Omvärlds- och verksamhetsanalys 2019

Transkript

1 Omvärlds- och verksamhetsanalys 2019 Omsorgsnämnden

2 Innehållsförteckning Förord Nämndens vision Nämndens verksamhetsinriktning... 6 Reglemente... 6 Styrande lagstiftningar... 6 Förvaltningsövergripande verksamhetsavsnitt... 6 Patientsäkerhet Målstyrning... 7 Målstyrningsmodellen... 7 Målhierarki... 7 Hässleholms kommuns övergripande mål... 8 Kommunfullmäktiges övergripande mål och inriktningsmål... 8 Målstyrningskedja... 9 Kommunfullmäktige mål... 9 Vad gör omsorgsnämnden för att uppfylla kommunfullmäktiges övergripande mål... 9 Omsorgsnämndens nämndsmål Måluppfyllelse Samhällsservice av hög klass Hållbar tillväxtmotor God ekonomi Attraktiv arbetsgivare Hållbar konsumtion Verksamheterna Ordinärt boende Historik Nuläge Framtiden Lokalbehov Särskilt boende Historik

3 1 (57) Nuläge Framtiden Lokalbehov Nyckeltal Funktionsnedsättning stöd och service Historik Nuläge Framtiden Lokalbehov Resurs Historik Nuläge Framtiden Lokalbehov Myndighetsenheten Historik Nuläge Framtiden (LSS) Framtiden (SoL) Barnkonventionen Lokalbehov Avdelning Administration och utveckling Verksamhetens omfattning Historik Framtiden Förändringar inför kommande år Lokalbehov Ekonomi Demografisk utveckling med befolkningsprognos Försörjningsbörda Hässleholms kommun Socioekonomisk analys med konsekvensanalys... 36

4 2 (57) Slutsatser Nyckeltal med jämförelser över år och med andra kommuner Förvaltningsövergripande nyckeltal (verksamhetsmått) Kvalitetsmått (Riket inom parentes) Kvalitetsnyckeltal enligt nationell brukarundersökning Förvaltningsövergripande kostnads och volymutveckling Kostnadsutveckling år , 2019 avser budgetvärden Ekonomiska nyckeltal per verksamhet Kostnads och volymutveckling per verksamhet Jämförelse med övriga kommuner (bl.a Kolada, KPB) Nyckeltal jämfört med riket, utveckling Resurser Underlag inför budgetberedning och äskanden Investeringsbehov Lokalbehovsplan Konsekvensanalys HR Kompetensförsörjning Förvaltningens kompetensutmaningar Heltid som möjlighet Förvaltningsövergripande nyckeltal Sammanfatning Omsorgsnämndens utmaningar Bilaga 1: Specifikation över nuläge och framtida behov av lokaler Diarienummer: OF2019/348 Fastställt den: Fastställt av: Omsorgsnämnden För revidering ansvarar: Omsorgsförvaltningen För uppföljning ansvarar: Omsorgsförvaltningen Dokumentet gäller för: Omsorgsnämnden Giltighetsperiod: [Ange start och slutdatum eller tillsvidare] Ersätter: Omvärlds- och verksamhetsanalys 2018 Kommunal författningssamling: [Ange författningsförsamling] Antagen: [Ange datum]

5 3 (57) Förord Syftet med omvärlds- och verksamhetsanalysen är att kunna beskriva nuläget och framtida utmaningar inom omsorgsnämndens ansvarsområde. Analysen innehåller en redovisning av tillkommande behov av lokaler, bostäder och förväntade volymökningar och därmed tillkommande kostnader. Dokumentet kommer därmed att vara omsorgsnämndens huvudunderlag för äskanden inför budgetberedning och beslut i kommunfullmäktige om budgetramar för de kommande åren. Nedan följer ett sammandrag över de största utmaningarna de kommande åren. Omsorgsnämndens framtida utmaningar kan förenklat sammanfattas i följande utmaningar: Ökad användning av teknologi En ökad användning av välfärdsteknologi ger bättre nytta för skatteintäkterna. I nuläget är till exempel 40 trygghetskameror igång. Utan dessa hade ytterligare en nattpatrull fått tillsättas med personal som dels är svår att få tag i och till en beräknad årlig kostnad på cirka 1,5 mkr. Andra exempel är användning av digitala signeringslistor, införande av så kallade hotellås på boenden, nya larmsystem med mera. Samtliga åtgärder effektiviserar personalens arbete och höjer i många fall kvaliteten för omsorgstagarna. Ökad sysselsättningsgrad och attraktivare arbeten Det är redan nu svårt att hitta rätt utbildad personal inom egentligen alla personal kategorier. Såväl omsorgspersonal, vårdande personal och administrativ personal med rätt kompetens blir allt svårare att hitta. Detta är en utveckling som beräknas fortsätta och framöver kommer det sannolikt att bli allt dyrare att hitta rätt personal. Denna utveckling ser vi redan inom vissa omvårdnadsyrken. För omsorgsnämnden i Hässleholm ligger lösningen i att dels göra vad som är möjligt för att höja sysselsättningsgraden och dels arbeta för att yrkena ska bli så attraktiva som möjligt. Sysselsättningsgraden inom omsorgsförvaltningen i Hässleholm är relativt låg vilket ger möjligheter. Förbättrad uppföljning Med minskande resurser i sikte till följd av en ökad försörjningsbörda, det vill säga att färre ska försörja fler. Är det avgörande att skattekronorna används så effektivt som möjligt, det vill säga att rätt saker görs på bästa sätt med så hög kvalitet som möjligt. Därför behöver uppföljning av ekonomi, personal och kvalitet utvecklas genom ett effektivt utnyttjande av de uppföljningsverktyg som finns i organisationen. Bättre stödsystem för både uppföljning av ekonomi och kvalitet behöver tillskapas. Effektivare organisation I en framtid som visar på en fortsatt stabil ökning av behovet av särskilt boende lägenheter, en årlig volymökning av hemtjänst på 3-5%, en likartad volymökning inom hälsooch sjukvården och ett fortsatt stort behov av olika LSS insatser och socialpsykiatri är det uppenbart, om inte stora skatteintäkter tillkommer, att en översyn och sannolikt en

6 4 (57) tydligare prioritering av nämndens uppdrag blir nödvändig. Troligtvis krävs en prioritering som säkrar att nämnden kan fullgöra sitt uppdrag i enlighet med sitt reglemente och i enlighet med gällande lagstiftning. I ett sådant perspektiv kan ett rimligt övervägande vara att se över serviceinsatserna, till exempel insatserna tvätt, städ och inköp. Det finns anledning att ifrågasätta om det är rimligt att Hässleholms kommun ska ha sammanlagt 77 kök av olika slag. Av dessa har Omsorgsnämnden 8 tillagningskök och investeringskostnaderna bara för att dessa ska uppnå moderna krav och standard är beräknad till 48 mkr. Omsorgsförvaltningen maj 2019 Anneli Larsson Förvaltningschef Omsorgsförvaltningen

7 5 (57) 1. Nämndens vision Hässleholms kommun erbjuder Sveriges bästa vård och omsorg, utförd av de stoltaste medarbetarna. 1 Genom visionen vet vi vilken riktning vi ska ta och arbetet med att förverkliga visionen pågår hela tiden. För att vi ska kunna nå visionen handlar det om att översätta visionen till mer konkreta mål. Målkedjan ger oss möjlighet att skapa en tydlig koppling från visionen hela vägen genom verksamheten. Utifrån den övergripande visionen fattar kommunfullmäktige beslut om kommunens mål och dessa är sedan utgångspunkten när nämnderna skapar sina mål, vilka i sin tur är utgångspunkten för verksamheternas mål. Vid medarbetarsamtalet formuleras sedan medarbetarens uppdrag och personliga mål utifrån verksamhetens uppdrag och mål. För att möta framtidens utmaningar behöver vi aktivt arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare som både attraherar och behåller personal. Utifrån visionen så har vi fokus på att strategiskt arbeta med kompetensförsörjningen. För att få Sveriges bästa vård och omsorg utförd av de stoltaste medarbetarna behöver vi använda all den kompetens som finns hos våra medarbetare och även ge dem möjlighet till utveckling- och karriärmöjligheter. Genom att ta tillvara på kompetens men även ge möjlighet till utveckling av nya ansvarsområden så kommer kvalitetsarbetet att ligga i fokus. Kvalitetsarbetet kopplas direkt till visionen och målstyrningen. Genom ett tydligt kvalitetsarbete ges möjlighet för våra medarbetare att utvecklas och få kompetens inom nya områden som kommer vara viktiga faktorer framåt i en allt mer krävande vård och omsorg. Genom möjligheten till utveckling påverkas arbetsmiljön i en positiv riktning. Ett utökat ansvar ger möjlighet till mer påverkan, delaktighet och en känsla av tillhörighet. Detta blir ett steg i att möta den demografiska utmaningen med allt fler äldre och svårt sjuka i hemmen. 1 Omsorgsnämndens vision, ON 95/

8 6 (57) 2. Nämndens verksamhetsinriktning Reglemente Omsorgsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom socialtjänsten avseende äldreomsorg, funktionsnedsatta och socialpsykiatri enligt vad som sägs i lag om socialnämnden inom dessa områden och som inte anförtrotts annan nämnd. Styrande lagstiftningar Omsorgsnämnden har ansvar för verksamhet enligt följande lagstiftningar: Socialtjänstlagen, SoL 2 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 3 Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 4 Patientlagen 5 Förvaltningsövergripande verksamhetsavsnitt Patientsäkerhet Enligt patientsäkerhetslagen 6 ska vårdgivaren senast den 1 mars årligen, upprätta en patientsäkerhetsberättelse. I omsorgsförvaltningen upprättas patientsäkerhetsberättelsen av medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). I berättelsen ska det framgå hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår, vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten samt vilka resultat som har uppnåtts. I rutin finns beskrivet processer, tillvägagångssätt och ansvarsfördelning för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivs i omsorgsförvaltningen. Det systematiska kvalitetsarbetet har sin grund i att verksamheten ska kunna leverera god kvalitet till den enskilde. För att sträva efter detta finns rutinerna strukturerade i handböcker vilka ska ge personalen möjlighet att arbeta lika, evidensbaserat och strukturerat : : : : :659

