TEMABLAD 1 AV 3. Referat från workshop 6 december ATTRAKTIV PARKERING - Mål, utmaningar och trender
|
|
- Klara Åberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 TEMABLAD 1 AV 3 Referat från workshop 6 december 2018 ATTRAKTIV PARKERING - Mål, utmaningar och trender
2 Författare Johan Kerttu, Trivector Traffic Uppdragsgivare: Region Skåne Arbetsgrupp: Tobias Moberg, Strateg hållbart resande, Region Skåne Inger Sellers, Samhällsplanerare, Region Skåne Emelie Peterson, Infrastrukturstrateg, Region Skåne Ebba Blomstrand, Projektledare infrastruktur, Skånetrafiken Karolina Nilsson, Projektledare infrastruktur, Skånetrafiken Konsulter: Trivector Traffic Johan Kerttu Kristoffer Levin Niklas Tengheden Jonna Milton Karin Neergaard
3 Innehållsförteckning Detta TemaBlad sammanfattar resultatet från en workshop som Region Skåne arrangerade den 6 december i Malmö om mål, utmaningar och trender kopplade till parkering. Bakgrund och utgångspunkter 4 Attraktiv parkering - målsättningar och utmaningar 8 Workshop och diskussioner 14 3
4 Bakgrund och utgångspunkter I flera kommuner är frågor rörande parkering centrala, eftersom de påverkar kommunens arbete med att uppnå mål om minskad biltrafik, levande och attraktiva stadsmiljöer, tillgänglighet, markanvändning, bostadsbyggande, med mera. Samtidigt finns det både okunskap och förutfattade meningar om parkering och dess samhällsbetydelse och påverkan. Det finns därför ett behov av ett samlat kunskapsunderlag om parkering, liksom goda exempel på hantering av parkeringsfrågor. Workshopdeltagarna kom från 20 av Skånes 33 kommuner och var framför allt samhällsplanerare och trafikplanerare, på både strategisk och detaljnivå. Dessutom deltog representanter för Malmö Stads parkeringsbolag, Region Skåne och IVL Svenska Miljöinstitutet. Välkommen att ta del av resultaten från workshopen! Projektet Attraktiv parkering omfattar tre stycken workshops med deltagare från de skånska kommunerna, där denna var den första. Varje workshop sammanfattas i ett TemaBlad och hela projektet mynnar ut i ett TemaPM som planeras att släppas under våren Detta TemaPM ska vara ett kunskapsunderlag och stöd för de skånska kommunerna i deras arbete med parkeringsplanering. Detta TemaBlad omfattar ett referat från presentationen som inledde den workshop som Region Skåne arrangerade den 6 december 2018, samt en sammanfattning av workshopens diskussion och resultat. Temat var parkeringens roll i transportsystemet, trender för transporternas utveckling, kommunala mål och de utmaningar som detta innebär för kommunerna. 4
5 5
6 TemaPM Attraktiv Parkering ingår som en del i arbete med Strukturbild för Skåne, som är en arbetsmodell och en arena för en regional dialog om Skånes fysiska planering. Ett flertal befintliga rapporter som tagits fram inom ramen för detta arbete är av relevans för arbetet med attraktiv parkering och bland dessa kan nämnas: Strategi för ett hållbart transportsystem i Skåne Strategin fastställer en övergripande plan för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling i Skåne och anger inriktningen för hur Skånes transportsystem och transportinfrastruktur ska användas och utvecklas. TemaPM Bytespunkten som mötesplats i Skåne 2 Strukturbildsarbetet utgår från Skåne som en sammanhållen region, där framför allt de mindre orterna är beroende av kopplingar till övriga orter för ett ökat utbud av arbetsplatser, fritidsaktiviteter och bostadsalternativ. Kollektivtrafikbytespunkternas betydelse både som mötesplats för människor och som noder för verksamheter lyfts fram i ett eget TemaPM. Planera för nya stationssamhällen 3 Införande av regionala superbussar kan komplettera järnvägsnätet i Skåne och därigenom skapa högkvalitativ kollektivtrafik i relationer som inom överskådlig tid inte kommer att få tågtrafik. På så sätt stärks också Skånes flerkärniga struktur. Glöm inte bort cykelparkeringen! När utmaningar och möjligheter kopplade till parkering diskuteras hamnar fokus av naturliga skäl på bilparkering. Historiskt är det kraven på bilparkering som bidragit till ökad bilanvändning, ineffektiv markanvändning i våra städer och ökade byggkostnader. Ur detta perspektiv är framgångsrik planering för cykelparkering främst att se som en åtgärd för att förändra nuvarande transportsystem, genom att öka attraktiviteten för cykling liksom för kombinationsresor med cykel och kollektivtrafik. Därför kommer cykelparkering att ges större plats i kommande TemaBlad, om pendlarparkeringar och parkeringsnormer. 6
7 7
8 Attraktiv parkering - målsättningar och utmaningar Referat från presentation av Johan Kerttu, Trivector Framväxten av bilsamhället Bakgrunden till den parkerings- och trafiksituation som råder i svenska städer idag står i mångt och mycket att finna i den utveckling som skedde efter andra världskriget, då antalet bilar och resandet ökade kraftigt i Sverige. Från att ha utgjort omkring 30 procent av de motoriserade resorna 1950, växte andelen bilresor till 70 procent Allt fler bilar ställde krav på plats i städerna och lagstiftningen blev successivt tydligare gällande vilka krav på parkering som kommunerna kunde ställa för att bevilja bygglov på tomter, först i form av Byggnadsstadgan och sedan Plan- och Bygglagen. Samhällskonsekvenser Lagstiftningens krav har i många kommuner realiserats i form av parkeringsnormer, som anger hur många parkeringsplatser som minst måste anläggas för att bygglov för vissa byggnationsvolymer ska ges. Den risk som främst hanterats är därför risken att det skulle byggas för få parkeringsplatser. Däremot har detta sätt att planera på många håll lett till negativa konsekvenser till följd av för många parkeringsplatser. Det har gjort stadsbyggandet dyrare, glesare och med inbyggda incitament för att äga och använda bil framför andra färdmedel. Vägyta Parkering (öppen) 83 % 89 % 11 % Övrig yta (byggnader, grönområden etc) 12 % Lund % Användningen av Lunds tätortsyta 1940 respektive Lund
