Examensarbete i fördjupningsämnet

Transkript

1 Natur, miljö och samhälle Examensarbete i fördjupningsämnet Naturorientering, teknik och lärande 15 högskolepoäng, avancerad nivå NTA-naturvetenskap och teknik för alla STC- Science and Technology for Children Vlora Mehmeti Examenspoäng (Grundlärarexamen, 240hp) Datum , Malmö Examinator: Agneta Rehn Handledare:Mats Lundström

2

3 Sammanfattning Syftet med detta examensarbete är att undersöka om NTA (Naturvetenskap och Teknik för Alla) är ett bra skolutvecklingsprogram som är värt att använda i våra skolor. Frågeställningar som jag har utgått ifrån är: Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med att använda NTA-undervisning? Vilken utveckling i lärande sker hos lärare och elever vid användningen av NTA? Vilka attityder och intressen visar eleverna när de använder NTA-materialet? Metoden som jag har använt mig av är intervjuer och observationer samt genom att söka på olika databaser. Med hjälp av olika studieresultat har forskare (Mellander & Svärdh, 2015) kommit fram till att elever som undervisats med NTA har betydligt bättre resultat än elever som undervisats utan NTA. Vidare anser de att genom användning av NTA fanns även negativa faktorer som t.ex. för höga kostnader och det krävs utrymme i klassrumet för att förvara materialet. Utifrån intervjuer och observationer har jag kommit fram till att NTA-materialet hjälper lärare allmänt med NO-lektioner. Dessutom gör NTA möjligt för eleverna att göra systematiska undersökningar och de blir mer motiverade, samt den väcker intresse hos dem. Både lärare och elever utvecklas genom att använda NTA. Nyckelord: NTA program, NTA utbildning, NTA, NTA som skolutvecklingsprogram, STC (Sience & Technology for Children), STC-education, lärare, elever, intervjuer och observationer.

4 4

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Vad är NTA Tidigare modell av NTA: Science and Technology for Children (STC) Skillnader mellan NTA och STC NTA och medlemskap Syfte Begrepp Teoretiskt perspektiv Tidigare forskning Vilka är för- och nackdelar med att använda NTA-undervisning? Fördelar med att använda NTA-undervisning Nackdelar med att använda NTA-undervisning Vilken utveckling i lärande sker hos lärare och elever vid användningen av NTA? Lärarperspektiv på vad eleverna lär sig genom att använda NTA Utveckling av lärarkompetens vid användning av NTA Vilka attityder och intressen visar eleverna när de använder NTA-lådorna Metod Metodval Urval Intervjuer Observationer Genomförande Reliabilitet och validitet Etiskt förhållningssätt Bearbetning av empirin Resultat och analys Vilka är för- och nackdelar med att använda NTA-undervisning? Underlättar planeringen Individanpassad undervisning Material som gör det möjligt att eleverna gör systematiska undersökningar

6 10.2 Vilken utveckling anser lärarna sker hos lärare och elever vid användningen av NTA? Lärande genom samarbete och kommunikation Elevernas progression genom användning av NTA Vilka attityder och intressen visar eleverna enligt lärare när de använder NTA-lådorna Elevernas attityder och intressen enligt lärarna Diskussion/Slutsats Vilka är för-och nackdelarna med att använda NTA-undervisning? Vilken utveckling anser lärarna sker hos lärare och elever vid användning av NTA? Vilka attityder och intresse visar eleverna enligt lärare när de använder NTA-lådorna? Metoddiskussion Referenser Bilaga 1.46 Bilaga 2.47 Bilaga

7 1. Inledning PISA (Programme for International Student Assessment) undersökningen år 2012 (Skolverket 2013) visar att Sverige låg under OECD-genomsnittet för samtliga områden i naturvetenskap, matematik, och läsförståelse. Däremot år 2015 visar PISA att Sverige ligger över OECD genomsnittet (Skolverket, 2016). Andelen lågpresterande elever är det samma som år 2012 (Skolverket, 2013). Andelen av högpresterande elever visar däremot en ökning på 3 % år 2015 (Skolverket, 2016). Detta visar att högpresterande elever har presterat ytterligare lite bättre. Under min VFU (verksamhetsförlagd utbildning) visade eleverna att ämnet NO var svårt och tråkigt, vilket ledde till att eleverna blev ointresserade av ämnet. Anledningen till att jag valde NTA (Naturvetenskap och Teknik för Alla) som självständigt arbete och även fortsätta med det i examensarbetet är att jag insåg behovet av en förändring i ämnet NO. När jag läste forskningsartikeln I början fick vi använda vår fantasi skriven av Schoultz m.fl. (2003) som handlade om NTA väcktes mitt intresse och tanken på att NTA kan vara ett bra sätt att hjälpa eleverna. Detta gjorde mig nyfiken och jag ville skriva mitt examensarbete om NTA. För att utveckla undervisningen i NO- ämnena, har det gjorts en NTA-satsning (Alm & Samuelsson, 2009). Projektet kommer från början från USA och heter STC (Science and Technology for Children). I Sverige drivs projektet av Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) i samarbete med 65 kommuner och 10 fristående skolor (Mellander & Svärdh, 2015). Åstrand (2017) skriver i lärarnas tidning den 7 november 2017 och även andra medier visar att det finns brist på utbildade lärare i de naturorienterande ämnena och teknik. Med denna anledning skulle NTA kunna bli ett bra redskap som ger både utbildade/outbildade lärare och elever direkta användbara tips på arbetssätt samt kompletta experimentsatser för att genomföra laborationer. En viktig synpunkt är att eleverna utifrån sitt intresse ska kunna få ställa egna frågor som de ska söka svar på. Kan NTA-lådor stimulera eleverna så att de blir intresserad av NO -ämnet? Vilket också är ett av skolans uppdrag Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem (Skolverket, 2011). 7

8 1.1 Bakgrund Vad är NTA Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) i samarbete med Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) översatte år 1997 STC (Science and Technology for Children) programmet till NTA och anpassade det till den svenska läroplanen Lpo94 därefter anpassades till Lgr11 (Mellander & Svärdh 2015). NTA är ett skolutvecklingsprojekt som eftersträvar att öka intresset för naturvetenskap och teknik och att stimulera nyfikenhet för dessa ämnen. NTA innehåller flera olika teman som t.ex. är förknippade med vattnets faser, ämnens egenskaper, från frö till frö och flyta eller sjunka. Materialet som innehåller laborationsmaterial, lärarhandledningar och ofta handledningar för elever riktar sig till lärare och elever från åk F-9. NTA-konceptet kan konkluderas i ett antal kvalitativa mål och egenskaper och bygger på att eleverna utför egna experiment, samlar information, dokumenterar och diskuterar sina arbeten och resultat. Med andra ord handlar NTA om att stimulera nyfikenhet och intresse för naturvetenskap och teknik hos elever, samt till att eleverna ska vara aktiva och genomföra naturvetenskapliga experiment (Alm & Samuelsson, 2009) Tidigare modell av NTA: Science and Technology for Children (STC) En tidig modell av NTA är STC, ett skolutvecklingsprogram som kan dateras från talet (Mellander & Svärdh, 2015). I sin befintliga form introducerades programmet år 1995 i USA (Mellander & Svärdh, 2015). Det innehåller tre beståndsdelar: lärarhandledning och utbildning, läromaterial (experimentlådor) med tillhörande instruktioner, samt stöd till skolledare. STC är indelat i två block. Första blocket är avsett för åk F-6. Det andra är avsett för åk 7 9. Programmet är 8

9 ålders-och ämnesindelat. Ämnesområdena är: Life Science2, Earth Science3 samt Physical Science and Technology. I STC finns det minst 20 olika teman att välja mellan. Läraren väljer ett tema för att arbeta med det tillsammans med elever under en termin. I varje tema ingår en mall där eleverna under lärarens anvisning får formulera hypoteser, genomför experiment, analysera resultaten och dokumentera sitt arbete och sina slutsatser. Innan läraren börjar arbeta med teman måste hen ta del av en heldagsutbildning Skillnader mellan NTA och STC En skillnad mellan NTA och STC är att NTA är på svenska och STC är på engelska. Antalet teman och antalet experimentlådor är lite lägre i NTA än i STC. NTA innehåller inte lika detaljerat stöd för skolledare som STC. Dessutom är lärarutbildning som är kopplad till NTA något mindre betydande än lärarutbildning inom ramen för STC. Lärarna som undervisar med NTA stöds av lokala NTA-samordnare, regionala NTA-organisationer och NTA skolutveckling som gör och utvecklar det nationella NTA-programmet (Mellander & Svärdh, 2015) NTA och medlemskap Kommunala och privata skolor kan använda sig av NTA, men det finns några krav som måste uppfyllas för att ansluta sig till NTA (Mellander & Svärdh, 2015). Skolornas huvudmän måste vara medlemmar i NTA skolutveckling. I samband med detta måste de betala en medlemsavgift på kronor som är ett engångsbelopp. Skolor som vill vara delaktiga i NTA måste betala en fast kostnad på ca 5000 kr per experimentlåda. Förutom detta betalar de en terminsavgift på 20 kronor per deltagande elev (Mellander & Svärdh, 2015). I mitten av februari 2018 används NTA i 133 kommuner av 167 medlemmar (NTA, 2018). 9

10 2. Syfte och frågeställningar Syftet med examensarbetet är att undersöka om NTA i allmänhet är ett bra verktyg som hjälper lärarna att förbättra undervisningen i NO ämnena. Syftet är även att undersöka om lärare anser att NTA hjälper eleverna i skolan att nå kunskapskraven samt granska vilka attityder och intressen eleverna visar när de använder NTA-lådorna. Mina frågeställningar är: Vilka är för- och nackdelarna med att använda NTA i undervisning? Vilken utveckling anser lärarna sker hos lärare och elever vid användningen av NTA? Vilka attityder och intressen visar eleverna enligt läraren när de använder NTA- lådorna? 10