9 7 (57) 3. Målstyrning Hässleholms kommun styr sin verksamhet med sex övergripande mål med tillhörande inriktningsmål. Omsorgsnämndens nämndsmål svarar samtliga mot kommunfullmäktiges mål. Arbetet med måluppföljningen illustreras i nedanstående figur och målstrukturen beskrivs även den nedan. Nämndens arbete med målstyrning beskrivs närmare i ett särskilt dokument som heter verksamhetsplan med målstyrning. I det dokumentet finns även beskrivet de indikatorer som fungerar som årlig uppföljning mot nämndsmålen. Nämndsmålen har som ambition att liksom kommunfullmäktige målen vara över en mandatperiod. Målstyrningsmodellen I mars 2011 fattade kommunfullmäktige beslut om en målstyrningsmodell i syfte att förstärka det strategiska perspektivet och skapa en röd tråd i styrningen för att därigenom öka transparensen och effektiviteten i kommunens verksamhet. Målhierarki Arbetet med att formulera mål inleds med att nämnder och förvaltningar gör en omvärldsanalys. Denna analys innehåller en beskrivning och bedömning av framtida utmaningar och möjligheter för Hässleholms kommun. Utifrån omvärldsanalysen och utvärderingen i årsuppföljningen utformar kommunfullmäktige en strategisk plan, som beskriver den framtida ambitionsnivån i form av övergripande mål och inriktningsmål. Nämnderna har därefter till uppgift att ta emot dessa stafettpinnar och formulera egna mål. Figur 1

10 8 (57) Hässleholms kommuns övergripande mål Kommunfullmäktiges övergripande mål och inriktningsmål Antagna av kommunfullmäktige Giltighetsperiod Samhällsservice av hög kvalitet Hässleholms kommun ska ha en hög tillgänglighet Den enskildes inflytande över vård, omsorg och service ska öka Hässleholms kommuns kontakter med närings- och föreningslivet ska kännetecknas av fokus på service, förståelse och lyhördhet Ge barn och unga en bra start i livet Kunskapsuppdraget är skolans huvuduppgift Hållbar tillväxtmotor Hässleholms kommun ska ha välkomnande och trygga livsmiljöer Utanförskapet ska minska God ekonomi Hässleholms kommun ska ha en god kostnadskontroll Attraktiv arbetsgivare Hässleholms kommun ska ha ett närvarande ledarskap Hässleholms kommun ska erbjuda ett hållbart arbetsliv Hållbar produktion och konsumtion Hässleholms kommun ska öka sin självförsörjningsgrad Hässleholms kommun ska ha en effektiv energianvändning 7 Källa: Strategisk plan med Budget 2019 och flerårsplan

11 9 (57) Målstyrningskedja Kommunfullmäktige mål Samhällsservice av hög kvalitet Tillhörande nämndsmål: Omsorgsförvaltningen ska ha en hög tillgänglighet Välmående och nöjda kommuninvånare som har inflytande över erhållen vård och omsorg Ge barn och unga en bra start i livet Tillhörande nämndsmål: Barns rätt på bästa sätt Hållbar tillväxtmotor Tillhörande nämndsmål: Omsorgsförvaltningen ska bidra till ökad integration Tillhörande nämndsmål: Omsorgsförvaltningen ska arbeta aktivt, konsekvent och värdebaserat för en hållbar utveckling. God ekonomi Tillhörande nämndsmål: En ekonomi i balans Attraktiv arbetsgivare Tillhörande nämndsmål: Omsorgsförvaltningen ska ha attraktiva arbetsförhållanden där medarbetarnas kompetens tas till vara på bästa sätt. Tillhörande nämndsmål: Trygga kompetensförsörjningen inom omsorgsförvaltningen Tillhörande nämndsmål: Frisknärvaron ska öka inom omsorgsförvaltningen Hållbar produktion och konsumtion Tillhörande nämndsmål: Införa teknologi som främjar hållbar produktion och konsumtion Öka antal digitala möten i omsorgsförvaltningen Vad gör omsorgsnämnden för att uppfylla kommunfullmäktiges övergripande mål För omsorgsnämnden ingår som en del i uppdraget i Hässleholms kommun att bidra till de av kommunfullmäktige beslutade övergripande målen. Bland annat för det ändamålet har omsorgsnämnden beslutat om elva egna nämndsmål enligt nedan. Dessa korresponderar vart och ett till

12 10 (57) något av Hässleholms kommuns fullmäktige mål och som illustreras ovan i målstyrningskedjan så bidrar de till uppfyllandet av fullmäktige målen. Omsorgsnämndens nämndsmål Fastställda av omsorgsnämnden Omsorgsförvaltningen ska ha en hög tillgänglighet 2. Välmående och nöjda kommuninvånare som har inflytande över erhållen vård och omsorg 3. Barns rätt på bästa sätt 4. Omsorgsförvaltningen ska arbeta aktivt, konsekvent och värdebaserat för en hållbar utveckling 5. Omsorgsförvaltningen ska bidra till ökad integration 6. En ekonomi i balans 7. Omsorgsförvaltningen ska ha attraktiva arbetsförhållanden där medarbetarnas kompetens tas till vara på bästa sätt 8. Trygga kompetensförsörjningen inom omsorgsförvaltningen 9. Frisknärvaron ska öka inom omsorgsförvaltningen 10. Införa teknologi som främjar hållbar produktion och konsumtion 11. Öka antal digitala möten i omsorgsförvaltningen Måluppfyllelse 2018 Måluppfyllelsen för 2018 var ganska god totalt sett. Det visar den totala uppställningen enligt nedan. Rött utfall under målområdet hållbar tillväxtmotor beror på att nämndens mål under 2018 i sin helhet var kopplade till ett eventuellt LOV införande och eftersom ingen extern aktör anmält intresse och därmed heller ingen brukare utnyttjat någon extern aktör så blir hela det målområdet rött. Vissa delmoment av de övriga målområdena visar också rött. Det är framförallt vissa kvalitetsaspekter och serviceutbud som visar något lägre utfall på brukarundersökningarna. Under målområdet attraktiv arbetsgivare visar delar av sjukfrånvarotalen ett lägre utfall och drar ned måluppfyllelsen något. Samhällsservice av hög kvalitet Hållbar tillväxtmotor God ekonomi Attraktiv arbetsgivare Hållbar konsumtion Figur 2

13 11 (57) Samhällsservice av hög klass Det enskilda fullmäktige mål som omsorgsnämnden kopplat flest egna mål till är ovanstående. Medvetna satsningar och ansträngningar görs för att uppnå en hög grad av service och nöjdhet hos brukare och anhöriga. Det är därför med tillfredställelse det kan konstateras att utfallet är bra överlag. Avser allt från brukarundersökningar till tillgänglighet och väntetid till boende. Hållbar tillväxtmotor Nämndens mål knutet till det övergripande fullmäktigemålet kring hållbar tillväxtmotor är knutet till antal externa utförare och antal brukare knutet till LOV. Då inga externa utförare tillkommit och inga brukare finns som nyttjar extern utförare blir utfallet rött för omsorgsnämnden. God ekonomi Målindikatorerna för detta mål är högt ställda. Nettokostnadsavvikelserna inom äldreomsorg och LSS har försämrats något, men ligger fortfarande under förväntad standardkostnad. Sammantaget har omsorgsnämnden haft god kontroll på sin ekonomi under det gångna verksamhetsåret. Attraktiv arbetsgivare Sjukfrånvaron inom förvaltningen ligger fortsatt högt. Förhoppningen är fortsatt att chefssatsningen, med fler enhetschefer, långsiktigt även kommer att påverka sjukfrånvaron. De personalrelaterade målsättningarnas indikatorer visar en fortsatt svag måluppfyllelse. Ett fortsatt analysarbete krävs. Även övriga HR relaterade mål ligger inom gult intervall, till exempel HME index. Analyser visar chefstäthet har betydelse även i utfallet i dessa. Hållbar konsumtion Överlag lyckas nämnden väl med målen avseende hållbar konsumtion. Både andelen inköpta ekologiska livsmedel och andelen elbilar ökar. Hade infrastrukturen i kommunen beträffande laddstolpar varit bättre utbyggd hade andelen elbilar varit ännu högre. 4. Verksamheterna Ordinärt boende Historik Hässleholms kommun har tidigare haft, i jämförelse med andra, en relativt hög andel brukare med hemtjänst. Det har dock varit förhållandevis många brukare med få insatser vilket är en förklaring till att kostnaden per invånare för hemtjänst legat lågt i jämförelse med andra. Från och med 2017 mäts den utförda tiden i hemtjänsten digitalt. Den tidigare manuellt rapporterade tiden innehöll avrundningar av besökstider, därför skiljer sig antalet utförda timmar markant mellan åren. Jämförelser med åren före 2017 är därför inte möjliga. En genomlysning av omsorgsförvaltningens verksamheter genomfördes av extern konsult Som ett resultat av genomlysningen lades 15 miljoner som besparing på hemtjänsten fördelat på tre år ( ). Hemtjänsten tilldelas resurser utifrån utförd tid sedan Nattpatrullerna har ramtilldelning.