9 Genomsnittlig tätortsyta per person i Lund 1940 respektive Ytkrävande Ett examensarbete om ytanvändningen i Lund visar till exempel att den andel av stadens yta som används till markparkering ökat, från mindre än en procent 1940 till 5 procent Samtidigt har tätortsytan per person räknat ökat med drygt 80 procent. Den stad som planerats och byggts sedan andra halvan av 1900-talet har alltså gett ökat utrymme åt parkerade bilar och skapat längre avstånd mellan människor. Det är naturligtvis inte så att utrymmet mellan människorna i staden ökat endast till följd av fler parkeringsplatser för bilar. Den glesare staden har dock både möjliggjorts av ökade möjligheter att resa med bil och minskat befolkningsunderlaget för handel och serviceinrättningar. De ökade avstånden mellan människors bostäder och målpunkter har gjort det svårare att uträtta ärenden utan bil. Det har i sin tur ökat efterfrågan på att äga och använda bil och på parkeringsplatser runtom i staden. Ökade kostnader, minskat byggande På fastighetsnivå innebär kommunernas krav på bilparkering att kostnaderna ökar, vilket i sig har att göra med dess ytanspråk: Antingen löses bilparkering i markplan, vilket innebär att en given fastighet rymmer mindre av övriga funktioner (bostäder, kontorslokaler, butikslokaler, etc.) och därmed ger mindre intäkter för en byggherre. eller så löses bilparkering mer yteffektivt, på höjden i parkeringshus eller i underjordiska garage. Emellertid gäller som regel att ju mer yteffektivt, desto högre byggkostnader. De minskade intäkterna och högre kostnaderna innebär i förlängningen ökade kostnader för alltifrån bostäder till varor och tjänster och ett minskat byggande. Denna konsekvens förutsågs redan på 1950-talet och har sedan bekräftats flera gånger, bland annat i Nybyggarkommissionens slutrapport Det råder inga tvivel om att parkeringsvillkoret i detaljplanerna är en fördyrande faktor för bostadsproduktion. Höga parkeringsnormer gör bostadsproduktion mindre attraktivt. 9
10 Nuläge samt Region Skånes mål för färdmedelsfördelning 2030 och 2050, uppdelat på olika tätorter och landsbygd. Bil Kollektivtrafik Gång och cykel Parkering och bilanvändning Kommunala krav på bilparkering säkerställer att de flesta boende får tillgång till en parkeringsplats vid sin bostad. Den goda tillgången på parkering bidrar till att betalningsviljan ofta är betydligt lägre än kostnaden för att bygga och tillhandahålla parkering. Därför ingår ofta, helt eller delvis, kostnaden för en parkeringsplats i priset för att hyra eller köpa en bostad. I själva verket betalar många människor för bilparkering oavsett om de använder den eller ej. Studier från USA och Norge har visat att när kostnaden för parkering ingår i boendekostnaden så leder det till ett ökat bilinnehav och en ökad bilanvändning. 6, 7 Att ökat bilinnehav ökar bilanvändningen låter sig förklaras av att den stora kostnaden för att använda bil för de flesta människor är den stora kapitalinvestering som det innebär att köpa en bil. När bilen väl är inköpt så är marginalkostnaden kostnaden för varje enskild resa för bilresor ofta lägre än för kollektivtrafikresor. Målsättningar för trafiken Region Skåne har brutit ner de nationella målsättningarna för transportsektorns utveckling och kommit fram till att andelen bilresor i Skåne behöver minska från knappt 60 procent år 2013 till 33 procent år Istället måste framför allt resandet med kollektivtrafik öka. Målen för biltrafikens andel 2050 är olika för de tre största städerna, övriga städer med stadsbusstrafik, övriga tätorter, respektive landsbygd, på grund av varierande förutsättningar att resa med andra färdmedel än bil. Åtgärder och utmaningar Att arbeta med planering och reglering av bilparkering kommer att vara ett viktigt styrmedel för att uppnå målet om minskad biltrafik, inte bara i Skåne. Åtgärder som exempelvis förändrade parkeringsnormer, borttagande av parkeringsplatser eller höjda parkeringsavgifter tillämpas också redan i flera svenska kommuner. 9 10
11 7200 kr 6450 kr Exempel på månadskostnader för arbetspendling med bil respektive med kollektivtrafik, för bilägare. I Skåne är det alltså endast i de riktigt långa pendlingsrelationerna som det är avsevärt billigare att pendla med kollektivtrafik än med bil. OBS! Parkeringsavgifter är ej medräknade kr LUND 6050 kr KRISTIANSTAD MALMÖ 5900 kr 6050 kr TRELLEBORG Det finns samtidigt många andra mål och utmaningar kopplade till parkering, vilket kan göra det svårt att fullt ut använda parkering för att styra mot minskad biltrafik. Inte minst finns en utbredd uppfattning om att städernas centrumhandel är beroende av god tillgång till billig bilparkering för att kunna locka till sig kunder. Detta trots att flera studier visar att det går att skapa en framgångsrik centrumhandel genom satsningar som prioriterar tillgänglighet för kollektivtrafik, gång och cykel (inklusive cykelparkering) framför tillgänglighet för biltrafik. 10 Här finns uppenbarligen ett behov av ökad dialog och samverkan mellan olika aktörer. Ytterligare en utmaning för möjligheterna att styra med parkering är att bilinnehavet i Skåne fortsätter att öka, vilket talar för mindre stöd bland allmänheten för åtgärder som gör det svårare eller dyrare att parkera. Trender Till dessa utmaningar kommer även osäkerheter i form av trender och utveckling på lång sikt, vilket har betydelse för dagens planering och byggande av parkering eftersom det ofta rör sig om kostsamma och långlivade anläggningar. Ökad e-handel E-handelns ökade betydelse för handelns omsättning leder rimligen till minskad parkeringsefterfrågan vid butiker då transporter av inköpta varor sköts av e-handelsföretagen istället för av privatpersoner. 11
