de norska kommunerna är baserad på den genomsnittliga årliga befolkningstillväxttakten inom respektive kommun Malung-Sälen kommun De delar av kommunen som används i underlaget är: Öje Malungsfors Limedsforsen Lima Fjällområdet Lima Rörbäcksnäs Transtrand Fjällområdet Transtrand Sälen Sörsjön För hela kommunen har Malung-Sälen en befolkningsprognos t.o.m Juni Strategi har antagit att andelen av befolkningen som bor i ovan områden är konstant framöver och utgått från befolkningsprognosen För att därefter prognosticera befolkningsmängden 2030 har den genomsnittliga årliga befolkningstillväxttakten använts. Hagfors kommun Kommunens befolkningsprognos finns för Juni Strategi har justerat för korrekt antal invånare 2017 och för att prognosticera har Juni Strategi antagit att befolkningstillväxtstakten fortsätter i samma genomsnittliga takt som prognosen

54 Bilaga 2 Dokumentation av workshopens övningar, se även nästa sida 54