14 12 (57) Nuläge Kommunens åldrande befolkning är en nationell angelägenhet. Vi befinner oss i en utveckling inom välfärden som vi inte sett tidigare. Den demografiska utvecklingen visar att allt fler ska vårdas av allt färre. I hemtjänsten räknar vi de närmaste åren med 3% ökning av brukare i åldern 85+. Den faktiska ökningen är och kommer troligen att var större då vi redan ser att sluten vården minskar antalet vårdplatser, vårdtiden blir kortare och allt fler vårdas hemma med komplexa vårdbehov. Under 2018 ökade volymen med ca 7%. Den ökande volymen påverkar alla delar i verksamheten. Fler personal måste rekryteras, lokaler blir för trånga, det behövs fler bilar och parkeringsplatser. När det gäller bilar finns ca 12 elbilar i verksamheten. Då vi inte har tillgång till laddstolpar finns i dagsläget inte möjlighet att utöka antalet. Svårigheterna att rekrytera vårdpersonal med formell kompetens samtidigt som det blir allt fler äldre och färre som kan bidra i arbetslivet ställer krav på andra arbetssätt. Ett sätt att frigöra tid för omvårdnadsarbete är att outsourca serviceinsatserna. Insatsen tvätt är sedan årsskiftet 2018/19 utlagd på Tekniska förvaltningens Textiltvätt för samtliga enheter. I projektform provade vi att lägga ut insatsen inköp i några enheter. Projektet genomfördes i samarbete med Samhall. Utvärderingen av projektet gav vid handen att fanns flera flaskhalsar, bla när det gällde beställningarna. Samarbetet avslutades våren Det finns nya planer på att lägga ut insatsen. Detta genom att erbjuda alla lokala butiker att plocka ihop beställda varor mot en ersättning. Tanken är hemtjänstpersonal levererar varorna till brukaren. En annan insats som kan läggas ut på annan utförare är städning. Kontakt har tagits med Tekniska förvaltningen för diskussioner om ett eventuellt samarbete där lokalvården utför den beviljade städ insatsen. Fördelen är att de har kompetens för uppgiften samt adekvat städmaterial vilket många gånger saknas i det ordinära boendet. Ett sätt att frigöra tid för omsorgspersonal på natten är nyttjandet av trygghetskameror för tillsyn. I dagsläget är ca 40 kameror i bruk. Kamerorna frigör mycket tid nattetid och brukarna är nöjda med insatsen. En utökning av kameror kräver ett annat sätt att arbeta. Det har diskuterats att tillsätta en person som är trafikledare och gör samtliga tillsyner på natten. Ett annat alternativ är att räddningstjänst utför tillsynen mot en kostnad. Med kamerornas hjälp utförs ca 45 tillsyner varje natt. Utan trygghetskamerorna hade vi behövt tillsätta ytterligare en patrull vilket motsvarar 6 personer som arbetar 64%. En kostnad på ca.1,5 milj. Nattpatrullerna utför ( ) 276 planerade besök inklusive E-tillsyn. Då den digitala planeringen av nattinsatser startade våren 2017 har de planerade insatserna ökat, från 174 till 276 besök. I hemtjänsten planeras alla insatser digitalt. Även den utförda tiden registreras digitalt. Utvecklingen involverar och påverkar många verksamheter, inte minst IT-avdelningen och System och Teknik som behöver fler resurser med mer teknik som ska underhållas och supporteras. Sommaren och hösten 2018 upplevde verksamheten betydande driftsstörningar som påverkade den registrerade utförda tiden. I dagsläget finns det endast tillgång till support under kontorstid. Vid driftsstörningar kväll, natt och helg finns i dagsläget ingen support som personalen kan vända sig till. Kvalitetsnyckeltalen enligt den nationella brukarundersökningen inom hemtjänsten har historiskt sett legat högre än rikets medelvärde. Det övergripande måttet, om brukarna är nöjda med hemtjänsten i sin helhet, sjönk något mellan 2017 och 2018 till 90%. Snittet i riket 2018 var 88%.

15 13 (57) Framtiden Välfärdsteknologi och E-hälsa, digitala lösningar som kan underlätta arbetet för personalen eller stödja brukaren i sitt dagliga liv är en del av utvecklingsarbetet. Nationellt är målsättningen att, år 2025, ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter. Med hjälp av e-hälsa ska individen vara i centrum, verksamheter ska få hjälp att utvecklas och vården och omsorgen ska vara jämlik, effektiv, tillgänglig och säker. Detta kallas för Vision e-hälsa Fullmäktige har fattat beslut att införa LOV i hemtjänsten. Det kommer att innebära justeringar även i egen regi om någon leverantör svarar på förfrågningsunderlaget. En sådan förändring kommer att få ekonomiska konsekvenser då vi blir fler utförare. Fler utförare kommer också att belasta administrativa funktioner ex. system och teknik. Sveriges kommuner och landsting (SKL) och fackförbundet Kommunal kom 2016 överens om att driva frågan om heltidsarbete framåt. Överenskommelsen har som måldatum. Ska personal arbeta över flera verksamheter för att fullgöra sin arbetstid krävs administration och system som kan hantera flexibla schemalösningar. Även Heltid som norm kan få negativa ekonomiska konsekvenser om verksamheterna inte kan planera ut arbetstiden utifrån ett faktiskt behov. Sedan våren 2018 pågår ett projekt på Väster 1 och 2 där brukarna med beviljad insats matdistribution beställer kyld mat. Syftet med projektet var att öka valmöjligheten för våra brukare att kunna välja mellan olika rätter och att kunna äta på den tid som passar individuellt. Leverans av den kylda maten sker av Samhall. Projektet frigör också tid för omvårdnads personal då det är de som levererar den varma maten. För leverans av varm mat åtgår ca timmar i dagsläget. Tid som kan användas till omvårdnad. Omvärldsspaning och trender Som tidigare nämnts räknar verksamheten med volymökningar de kommande fem åren. Från år 2015 stiger ökningen, nationellt, brant uppåt. Tillsammans med minskat antal vårdplatser i sluten vården, knappa ekonomiska resurser och svårighet att rekrytera personal med formell kompetens är utmaningarna av en karaktär som kräver samverkan på många plan. Utmaningarna ställer också krav på förändrade arbetssätt. Det vi redan kan se är att verksamheten vårdar allt fler äldre som är multisjuka. En konsekvens både av att sluten vården minskar antalet vårdplatser men även att vi befolkningen blir äldre. Idag är det inte ovanligt att vi firar brukare som fyller 100 år. Då verksamheten vårdar allt fler brukare med större omvårdnadsbehov ställer det också större krav på personalens kompetens. En kompetens som vi har svårt att rekrytera. Behovet av kompetensutveckling i tjänsten är redan stort och behovet kommer att öka om kvaliteten på den omvårdnad som utförs ska följa de krav som ställs i omvårdnadssituationen. Utmaningen är också att behålla kompetent personal. Den nya generationen medarbetare, s.k. Millenier, ställer andra krav flexibilitet och delaktighet än tidigare generationer. I juni 2016 inrättade regeringen en delegation, Tillitsdelegationen, vars uppgift är att genomföra projekt som främjar idé- och verksamhetsutveckling när det gäller kommunal verksamhet.

16 14 (57) Tillitsbaserad styrning och ledning är en samling metoder som syftar till att öka kvaliteten i offentligt finansierade tjänster genom att öka tilliten till brukare och brukarmötande yrkesgrupper. Metoderna har utvecklats som svar på en växande kritik mot utvecklingen i den offentligt finansierade välfärdssektorn under senare år, bland annat en växande administrativ börda, stelbenta strukturer och en arbetsdelning och formalism som gör det svårt att hjälpa medborgare med komplexa behov. Tillit som idé härrör delvis ur en häftig kritik mot de värderingar och arbetssätt som präglat decennier. Många har talat om detta som New Public Management (NPM). Ett arbetssätt som i debatten beskrivs bidra med omfattande detaljstyrning och ökad administration som underminerar flexibilitet, kvalitet och arbetsglädje. Hösten 2017 påbörjades ett projekt på hemtjänstenheten Norr. Projektets syfte var att anpassa scheman efter behovet, planera långsiktigt, förbättra personkontinuiteten samt att öka medarbetarnas delaktighet och inflytande över planeringen. Arbetssättet har fallit väl ut. All personals delaktighet, inflytande och ansvar har ökat i och med att alla måste vara med och planera turerna till brukarna. Ansvaret förtydligar även kontaktmannaskapet. Enheten hade 2018 en ekonomi i balans trots implementering av arbetssättet som innebär utökad tid för möten varje vecka. Verksamheten har för avsikt att sprida arbetssättet till samtliga enheter inom hemtjänst. Ett sätt att klara de utmaningar verksamheterna står inför är en ökad takt i införandet av välfärdsteknologi. Digitaliseringen ger stora möjligheter att utveckla och effektivisera verksamheten och kan bidra till människors självständighet, delaktighet och inflytande. Enligt Patrik Sundström, programansvarig för e-hälsa på SKL, handlar välfärdsteknik mindre om teknik och mer om att utveckla nya arbetssätt och om att se hur tekniken kan användas. Nya arbetssätt är en bärande del i att klara av framtidens utmaningar. I sina kontakter med kommuner och regioner ser Patrik Sundström många positiva utvecklingstendenser svårigheten är att få spridning för det som fungerar bra, så att inte alla kommuner behöver gå igenom samma utvecklingsresa. En av SKL:s viktigaste uppgifter är därför att vara en arena för erfarenhetsspridning, och att föra diskussioner med staten för att till exempel undanröja hinder och regler som motverkar utvecklingen. Lokalbehov Nuläge Då volymen ökar blir det fler medarbetare och fler bilar. Behov finns då av nya större lokaler samt utökat antal parkeringsplatser. Ökningarna kan komma relativt snabbt i ett enskilt område vilket skedde för hemtjänst Öster Enheten finns i lokaler på Högalid som inte är ändamålsenliga och inte uppfyller krav på en god arbetsmiljö. Möjligheter finns att flytta verksamheten till avdelning 6 på Högalid. Centrums hemtjänst finns i lokaler på äldreboendet Ehrenborg, centralt i Hässleholm. Enheten använder b.la tre lägenheter för grupplokal och kontor. Sedan flera år har Tekniska förvaltningen fått ett behov från omsorgsförvaltningen att hitta nya lokaler för att frigöra lägenheterna. Vid årsskiftet presenterade Hässleholms Kommuns lokalstrateg ett nytt förslag på lokal som skulle kunna innebära att Öster och Centrums hemtjänster kan flytta samman i en gemensam central lokal i centrum. Östers flytt till avdelning 6 på Högalid skjuts upp tills möjligheten att flytta till centrala lokaler tillsammans med Centrum är utredd.