11 3. Begrepp Nedanstående begrepp t.o.m. verksamheter är refererade enligt Anderhag och Wickman (2007) de förekommer i tidigare forskning och diskussion. Artefakter är ord för olika föremål, instrument eller hjälpmedel som eleverna har använt i No-undervisningen. Några exempel är glasburk, småkrypsnyckel, förstoringsglas och provrör. Fenomen är ord som eleverna använder för att beskriva naturvetenskapliga fenomen t.ex. friktion, ljudvågor och förmultna. Relationer natur och människa är utsagor som kopplar ihop något naturvetenskapligt fenomen till något annat och på så sätt ger det ett naturvetenskapligt sammanhang. Några exempel är puppan hade blivit fjäril, ett klippblock rasar ner och blir grus. Relationer verksamheter är yttranden som kopplar ihop en naturvetenskaplig aktivitet till något annat och på så sätt ger ett naturvetenskapligt sammanhang. Några exempel är Vi dokumenterade rätt mycket, vi skrev ned och sådär eller Och så fick man jämföra det på en sådan här småkrypsnyckel (Anderhag & Wickman, 2007 s. 8-9). Verksamheter är ord som eleverna använder som handlar om aktiviteter eller begrepp som beskriver olika delar av att bedriva vetenskap. Några exempel är experimentera, dokumentera och genomskärning. Samarbete och kommunikation är mycket viktiga när det gäller elevernas lärande. Ladberg (2007) skriver att vi människor behöver språket för att möta varandra, förstå och bli förstådda, språket är bron mellan människor, och ett hjälpmedel som har stor betydelse för oss människor för att kommunicera med varandra. Kommunikationen (med ord, kroppsspråk och teckenspråk) har stor betydelse och den är själva kärnan i språket. Språket använder vi som redskap att tänka och lära. Just detta gör oss människor alla lika värda för alla människor kan uttrycka sig på ett sätt och framför det dem vill. Vi kommunicerar på olika sätt genom att tala, teckenspråk, kroppsspråket och ansiktsuttryck men det viktigaste för oss människor är att förstå och bli förstådda för språket är medlet inte målet (Ladberg, 2007). 11

12 4. Teoretiska perspektiv Mitt teoretiska perspektiv är det Sociokulturella perspektivet. Grundaren till sociokulturella perspektivet är den ryske psykologen Len S. Vygotsky som redan under talen formulerade sina idéer om mänsklig utveckling. Grundtanken i sociokulturella perspektivet är kommunikationen mellan människan, som gör att kunskap förs vidare (Säljö, 2014). Vygotskijs teori zonen för närmaste utvecklingen är central i språk- och kunskapsutvecklade arbetssätt, eftersom eleverna ger idéer/ord till varandra när de arbetar i grupper (Gibbons, 2013). Genom kommunikation kan individen ta till sig nya sätt att tänka, resonera och handla anser Säljö (2014). Utifrån Vygotskij skriver Svärdh (2013) att eleverna lär sig mest när de samspelar med andra, för då utmanas eleverna kognitivt och får mycket stöttning i undervisningen. Genom att prata i grupper tränar eleverna tre språkliga företeelser: att ställa frågor, att redovisa och att lägga fram förslag. Säljö (2010) konstaterar att genom interaktionen med omvärlden får människor idéer, värderingar, kunskaper och resurser som fysiska redskap eller artefakter som hela vår vardag är fylld av. Med artefakter menar Säljö (2010) de olika verktyg så som instrument för mätning, olika former av informations- och kommunikations teknologi, vägning och liknande, och fortskaffningsmedel och annat. Utvecklingen av materiella resurser sker tillsammans med utvecklingen av idéer och intellektuella kunskaper. Vidare skriver Säljö (2010, s ) såväl de intellektuella som de fysiska artefakterna är tecken på människans förmåga att samla erfarenheter och att använda de för sina syften. Säljö (2014) hävdar att människan lär sig, återskapar och förnyar kunskap ständigt av fysiska aktiviteter i samhället. Analys av utveckling, lärande, reproduceringen av kunskaper kallar han det för sociokulturell. För att kunna förstå det sociokulturella perspektivet bättre anser Säljö (2014, s ) att det finns tre olika, men samverkande företeelser; -Utveckling och användning av intellektuella redskap -Utveckling och användning av fysiska redskap -Kommunikation och de olika sätt på vilket människor utvecklar former för samarbete i olika kollektiva verksamheter. En viktig punkt som Säljö (2014, s. 66) påpekar är att människor föds och utvecklas inom ramen för samspel med andra människor. Detta innebär att genom samspel med 12

13 andra blir vi införstådda med hur världen förtolkas/medieras, dessutom överför vi kunskap till andra. 13

14 5. Tidigare forskning Här presenteras tidigare forskning uppdelat i följande rubriker, utifrån mina frågeställningar. 5.1 Vilka är för- och nackdelar med att använda NTA i undervisning? Fördelar med att använda NTA i undervisning Anderhag och Wickman (2007) har gjort en kvalitativ intervjustudie med 80 elever i åk 6 som antingen har eller inte har undervisats med NTA. De kom fram till att det finns skillnader i resultat mellan elever som har undervisats med NTA jämfört med elever som inte undervisats med NTA angående mängd områden som de minns. Elever som undervisats med NTA lär sig genomsnittligt mer än elever som undervisats utan NTA. Vidare konstaterar de att NTA hjälper eleverna mest inom ämnet fysik och kemi. Svärdh (2013) har gjort en studie där han använde sig av provresultaten, provbetygen och elevernas slutbetyg i åk 9 i ämnet biologi, kemi och fysik. Det finns inte nationella prov i ämnet teknik och detta lede till att Svärdh (2013) inte kunde göra mätning i ämnet. Svärdh (2013) använde provresultatet och provbetyget för fysikämnet från år 2009 och 2010 som gjordes av elever. Svärdhs (2013) resultat visar att elever som undervisats med NTA har ett större ordförråd vad gäller vetenskaplig vokabulär i vetenskaplig språkkunskap och använder mer vetenskapliga begrepp, framförallt muntligt. Svärdh (2013) konstaterar dock att material måste utvecklas för att öka elevernas lust att skriva. Svärdhs (2013) resultat visar vidare att NTA hjälper eleverna i ämnet fysik, vilket kan jämföras med Anderhag och Wickmans (2007) resultat. I det test som Svärdh (2013) genomförde visade en signifikant skillnad i provresultaten mellan testgrupperna, där elever som undervisats med NTA hade ett medelvärde på 48,3 % i skillnaderna i resultat, medan elever som undervisats utan NTA hade ett medelvärde på 44,5 % i skillnaderna i resultat. Denna signifikanta skillnad har enligt Svärdh (2013) bara med fysikämnet att göra. Resultatet visar att en icke NTA-elevs provresultat i fysik 14

15 skulle ha ökat med 16,5 % i medelvärde om denne hade deltagit i NTA undervisning. Även lågpresterande elever som använder NTA skulle gynnas enligt Svärdh (2013). Schoultz m.fl. (2003) har gjort en studie som innehåller 17 klassrumsobservationer, 8 elevintervjuer (2 flickor och 2 pojkar i åk 2 respektive 2 flickor och 2 pojkar i åk 6) samt 13 lärarintervjuer. De har kommit fram till att under NTA-arbetet blir eleverna bekanta med naturvetenskapliga ord och termer. Eleverna lär sig att tillämpa en naturvetenskaplig metod samt att beskriva, dokumentera och hantera några begrepp och termer. Schoultz, Hultman och Lindkvist (2003) konstaterar även att de uppdrag som elever gör med NTAlådorna lockar eleverna till samtal kring de problem som ska lösas och att de engagerar sig i samtalet. Det är däremot inte så ofta som eleverna i samtal använder och bearbetar naturvetenskapliga ord och termer Nackdelar med att använda NTA i undervisning Schoultz och Hultman (2002) har gjort en studie som innehåller 9 klassrumsobservationer, 20 elevintervjuer (i åk 1-6) och 6 lärarintervjuer. Deras studie visar på nackdelar med användningen av NTA, bland annat att det krävs utrymme i klassrummen för att kunna förvara materialet och elevernas experimentuppsättningar. Ytterligare en annan negativ faktor är att det laborativa materialet är specifikt anpassat för USA och det är svårt för eleverna att använda samma material i den svenska skolan. Schoultz m.fl. (2003) konstaterar i sin studie att ett hinder för att arbeta med NTAkonceptet är att det ibland är svårt för lärare att slutföra vissa uppgifter under NTAlektionerna. Eleverna måste spridas ut i olika rum, på grund av utrymmesskäl. Det blir då svårt för lärarna att hjälpa alla elever och dessutom är risken stor att några gruppers arbete upphör. Materialen fungerar också dåligt när eleverna skulle tillverka propellerdrivna fordon. Dessutom måste skolan låna materialet under en längre tid. I Anderhag och Wickmans (2006) studie upplever många lärare att det blir konflikt mellan att låta eleverna skriva och att låta dem experimentera. Lärarna upplever att språket i de skriftliga handledningarna är för svåra för eleverna. De anser att intresset för NO sjunker när eleverna skriver och dokumenterar under NTA-lektioner. Många språksvaga elever tycker dessutom att det är tråkigt att skriva. 15

