Abstract. Detalj godkända abstracts. Visa/dölj kommentar. Sida 1

Transkript

1 Detalj godkända abstracts Visa/dölj kommentar Adminmeny Logga ut Idnummer 18 Tema Processarbete Kontaktperson Elisabet Ohlsson Befattning Anestesisjuksköterska Område Område 5 Verksamhet/enh Preoperativ mottagning, An/Op/IVA Sahlgrenska Telefon E-postadress elisabet.ohlsson@vgregion.se Utställ/föredrag Elisabet Ohlsson Sida 1 Rubrik Preoperativ mottagning. En mottagning för framtiden. Bakgrund Preoperativa narkosbedömningar har tidigare gjorts på varje operationsavdelning på sjukhuset, ofta i bristfälliga lokaler och utan avdelad personal för arbetet. Förutsättningarna för ett bra mottagande av patienter saknades och det var svårt att utveckla arbetet. En preoperativ mottagning för planering av anestesi och postoperativ vård är vanligt på andra sjukhus både inom Sverige och utomlands. Syfte/mål Syftet med att starta mottagningen var att: Skapa en enhet med fast personal i ändamålsenliga lokaler. Förbättra samarbetet med mottagningar och vårdavdelningar. Utveckla det preoperativa utredningarna och optimera patienterna inför operation. Förbättra flödet på operation och minska sena strykningar på operation. Samordna rutinerna mellan operationsavdelningarna. Förbättra planeringen av postoperativ vård. Utnyttja personalresurserna effektivare. Introducera en verksamhet med narkosbedömningar gjorda av anestesisjuksköterskor. Genomförande Preoperativ mottagning startade i oktober 2011 som ett projekt inom An/Op/IVA, Sahlgrenska. Mottagningen har successivt utökat patientklientelet, och ansvarar efter 1 år för narkosbedömningar på patienter till Operation 1, 2, 5 (Hand), 7, GEA och Röntgen. Mottagningen bemannas av 1 anestesisjuksköterska, 1 undersköterska och 2-5 narkosläkare. Resultat Mottagningen har under det första året gjort närmare 4000 narkosbedömningar. För närvarande görs ca 500 bedömningar/månad. Mottagningen har ett stort väntrum och 5 rymliga samtalsrum som ger goda förutsättningar för samtal i avskildhet med patient och anhöriga inför anestesi och operation. En enkätundersökning till patienter och personal på vårdavdelningar visade att patienterna var mycket nöjda med miljö och bemötande. Sjuksköterskor och koordinatorer uppger stora fördelar med att ha en enhet att vända sig till med frågor och diskussioner. Det har inletts arbete med att utveckla den preoperativa planeringen för att optimera patientens hälsa inför operation. En ny gemensam hälsodeklaration har utformats. Erfarna anestesisjuksköterskor gör, efter delegering, självständiga narkosbedömningar på patienter ASA 1-2. Anestesisjuksköterskor gör ca 25% av bedömningarna vilket ger mer tid för narkosläkarna att koncentrera sig på de komplicerade fallen. Planering av postoperativ vård till riskpatienter har förbättrats. Slutsats Preoperativ mottagning planerar att inkludera fler patientkategorier. Arbetet med att förbättra det preoperativa utredningsarbetet behöver fortsätta. Ett framtida mål är att i god tid kunna utreda och bedöma patienten i god tid inför operation,för att möjliggöre kortare vårdtid på sjukhuset.

2 Idnummer 19 Tema Patientfokuserad vård Kontaktperson Kerstin Dudas Befattning utvecklingsledare Område Område 2 Verksamhet/enh Medicin/geriatrik/akutmottagning Telefon Mobiltelefon E-postadress kerstin.dudas@vgregion.se Utställ/föredrag Kerstin Dudas Sida 2 Rubrik Tryggare patient med personcentrerad vård Bakgrund Kronisk hjärtsvikt drabbar främst äldre och är den vanligaste orsaken till sjukhusvistelse. Många patienter med kronisk hjärtsvikt upplever en osäkerhet i hur sjukdomen yttrar sig t.ex. i form av symtom, men också en osäkerhet om vård och behandling. Personcentrerad vård (PCV) betonar patientens delaktighet i vården. Personcentrerad vård utgår från patientens upplevelse av situationen och individens förutsättningar, resurser och hinder. Patienten blir därmed en partner i vården. Det är fortfarande okänt hur PCV påverkar självrapporterad trygghet och osäkerhet av sjukdom hos patienter som vårdas på sjukhus för kronisk hjärtsvikt. Syfte/mål Att utvärdera om patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt, vilka får PCV rapporterar mindre osäkerhet om sjukdomens svårighetsgrad, behandling och vård, jämfört med patienter som får sedvanlig vård. Genomförande Under perioden rekryterades 248 patienter med symtom på försämrad hjärtsvikt i en kontrollerad före och efter designad studie. Patienterna tilldelades antingen sedvanlig vård eller PCV. Patientrapporterad osäkerhet i hur sjukdomen yttrar sig bedömdes under sjukhusvistelsen med hjälp av instrumentet Cardiac Population Scale (CPS). CPS består av två områden: 1) tvetydighet (om sjukdomens svårighetsgrad), och 2) komplexitet (behandling och vårdgivare). Resultat PCV-gruppen rapporterade lägre nivå av känsla av osäkerhet än den grupp som fick vanlig vård. Enkäten visade att CPS-domänen komplexitet var signifikant bättre för PCV-gruppen än för den grupp som fick vanlig vård (M = 15,2, SD = 4,7 vs M = 16,8, SD = 4,7, p = 0,020). Även i domänen tvetydighet var det en signifikant skillnad mellan grupperna till PCVgruppens fördel (M = 27,8, SD = 6,6 vs M = 29,8, SD = 6,9, p = 0,041). Slutsats Vår slutsats är att PCV var associerat med tryggare patienter avseende upplevelsen av sjukdomens svårighetsgrad, behandling och vårdgivare. Tillsammans med våra tidigare fynd med kortare vårdtider och bättre funktionell status (ADL) hos patienter med förvärrad hjärtsvikt bidrar resultatet till en betydande evidens för PCVs fördelar i vården för denna patientgrupp

3 Idnummer 23 Tema Säker vård Kontaktperson Eva Brändström Befattning utvecklingschef Område Område 6 Verksamhet/enh Stab Telefon Mobiltelefon E-postadress eva.brandstrom@vgregion.se Utställ/föredrag Eva Brändström Gun-Lis Olofsson Sida 3 Rubrik Händelseanalys, i samband med Lex Maria år 2010, och sen då? Bakgrund En händelseanalys ska leda till ett lärande genom åtgärder som eliminerar bakomliggande orsaker och förhindrar att situationen uppstår igen. Uppföljning om åtgärder har genomförts ska ske tre till sex månader efter analysens avslut om händelsen är anmäld enligt Lex Maria. I en australiensisk studie föreslogs åtgärder med begränsad effekt till 86 procent. Åtgärder med medelgod effekt föreslogs till sju procent och åtgärder med högst verkningsgrad förslogs i fem procent av totala antalet. En svensk studie visade att effekterna av föreslagna åtgärder inte hade följts upp av klinikerna. Andra studier, nationella och internationella, visade att procent av föreslagna åtgärder genomfördes inom ett år. Det saknas idag best practice för hur spridning av resultat av effektiva åtgärder inom och mellan verksamheter och organisationer kan ske på ett optimalt sätt. Vårdskador innebär lidande för patienten och en förlängd vårdtid med höga kostnader. Syfte/mål Undersöka om föreslagna åtgärder har genomförts efter genomförd händelseanalys för samtliga Lex Maria-ärenden 2010 och om spridning skett på systemnivå samt uppskatta direkta kostnader för inträffad vårdskada. Genomförande Studien genomfördes med en utvärderingsmall för genomgång av samtliga Lex Maria-ärenden samt journalgranskning för de fyra patienter där det i händelseanalysen tydligt framgick att vårdskadan lett till förlängd vårdtid, extra återbesök och/eller undersökningar. Uppföljning av föreslagna åtgärder gjordes via enkät till samtliga berörda verksamhetschefer. Åtgärdernas effektivitet bedömdes enligt Socialstyrelsens "rekommenderade förbättringsåtgärder" prioriterade efter känd verkningsgrad. Data för att beräkna vårdskadekostnader togs fram ur sjukhusets ekonomiska och patientadministrativa redovisningssystem. Vårdskadekostnader togs fram ur sjukhusets redovisningssystem och beräknades utifrån modellen CSS (cost, spend, save). Resultat Antalet Lex Maria-ärenden var 85 från 30 verksamhetsområden. Totalt föreslogs 212 åtgärder i händelseanalyserna, varav 202 hade genomförts inom ett år (95 procent). Av föreslagna åtgärder bedömdes 6 procent vara effektiva, 30 procent ge medelgod effekt och 64 procent ge en begränsad effekt. Ingen verksamhetschef uppgav att spridning av genomförda åtgärder i lärande syfte skett utanför sjukhuset. Två verksamhetschefer uppgav att verksamhetsöverskridande direktiv skapats. Direkta vårdskadekostnader för fyra patienter uppgick till 1,3 Mnkr. Slutsats Att 95 procent av åtgärdsförslagen var genomförda i oktober får anses som ett mycket bra resultat sett ur såväl nationell som internationell synvinkel, men åtgärdernas verkningsgrad behöver ökas. Medvetenheten i hälso- och sjukvård om att vårdskador orsakar, förutom lidande, också enorma kostnader måste ytterligare uppmärksammas.