17 15 (57) Vittsjö hemtjänst har sedan flera år varit den enskilt största hemtjänstenheten med många medarbetare. Hösten 2018 ökade volymen åter. För att säkerställa ett närvarande ledarskap delades enheten upp i två resultatenheter i mars 2019, Vittsjö och Bjärnum. Båda enheterna finns kvar i Vittsjö. Det är ett brådskande behov av lokaler i Bjärnum för enheten. Behov av ytterligare parkeringar för tjänstebilar på enheterna i Tyringe är inlämnat till Tekniska förvaltningen sedan drygt två år. I dagsläget parkerar man bilarna längs med intill liggande vägar och i vändplats vid Hemgården. Lokalbehov inom 1-5 år Hemtjänstenheterna Väster 1 och Väster 2 finns i dag i lokaler på Bokebergsgården. Fastighetsägaren Hässlehem planerar för att bygga på fler våningar på befintlig lokal samt intill liggande nybyggnation. I dagsläget finns inte plats att inrymma legitimerad personal som arbetar på enheten i samma lokaler. I detaljplanen finns även planering för ytterligare byggnation av flerbostadshus i det geografiska området för enheterna. Den demografiska utvecklingen tillsammans med en ökad andel hyresfastigheter kommer att innebära att man växer ur nuvarande lokaler. Parkeringsplatser är i dagsläget ett problem för enheterna på Väster och problemet kommer att bli större med ökad volym. Hemtjänstenheten i Sösdala finns i lokaler på äldreboendet Björkhaga. Med ökad volym kommer det att uppstå ett behov av större lokaler. Särskilt boende Historik Mellan åren minskades antal platser i särskilt boende med 123 platser i egen regi. Omsorgsförvaltningens bedömning har varit att ökad efterfrågan på hemtjänst har bidragit till ett minskat behov av särskilt boende. Sedan 2013 har Hässleholms kommun använt sig av Kostnad per brukare (KPB) för att kunna analysera kostnader och verksamhetsstatistik, vilket har visat att kostnaderna för en särskilt boendeplats i Hässleholm jfr med övriga deltagande kommuner har legat under genomsnittet mellan åren Resultatet för 2018 kommer att bli klart under hösten. Beläggningsgraden i särskilt boende har mellan i snitt legat på 97%. Balansen mellan fördelning av platser avseende somatik- och demensplatser har under åren varierat. I november 2012 skedde en ändring i Socialtjänstlagen avseende Rätten att få åldras tillsammans som innebar en rättighet att sammanbo även då enbart den ena parten beviljas bistånd i form av särskilt boende omvandlades 22 platser som tidigare använts som korttids- och växelvårdsplatser till demensplatser. Nuläge Verksamhetsområdet har idag totalt 464 belagda platser. Av dessa är 259 somatiska platser och 205 demensplatser. Utöver dessa finns 8 s.k. parboendeplatser som är kopplade till somatiska platser. Likaså finns 6 oanvända platser på Högalid plan 1, i väntan på beslut avseende framtida användningsområde. För 2018 (inkl. tillfälliga korttidsplatser på b.la Högalid) så är beläggningsgraden 98,2%. Då är antalet platser beräknat på platser exklusive parboende. Omsättning av platser i särskilt boende

18 16 (57) har varierat under åren, och ligger för 2018 på 39%. Det innebär att av ca 180 personer avflyttar varje år och lika många personer erhåller plats inom särskild boendeform. Framtiden Prognos avseende framtida behov av platser visar på platser per år fram till 2024, för att sedan öka till platser per år mellan åren Kostnadsberäkningar avseende framtida behov av särskild boendeform är höga både avseende drift och investeringar, vilket måste tas i noga beaktande. Figur 3 Prognosticerat utökat behov av särskilda boende platser per år inom äldreomsorgen från Omvärldsspaning, trender, digitalisering etc. inkl. konsekvensanalys Särskilt boendeenheterna behöver utrustas med förutsättningar, så att nya system kan byggas in och med hjälp av dessa dels stärka den enskildes självbestämmande men också skapa förutsättningar för ett optimalt resursutnyttjande. Detta anses vara nödvändigt, inte minst med tanke på framtida rekryteringsbehov och kompetensförsörjning som är den enskilt största utmaningen. Succesiv investering i s.k. hotellås görs, målet är att samtliga lägenheter ska vara utrustade med funktionen. Vidare behövs satsning på fler elcyklar, digitala spel och annan teknik som direkt kommer brukare till glädje. Projekt avseende Tena Identify finns på tre enheter, där kartläggning av inkontinens via sensor i inkontinenshjälpmedel bidrar till en högre livskvalitet nattetid för äldre. Önskemålet är att implementera detta på samtliga enheter, vilket kräver att tjänsten upphandlas och att medel avsätts för ändamålet. Samtliga enheter i särskilt boende kommer under 2019 att implementera arbetet med digitala signeringslistor, en förenkling och kvalitetshöjning. Utbyggnaden av trådlösa nätverk på boendena måste slutföras för att möjliggöra användande av olika former av välfärdsteknik. Ett nytt larmsystem, som förutsätter att en installation av trådlöst nätverk finns, ger möjligheter till att knyta samman de olika verksamheterna i ett systemkluster. Då kommer möjligheter att finnas för användande av gemensam data, och verktyg inom alla verksamheter såsom mobiltelefoner för dokumentation, signering och dörröppningar etc. vilket

19 17 (57) också loggas. Då personalen också får förbättrade hjälpmedel för delegeringsutbildningar/tester samt tekniska verktyg för stimulans och välmåendehöjande aktiviteter så skapas en plattform för att möta de framtida krav som den demografiska utvecklingen ställer. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit fram en rekommendation kring Kvalitet i särskilt boende, för att stödja kommunernas arbete med särskild inriktning på ökad kvalitet nattetid. Rekommendationen i sin helhet antogs av Kommunstyrelsen i Hässleholm våren Följande punkter omfattas: Koll på läget Planera utifrån individens behov Ta fram en strategi för att utveckla digitaliseringens möjligheter Ledarskap Arbetet har pågått i varierande omfattning kring de olika delarna. Dag- och nattpersonal har numera gemensamma arbetsplatsträffar, vilket ökar förutsättningar för helhetssyn kring brukaren. Ännu har förvaltningen inte implementerat Individens behov i centrum (IBIC) fullt ut. Därför behöver stor vikt läggas vid den enskilde brukarens genomförandeplan, kvalitet och uppföljning. En nyligen framtagen riktlinje kring Social dokumentation förbättrar möjligheterna att säkerställa processen. Avseende digitaliseringens möjligheter så är verksamhetsområdet på god väg in i framtiden, om de yttre förutsättningarna är på plats. Ledarskap i vård- och omsorgsarbete är ett mångfacetterat uppdrag. Förutsättningarna förbättras efterhand som antalet underställda medarbetare minskar, och enhetschef i beredskap gör det möjligt för chefer att återhämta sig utanför kontorstid. Förvaltningen upphandlade, efter beslut i Omsorgsnämnden 2018, Ung Omsorg. Uppdraget påbörjades i juni månad, och har snart pågått ett år. Företaget rekryterar ungdomar som är i skolåldern som får till uppgift att under helger och lov på olika vis vara med och höja livskvaliteten för äldre inom särskilt boende. Det kan handla om social samvaro i olika former, baka, promenera eller spela spel. Förhoppningsvis blir detta även en kanal som väcker intresse för utbildning/arbete inom vård- och omsorg. Förändringar i verksamheten inför nästkommande år och 2 kommande år Kommunfullmäktige fattade beslut kring om- och tillbyggnad av Ekegården. Projekteringsfasen är snart avslutad, och arbetet beräknas vara färdigställt under 2020 för att driftstart ska kunna bli Förutsättningen är dock att Kommunfullmäktige slutgiltigt fattar beslut i kostnadsfrågan. Omsorgsnämnden fattade 2017 beslut om successiv avveckling av avdelning 6 på Högalid. Arbete pågår med att, utifrån behov, utreda framtida användningsområde. En möjlig tanke vore att permanenta användandet av korttidsplatser på avd. 6, och sammanföra driften med befintlig korttidsverksamhet vilket väl överensstämmer med prognos/behov av korttidsplatser inom omsorgsnämndens verksamhet.

20 18 (57) Kyld mat till personer som har hemtjänst kommer även att påverka verksamhetsområdet. Den besparing som kostenheten förväntas verkställa berör även särskilt boende, då nya arbetssätt måste implementeras och verksamhetens förutsättningar ändras. Då allt fler blir äldre och de som beviljas plats i särskilt boende också i större omfattning har komplexa behov, kommer det att utmana verksamheten på flera plan. Dels krävs en förstärkt kompetensnivå avseende vård- och omsorgsinsatser och dels behöver vikten av teamarbete och samverkan mellan de olika yrkesprofessionerna stärkas. Samarbete mellan olika vårdgivare kommer också vara en stor del och påverka utfallet kring kvalitet på vården och omsorgen. I samband med kompetensutmaningen pågår nu projektet Heltid som möjlighet vars syfte är att höja den genomsnittliga sysselsättningsgraden och bättre nyttja redan befintlig personal. Bakgrund är den överenskommelse som tecknats mellan SKL och Kommunal Ett genomförande kräver dock dels fungerande verksamhetssystem men också en utökad organisation kring bemanning och planering som behöver specificeras utifrån tillkommande kostnader. I skrivelsen Framtidens äldreomsorg - en nationell kvalitetsplan (2017/18:280) ger regeringen sin syn på äldreomsorgen i Sverige och anger vilka områden som bör prioriteras. Där ges stöd för utveckling av vård- och omsorg för äldre och hur den med god kvalitet ska byggas på bästa tillgängliga kunskap med jämställdhet och jämlikhet som grund. Utmaningarna är många. Fokusområden handlar bland annat om den demografiska och tekniska utvecklingen, ökat antal äldre med demenssjukdom och den stora rekryteringsutmaningen. Alltså i överensstämmelse med verksamhetens egen omvärldsanalys. Lokalbehov I nuläget inväntar vi först och främst den tänkta om- och tillbyggnaden av Ekegården. På längre sikt ses även behov av ytterligare en enhet, utifrån den demografiska utvecklingen. Nyckeltal Kvalitetsnyckeltal avseende den nationella brukarundersökningen visar på att vi ligger över rikets värde i snitt under Under 2018 förbättrades det sammanlagda resultatet med 4 procentenheter. Bemanningstalet i särskilt boende är 0,58 budgeterad årsarbetare per plats på somatisk avdelning och 0,68 budgeterad årsarbetare per plats på demensavdelning års kostnad per dygn i särskilt boende i Hässleholm var kr. Mediantid för vistelse i särskilt boende för personer har ökat med 166 st sedan Under 2018 var mediantiden dygn. 9 Beläggningsgraden ligger för 2018 på 98,2%. Det är en förbättring med 0,5% jfr med Se vidare fördjupning under rubriken Kvalitetsmått. 8 beräknat vid flytt/dödsfall, antal dagar 9 Källa: Palliativa registret.