16 Ekborg och Lindahl (2007) har gjort en enkät med 98 frågor där lärarna kunde svara genom att instämma eller instämma inte, på en skala 1-5. De ville få svar på lärarens syn på undervisning i NV (naturvetenskap) och i TK (teknik) i synnerhet samt undervisning i allmänhet. I enkäten deltog 700 lärare, 87 % av dem är kvinnor. I Ekborg och Lindahls (2007) studie anser många lärare att undervisningen i naturvetenskap och teknik med NTA-konceptet blir svårt att göra experiment med många stökiga elever i klassen. Lärare måste dessutom hinna med svagpresterande elever, organisera laborationer utan att det blir stökigt, engagera pojkar och flickor lika mycket samt få elever intresserade av innehållet. 5.2 Vilken utveckling i lärande sker hos lärare och elever vid användningen av NTA? Lärarperspektiv på vad eleverna lär sig genom att använda NTA Anderhag och Wickman (2006) visar i sin studie att majoriteten av lärarna som deltagit i NTA anser att NTA är ett stöd för att lära eleverna naturvetenskapliga begrepp. Eleverna tycker att det är spännande med NO-begrepp och att ställa hypoteser. De gillar i stort sätt att arbeta undersökande, och begrepp samt ord upplevs inte som problem av eleverna. NTA gör lärandet konkret menar Anderhag och Wickman (2006) vilket kan vara till stöd för språksvaga elever, medan de sitter i par och pratar kring det konkreta materialet. Genom diskussionerna/beskrivningarna tränar språksvaga elever även sitt vardagliga språk. På liknande sätt visar Ekborg och Lindahls (2007) studie att 84 % av lärarna anser att det i naturvetenskap och teknik är viktigt att eleverna lär sig lyssna på sina kamrater och 75 % anser att NTA stödjer detta. Vidare anser 48 % av lärarna att det i naturvetenskap och teknik är viktigt att eleverna lär sig söka information på egen hand och 29 % av lärarna tycker att NTA stödjer detta. Resultatet visar också att 91 % av lärarna instämde i att det är viktigt att lärare stimulerar elevernas nyfikenhet och 80 % av lärarna tycker att NTA 16

17 stödjer detta. Dessutom anser 38 % av lärarna att det är viktigt att använda IT och 11 % av lärarna tycker att NTA stödjer detta Utveckling av lärarkompetens vid användning av NTA Anderhag och Wickman (2006) har gjort en studie om hur lärares deltagande i NTA utvecklar deras kompetens i att stödja elevernas begrepps-och språkutveckling. De har kommit fram till att många lärare som har deltagit i NTA har lärt sig nya begrepp/fakta, får en uppfräschning av gamla kunskaper, får hjälp med en röd tråd i sin NO-undervisning samt upplever att NO-undervisningen blir tydligare. Anderhag och Wickman (2006) slutsatser är att NTA är ett verktyg som ger lärare för de yngre åldrarna i grundskolan möjlighet att utveckla sin förmåga att stödja elevernas språk- och begreppsutveckling i NO-ämnena. Vidare konstaterar Anderhag och Wickman (2006) att lärare som aldrig tidigare har undervisat i ämnena fysik och kemi, trots att det står i kursplanen, gör det genom att använda NTA. I en annan studie av Anderhag och Wickman (2007) kommer de fram till att NTA hjälper lärarna att förbättra undervisningen i NO- ämnena och göra den mer inriktad mot målen i kursplanerna för grundskolan. Enligt Svärdhs (2013) studie underlättas lärarnas arbetssituation genom användning av NTA. Även Ekborg och Lindahls (2007) studieresultatet visar att genom att arbeta med NTA att 58 % av lärarna utvecklar sin undervisning i naturvetenskap och teknik, 47 % av lärarna utvecklar sina kunskaper om naturvetenskapligt arbetssätt, 42 % av lärarna utvecklar sina kunskaper i naturvetenskap och teknik samt 10 % av lärarna utvecklar sin undervisning i andra ämnen. Resultatet visar också att 76 % av lärarna anser att undervisningen blivit lättare genom att arbeta med NTA i NV/TK. Dessutom anser 71 % av lärarna att undervisningen blivit roligare, 55 % av lärarna anser att det blivit lättare att hjälpa eleverna att uppnå kursplanemålen och 49 % av lärarna anser att det blivit mindre tidskrävande att undervisa. I temautbildningarna lärde sig: 15 % av lärarna mycket naturvetenskap och teknik, som de inte kände till innan, 45 % av lärarna lärde sig nya experiment, 26 % av lärarna lärde sig vad det innebär att arbeta naturvetenskapligt. I temautbildningarna i NV/TK har 41 % av lärarna fått reflektera över sin undervisning, 33 % av lärarna fått 17

18 reflektera över sin syn på NV/TK och 32 % av lärarna har fått nya sätt att tänka om undervisning. Schoultz m.fl. (2002) har i sin studie har kommit fram till att genom att använda NTAteman i klassen har lärare utvecklat sitt eget kunnande inom olika ämnesområde och i NVdidaktik. Vidare konstaterar han att lärarna lär sig olika saker t.ex. har några ökat sitt ämneskunnande medan andra har skaffat sig pedagogiska kunskaper. Medan Schoultz m.fl. (2003) visar i sin studie att lärare som använder NTA i sina lektioner inte längre ser NO som svårt ämne, samt att planeringen har blivit mindre tidskrävande. 5.3 Vilka attityder och intresse visar eleverna när de använder NTA-lådorna? De flesta lärarna tycker att det viktigaste med NTA är att det ger inspiration, lust och glädje i arbetet med NV/TK i de tidigare skolåren. Även i Schoultz m.fl. (2002) studie framkommer att elever som undervisats med NTA har blivit mer intresserade av NV/TK. Vidare anser lärarna att eleverna lär sig att presentera, att diskutera och att dokumentera sina resultat, samt att de tar mer ansvar och tycker att det är roligt. Enligt lärarna lär sig eleverna att observera, förutsäga och experimentera. Det är också bra med flera elevgrupper så att eleverna samtidigt kan arbeta med flera uppdrag. Då blir det lättare att sammanfatta och organisera arbetet i klassen. Schoultz m.fl. (2002) konstaterar att det fanns ett ökat intresse för NO/TK bland eleverna. Vid lektioner som Schoultz m.fl. (2002) observerade ville eleverna ofta inte avsluta arbetet när det var dags att sluta. I Schoultz m.fl. (2003) studie anser lärarna att eleverna blev mer nyfikna och intresserade av naturvetenskap. Eleverna får möjlighet att lära sig se, beskriva och upptäcka. Genom diskussioner lär sig eleverna också av varandra. Eleverna blir nyfikna och intresserade av naturvetenskap. Det gäller att bibehålla intresset även i år 5 och 6 samt när temat inte direkt väcker intresse hos eleverna. Här har lärarna åter en viktig uppgift menar Schoultz m.fl. (2003). 18

19 6. Metod För att uppnå examensarbetets syfte och besvara mina frågeställningar har jag valt att observera lektioner, samt intervjua lärare som använder NTA i NO-ämnen. Det gör jag med kvalitativ datainsamlingsmetod. I metod visas de val som jag har gjort för att samla in empirin. Den första delen innehåller metodval och urval, sedan redovisas de fyra intervjuerna och två observationer som gjords och slutligen behandlas genomförandet. 6.1 Metodval Genom intervjuer ökar möjligheten till att få ett mer tydlig svar samt fler möjligheter till att ställa följdfrågor. Alla intervjuer är semistrukturerade, då de utgår från några öppna grundfrågor (utan svarsalternativ) som leder till följdfrågor (se bilaga 1). Detta innebär att det fanns utrymme för mer nyanserade svar och följdfrågor. En annan fördel med intervjuer är att man kan intervjua samma person flera gånger (Bryman, 2011). Jag har även gjort två ostrukturerade observationer, vilket innebär att jag vill få fram så mycket information som möjligt (Leijon, 2012). Detta gjordes genom att spela in hela lektionen med diktafon och genom att anteckna. 6.2 Urval I skolan där jag gjorde min VFU (Verksamhets Förlagd Utbildning) har de flesta NOlärarna börjat använda NTA-lådorna i sin undervisning. Detta gjorde det lättare för mig att utföra intervjuer och observationer. Skolan är en F-7-skola med cirka 350 elever som ligger i en större kommun i Skåne. Eftersom jag kände de tillfrågande lärare, berättade jag om min studie och frågade om de ville delta genom intervjuer och observationer. Alla tillfrågade lärare ville delta. När det var dags att börja med examensarbetet gick jag till 19

20 skolan och träffade skolans biträdande rektor. Jag berättade om min studie samt frågade henne om jag fick intervjua lärarna och observera några lektioner, hon svarade ja och skrev under medgivandeblanketen. Även lärarna skrev under medgivandeblanketen innan intervjuerna och observationerna genomfördes. Den personliga bekantskapen med lärarna upplevs ha underlättat arbetets process. Fakta om lärarnas bakgrund Blev du klar Vilken Erfarenhet av NTA tema? Hur stor del med utbildning? NTA? arbetar lärarna studierna? med NTA? Lärare 1 År månader Fast och flytande Lärare 2 År 2015 F-3 7 månader Jord och balansera väga Ungefär 80 % Ungefär 90 % Lärare 3 År 2006 F-6 Ett år eller två Jord, testa Kanske 1/3 per Matte, NO terminer teknik, flyta termin, samt och TK eller sjunka beror även vilken låda man har Lärare 4 År 2000 Matte, NO Halvt år eller ett Papper, rörelse Med åk 6 ungefär och TK åk 4-9 termin och konstruktion 50 % medan med åk 7 ungefär 80 % 6.3 Intervjuer Jag har intervjuat 4 lärare som skulle varit 5 men en intervju ställdes in pga. sjukdom. Varje intervju tog ca 30 min. Jag märkte att fjärde intervjupersonen säger samma sak som tredje intervjupersonen, så det kom inte så mycket mer fakta om NTA, därför tycker jag att datamaterialet nått mättnad. Materialet blev hanterbart för att Trost (2010) skriver att det inte är bra med många intervjuer för att materialet blir ohanterligt och det kan vara svårt att se alla viktiga detaljer. Vidare menar Trost (2010) att fåtal väl gjorda intervjuer är mycket mer värda än ett flertal mindre intervjuer. Trost (2010) menar att kvaliteten ska sättas i första rummet tillsammans med etiken när det gäller alla studier såväl som 20