4 Idnummer 24 Tema Säker vård Kontaktperson Suzanna Lundblad Befattning enhetschef Område Område 2 Verksamhet/enh psykiatri Telefon Mobiltelefon E-postadress suzanna.lundblad@vgregion.se Utställ/föredrag Suzanna Lundblad Berit Hansson Sida 4 Rubrik Förekomst av sexuella övergrepp hos vuxna patienter med anorexia nervosa eller bulimia nervosa diagnos Bakgrund På Anorexi & Bulimi, mottagning för vuxna behandlas patienter som, i många fall, trots tidigare behandlingar inte blivit friska i vuxen ålder. Hur hög förekomsten av sexuella övergrepp är i patientgruppen behöver undersökas för att öka kunskapen och bidra till effektivare behandling. Syfte/mål Syftet är att undersöka förekomsten av sexuella övergrepp hos vuxna patienter med Anorexia nervosa eller Bulimia nervosa Genomförande Alla patienter på Anorexi & Bulimi, mottagning för vuxna, får under två månader fylla i en enkät med den huvudsakliga frågan om de varit utsatta för sexuella övergrepp. Även frågor som riktar sig mot hjälpsökande och bearbetning av övergrepp samt bakgrundsvariabler så som t ex. typ av ätstörning, kön och ålder ingår. Patienterna får enkäten av sekreterare eller sin behandlare. Enkäten fylls i anonymt och lämnas in i samband med besök på mottagningen. Resultat Förekomsten av sexuella övergrepp var 35,5 % och många av patienterna rapporterade att de trodde att övergreppen var en orsak till att de utvecklat en ätstörning. Slutsats Det är viktigt att tidigt ställa en rutinfråga om de varit utsatta för sexuella övergrepp och utveckla metoder för att förbättra och effektivisera behandlingen.

5 Idnummer 25 Tema Patientfokuserad vård Kontaktperson Suzanna Lundblad Befattning Enhetschef Område Område 2 Verksamhet/enh Psykiatri/Diagnostik och konsultationsteamet Telefon Mobiltelefon E-postadress suzanna.lundblad@vgregion.se Utställ/föredrag Suzanna Lundblad Karri Sarberg Sida 5 Rubrik Patienters upplevelse av behandling och bemötande vid ECT behandling Bakgrund Elektrokonvulsiv terapi, ECT, tillhör en av psykiatrins äldsta behandlingsmetoder. Den har använts sedan 1930-talet och anses väl beprövad. Behandlingsmetoden har under åren utvecklats, även om grunden i behandlingen är densamma (Hultén, 2010; Lisanby, 2007). I Sverige är ECT en rekommenderad behandlingsmetod främst vid svår depression (Ottosson & Odeberg, 2012). Diagnostik-och konsultationsteamet (DoKteamet) ansvarar för ECT-behandlingen på Sahlgrenskatomten. Syfte/mål Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelse av ECT - behandling. Här beaktades hur omhändertagandet, informationen och effekten av behandlingen upplevdes. Undersökningen är en del i en kvalitetsuppföljning som görs och syftar till att utvärdera och säkra kvaliteten vid ECT - behandling. DoK-teamet är med i kvalitetsregistret för ECT. Genomförande En enkät angående bemötande och effekt av ECT behandling, som utförts på Sahlgrenska Universitetssjukhus under ett år, skickades ut till 50 patienter. Samtliga patienter uppfyllde kriterierna för svår depression vid tiden före ECT behandlingen. Resultat Av de 50 patienter som fick enkäten svarade 22 patienter, varav 16 kvinnor och 6 män. Resultaten avseende tiden före ECT - behandlingen visade att majoriteten (63 %) upplevde informationen om ECT - behandlingen som mycket bra eller bra. Även majoriteten (86 %) av patienterna hade positiva erfarenheter kring vårdpersonalens bemötande, dvs. mycket bra eller bra. Avseende behandlingens effekt på de depressiva symtomen erhölls ett mycket spretigt resultat; hälften av deltagarna upplevde effekten som mycket bra eller bra, men nästan en fjärdedel av deltagarna upplevde effekten som dålig. Majoriteten (71 %) av deltagarna menade att den allmänpsykiatriska mottagningen följt upp ECT - behandlingen, men upplevelserna av kvalitén av uppföljning var mycket spridd. Slutsats Med hjälp av patienternas synpunkter strävar DoK-teamet efter att förbättra omhändertagandet av patienter som genomgår ECT - behandling. Detta genom att förbättra informationen inför behandlingen och förbättra uppföljningen inom öppenvården efter avslutad ECT - behandling. En utbildning kommer att genomföras för personal inom såväl sluten som öppenvård där patienters rapporterade erfarenhet tas till vara.

6 Idnummer 26 Tema Patientfokuserad vård Kontaktperson Maria Lachonius Befattning Verksamhetsutvecklare Område Område 6 Verksamhet/enh Kardiologi Telefon Mobiltelefon E-postadress maria.lachonius@vgregion.se Utställ/föredrag Maria Lachonius Leena Eliasson Sida 6 Rubrik Öppen retur = direktkontakt med Kardiologen utan att passera akuten Bakgrund Då verksamhetsområde Kardiologi genomförde en översyn av sin öppenvårdsverksamhet under våren 2011 förtydligades behovet av att på ett enkelt sätt kunna omhänderta patienter vars tillstånd och välbefinnande snabbt försämrats. Flera hjärtåkommor behandlas med kateterburen teknik vilket innebär att en kateter förs in i en ven eller artär. Komplikationer såsom svullnad, blödning eller en infektion kan ibland tillstöta runt punktionsstället. Andra patienter behandlas för svår kronisk hjärtsvikt och kan snabbt försämras i sitt tillstånd. Ytterligare en vanlig patientgrupp är patienter med intermittent förmaksflimmer där behandling innebär elkonvertering för att återställa regelbunden hjärtrytm. Dessa exempel på ett förändrat tillstånd kan innebära att patienterna behöver komma i kontakt med sjukvården på nytt. Dessa patienter kontaktade vårdavdelningarna eller Kontaktpunkten för rådgivning. Gällande rutin var att hänvisa patienten till närmaste akutmottagning, om patienten bedömdes vara i behov av ny vårdkontakt. Denna rutin upplevdes som otillfredsställande då vi visste att vi hänvisade patienter till en lång väntan på akutmottagningen, vilket kunde innebära att eventuell behandling försenades. Många patienter uttryckte också att de inte kunde tänka sig att söka akut igen utan valde då istället att stanna hemma. Syfte/mål Att förbättra omhändertagandet och skapa en större trygghet för patienter som vårdats inom kardiologens slutenvård. Genomförande Öppen retur innebär att ingen av kardiologens patienter ska hänvisas till akutmottagningen om de återinsjuknat inom 30 dagar. Istället hänvisas patienten under vardagar till hjärtmottagningen. På hjärtmottagningen tar utsedd sjuksköterska emot samtalen från hänvisade patienter. Om sjuksköterskan bedömer att patienter behöver komma akut får patienten komma samma dag på ett sjuksköterskebesök. Vid besöket bedömer sjuksköterskan om patienten är i behov av en läkarkontakt. I så fall kontaktas utsedd kardiolog med specialistläkarkompetens. Läkaren träffar patienten och klargör om patienten behöver återinläggas. Under jourtid kontaktar patienterna vårdavdelningarna och ansvarig sjuksköterska bedömer om patienten behöver komma till avdelningen för för bedömning. Resultat Under 2012 tom 31 oktober har 82 patienter kommit till hjärtmottagning som öppen retur. Av dessa har 41 % blivit återinlagda pga. återkommande förmaksflimmer, tilltagande svikt, bröstsmärta eller komplikation efter ingrepp. Patienterna har sluppit vänta många timmar på akutmottagningen samtidigt som andra patienter kan omhändertas snabbare då inte ovan nämnda patienter belastar akutmottagningen. Behandling kan påbörjas direkt vilket är mycket positivt både ur ett patientperspektiv samt ett behandlingsperspektiv. Slutsats Den upplevda patientnyttan är mycket stor då patienterna upplever det som fantastiskt att slippa söka på akutmottagningen. De ges möjlighet till ett snabbt omhändertagande, vilket upplevs som mycket positivt och trygghetsskapande. Patienternas oro kan mildras redan då de kommer till sjuksköterskan och enklare problem kan åtgärdas direkt. Behöver patienten läggas in på nytt i slutenvården ordnas det på ett smidigt sätt utan onödiga fördröjningar. Att på ett enkelt sätt kunna erbjuda tillgång till specialistkompetens innebär att patienter som kanske hade valt att stanna hemma istället för att söka akut kommer under behandling snabbare, vilket minskar risken för ytterligare försämring.