21 19 (57) Funktionsnedsättning stöd och service Verksamheten utför beviljade insatser enlig LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) och SoL (Socialtjänstlagen) till personer med funktionsnedsättningar i form av Bostad med särskild service LSS vuxna (gruppboende, serviceboende, annan särskilt anpassad bostad) Dagligverksamhet enligt LSS och Dagverksamhet enligt SoL Insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning såsom bostad med särskild service, boendestöd, ledsagning och kontaktperson. Öppet stöd 24 timmar/dygn, Stöttecenter samt en träffpunkt. Personlig assistans, ledsagning, kontaktpersoner och avlösarservice till vuxna enligt LSS samt personlig assistans SFB till barn och vuxna. Insatser till barn och ungdomar i form av, ledsagning, kontaktperson, avlösarservice, stödfamilj, korttidstillsyn och korttidsvistelse samt boende enligt LSS. Fritidsverksamhet Verksamhetsområdets ledning består av 1 verksamhetschef och 17 enhetschefer. Historik Hässleholms kommun har en lång historia avseende stöd och service till personer med funktionsvariationer. Det fanns två stora vårdhem i kommunen samt en särskola med riksintag. Detta har påverkat behovet av bostäder och sysselsättning när vårdhemmen avvecklades i samband med införandet av LSS lagen För att möta avvecklingen av vårdhemmen byggdes 20 gruppbostäder med 5-6 lägenheter i varje. Valet gjordes att bygga både i centrala Hässleholm men även i kransorterna. Från mitten av 90-talet till 2017 byggdes inga nya gruppbostäder i kommunen. Behovet av en utökning har beskrivits under flera år och hösten 2017 stod tre nya gruppbostäder med tillsammans 18 lägenheter klara för inflyttning. Nuläge Området funktionsnedsättning stöd och service (FSS) har sedan en längre tid tillbaka redovisat en årlig volymökning gällande insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och Socialtjänstlagen (SoL) till personer med funktionsnedsättningar. Det största behovet är bostäder och daglig verksamhet/dagverksamhet. Under 2018 gjordes många uppföljningar av beslut avseende insatsen personlig assistans enligt LSS. Detta medförde en stor minskning av antal personer med beslut om personlig assistans beslutade av kommunen. Kommunen kan utifrån behov organisera boende i olika former för vuxna, gruppbostad, servicebostad och annan särskilt anpassad bostad. I dagsläget finns det i kommunens egen regi 132 gruppbostadsplatser fördelade på 24 gruppbostäder belägna både i Hässleholm och i kransorterna. De som får beviljat insatsen bostad med särskild service har oftast önskemål om att bo i Hässleholm vilket har framförts och beaktats i lokalbehovs planering för framtida behov. En konsekvens av detta är att det är svårt att få tomma platser i kransorterna uthyrda.

22 20 (57) Daglig verksamhet har verksamheter som riktar sig till både LSS målgrupp och personer som har rätt till dagverksamhet enligt SoL. Det är ca 300 personer som har beslut om insatsen daglig verksamhet/dagverksamhet. Framtiden Inom perioden slutar ca 80 elever särskolan vilket innebär att 80 personer ska ha daglig verksamhet och på sikt även någon form av boende/boendestöd. Detta påverkar i första hand daglig verksamhet men även behovet av boende och andra stödinsatser. Vid senaste undersökning sommaren 2017 kände Omsorgsförvaltningen till 43 brukare som var beviljade daglig verksamhet enligt LSS och som bodde tillsammans med sin anhöriga, oftast föräldrar. 6 av dessa var över 30 år. Samtliga av brukarna var i behov av någon form av stöd när de flyttar hemifrån. Vilken form av stöd eller vilken form av boende avgör brukarens ansökan och bedömt behov. Allt från egen lägenhet med hemtjänst/ boendestöd eller personlig assistans till serviceboende eller gruppbostad. Vid förfrågan till personalen på daglig verksamheten gjorde de bedömningen att 27 av dessa 43 hade behov av gruppbostad när de ska flytta hemifrån. 12 brukare bedöms ha behov av serviceboende och 3 bedöms kunna bo i eget boende. I september 2017 har förvaltningen öppnat tre nya gruppbostäderna med totalt 18 platser. I april 2018 var 13 av platserna belagda (en brukare har flyttat ut och tre brukare är på väg in). Av de nyinflyttade flyttade 7 av brukarna från sitt föräldrahem till gruppbostaden. 6 av dessa har haft daglig verksamhet sedan innan och samtliga av dessa är mellan 21 och 27 år. Tre brukare flyttade från ett annat boende inom förvaltningen och fyra av brukarna kom från externt köpta platser. Det innebär att det fortfarande finns minst 36 brukare som har daglig verksamhet och som bor tillsammans med sina anhöriga. Nya personer tillkommer varje år. Exakt när dessa vill flytta hemifrån är svårt att förutspå. Verksamheten står inför många utmaningar.inte bara när det gäller bostäder och andra lokaler. De två största utmaningarna är vi möter brukare med mer och mer komplexa funktionsvariationer och möjligheten att rekrytera medarbetare med rätt erfarenhet och utbildning. Att se möjligheter i tekniken är ett framtida måste både avseende kommunikation, planering och utveckling av de insatser som brukarna har rätt till. Genom tekniken kan vi skapa både mer delaktighet och självständighet. Det finns också frågetecken hur de föreslagna förändringarna i LSS lagen kommer att påverka kommunernas verksamheter de kommande åren. Lokalbehov Omsorgsförvaltningen har under ett antal år framfört behov av nybyggnationer av gruppbostäder, servicebostäder samt lokaler till daglig verksamhet. Förvaltningen har under senaste året blivit tilldelade lokaler till daglig verksamhet och en nybyggnation av tre gruppbostäder är gjord. Utöver det pågår planeringen av ytterligare gruppbostäder och särskilt anpassade bostäder samt diskussioner kring serviceboende. I samband med att vi möter mer komplexa funktionsvariatoner ökar kravet på alternativa boendeformer. Inom en snar framtid står det första parhuset klart. Huset är anpassat för två personer med egna personalgrupper. Utifrån det antal elever som slutar skolan och vetskapen om att det finns ett mörkertal som inte ansökt om boende men som har daglig verksamheten kommer det fortsatt att krävas planering

23 21 (57) av nya bostäder för personer med funktionsvariationer. Det är dock svårt att veta vilken typ av boende som kommer att vara mest aktuellt. Resurs Historik Korttid Januari 2016 överfördes ansvaret för korttidsenheterna från verksamhetsområdet särskilt boende till Resurs. Detta skedde i samband med att korttidsenheten Linnegläntan var under etablering för öppning sommaren Diskussioner pågick då mellan Regionen och kommunen om en tätare samverkan runt användandet av korttidsplatser där Regionen förväntades ha ett större inflytande på beläggning av platserna. Syftet var att göra övergången mellan slutenvård och traditionell korttid lättare genom etablering av eftervårdplatser. Samverkansdiskussionerna strandade då det inte gick att hitta lösningar på frågorna kring kostnadsfördelning och biståndsbeslut. Kosten Kostenheterna har 8 tillagningskök, 3 i Hässleholms tätort och resten i lokalorter runt om i kommunen. Dessa är lokaliserade i de särskilda boendena. 4 särskilda boende har inte tillagningskök utan får maten transporterad till sig. Köken är etablerade i samband med att de boendena byggdes och var då dimensionerade till den tidens standarder på kök. Många av köken är i dag i behov för mer omfattande renoveringar pga. allmänt slitage och nya krav från Livsmedelsverket och Arbetsmiljöverket. Renoveringsbehoven är kostnadsberäknade till, lågt räknat, 48 mnkr. Miljö- och stadsbyggnadskontoret ansvarar för kontroll av verksamheten så all hantering är säker. Det innebär att kontroll sker utifrån hantering livsmedel samt att det finns passande lokaler utifrån verksamhet. Brister som påpekas vid kontroller måste åtgärdas vid krav om vite. Köket på Högalid har därför behövt stängas för renoveringar 3 år på rad med ökade kostnader som följd. De rekryteringsproblem som tidigare setts inom vården har nu också etablerat sig i kostverksamheten. Livsmedelsverket beskriver i sin rapport Fakta om offentliga måltider 2018 på det nationella problemet med för få kvalificerade kockar. HSL Från den 1 januari 2018 infördes ändringar i lagen om utskrivningsklara patienter, Lagen om samverkan vid utskrivning. Resultatet av den nya lagstiftningen är att patienten tas ut från sjukhus tidigare och målsättningen är att genomsnittligt antal dagar efter utskrivningsklar inte skall överstiga 2,8 dagar. Kommunen har vid sista redovisningen ett genomsnitt på 1,35 dagar. Nytt Hälso- och sjukvårdsavtal har ingått mellan Regionen och Skånes kommuner Syftet med detta avtal är att säkra ett gott och jämlikt omhändertagande för de personer som har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser från både Region Skåne och kommunen och därigenom bidra till ökad trygghet. Avtalet innebär, förutom grundöverenskommelsen, ett gemensamt utvecklingsåtagande med syftet att höja kvaliteten för den enskilde samtidigt som resursanvändningen ska förbättras. Detta utvecklingsåtagande ska stödja den utveckling där en ökande del av sjukvårdsinsatserna kan utföras i hemmiljö. Förändringarna ställer större krav till samverkansmöjligheter mellan slutenvård, primärvård och kommun. Parterna upplever stor grad av samsyn om vilka områden som skall prioriteras och har funnit goda samarbetsformer.

