TEMABLAD 1 AV 3. Referat från workshop 6 december ATTRAKTIV PARKERING - Mål, utmaningar och trender

Transkript

1 TEMABLAD 1 AV 3 Referat från workshop 6 december 2018 ATTRAKTIV PARKERING - Mål, utmaningar och trender

2 Författare Johan Kerttu, Trivector Traffic Uppdragsgivare: Region Skåne Arbetsgrupp: Tobias Moberg, Strateg hållbart resande, Region Skåne Inger Sellers, Samhällsplanerare, Region Skåne Emelie Peterson, Infrastrukturstrateg, Region Skåne Ebba Blomstrand, Projektledare infrastruktur, Skånetrafiken Karolina Nilsson, Projektledare infrastruktur, Skånetrafiken Konsulter: Trivector Traffic Johan Kerttu Kristoffer Levin Niklas Tengheden Jonna Milton Karin Neergaard

3 Innehållsförteckning Detta TemaBlad sammanfattar resultatet från en workshop som Region Skåne arrangerade den 6 december i Malmö om mål, utmaningar och trender kopplade till parkering. Bakgrund och utgångspunkter 4 Attraktiv parkering - målsättningar och utmaningar 8 Workshop och diskussioner 14 3

4 Bakgrund och utgångspunkter I flera kommuner är frågor rörande parkering centrala, eftersom de påverkar kommunens arbete med att uppnå mål om minskad biltrafik, levande och attraktiva stadsmiljöer, tillgänglighet, markanvändning, bostadsbyggande, med mera. Samtidigt finns det både okunskap och förutfattade meningar om parkering och dess samhällsbetydelse och påverkan. Det finns därför ett behov av ett samlat kunskapsunderlag om parkering, liksom goda exempel på hantering av parkeringsfrågor. Workshopdeltagarna kom från 20 av Skånes 33 kommuner och var framför allt samhällsplanerare och trafikplanerare, på både strategisk och detaljnivå. Dessutom deltog representanter för Malmö Stads parkeringsbolag, Region Skåne och IVL Svenska Miljöinstitutet. Välkommen att ta del av resultaten från workshopen! Projektet Attraktiv parkering omfattar tre stycken workshops med deltagare från de skånska kommunerna, där denna var den första. Varje workshop sammanfattas i ett TemaBlad och hela projektet mynnar ut i ett TemaPM som planeras att släppas under våren Detta TemaPM ska vara ett kunskapsunderlag och stöd för de skånska kommunerna i deras arbete med parkeringsplanering. Detta TemaBlad omfattar ett referat från presentationen som inledde den workshop som Region Skåne arrangerade den 6 december 2018, samt en sammanfattning av workshopens diskussion och resultat. Temat var parkeringens roll i transportsystemet, trender för transporternas utveckling, kommunala mål och de utmaningar som detta innebär för kommunerna. 4

5 5

6 TemaPM Attraktiv Parkering ingår som en del i arbete med Strukturbild för Skåne, som är en arbetsmodell och en arena för en regional dialog om Skånes fysiska planering. Ett flertal befintliga rapporter som tagits fram inom ramen för detta arbete är av relevans för arbetet med attraktiv parkering och bland dessa kan nämnas: Strategi för ett hållbart transportsystem i Skåne Strategin fastställer en övergripande plan för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling i Skåne och anger inriktningen för hur Skånes transportsystem och transportinfrastruktur ska användas och utvecklas. TemaPM Bytespunkten som mötesplats i Skåne 2 Strukturbildsarbetet utgår från Skåne som en sammanhållen region, där framför allt de mindre orterna är beroende av kopplingar till övriga orter för ett ökat utbud av arbetsplatser, fritidsaktiviteter och bostadsalternativ. Kollektivtrafikbytespunkternas betydelse både som mötesplats för människor och som noder för verksamheter lyfts fram i ett eget TemaPM. Planera för nya stationssamhällen 3 Införande av regionala superbussar kan komplettera järnvägsnätet i Skåne och därigenom skapa högkvalitativ kollektivtrafik i relationer som inom överskådlig tid inte kommer att få tågtrafik. På så sätt stärks också Skånes flerkärniga struktur. Glöm inte bort cykelparkeringen! När utmaningar och möjligheter kopplade till parkering diskuteras hamnar fokus av naturliga skäl på bilparkering. Historiskt är det kraven på bilparkering som bidragit till ökad bilanvändning, ineffektiv markanvändning i våra städer och ökade byggkostnader. Ur detta perspektiv är framgångsrik planering för cykelparkering främst att se som en åtgärd för att förändra nuvarande transportsystem, genom att öka attraktiviteten för cykling liksom för kombinationsresor med cykel och kollektivtrafik. Därför kommer cykelparkering att ges större plats i kommande TemaBlad, om pendlarparkeringar och parkeringsnormer. 6