7 Idnummer 29 Tema Patientfokuserad vård Kontaktperson Britt-Marie Zaman Befattning Verksamhetsutvecklare Område Område 4 Verksamhet/enh Reumatologi Telefon Mobiltelefon E-postadress britt-marie.zaman@vgregion.se Utställ/föredrag Britt-Marie Zaman Annika Alveflo Sida 7 Rubrik E-hälsa med ökad patientmedverkan och egenkontroll Bakgrund Systemiska möten, patientdialoger, skuggning, fokusintervju och enkäter har upplyst oss om att vi måste bli bättre på att ta tillvara på patienternas egna resurser, önskemål framkom att kunna använda nya informations- och kommunikationsverktyg. De förändringar som görs skall vara hållbara över tid. Syfte/mål Patienterna ska själv kunna medverka till en bra hälsa, sjukdomskontroll och medverka i arbetet att utveckla en effektiv och säker vård. Vi vill använda moderna informations- och kommunikationsverktyg till förebyggande åtgärder i diagnos, behandling, övervakning och styrning av hälsa och livsstil. Genomförande 1. Samla idéer och klagomål till förbättring genom; A: Patientdialog i anslutning till besök, dialog över en kopp kaffe. B: Skuggning av patienter i olika vårdprocesser. C: Systemiska möten med inbjudna patienter. D: Fokusintervju av unga/vuxna i arbetet med regional riktlinje. 2.Öppet hus med drop-in utan remiss, utan tidbokning. Detta för att ny Nationell riktlinje säger att patienterna ska få behandling tidigt i sjukdomsförloppet. 3.Patienter som skall kallas för nybesök bokar själv sin tid genom att ringa till särskilt nummer och komma överens om lämplig tid/dag för besök. 4.Patienten registrerar själv hur dom mår in i kvalitetsregister via PER (Patientens Egen registrering), på pekdator eller hemma via MVK (Mina Vårdkontakter), möjligheten via MVK startade HT 11 och för att få fart på användningen gjordes ett massutskick till alla patienter (1000st) med biologisk läkemedelsbehandling i mars Facebook, en kompletterade väg in, ett sätt att få information, ställa frågor och vara interaktiv, startade Resultat 1. A: Patientdialog * 3 och fått in 70 idéer 2012 jmf. med 2011 då vi fick in 0. varav 18 st idéer 2012 har genomförts. B och C: Skuggning och systemiska möten har gett oss idéer och incitament till förbättringar av rond, inskrivning, informaton och sekretess. Dessa värden har ökat signifikant i Nationell patientenkät 2012 jmf D Fokusintervjun har tillsammans med genomgång av aktuell forskning gett oss ny kunskap att använda när vi skriver en ny regional riktlinje för vård av unga/vuxna på uppdrag av regiondirektör. 2.Drop-in på internationella reumatikerdagen: 88 patienter kom utan remiss och utan tidbokning. Ny tid fick 21 % Rekommenderades att gå till vårdcentral 27% Ingen åtgärd/egenvård 49% Tid på sjukhus < 60 min för 90% av patienterna 3. Nybesök som bokar sina tider själva Av och ombokningsfrekvens minskade från 27% till 6% och uteblivna minskade från 9% till 2% 4. Antal egenregistreringar i PER har ökat från genomsnitt 58% 2011 till att sista månaderna 2012 vara 70-88% där 15 % av ökningen står för PER-registereringar via MVK. 5. Facebook: framgång med -gillar oss -delning och frågor (ej vårdråd) och genom TeleQ har vi kontroll över inkomna samtal och 8 nummer har blivit ett. Slutsats Patienterna hjälper själva till med att få kontroll över sin hälsa och sjukdom samt över sina sjukhuskontakter. För att ytterligare öka användandet av MVK och PER görs ett nytt utskick till ytterligare 4000 patienter under HT Antal av och ombokningar minskar när patienten får bestämma själva när de skall komma. Detta stimulerar oss till ett fortsatt förbättringsarbete och tillsammans med våra patienter når vi hållbara förändringar och positiv utveckling. På patienternas önskelista står nu Appar, ökad självservice och chattrum med vår personal.

8 Idnummer 31 Tema Patientfokuserad vård Kontaktperson Britt-Marie Zaman Befattning Verksamhetsutvecklare Område Område 4 Verksamhet/enh Reumatologi Telefon Mobiltelefon E-postadress britt-marie.zaman@vgregion.se Utställ/föredrag Britt-Marie Zaman Ann-Marie Calander Sida 8 Rubrik Modell modern reumarehabilitering Bakgrund Tidigare dagsjukvårdsprogram vände sig till flera patientgrupper med olika reumatologiska diagnoser och olika behov som t.ex. utredning, second opinion, medicinjustering, träning och/ökad kunskap om sin sjukdom/strategier att hantera den. Heterogeniciteten försvårade en effektiv och målstyrd rehabilitering. Väntelistan var lång och "inaktuell". Vi ville ta tillvara de rehabiliteringsresurser/kunskaper som redan fanns inom dagsjukvården och samtidigt optimera verksamheten i förhållande till aktuellt kunskapsläge. Vi ville också stå bättre rustade att möta framtidens utmaningar och krav från såväl individ som samhälle. Syfte/mål Skapa och driva en professionell, modern rehabilitering med ett personcentrerat synsätt, styrd av patientens individuella behov och förutsättningar. Genomförande Översyn av aktuell forskning. Projektgrupp tillsattes som utförde processkartläggning av flöden, omvärldsspaning inkluderande studiebesök, "brainstorming och förslag på nya rutiner togs fram. Modell för modern reumarehabilitering utarbetades, rutiner för flöden, patientschema och programinnehåll togs fram och implementerades. Medarbetare utbildades i MI (Motiverande Samtal)och rökavvänjning Material till patientutbildningar togs fram Remissförfarandet togs bort och ersattes av väntelist notering direkt i "Elvis". Utvärdering görs nu för alla patienter med mätning av sjukdomsaktivitet, funktion och hälsorelaterad livskvalitet. Måldokument före och måluppfyllelse efter samt utvärdering av processen. Resultat Förbättrad hälsorelaterad livskvalité och funktion(das 28, BASDAI) med undantag för de patienter som fått ett skov i sin sjukdom. Patientnöjdheten har ökat enl. enkät. Patienten når sina egna mål med rehabiliteringsperioden enl. enkät. "Värdeskapande tid" för patienterna avseende schemainnehåll har ökat från 50% till 95% av tiden på dagsjukvården. "Taskshifting" har fungerat d.v.s. arbetsmoment har flyttats från överläkare till underläkare från sjuksköterska till undersköterska/administrativ personal och från sjukgymnast till undersköterska. Kontroller av processen har tagits bort dvs "gör rätt från början". Antal patienter per rehabiliteringsperiod ökat från till 3,8 patienter i genomsnitt till 4,6 på varje 2- veckors tränings/rehabiliteringsperiod med oförändrad personalbudget. Mindre stress och utvecklande arbetsuppgifter. Slutsats Diagnoshomogena grupper har gjort det möjligt att samordna patientundervisningen som sker i dialogform och att optimera gruppträningstillfällena efter funktion och behov. Personcentreringen med stort fokus på patientens individuella målplan bedömer vi vara grunden för den ökade patientnöjdheten. Omorganisationen och därmed sammanhängande information om dagsjukvården till klinikens doktorer, personal och patienter har också lett till att vi nu når fler patienter i behov av rehabilitering vilket vi ser som ett steg i riktning mot en rättvisare vård. Taskskifting fungerar då professionerna deltar i förändringsarbetet.