21 kvantitativa eller kvalitativa. Medan nackdelen med detta beslut dock är att om jag hade gjort flera intervjuer då hade jag kanske fått mer information om NTA materialet. 6.4 Observationer Genom observationer fångar man olika aspekter och det kan också kombineras med andra metoder (Leijon, 2012), vilket i mitt fall är intervjuer. Det finns för- och nackdelar med observationer. Fördelar är; närhet, fångar olika aspekter av interaktioner, och kan ge ett rikt material. Medan nackdelen är att det kan vara svårt att hålla fokus samt att begränsa sig. Jag har varit observatör som deltagare vilket betyder att jag är känd för eleverna sen innan samt deltar aktiv (Leijon, 2012). Patel och Davidson (2011) skriver att observationer är användbara vid inhämtning av information för att kunna reflektera över olika beteende och skeenden vid naturliga situationer. Observationen är viktig vid laborationer och experiment då man kan se elevernas kroppsspråk, känslouttryck och relationer mellan individer. 6.5 Genomförande Tid för genomförande av första intervjun och första observationen bokades på telefonen, medan tid för de andra intervjuerna och observationen bokades muntligt när jag var i skolan för att utföra första intervjun och första observationen. Under en förmidag genomfördes första observationen, samma dag genomfördes även första intervjun. Tre dagar efter genomfördes den andra intervjun, sedan efter fyra dagar genomfördes observation två. Detta skede på förmidagen medan på eftermiddagen genomfördes tredje och fjärde intervjun. Två intervjuer genomfördes i lärarnasarbetsrum, en i klassrummet och en i personalrummet med syfte att inte bli avbrutna. Med samtycke från intervjupersonerna spelades intervjuerna in med hjälp av en mobiltelefon för att jag efteråt skulle kunna transkribera ut materialet, samt gjorde jag även anteckningar i en anteckningsbok. 21

22 I början av varje intervju fick lärarna läsa och skriva under medgivandeblanketen (se bilaga 3) där det står studiens syfte, information om intervjun och vilka rättigheter de hade. Jag började med att spelas in samtalet och frågade några bakgrundsfrågor så som vilka utbildningar de har gått, vilka årskurser de undervisar i och hur länge de har jobbat som lärare (se bilaga 1). Till sist gick jag in på frågorna utifrån mina frågeställningar. Under varje intervju ställdes frågor i samma ordning med viss variation på följdfrågorna beroende på svaret från intervjupersonen (se bilaga 1). Varje intervju tog cirka 30 minuter och efteråt transkriberades intervjuerna ordagrant. Båda observationerna ägde rum i klassen och jag satt vid båda tillfällen längst bak i klassrummet. Med biträdandes rektors och lärarens samtycke kunde observationerna spelas in med hjälp av diktafon som placerades på lärarens bänk. Jag har observerat och antecknat det eleverna gjorde under laborationen och hur de använde materialet. Båda lektionerna började med en liten repetition av förra lektionen, därefter presenterade läraren dagens tema som handlade om balans. Vid varje observationstillfälle tog läraren fram NTA-materialet och gav tydliga instruktioner hur eleverna skulle använda materialet. Vid observation ett fick eleverna klippa ut fjärilen från en A4 papper, sedan balanserade de pappersfjärilen med hjälp av pennan. Till sist balanserade eleverna fjärilen med pennans spets uppåt, samt att de använde ett gem för att se om det var någon skillnad. I observation två fick eleverna det material som behövdes för att experimentera. De fick balansera kuber på en bräda. Därefter skrev eleverna några meningar om undersökningen och vad de hade kommit fram till genom experimentet. Medan eleverna utförde experimentet gick läraren runt för att hjälpa de elever som behövde hjälp. Ca 10 minuter innan lektionen tog slut bad läraren eleverna att avsluta experimentet. Eleverna fick plocka undan materialet och därefter satt de sig ner på sina platser. För att jag skulle få mer data kring vad eleverna tyckte om NTA och deras intresse kring NTAmaterialet, bad läraren eleverna att lägga huvudet på bänken och att inte tjuvkika. Sedan fick eleverna svara genom att räcka upp handen. Läraren frågade eleverna vad de tyckte om lektionen och om det var kul, svårt, superduper enkelt, vad de vill göra mer av, kul att eleverna själv fick experimentera, och hur många av elever har gjort sin bästa på lektionerna. 22

23 7. Reliabilitet och validitet Patel och Davidsson (2011) anser att begreppet reliabilitet och validitet är viktiga när det gäller att genomföra någon form av studie, eftersom de är förknippade med varandra. Begreppet reliabilitet eller tillförlitlighet i kvalitativa studier handlar om att upptäcka företeelser, att beskriva uppfattningar, samt att tolka och förstå innebörden av livsvärlden. Trost (2010) anser att begreppet reliabilitet handlar om mätning vid en bestämd tidpunkt och om man gör samma mättning igen då resultatet måste blir densamma. Medan Bryman (2011) påpekar att begreppet reliabilitet i ett annat kriterium i forskningssammanhang liknar Replikation som betyder upprepning eller reproducering. Medan Trost (2010) anser att alla intervjupersoner ska frågas på samma sätt, ska även situationen vara likadan för alla. Jag utförde alla intervjuer i skolans lokaler, samt alla lärare fick samma grundfrågor, men följdfrågorna skilde sig och det berodde på intervjupersonernas svar. Patel och Davidsson (2011) påstår att reliabiliteten kan öka genom att spela in intervjuerna då detta gör det möjligt att gå tillbaka och lyssna på allt i detalj för att vara säker att intervjupersonerna har uppfattats rätt. Jag spelade in alla intervjuer samt observationerna med diktafon för att jag vill fånga allt i minsta detaljen. Jag antecknade även hur lärare och elever samspelade med varandra. Validitet eller giltighet talar om att mäta det som är avsett att mäta. Jag försökte få en koppling mellan mina övergripande frågeställningar och intervjufrågor genom att ställa följdfrågor som t.ex. när intervjupersonerna svarade på frågan Vilka av de förmågorna som finns i kursplanen för NO tycker du att eleverna övar med NTA? Så svarade de att förmågorna beskriva och förklara, systematiska undersökningar, och argumentera och kommunicera naturvetenskap (se bilaga 1). Därefter ställde jag tre följdfrågor för att jag ville att min studie ska ha en god validitet. Följdfrågorna lyder så här: Inom förmågan Beskriva och förklara vad är det som eleverna gynnas och vad är det som eleverna missgynnas genom att arbeta med NTA? Inom förmågan Systematiska undersökningar vad är det som eleverna gynnas och vad är det som eleverna missgynnas genom att arbeta med NTA? Inom förmågan Argumentera och kommunicera naturvetenskap vad är det som eleverna gynnas och vad är det som eleverna missgynnas genom att arbeta med NTA? När det gäller kvalitativa studier eller kvalitativa intervjuer menar Trost (2010) att trovärdigheten utgår ett av de största problemen. Medan Larsen (2009) anser att fördelen med kvalitativa studier är att man kan be intervjupersonen om ytterligare förklaringar och 23

24 detta leder till en god validitet. Jag har strävat efter att få en så bra validitet som möjligt och detta har gjort genom att ställa följdfrågor. 24

25 8. Etiskt förhållningssätt För att forskningen ska ske med professionalitet så måste man som forskare använda sig av de fyra riktlinjer som Vetenskapsrådet (2017) kräver. När det gäller intervjupersoners säkerhet har jag noggrant följt Vetenskapsrådets (2017) fyra etiska krav/riktlinjer. Vilka är: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet- är att forskaren skall informera alla de som forskningen berör om den aktuella forskningsuppgiftens syfte, samt att deltagandet är frivilligt och har rätt att avbryta sin medverkan när som helst (Vetenskapsrådet, 2017). Jag har fullföljt detta krav genom att meddelat intervjupersonerna med en medgivandeblankett (se bilaga 3) där de fick information om studiens syfte och hur lång intervjun ska vara samt att är det frivilligt att delta i studien och att intervjupersonen när som helst kan avbryta medverkan. Samtyckeskravet- visar att alla deltagare i undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan, med undantag för de som är under 15 år där bör samtycke dessutom inhämtas från förälder/vårdnadshavare (Vetenskapsrådet, 2017). Jag har fullföljt detta krav genom att skicka medgivandeblanketer till skolans rektor, lärare som intervjuats samt lärare som intervjuades och i vars undervisning även observerade. Så lärarna var inte tvungna av någon att delta i studien utan fick själv bestämma. Eftersom jag inte pratade med någon specifik elev, men bara lyssnade av eleverna och hade biträdande rektors tillstånd så valde jag att inte fråga elevernas föräldrar. Konfidentialitetskravet-handlar om att forskaren ska med stort försiktighet förvara olika personuppgifter så att obehöriga inte kan ta del av dem (Vetenskapsrådet, 2017). Jag har fullföljt detta krav genom att anonymisera alla personer, platser och andra information så att alla deltagare i studien inte kan identifieras av obehöriga. Sist Nyttjandekravet- innebär att all insamlad data om enskilda personer endast får användas för forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 2017). Det insamlade materialet kommer att vara tillgängligt endast för mig och min handledare, men efter examensarbetet blivit godkänt kommer materialet förstöras/raderas. 25