12 Digitalisering Nya, digitala metoder för delning av varor och tjänster har även nått parkeringsbranschen och utlovar, åtminstone i teorin, en optimering av användandet av parkeringsplatser, så att samma yta kan användas av fler bilar och ge ökad tillgänglighet. Motstridiga värderingar? I Skåne har bilinnehavet fortsatt att öka under 2000-talet, samtidigt som körsträckan per bil har minskat något, något som bör innebära en ökad efterfrågan på parkering vid den egna bostaden. Den egna bilen verkar alltså vara fortsatt viktig, även om den inte används frekvent. Parallellt med denna värdering ser vi att unga tar körkort i allt senare ålder, vilket pekar åt motsatt håll. Vilken trend som ger störst utslag på längre sikt återstår att se. Delade, självkörande fordon, som i praktiken utgör en enda stor bilpool, skulle kunna minska antalet bilar markant. Eftersom dessa bilar skulle användas under en mycket större del av dygnet skulle efterfrågan på parkeringsplatser för stillastående bilar minska drastiskt i våra städer. Det är dock oklart när och i vilken omfattning en sådan utveckling är att vänta. Branschorganisationen Fastighetsägarna har skrivit en rapport om hur de ser på vad delade, självkörande fordon innebär för planering av parkering i nybyggnation idag, med en tidshorisont på 100 år framåt. Deras slutsats är att planera för ett mer begränsat parkeringsutbud med stor flexibilitet och att undvika att bygga bilparkering under jord. 11 Fordonsdelning och självkörande fordon Den stora förändringen av transportsystemet väntas dock komma i form av ökad fordonsdelning och självkörande fordon. Referenser 1 Strategi för ett hållbart transportsystem i Skåne Region Skåne, Bytespunkten som mötesplats i Skåne. Attraktiva bytespunkter med människan i centrum. Gehl Architects, Planera för nya stationssamhällen. Införandet av Regionalt superbusskoncept i Skåne. Region Skåne, Hur stor plats tar trafiken egentligen? Studie av trafikytor i Lund, från 1940 till Christine Karlsson, En bostadspolitisk agenda för Sverige. 63 förslag för ökat byggande. Nybyggarkommissionen, Bundled parking and vehivle ownership: Evidence from the American Housing Survey. Michael Manville, I The Journal of transport and land use. Vol.10 No.1[2017], sid Parkeringstilbud ved bolig og arbeidsplass. Fordelingseffekter of effekter på bilbruk og bilhold i byer og bydeler. TØI rapport 1439/ Strategi för ett hållbart transportsystem i Skåne Region Skåne, Kommunerna och kollektivtrafiken. En enkätundersökning om Sveriges kommuners arbete för att stödja kollektivtrafiken. K2 working papers 2018:6. 10 Se t ex Parkering. Politik, åtgärder och konsekvenser för stadstrafik. VTI notat Från parkering till mobilitet Framtidssäkra fastigheter i ett nytt mobilitetslandskap. Fastighetsägarna,
13 13
14 Workshop och diskussioner Den workshop som följde på presentationen syftade till att successivt identifiera de utmaningar som kommunerna står inför när det kommer till parkering. Till att börja med arbetade deltagarna i mindre grupper med att identifiera hur kommunerna kan arbeta med parkering för att styra mot övergripande mål. Därefter valdes ett antal mål ut för mer fördjupat arbete i workshopens andra del. Syftet med denna övning var att kommunerna skulle ange vilka parkeringsrelaterade åtgärder och strategier som de arbetar med idag, hur viktigt detta arbete är för att nå ett specifikt mål och om det upplevs fungera bra eller inte. Avslutningsvis valdes utmaningar ut bland de åtgärder/strategier som identifierats som viktiga för att nå målet men som idag inte upplevs fungera bra. Vilka övergripande mål kan kommunerna uppnå genom att arbeta med parkering? Ett flertal mål identifierades när deltagarna fick lista parkeringsåtgärder och strategier, samt vilka övergripande mål de kunde bidra till att uppnå. Efter sammanställning framstod kommunalt arbete med parkering som särskilt relevant för mål om effektivare ytanvändning och möjlighet till förtätning samt förändrad färdmedelsfördelning (minskad biltrafik). Baserat på sammanställning och diskussion efter den första övningen valdes ytterligare fyra mål ut till de fortsatta övningarna. 14
15 Utvalda mål från övning 1 Workshop-deltagarnas utvalda mål, tillsammans med identifierade åtgärder för att uppnå målen. GOD TILLGÄNGLIGHET FÖR ATT FRÄMJA CENTRUM- HANDELN Tidsreglering av parkering P-ledsystem och applikationer, för minskad söktrafik Mer cykelparkering, utrymme för lådcyklar Differentierade parkeringstaxor för att styra användning P-avgifter FÖRÄNDRAD FÄRDMEDELS- FÖRDELNING, MINSKAD BILTRAFIK Längre avstånd mellan bilparkering och målpunkter Satsa på pendlarparkeringar Förtäta på markparkering EFFEKTIV YTANVÄNDNING, FÖRTÄTNING Samla parkering i P-hus för samnyttjande P-hus som kan byggas om till andra funktioner Öka kvaliteter för boende, mer grönytor i städer Multifunktionella P-anläggningar FLEXIBELT P-UTBUD TRYGGHET, TRAFIKSÄKERHET OCH HÄLSA Förbättra cykelparkering Integrera parkering i stadsmiljön, service i bottenplan Få bort skrotbilar/ målvaktsbilar JÄMLIKHET OCH JÄMSTÄLLDHET (föreslogs av en deltagare efter övningens slut) Flexibla P-tal, fler mobilitetsåtgärder 15
16 Utöver utvalda mål påpekades av flera kommuner att parkering bör bära sina egna kostnader. Flera kommuner lyfte också att det kommunala arbetet med parkering är beroende av en fungerande dialog med politiker och en samsyn och samverkan kring målen. Vilka parkeringsåtgärder är viktiga för att nå målen och hur fungerar detta arbete idag? I nästa steg fick deltagarna samlas i nya grupper för att identifiera specifika utmaningar med att arbeta med parkering för att styra mot målen. Varje grupp fick fördjupa sig i ett av de sex utvalda målen. Sett till alla grupperna, oavsett mål, fanns några generella mönster och likheter. Exempelvis sågs frågor och arbete rörande strategier och policys (både parkeringsstrategier och exempelvis cykelstrategier) som ett idag fungerande arbete som också upplevdes viktigt för att nå de olika målen. Detta gällde i huvudsak också arbetet med att förtäta i centrala lägen liksom arbetet med att reglera och prissätta parkering. Däremot fanns en stor spridning deltagarna emellan kring huruvida kommunernas parkeringsnormer fungerar bra idag. Vissa uppgav att kommunens parkeringsnormer är föråldrade och vissa att det kan vara svårt att arbeta med flexibla parkeringstal och mobilitetsåtgärder då det innebär arbetskrävande insatser från tjänstemän och kräver en förbättrad dialog med byggherrar. Stor spridning fanns också rörande frågor kopplade till samlade parkeringshus för ökat samnyttjande, där problem kring finansiering, kommunal rådighet och parkeringsköp lyftes. I båda fallen fanns dock en enighet om att detta är viktiga frågor att arbeta med för att nå målen. Det gick också att se en stor enighet i frågor som kan sägas handla om acceptans, bland politiker, näringsidkare och medborgare, för kommunala åtgärder som minskar parkeringsutbudet och ökar avgifterna för att försöka styra utvecklingen i kommunerna. Dessa frågor lyftes som viktiga för att klara målen, samtidigt som arbetet med dem idag inte upplevdes fungera bra. Utmaningar Deltagarna i de olika grupperna ombads avslutningsvis att välja ut ett antal utmaningar ( viktigt för att nå målen / fungerar ej bra ) och beskriva vad som gör dem till utmaningar och vad som krävs för att gå från dåligt till bra. På sista sidan ges en kort sammanställning av workshopdeltagarnas utpekade utmaningar och tankar kring lösningar. 16
