Ett modernt medlemskap enkelt, tydligt och rätt i tiden

Transkript

1 Projektgruppens förslag Ett modernt medlemskap enkelt, tydligt och rätt i tiden

2 Innehållsförteckning En del av Fokus Korpen 3 Projektgruppens förslag 3 Kunskapssammanställning 4 Många har tänkt tillsammans 4 Leda förändring 4 Forskning och fakta 5 Engagemang inom idrottsrörelsen 5 En framtidsanalys 6 Holistisk hälsa 6 Heterogenisering 7 De nya pensionärerna 7 Den vinnande vägen 8 Samhällskapitalism 8 Den skapande ekonomin 8 Stamsamhället 9 Lekmannens död 9 Gamification 10 Några strategiska utmaningar 10 Ett starkt varumärke Korpen är fantastiskt! Våga kommunicera det Förtydliga målgruppen Ladda varumärket Korpen med emotionella värden 11 Vad tycker Korpens medlemmar? 12 Sammanfattning, analys och slutsatser 14 Projektgruppens idéer och förslag på lösningar Ett tydligt medlemserbjudande Enkelt att bli medlem Välkommen till Korpen! Mer tid att sporta och ha kul tillsammans 17 Gemensamt medlemsregister stärker medlemsrelationen 19 Startklar! Engagemang för och i Korpen 19 Nya engagemangsformer Påverka i föreningen 21 Beslut i vardagen Ännu mer tid att sporta och ha kul tillsammans 21 Samarbete Årets möte 22 Digitala mötesplatser Förnyelse av Korpen riks stämma Ett modernt medlemsavtal 24 Frågor och svar 25 2

3 En del av Fokus Korpen Fokus Korpen består av fyra vägval som alla ska bidra till att deltagare blir medlemmar, krångligt blir enkelt, ojämn kvalitet blir korpkvalitet, otidsenligt blir rätt i tiden och att otydligt blir tydligt. Extra satsningar görs för att föryngra målgruppen samt nå fler inom företagsidrotten. Denna resa beskrivs i bilden nedan. Som en del av Fokus Korpen ingår detta projekt vars syfte är att modernisera medlemskapet och medlemsbegreppet. Ett modernt medlemskap är enkelt, tydligt och rätt i tiden. Det som följer är en samlad bild av kunskap, fakta samt idéer som hittills framkommit i projektet. Projektgruppens förslag Projektet för att modernisera medlemskapet leds av Andreas Hagström, SISU Idrottsutbildarna och Christin Lundqvist, Korpen. Det är vi tillsammans som utgör projektgruppen och vi är väldigt glada att äntligen få beskriva vad vi har gjort inklusive de idéer som vi tror kan vara en del av lösningen på de behov och utmaningar som presenteras. Vårt uppdrag är och har varit att samla in och sammanfatta aktuell kunskap om medlemskap, att lyssna av rörelsens idéer och tankar samt att ge konkreta förslag på hur ett modernt medlemskap kan se ut. Projektgruppen har haft en strategigrupp till sin hjälp. Strategigruppen har fungerat som ett bollplank där idéer och olika infallsvinklar har bollats fram och tillbaka. Strategigruppen har sett olika ut beroende på projektets fas, där både forskare, förtroendevalda, tjänstepersoner och ledare inom civilsamhället engagerat sig. Det är projektgruppens förslag som nu skickas ut på remiss. Under de tidigare nämnda mötesplatserna har många engagerat sig och lämnat sina tankar och idéer. Vi hoppas på att remissförfarandet ger oss ännu fler kloka inspel och synpunkter som kan bidra till att modernisera medlemskapet och medlemsbegreppet. När alla inkomna svar har sammanställts beslutar Korpens styrelse vilket förslag de vill lämna till stämman att ta ställning till. Styrelsen har alltså inte tagit ställning till det förslag som projektgruppen har arbetat fram. 3

4 Kunskapssammanställning När projektet startade initierades en omfattande kunskapssammanställning där Catarina Arfwidsson samlade all tänkbar fakta om medlemskap och medlemsbegrepp. Till denna kunskapssammanställning bidrog även Torbjörn Einarsson, forskare på Handelshögskolan och Alf Westelius, forskare på Linköpings universitet. Catarina har ett förflutet som chef för avdelningen Forskning, fakta och analys på Riksidrottsförbundet. Torbjörn är välkänd inom civilsamhället och med medlemskapet som en av sina specialitéer. Alf har skrivit flera rapporter på temat Informations- och kommunikationsteknologi, bland annat åt Riksidrottsförbundet. I samband med kunskapssammanställningen gjordes även ett omfattande omvärldsarbete med utgångspunkt i Riksidrottsförbundets idéprojekt Framtidens idrottsförening och det efterföljande Strategiarbetet. Även här involverades experter, denna gång från konsultbolagen Kairos Future och United Minds, båda med framtidsanalyser som ett av sina spetsområden. Många har tänkt tillsammans Under projektet har representanter från Korpens föreningar bidragit med sina tankar om vad ett modernt medlemskap är och innehåller. I samband med Korpens representantskap på Djurönäset 2014 genomfördes en stor sökkonferens där många av Korpens mest engagerade ledare var samlade. Under 2014 genomfördes även fokusgruppsamtal där medlemmar från tio föreningar engagerade sig i samtal om framtidens medlemskap. Föreningsrepresentanterna kom från föreningar av olika storlek och som representerade olika delar av Korpens verksamhet. Under 2015 genomfördes två mötesplatser där projektgruppens arbete, idéer och möjliga lösningar presenterades. Sammantaget har hittills över 500 engagerade människor bidragit till arbetet för att förnya medlemskapet. Leda förändring Även om Korpen delar utmaningen att modernisera medlemskapet med hela idrottsrörelsen så är Korpen pionjärer på området. Det finns inget annat förbund som har gjort den resa som Korpen är mitt uppe i. Att leda utvecklingen, att gå först, är ibland lite jobbigt och kräver framförallt mod och uthållighet. Mod att fatta kloka och för Korpen avgörande framtidsbeslut. Uthållighet att ta alla delar av förnyelsen i hamn. Avslutningsvis, och innan vi kommer till omvärldsbeskrivningen, vill vi i projektgruppen dela med oss av ett bestående intryck från arbetet; det finns i Korpen förvånansvärt många som inte vet att de är medlemmar i Korpen. Det är få som vet att de kan påverka och engagera sig, än mindre hur. Flera tror att de bara är med i ett lag eller deltar i gruppträning. Detta är en av sakerna vi vill vi ändra på! 4