24 22 (57) Den kommunala hälso- och sjukvården omfattar legitimerade sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster och har ansvar för vård upp till denna legitimerade nivå. I organisationen finns också specialistundersköterskor, rehab assistenter, dietist, demenssjuksköterska, psykiatrisamordnare och distriktsköterska i förebyggande uppsökande arbete. Från är sjuksköterskeenheterna uppdelad i två geografiska områden med omvårdnadsansvar i särskilt och ordinärt boende, ett område som arbetar övergripande (b.la kväll/natt) och ett mot FSS. Från att tidigare varit två enhetschefer, har det under året blivit fyra enhetschefer varav en också har funktion som psykiatrisamordnare. Omorganisationen ger en bättre resursfördelning, minskad sårbarhet vid frånvaro och en jämnare arbetsbelastning för den enskilde medarbetaren. Man har också utarbetat en ny modell för att organisera bemanningen under semesterperioden för att kunna ge patientsäker vård även om bemanningen är lägre. Antal sjuksköterskor riktade mot FSS verksamheten har ökat från till idag 7 medarbetare för att möta lagstiftningens krav om lika hälso- och sjukvård till alla kommunens invånare. Antal sjuksköterskor på kväll och helg har också utökats för att kunna ta till vara uppdragen på jourtid. Resursfördelningsmodell Under 2018 genomfördes ett utvecklings- och jämförelseprojekt inom den kommunala hälsooch sjukvården tillsammans med en extern part och sex andra kommuner. Målsättningen med projektet var och är att skapa en heltäckande uppföljningsmodell för HSL-insatser, ge input till resursfördelning samt underlag för bedömning av framtida behov. Under hösten genomfördes mätningar kring patienter med insats från kommunens hälso- och sjukvårdsorganisation. Sammanställningen för Hässleholms kommun visade på en stor andel patienter i förhållande till befolkning samt något lägre vårdtyngd i jämförelse med övriga deltagande kommuner. Olika intressanta detaljer i mätningen kopplat till de olika yrkesgrupperna inom området har framkommit, som kommer att utgöra ett viktigt fundament i framtagandet av en resursfördelningsmodell för hälso- och sjukvårds verksamheten inom omsorgsförvaltningen. Arbetet kommer att fortsätta under hösten 2019 med ny mätning och nya analyser, fler kommuner kommer också att delta vilket förbättrar jämförelsebasen.

25 23 (57) Nuläge Korttid Det finns totalt 46 korttidsplatser fördelat på 30 platser på Lyckåsa, varav 13 är växelvårdsplatser, och 16 platser på Linnegläntan. För närvarande är det 31 personer som har verkställda beslut på växelvård och det används 15 platser för detta ändamål. Antal inskrivningar 2018 var 679. Kosten Köken tillagar lunch och kvällsmat utifrån individens behov. Avdelningspersonalen tillagar frukost samt mellanmål. Idag samordnar köken inköp av specerivaror avdelningen och skickar ut dem utifrån beställning. Livsmedelsbudgeten har fördelats mellan kostenheten och särskilt boende. Detta gör det möjligt att följa upp kökens tillagningskostnader och avdelningens inköp av livsmedel. Kostenheten har under de sista åren utvecklat produktions- och kvalitets system för mat och måltider i kostdataprogrammet Matilda. Detta gör att vi nu kan följa upp kökens tillagningskostnader och avdelningens inköp av livsmedel. HSL Den tidigare hemgången som är etablerad med den nya lagen om Samverkan vid utskrivning leder till att många patienter inte har hunnit återhämtat sig efter sjukdom och är mer vårdkrävande. I tillägg är det svårare att bedöma vilka vårdbehov patienten kommer att ha på sikt. Utöver detta har antal inskrivna patienter i hemsjukvården ökat och patientvården har blivit mer komplex då patienterna oftast har många diagnoser och är väldigt svårt sjuka. Förutom att detta är personalkrävande ökar det efterfrågan av hjälpmedel och medicinsktekniskt förbrukningsmaterial. Från och med 2019 kommer socialstyrelsen kräva in åtgärdsregistrering av sjukvårdsinsatser, KVÅ, av kommunerna. För att möta socialstyrelsens krav har det arbetats fram en ny journalstryktur med koppling av åtgärder samt utbildning av personal. Bemanning inom sjuksköterskeenheterna har stabiliserats och det är sökande till lediga tjänster. Detta har gjort att man inte har använt bemanningsföretag i verksamheten sedan maj Det är dock ett relativt stort utbyte av anställda, både på grund av naturliga avgångar men också för att arbetsgivarna konkurrerar om en knapp resurs. Inom rehab enheten märker man speciellt av bristen på leg. Fysioterapeuter där flera tjänster är vakanta och man står utan sökande till utannonserade tjänster. Framtiden Korttid Vårdtyngd på korttidsenheterna och omsättning i belägget har ökat. Modeller för att bemanna med utgångspunkt i behov behöver ses över för att kunna ge god vård och ta till vara en god arbetsmiljö. Kosten Beslutet om att lägga över produktionen av mat till matdistributionen till extern leverantör innebär ett inkomstbortfall för kostenheterna på 5,2 mkr netto. Produktionsbortfallet av mat i samband med detta är 16% medan besparingskravet motsvarar 25% av personalkostnaderna. Detta

26 24 (57) ställer extra stora krav till att finna områden som kan ge betydande effektiviseringar. Förslagen man tittar på berör också arbetssättet hos de särskilda boendena och en risk och konsekvensanalys behöver utarbetas. Socialstyrelsens föreskrift 10 beskriver att verksamheten skall ha rutiner för att förebygga, upptäcka och behandla undernäring och samtidigt rekommenderar Livsmedelsverket en individanpassad måltidshållning med innehåll som är anpassat till näringsbehoven hos våra äldre. För att kunna följa lagar och föreskrifter och samtidigt arbeta mot undernäring krävs rätt förutsättningar och vi behöver framförallt använda rätt kompetens till rätt uppgifter, där man lägger resurser och kostnader på det som ger de bästa och mest hälso- och kostnadseffektiva resultaten. Med Livsmedelsverkets nya rekommendationer krävs en förändring i kostutbudet till mindre energi- och näringstäta måltider. Med det kommer ökade krav på frukost och mellanmål. Dessa ska vara kvalitetssäkrade med adekvat näringsinnehåll samtidigt som en stor valfrihet bör finnas. Detta innebär att omsorgspersonalen måste få tid att tillreda och förbereda dessa måltider (frukost och minst fyra mellanmål per dag). Kompetens måste finnas till att uppfylla kvalitetskraven samt att adekvata livsmedel beställas och finnas tillgängliga för att kunna komponera de olika mellanmålen. Ett stort utbud krävs för att tillgodose valmöjligheten och personalen måste också veta att det de beställer ligger inom livsmedelsavtalen. HSL En ökande äldrebefolkning som lever längre ger ökade volymer också inom hälso- och sjukvården. Faktorer som bättre medicinsk diagnostik och behandlingsmetoder, mer högspecialiserad slutenvård med vårdförskjutning till öppenvården och kommunal sjukvård, ökat behov för mer sjukvård sent i livet och förväntning om att mer avancerad sjukvård skall kunna utföras i hemmet ökar volymer ytterligare. Storleken på volymökningarna är svår att förutsäga men bedöms vara större än det mått man använder för budgetering idag. Regionens förmåga att hålla sina uppsatta mål med antal slutenvårdsplatser har visat sig svår att upprätthålla. Patienterna finns ändå i systemet och finns istället i sina egna sängar när inte sjukhussängar finns att tillgå. Verksamheterna märker detta i form av ökat antal vårdtagare och större vårdtyngd. Statliga kvalitetskrav på vården, dokumentationen, kvalitetsregister och krav om rapportering kräver mer administrativa resurser till sitt förfogande. Mycket av arbetet ställer krav på de legitimerade yrkesutövarna som får lägga mindre tid till det direkta och indirekta patientarbetet. Idag räknar vi att endas 20% av de legitimerades arbetstid läggs på det direkta patientmötet. Framtida ökade volymer kan inte enbart kompenseras med ökade ekonomiska resurser. Även om det skulle finnas pengar att anställa fler medarbetare för finns inte personer med riktig kompentens att tillgå. Ökade satsningar på att utveckla egenvård och förebyggande hälsofrämjande arbete behövs tillsammans med investeringar i välfärdsteknologi och e-hälsa för att klara det kommunala uppdraget. Verksamheten behöver också utveckla kvaliteten i sjukvården och omvårdnaden så riktiga insatser sätts in för att upprätthålla patientens funktioner och motverka ökad vårdtyngd. Som ett led i detta skall de nationella riktlinjer för blåsdysfunktion, demens, 10 SOSFS 2014:10