9 Idnummer 32 Tema Patientfokuserad vård Kontaktperson Gittan Sameby Befattning Sjuksköterska/Case Manager Område Område 2 Verksamhet/enh NåUt-teamet, psykiatri psykos Telefon Mobiltelefon E-postadress birgitta.sameby@vgregion.se Utställ/föredrag Gittan Sameby Susan Landqvist-Stockman Hasse Olsson Conny Karlsson Sida 9 Rubrik IPACT - För att förebygga återfall i psykossjukdom Bakgrund Återfall i psykos medför ofta ett stort lidande för framför allt patienten, men även för närstående. Ett återfall som inte upptäcks i tid kan leda till allvarliga konsekvenser såsom raserad ekonomi, förstörda relationer och ett personligt trauma för patienten. Vidare har forskning visat att upprepade återfall i psykos kan leda till bestående funktionsnedsättningar. En Case Manager (ansvarig behandlare) har inom vårdprogrammet Integrerad Psykiatri tillsammans med ansvarig läkare ansvar för utredning, behandling och samordning för ett antal patienter och deras närstående. I samband med ett begynnande återfall i psykos blir ofta belastningen hög hos Case Manager och läkare. Syfte/mål Tidigt identifiera tecken på psykos och förebygga återfall och inläggning. Genom ökat delat ansvar i teamet minska belastningen för den enskilde Case Managern och läkaren. Genomförande Teamet har adapterat och reviderat en holländsk modell (FACT) till svensk kontext som tillägg till vårdprogrammet Integrerad Psykiatri. Ett digitalt instrument (IPACT-tavla) har utformats där patienter med risk för återfall triageras. IPACT-tavlan inkluderar: orsak till aktualisering, diagnos, aktuell risk, status och plan för insatser. Uppdatering och genomgång av IPACTtavlan sker två gånger i veckan där strategier och insatser planeras och utvärderas. Varje möte skall vara max 15 minuter. Hela teamet, inklusive sekreterare, deltar vid dessa möten. För de patienter som är aktuella på IPACT-tavlan tar teamet ett ökat gemensamt ansvar. Resultat Jämförelsesiffror ett år efter införandet av IPACT visar på en minskning av både återinläggningar och antalet vårddygn. Året före IPACT: antalet återinläggningar=39 och vårddygn=1372. Året efter införandet av IPACT: antalet återinläggningar=37 och vårddygn=1088. Antalet återinläggningar minskade med 5% och antalet vårddygn minskade med 24%. Korttidsinläggningarna (en vecka eller kortare) minskade med 65%. Den subjektiva uppfattningen i teamet är en upplevd minskad belastning. Slutsats Förbättra metoden genom ökat samarbete med slutenvård, socialtjänsten och framför allt patientens Resursgrupp. För att några säkra slutsatser skall kunna dras behövs ytterligare mätningar göras både bakåt och framåt i tiden. Vidare behöver ett instrument för att objektivt mäta belastning för personal utformas.

10 Idnummer 33 Tema Patientfokuserad vård Kontaktperson Eva Andreasson Befattning Specialist sjuksköterska Område Område 2 Verksamhet/enh Nå Ut teamet Telefon Mobiltelefon E-postadress eva.andreasson@vgregion.se Utställ/föredrag Eva Andreasson Sida 10 Rubrik Individuell samarbetsplan - för bättre omhändertagande vid tvångsvård Bakgrund I Sverige vårdas dagligen 3000 patienter med hjälp av tvångsvårdslag. Under psykosen går ofta sjukdomsinsikten gå förlorad, vilket många gånger leder till att tvångsvård blir oundvikligt. Att insjukna i psykos och bli intagen för tvångsvård upplevas av många patienter skrämmande och kan leda till att patienten blir traumatiserad och stigmatiserad, vilket är ett hinder för tillfrisknandet. Återfall i psykos är vanligt. För att förhindra framtida tvångsvård behöver patienters kunskap och erfarenheter tas tillvara, vilket är en ofta outnyttjad resurs inom psykiatriskt förbättringsarbete. Syfte/mål Att ge patienter möjlighet att berätta sina upplevelser och dela med sig av sina erfarenheter och sin kunskap om hur de vill bli bemötta. Att minska behovet av tvångsåtgärder och förbättra omhändertagandet för dem genom att bidra till att öka vårdpersonalens kunskap om vilket stöd de behöver. Genomförande En Individuell Samarbetsplan (IS-plan) har utformats och prövats på Psykiatri Psykos. Patienter som har tvångsvårdats, återhämtat sig efter psykosskovet, inser att de varit sjuka och känt sig redo att reflektera över tvångsvårdstiden, har tillsammans med sina case managers använt och utvärderat planen. Den innehåller 2 delar. I del 1 ges patienten möjlighet att lämna synpunkter till dem som tvångsvårdat dem, vad de värdesatt i omhändertagandet och vad de saknat och betygsätta hur nöjda de varit med omhändertagandet. I del 2, får patienten hjälp att konkretisera, vilket stöd och vilket omhändertagande han/hon behöver, vid eventuellt återfall i psykos, om insikten brister. IS-planen revideras vid återfall. Resultat Patienter har betygsatt omhändertagandet, vilket har gett enheterna värdefull kunskap om vad i vården som behöver förbättras. Genomsnittligt betyg (1-5): Att få den omsorg jag behöver 3; Att få den trygghet jag behöver 3,4; Att få hjälp att förstå 2,8; Att få en god vårdmiljö 3,3; Att bli respekterad 3,5; Att få vara delaktig 3,2; Att få vara självständig 2,9; Närståendes delaktighet 3,4. I utvärderingen skattar 45 % av patienterna att tvångsvård/tvångsåtgärder hade kunnat förhindras. Om IS-planen används vid ett eventuellt återfall kan patienter ges det omhändertagande de behöver och behovet av tvångsvård eller tvångsåtgärder minska. Patienterna har VAS - skattat hur meningsfullt det varit att utvärdera tvångsvården till VAS 8,1 och att utforma en IS-plan till VAS 8. (0 = meningslöst - 10 = mycket meningsfullt). Ingen IS-plan har ännu behövt aktualiserats. Slutsats En Individuell Samarbetsplan kan förbättra omhändertagandet eventuellt minska behovet av tvångsåtgärder vid ett eventuellt återinsjuknande i psykos genom att personalen regelbundet får feedback på omhändertagandet. Den gör patienten delaktig trots att de tvångsvårdas. IS-planen kan bli ett värdefullt redskap för att ge patienterna bättre vård, och minska behovet av tvång. Den lämpar sig väl att användas inom alla delar av psykiatrin, som använder sig av tvångsvård enligt Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård (LPT).

11 Sida 11 Idnummer 35 Tema Processarbete Kontaktperson Tobias Carlson Befattning SEC Område Område 2 Verksamhet/enh Akutmottagningen SU/Ö / Ambulans och prehospital akutsjukvård SU Telefon Mobiltelefon E-postadress tobias.carlson@vgregion.se Utställ/föredrag Tobias Carlson Carita Gelang Rubrik AMBitiÖS+ - en behovsdriven vårdkedja Bakgrund AMBitiÖS+ är en behovsdriven direktinläggningskedja, ett samarbete mellan Akutmottagningen/Medicinkliniken SU/Östra samt Ambulanssjukvården SU. Studier indikerar ett samband mellan vistelsetid på akutmottagning >4-6h och ökad morbiditet och förlängd vårdtid för patienter som läggs in i slutenvården. AMBitiÖS+ bygger på ambulanssköterskans förmåga att bedöma behov av medicinsk slutenvård samt medicinklinikens förmåga till att ta emot direktinläggningar. Syfte/mål Det primära syftet är att minska patientens tid från att ambulansen larmas till att patienten befinner sig på avdelningen. Sekundära vinster är att minska antalet överrapporteringar mellan vårdgivare för patienter med slutenvårdsbehov samt att frigöra resurser för akutmottagningen att behandla andra patientgrupper Vidare är det ett mål att patienter utan slutenvårdsbehov inte läggs in på sjukhus. Genomförande AMBitiÖS+ går ut på att ambulanssjuksköterskan identifierar patienter som är a) stabila (GRÖN el GUL enl triagesystemet RETTS (Rapid Emergency Triage and Treatment System)) och b) har ett behov av internmedicinsk slutenvård (oavsett ålder eller preliminär diagnos). Ambulanssjuksköterskan kontaktar Specialistläkare på akuten SU/Östra för telefonöverläggning och får ett av tre beslut: 1) Plats direkt på avdelning, 2) Snabb bedömning av läkaren på akuten (om lämplig för direktinläggning direkt vidare till avdelning) eller 3) Sedvanligt omhändertagande på akuten. Ambulanspersonalen transporterar patienten direkt till avdelningen och rapporterar till avdelningssköterskan. Patienten skrivs in av avdelningsläkare inom samma tidsgränser som gäller för akutmottagningen. Resultat Medeltid från ambulansen larmas ut till att patienten är på plats på avdelningen. Kontrollgrupp 5h18min (n=42) AMBitiÖS+ 1h 9min (n=41) Antalet överrapporteringar mellan vårdgivare minskar från fyra till två per vårdtillfälle. Varje patient som läggs in via AMBitiÖS hade annars lagts in via akutmottagningen varför systemet frigör resurser för övriga patienter på akutmottagningen. Vi har i systematiska genomgångar sett en mycket hög träffsäkerhet utan tendens till att AMBitiÖS+ leder till att patienter utan slutenvårdsbehov läggs in. Slutsats AMBitiÖS+ har visat på ett patientsäkert och effektivt sätt att identifiera och handlägga stabila patienter med ett uppenbart slutenvårdsbehov, oavsett ålder och medicinsk preliminär diagnos. Konceptet kommer att utvidgas där målet i närtid är: a) Ökad inklusion i ambulansen (mål 3 pat/dygn till SU/Östra) b) Motsvarande system där sjuksköterskor på akutmottagningen identifierar och direktinlägger från triagen (start december 2012) c) Spridning till övriga sjukhus SU, då det totalt finns ett statistiskt och realistiskt underlag att med denna modell och bibehållen kvalitet kunna direktinlägga ca 10 patienter/dygn i Göteborg.