17 Kommunernas arbete med parkering Sammanställning av vilka områden inom parkering som deltagarna pekade ut som viktiga för att nå målen, samt huruvida arbetet inom dessa områden fungerar bra eller mindre bra idag. Fungerar bra Strategier och policys Förtätning P-reglering Oviktigt för att nå målen Parkeringsnormer, P-hus, samnyttjande, P-köp Viktigt för att nå målen Samsyn, förståelse, stöd Fungerar ej bra 17
18 Sammanställning av utpekade utmaningar Arbete som är viktigt för att nå kommunala mål men som ej fungerar bra idag och tankar kring lösningar Övertyga politiken och övriga medborgare, skapa nya sociala normer kring mobilitet Varför är detta en utmaning? Det saknas samsyn och förståelse för de kommunala målen och åtgärderna. Samtidigt finns invanda beteenden, resmönster och vardagsbestyr som möjliggjorts och förenklats av den privatägda bilen och goda möjligheter att parkera. Genomförda åtgärder på parkeringsområdet upplevs därför ofta som påtvingade bestraffningar. Vad krävs för att gå från dåligt till bra? Bättre samarbete mellan olika aktörer (tjänstemän, politiker, näringsidkare, skolor, föräldrar, etc.) Dialog med fokus på vilka kvaliteter medborgarna vill ha i centrum Riktade utbildningsåtgärder, bättre underlag för politiska beslut Politiska beslut som stödjer önskvärd utveckling Politiskt mod Kommunikation om varför målen finns, varför åtgärder genomförs och vilka värden som tillvaratas Förmedla positiva bilder av att gå och cykla framför att köra bil ( Framtid 2.0, Frihet 2.0 ) Fokus på barn och unga, när de grundlägger sina vanor och sina mobilitetsnormer (skjutsning till skola/förskola). Gemensamma P-anläggningar, samordnad reglering och prissättning Varför är detta en utmaning? Ansvarsfrågan är oklar och ingen vill ta risken med finansiering om det saknas ett kommunalt P-bolag. Det saknas gemensamma mål, gatumarksparkeringen är ofta gratis och känslig att avgiftsbelägga. Vad krävs för att gå från dåligt till bra? Ökad samverkan mellan olika aktörer på parkeringsmarknaden En organisation med tydligt ansvar som driver frågan Politiskt stöd och mod att besluta om avgifter 18
19 Ta ut de verkliga kostnaderna för parkering, undvik subventioner Varför är detta en utmaning? De verkliga kostnaderna är väldigt höga och svåra att ta ut så länge bilen används i dagens utsträckning. Kostnader för parkering är en politiskt laddad fråga. Det är svårt att få byggherrar att separera kostnaden för parkering från hyran/priset för lägenheter, eftersom det kan vara svårt att sälja lägenheter om parkering upplevs som för dyrt. Vad krävs för att gå från dåligt till bra? Attitydförändring parkering är ingen rättighet, utan en tjänst som bilanvändare förväntas betala för i den mån de önskar använda den Övertyga politiken Visa på vad samhällets och bilfria hushålls subventioner för parkering kan användas till istället 19
20
HÅLLBAR INFRASTRUKTUR OCH MOBILITET
HÅLLBAR INFRASTRUKTUR OCH MOBILITET 2017-08-31 Johan Kerttu TANKAR OM PARKERING / SVÅRIGHETEN ATT STYRA MED PARKERING Innehåll: Kort historik kring parkeringsnormer Problem med dagens normer Nya mål för
KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNES TRAFIKKONFERENS
KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNES TRAFIKKONFERENS 2017-05-17 Johan Kerttu JOHAN KERTTU Arkeolog och högskoleingenjör, arkeringsnörd Trafikkonsult på Trivector 2 UPPLÄGG Parkeringsnormer Parkering vid bostäder Parkering
Parkering i Skellefteå kommun Riktlinjer för parkering. - cykel och bil
Parkering i Skellefteå kommun Riktlinjer för parkering - cykel och bil Juni 2018 1 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Nuläge... 3 Syfte med riktlinjer... 4 Mål och styrdokument... 4 Riktlinjer... 5
Parkeringspolicy för Örnsköldsviks centrum och tätort
Parkeringspolicy för Örnsköldsviks centrum och tätort Antagen av kommunfullmäktige, 20 Antagen av: Kommunfullmäktige, 20 Dokumentägare: Kommundirektören Dokumentnamn: Parkeringspolicy för Örnsköldsviks
Parkering i Skellefteå kommun Riktlinjer för parkering
dl an eh nd ga ta An g in Parkering i Skellefteå kommun Riktlinjer för parkering Innehållsförteckning Inledning 3 Bakgrund 3 Nuläge 3 Syfte med riktlinjer 4 Mål och styrdokument 4 Riktlinjer 5 Öka det
Parkeringsstrategi 1(5)
1(5) Parkeringsstrategi Diarienummer Fastställt av Datum för fastställande KS 2018/345 Kommunfullmäktige 2018-08-28 Dokumenttyp Dokumentet gäller för Giltighetstid Strategi Tillsvidare Revideringsansvarig
PARKERINGSPOLICY I SVERIGE. Karin Neergaard, Trivector Traffic
PARKERINGSPOLICY I SVERIGE Karin Neergaard, Trivector Traffic TRIVECTOR TRAFFIC Konsulttjänster och forskning inget annat än hållbara transporter Lund, Stockholm, Göteborg Klimat, energi och miljö Kollektivtrafik
ATTRAKTIV PARKERING - Parkeringsnormer
Referat från workshop 29 april 2019 ATTRAKTIV PARKERING - Parkeringsnormer TEMABLAD 3 AV 3 Författare Johan Kerttu, Trivector Traffic Uppdragsgivare: Region Skåne Arbetsgrupp: Tobias Moberg, Strateg hållbart
Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge
Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning Tema-PM inom Strukturbild Blekinge April 2019 Hur hänger det ihop? Samhällsplanering och samhällsutveckling är idag komplexa frågor med många olika aktörer
ATTRAKTIV PARKERING - Pendlarparkeringar
Referat från workshop 11 mars 2019 ATTRAKTIV PARKERING - Pendlarparkeringar TEMABLAD 2 AV 3 Författare Johan Kerttu, Trivector Traffic Uppdragsgivare: Region Skåne Arbetsgrupp: Tobias Moberg, Strateg hållbart
PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)
2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.