5 Forskning och fakta Idrottsrörelsens medlemsorganisation är i grunden enkel. Den består av föreningar och människor där relationen dem emellan regleras i föreningens stadgar. Medlemskapet är den starkaste relationen mellan individ och organisation. Relationen är under ständig omförhandling allteftersom omvärlden förändras och för att möta denna utveckling kan föreningen förnya relationen till medlemmen ett modernt medlemskap. Det kan handla om att förändra maktfördelningen mellan individ och organisation, om att skapa nya arenor för påverkan, inflytande och engagemang eller andra saker som ändrar relationen, medlemsavtalet och deltagandet i föreningens verksamhet. För att överhuvudtaget få medlemmar att vilja engagera sig i föreningen måste den ha en attraktiv idé, en verksamhet som är rätt i tiden och som håller bra kvalitet, ett ledarskap som levandegör föreningens värderingar och en inspirerande vision. Engagemang inom idrottsrörelsen Ersta Sköndal Högskola i Stockholm genomför med jämna mellanrum en större befolkningsstudie. I befolkningsstudien frågar de bland annat om människors engagemang i idrottsrörelsen. Jämfört med tidigare år och liknande studier kan resultatet sammanfattas i ordet stabilt. Engagemanget är stabilt över tid och i jämförelse med andra länder är Sverige bland de bästa i klassen. Ungefär var femte svensk i åldrarna år är på något sätt engagerad i idrottsrörelsen. Det handlar om allt ifrån att koka kaffe i samband med match till att leda en grupp aktiva eller att svinga ordförandeklubban. I antal är det sammanlagt ungefär människor varav hälften har någon form av ledaruppdrag. Och av alla engagerade är lite knappt hälften, 40%, kvinnor. Om man skulle beskriva hur genomsnittspersonen ser ut är det en förvärvsarbetande man i fyrtioårsåldern. Han och hans föräldrar har troligtvis idrottat i förening under uppväxten. Det är också sannolikt att han lever och bor tillsammans med en partner och att han har hemmavarande barn. Hans utbildningsnivå är lägre i jämförelse med ideellt engagerade i övriga civilsamhället, men han tjänar mer än genomsnittet. Forskning visar att även om engagemanget inte minskar i stort, ändrar det karaktär. Det finns en större rörlighet i engagemanget idag jämfört med tidigare. Mellan olika engagemangsformer. Mellan olika organisationer. Organisationen med den mest attraktiva engagemangsformen vinner människors engagemang. Just nu växer engagemanget i olika typer av välgörenhetsorganisationer, samtidigt som det minskar marginellt inom idrottsrörelsen. 5

6 Hur skapas engagemang? Engagemangstrappan beskriver fem steg, från ett ytligt engagemang till en djup hängivenhet. Det första steget bygger på att man får tillgång till nödvändig information, fakta och kunskap om föreningen. I nästa steg bearbetas den nyvunna kunskapen för att nå en djupare förståelse som följs av en personlig övertygelse där man får möjlighet att skapa en känslomässig relation till föreningen. Ett personligt ansvarstagande är ett resultat av att man ser och förstår vikten av sitt bidrag till helheten. Genom delaktighet tas alla medlemmarnas resurser och kompetenser tillvara. Det starkaste engagemanget skapas när det personliga ansvaret har övergått i en förpliktelse där medlemmen upplever ett tydligt samband mellan föreningens mål och egna drivkrafter, värderingar och mål. En framtidsanalys De största samhällsförändringarna just nu, kan kopplas till fyra starka metatrender; en ökande kommersialisering, individualisering, digitalisering och globalisering. Framtidsanalysen, sammanställd av företaget United Minds, omfattar nio trender och drivkrafter som påverkar idrottsrörelsens framtid. Holistisk hälsa Heterogenisering De nya pensionärerna Den vinnande vägen Samhällskapitalism Den skapande ekonomin Stamsamhället Lekmannens död Gamification Holistisk hälsa Sjukdomar orsakade av vår livsstil ökar och välfärdsstaten kommer att få allt svårare att hantera utvecklingen framöver. Samtidigt ökar intresset för den egna hälsan och det finns inga tecken på att intresset skulle avta. Holistisk hälsa i detta sammanhang handlar helheten det vill säga både fysisk och psykisk hälsa, att äta rätt, träna och må bra. I spåren av hälsointresset följer även en förskjutning av fokus från tävling till välmående. Ökad medellivslängd Ökad stress och psykisk ohälsa Hälsa i fokus under semestern, exempelvis träningsresor Trenden med ett ökande intresse för hälsa och motion ger idrottsrörelsen en bredare rekryteringsbas under förutsättning att aktiviteter med välmående som mål kan möta idrottens kärnlogik av tävling. Om inte idrottsrörelsen möter utvecklingen kommer målgruppen snabbt fångas upp av företag med erbjudanden inom hälsa och friskvård en bransch som fortfarande växer kraftigt. 6

7 Det finns även en utmaning i att möta individens fokus på sig själv och den egna hälsan i en föreningsstruktur som bygger på kollektivt engagemang. Ytterligare en utmaning är att erbjuda just holistisk hälsa eftersom det tar tid och kräver mycket av föreningen att tillgodose alla delar av den så eftertraktade helheten. Heterogenisering Globalisering, digitalisering, ökade klyftor och urbanisering driver på samhällets heterogenisering. Idrottsrörelsen växte fram under en tid då Sverige var mer homogent, då värderingarna var mer samstämmiga och de ekonomiska skillnaderna mindre. Idag är ligger utmaningen i att möta och inkludera människor oberoende av värderingar, kultur eller ekonomiska förutsättningar, vilket förmodligen kräver förändringar i synsätt och organisering. Sverige har EUs snabbaste urbaniseringstakt Ökad invandring och återinvandring Ökat antal skilsmässor och ensamstående Ökade ekonomiska klyftor Framgångsformeln i ett heterogeniserat samhälle är att arbeta målmedvetet och uthålligt med mångfald och integration, så även i alla delar av idrotten. Det görs bland annat genom ökad kunskap om och förståelse för, olika gruppers behov. Men det kan även handla om att göra det enklare att vara med i en förenings verksamhet. Utmaningen finns i att anpassa idrottens verksamhet och uppbyggnad så att alla kan inkluderas. Frågan om det ens är möjligt hörs allt oftare och kräver svar i form av tydliga ideologiska ställningstaganden om vem eller vilka idrottsrörelsen ska finnas till för. Kanske får vi se fler privata initiativ inom de mer penningstarka elitidrotterna? De nya pensionärerna Precis som i övriga världen har vi en åldrande befolkning samtidigt som andelen i arbetsför ålder blir allt färre i Sverige, vilket medför stora ekonomiska utmaningar. De nya pensionerna växer inte bara i antal - de är friskare, mer aktiva och inte minst resursstarka. I takt med att vi håller oss friska längre, heterogeniseras gruppen pensionärer eftersom livsstilen hos en 65-åring skiljer sig markant i jämförelse med en 85-åring. En åldrande befolkning År 2100 är medelåldern 100 år Nya livsmönster och värderingar För idrottsrörelsen innebär de nya pensionärerna en helt ny rekryteringsgrupp aktiva med höga krav och olika önskemål. En kräsen grupp med andra ord. En grupp som inte identifierar sig själva som senior eller pensionär med särskilda behov. De vill delta på samma premisser som alla andra. Den erfarna och välutbildade gruppen nya pensionärer är även en värdefull resurs till förtroendeuppdrag på olika nivåer inom idrottsrörelsen. Men det gäller att passa på innan andra organisationer ser samma möjligheter Samtidigt finns det en risk om alla förtroendeuppdrag innehas av pensionärer eftersom det kan bromsa upp föryngring, mångfald och utveckling. 7