27 25 (57) strukturerad uppföljning stroke, och uppföljning av diabetes (fot problematik) behöver implementeras inom verksamheten. Bemanningssituationen vill också framöver vara en utmaning. Samtidigt ser man att satsningen på ökad lön, fokus på professionsinnehåll och omvårdnadsansvar och organisering i kollega grupper, som är gjord i Hässleholm har förbättrat bemanningssituationen. Arbetsmarknaden för dessa yrkesgrupper är mycket god med stor konkurrens mellan arbetsgivarna. De stora högskolesätena rapporterar att man inte klarar öka antalet utexaminerade sjuksköterskor till trots för den statliga satsningen på ökade utbildningsplatser. Detta beror på stora avhopp från utbildningarna vilket leder till att antalet utexaminerade inte täcker upp för kommande pensionsavgångar. Samtidigt blir det allt svårare för övriga verksamheter att rekrytera kvalificerad omvårdnadspersonal vilket ökar kravet på de legitimerade yrkesgrupperna. Omvärldsspaning, trender, digitalisering etc. inkl. konsekvensanalys Korttid Arbetet med välfärdsteknologi fortsätter, exempelvis tillsyn med kameror är på gång. Kan ge samma trygghet men mindre störningsmoment. Införande av digital signering bör ge ökad säkerhet vid läkemedelshantering. Rekrytering av personal med rätt kompetens blir allt svårare. Resultatet blir ökad risk för fel och minskad vårdkvalitet. Kosten Omsorgsnämnden har 8 tillagningskök med varierande tillagningsvolymer. Barn- och utbildningsnämnden har 49 tillagningskök samt 21 mottagningskök 11. Kommunens kostverksamheter har varit föremål för flera utredningar sedan 2003 och de senaste genomfördes Renoveringsbehoven är stora i 6 av Omsorgsförvaltningens kök och fastighetsavdelningen har tidigare uppskattat investeringskostnaderna till omkring 7-8 mkr per kök, totalt 48 mkr, men fastighetsförvaltningen anser nu att detta är alldeles för lågt räknat. För att få maximal effektivitet i produktionen finns idag modern utrustning och metoder för ändamålet som idag inte används i kommunen. Flera utredningar visar att det finns en stor outnyttjad potential till effektivisering genom att se över den samlade matproduktionen i kommunen. HSL Beslutet om införandet av LOV omfattar också den kommunala sjukvården för brukare som väljer annan utförare. Lokalbehov Korttid Linnegläntans korttidsboende är lokaliserat i en tidigare vårdavdelning från 80-talet på sjukhusområdet. Enheter har 16 platser i en samlad avdelning bestående av 3, 2 sängsrum och 4 enkelrum. Flera av rummen delar toalett och de finns 2 duschar. Enheten fyller inte dagens krav till inredning av denna typ av särskild boendeform, kan inte i tillräcklig grad skärma patienter med 11 Från Kostutredningen 2017

28 26 (57) behov för detta och har med flerbäddsrum svårigheter att upprätthålla god hygien och smittskydd. Hyreskontraktet löper ut 2021 och måste sägas upp eller förnyas senast augusti 2020 och kommunen behöver ta ställning till om mer ändamålsenliga lokaler skall framskaffas. Kosten Förvaltningens kök är i behov av renoveringar och är i utgångspunkten inte anpassade för moderna och kostnadseffektiva produktionsmetoder. Förvaltningen av lokaler och utrustning är fördelat på Tekniska kontoret sam ansvarar för maskiner och Hässlehem som ansvarar för lokaler. Denna lösning gör att det är att vi har en svår arbetat situation med otydliga riktlinjer, det är svårt att få problem åtgärdade. Tekniska kontoret har idag en budget för köken på 750 tkr, var ca 350 är underhåll. Omsorgsförvaltningen går själv in och täcker kostnader vid akuta investeringar. HSL I kombination med ökade volymer avseende behov av rehab insatser och stora rekryteringssvårigheter är rehabiliteringsverksamheten i behov av lokaler där alla arbetsterapeuter, fysioterapeuter och rehab assistenter kan samlokaliseras. Detta skulle avgjort medföra ökade samordningsvinster där patientens behov, oaktat boendeort i kommunen, blir tillgodosedda. Vid utökning av antal omvårdnadspersonal och enhetschefer ute i verksamheterna ökar deras behov för lokaler. Detta medför att de legitimerade grupperna ofta måste ge från sig sina kontor och finna andra lösningar. Så här långt har detta låtit sig göra men då behovet också ökar för legitimerad personal ute i kommunen finns det inte längre möjlighet att lösa lokalfrågan på detta sätt. Vi ser nu att sjuksköterskor ibland annat områdena Centrum, Öster, Vinslöv och Vittsjö/Bjärnum har eller snart kommer att få akuta lokalbehov. Hjälpmedelsverksamheten flyttade till nya lokaler för ett drygt år sedan Lokalerna planerades från tidigt 2015 och tog utgångspunkt i de hjälpmedelsvolymer som gällde då. Volymerna har sedan då ökat med 40% och lokalerna är därför redan för små för verksamheten. Myndighetsenheten Historik Verksamhetens omfattning Myndighetsenhetens verksamhet omfattar myndighetsutövning enligt socialtjänstlagen och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och anhörigstöd. Här ingår också boendesamordning inom interna och köpta boenden. Det är främst SoL, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och förvaltningslagen (FL), som anger ramarna för handläggarnas och utförarnas agerande. Syftet med reglerna är att individens rätt ska tillvaratas. Utgångspunkten är att det inte är ett jämlikt möte mellan individen och verksamheten eftersom individen befinner sig i en beroendeställning. Ett professionellt bemötande kännetecknas av respekt, ödmjukhet och empati för att skapa och upprätthålla en förtroendefull relation med individen. Det handlar också om att vara saklig och att uttrycka sig tydligt så att individen kan förstå.

29 27 (57) I 1 kap. 1 Socialtjänstlagen (SoL) framgår att socialtjänstens övergripande mål är att främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor samt aktiva deltagande i samhällslivet. Vidare framgår av bestämmelsen att socialtjänsten ska inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser samt att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet. Rätten till bistånd enligt SoL I 4 kap. 1 SoL regleras rätten till bistånd för försörjning och livsföring i övrigt, när den enskilde inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt. Begreppet livsföring i övrigt är inte närmare preciserat i lagen. Rätten till bistånd är direkt knuten till behov som inte kan tillgodoses på annat sätt. Biståndet ska tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå och utformas så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Äldre personer Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund). Omsorgsnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra 12. Omsorgsnämnden ska verka för att äldre får goda bostäder och ska ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. Den äldre personen ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lätt åtkomlig service ska ges. 13 Personer med funktionsnedsättning Omsorgsnämnden ska verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. 14 Omsorgsnämnden ska medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd. Kommunen ska inrätta bostäder med särskild service för dem som till följd av sådana svårigheter som avses i första stycket behöver ett sådant boende. 15 LSS ger möjlighet att leva som andra LSS är jämfört med SoL konstruerad som en utpräglad rättighetslag. Den innebär inte någon inskränkning i de rättigheter som den enskilde kan ha enligt någon annan lag. 16 Den utgör ett 12 5 kap. 4 SoL 13 5 kap. 5 SoL 14 5 kap. 7 första stycket SoL 15 5 kap. 7 andra och tredje stycket SoL 16 4 LSS

30 28 (57) komplement till SoL och andra lagar. 17 Den verksamhet som bedrivs med stöd av LSS ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som omfattas av lagen. Målet ska vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. 18 Den enskilde ska genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna ska vara varaktiga och samordnade. De ska anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv. 19 Stöd till anhöriga Bestämmelsen i 5 kap. 10 SoL omfattar socialtjänstens hela verksamhet. Att stödja den som vårdar eller stödjer en närstående innebär att utforma insatser som passar både den anhöriga eller annan person och den närstående. 20 En person kan inte grunda en rätt att få stöd direkt på den bestämmelsen. Men både den närstående som får vård eller stöd av en anhörig respektive den anhörige som vårdar eller stödjer en närstående kan ha rätt till insatser enligt 4 kap. 1 SoL. 21 Anhöriga kan behöva stöd från socialtjänsten på olika sätt. Stödet kan vara direkt, i form av insatser riktade till den anhörige, eller indirekt i form av insatser riktade till den närstående som han eller hon vårdar eller stödjer. När insatsens syfte är att både tillgodose den närståendes behov av vård och omsorg och samtidigt underlätta för anhöriga är det fråga om ett indirekt anhörigstöd. Exempel på sådana insatser är olika former av avlösning eller korttidsvistelse enligt 4 kap. 1 SoL eller 9 5 och 6 LSS. En insats enligt LSS kan däremot endast vara ett indirekt stöd. Om det vid utredning enligt LSS uppmärksammas att anhöriga har behov av annat stöd än det som ryms inom ramen för LSS behöver information ges om att en ansökan kan göras enligt SoL. Den anhörige har rätt att ansöka om insatser för egen del enligt 4 kap. 1 SoL. En sådan ansökan handläggs och dokumenteras på samma sätt som vilken annan ansökan om bistånd som helst. Oavsett om det är fråga om ett indirekt eller direkt stöd till den anhörige är det angeläget att stödet utformas på ett sådant sätt att den anhöriges behov av stöd tillgodoses. Nuläge Ekonomi Av Myndighetens budget år 2019, 113 mkr, utgör för närvarande 95 mkr, 84% beräknade nettokostnader för köp av verksamhet från privata utförare och 18 mkr, 16% kostnader för myndighetsutövning och anhörigstöd. För 2019 finns ett beräknat behov av köp från privata utförare med 108 boendeplatser, 55 särskilt boende, 41 boende psyk och 12 LSS boende. Därtill kommer 5 korttidsplatser och diverse övriga insatser med låg budgetvolym. 17 se prop. 1992/93:159 s. 170 f 18 5 LSS 19 7 andra stycket LSS 20 prop. 2008/09:82 s. 12 f. 21 Se prop. 2008/09:82 s. 38