Planering i tidiga skeden
Planering i tidiga skeden -exempel och erfarenheter från trafikkonsekvensbeskrivningar kommunal nivå Transportforum 2012 Björn Wendle, Trivector Planering i tidiga skeden Varför hållbara transporter i
Parkeringsstrategi för Sundsvalls kommun
Parkeringsstrategi för Sundsvalls kommun Beslutad av kommunfullmäktige 2017-05-29, dnr KS-2016-00911-2 Namn: Parkeringsstrategi för Sundsvalls kommun Giltighetstid: Tills vidare Ansvarig funktion: Stadsbyggnadsnämnden
Parkering i Botkyrka kommun
Parkering i Botkyrka kommun Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: SBF/2012:54 Dokumentet är beslutat av: Samhällsbyggnadsnämnden Dokumentet beslutades den: 4 april 2017 Dokumentet
Parkeringsnorm för Lomma kommun
Bilaga 1. Parkeringsnorm för Sammanfattning Parkeringsnormerna i detta dokument är vägledande och anger minimikrav för vilken parkeringsnorm som ska användas för bland annat boende och arbetsplatser i.
BILAGA 2 PROCESSBESKRIVNING OCH
BILAGA 2 PROCESSBESKRIVNING OCH JÄMFÖRELSER Innehåll Vad är nytt?... 2 Arbetsprocess... 2 Zonindelning... 3 Parkeringstal för bil... 4 Diskussion... 7 Bilagan beskriver hur parkeringsnormen tagits fram
Nya P-tal För ett grönare och mer tillgängligt Växjö. Antagen i byggnadsnämnden
Nya P-tal 2019 För ett grönare och mer tillgängligt Växjö Antagen i byggnadsnämnden 2019-06-24 Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentnamn Nya P-tal 2019 - för ett grönare och mer tillgängligt Växjö Version
Antagande av parkeringsstrategi för Norrtälje stad
TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Erik L'Estrade, Infrastrukturplanerare Telefon: 0176-747 26 E-post: erik.lestrade@norrtalje.se Dnr: 15-0940 Till Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Antagande av parkeringsstrategi
Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering?
Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering? - Erfarenheter från Hållbart Resande i praktiken Tankesmedja 3 maj 2011, Hässleholm Björn Wendle, Trivector Idéskrift
2013-10-08 Sam 113/2013. Parkeringsriktlinjer Örebro kommun
2013-10-08 Sam 113/2013 Parkeringsriktlinjer Örebro kommun Innehållsförteckning Inledning...3 Olika typer av parkering...3 Mål...4 Att stadsutvecklingen sker i balans...4 En väl balanserad tillgänglighet...4
Hur planerar vi för hållbara attraktiva stationssamhällen? Anders Roth, IVL Svenska Miljöinstitutet GR-nätverket för MURF
Hur planerar vi för hållbara attraktiva stationssamhällen? Anders Roth, IVL Svenska Miljöinstitutet 20161202 GR-nätverket för MURF Forskning Regionen Parkering /mark Res & transport Nödinge Lerum Detaljhandel
PARKERINGSTAL, GODA EXEMPEL OCH PARKERINGSLEDNINGSSYSTEM
PARKERINGSTAL, GODA EXEMPEL OCH PARKERINGSLEDNINGSSYSTEM Rasmus Sundberg, Trivector 2016-09-22 Europeiska Trafikantveckan Östersund AGENDA Hur arbetas det med parkeringstal i andra kommuner? Vad ser vi
Parkeringskostnaderna i bostadsproduktionen. Svar på skrivelse från Åke Askensten m.fl. (MP)
Dnr Sida 1 (5) 2013-09-25 Handläggare Anders Hallberg 08-508 26 401 Till Exploateringsnämnden 2013 10 17 Parkeringskostnaderna i bostadsproduktionen. Svar på skrivelse från Åke Askensten m.fl. (MP) Förslag
Parkeringspolicyn ska bidra till. hållbar stadsutveckling och livsmiljö. hållbar stadsutveckling och livsmiljö
Parkeringspolicyn ska bidra till hållbar stadsutveckling och livsmiljö Roger Johansson, SWECO Parkeringspolicyn ska bidra till hållbar stadsutveckling och livsmiljö Användningen av den parkering som finns
Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK
Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Öresundsregionens kvalitet och attraktivitet består till stor del av dess ortstruktur, där ett nätverk av städer och tätorter av olika storlek och med olika kvaliteter
VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL
VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL Anna Stjärnkvist Trafikplanerare Stadsbyggnadskontoret, Malmö December 2013 INFRASTRUKTUR Kv. Fullriggaren är lokaliserat
Utredning Kommunalt parkeringsbolag
TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen Datum Diarienummer 2013-11-04 KS 2013/516 1 (5) Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 422949 mats.astrand@trelleborg.se Utredning Kommunalt parkeringsbolag Ärendebeskrivning
Välkommen till SMARTA MOBILITETSLÖSNINGAR FÖR FRAMTIDENS FASTIGHETER
Välkommen till SMARTA MOBILITETSLÖSNINGAR FÖR FRAMTIDENS FASTIGHETER Lund 2019-02-05 1 Framtidens mobilitet i staden trender och livsstilar Björn Wendle Pernilla Hyllenius Mattisson Istället för parkering
MÖJLIGHETER MED MOBILITY MANAGEMENT I SAMHÄLLSPLANERINGEN. Erfarenheter från MMMiS med 12 kommuner
MÖJLIGHETER MED MOBILITY MANAGEMENT I SAMHÄLLSPLANERINGEN Erfarenheter från MMMiS med 12 kommuner MM Öresund 2014-03-26 Caroline Mattsson, Trivector Traffic TEST I 12 KOMMUNER Motivera svenska kommuner
Parkeringsstrategi för Norrtälje stad
Parkeringsstrategi för Norrtälje stad Varför en parkeringsstrategi? Norrtälje stad växer kraftigt och flera nya stadsdelar planeras. I takt med att staden växer ökar konkurrensen om markens användning
Mobility management och parkering
Mobility management och parkering Mobility management och parkering Mobility management och parkering Från utglesning till förtätning Konkurrensen om ytorna ökar Mer komplex planprocess fler människor
Planera och bygg för hållbart resande i Huddinge
Planera och bygg för hållbart resande i Huddinge Mobility management ett modernt sätt att planera Med mobility management vill Huddinge kommun underlätta hållbara transporter och minska bilanvändningen
Förslag till Parkeringspolicy för Nacka kommun
2013-02-07 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE TN 2011/370-514 (KFKS 2012/296-514) Tekniska nämnden Förslag till Parkeringspolicy för Nacka kommun Förslag till beslut Tekniska nämnden tillstyrker att kommunstyrelsen
Parkeringspolicy. Förslag till beslut
2013-02-07 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2012/296-514 Kommunstyrelsen Parkeringspolicy Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar föreslagen parkeringspolicy. Sammanfattning Ett förslag till parkeringspolicy