8 Den vinnande vägen Stereotypa bilder av vad som anses typiskt manligt och kvinnligt har länge använts för att beskriva och förstå situationer och beteenden. Det har inte varit ovanligt att maskulina värden och beteenden har utgjort en norm för hur saker och ting ska vara. Idag syns en förskjutning där feminina värden och egenskaper uppvärderas och där gamla uppfattningar inte räcker för att förstå den komplexa verklighet vi lever i. Den vinnande vägen innebär att män och kvinnor ges samma möjligheter och villkor att utvecklas. En jämställd idrott. Könsrollerna suddas sakta ut Feminina värden uppvärderas Kvinnor vinner mark exempelvis som chefer och konsumenter Jämställdhet är lönsamt Om idrotten tar värderingsfrågorna, exempelvis jämställdhet, på ännu större allvar kan fler människor känna sig välkomna till verksamheter. Människor som på grund av dagens värderingar utestängts. Det är rätt tid att bredda och utveckla verksamheten genom ett offensivt jämställdhetsarbete. Idrottens kärnlogik med tävling som norm utmanas av nya värden där det blir viktigare att utmana sig själv än att vinna över andra. Samhällskapitalism Samhällskapitalism handlar om att kapiatalisera på samhällsengagemang och samhällsansvar. Det kan exemplifieras med att alltfler företag affärsmässigt tar ansvar för ett hållbart samhälle genom direkta insatser för en bättre miljö. Tidigare fanns liknande engagemang från flera företag med den stora skillnaden att det var mer av ett alibi-engagemang, en fasad som inte hade samma värde. Idag är samhällsengagemang en del av affärsidén och företagens erbjudande. Viljan att göra gott är stark hos individen Ökade krav på socialt ansvarstagande Ökat krav på aktiva och tydliga ställningstaganden Ökade krav på transparens På liknande sätt kan idrottsrörelsen tydligare kapitalisera sina värderingar och det samhällsbidrag som idrotten tillför. Det kräver tydliga ställningstaganden och en aktivare roll där idrottsrörelsen visar på sitt faktiska bidrag till samhället. Genom en breddad syn på vad idrott är och bidrar till kan nya grupper aktiva och ledare attraheras. Utmaningen finns i attraktiviteten eftersom det är många organisationer som gör det möjligt för människor att göra gott och på olika sätt bidra till samhällets utveckling. Den skapande ekonomin I ett samhälle som byggs av idéer och innovation vill människor bli aktiva medskapare av framtiden. Ges inte denna möjlighet, skapar de sina egna lösningar utanför systemet. Genom ny teknik har det blivit enklare att kommunicera sitt intresse och dela med sig till andra. Det har uppstått en maker-rörelse där människor via olika gör-det-själv-forum på internet samarbetar, skapar och delar med sig av det man brinner för. Ökat intresse för skapande och medskapande Maker-rörelsen växer Kreativa finansieringsmodeller exempelvis crowdsourcing 8

9 Längtan efter skräddarsydda lösningar som förstärker nutidsmänniskans livsstil är särskilt eftertraktade. Idrottsrörelsen har en fantastisk möjlighet att vara den plattform där människor får skapa, dela och sprida sina lösningar som möjliggör deltagande på varje människas unika villkor. För att lyckas behöver idrottsrörelsen utveckla flexibiliteten där exempelvis deltagande utanför en fast struktur möjliggörs. Idrottens ganska stela strukturer och system kan vara ett hinder för utvecklingen. Den kan bidra till att alternativa plattformar för engagemang istället växer fram vid sidan om föreningslivet. Stamsamhället Samhället individualiseras inte, det tribaliseras. Stamsamhället utgörs av stammar där människor med liknande intressen, konsumtionsmönster, värderingar etc samlas. Framtidens idrottsrörelse måste förhålla sig till att gamla gemenskaper ersätts av nya som är mer nischade, lokalt förankrade och värderingsmässigt besläktade. Framväxten av behovs- och intressestyrda nischcommunities Efterfrågan av det lokala och äkta Individuell anpassning För att vara ett attraktivt alternativ i stamsamhället behöver idrottsrörelsen möjliggöra nya former för engagemang och mer nischade idrottsaktiviteter. Eftersom föreningen är lokalt förankrad borde möjligheterna vara stora att möta utvecklingen som trenden bidrar till. Risken är väl möjligtvis att ingen vill ta ansvar för själva föreningen då allt engagemang kanaliseras till föreningens mer nischade stammar. Lekmannens död Det sker en professionalisering av hela samhället där vi förväntar oss att alltid få tillgång till de bästa produkterna och tjänsterna. Genom teknisk utvecklingen, globalisering och digitalisering har professionaliseringen ökat och spridit sig till människors privatliv och livsstil. Var och en har blivit sitt eget proffs. Ökande krav på professionalitet och tillgång till experthjälp Viljan att professionalisera sin vardag och sina hobbies exempelvis genom matlagningskurser Teknikutvecklingen och krav på det senaste i teknikväg Lekmän förklädda till proffs Behov av professionella aktiviteter Framtidens idrottsförening riskerar att inte vara, eller uppfattas som, professionell och därmed inte tillräckligt attraktiv i människors ögon då kraven på professionalitet ökar. Det kan exempelvis ske genom att idrottsaktiviteterna förpackas och kommuniceras annorlunda. Idrottsrörelsen har också möjlighet att bättre använda den idrottsforskning som görs på landets lärosäten. Om idrottsrörelsen uppfattas som amatörmässig finns risken att privata alternativ ses som mer attraktiva. 9