12 Idnummer 36 Tema Patientfokuserad vård Kontaktperson Lena Söderberg Befattning Specialistsjuksköterska Område Område 5 Verksamhet/enh Transplantation Telefon E-postadress lena.soderberg@vgregion.se Utställ/föredrag Lena Söderberg Katarina Bengtsson Sida 12 Rubrik Taktil behandling efter organtransplantation Bakgrund Taktil behandling (TaB) är en medveten och strukturerad beröring som aktiverar huden, kroppens största organ och sinnesorgan. Behovet av beröring ökar vid sjukdom, skador och funktionshinder. Taktil behandling rekommenderas bland annat för att skapa lugn och ro, lindra smärta och förbättra mag-tarmfunktionen. En svensk studie inom intensivvård visar att taktil behandling ger patienterna en känsla av trygghet. Behandlingen med terapeut som är närvarande och tillgänglig, kunde inge ett hopp för framtiden. Taktil behandling har också visat sig ge minskad ångest och sänkt diastoliskt blodtryck. Syfte/mål Syftet var att undersöka hur organtransplanterade patienter med olika symtom upplever att få taktil behandling. Genomförande Patienterna skulle vara organtransplanterade och inneliggande inom slutenvården. De skulle även ha något av följande symtom: smärta, ångest eller illamående. För att ingå i undersökningen skulle de inte ha fått TaB tidigare. Patienterna fick fylla i två olika enkäter, dagen före första behandlingen och en till två dagar efter behandlingen. Enkäterna som användes var Brief Pain Inventory short form och Hospital Anxiety and Depression Scale. En ytterligare fråga angående frekvens och intensitet av illamående ställdes. Avslutningsvis fanns en öppen fråga om de upplevt någon förändring i hälsa eller välbefinnande efter TaB. Puls och andningsfrekvens registrerades före och efter varje TaB. Resultat Under perioden januari till maj 2012 ingick nio patienter i en pilotundersökning, 6 kvinnor och 3 män i åldrarna år. Antalet behandlingar varierade mellan 1-12 gånger. Resultatet av enkäterna visade inte någon skillnad på smärta, illamående eller ångest före och efter TaB. Inte heller puls och andningsfrekvens förändrades nämnvärt. Citat från den öppna frågan visade att patienterna upplevde TaB som rofylld och lugnande. Rofylld. Stolt över att jag vågade, då det innebar rörelser som jag inte gjort efter operationen, till exempel ligga plant på rygg och på sida. Samt piggare i kroppen då den kändes mer utsträckt och inte så krampaktigt hoptryckt som innan Lite mindre smärta timmarna efter och lite lugnare, inte så orolig Känner mig lugn och harmonisk den inre stressen försvinner kan varmt rekommenderas för patientvård Slutsats Patienternas upplevelse av TaB var väldigt positiv trots att resultatet av enkäterna inte visade någon skillnad före och efter behandling. En orsak kan vara att enkäterna som användes inte var utformade för att undersöka

13 Idnummer 38 Tema Patientfokuserad vård Kontaktperson Britt-Marie Zaman Befattning Verksamhetsutvecklare Område Område 4 Verksamhet/enh reumatologi Telefon E-postadress britt-marie.zaman@vgregion.se Utställ/föredrag Britt-Marie Zaman Lena Mattsson Tollbom cecilia lundmark Sida 13 Rubrik Vi vill veta vad du tycker -patientdialog Bakgrund Patienternas erfarenheter och synpunkter utgör ett viktigt underlag för förbättring- och utvecklingsarbete. På olika sätt tar vi reda på vad våra patienter tycker om den vård och behandling vi ger. Vi gör det genom nationell patientenkät, systemiska möten, skuggning, patientdialog och fokusgrupper samt möten med olika patientföreningar och varje metod hittar svar på olika frågor. Syfte/mål Vi vill genomföra intervjuer enl. modellen patientdialog för patienter som varit på någon av våra mottagningar. På detta sätt vill vi ta reda på om syftet med besöket är tillgodosett, vi vill också veta om dom vet vad som skall hända sen samt någon extra intressant fråga för perioden. Genomförande Genom dialog med patienter, med hjälp av frågemall samtalar vi tillsammans med patienten om dess upplevelse av besöket och bjuder samtidigt på en kopp kaffe och bulle. Vi har valt att tillfråga samtliga patienter 2 timmar under varierande dagar och tidpunkter på 3 tillfällen under De som hade dialogerna var 2 st verksamhetsutvecklare, 1st koordinator från patientsäkerhetsavdelningen/etiskt forum samt 1-2st olika medarbetare från vården varje gång. Vi har valt att redovisa resultaten i diagram för de fasta frågorna och i text med den öppna frågan avseende ideer till förbättring. Dialogerna skedde i entren på Hud/Reuma-huset. En informationsposter sattes upp i entren några timmar före dialogstart. Resultat Förbättringar som uppnåtts utifrån de klagomål och idéer som inkommit är ex: skyltning, utrustning rum, sekretess på avdelning och behandlingsavdelning, förbättrat informationsmaterial, Facebook, köbarrometer för provtagning,information till badare om vikten av dusch. Patientdialogerna har gett oss 68st idéer 2012 jmf med 0st 2011,varav 18st har genomförts. 38st klagomål 2012 jmf med 12st 2011 i verksamheten för reumatologi. För att ta hand om klagomål och idéer har vi använt befintliga system såsom MedControl pro och FOKUS-tavlor. Mätningar som gjorts är på frågorna har dina förväntningar på besöket uppfyllts? Har du fått tillräcklig information inför besöket och stämde den? Och har du fått kännedom om fortsatt planering av efterföljnade vård? Andelen JA svar har har ökat på dessa frågor. Vi har varje gång även fått svar på en aktuell fråga från verksamheten för stunden, ex har du haft problem att komma i kontakt md oss per telefon? Hur vill du blikallad för besök till mottagning, behandling mm? Detta har gett oss energi, kraft och idéer för vidare verksamhetsutveckling. Idéer som framkommit är: åldersgrupper i bassängen, internetbokning, kommuniciera via datorn, användn9ng av chattfunktion, checka in för ljusbehandling, betala för ett "paket" så man slipper gå via kassan varje gång upp till högkostnadsskydd, rullpapper i väntrummet till barnen att rita på, mer kvällstider för besök och behandling mm Slutsats Vi ser modellen som användbar och kan praktiskt användas utan alltför stor insats i relation till resultat. Resultatet är direkt relaterat till patientens svar, och förslag och idéer till förbättring och har tagits omhand i verksamhetens ordinarie rutiner gällande avvikelser, klagomål, idéer och problemlösning (MedcontrolPro och Fokusmodell).