7 7

8 Attraktiv parkering - målsättningar och utmaningar Referat från presentation av Johan Kerttu, Trivector Framväxten av bilsamhället Bakgrunden till den parkerings- och trafiksituation som råder i svenska städer idag står i mångt och mycket att finna i den utveckling som skedde efter andra världskriget, då antalet bilar och resandet ökade kraftigt i Sverige. Från att ha utgjort omkring 30 procent av de motoriserade resorna 1950, växte andelen bilresor till 70 procent Allt fler bilar ställde krav på plats i städerna och lagstiftningen blev successivt tydligare gällande vilka krav på parkering som kommunerna kunde ställa för att bevilja bygglov på tomter, först i form av Byggnadsstadgan och sedan Plan- och Bygglagen. Samhällskonsekvenser Lagstiftningens krav har i många kommuner realiserats i form av parkeringsnormer, som anger hur många parkeringsplatser som minst måste anläggas för att bygglov för vissa byggnationsvolymer ska ges. Den risk som främst hanterats är därför risken att det skulle byggas för få parkeringsplatser. Däremot har detta sätt att planera på många håll lett till negativa konsekvenser till följd av för många parkeringsplatser. Det har gjort stadsbyggandet dyrare, glesare och med inbyggda incitament för att äga och använda bil framför andra färdmedel. Vägyta Parkering (öppen) 83 % 89 % 11 % Övrig yta (byggnader, grönområden etc) 12 % Lund % Användningen av Lunds tätortsyta 1940 respektive Lund

9 Genomsnittlig tätortsyta per person i Lund 1940 respektive Ytkrävande Ett examensarbete om ytanvändningen i Lund visar till exempel att den andel av stadens yta som används till markparkering ökat, från mindre än en procent 1940 till 5 procent Samtidigt har tätortsytan per person räknat ökat med drygt 80 procent. Den stad som planerats och byggts sedan andra halvan av 1900-talet har alltså gett ökat utrymme åt parkerade bilar och skapat längre avstånd mellan människor. Det är naturligtvis inte så att utrymmet mellan människorna i staden ökat endast till följd av fler parkeringsplatser för bilar. Den glesare staden har dock både möjliggjorts av ökade möjligheter att resa med bil och minskat befolkningsunderlaget för handel och serviceinrättningar. De ökade avstånden mellan människors bostäder och målpunkter har gjort det svårare att uträtta ärenden utan bil. Det har i sin tur ökat efterfrågan på att äga och använda bil och på parkeringsplatser runtom i staden. Ökade kostnader, minskat byggande På fastighetsnivå innebär kommunernas krav på bilparkering att kostnaderna ökar, vilket i sig har att göra med dess ytanspråk: Antingen löses bilparkering i markplan, vilket innebär att en given fastighet rymmer mindre av övriga funktioner (bostäder, kontorslokaler, butikslokaler, etc.) och därmed ger mindre intäkter för en byggherre. eller så löses bilparkering mer yteffektivt, på höjden i parkeringshus eller i underjordiska garage. Emellertid gäller som regel att ju mer yteffektivt, desto högre byggkostnader. De minskade intäkterna och högre kostnaderna innebär i förlängningen ökade kostnader för alltifrån bostäder till varor och tjänster och ett minskat byggande. Denna konsekvens förutsågs redan på 1950-talet och har sedan bekräftats flera gånger, bland annat i Nybyggarkommissionens slutrapport Det råder inga tvivel om att parkeringsvillkoret i detaljplanerna är en fördyrande faktor för bostadsproduktion. Höga parkeringsnormer gör bostadsproduktion mindre attraktivt. 9