26 9. Bearbetning av empirin Efter varje genomförd observation och intervju avlyssnades ljudfilerna flera gånger och transkriberades. Vad gäller observationerna analyserades det insamlade materialet utifrån Vygotskijs teori, zonen för närmaste utvecklingen samt utifrån syfte och frågeställningar. Jag använde olika färger t.ex. allt som handlade om grupparbete markerades med gult, allt som handlade om attityder och intressen markerades med rött och så vidare. Jag använde färger för att det var lättare för mig att analysera hela materialet. Under observationen antecknade jag vad som hände i klassrummet t.ex. elevernas reaktioner, kommunikationen mellan dem, hur läraren vägleder eleverna och sociala interaktioner. Vid transkriberingen av intervjuerna användes frågeformuläret (se bilaga 1) som utgångspunkt (bas) och alla svar skrevs ner ett efter ett. Alla intervjusvaren skrevs ut för att jag skulle se likheter och olikheter för den kommande innehållsanalysen. Larsen (2009) menar att innehållsanalys betyder att intervjuerna görs om till text, och att materialet sorteras, granskas, kategoriseras, samt utvärderas mot teorier eller tidigare forskning. Jag har utgått från (fråga till fråga) från varje svar som de fyra intervjuläraren har svarat, dem analyserades för att se likheter och skillnader i undervisning men även om det spelar roll vilken bakgrund de har (se bilaga 4). Sedan strök jag under skillnader och likheter och noterade i sidan av pappret. Efteråt markerades de olika tema med olika färger. Exempelvis alla svar som hade med teman underlättad planering att göra markerades med grön färg och allt som handlade om temat elevernas attityder och intressen markerades med röd, osv. För att analysera resultatet av observationerna och intervjuerna användes det sociokulturella perspektivet och tidigare forskning. Innehållsanalysen präglas av det sociokulturella perspektivet, som är det teoretiska ramverk som är min utgångspunkt utifrån syfte och frågeställningar. Det sociokulturella perspektivet går ut på att elever lärt sig i samspel med andra. Genom att barnen hör andra individer blir de medvetna om vad som är intressant och värdefullt samt de kan uppfatta hur de ska bete sig i olika situationer (Säljö, 2010). Utifrån innehållsanalysen urskiljs en del likheter mellan det sociokulturella perspektivet, lärarnas beskrivning av NTA och lärarnas beskrivning om vad eleverna lär sig mer genom användning av NTA. 26

27 10. Resultat och analys Här presenteras vilka intervjufrågor svarar vilket tema, sedan presenteras resultatet från intervjuerna och observationerna utifrån mina frågeställningar. Teman som är kopplade till fråga 8-11 (se bilaga 1) handlar om lärarens utveckling, möjligheter med NTA materialet och NTA-s stöd till undervisning. Utifrån intervjuer har alla lärare påpekat samma sak och dessa likheter är: att NTA underlättar planeringen. Fråga handlar om vad lärare anser om elevernas utveckling genom att arbeta med NTA, samt deras attityd och intresse. Utifrån intervjuer har jag märkt några likheter som alla lärare har påpekat vilket är: elevernas attityd och intresse, individanpassad undervisning, lärande genom samarbete, elevernas progression genom användning av NTA och material som gör det möjligt att eleverna gör systematiska undersökningar Vilka är för- och nackdelarna med att använda NTA i undervisning? Underlättar planeringen Alla lärare säger att NTA-materialet underlättar planeringen för att allt material finns i lådan så läraren slipper tänka så mycket själv, samt slipper springa runt och leta efter material. Det blir lätt att arbeta med materialet för att det är väldigt bra strukturerat och lätt att följa. En viktig faktor som lärare tycker med NTA är att den täcker det mesta av kursplanens innehåll, så som kunskapskraven och målen som eleverna ska kunna i viss årskurs. Lärare 2 utryckte: att med NTA materialet kan jag göra mer undersökningar med barnen, de får upptäcka själv och hade vi inte haft NTA så hade vi inte haft så mycket möjligheter att göra experiment. Så det hade mest blivit att jag hade pratat om saker så dem inte själva kan uppleva. Med NTA är det bästa att man får materialet för att kunna jobba rätt praktiskt. Samt det sparar tid för att det är väl planerat. 27

28 Lärare 3 utryckte: istället på att tänka och hitta vad jag ska göra under lektionerna så i NTA materialet finns det klart och tydligt vad ska jag göra. Då har jag mer tid att funderar på kunskapskraven och förmågorna så att man får med allt, på detta sätt tycker jag att NTA underlättar planeringen. Lärare 4 utryckte: för mig är det oerhört viktigt att få med det praktiska materialet, för att det kommer precis det som man behöver för att kunna labba med saker kring det. Det är avgörande för mig att kunna ha ett experiment i undervisning för om bara teoretiskt undervisning är jag inte intresserade av liksom. Men det sparar även tid för att det som skall göras all materialet finns i lådan. Lärarna menar att NTA-materialet underlättar deras planering för att när materialet finns samlat på en plats då lärare sparar tid på att leta efter material, samt att de sparar tid till att planera bra lektioner. Lärare säger att vissa NTA-lådor kräver tid för förarbete och efterarbete, men att det ändå är gjort på ett sätt så att läraren kan lägga fokus på vad eleverna gör och hur de ska utveckla det. När man har det färdiga materialet har läraren mer tid att reflektera över vad som inte fungerade under lektionen. Kanske behöver eleverna mer tid, korta ner lite uppdragen eller ändra uppdraget i framtiden svarar lärarna. Alla lärare syftar på att handledningen från PI (Pedagogisk Inspiration) gör mycket nytta för dem. Lärare 4 säger: handledning från PI ger mig stöd som jag behöver med planeringen samt stötning med bedömning. Utbildningar som man får på lådor är suveräna, det är jätte bra tanke kring dem. Däremot är det jobbigt när man är frånvarande från skolan och eleverna inte kan fortsätta med arbetet, det förstör hela planeringen rätt så kraftigt, eftersom ingen annan kan undervisa med materialet om de inte har gjord utbildningen Individanpassad undervisning Alla lärare anser att NTA-materialet är lätt och det kan anpassa till alla elevers behov. De menar att materialet gör det möjligt för eleverna att genomföra olika praktiska övningar, så som att ställa hypoteser, göra olika experiment, läsa teoretiskt material, titta, måla bilder och sammanfatta både skriftligt och muntligt. Lärarna menar att med NTA- materialet lär 28

29 sig eleverna med alla sinnen då de lär sig mer än de hade gjord bara genom att läsa i böcker eller lärare läser för dem. Utifrån det jag har sett under observationer kan NTA-materialet individanpassas. De elever som behövde vara i mindre grupper eller ensam var det lätt för läraren att bara ge instruktioner och sedan tar eleven det laborativa materialet och går i grupprummet Material som gör det möjligt att eleverna gör systematiska undersökningar Med hjälp av NTA-materialet påstår de intervjuade lärare att de kan göra systematiska undersökningar. Trots att det står i Lgr 11 att eleverna ska göra, saknade lärarna material som gör det möjligt att undersöka och det är dyrt att köpa in materialet. I vissa tema som t.ex. med el är det svårt att hitta lämpligt material, men med NTA-lådorna kommer material som behövs för att utföra experimentet. Lärare 2 säger: hade vi inte haft NTA-lådorna så vet jag inte hur skulle hade vi gjort systematiska undersökningar, för då hade vi behövt köpt in mycket och jag vet inte om de hade gjort, så det hade varit jätte svårt utan NTA. Lärare 3 säger: med NTA materialet elever gör mer systematiska undersökningar än vad de gjorde innan, och gör det på olika sätt, dessutom tycker de att det är roligt. Utifrån det som jag har sett under observationen med hjälp av NTA-lådorna gör eleverna olika experiment och i slutet får de dokumentera det de har kommit fram till inför varje tema (se fig. 1 och fig. 2 ). I båda observationstillfället förklarade läraren för eleverna att när de är klara med alla uppdrag skulle de hitta mönster och därefter fick de prata i gruppen om vad de hade kommit fram till. Eleverna skulle dessutom skriva några meningar/sammanfatta i slutet på papper eller i anteckningsboken. Här under visas elevers undersökningar från andra observationen: i figur 1 eleven balanserar två olika kuber på en bräda, medan i figur 2 eleven balanserar två lika kuber på en bräda (se fig. 1 och fig. 2) samt (se bilaga 2). 29

30 Figur 1 Eleven balanserar två olika kuber på en bräda. Figur 2 Eleven balanserar två lika kuber på en bräda. Eleverna ska göra systematiska undersökningar för att i Lgr 11 under kunskapskraven står det att i undersökande arbetet eleverna måste göra någon jämförelse mellan egna och andras resultat. Där elever kan även dokumenterar sina undersökningar på olika sätt och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal (Skolverket 2011). I första lektionen balanserade eleverna pappersfjärilen på en penna. Visa elever hittade snabbt medelpunkten där fjärilen kunde balanseras, medan andra elever hade svårt att göra det. Då kamrater som satt nära berättade för dem att de skulle lägga pennan i mitten av pappret och att man inte ska röra handen mycket. Alla elever kunde minst en gång balansera fjärilen, medan i andra lektionen fick eleverna balansera kuber på en bräda. Eleverna var delade i par och de hjälpte varandra med var skulle de lägga kuberna för att det ska bli jämt. Sista delen av alla uppgifter gick ut på att eleverna skulle dokumentera det som de har gjort under lektionen och vad de har kommit fram till. Elever som var lyhörda, snabba och som kunde samarbeta med sin partner hann skriva, medan de som inte kunde samarbeta hann inte skriva färdigt. 30