10 Gamification Spel- och lekmoment blir allt vanligare inslag i vår vardag. I ett samhälle präglat av brus och distraktion är spel och lek förutsättningen som gör oss produktiva. Gamification handlar om att låna moment från spelvärlden för att motivera, engagera och aktivera människor. Flera branscher satsar stort på att ta fram spel- och lekinfluerade koncept för att göra vardagen roligare. Vi lever i en spelande värld Spelen i vardagen växer, exempelvis Farmville och Hay day Företagen storsatsar på gamification Spel stärker goda beteenden E-sporten vinner mark Eftersom idrotten i stora delar bygger på just spel och lek borde möjligheterna att tillvarata trenden vara goda. Men för att lyckas fullt ut behöver säkert flera av idrottens beståndsdelar förnyas och utvecklas. Det kan exempelvis handla om att koppla ihop fysisk idrott och olika digitala inslag eller att vidga idrottsbegreppet så att även e-sport inkluderas. Några strategiska utmaningar Här följer några av de strategiska utmaningar som idrottsrörelsen står inför baserat på de presenterade trenderna. Vilken eller vilka trender påverkar föreningen mest? Vilka konsekvenser får trenderna i framtiden? Vad kan idrottsföreningen göra för att möta utvecklingen? Hur kan framtidens idrottsrörelse vara relevant när hälsobegreppet omvandlas till att allt mer innefatta kopplingen mellan fysisk och psykisk hälsa? (Holistisk hälsa) Är framtidens idrottsrörelsen till för alla och hur ska det i så fall manifesteras? Om inte, vem/vilka är idrottsrörelsen till för? (Heterogenisering) Hur kan framtidens idrottsrörelse ta tillvara på den kompetens, erfarenhet och vilja till engagemang som finns hos de nya pensionärerna utan att de helt tar över? (De nya pensionärerna) Varför är inte idrottsrörelsen idag jämställd? Vill man vara det i framtiden? Och vad gör man i så fall åt det? (Den vinnande vägen) Vilken samhällsroll ska framtidens idrottsrörelse ha och hur ska den synliggöras? Vad skulle bli sämre i samhället om idrottsrörelsen försvann? (Samhällskapitalism) Hur kan framtidens idrottsrörelse inkorporera och ta tillvara på människors vilja att skapa själva och engagera sig, utan att pressa in dem i en traditionell struktur? (Den skapande ekonomin) På vilka sätt kan framtidens idrottsrörelse erbjuda mer nischade aktiviteter och sammanhang? (Stamsamhället) Hur kan framtidens idrottsrörelse lyfta fram och synliggöra den kompetens som finns? Och hur kan man bli mer professionell när det gäller att förstå och tillgodose människors behov? (Lekmannens död) Hur hanterar idrottsrörelsen att gränserna mellan det fysiska och det digitala upplöses? (Gamification) 10

11 Ett starkt varumärke Korpen har för andra gången i ordningen genomfört en varumärkesundersökning i samarbete med företaget Blue Carrot. I sin sammanfattning ger Blue Carrot tre råd till Korpen för att stärka varumärket. Dessa råd är viktiga att ta hänsyn till även i förnyelsen av medlemskapet. 1. Korpen är fantastiskt! Våga kommunicera det Korpen är unikt och uppskattat! Relativt konkurrenterna är Korpen starka när det kommer till prisvärdhet, gemenskap och att träna tillsammans. Korparna menar också att Korpen särskiljer sig genom att göra det enkelt att träna. Korpen är svagare i tillgänglighet och kvalitet faktorer som är viktiga för både allmänheten och Korpare. Fortsätt kommunicera Korpens styrkor de är en viktig del av värdegrunden Fortsätt arbeta med att öka kvaliteten och tillgängligheten Jobba vidare med att lyssna på medlemmarnas feedback och var lyhörda inför förändringar i omvärlden. Samla de lokala insikterna och agera på dem! 2. Förtydliga målgruppen Korpen har lyckats nå alla samhällsgrupper. Däremot är det fortfarande otydligt vem Korpen är till för om man är till för alla, känner sig ingen träffad vilket leder till problem med rekrytering. Behåll värdeordet alla är välkomna men förtydliga den primära målgruppen Korpen är till för dem som vill träna tillsammans målgruppen finns i alla samhällsgrupper. 3. Ladda varumärket Korpen med emotionella värden Lagidrott minskar medan individuell träning ökar. Allt fler vill träna själva och på egna villkor, däremot är den sociala gemenskapen fortfarande viktig. Korpen är fortsatt starkt kopplat till fotboll vilket försvårar breddning av erbjudandet. Korpen har starka värdeord i gemenskap och glädje som uppskattas och som är viktiga drivkrafter för att träna. Koppla Korpens varumärke tydligare till värdeorden gemenskap och glädje, snarare än till specifika sporter. Detta möjliggör breddning med fler idrotter utan att bli otydliga. Kräver att Korpen tar centralt ägandeskap över varumärket i ännu större utsträckning. 11

12 Vad tycker Korpens medlemmar? I samband med representantskapet 2014 genomfördes en så kallad sökkonferens, Future search. Under tre dagar bearbetades många frågor om hur ett framtida medlemskap skulle kunna se ut. I bilden nedan sammanfattas samtalen. Ur samtalen vill vi i projektgruppen lyfta fram några saker som grupperna återkom till i olika omgångar. Det tydligaste medskicket till projektgruppen var att värna Korpens idé och värdegrund i förnyelsearbetet. Just värdegrunden var det absolut enskilt viktigaste för alla som deltog under sökkonferensen. Om vi ser till samtalen om relationen mellan medlemmen och organisationen, pekades två områden ut som extra viktiga. Dels ville deltagarna att ett modernt medlemskap skulle öppna upp för nya sätt att påverka, dels ville de att medlemskapet skulle tydliggöras. Det fanns också flera som ville testa frågan om ett nationellt medlemskap i Korpen. En annan sak som flera återkom till, var vikten av att värna den ideella föreningen vilket även inkluderade att föreningen ska se sina medlemmar som just medlemmar, inte som kunder. Det var flera som uttryckte en oro för konsekvenserna om en förening agerar som ett företag. En av konsekvenserna som diskuterades var ett minskat engagemang för föreningen. 12

13 Under 2014 genomfördes även fokusgruppsamtal med representanter från tio föreningar. Grupperna träffades tre gånger för att samtala om föreningens verksamhet, engagemang, makt, påverkan och inflytande. Den största behållningen, bortsett från själva resultatet av samtalen, visade sig vara att få träffas på det här lite annorlunda sättet. De som var med, lärde känna andra från föreningen samtidigt som samtalen väckte ett starkare intresse för föreningen. I bilden nedan sammanfattas samtalen. Samtalen kretsade kring ganska många områden. Här följer några nedslag i dessa samtal, formulerade som fem uppmaningar till projektgruppen. Satsa på att stärka den informella demokratin i form av mötesplatser och arbetsgrupper. Förenkla årsmötet och gör det lättare att delta på distans. Gör det möjligt att påverka, både i det lilla som i det stora. Gör så att medlemmen får mer makt. Värna det ideella engagemanget i styrning och ledning, professionalisera verksamheten. 13