10 Nuläge samt Region Skånes mål för färdmedelsfördelning 2030 och 2050, uppdelat på olika tätorter och landsbygd. Bil Kollektivtrafik Gång och cykel Parkering och bilanvändning Kommunala krav på bilparkering säkerställer att de flesta boende får tillgång till en parkeringsplats vid sin bostad. Den goda tillgången på parkering bidrar till att betalningsviljan ofta är betydligt lägre än kostnaden för att bygga och tillhandahålla parkering. Därför ingår ofta, helt eller delvis, kostnaden för en parkeringsplats i priset för att hyra eller köpa en bostad. I själva verket betalar många människor för bilparkering oavsett om de använder den eller ej. Studier från USA och Norge har visat att när kostnaden för parkering ingår i boendekostnaden så leder det till ett ökat bilinnehav och en ökad bilanvändning. 6, 7 Att ökat bilinnehav ökar bilanvändningen låter sig förklaras av att den stora kostnaden för att använda bil för de flesta människor är den stora kapitalinvestering som det innebär att köpa en bil. När bilen väl är inköpt så är marginalkostnaden kostnaden för varje enskild resa för bilresor ofta lägre än för kollektivtrafikresor. Målsättningar för trafiken Region Skåne har brutit ner de nationella målsättningarna för transportsektorns utveckling och kommit fram till att andelen bilresor i Skåne behöver minska från knappt 60 procent år 2013 till 33 procent år Istället måste framför allt resandet med kollektivtrafik öka. Målen för biltrafikens andel 2050 är olika för de tre största städerna, övriga städer med stadsbusstrafik, övriga tätorter, respektive landsbygd, på grund av varierande förutsättningar att resa med andra färdmedel än bil. Åtgärder och utmaningar Att arbeta med planering och reglering av bilparkering kommer att vara ett viktigt styrmedel för att uppnå målet om minskad biltrafik, inte bara i Skåne. Åtgärder som exempelvis förändrade parkeringsnormer, borttagande av parkeringsplatser eller höjda parkeringsavgifter tillämpas också redan i flera svenska kommuner. 9 10

11 7200 kr 6450 kr Exempel på månadskostnader för arbetspendling med bil respektive med kollektivtrafik, för bilägare. I Skåne är det alltså endast i de riktigt långa pendlingsrelationerna som det är avsevärt billigare att pendla med kollektivtrafik än med bil. OBS! Parkeringsavgifter är ej medräknade kr LUND 6050 kr KRISTIANSTAD MALMÖ 5900 kr 6050 kr TRELLEBORG Det finns samtidigt många andra mål och utmaningar kopplade till parkering, vilket kan göra det svårt att fullt ut använda parkering för att styra mot minskad biltrafik. Inte minst finns en utbredd uppfattning om att städernas centrumhandel är beroende av god tillgång till billig bilparkering för att kunna locka till sig kunder. Detta trots att flera studier visar att det går att skapa en framgångsrik centrumhandel genom satsningar som prioriterar tillgänglighet för kollektivtrafik, gång och cykel (inklusive cykelparkering) framför tillgänglighet för biltrafik. 10 Här finns uppenbarligen ett behov av ökad dialog och samverkan mellan olika aktörer. Ytterligare en utmaning för möjligheterna att styra med parkering är att bilinnehavet i Skåne fortsätter att öka, vilket talar för mindre stöd bland allmänheten för åtgärder som gör det svårare eller dyrare att parkera. Trender Till dessa utmaningar kommer även osäkerheter i form av trender och utveckling på lång sikt, vilket har betydelse för dagens planering och byggande av parkering eftersom det ofta rör sig om kostsamma och långlivade anläggningar. Ökad e-handel E-handelns ökade betydelse för handelns omsättning leder rimligen till minskad parkeringsefterfrågan vid butiker då transporter av inköpta varor sköts av e-handelsföretagen istället för av privatpersoner. 11