31 10.2 Vilken utveckling anser lärarna sker hos lärare och elever vid användningen av NTA? Lärande genom samarbete och kommunikation Det sociokulturella perspektivet är det perspektiv som automatiskt för med sig mest dialog, språk och därmed lärande. Det är viktigt att eleverna är aktiva deltagare i olika språkliga aktiviteter i klassrummet. Enligt Vygotskijs teori om att eleverna behöver detta för att utveckla kunskaper, tankar och språk (Ojala, 2016). NTA-konceptet går ut på att eleverna arbetar i grupper eller i par. Genom samarbete och kommunikation i par eller i grupper lär sig eleverna av varandra och kan utbyta idéer. En elev sa: när jag arbetar med Tilde lär jag mer, för att hon kan förklara för mig om det är något som jag inte förstår och en annan jag lär mig mer när vi pratar i gruppen för att de kommer med fler idéer än bara en. Upprepning av ord gör att kunskapen om orden och dess budskap befästs. Eleverna lär sig att ställa frågor. Tankar formuleras om och meningar revideras i sitt sammanhang. Det pedagogiska samtalet spelar stor roll för att hjälpa eleverna att bli bekant med naturvetenskap. Det vill säga att med hjälp av NTA-materialet lär sig eleverna att föra samtal med varandra och med läraren. Genom att använda olika redskap kan eleverna använda lättillgängliga begrepp för konkreta syften. Vygotskij poängterar att läraren har stor betydelse i elevernas lärande (Shoults & Hultman, 2002). Han menar att genom undervisningar och med effektiva instruktioner förs lärandet vidare. Lärare 2 säger: genom att samarbeta eleverna använder flera sinnen, de får diskutera, titta, prova fram och tillbaka så de tar till sig mycket. När eleverna jobbar i par eller om tre så alla bidrar med något och de lär sig också av varandra. Jag tror att eleverna lär sig väldigt bra, det tar längre tid men jag tror att de lär sig mycket mer på detta sätt än att de bara ska sitta och lyssna på vad jag pratar om för då kommer jag tappa hälften av de, så på detta sätt är alla med hela tiden. Sen kanske är inte alla med på diskussionen efterhand medan alla har varit med och gjord det och sett det själva. Så det är ju alltid något som fastnar så det är jättebra. Lärare 3 säger: Med NTA materialet eleverna till största del jobbar i grupper. Genom grupparbete eleverna tränar samarbete vilket är en viktig del i läroplanen, samt de kan lyfta varandra. 31

32 Lärare 4 säger: gruppens sammansättning är viktig. Det är oerhört väsentligt av vilken grupp konsultation det blir för att varje elev ska utvecklas maximalt. Här upplever jag att det spelar stor roll, för visa grupper har svårt att göra det som ska göras och för andra grupper verkar jättelätt. Jag tycker att arbetssättet behöver tränas lite mer. Utifrån det som jag såg under observationerna fungerade vissa grupper bra, medan andra fungerade sämre. I en grupp laborerade bara en av eleverna medan den andra fick titta på. Grupper som fungerade bra utvecklades mycket och gjorde alla uppgifter medan den andra gruppen som fungerade mindre bra hade svårt att slutföra experimentet för att de inte kom överens. I första observationen innan eleverna fick experimentera med NTAmaterialet ändrade läraren grupperna för att försöka öka samarbetet. Intervjupersonerna berättar att det är viktig att skapa bra grupper för att alla elever ska gynnas av grupparbete, annars är risken att någon i gruppen tar över och andra elever som är blyga inte kan göra något så de missgynnas av grupparbete. I slutet av varje lektion sammanfattar eleverna vad de har kommit fram så detta ger eleverna möjlighet att lär sig prata och komma fram till lösningar som en grupp. Enligt Lgr 11: Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra (Skolverket, 2011 s. 15) Elevernas progression genom användning av NTA Genom att använda NTA-materialet ökar eleverna sin förståelse kring vetenskapliga arbetet. Det abstrakta blir konkret, och de har lättare att memorera det som gjorts. Eleverna lär sig att ta instruktioner och att följa dem, att utföra experiment, att göra systematiska undersökningar, att dokumentera och att sammanfatta. Vilka är även några av förmågorna som eleverna ska kunna i NO-ämnet. Lärare 4 säger: för åk 6 det ger jättemycket möjligheter, att ha praktisk och handgriplig NO undervisning, att komma ifrån det teoretiska eftersom innan vi inte hade material och eleverna fick mer teorier. 32

33 Lärare 1 säger: Att eleverna lär sig att resonera kring det man gör, att sammanfatta efteråt om vad man har kommit fram till, att dokumentera för att komma ihåg vad de har gjord. De lär sig sortering, kategorisering, nya ord, nya begrepp, ordförståelse, och samarbete. Så det känns som att man får mycket in så mycket i det här inte bara NO. Det är mycket svenska, matte och samarbetsövningar, samt att det abstrakta blir konkret. De flesta lärare påpekar att med NTA materialet är det naturvetenskapliga tänkandet mycket tydligt. Eleverna lär sig mer än bara NO. De lär sig matte, svenska, olika begrepp och SO. Det finns teman som är bra, men kanske pga. olika resurser hade eleverna inte kunnat utföra det, så med NTA-lådorna har man möjlighet att gå på djupet med teman. Eleverna kan verkligen experimentera. Det som de intervjuade lärarna säger handlar om artefakter och mediering. Genom de olika artefakterna kommer eleverna att ha möjlighet att lära och utveckla sig kunskapsmässigt. Artefakter som eleverna använder i klassrummet kan hjälpa eleverna i deras lärande. Utifrån det som jag sett i observationerna verkade det som att NTA-lådorna hjälpa eleverna i deras lärande. För att genom att låta eleverna använda de olika redskapen, så hjälper det dem att komma ihåg snabbare och att det abstrakta blir konkret påstår de intervjuade lärarna. Med hjälp av materialet lär sig eleverna inte bara NO, de lär sig även andra ämnen, så som svenska, matematik och SO. I båda observationstillfällena började lektionerna med repetitionen av förra lektionen, därefter fick eleverna tydliga instruktionen med ord och bilder om vad de skulle göra (se bilaga 2). Efteråt gjorde eleverna systematiska undersökningar, sammanfattade dem och dokumenterade det. En nackdel som en lärare nämnde med NTA-materialet för mellanstadiet är att skolan måste ha en NO-sal för att åk 7 ska kunna utföra experimentet. Eftersom skolan inte har det kan läraren inte ta det material som behövs. Hon använder därför materialet som åk 6 använder, men hon anpassar det utifrån kunskapskraven och förmågorna som åk 7 ska kunna. Lärare 4 säger: för åk 7 det är svårare att använda NTA för det finns inte NTA-lådor som är anpassade för en mellanstadieskola. Det finns NTA-lådor för högstadiet men innehållet på dem bygger på att man har en NO sal som är normal utrustat och det har inte jag så därför är det lite svårt och det kan jag inte ta de lådorna för jag kan inte använda mig av dem ändå. 33

34 10.3 Vilka attityder och intressen visar eleverna enligt lärare när de använder NTA-lådorna? Elevernas attityd och intresse enligt lärarna Alla lärare påpekar att genom att arbeta med NTA-materialet blir elevernas attityder och intressen för NO-ämnet mer positiva. Lärare anser att för det mesta möts de av glada och positiva responser när eleverna ser läraren komma in i klassen med NTA-materialet. Eleverna tycker om att experimentera själva och just detta är nyckeln till att elevernas intresse ökar för NO- ämnena. Genom att eleverna använder laborativt material blir det abstrakta konkret och detta gör även att eleverna kommer ihåg lättare och de utvecklar mer kunskap. Här under visas elevers undersökningar från första observationen: i figur 3 och 4 eleverna balansera fjärilen utan gem, medan i figur 5 eleven balansera fjärilen med gem. Figur 3 Eleven balansera fjärilen utan gem. Figur 4 eleven balansera fjärilen utan gem. Figur 5 eleven balansera fjärilen med gem. Lärare 2 säger: elever tycker att det är jättekul, de är väldigt inne i det. Ibland vill man inte gå runt liksom heller, för de är så inne i den så att man är rädd att man stör de. När elever experimenterar även om det var konflikter innan så var det helt glömt. För att den delen där de får göra saker själv är just den delen som gör att det är roligt. För att stå och lyssna på någon som snackar det är inte kul, det tycker ingen. Det är mycket roligare om du får göra själv. Det väcker även intresse för NO, för flera stycken elever säger att NO är roligaste ämnen här. 34

35 Medan lärare 4 säger: jag tycket att det går långsamt när det gäller introduktion delen, för att eleverna helst vill göra mitt biten där de kan experimentera. Samt det är svårt att samla eleverna när det kommer till delen där de ska sammanfatta dagens lektion för att de vill fortsätta med att laborera för de tycker att det är roligt. Lärare 3 säger: att de flesta elever tycker att det är roligt för att det är mycket experiment och man får pröva. Lärarna menar att med NTA-materialet ökar elevernas attityd och intresse, samt att det väcker nyfikenhet för NO- ämnena. Även elevernas positiva attityd syns hålla under hela lektionen med materialet. Utifrån det som jag har sett under de två observationerna angriper eleverna materialet på ett bra sätt, de hade kul under lektionen och de tröttnade inte på att repetera uppgiften några gånger. Medan eleverna undersökte gick jag runt och hörde om vad de tyckte om att experimentera. Flertalet elever sa att de tyckte att det var roligt, skojigt, lätt och intressant. Exempelvis en elev har sagt med hjälp av NTA vet jag att man kan balansera en stor och en liten sak men det beror på vad tyngden är. En annan elev nämner att innan tyckte jag inte om NO men nu gör jag det för att det är roligt att experimentera. När läraren frågade om de hade velat göra samma sak nästa lektion eller om de hade tröttnat på det, sa en elev att jag hade inte tröttnat, eftersom det är roligt och jag kan lättare komma ihåg vad vi lärt, och en annan att jag hade inte tröttnat göra det 1000 gånger. Mestadels svarade eleverna att de inte hade tröttnat. Bara en elev svarade att hen inte ville göra det igen för att det var jobbigt att balansera fjärilen. 35