14 Sammanfattning, analys och slutsatser Engagemanget är fortsatt starkt. Aktuell forskning visar att engagemanget inom idrotten är fortsatt starkt och i jämförelse med andra länder är Sverige bland de bästa i klassen. Var femte person är på något sätt engagerad i idrottsrörelsen och av dessa har ungefär hälften ett ledaruppdrag. Forskning visar att även om engagemanget inte minskar så ändrar det karaktär. Det finns en större rörlighet i engagemanget idag jämfört med tidigare. Mellan olika engagemangsformer. Mellan olika organisationer. Organisationen med den mest attraktiva engagemangsformen vinner människors engagemang. Korpen och idrottsrörelsen delar upplevelsen av att vara mitt i en stark samhällsförändring där exempelvis ny teknik gör det möjligt att samarbeta och kommunicera på nya sätt. Digitala plattformar tar plats bredvid analoga föregångare och ibland byts de äldre successivt ut. Vi ser det på flera områden i samhället; när vi ska göra våra bankärenden, boka tid på vårdcentralen, besiktiga bilen, gå på bio, köpa en latte ja listan kan bli hur lång som helst. Projektgruppen är övertygad om att Korpen behöver göra mycket för att bygga upp digitala lösningar som öppnar upp för ännu fler att ta del av Korpens verksamhet, engagera sig och påverka. Först och främst vid sidan av de lösningar som finns redan idag. Inte istället för. Bara där det finns övertygande skäl för att en digital lösning är enklare och bättre för alla, ska den ersätta äldre lösningar som inte längre är rätt i tiden. Korpen är också mitt i en stark individualisering där individen har blivit mer van att själv få välja, ofta oberoende av tid och rum. Människor vill fortfarande göra saker tillsammans med andra men med den stora skillnaden att de vill göra på sitt sätt, utifrån sina ambitioner samt på tider och platser som passar dem. Människor bildar nya gemenskaper tillsammans med andra likasinnade där man stärker varandra i sin livsstil och i sina val. Detta syns inte minst inom träningsbranschen där nya träningskoncept lanseras snart sagt varje dag. Projektgruppen ser att Korpen behöver vara uppmärksam på individualiseringen uttryck så att man balanserar en organisering och verksamhet som är rätt i tiden utan att ge avkall på den grundläggande idén och Korpens värdegrund. I förnyelsearbetet är denna balans en av de viktigaste att upprätthålla. Vad är då ett modernt medlemskap och medlemsbegrepp? För att kunna svara på frågan behöver vi först reda ut vad ett medlemskap i Korpen innebär. Det finns en sak som är överordnad allt annat själva verksamheten. Utan en bra verksamhet är det ingen som vill vara med. Ingen som vill engagera sig. Ingen som vill påverka. Med det sagt har vi valt att fokusera på andra sidor av medlemskapet. Medlemskap kan beskrivas som en relation under ständig omförhandling där demokratiska rättigheter såsom påverkan, makt och inflytande fördelas och utövas. Det är även en relation som möjliggör deltagande i föreningens verksamhet och som kanaliserar människors engagemang. De bärande delarna i ett medlemskap utgörs alltså av en relation som möjliggör engagemang, påverkan, makt samt deltagande i föreningens verksamhet. Medlemskapet regleras genom det avtal som finns mellan medlemmen och föreningen, det vi till vardags kallar stadgar. 14

15 De senaste åren har medlemskapet fragmentiserats i flera organisationer inom civilsamhället. Tidigare var medlemskapet nära nog den enda relationen som möjliggjorde engagemang, påverkan och deltagande i föreningsverksamhet. Idag kan man se flera exempel där nya relationer har tagit plats vid sidan av medlemskapet. Relationer som möjliggör deltagande i en förenings verksamhet utan medlemskap. Relationer som möjliggör engagemang för och i föreningen utan medlemskap. Kund, givare, volontär, aktivist, supporter är några exempel på alternativa relationer. Vi tror på att hålla ihop medlemskapet i framtiden. Medlemskapet ska vara vägen in till föreningen, oavsett om jag bara vill sporta och ha kul tillsammans med andra, eller om jag vill påverka och engagera mig i föreningen. Projektet styrs av strategin som finns utstakad i Fokus Korpen. Där kan man bland annat läsa om nyckelorden som beskriver ett modernt medlemskap enkelt, tydligt och rätt i tiden. Mot bakgrund av denna sammanfattning tror projektgruppen på en förnyelse inom följande områden: Korpens medlemserbjudande ska vara enkelt att förstå. Alla ska veta vad det innebär att bli medlem i Korpen och vad Korpen står för. Det ska vara superenkelt att bli medlem i Korpen. Alla ska veta att de är medlemmar i Korpen. Korpens verksamhet och mötesplatser ska vara attraktiva, alltid hålla korpkvalitet och vara rätt i tiden. Alla ska vilja vara med. Det ska vara enkelt och roligt för medlemmar att engagera sig och påverka beslut. Det ska finnas en mångfald av engagemangsformer där alla ska känna att de får inflytande och möjlighet att påverka både organisation och verksamhet. Korpen ska ha en medlemsdemokrati som är rätt i tiden där många engageras och där makten flyttas närmare medlemmen. Korpens medlemsavtal (stadgarna) ska ha ett modernt och enkelt språk. 15

16 Projektgruppens idéer och förslag på lösningar Projektgruppen har fått möjligheten att föreslå idéer och lösningar som moderniserar Korpens medlemskap och medlemsbegrepp. Ett medlemskap som ska vara tydligt, enkelt och rätt i tiden. Vi vill presentera våra idéer och förslag till lösningar med utgångspunkt i medlemmens resa in i Korpen, från första kontakten som blivande medlem till ett djupt engagemang för och i rörelsen. Och när vi skriver våra idéer är det en sanning med stark modifikation. Idéerna ska ses i ljuset av att de är ett samlat resultat av aktuell forskning, omvärldsbevakning, fokusgruppsamtal och ett omfattande processarbete. Vi har samlat idéer och lösningar under tio rubriker; 1. Ett tydligt medlemserbjudande Vi ser framför oss en gemensam och strategisk medlemskommunikation som ersätter den vi har idag. Idag spretar kommunikationen vilket gör att medlemmarnas bild av Korpen kan vara väldigt olika. Vi föreslår därför att Korpens medlemserbjudande görs ännu tydligare och kommuniceras gemensamt till blivande medlemmar. Ett tydligt medlemserbjudande är det som väcker nyfikenhet och intresse för Korpen som organisation. Det beskriver Korpens särart, det som särskiljer Korpen från andra liknande organisationer. Det beskriver Korpens mångfald när det kommer till verksamhet och aktiviteter. Det beskriver Korpens värderingar på ett levande sätt så att man får en känsla av den gemenskap och glädje som finns i Korpen. Medlemserbjudandet ska kort sagt göra att alla som vill sporta och ha kul tillsammans med andra ska känna sig varmt välkomna till Korpen. Genom att tydliggöra medlemserbjudandet möter vi flera av de önskemål som framkom under sökkonferensen på Djurönäset och under fokusgruppsamtalen. Lösningen möter också de rekommendationer som Blue Carrot lämnade i sin varumärkesundersökning, exempelvis vikten av att ladda varumärket med emotionella värden. 2. Enkelt att bli medlem När nyfikenheten har väckts, är det viktigt att tröskeln ska vara så liten som möjligt. Det ska vara superenkelt att bli medlem i Korpen, 24 timmar om dygnet, 365 dagar om året. Därför föreslår projektgruppen att det ska vara möjligt att bli medlem via exempelvis SMS och Swish. Det finns flera betalningslösningar som möjliggör en enkel administration där medlemmen bara behöver lämna sitt personnummer och e-postadress. Hur blir det för dem som inte vill eller kan använda den här typen av betalningslösningar? - Alla kommer att kunna betala sin medlemsavgift. Det handlar snarare om att erbjuda flera alternativ som gör det ännu enklare att bli medlem. Genom att göra det ännu enklare att bli medlem vill vi öppna upp för fler att bli medlemmar i Korpen. Många som sportar tillsammans är det som gör Korpen starkt. Det ska vara så enkelt och billigt att själva medlemskapet inte ska vara något hinder överhuvudtaget. Vi ser även ett stort värde i själva handlingen att betala sitt medlemskap, jämfört med om det ingår i en termins- eller lagavgift. På så sätt stärks medvetenheten om att man är medlem i just Korpen. Under arbetet har vi gång på gång blivit uppmärksammade på att ganska många inte känner till att de är medlemmar i Korpen. De säger sig spela fotboll i en korpserie eller delta i Korpens gruppträningsverksamhet. 16