14 Idnummer 39 Tema Processarbete Kontaktperson Marie-Louise Larsson Befattning Sjuksköterska Område Område 5 Verksamhet/enh Urologmottagningen Telefon Mobiltelefon E-postadress marie-louise.e.larsson@vgregion.se Utställ/föredrag Marie-Louise Larsson Ann-Helen Olofsson Marianne Fehrling Sida 14 Rubrik Hematuritelefonen snabb handläggning vid makrohematuri! Bakgrund Makroskopisk hematuri, synligt blod i urinen, är ett symtom som alltid ska utredas. Hos var femte patient orsakas hematurin av blåstumör. Andra orsaker kan vara sten i urinvägarna, godartad prostataförstoring, prostatacancer, tumör i övre urinvägarna samt infektioner och inflammationer. I vartannat fall kan någon orsak inte påvisas. Skyndsam utredning är angeläget för att motverka att den underliggande sjukdomen blir mer avancerad och svårbehandlad. Att kissa blod är ett oroande och ångestskapande symtom för patienten varför snar diagnos och behandling är önskvärt hade Sahlgrenska längre väntetider än riksgenomsnittet för utredning och initial behandling av blåscancer. Därför startades hematuritelefonen som ett projekt. Syfte/mål Minska tiden på akutmottagningen, förkorta väntetiden till cystoskopi vid makroskopisk hematuri och därmed förkorta ledtiden till diagnos. Genomförande Patienter som söker för makrohematuri på akutmottagningen genomgår en första bedömning av sjuksköterskan i triagen. Om patienten har makrohematuri som enda symtom ringer sjuksköterskan i triagen till urologmottagningens hematuritelefon. Urologsjuksköterskan bedömer om patienten uppfyller kriterierna och urolog tillfrågas om möjligheten att ta in en extra patient. Patienten planeras sedan in i den befintliga cystoskopiverksamheten så snart som möjligt. Patienter som är i dåligt hälsotillstånd, allmän- eller smärtpåverkade, har stora blödningar, pågående UVI och/eller feber bedöms som vanligt av akutmottagningens läkare inför inläggning på urologavdelning. Majoriteten av patienterna som sökte för makrohematuri innan november 2009 skickades hem, efter kontakt med akutens läkare, men överförs nu direkt till urologmottagingen utan undersökning av akutens läkare. Detta gäller patienter som är triagebedömda mellan kl vardagar. Patienter som kommer till akuten på annan tid får bedömas av akutläkaren. Remiss skickas och patienten får tid till urologmottagningen inom 14 dagar, inom den så kallade cancergarantin. Resultat Från och med t o m , med undantag för 2011 då vi hade en urolog stationerad på akutmottagningen dagtid, hade urologmottagningen 101 samtal från akuten. Av dessa hade 34 patienter påbörjat cystoskopi inom 1 timma. Detta är från och med att akuten ringer urologmottagningen. 12 patienter hade påbörjat cystoskopi inom 2 timmar. 7 patienter hade påbörjat cystoskopi inom 5 timmar. 13 patienter fick tid för cystoskopi inom 1 dygn. 3 patienter fick tid för cystoskopi inom 2-5 dygn. 5 patienter kom till urologmottagningen och fick träffa urolog men blev inte cystoskoperade. 27 patienter var inte aktuella för cystoskopi på grund av annan problematik, där hematuri inte var det primära. Projektet har nu permanentats. Slutsats Redan 2010 hade vi kortare väntetid än riksgenomsnittet för utredning och behandling av blåscancer. Enligt kvalitetsregistret för urinblåsecancer 2012 har vi i dagsläget kortast väntetider från remiss till diagnos i Västragötalandsregionen. Vi tror att andra enheter kan skapa snabbare vägar för sina patienter som söker på akutmottagningen. Patienten slipper lång väntan på akuten och väntetiden för cystoskopi minskas, då han/hon annars kan få vänta på undersökning i 14 dagar. Vi kan eventuellt åtgärda orsaken till blödningen och det minskar patientens oro. En fördel för mottagningen är att det frigör tider framåt på schemat. En nackdel är att det kan ge en ökad arbetsbelastning.

15 Idnummer 41 Tema Säker vård Kontaktperson Hanna Svanström Befattning Verksamhetsutvecklare Område Område 6 Verksamhet/enh Neurosjukvården Telefon Mobiltelefon E-postadress hanna.svanstrom@vgregion.se Utställ/föredrag Hanna Svanström Karin Fröjd Sida 15 Rubrik Vi tänker ta ansvar för patientsäkerheten. Bakgrund Under våren 2011 genomfördes en nationell patientsäkerhetskulturmätning som visade att medarbetarn inom Neurosjukvården var kritiska till nuvarande patientsäkerhetsarbete och upplevde att ledningen, på samtliga nivåer inom organisationen, inte tog frågorna på allvar och att de inte genomsyrade den dagliga vården. Svarsfrekvens var låg och det var därför svårt att dra några slutsatser av materialet. En utvärdering (magisteruppsats) vem tar ansvar för patientsäkerheten, utfördes av verksamhetsutvecklare på uppdrag av verksamhetschef. Huvudsyftet med att utföra en utvärdering var att påverka patientsäkerhetsmedvetenheten så att detta skulle genomsyra all verksamhet såväl ute i vården som i ledningen och på detta sätt sedan öka patientsäkerheten och minska vårdskadorna. Syfte/mål Skapa förutsättningar för en patientsäker vård och och på så sätt minska vårdskadorna. Genomförande Utvärderingen bestod av kvalitativa fokusgruppintervjuer bestående av ledningspersoner och medarbetare inom Neurosjukvårdens fyra vårdavdelningar. Resultaten jämfördes med enkätsvar i nationell enkät samt kopplades till aktuell patientsäkerhetsforskning Resultat Det finns ett flertal områden inom Neurosjukvården att utveckla för att förbättra patientsäkerhetsmedvetandet.ex fortsatt processarbete, fokus på personalens delaktighet, ökat teamarbete mellan yrkesgrupper, tydligare proaktivt perspektiv med integrerade riskanalyser i alla verksamhetens delar. Tid bör avsättas för chefer och medarbetare för säkerhets- och utvecklingsarbete. Identifiering av relevanta säkerhetsindikatorer som kontinuelrigt mäts och följs upp.förbättrat introduktionsprogram för nyanställda bör utformas och obligatorisk patientsäkerhetsutbildning för all personal. Slutsats Genom att utvärdera patientsäkerhetsmedvetandet genom fokusgruppintervjuer samt att hela ledningsgruppen kontinuerligt varit med i arbetsprocessen har kunskapen och engagemanget kring patientsäkerhetsfrågor påtagligt ökat samt att se patientsäkerhet ur ett systemperspektiv och att patientsäkerhetsarbetet måste genomsyra alla delar av verksamheten och att det berör alla. Tack vare arbetet med fokusgrupper på flera nivåer samt ledningens fokusering på patientsäkerhet så har patientsäkerhetsaspekter blivit mer närvarande i hela verksamheten. Patientsäkerhetsforskningen samt jämförelsen med enkätresultatet bidrog till ett trovärdigt och användbart resultat. Detta ses både iform av ökat fokus på patientsäkerhetsarbete i introduktionsutbildning, innehåll på utvecklingsdagar, annan utbildning av personal och i ledningsgruppsdiskussioner. Ökat delegerat ansvar för uppföljning av patientsäkerhetsarbetet till enheterna, där medarbetare hanterar avvikelsesystem, samt riskanalysarbete med fokus på proaktiv inriktning. Rutinskrivnings- och processarbetet har fått en nystart och fallriskbedömningar och uppföljningar har markant ökat. Neurosjukvården tillsammans med beslutsfattare och politiker, står inför stora utmaningar att se säkerhet ur ett helhetsperspektiv och erhålla en tydligare proaktiv hållning och se säkerhet som något dynamiskt som ständigt är i rörelse vilket kräver ledarskap, kompetens, kontinuitet, trygghet, öppenhet, struktur, ansvar, delaktighet, engagemang och mod. Vårt mål att påverka patientsäkerhetsmedvetandet har uppnåtts i hög grad utifrån att vi lagt en god grund till att fortsätta bygga en god patientsäkerhet tillsammans inom Neurosjukvården och på detta sätt erbjuda en säkrare vård för våra patienter.