36 11. Slutsats och diskussion Här presenteras slutsats och diskussion utifrån mina frågeställningar Vilka är för- och nackdelarna med att använda NTA-undervisning? Utifrån mina frågeställningar har jag kommit fram till att NTA är ett hjälpmedel som hjälper lärare att förbättra NO-undervisningen. Dessutom anser lärarna att NTA även hjälper eleverna att nå kunskapsmålen och att den väcker intresse hos dem. Olika forskare så som Ekborg och Lindahl (2007) visar med hjälp av olika studier att det finns fördelar med att använda NTA-undervisning. De studier som gjorts bland annat av Anderhag och Wickman (2006, 2007) visar skillnader i resultat mellan elever som undervisats med NTA. Deras resultat visar att elever som undervisats med NTA lär sig mer än elever som inte undervisats med NTA. Utifrån mina observationer och intervjuer med lärarna har jag kommit fram till att NTA materialet hjälper eleverna att nå kunskapskraven. Den väcker intresse hos dem, det abstrakta blir konkret och lärarna är positiva till att använda NTA. Lärarna säger också att NTA-materialet underlättar deras planering, det kan individanpassas, gör det möjligt att eleverna gör systematiska undersökningar, eleverna lär sig genom samarbete och kommunikation och att den väcker även elevernas intressen. Medan elever gör undersökningar har lärare chans att överblicka hela processen och även delta samt ställa frågor för att stötta eller vägleda vid behov (Pettersson m.fl. 2010). Svärdh (2013) konstaterade att elever med NTA-undervisning hade större ordförråd och kunde använda mer vetenskapliga begrepp än respektive gruppen. Flera forskare har påpekat samma sak som Anderhag och Wickman (2007) samt Schoultz och Hultman (2002). Lärarna i min studie anser att med NTA materialet tycker elever att det är kul och ibland när lektionen är slut vill inte eleverna avsluta sina experiment. Det gjorde eleverna också vid de två observationstillfällen jag var med på. De flesta lärare i min studie säger att med NTA-materialet finns det mer möjligheter att göra olika undersökningar med eleverna och om de inte hade NTA, så hade de inte haft så stora möjligheter att göra experiment. 36

37 Schoultz m.fl. (2003) visar att eleverna lär sig med alla sinnen, när elever agerar på objekt blir det lättare att förstå och utveckla kunskap. Lärare 2 säger att när eleverna arbetar tillsammans utvecklas de mer än att bara sitta och lyssna och ta in kunskap. Genom att göra så använder eleverna flera sinnen, de får diskutera, titta, prova fram och tillbaka så att de tar till sig mycket mer. Anderhag och Wickman (2006) visar att elever som deltagit i NTA-undervisning tycker att NO- ämnena inte är svårt, de lärt sig många ord och de tycker att det är roligt med NTA. Medan Schoultz m.fl. (2003) konstaterade att med NTA konceptet är svårt att slutföra vissa uppgifter, för att eleverna är spridda i grupper i olika rum, vilket gjorde det svårt för läraren att hjälpa alla elever. Ekborg och Lindahls (2007) studie visar att med NTAkonceptet blir det svårt att experimentera med stökiga elever i klassrummet. Där lärare måste hinna med att organisera laborationer utan att det blir stökigt, samt att hjälpa svagpresterande elever. Under de två observationstillfällena stötte jag inte på stökiga elever utan läraren utförde undervisningen som vanligt utan kompromisser. Medan utifrån intervjuer tycker lärare att det går långsamt när det gäller introduktionsdelen, för att eleverna helst vill göra mittbiten där de kan experimentera. Vidare säger lärarna att det är svårt att samla eleverna när det kommer till delen där de ska sammanfatta dagens lektion, för att de vill fortsätta med att laborera. Detta såg jag även vid observationer att det tog ungefär 10 min för eleverna att samlas i klassrummet, att lämna materialet till läraren och att lägga alla saker på plats. Anderhag och Wickman (2006) visar att elevernas intresse sjunker när det gäller att skriva medan de experimenterar, samt att många elever tycker att det är tråkigt att skriva. Vidare anser de att intresset för NO sjunker när eleverna skriver och dokumenterar under NTA-lektioner. Många språksvaga elever tycker att det är tråkigt att skriva. Under observationen märkte jag att elever som kunde skriva gjorde det medan de som var skrivoch lässvaga gjorde inte det. 37

38 11.2 Vilken utveckling anser lärarna sker hos lärare och elever vid användningen av NTA? Resultatet, som är i enlighet med tidigare forskning (Anderhag och Wickman, 2006), visar att genom att använda NTA-konceptet utökas elevernas uppfattningar kring det vetenskapliga arbetet. Det abstrakta blir konkret och eleverna har lättare att memorera det som de har gjort. Eleverna lär sig att göra systematiska undersökningar, att ta instruktioner och att följa dem samt att dokumentera och sammanfatta. De flesta av intervjupersonerna anser att NTA-konceptet gör det möjligt för lärarna att göra undersökningar med eleverna, medan undervisningen tidigare var mer teoretisk. Lärare ett anser att eleverna lär sig att diskutera, sammanfatta, dokumentera, sortera samt kategorisera. Eleverna lär sig också nya ord, nya begrepp och ordförståelse. De lär sig även om andra ämnen så som NO, matematik, svenska och SO. De flesta lärare anser att eleverna genom NTA-materialet får en konkret undervisning, vilket gör det lättare för dem att förstå vad det handlar om. Genom att arbeta med laborativt material det abstrakta blir konkret och det obegripliga blir begripligt. Även Anderhag och Wickmans (2006) studie visar att NTA gör lärandet konkret. I slutet av varje lektion sammanfattar eleverna vad de har kommit fram. Detta ger eleverna möjlighet att lära sig kommunicera och komma fram till lösningar som en stor grupp. Även andra arbetssätt än NTA skulle kunna resultera i samma avslutning av en lektion, men fördelen med NTA är att det ingår i planeringen. Ingår det inte i planeringen är risken att det blir som i fallet med lärare 1 min studie som alltid hade tänkt göra systematiska undersökningar, men som inte hunnit med att göra det. Anderhag och Wickmans (2006, 2007) studier visar att även lärarna har utvecklats sin lärarkompetens vid användning av NTA. Många lärare har lärt sig nya begrepp/fakta, de har förbättrat sin undervisning i NO- ämnena samt att den blir tydligare. Även Svärdh (2003) menar att lärarnas arbetssituation underlättas genom användning av NTA. Intervjupersonerna säger att NTA underlättar planering, jag har samma uppfattning eftersom läraren inför lektionen är väl förbered, eleverna viste vad som skulle hämtas och detta stämmer bra överens med vad Svärdhs (2013) studie visar att genom användning av NTA underlättas lärarnas arbetssituation och det är precis det som jag vill undersöka. Anderhag och Wickman (2007) slutsats är att NTA är i allmänhet ett bra verktyg som hjälper lärarna att undervisa bättre i NO- ämnena mot målen i kursplanerna. Likadant visar 38

39 Ekborg och Lindahls (2007) att för en del lärare ger NTA en möjlighet till ökad reflektion över sin undervisning samtidigt som de utvecklar en pedagogisk kompetens som de kan använda i andra ämnen. Både lärare med och utan naturvetenskap i sin utbildning uppskattar NTA. Ekborg och Lindahl (2007, s. 23) skriver att: - NTA kan vara ett led i att höja den pedagogiska kompetensen och likaså ett led arbetet med lokala arbetsplaner, språkutveckling och individuella utvecklingsplaner. -Arbetet med NTA utvecklas olika beroende på lärares grundläggande kompetens och på de möjligheter de ser i utveckling av materialet. -NTA kan vara en viktig kugge i skolutveckling beroende på vilken skolutveckling som prioriteras och vilka möjligheter och förutsättningar skolledarna ser och utnyttjar Vilka attityder och intressen visar eleverna enligt lärare när de använder NTA-lådorna? Utifrån intervjuer påpekade alla lärare att elevernas attityder och intressen för naturvetenskap och teknik ökar med NTA-konceptet. De anser att eleverna är glada och positiva under lektionen och även om det finns någon konflikt innan så glömmer eleverna det när de experimenterar. Vidare anser lärarna att eleverna går på djupet när de experimenterar så ibland vill läraren inte störa det undersökande som eleverna gör. Enligt lärarna tycker eleverna att det är roligt att experimentera med olika material och just detta är en nyckel till att elevernas intresse ökar för NO- ämnena. Under första observationen fick eleverna balansera fjärilen, där de fick själva hitta fjärilens medelpunkt för att den skulle kunna balanseras. Även i andra observationen fick eleverna själva hitta svaren. I experimentet skulle eleverna balansera olika mängd kuber. Under båda observationerna fick eleverna hitta svaren. Eleverna var väldigt glada över resultatet för att innan viste de inte att man kunde balansera två kuber och en kub men tricket var hur nära och lång ifrån stöd klöset de skulle läggas. Enligt Ekborg och Lindahl (2007) genom användning av NTA utvecklar eleverna sina kunskaper, samt de lär sig att söka information på egen hand. Lärare stimulerar elevernas nyfikenhet och de flesta lärare tycker att NTA-undervisning inspirerar eleverna och skapar lust och glädje. Utifrån det som jag har sett under VFU och de två observationstillfällena 39