Parkeringspolicy. för Vara kommun. Gäller fr.o.m XX-XX. Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX X
Parkeringspolicy för Vara kommun Gäller fr.o.m. 2016-XX-XX Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX X Sammanfattning Syftet med en parkeringspolicy är att ge en gemensam inriktning för hur parkeringsfrågor
PM Trafik och parkering i Butängen Av: Martin Berlin och Per-Erik Hahn
PM Trafik och parkering i Butängen 2019-04-26 Av: Martin Berlin och Per-Erik Hahn Bakgrund En av de viktigaste trafikfrågorna i området som berörs av programmet bedöms vara parkeringsfrågan. Parkering
EU-projekt QUEST handlingsplan för hållbar mobilitet
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 1(3) Johanna Johansson, 033-35 31 47 johanna.johansson@boras.se Miljö- och konsumentnämnden EU-projekt QUEST handlingsplan för hållbar mobilitet Sammanfattning Borås är en av sex
Parkeringsutredning Norregård
1 PM 2015:22 Johan Kerttu Karin Neergaard 2015-03-20 Parkeringsutredning Norregård seniorbostäder i Falsterbo 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Denna utredning behandlar ändring av detaljplan för Norregård
Förslag till parkeringsstrategi och förslag till plan för gatuparkering
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen för Samhällsplanering Tjänsteutlåtande Sida 1 (9) 2016-01-04 Handläggare David Eriksson Telefon: 08-508 22 053 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Parkeringsnorm för Eslövs kommun
December 2013 1 INNEHÅLL INLEDNING 3 NULÄGES BESKRIVNING 4 Ansvar Bilinnehav Zonindelning PARKERINGSNORM FÖR CYKEL 5 PARKERINGSNORM FÖR BIL 6 FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER 7 PARKERINGSNORM: TABELLER 8 Parkeringsnorm
Parkeringsnorm. Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans. Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad Giltig till
Parkeringsnorm Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Parkeringsnorm för Piteå kommun Riktlinjer 2018-02-19, 10 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum s. 1 (9)
Plats Lomma kommunhus, Önnerup Tid 2019-06-05, kl. 08:00-12:03 Sammanträdesdatum s. 1 (9) Beslutande Övriga deltagare Robert Wenglén (M) Jerry Ahlström (M) Sofia Forsgren-Böhmer (M) Lisa Bäck (S) Jonas
Parkeringspolicy. Förslag till beslut
2013-02-07 Rev 2013-03-26 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2012/296-514 Kommunstyrelsen Parkeringspolicy Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar föreslagen parkeringspolicy. Sammanfattning Ett förslag till
28/04/2017 PLANERAR OCH BYGGER VI SÅ VI NÅR VÅRA MÅL? VÄRLDENS MODERNASTE LAND
PLANERAR OCH BYGGER VI SÅ VI NÅR VÅRA Från vision till verklighet! 27 28 april i Gävle Christer Ljungberg, VD Trivector 1 2 VÄRLDENS MODERNASTE LAND Källa: World Value Survey 4 5 6 1 DELNINGSEKONOMIN 7
FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande
VEM BYGGER VI FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande Varför pratar vi om parkeringsnormer? Ökad nyproduktion av bostäder och förnyelse av bostadsbyggandet, så att det också
Sida 1 1 Sida2 2 Sida 3 Som vi såg illustrerat i videon så är det ofta en huggsexa om vem som ska norpa en ledig parkering. Det beror på att dagens parkeringssystem bygger på den planekonomiska modellen,
MÅLKONFLIKTER ÄR DET STATENS FEL ATT KOMMUNERNA INTE KAN SKAPA ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM? Christer Ljungberg, Trivector.
MÅLKONFLIKTER ÄR DET STATENS FEL ATT KOMMUNERNA INTE KAN SKAPA ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM? Christer Ljungberg, Trivector MÅLKONFLIKTER MELLAN PROGNOSSTYRD PLANERING PÅ NATIONELL/REGIONAL NIVÅ OCH KOMMUNERNAS
Förslag till riktlinjer för projektspecifika och gröna parkeringstal i Stockholms stad
Exploateringskontoret Trafikkontoret Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Dnr E2015-00923 Dnr T2015-00933 Dnr SBK 2015-06397-30 2015-05-20 Kontaktpersoner Exploateringskontoret Patrik Berglin/Ingmarie
2013-10-08. Handlingsplan för parkering Örebro kommun
2013-10-08 Handlingsplan för parkering Örebro kommun Innehållsförteckning Inledning...3 Planera och samverka för god tillgänglighet...4 1. Uppdatera p-normen...4 2. Utred parkeringsköpet...4 3. Gör områdesvisa
Program för parkeringar
Program för parkeringar i Vara kommun Antagen av kommunfullmäktige 2017-03-27 30 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Syfte... 2 Geografiska avgränsningar... 2 Ställningstaganden parkering...
Flexibla parkeringsnormer i praktiken
Flexibla parkeringsnormer i praktiken Olov Åslund, projektsamordnare mobility management Eskilstuna kommun Stadsbyggnadsförvaltningen, trafikavdelningen Eskilstuna 100 000 inv. 1922 p-platser (centrum)
Parkeringsnorm för Eslövs kommun Antagen av Kommunfullmäktige
Antagen av Kommunfullmäktige 2014-04-28 SAMRÅDSHANDLING DECEMBER 2013 1 INNEHÅLL INLEDNING 3 NULÄGES BESKRIVNING 4 Ansvar Bilinnehav Zonindelning PARKERINGSNORM FÖR CYKEL 5 PARKERINGSNORM FÖR BIL 6 FÖRVÄNTADE
Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten
1 (13) Køge Kyst Team Vandkunsten Infrastruktur Visioner Trafiken i Køge ska bidra till den önskade stadsutvecklingen. Det är en utmaning att skapa en hållbar urban mobilitet, som prioriterar gång-, cykeloch
Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014
2014-10-08 Rev 2014-10-07 SID 1 (13) SBN2014:142 Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014 Bakgrund Behovet av ny parkeringsnorm Den nuvarande parkeringsnormen, som ligger till grund för beräkning
VÄRMDÖ KOMMUN. Svar på motion (S) Inför flexibel parkeringsnorm för billigare. bostäder och ett klimatsmart Värmdö. Förslag till beslut.
VÄRMDÖ KOMMUN Tjänsteskrivelse Handläggare Moa Öhman Kansli- och utredningsavdelningen Diarienummer 15KS/192 Kommunstyrelsen Svar på motion (S) Inför flexibel parkeringsnorm för billigare bostäder och
Parkeringsstrategi för Norrtälje stad
Parkeringsstrategi för Norrtälje stad Antagen av kommunfullmäktige 2016-12-19 Varför en parkeringsstrategi? Norrtälje stad växer kraftigt och flera nya stadsdelar planeras. Norrtälje stad går från karaktären
Strategi för fler bilpooler. Motion (2016:18) om alternativ för minskat bilåkande, Cecilia Brinck (M). Svar på remiss från kommunstyrelsen.