16 Idnummer 44 Tema Processarbete Kontaktperson Leif Sundberg Befattning Controller Område Gemensam administration Verksamhet/enh Marknadsenheten Telefon Mobiltelefon E-postadress Utställ/föredrag Leif Sundberg Sida 16 Rubrik Har andra sjukhus sjukare patienter än SU? Bakgrund Socialstyrelsen (SoS) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) presenterar årligen antalet registrerade bidiagnoser per vårdtillfälle. Den senaste sammanställningen från SoS för 2011 visar att SU ligger på 71-a plats med i snitt 1,5 bidiagnos per vårdtillfälle av drygt 80 sjukhus. Antalet registrerade bidiagnoser per vårdtillfälle är ett mått på sjukligheten hos patienterna. Beror skillnaden på att patienter på SU är mindre sjuka än patienterna på flertalet andra sjukhus eller handlar det om registreringskvalitén i kodningen av diagnoser och åtgärder? Alla vårdkontakter ska diagnos- och åtgärdskodas med de nationella kodverk och enligt de anvisningar som är fastställda av Socialstyrelsen. Sjukhuset har en uppgiftsskyldighet mot SoS och Västra Götalandsregionen (VGR). Kvalitén på kodningen varierar mellan verksamheter, sjukhus och landsting/regioner. Det är viktigt ur flera aspekter att SU på ett korrekt sätt beskriver verksamheten både för den egna uppföljningen men också för de uppgifter sjukhuset levererar till VGR och SoS. Kvalitén påverkar också resultatet vid den Diagnos Relaterade Grupperingen (DRG) vilket bland annat har betydelse för sjukhusets intäkter och produktivitetsjämförelser. Det som inte är registrerat är heller inte gjort Syfte/mål Det övergripande syftet är att förbättra kvalitén i diagnos- och åtgärdskodningen. Genomförande En registerstudie har gjorts på 2011 års regionala databas för framtagande av DRG-viktlistan för 2013, uppgifter från SoS Patientregister 2011 samt uppgifter från SURF-databasen från 1998 till För att förbättra kvalitén har under åren 2000 till 2006 en 20 p (30p) kurs i sjukdomsklassifikation för läkarsekreterare givits på Göteborgs Universitet. Delar av kursen ges sedan dess i privat regi både för läkarsekreterare och läkare. Ett 60-tal läkarsekreterare har genomgått någon av kurserna. SU har sedan många år en grundutbildning i sjukdomsklassifikation på 32 timmar för läkarsekreterare av utbildade läkarsekreterare. Ca 400 av SU:s läkarsekreterare har genomgått utbildningen. Läkare på SU som genomgått klassifikationsutbildning kan uppskattas till en handfull personer. Resultat Antalet registrerade bidiagnoskoder för SU har under de senaste tio åren ökat från 1,0 till 1,5 per vårdtillfälle. Kvalitén mätt som vilka koder som registreras har sannolikt ökat. Däremot är det en bristande kvalité i antalet bidiagnoser som registreras. En jämförelse med NU-sjukvården visar att de registrerar 2,2 bidiagnoser per vårdtillfälle och intar plats 35. Det slår även igenom i grupperingen i Diagnos Relaterade Grupper (DRG). Andelen vårdtillfällen som grupperas till mycket komplicerade eller komplicerade DRG-grupper är för SU 34% respektive 44% för NU-sjukvården. Urologen är ett exempel där antalet bidiagnoser ökat från 1,6 till 2,5 under de senaste tio åren. Man har kontinuitet, hög kompetens, tid för kodning och stöd från ledningen. Slutsats SU har en registrering av bidiagnoser som är en av de lägsta i landet. En korrekt registrering är en förutsättning för en rättvisande beskrivning av sjukhusets verksamhet. En korrekt beskrivning är bland annat underlag för planering, prioritering, ersättning och produktivitetsjämförelser. För att få en förbättrad kvalité krävs fortsatta utbildningsinsatser men framförallt att det skapas tydlighet i hela organisationen och att det ges tid för kodning.

17 Idnummer 48 Tema Läkemedel Kontaktperson Anki Delin Eriksson Befattning Verksamhetsutvecklare Område Område 5 Verksamhet/enh Onkologi Telefon Mobiltelefon E-postadress anki.delin.eriksson@vgregion.se Utställ/föredrag Anki Delin Eriksson Nancy Wahl Sida 17 Rubrik Säker Cytostatikahantering-Införande av Regionalt Cytostatikakörkort Bakgrund Cytostatika är ett cytotoxiskt läkemedel som är celldödande och cellhämmande och används vid behandling av tumörsjukdomar. Arbete med cytostatika ställer stora krav på uppdaterade kunskaper och goda rutiner för att administrationen ska vara säker för patienterna och för att hanteringen inte ska utsätta medarbetare för arbetsmiljörisker. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:5 22) skall tillredning och administrering endast ske av personer som genomgått särskild utbildning och har kunskaper om möjliga hälsorisker och de skyddsåtgärder som skall vidtas. Som ett led i den successiva utvecklingen av gemensamma rutiner kring cytostatika i Västra Sjukvårdsregionen startade en diskussion mellan Regionalt cancercentrum väst (RCC), verksamhetsområde onkologi och övriga i regionen om behovet av ett gemensamt Cytostatikakörkort. Syfte/mål Syfte var att ta ett samlat grepp om utbildning i cytostatikakörkort för att nå ett gemensamt arbetssätt inom regionen med cytostatika. Genomförande I Regionen finns ca 350 sjuksköterskor som handhar cytostatika efter en kartläggning gjord av RCC Väst. Tjugotvå av dessa sjuksköterskor deltog i utbildningen via Region Skåne där erfarenheten finns och där utbildningen är väl beprövad sedan Plattformen heter lära nära och är en interaktiv utbildning. Dessa 22 sjuksköterskor bildade därefter det regionala nätverket med stöd av RCC väst och med ansvar att vara cirkulerande kursledare för den regionala utbildningen i cytostatikakörkort i Västra Sjukvårdsregionen Resultat Under vårterminen 2012 startade en pilot av utbildningen. Hittills har vi haft tre kurstillfällen och under hösten planeras ytterligare tre. Totalt har 38 sjuksköterskor gått utbildningen. Dessa arbetar alla inom cancersjukvården i västra Sverige. De har följt utbildningen via internet, vid sin dator, och på tider som passat dem, har de kunnat ta del av filmade föreläsningar och studiematerial. De har svarat på frågor och löst diskussionsuppgifter. Kursledare har följt dem under de fem veckor som utbildningen pågått och som avslutas med en fysisk examinationsträff. Kursutvärderingen visar på mycket bra resultat. Av de 38 sjuksköterskorna som gått utbildningen har 35 svarat på enkäten. På frågan hur man bedömer utbildningen som helhet svarade hela 20 att man bedömde den som mycket bra och 15 bedömde den som bra. Hela 26 svarade att de i mycket hög grad kunde rekommendera kursen till en av sina kollegor varav 9 svarade att de kunde rekommendera det i hög grad. Styrkor med utbildningen var bl.a. att få ta del av andras rutiner och erfarenheter vid examinationen. Många ansåg att upplägget att kunna studera vid valfri tidpunkt var en styrka och att utbildningen var pedagogisk. Många poängterade att kursen gav kunskap och eftertanke samt var en väckarklocka i risktänkande. Slutsats För säker hanteringen av cytostatika utifrån ett patient- medarbetar -ochmiljöperspektiv krävs särskild utbildning. Vi måste arbeta på ett likvärdigt sätt. Det regionala cytostatikakörkortet är ett steg i att kvalitetssäkra cytostatikahanteringen för att nå målet med ett gemensamt arbetssätt inom regionen med cytostatika.

18 Idnummer 49 Tema Processarbete Kontaktperson Marie Lignell Befattning Biomedicinsk analytiker/informatör Område Område 4 Verksamhet/enh Klinisk mikrobiologi/bamm Telefon E-postadress marie.lignell@vgregion.se Utställ/föredrag Marie Lignell Carin Elmér Sofie Nordström Sida 18 Rubrik Snabb resistensbestämning vid positiv blododling Bakgrund Överlevnad för patienter med sepsis ökar med förkortad tid till rätt antibiotikabehandling. Empirisk behandling bör, om möjligt, bekräftas av resistensbestämning. Behovet av snabbt resistenssvar har ökat med förändrat resistensläge och ökad antibiotikaresistens. Snabbt resistenssvar ökar möjligheten till riktad antibiotikabehandling och minskad användning av resistensdrivande antibiotika. Syfte/mål Syftet med projektet är att korta svarstiden, från detektion av växt i blododlingsflaska till preliminär resistensbestämning. Målet är att till kund skicka preliminärsvar med resistensbestämning, för majoriteten av isolaten, samma dag som växt i blododlingsflaska detekteras (sk 6-timmars resistensbestämning). Genomförande Under perioden (mån-tors) gjordes 6-timmars resistensbestämning med diskdiffusion på MH-F agar (extra näringsrikt substrat) från positiva blododlingar. Efter 6 timmars inkubering noterades zondiameter och tolkades enligt SIR-systemet (S=Sensitive, I=Indeterminant, R=Resistent), för respektive antibiotika. Resistensbestämning efter 6-timmar och slutlig resistensbestämning jämfördes och utvärderades efter periodens slut. Resultat Under perioden inkom totalt 6034 blododlingar. Totalt 303 positiva blododlingar (206 patienter) ingick i projektet. Vanligaste isolat var koagulas-negativa stafylokocker (KNS), Esherichia coli och Staphylococcus aureus. Av 303 isolat har 186 (61 %) svarats med resistensbestämning efter 6 timmars inkubering. För grampositiva bakterier var siffrorna 98 (av 209 odlingar) samt för gramnegativa bakterier 88 (av 94). Slutsats Av de positiva odlingarna med växt av gramnegativa stavar har 94 % besvarats med resistensbestämning efter 6 timmars inkubering. För grampositiva kocker var motsvarande siffran 47 %. Svarstiden för resistensbestämning för dessa odlingar har kortats med 18 timmar. Vid positiv odling med växt av t ex MRSA, ESBL-bildande bakterier eller vid resistens mot aminoglykosider upptäcktes och besvarades detta samma dag. För relevanta odlingsfynd med hög tillväxttakt var svarsfrekvensen 95 %. Svarstiden för KNS, alfastreptokocker, anaerober samt jästsvamp var oförändrad. Växt av KNS kan i nästan samtliga fall anses vara en stickförorening. Alfastreptokocker och jästsvamp är långsamväxande och kan inte resistensbestämmas efter 6 timmars inkubation. Anaeroba bakterier kan inte omfattas av 6-timmars resistens eftersom de inte växer i aerob miljö. Den kortade svarstiden är till gagn för patient och behandlande personal och möjliggör snabbare vårdhygieniska åtgärder. Resistensbestämning med 6-timmars inkubering infördes i rutinen för blododlingar from mars 2012.