12 Digitalisering Nya, digitala metoder för delning av varor och tjänster har även nått parkeringsbranschen och utlovar, åtminstone i teorin, en optimering av användandet av parkeringsplatser, så att samma yta kan användas av fler bilar och ge ökad tillgänglighet. Motstridiga värderingar? I Skåne har bilinnehavet fortsatt att öka under 2000-talet, samtidigt som körsträckan per bil har minskat något, något som bör innebära en ökad efterfrågan på parkering vid den egna bostaden. Den egna bilen verkar alltså vara fortsatt viktig, även om den inte används frekvent. Parallellt med denna värdering ser vi att unga tar körkort i allt senare ålder, vilket pekar åt motsatt håll. Vilken trend som ger störst utslag på längre sikt återstår att se. Delade, självkörande fordon, som i praktiken utgör en enda stor bilpool, skulle kunna minska antalet bilar markant. Eftersom dessa bilar skulle användas under en mycket större del av dygnet skulle efterfrågan på parkeringsplatser för stillastående bilar minska drastiskt i våra städer. Det är dock oklart när och i vilken omfattning en sådan utveckling är att vänta. Branschorganisationen Fastighetsägarna har skrivit en rapport om hur de ser på vad delade, självkörande fordon innebär för planering av parkering i nybyggnation idag, med en tidshorisont på 100 år framåt. Deras slutsats är att planera för ett mer begränsat parkeringsutbud med stor flexibilitet och att undvika att bygga bilparkering under jord. 11 Fordonsdelning och självkörande fordon Den stora förändringen av transportsystemet väntas dock komma i form av ökad fordonsdelning och självkörande fordon. Referenser 1 Strategi för ett hållbart transportsystem i Skåne Region Skåne, Bytespunkten som mötesplats i Skåne. Attraktiva bytespunkter med människan i centrum. Gehl Architects, Planera för nya stationssamhällen. Införandet av Regionalt superbusskoncept i Skåne. Region Skåne, Hur stor plats tar trafiken egentligen? Studie av trafikytor i Lund, från 1940 till Christine Karlsson, En bostadspolitisk agenda för Sverige. 63 förslag för ökat byggande. Nybyggarkommissionen, Bundled parking and vehivle ownership: Evidence from the American Housing Survey. Michael Manville, I The Journal of transport and land use. Vol.10 No.1[2017], sid Parkeringstilbud ved bolig og arbeidsplass. Fordelingseffekter of effekter på bilbruk og bilhold i byer og bydeler. TØI rapport 1439/ Strategi för ett hållbart transportsystem i Skåne Region Skåne, Kommunerna och kollektivtrafiken. En enkätundersökning om Sveriges kommuners arbete för att stödja kollektivtrafiken. K2 working papers 2018:6. 10 Se t ex Parkering. Politik, åtgärder och konsekvenser för stadstrafik. VTI notat Från parkering till mobilitet Framtidssäkra fastigheter i ett nytt mobilitetslandskap. Fastighetsägarna,