Dnr Sida 1 (5) 2016-11-14 Handläggare Kerstin Alquist 08-508 260 77 Till Trafiknämnden 2016-12-08 Strategi för fler bilpooler. Motion (2016:18) om alternativ för minskat bilåkande, Cecilia Brinck (M).
Bilaga 1. Riktlinjer för mobilitets- och parkeringsplanering i Göteborg. Remisshandling december 2016.
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-11-17 BN 2016-12-20 Diarienummer 0469/16 Strategiska avdelningen Sara Brunnkvist Telefon 031-368 19 75 E-post: sara.brunnkvist@sbk.goteborg.se Riktlinjer för mobilitets-
Planeten ska med! Hållbar mobilitet, SWEPOMM
Planeten ska med! Hållbar mobilitet, SWEPOMM Kort om Riksbyggen Bygger fastigheter med bostadsrätt Skapar bostadsrättsföreningar Förvaltar fastigheterna åt bostadsrättsföreningarna Antal anställda ca 2
Kv Repslagaren: Parkeringsutredning
Handläggare Shahriar Gorjifar Tel 010 505 99 68 Mobil 070 172 69 23 E-post shahriar.gorjifar@afconsult.com Datum 2018-07-04 Projekt-ID 749454 Kund FABO Kv Repslagaren: Parkeringsutredning ÅF Infrastructure
PARKERINGSPLATSER EN DEL AV STADENS BLODOMLOPP. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen
PARKERINGSPLATSER EN DEL AV STADENS BLODOMLOPP Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Förord Få frågor väcker engagemang som parkeringar. Det kan handla om antalet parkeringsplatser, platsernas placering
STRUKTURBILD FÖR SKÅNE. Anna Liljehov Regional utveckling, Region Skåne
STRUKTURBILD FÖR SKÅNE Anna Liljehov Regional utveckling, Region Skåne Att använda kunskapsunderlag i politiska beslutsprocesser Hur vi enats om strategiska inriktningar? Hur vi förankrat resultat? Hur
INNOVATIV PARKERING. Nya sätt att lösa parkering och mobilitet vid nya bostäder och kontor. På tre minuter
INNOVATIV PARKERING Nya sätt att lösa parkering och mobilitet vid nya bostäder och kontor På tre minuter Vad gör vi? Innovativ Parkering demonstrerar och utvärderar nya lösningar för parkering och mobilitet.
Frihamnen, Göteborg. Martin Forsberg martin.forsberg@koucky.se www.koucky.se +46(0)31-80 80 52
Frihamnen, Göteborg Martin Forsberg martin.forsberg@koucky.se www.koucky.se +46(0)31-80 80 52 Dagens upplägg Kort om K&P Göteborg Det större perspektivet Pågående utvecklingar Älvstranden Utveckling Näraliggande
Trafikutredning DP FALKEN 4
KALMAR KOMMUN Trafikutredning DP FALKEN 4 2017-02-23 RAMBÖLL MALMÖ Trafikutredning DP FALKEN 4 Datum 2017-02-23 Uppdragsnummer 1320023916 Utgåva/Status 1.0 Slutversion André Kingstedt, uppdragsledare Frida
Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet
s synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet Sammanfattning av synpunkter s medlemmar arbetar strategiskt för att minska klimatpåverkan från transporter med ambitiösa
PARKERINGSUTREDNING Torbjörnstorg, Uppsala
PARKERINGSUTREDNING Torbjörnstorg, Uppsala 2017-08-02 Rosendal Fastigheter Lydia Karlefors lydia@rosendaluppsala.se 076-148 56 00 Uppsala kommun, plan- och byggnadsnämnden. Dnr PBN 2017-002462, 2017-08-07
Trafikplan Hässleholms stad, remiss. Remiss mars 2017 Drygt 20 inkomna synpunkter Sammanställning och kommentarer
Trafikplan Hässleholms stad, remiss Remiss mars 2017 Drygt 20 inkomna synpunkter Sammanställning och kommentarer Synpunkter Länsstyrelsen ingen formell roll Positivt att arbeta kontinuerligt med översiktlig
Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil
Stadsbyggnadsförvaltningen Boden 22 november 2015 Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil Bakgrund om oss Cykelfrämjandet har funnits sedan 1934 och arbetar för att fler politiker och
Växjö kommun Förstudie avseende trafikfrågor och parkering
www.pwc.se Förstudie avseende trafikfrågor och parkering Pär Sturesson Certifierad kommunal revisor Förstudie avseende trafikfrågor och parkering Bakgrund utvecklas med en ökad befolkning och byggnation
Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur
Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur Stärka tillgängligheten och binda samman Skåne Satsa på Skånes tillväxtmotorer och regionala kärnor Utveckla möjligheten att bo och verka i hela Skåne
Parkeringsutredning Gredbyvägen
Stadsbyggnadsnämnden Datum 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen Trafikavdelningen Olov Åslund, 016-710 11 54 Parkeringsutredning Gredbyvägen En konsekvens av föreslagen åtgärd om att öppna upp Gredbyvägen
HINDER OCH MÖJLIGHETER FÖR ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM
HINDER OCH MÖJLIGHETER FÖR ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM Energikommissionens seminarium om energianvändning Hur ser energianvändningen ut idag och i framtiden? Christer Ljungberg, VD Trivector TRANSPORTSEKTORNS
Teknik-och samhällsbyggnadsnämnden. Jessica Dahl, planeringschef
Teknik-och samhällsbyggnadsnämnden Jessica Dahl, planeringschef Anna Sara Bergkvist, översiktsplanerare Vid frågor kontakta samhallsbyggnad@nybro.se eller tfn växel 0481-45 000 2 Dokumentet omfattar parkeringsnorm
PM - Parkeringssituationen i Järfälla samt utredning om avgiftsfinansierad boendeparkering på gatumark
2013-11-21 1 (6) Dnr TEN 2012/682 PM - Parkeringssituationen i Järfälla samt utredning om avgiftsfinansierad boendeparkering på gatumark Parkeringssituationen i Järfälla Dagens parkeringsutbud och beläggning
Hållbart resande i praktiken
Hållbart resande i praktiken Trafik och stadsplanering med beteendepåverkan i fokus Björn Wendle, Lund 11 maj 2011 Idéskrift om Hållbart Resande Del av den Den Goda Staden, på initiativ av Temagrupp Hållbart
MOBILITY MANAGEMENT I FYSISK PLANERING SVENSKA ERFARENHETER. Trafikdage Aalborg, 27 Aug 2012 Björn Wendle, Trivector
MOBILITY MANAGEMENT I FYSISK PLANERING SVENSKA ERFARENHETER Trafikdage Aalborg, 27 Aug 2012 Björn Wendle, Trivector MOBILITY MANAGEMENT (MM) Är ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka
MOBILITY MANAGEMENT FÖR BYGGHERRAR
MOBILITY MANAGEMENT FÖR BYGGHERRAR JANUARI 2016 MOBILITY MANAGEMENT Mobility Management () är ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder
Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne
Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur Strukturbild för Skåne Strukturbild för Skåne överbrygga glappet mellan det regionala utvecklingsprogrammet och den kommunala översiktsplaneringen
Komplettering av ansökan En cykelstad för alla
2011-10-14 Bn 364/2010 Delegationen för hållbara städer Miljövårdsberedningen 103 33 Stockholm Komplettering av ansökan En cykelstad för alla Örebro kommun har ansökt om stöd från Delegationen för hållbara
Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut
Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 80 personer anställda Kontor i Lund, Stockholm, Göteborg Arbetar inom hela området trafikplanering Inget annat än hållbara
Parkeringsutredning Ulfsbergsgården, Tullinge, Botkyrka
Parkeringsutredning Ulfsbergsgården, Tullinge, Botkyrka Beräkning av parkeringsbehov samt mobilitetsåtgärder Författare Uppdragsgivare Martin Forsberg, Koucky & Partners FB Bostad Kontaktperson Martin
Parkeringsprogram för Huddinge kommun Remiss från Huddinge kommun Remisstid den 30 april 2015
PM 2015: RVII (Dnr 124-149/2015) Parkeringsprogram för Huddinge kommun Remiss från Huddinge kommun Remisstid den 30 april 2015 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Som
Det goda livet 2013-09-16. TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? TRIVECTOR TRAFFIC.