19 Idnummer 51 Tema Egenkontroll Kontaktperson Anki Delin Eriksson Befattning Verksamhetsutvecklare Område Område 5 Verksamhet/enh Onkologi Telefon Mobiltelefon E-postadress anki.delin.eriksson@vgregion.se Utställ/föredrag Anki Delin Eriksson Sida 19 Rubrik Intern Kontroll Följsamhetsmätning till rutin illamående Bakgrund En riktlinje för hantering av illamående i samband med onkologisk behandling arbetades fram efter en enkätundersökning som gjordes 2007 på Jubileumskliniken som visade att illamående och kräkning upplevdes av 44 % av patienterna (n=119 av n=267). För bedömning av förväntat behov och optimering av antiemetikabehandling är det viktigt att göra en riskbedömning vid första behandlingstillfället. För att kunna förebygga och behandla illamående optimalt används ett enkelt verktyg som dagbok där patienten beskriver sina symtom själv och graderar graden av illamående. Sjuksköterskan skall vidare ge undervisning i form av muntlig och skriftlig information om hur man kan förebygga och lindra. Slutligen skall resultatet från riskbedömning, dagbok samt given information dokumenteras under nutrition. Uppföljning skall också ske av given antiemetikabehandling. Vid nästkommande besök/inläggning görs en uppföljning utifrån hur patienternas beskrivning i dagboken. Syfte/mål Syfte med detta förbättringsarbete var att mäta följsamheten av redan etablerad omvårdnadsrutin/riktlinje. Genomförande Granskning av slumpvis utvalda patientjournaler utfördes under en vecka i maj 2012.Både öppenvårdspatienter och slutenvårdspatienter inkluderades.journalerna granskades utifrån en framtagen variabellista som inkluderade dokumentation om riskbedömning,utlämnande av dagbok, undervisning i form av muntlig och skriftlig information samt uppföljning.resultatet matades in i SPSS och analyserades. Resultat Totalt granskades 89 journaler på de variabler som var aktuella enligt rutinen. Inskrivningsorsak/besöksorsak var till största delen kemoterapi n=28, strålbehandling n=27 samt kombinerad kemoterapi och strålbehandling n=25. Övriga var symtomhantering och allmän omvårdnad n=9. Risken för illamående är störst vid kemoterapi samt med kombinationen strålbehandling och kemoterapi. Därför gjordes en analys i dessa grupper på förekomsten av de eftersökta variablerna. Av de 28 granskade patientjournalerna i kemoterapigruppen hade endast 7 dokumentation om riskbedömning och ingen hade dokumentation om utlämnande av dagbok. Patienterna hade fått muntlig (n=26) respektive skriftlig (n=24) samt dokumentation fanns om uppföljning av given antiemetika (n=24). Vid kombinationen strålbehandling och kemoterapi hade endast riskbedömning dokumenterats i 3 av 25 journaler varav 2 av dessa hade fått en dagbok. Här var följsamheten om muntliga informationen endast angiven i n=6, skriftlig information i n=3 och uppföljning av given antiemetika i n=15 journaler Arbetsgruppen, evidensgruppen har haft till ansvar att delge sina respektive medarbetare resultatet på valfritt forum såsom arbetsplatsträffar och sjuksköterskemöten samt presentera resultatet för verksamhetsledningen. Diskussion måste ske löpande om vikten av att följa rutiner. Medarbetarna kommer att få en utbildning i rutinens innehåll och en ny granskning kommer att göras under hösten. i skrivande stund har en uppföljning gjorts som visade på bättre följsamhet. Detta resultat analyseras nu. Slutsats Resultatet visade på mycket bristande följsamhet till rutin. Det finns en risk för illamående i samband med cytostatikabehandling. Rutinen är utarbetad för att förebygga illamående och individanpassa antiemetikabehandlingen för att minska lidande för patienten och öka välbefinnandet. Resultatet visar att vi måste kontinuerligt diskutera vikten av att följa rutiner och avvikelser från rutinen måste rapporteras.

20 Idnummer 52 Tema Patientfokuserad vård Kontaktperson Victoria Mohlén Befattning Verksamhetsutvecklare Område Område 3 Verksamhet/enh Sjukgymnastik och Arbetsterapi Telefon E-postadress victoria.mohlen@vgregion.se Utställ/föredrag Victoria Mohlén Anneli Lernestål Eva Beckung Sida 20 Rubrik Fokusera mera- intervjuer som underlag för verksamhetsutveckling Bakgrund Hjärtpatienter genererar årligen ca ca patientbesök i den sjukgymnastiska öppenvården inom Verksamheten för Sjukgymnastik och arbetsterapi. Därutöver tar många hjärtpatienter del av verksamhetens insatser under sin slutenvårdsvistelse. Den renodlade hjärtverksamheten är uppdelad på tre sjukhus. Det är angeläget att ta reda på vilka behov patienterna har och vad de anser om de insatser de får så att verksamheten kan utvecklas och svara upp till patienternas förväntningar. Syfte/mål Undersöka vilka behov och förväntningar hjärtpatienter upplever sig ha i ett mera subakut skede utifrån de insatser som rehabpersonal(ffa allt sjukgymnaster)kan bidra med. Syftet är också att utveckla och samordna hjärtskolorna över enheterna som en del i arbetet med lika vård på lika villkor. Genomförande För att få veta mer om bypassopererade patienters upplevda behov och förväntingar inför hemgång genomfördes i april korta enskilda intervjuer med 13 patienter på thorax-avdelningen. Dessa följdes upp med en fokusgruppsintervju 8 v postoperativt för att undersöka om det blivit som man tänkt sig. Under hösten genomfördes vidare tre fokusgruppsintervjuer med patienter som genomgått hjärtskola på MS, ÖS eller SS. Två personer höll i gruppsamtalet som varade 1, 5 h. Totalt medverkade 16 personer. Intervjuerna bandades och sammanställdes och resultatet presenterades för verksamhetens hjärtnätverk i november där det blev ett diskussionsunderlag för hur hjärtskolorna kan arbeta vidare med förbättringar. Resultat Patienterna är sammantaget väldigt nöjda med hjärtsjukvården. De enskilda intervjuerna på thoraxavdelnigen innan hemngång visar att patienten snabbt har siktet inställt mot hemgång. De eventuella svårigheter man kan se presenterar man en lösning på. Ingen uttrycker någon som helst oro. Alla säger sig vara välinformerade och kan inte ange någon form av stöd eller råd eller aktivitet de behöver prova på inför hemgång. De flesta uppger att de inte har behov av några livsstilsförändringar och inte heller några behov av råd eller stöd kring ämnet. Utvärderingen av hjärtskolan via fokusgruppsintervjuer är nästan uteslutande positiv. Det man lyfter fram inom den sjukgymnastiska verksamheten är trevligt och proffsigt bemötande, att gruppträning är motiverande och att det känns tryggt att träna samt prova på olika moment under ledningen av sjukgymnast. De förslag till förbättringar som framkommit är möjlighet till mer träning under längre period hos sjukgymnast samt eventuellt en annan form för informationen där föreläsningar skulle ersättas av ytterligare samtal och gruppdiskussioner. Därutöver finns synpunkter som inte självklart faller på sjukgymnasten då fler yrkesgrupper är inblandade i hjärtskolan men patientgruppen uttrycker stora behov av att samtala mera med andra i samma situation och att anhöriga också behöver få utlopp för sin oro någonstans. De patienter som var opererade med sternotomi var genomgående mycket mera oroliga för sitt bröstben och läkningsprocessen kring detta än för själva hjärtsjukdomen. De tankar som fångats upp här kommer att ligga till grund för en mer kvantitativ patientenkät inom den sjukgymnastiska hjärtverksamheten. Slutsats Fokusgruppsintervjuer är en bra metod att föra dialog med sina patienter och ger förslag till ämnen att undersöka närmre i större skala. Det ger också patienterna en chans att påverka och vara med och utveckla vården vidare.