17 PROJEKTGRUPPENS FÖRSLAG ETT MODERNT MEDLEMSKAP 3. Välkommen till Korpen! När medlemsavgiften är betald skickas en välkomsthälsning med en presentation av Korpen. I fokus för presentationen står Korpens verksamhetsidé och värdegrund. En av fördelarna är att det skapas en gemensam kommunikationskanal där man omedelbart kan kommunicera Korpens varumärke och göra den nyblivna medlemmen varse att den har blivit medlem i Korpen samt vad det innebär. På detta sätt kan vi nå ut med en gemensam och enhetlig bild av Korpen. Idag får medlemmen olika bilder beroende på vilken förening den tillhör. Vi ser framför oss att Korpen riks bidrar till den gemensamma kommunikationen och att föreningen därmed får möjlighet att fokusera på den kommunikation som rör verksamheten. Även detta förslag ska bidra till att stärka medvetenheten hos den nyblivne medlemmen. Det blir en kanal där varumärket stärks samtidigt som kanalen möjliggör föreningens direktkommunikation med medlemmen. Medlemmen ska enkelt kunna välja vilken typ av information som den vill ta del av. 4. Mer tid att sporta och ha kul tillsammans Projektgruppen förslår att medlemskapet ska administreras nationellt i ett för Korpen gemensamt system/register. På detta sätt vinner man framförallt tre saker; föreningens administration kopplat till medlemskapet minskar, Korpen kan kommunicera gemensamma frågor direkt med Korpens alla medlemmar samtidigt som registervården effektiviseras, vilket bidrar till ökad kvalitet. 17

18 Projektgruppen föreslår även att medlemsavgiften görs enhetlig över hela landet och att man som medlem i en förening ansluten till Korpen ska få sporta i alla föreningar. Medlemsavgiften ska hållas så låg som möjligt för att ytterligare sänka tröskeln till att bli medlem. Vår idé är att den enbart ska omfatta försäkringskostnaden samt täcka den mest nödvändiga medlemsadministrationen. Det är förstås svårt att ange en medlemsavgift i absoluta tal men gissningsvis borde den inte överstiga en hundralapp. Denna förnyelse får vissa ekonomiska konsekvenser. Å ena sidan minskar föreningens kostnader då försäkringsavgiften betalas direkt av medlemmen och då administrationen minskar. Å andra sidan minskar också föreningens intäkter, den del som tidigare kom från medlemsavgiften. Projektgruppens idé är att detta får regleras med högre verksamhetsavgifter. Det låter nästan som ett centralt medlemskap där alla medlemmar tillhör en central förening ska det inte finnas några medlemmar i Korpens föreningar? - Självklart ska det finnas medlemmar i Korpens föreningar även i framtiden. Utan medlemmar faller hela tanken med att ha en förening och det finns inga idéer eller förslag där detta ska ändras. Projektgruppen föreslår att Korpens föreningar ska fungera precis som vanligt där föreningen är en egen juridisk person med medlemmar som har rösträtt på föreningens årsmöte. Föreningen är mottagare av kommunala bidrag och LOK-stöd, precis som tidigare. Genom en nationell administration får alla föreningsmedlemmar en relation till Korpen riks på köpet. Ska medlemmen betala till två olika ställen? Det låter inte speciellt enkelt!? - Nej, medlemmen ska inte behöva betala till två olika ställen. Det finns betalningslösningar som möjliggör en enkel debitering av såväl medlems- som verksamhetsavgifter. Om vi beslutar om en enhetlig medlemsavgift försvinner en viktig del av föreningens intäkter. Hur ska detta kompenseras? - Vi i projektgruppen föreslår att föreningen reglerar ett eventuellt inkomstbortfall genom höjda verksamhetsavgifter. Om medlemshanteringen ska skötas nationellt, får föreningen tillgång till medlemsregistret? Vi behöver bland annat kunna kontrollera medlemskapet. - Föreningen får full access till sina medlemmars uppgifter. Dessutom ser vi framför oss att medlemmen på ett enkelt sätt ska kunna styrka sitt medlemskap, exempelvis genom ett medelmskort i mobilen. 18

19 Gemensamt medlemsregister stärker medlemsrelationen Korpen bör erbjuda en betalningslösning som enkelt kopplas till ett gemensamt medlemsregister. Medlemsregistret ska uppfylla de krav och önskemål som kommunikationsavdelningen har i fråga om medlemsrelationer. Exempel på funktionalitet: Enkel betalning via telefon och SMS Kommunikation med medlemmar Ett gemensamt medlemsregister/system för hela Korpen Exempel på lösningar: Swish Softronic Cellsynt Seqr Wywallet Paypal Sportsadmin IdrottOnline Det finns flertalet lösningar som stärker medlemsrelationen, exempelvis Kommed I ett första steg kan dessa idéer enbart genomföras i Korpföreningarna. Föreningar som bedriver sin verksamhet tillsammans med Korpen får vänta. Däremot ska det finnas en enkel möjlighet för dessa föreningar att koppla på sina medlemmar så att de erbjuds samma kommunikationsmöjligheter. Startklar! Väl inne i Korpen möts medlemmen av föreningarnas blomstrande verksamhet. Det ska vara lika enkelt att sporta som att bli medlem. Verksamheten håller korpkvalitet och om inte föreningen erbjuder det som medlemmen önskar ska det vara enkelt att själv komma med idéer och skapa nya verksamhetsformer. 5. Engagemang för och i Korpen Projektgruppen föreslår att att det ska bli ännu enklare att engagera sig i Korpen. Engagemanget i civilsamhället är som sagt stabilt. Den vanligaste orsaken till att man inte är engagerad i sin förening är faktiskt att ingen har frågat. Därför blir det viktigt att synliggöra Korpens alla engagemangsformer. Projektgruppen föreslår att Korpen tar fram en engagemangskarta som ger medlemmarna en bild av Korpen där det blir tydligt var och hur de kan engagera sig och påverka beslut. Här syns alltifrån ett mer traditionellt ledarengagemang till de senaste digitala lösningarna. Nya engagemangsformer Vid sidan av de mer traditionella engagemangsformerna bör Korpen även erbjuda digitala plattformar där rörelsens engagemang kan fångas upp. Den digitala plattformen bör erbjuda medlemmar möjligheten att interagera med varandra i någon form av idéskapande. Man ska kunna lämna idéer, få återkoppling, rösta och följa idén fram till genomförande. Plattformen ska också ge möjlighet att fånga upp dem som engagerar sig i Korpens utveckling, exempelvis som ansvariga för att idéer genomförs och implementeras i verksamheten. Korpen bör också skapa en arena där engagemang för enskilda aktiviteter kanaliseras. Det handlar främst om att möjliggöra enskilda individers önskemål att starta nya aktiviteter i Korpens namn. 19