40 hade eleverna kul under lektionen och de tröttnade inte på att repetera experimentet flera gånger. Lärarna säger att eleverna angriper materialet på ett bra sätt. Med andra ord syns elevernas positiva attityd hålla under hela lektionen med NTA-materialet. Schoultz m.fl. (2002) och Schoultz m.fl. (2003) studier visar att elever som undervisats med NTA blivit mer intresserade för naturvetenskap och teknik. Vidare anser de att eleverna tar mer ansvar, de lär sig beskriva, observera, förutsäga, experimentera, och de tycker att det är roligt. Under observationerna började läraren med att fråga eleverna vad de olika materialen som eleverna skulle använda under lektionen heter, vad eleverna skulle göra med dem, vad de olika begreppen heter och hur materialet används. Genom frågorna fick läraren en uppfattning om elevernas kunskap och kunde utifrån detta lägga till naturvetenskapliga begrepp. Undervisningen gynnas om läraren ser sig själv som en inkörsport till det naturvetenskapliga språket och dess begrepp. Ibland är det viktigt utgå från elevernas frågor när man påbörjar ett temaområde. Genom att lyssna och fånga upp elevernas frågor utforskandet och nyfikenheten förs vidare utifrån elevens eget intresse (Ojala, 2016). Då äger eleven frågan från början, vilket enligt Elfström et al (2014) bidrar till en ökad känsla för meningsfullhet hos eleverna och ger utrymme för att nå fler mål från läroplanen. Enligt Andersson (2011) är lärare bärande av det naturvetenskapliga kunnandet och det är det som gör det begripligt och intressant för eleverna. I min observation verkade läraren vara väl insatt i ämnet och kunde på ett enkelt sätt förklara med andra ord för att göra det begripligt för eleverna. Läraren ville att eleverna skulle ta med sig det de hade lärt sig när de gick ut från lektionen. Det framgick också när jag frågade eleverna under observationen att de tyckte att det var intressant att experimentera. Det är också viktigt att eleverna samtalar med varandra om vad de har gjord under lektionen och vilket resultat de fick samt vilka begrepp lärde de under lektionen. Genom att samtala med klasskamrater kan eleverna uppnå förståelse. Under observationen samtalade eleverna med varandra om jämnvikt, tyngt, balans och vikt. Genom kommunikation kom eleverna fram med fler idéer, svar eller lösningar, på detta sätt utvecklas deras förståelse. Lärandet kräver med andra ord både genomtänkt social mediering (att lära av varandra) och individuell konstruktion. John Dewey menar att barn som får sätta ett frö och se det utvecklas till planta, har bättre förutsättningarna att lära sig än de barn som bara läst om fröets utveckling (Elfström et. al 2014, s. 166 ). 40

41 12. Metoddiskussion En brist i min studie var att jag använde mig av diktafon vid båda observationstillfällena. Nackdelen med detta var att ljudkvaliteten inte blev bra för de elever som satt längst bak i klassrummet och pratade. Ljudkvaliteten påverkades också av att alla eleverna pratade med varandra samtidigt och att det var högljudd nivå. Dessutom var det svårt vid transkriberingen att spola fram och tillbaka inspelningen. Något som också kan ha påverkat resultatet är att de lärare som jag intervjuade inte hade använt NTA så länge. Några hade använt NTA 1,5 år och några mindre än ett år. Detta kan ha påverkat att de inte hitintills hade stött på några nackdelar med NTA-undervisning. Jag kunde bara intervjua fyra lärare, men hade velat intervjua fler för att kunna få mer fakta kring NTA-konceptet. Detta hade kunnat få mycket betydelse för resultatet. Jag hade även velat göra flera observationer för då hade jag fått mer data kring elevernas attityder och intressen. I en framtida studie skulle jag vilja undersöka vidare om det finns skillnader i resultat mellan pojkar och flickor som undervisats med NTA utifrån Vygotskijs teorier i de skolor som använder NTA. Syftet med min studie skulle kunna vara att genom enkäter, observationer och intervjuer av lärare/elever kunna undersöka i vilken utsträckning/hur elever lär sig bättre i grupper. Eventuella frågor är: Finns det skillnader mellan pojkar och flickor som undervisats med NTA i grupper? Hur lär sig elever i samspel med varandra? Vilken grupp har lättare att få till sig kunskap? 41

42 13 Referenser Alm, Fredrik och Samuelsson, Joakim (2009). Villkor för implementering av Naturvetenskap och Teknik för Alla, NTA. Nordina 5(1).sid Anderhag, Per och Wickman, Per-Olof (2006). NTA som kompetensutveckling för lärare. Utvärdering av hur lärares deltagande i NTA utvecklar deras kompetens att stödja elevernas begrepps- och språkutveckling. Institutionen för undervisningsprocesser, kommunikation och lärande Lärarhögskolan i Stockholm. Anderhag, Per och Wickman, Per-Olof (2007). Utvärdering av hur NTA hjälper skolorna att nå kursplanemålen för femte skolåret i naturorienterande ämnen. Institutionen för undervisningsprocesser, kommunikation och lärande Lärarhögskolan i Stockholm. Andersson, Lars (2011). Fritidshem: vägledning - pedagogiskt förhållningssätt. Stockholm: Natur & Kultur. Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber. DOCPLAYER. NTA. (2015). -ett skolutvecklingsprogram inom naturvetenskap och teknik Hämtade den från Ekborg, Margareta och Lindahl, Britt (2007). Naturvetenskap och teknik för alla, NTA, NTA som skolutvecklingsprogram: utvärdering av effekten av kompetensutveckling på lärarna och deras värderingar samt effekten på kommun- och rektorsnivå. Institutionen för matematik, teknik och naturvetenskap. Hämtade den från 42

43 Elfström, Ingela, Nilsson, Bodil, Sterner, Lillemor och Wehner- Godée, Christina (2014). Barn och naturvetenskap: upptäcka, utforska, lära i förskola och skola. Stockholm: Liber. Gibbons, Pauline (2013). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Stockholm: Hallgren & Fallgren Kungliga vetenskapsakademin. (2015). Verksamhetsberättelse 2015 för NTA Skolutveckling ekonomisk förening. Hämtade den från _ver ksamhetsberattelse_2015.pdf Ladberg, Gunilla och Härdin, Sonja (2003). Barn med flera språk: tvåspråkighet och flerspråkighet i familj, förskola, skola och samhälle. Stockholm: Liber. Larsen, Ann Kristin, Kärnekull, Bo och Kärnekull, Ethel (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups. Lejon, Marie (2012). Introduktion till observation del. Hämtade den från Mellander, Erik och Svärdh, Joakim (2015). Tre lärdomar från en effektutvärdering av lärarstödsprogrammet NTA, IFAU-rapport 2015:17 [Elektronisk resurs]. IFAU - Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Tillgängligt NTA (2018). Naturvetenskap och teknik för alla. Om NTA. Hämtad den från Ojala, Tiia (2016). Mötet med nyanlända: vägen till en framgångsrik skolgång. (1. uppl.) Stockholm: Gothia fortbildning. 43

44 Patel, Runa och Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur. Pettersson, Astrid (2010). Bedömning av kunskap: för lärande och undervisning i matematik. Stockholm: Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms universitet. Schoultz, Jan och Hultman, Glenn (2002). Det är bra med NTA. Vi gör inte saker för att tråka ut oss utan för att lära oss. Utvärdering av elevers och lärares lärande och utveckling inom NTA projektet. Linköping, Linköpings universitet: Institutionen för tematisk forskning och Institutionen för utbildningsvetenskap. Schoultz, Jan, Hultman, Glenn och Lindkvist, Margareta (2003). I början fick vi använda vår fantasi. Utvärdering av elevers och lärares lärande och utveckling inom NTAprojektet. Linköping, Linköpings universitet: Institutionen för utbildningsvetenskap. Skolverket. (2013). PISA åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Hämtade den från k%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3126 Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2016) Svenska elever bättre i PISA. Hämtade den från Svärdh, Joakim (2013). To use or not to use a teacher support program - A study of what characterizes Swedish schools that apply the inquiry-based teacher support program NTA. In M. de Vries & I.-B. Skogh (Eds.), Technology teachers as researchers: Philosophical and empirical technology education studies in Swedish TUFF research school. Sense Publisher. 44

45 Säljö, Roger (2010). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts. Säljö, Roger (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur. Vetenskapsrådet. (2017). Forskningsetik. Hämtade den från Åstrand. J. J. (2017, 5 mars). Lärarnas tidning. Hämtade den från 45

46 Intervjufrågor 1. I vilka årskurser och vilka ämnen undervisar du? 2. När blev du klar med studierna? 3. Vilken utbildning du har gått? 4. Hur många år har du arbetat som lärare? 5. Hur länge har du arbetat med NTA? 6. Vilka tema har du arbetat med? 7. I din NO undervisningen, hur stor del arbetar du med NTA materialet? 8. Vad tycker du att NTA ger för möjligheter i din undervisning? 9. Sedan du började använda NTA har din planering och undervisning i NO förändrats, och i så fall på vilket sätt? 10. Har du utvecklat dig kunskapsmässigt genom att arbeta med NTA? 11. På vilket sätt upplever du att NTA-materialet kan stödja dig i ditt arbete? 12. På vilka sätt tycker du att NTA bidrar till att stödja elevers lärande i naturvetenskap? 13. Tycker du att NTA hjälper eleverna att nå kunskapskraven, i så fall på vilket sätt? 14. Är det någon skillnad i utveckling hos elever när de jobbar i grupper med NTA materialet, och i så fall vilka? 15. Vilken inställning (attityd) har eleverna när de använder NTA? 16. Vilka för-och nackdelar ser du med NTA materialet? 17. Vilka ämnesområde tycker du att behandlas mest med NTA? 18. Vilka av de förmågorna som finns i kursplanen för NO tycker du att eleverna övar med NTA? Följd frågor: 1. Inom förmågan Beskriva och förklara vad är det som eleverna gynnas och vad är det som eleverna missgynnas genom att arbeta med NTA? 2. Inom förmågan Systematiska undersökningar vad är det som eleverna gynnas och vad är det som eleverna missgynnas genom att arbeta med NTA? 3. Inom förmågan Argumentera och kommunicera naturvetenskap vad är det som eleverna gynnas och vad är det som eleverna missgynnas genom att arbeta med NTA? 19. Vad lär eleverna mer eller mindre med NTA jämför med kursplanen? Bilaga 1 46

47 NTA-materialet från observation 2 Bilaga 2 47