Välkommen till TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? Det goda livet TRIVECTOR TRAFFIC Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 90 anställda, Traffic 50 Kontor i Lund,
Mobilitets- och parkeringsutredning för detaljplan för bostäder och verksamheter vid Gitarrgatan, inom stadsdelen Rud i Göteborg.
Mobilitets- och parkeringsutredning för detaljplan för bostäder och verksamheter vid Gitarrgatan, inom stadsdelen Rud i Göteborg. 180710 Göteborgs Stad Sammanfattning Planområdet ligger inom zon A för
Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering
Avdelning för samhällsplanering Enheten för infrastruktur Lars Brümmer Infrastrukturstrateg 044-309 32 03 lars.brummer@skane.se Datum 2013-08-18 1 (8) Inriktning för fortsatt cykelutveckling i Skåne Bakgrund
STATIONSNÄRA HANDEL. Bilparkering i planeringen av handelsetableringar i centralenområdet i Göteborg
STATIONSNÄRA HANDEL Bilparkering i planeringen av handelsetableringar i centralenområdet i Göteborg 2016-05-23 STATIONSNÄRA HANDEL Bilparkering i planeringen av handelsetableringar i centralenområdet i
MaxLupo mobility management i planeringen
MaxLupo mobility management i planeringen Karin Neergaard, Trivector Traffic MaxLupo Guidelines for the integration of mobility management with Land Use Planning Konkreta råd och verktyg för planerings-
Parkeringsstrategi. Trelleborgs Kommun VERKSAMMA BOENDE BESÖKANDE
Parkeringsstrategi Trelleborgs Kommun 2017-2025 VERKSAMMA BOENDE BESÖKANDE 2017-09-14 Titel: Parkeringsstrategi Trelleborgs kommun 2017-2025 Datum: 2017-09-14 Beställare: Trelleborgs kommun Uppdragsledare:
Bilaga 2 Bakgrund till parkeringstalen
Bilaga 2 Bakgrund till parkeringstalen Att beräkna parkeringstal för bil handlar om att försöka finna en balans mellan tillräckligt antal parkeringsplatser vid nyetablering eller förändrad markanvändning,
PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan
PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan Hur kan planen bidra till uppfyllnad av klimatmålen år 2030 Trivector PM 2013:18 Rasmus Sundberg Katarina Evanth 2013-04-30 Alternativ användning
Regional infrastruktur Skånes Tekniska chefer, 6 oktober 2017
Regional infrastruktur Skånes Tekniska chefer, 6 oktober 2017 Kerstin Åklundh, Infrastrukturstrateg, Region Skåne Region Skånes RTI-plan 2018-2029 Regional medfinansiering av infrastruktur 4,3 mdr. Budget
Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun
Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4
Parkeringsstrategi för norra Tyresö centrum
Parkeringsstrategi för norra Tyresö centrum Rapport Norra Tyresö Centrum 2014-05-12 Version 1,0 RAPPORT 2 (12) Datum Författare Version Ändring 2014-05-12 Karl/Hedda 1,0 RAPPORT 3 (12) Innehåll 1 Bakgrund...4
REKOMMENDERADE PARKERINGSTAL I NACKA KOMMUN
REKOMMENDERADE PARKERINGSTAL I NACKA KOMMUN Nacka / 2015-01-16 Innehållsförteckning 1 Parkeringspolicy för Nacka.3 2 Rekommendation av Parkeringstal vid ny- och ombyggnad i Nacka.4 3 Vem beslutar vad om
Vad är parkeringstal?
Ny parkeringspolicy Vad är parkeringstal? Det är enligt lag kommunen som avgör i vilken omfattning parkering ska anordnas. Parkeringstal ger en beskrivning av detta för både bilar och cyklar. De är beslutade
Parkeringsnorm Landskrona stad Maj 2016
Parkeringsnorm Landskrona stad Maj 2016 Titel: Parkeringsnorm Landskrona stad Datum: 2016-05-30 Beställare: Birthe Bunke, Landskrona stad Konsult: Karin Caesar, Tyréns (uppdragsnummer: 263 083) PARKERINGSNORM
ParkeringsPM bilaga till Trafiktekniskt PM 2014-10-14
1(10) ParkeringsPM bilaga till Trafiktekniskt PM 2014-10-14 Bakgrund Ytorna centralt i staden är begränsade och det finns många anspråk på att utnyttja dessa. Det innebär att all ny parkering för utvecklingen
Vision centrumutveckling
Vision centrumutveckling Habo kommun Antagandehandling 2013-11-28 1. Bakgrund Bostadsförsörjningsplan blir en centrumutvecklingsplan År 2010 beslutade kommunstyrelsen i Habo att kommunen skulle ta fram
Parkering för hållbar stadsutveckling
Parkering för hållbar stadsutveckling Parkering för hållbar stadsutveckling Upplysningar om innehållet: Patrik Wirsenius, patrik.wirsenius@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2013 ISBN: 978-91-7164-920-1