20 Exempel på funktionalitet: En digital idélåda Möjlighet att rösta Kunna skapa och vidareutveckla idéer tillsammans Interaktion mellan medlem och organisation Dela idéer Prioritera och utvärdera idéer Diskussionsforum Innovationsplattform Ta beslut och realisera idéer Exempel på lösningar: Wide Ideascale Kundo Sociala medier I bilden nedan syns Wide, ett exempel på en digital plattform som möjliggör engagemang på ett nytt sätt. Genom Wide kan medlemmarnas engagemang hitta nya vägar samtidigt som medlemmarnas kraft i form av idéskapande släpps loss. Man kan säga att föreningen får en bättre verksamhet på köpet då idéerna förverkligas. 20

21 6. Påverka i föreningen Det ska såklart också vara superenkelt att påverka sin vardag i föreningen. Alltifrån träningen till långsiktiga strategier. Det finns en upplevd tröghet från idé till beslut, ett upplevt avstånd till de beslutande rummen. Det är flera som inte ens vet hur de ska gå tillväga för att påverka i föreningen. Genom engagemangskartan som beskrevs tidigare ska de förslag som följer bidra till snabbare och bättre förankrade beslut samt att medlemmen upplever en reell möjlighet att påverka mellan styrelsemöten och årsmöten. Beslut i vardagen Projektgruppen föreslår att medlemmen ska ges större möjlighet att påverka beslut mellan årsmötena. Därför bör Korpen erbjuda någon form av plattform där medlemmar kan lämna synpunkter och rösta i frågor som rör föreningens framtid. Det kan vara enklare omröstningar på hemsidan eller andra mer avancerade lösningar. Det ska vara enkelt att tycka till, rösta eller vilken funktionalitet man nu väljer. Observera att denna möjlighet ska ses som ett stöd till styrelsen som fattar besluten. Det handlar alltså inte om direktdemokrati i den meningen att man som medlem deltar i omröstningar som styrelsen sedan måste följa. Exempel på funktionalitet: Beslutsstöd Röstning på hemsida och/eller i telefon Möjlighet att kommentera och lämna synpunkter Exempel på lösningar: Ideascale Wide Examinare Mentimeter 7. Ännu mer tid att sporta och ha kul tillsammans Utöver de förbättringar som kräver stöd i stadgeändringar, föreslås ett helt paket av åtgärder för att vitalisera Korpens beslutsprocesser och samarbete. Det möjliggör ett stort engagemang, enklare administration och framförallt - mer tid att sporta och ha kul tillsammans med andra. Projektgruppen föreslår att Korpen tar fram ett antal digitala lösningar som är gröna och sköna, exempelvis stöd för styrelsens arbete, projektledning, beslutsfattande och nya mötesformer. Det innebär i praktiken att Korpen träffar ramavtal med ett antal leverantörer som erbjuder lösningar där samarbetet i föreningen underlättas. Det är sedan upp till varje förening att avgöra vilka lösningar som ska användas I tider av digitalisering inom flera områden vad händer med oss som varken kan eller vill använda digitala plattformar? Får inte vi vara med och påverka i framtidens Korpen? - Alla ska känna sig välkomna till Korpen. Idag och i framtiden. Därför ska det i framtiden vara möjligt att engagera sig på många olika sätt. Projektgruppen föreslår att Korpen kompletterar sina traditionella sätt att påverka och engagera sig, just med ambitionen att göra det enkelt och tillgängligt för ännu fler. Vi vill bredda möjligheterna till engagemang och påverkan för alla Samarbete För att underlätta styrelsers och andra arbetsgruppers samarbete bör Korpen erbjuda digitala samarbetsytor som kan underlätta föreningens administration och utveckling. Det bör vara molnbaserade lösningar som gör det enkelt för andra grupper att ta vid, exempelvis då en styrelse får nya ledamöter eller då en arbetsgrupp byts ut. De viktigaste funktionaliteterna är att kunna dela dokument och samarbeta i dokument. En annan önskvärd funktionalitet är att kunna följa ett arbetsflöde från start till mål. 21

22 Exempel på funktionalitet: Digitalt mötesrum Mötestider, kalender Aktivitetshantering Dokumentdelning Dagordning Protokollshantering Kallelser Närvarohantering Arbetsflöde Att-göra-listor Arkiv i molnet Fördelning av arbetsuppgifter Planering, samarbete och organisering av arbete Exempel på lösningar: Dropbox Google apps Boardeaser Teamengine Trello Collaborativo Evernote Office 365 Genom att göra föreningsarbetet enklare och därigenom minska på administrationen tror vi att fler vill engagera sig i föreningslivet. Det har visat sig vara enklare att skapa engagemang kring tidsbegränsade uppdrag, exempelvis projekt något som flera av lösningsexemplen är perfekta för. 8. Årets möte Föreningens årsmöte är ju årets möte, alla kategorier. Ingen vill ju missa det! Ja, även om inte alla ställer sig bakom beskrivningen så är den ett av målen med att förnya årsmötet. Föreningen ska få tillgång till hjälpmedel för att vitalisera årsmötet så att fler kan och vill vara med, exempelvis på distans. Digitala mötesplatser Korpen bör erbjuda föreningar en digital lösning för att helt eller delvis genomföra årsmöten på distans. Det handlar om årsmötets alla delar, både inför och under förhandlingarna. Hantering av motioner, yttranden, diskussioner och beslut är några exempel. Någon form av videosystem samt ett system som hanterar själva mötet. Exempel på funktionalitet: Inbjudan Program/dagordning Hantering av motioner Deltagarhantering/röstlängd Diskussionsforum/dialogverktyg Yttranden och yrkanden Röstning/mentometer Talarlista Informationskanal Videokonferens Koppling till sociala medier Nätverkande Dokumentation Gemensamma anteckningar Exempel på lösningar: Voteit Skype Google apps Meet App Event Interaktiva möten Wide Easy meet Mentimeter 22