13 13

14 Workshop och diskussioner Den workshop som följde på presentationen syftade till att successivt identifiera de utmaningar som kommunerna står inför när det kommer till parkering. Till att börja med arbetade deltagarna i mindre grupper med att identifiera hur kommunerna kan arbeta med parkering för att styra mot övergripande mål. Därefter valdes ett antal mål ut för mer fördjupat arbete i workshopens andra del. Syftet med denna övning var att kommunerna skulle ange vilka parkeringsrelaterade åtgärder och strategier som de arbetar med idag, hur viktigt detta arbete är för att nå ett specifikt mål och om det upplevs fungera bra eller inte. Avslutningsvis valdes utmaningar ut bland de åtgärder/strategier som identifierats som viktiga för att nå målet men som idag inte upplevs fungera bra. Vilka övergripande mål kan kommunerna uppnå genom att arbeta med parkering? Ett flertal mål identifierades när deltagarna fick lista parkeringsåtgärder och strategier, samt vilka övergripande mål de kunde bidra till att uppnå. Efter sammanställning framstod kommunalt arbete med parkering som särskilt relevant för mål om effektivare ytanvändning och möjlighet till förtätning samt förändrad färdmedelsfördelning (minskad biltrafik). Baserat på sammanställning och diskussion efter den första övningen valdes ytterligare fyra mål ut till de fortsatta övningarna. 14

15 Utvalda mål från övning 1 Workshop-deltagarnas utvalda mål, tillsammans med identifierade åtgärder för att uppnå målen. GOD TILLGÄNGLIGHET FÖR ATT FRÄMJA CENTRUM- HANDELN Tidsreglering av parkering P-ledsystem och applikationer, för minskad söktrafik Mer cykelparkering, utrymme för lådcyklar Differentierade parkeringstaxor för att styra användning P-avgifter FÖRÄNDRAD FÄRDMEDELS- FÖRDELNING, MINSKAD BILTRAFIK Längre avstånd mellan bilparkering och målpunkter Satsa på pendlarparkeringar Förtäta på markparkering EFFEKTIV YTANVÄNDNING, FÖRTÄTNING Samla parkering i P-hus för samnyttjande P-hus som kan byggas om till andra funktioner Öka kvaliteter för boende, mer grönytor i städer Multifunktionella P-anläggningar FLEXIBELT P-UTBUD TRYGGHET, TRAFIKSÄKERHET OCH HÄLSA Förbättra cykelparkering Integrera parkering i stadsmiljön, service i bottenplan Få bort skrotbilar/ målvaktsbilar JÄMLIKHET OCH JÄMSTÄLLDHET (föreslogs av en deltagare efter övningens slut) Flexibla P-tal, fler mobilitetsåtgärder 15

16 Utöver utvalda mål påpekades av flera kommuner att parkering bör bära sina egna kostnader. Flera kommuner lyfte också att det kommunala arbetet med parkering är beroende av en fungerande dialog med politiker och en samsyn och samverkan kring målen. Vilka parkeringsåtgärder är viktiga för att nå målen och hur fungerar detta arbete idag? I nästa steg fick deltagarna samlas i nya grupper för att identifiera specifika utmaningar med att arbeta med parkering för att styra mot målen. Varje grupp fick fördjupa sig i ett av de sex utvalda målen. Sett till alla grupperna, oavsett mål, fanns några generella mönster och likheter. Exempelvis sågs frågor och arbete rörande strategier och policys (både parkeringsstrategier och exempelvis cykelstrategier) som ett idag fungerande arbete som också upplevdes viktigt för att nå de olika målen. Detta gällde i huvudsak också arbetet med att förtäta i centrala lägen liksom arbetet med att reglera och prissätta parkering. Däremot fanns en stor spridning deltagarna emellan kring huruvida kommunernas parkeringsnormer fungerar bra idag. Vissa uppgav att kommunens parkeringsnormer är föråldrade och vissa att det kan vara svårt att arbeta med flexibla parkeringstal och mobilitetsåtgärder då det innebär arbetskrävande insatser från tjänstemän och kräver en förbättrad dialog med byggherrar. Stor spridning fanns också rörande frågor kopplade till samlade parkeringshus för ökat samnyttjande, där problem kring finansiering, kommunal rådighet och parkeringsköp lyftes. I båda fallen fanns dock en enighet om att detta är viktiga frågor att arbeta med för att nå målen. Det gick också att se en stor enighet i frågor som kan sägas handla om acceptans, bland politiker, näringsidkare och medborgare, för kommunala åtgärder som minskar parkeringsutbudet och ökar avgifterna för att försöka styra utvecklingen i kommunerna. Dessa frågor lyftes som viktiga för att klara målen, samtidigt som arbetet med dem idag inte upplevdes fungera bra. Utmaningar Deltagarna i de olika grupperna ombads avslutningsvis att välja ut ett antal utmaningar ( viktigt för att nå målen / fungerar ej bra ) och beskriva vad som gör dem till utmaningar och vad som krävs för att gå från dåligt till bra. På sista sidan ges en kort sammanställning av workshopdeltagarnas utpekade utmaningar och tankar kring lösningar. 16