23 Genom att förnya formerna för årsmötet tror vi att fler vill vara med. Det möjliggör deltagande oberoende av rum vilket annars är ett hinder för vissa. Ett annat hinder kan finnas i att få vet hur det går till. Genom mer information om medlemmens demokratiska rättigheter stärks tillgängligheten ytterligare. 9. Förnyelse av Korpen riks stämma Korpen riks stämma förnyas med syftet att stärka medlemsdemokratin där målet är att makten ska flyttas närmare föreningsmedlemmarna och de nationella organisationerna. Projektgruppens idéer och förnyelseförslag presenteras i bilden och punkterna nedan. Ny stämmocykel. Stämman bör genomföras vartannat år, i detta exempel jämna år. Mötesplats. Under en helg i maj (ojämna år) möts Korpens föreningar och nationella organisationer för ny energi och inspiration. Under helgen öppnas fönstret för att ge förslag på representanter. Förslag på representanter. Fram till oktober (ojämna år) får alla föreningsmedlemmar ge förslag på två personer de vill ska representera Korpen under stämman. Mångfald. Det är viktigt att de föreslagna utgör en bred representation av Korpen i hela landet. Mångfald berikar: exempelvis ålder, sexuell läggning, kön, könsidentitet och könsuttryck, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, religion eller annan trosuppfattning. Presentation av representanter. Under november-december (ojämna år) förbereds valet av representanter och de föreslagna personerna presenteras i Korpens kommunikationskanaler. 23

24 Val av representanter. Alla föreningsmedlemmar får två röster. Röstningen som sker både analogt och digitalt avslutas i februari (jämna år). I praktiken innebär det en enda valkrets för hela Sverige där representanterna utses, bortsett från de nationella organisationerna där förfarandet är annorlunda. Korpens representanter. Under mars (jämna år) presenteras de valda ombuden i Korpens kommunikationskanaler. Korpens stämma. Under en helg i maj (jämna år) möts Korpens 151 representanter (50 från de nationella organisationerna och 101 från övriga korpmedlemmar) för att fatta beslut om långsiktiga planer och ekonomiska prioriteringar. Nationella organisationer. De nationella organisationerna delar på 50 platser. Fördelningen sker procentuellt efter storlek med ett tak per organisation. Genom att involvera alla Korpens medlemmar i nomineringsprocessen hoppas vi att stämman, på ett ännu bättre sätt, ska representera Korpens medlemmar, breda organisation och verksamhet. Erfarenheter från andra organisationer som har liknande nomineringsprocesser visar att fler yngre tar plats bredvid de äldre mer erfarna föreningsmänniskorna. Dessutom har representanterna sin hemvist i flera olika delar av organisationen än tidigare, då representanterna i huvudsak kom från en begränsad del av rörelsen. Vår förhoppning är att Korpen når samma positiva effekter. Det skulle stärka medlemsdemokratin på flera plan. Om förslaget till förnyelse av Korpen Riks stämma blir verklighet vem ska betala representanternas omkostnader under stämman? - Korpen Riks står för representanternas kostnader i samband med stämman. 10. Ett modernt medlemsavtal Stadgarna är en av de delar som reglerar relationen mellan medlemmen och organisationen. Projektgruppen föreslår att stadgarna ses över i grunden för att säkerställa att de är rätt i tiden avseende både innehåll och form såsom exempelvis språk. Beroende på vilka beslut som tas på stämman 2016 och 2017 kan stadgarna behöva skrivas om i vissa stycken. Vi tror att det finns vinster i att anpassa språket i stadgarna så att de blir ännu enklare att förstå. Detta ska självklart göras på ett sådant sätt att tydlighet och viktiga formalia bibehålls. 24

25 Frågor och svar Här har vi samlat de vanligaste frågorna om det moderna medlemskapet. Allteftersom fler frågor och funderingar når oss i projektgruppen ser vi till att göra vårt bästa för att svara på dem. Vi kommer att ha flera kanaler öppna för att ge så många svar som möjligt. Facebook, personliga möten, mejl, telefon vi vill finnas där för er! Hur blir det för dem som inte vill eller kan använda den här typen av betalningslösningar? - Alla kommer att kunna betala sin medlemsavgift. Det handlar snarare om att erbjuda flera alternativ som gör det ännu enklare att bli medlem. Det låter nästan som ett centralt medlemskap där alla medlemmar tillhör en central förening ska det inte finnas några medlemmar i Korpens föreningar? - Självklart ska det finnas medlemmar i Korpens föreningar även i framtiden. Utan medlemmar faller hela tanken med att ha en förening och det finns inga idéer eller förslag där detta ska ändras. Projektgruppen föreslår att Korpens föreningar ska fungera precis som vanligt där föreningen är en egen juridisk person med medlemmar som har rösträtt på föreningens årsmöte. Föreningen är mottagare av kommunala bidrag och LOK-stöd, precis som tidigare. Genom en nationell administration får alla föreningsmedlemmar en relation till Korpen riks på köpet. Ska medlemmen betala till två olika ställen? Det låter inte speciellt enkelt!? - Nej, medlemmen ska inte behöva betala till två olika ställen. Det finns betalningslösningar som möjliggör en enkel debitering av såväl medlems- som verksamhetsavgifter. Om vi beslutar om en enhetlig medlemsavgift försvinner en viktig del av föreningens intäkter. Hur ska detta kompenseras? - Vi i projektgruppen föreslår att föreningen reglerar ett eventuellt inkomstbortfall genom höjda verksamhetsavgifter. Om medlemshanteringen ska skötas nationellt, får föreningen tillgång till medlemsregistret? Vi behöver bland annat kunna kontrollera medlemskapet. - Föreningen får full access till sina medlemmars uppgifter. Dessutom ser vi framför oss att medlemmen på ett enkelt sätt ska kunna styrka sitt medlemskap, exempelvis genom ett medlemskort i mobilen. I tider av digitalisering inom flera områden vad händer med oss som varken kan eller vill använda digitala plattformar? Får inte vi vara med och påverka i framtidens Korpen? - Alla ska känna sig välkomna till Korpen. Idag och i framtiden. Därför ska det i framtiden vara möjligt att engagera sig på många olika sätt. Projektgruppen föreslår att Korpen kompletterar sina traditionella sätt att påverka och engagera sig, just med ambitionen att göra det enkelt och tillgängligt för ännu fler. Vi vill bredda möjligheterna till engagemang och påverkan - för alla. Om förslaget till förnyelse av Korpen riks stämma blir verklighet vem ska betala representanternas omkostnader under stämman? - Korpen Riks står för representanternas kostnader i samband med stämman. 25