17 Kommunernas arbete med parkering Sammanställning av vilka områden inom parkering som deltagarna pekade ut som viktiga för att nå målen, samt huruvida arbetet inom dessa områden fungerar bra eller mindre bra idag. Fungerar bra Strategier och policys Förtätning P-reglering Oviktigt för att nå målen Parkeringsnormer, P-hus, samnyttjande, P-köp Viktigt för att nå målen Samsyn, förståelse, stöd Fungerar ej bra 17

18 Sammanställning av utpekade utmaningar Arbete som är viktigt för att nå kommunala mål men som ej fungerar bra idag och tankar kring lösningar Övertyga politiken och övriga medborgare, skapa nya sociala normer kring mobilitet Varför är detta en utmaning? Det saknas samsyn och förståelse för de kommunala målen och åtgärderna. Samtidigt finns invanda beteenden, resmönster och vardagsbestyr som möjliggjorts och förenklats av den privatägda bilen och goda möjligheter att parkera. Genomförda åtgärder på parkeringsområdet upplevs därför ofta som påtvingade bestraffningar. Vad krävs för att gå från dåligt till bra? Bättre samarbete mellan olika aktörer (tjänstemän, politiker, näringsidkare, skolor, föräldrar, etc.) Dialog med fokus på vilka kvaliteter medborgarna vill ha i centrum Riktade utbildningsåtgärder, bättre underlag för politiska beslut Politiska beslut som stödjer önskvärd utveckling Politiskt mod Kommunikation om varför målen finns, varför åtgärder genomförs och vilka värden som tillvaratas Förmedla positiva bilder av att gå och cykla framför att köra bil ( Framtid 2.0, Frihet 2.0 ) Fokus på barn och unga, när de grundlägger sina vanor och sina mobilitetsnormer (skjutsning till skola/förskola). Gemensamma P-anläggningar, samordnad reglering och prissättning Varför är detta en utmaning? Ansvarsfrågan är oklar och ingen vill ta risken med finansiering om det saknas ett kommunalt P-bolag. Det saknas gemensamma mål, gatumarksparkeringen är ofta gratis och känslig att avgiftsbelägga. Vad krävs för att gå från dåligt till bra? Ökad samverkan mellan olika aktörer på parkeringsmarknaden En organisation med tydligt ansvar som driver frågan Politiskt stöd och mod att besluta om avgifter 18

19 Ta ut de verkliga kostnaderna för parkering, undvik subventioner Varför är detta en utmaning? De verkliga kostnaderna är väldigt höga och svåra att ta ut så länge bilen används i dagens utsträckning. Kostnader för parkering är en politiskt laddad fråga. Det är svårt att få byggherrar att separera kostnaden för parkering från hyran/priset för lägenheter, eftersom det kan vara svårt att sälja lägenheter om parkering upplevs som för dyrt. Vad krävs för att gå från dåligt till bra? Attitydförändring parkering är ingen rättighet, utan en tjänst som bilanvändare förväntas betala för i den mån de önskar använda den Övertyga politiken Visa på vad samhällets och bilfria hushålls subventioner för parkering kan användas till istället 19

20