31 29 (57) Myndighetsenheten har de senaste åren fått ett årligt tillskott motsvarande 2 biståndshandläggare dels för att minska antal ärenden per handläggare som legat på en hög nivå och dels för att kompensera på ökningen av antal ärenden pga. befolknings- och åldersstruktur. Detta har också visat sig medföra konsekvenser i minskade kostnader i enskilda ärenden. Vårdplaneringar via Skype Myndighetsenheten genomför vårdplaneringar tillsammans med sjukhuset eller kommunens korttidsboende (Lyckåsa, Linnégläntan) via Skype när det finns möjlighet. Individens behov i centrum (IBIC). Myndighetsenheten har infört verksamhetssystemet Lifecare och i samband med detta införande av dokumentationsmetoden individens behov i centrum (IBIC). Statistik Antal ej verkställda beslut om särskilt boende (säbo) ökar (37 st 2016) (40 st 2017) 52 personer 2018 per 31 december. 19 av de 52 personerna vistades på korttidsplats i väntan på särskilt boende. Antal köpta platser inom äldreomsorg ökade från 58 år 2017 till 59 år 2018 per 31 december. Väntetid från fattat beslut till första erbjudande om boende (64 dagar 2016), (52 dagar 2017), 42 dagar 2018 per den 31december Antal vårdplaneringar på sjukhus Framtiden (LSS) Omvärldsspaning, trender, digitalisering etc. inkl. konsekvensanalys. Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen I betänkandet Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen föreslår LSS-utredningen en ny lag: lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning. Lagen ska även i framtiden förkortas LSS. Utredningen har utrett LSS och assistansersättningen. Den har haft två huvudsyften: 1. Statens kostnader för personlig assistans får inte blir högre än de är i dag. 2. Insatserna inom LSS ska bli bättre anpassade för dem som behöver insatserna. Utredningen har utrett delar av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Den har också utrett assistansersättningen, som hör till socialförsäkringsbalken.

32 30 (57) Utredningen föreslår tre nya LSS-insatser Personlig service och boendestöd. Personligt stöd till barn. Förebyggande pedagogiskt stöd. Utredningen föreslår bland annat också: att staten ska ha hela ansvaret för insatsen personlig assistans att personlig assistans ersätts med andra insatser för barn under 16 år att ledsagarservice ska bli en del av insatsen personlig service och boendestöd att samma tre grupper som ingår i LSS så kallade personkrets ska finnas kvar Framtiden (SoL) Förenklad biståndsbedömning 4 kap. 2 a socialtjänstlagen (2001:453) Socialnämnden får utan föregående behovsprövning erbjuda hemtjänst till äldre personer. Ett sådant erbjudande förutsätter att den äldre personen har informerats om: 1. i vilken utsträckning och på vilket sätt han eller hon kan påverka utförandet av insatserna, 2. på vilket sätt kommunen följer upp insatserna, och 3. rätten att alltid kunna ansöka om bistånd enligt 1. Kommunen ska följa upp insatserna med utgångspunkt i kommunens riktlinjer, insatsernas kvalitet enligt 3 kap. 3 och värdegrunden i 5 kap. 4. Att införa förenklad bistånds bedömning enligt 4 kap 2 när det gäller Trygghetslarm och möjlighet att ansöka via E-tjänst. Biståndsbedömt trygghetsboende tillståndspliktigt från 2 april Vad är biståndsbedömt trygghetsboende? Det är en särskild boendeform för äldre människor som kommunen får inrätta. Målgruppen är äldre som framför allt behöver stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service men också har behov av att bryta oönskad isolering. Kommunerna ska kunna inrätta en särskild boendeform anpassad och utformad för äldre som kanske egentligen främst behöver hemtjänst, men där den äldre inte upplever att det är tryggt att 22 Proposition, trygghetsboende för äldre

33 31 (57) bo kvar hemma. Den här boendeformen skulle erbjuda den äldre till exempel gemensamma måltider, kulturella aktiviteter och umgänge. Det kan öka tryggheten och tillgodose behovet av gemenskap hos äldre. Barnkonventionen I juni 2018 röstade en majoritet i riksdagen för regeringens förslag att göra FN:s konvention om barnets rättigheter till svensk lag. Beslutet innebär ett förtydligande av att domstolar och rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen. Barnets rättigheter ska beaktas vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn. En inkorporering av barnkonventionen bidrar till att synliggöra barnets rättigheter. Det är ett sätt att skapa en grund för ett mer barnrättsbaserat synsätt i all offentlig verksamhet. Lagen börjar gälla den 1 januari Lokalbehov Myndighetsenheten har i samråd med Tekniska förvaltningen och FSS gått igenom och kommit med förslag om nya kontor på Kanslihusvägen 6. Avdelning Administration och utveckling Verksamhetens omfattning Avdelningen är en stöd- och servicefunktion till brukare, verksamheter, medarbetare, förvaltningsledning och omsorgsnämnd. Verksamheten omfattar de centrala administrativa funktionerna inom omsorgsförvaltningen, förutom medicinskt ansvarig sjuksköterska. Från och med den förste juli har en organisationsförändring genomförts med innebörden att gruppen för system och teknik har brutits loss och gjorts till en egen avdelning. En översiktlig beskrivning av arbetsområden framgår av bilden nedan. Figur 4

34 32 (57) Historik Fram till ingick även den nuvarande avdelningen System och teknik i avdelningen administration och utveckling. Som skäl till beslutet att bryta ut avdelning system och teknik angavs att förvaltningen på så sätt skulle vara bättre rustad att möta de framtida kommande utmaningarna förvaltningen ställs inför kring bland annat digitalisering. Nuläge För närvarande ser avdelningen ut i enlighet med figur 4 ovan. Utvecklingsgruppen har en tjänst vakant av budgetskäl under Det kommer att begränsa möjligheterna för just utvecklingsgruppen att arbeta med utvecklingsprojekt tillsammans med verksamheterna under Avdelningen är involverad i ett antal större projekt utöver det dagliga arbetet. Exempel på sådana projekt är: DigiLitt.kom ett ESF finansierat digitaliseringsprojekt med åtta ytterligare sydsvenska kommuner som deltagare. Syftet är att höja den digitala kompetensen hos förvaltningens medarbetare. Projektet är stort och kommer att pågå i ett knappt år till. Heltid som möjlighet - HR gruppen är involverad i det kommunövergripande arbetet med heltid som möjlighet. Hur arbetet går beskrivs närmare under HR avsnittet nedan. Genomlysning av nämndens brukaravgifter och policys för arbetet med avgiftshanteringen ett större arbete är på väg att slutföras som innebär att förvaltningens riktlinjer, policys och regler för hur brukaravgifter ska faktureras och hanteras har genomförts under året. Ett förslag till uppdateringar kommer att lämnas för beslut till nämnden under våren Omarbetning och omstrukturering av målstruktur och struktur på den interna kontrollen. Avdelningen har haft en central roll i att arbeta om nämndens målstruktur och dess interna kontroll struktur. Förslag har lämnats till nämnden som har beslutat i enlighet med dem. Framtiden Det fortsatta arbetet kring ledningsarbetet med hjälp av analysverktyget qlickview är fortsatt prioriterat. Signaler finns från verksamheten att inte nuvarande upplägg av qlickview inre upplevs som det bästa stödet. Därför kommer avdelningens ekonomigrupp inom kort att starta ett utvecklingsprojekt tillsammans med verksamheten. Avdelningen kommer även att ansvara för en förstudie och möjligen framtagande av en pilot för att undersöka förutsättningarna för ett förvaltningsövergripande rapportverktyg. Under året kommer det att uppstå ett behov av att rekrytera en ny ekonom med anledning av en pensionsavgång. I samband med denna rekrytering kommer även en lösning angående samordnar-skapet inom avgiftsgruppen att behöva tas fram. Detta är en utmaning då det är speciell kompetens som efterfrågas för denna roll. Beträffande kompetens och kompetensförsörjning så är det en av de större utmaningarna i framtiden också för administrativa avdelningen. Det blir allt svårare att hitta rätt kompetens

35 33 (57) inom samtliga av avdelningens personalkategorier samtidigt som behovet av mer specialistkunskaper ökar. Förändringar inför kommande år En översyn kring hur avdelningen bäst organiseras kommer att genomföras. Hur avdelningen i framtiden ska utformas avgörs av en rad faktorer. Den enskilt viktigaste faktorn är hur verksamhetens behov av stöd utvecklas, till vad kommer avdelningens administrativa och utvecklingskompetens bäst till sin rätt. Hur avdelningen i övrigt formas styrs även av ifall ledningsstrukturen för förvaltningen skulle förändras. Ett ständigt analysarbete pågår även kring vilket tekniskt stöd avdelningen behöver och vilka utbildningsinsatser som behövs till det. Lokalbehov Avdelningen har inga särskilt identifierade lokalbehov inför de närmast kommande åren. 5. Ekonomi Demografisk utveckling med befolkningsprognos Nedanstående diagram visar den prognostiserade befolkningsutvecklingen avseende de som är i åldern 85 år eller äldre för de närmaste 20 åren i Hässleholms kommun. Diagrammet visar en stadig ökning under hela perioden. För perioden beräknas antalet personer >85 år öka med drygt personer. Detta är något omsorgsnämnden behöver ta med i sin långsiktiga planering. I de beräkningar som används görs ett antagande om att en genomsnittlig omsorgstagare i åldern >85 år kostar i genomsnitt drygt 200 tkr per person och år för nämndens omsorgsinsatser. Det innebär att för varje 50:e omsorgstagare som tillkommer i denna ålderskategori ökar omsorgsnämndens kostnader för omsorg med cirka 10 mkr. Till detta kan läggas det som bilden underst visar, det vill säga hur försörjningsbördan generellt förändras i riket. Den visar att samtidigt med den utveckling som beskrivs i avsnittet ovan så blir det färre som kan bidra med skatteintäkter i förhållande till hur många som behöver dem. En demografisk utmaning med andra ord. Sverige är ändå relativt gynnat i en europeisk jämförelse tack vare en lång period av relativt höga födelsetal. Den förändrade försörjningsbördan innebär att de tillgängliga resurserna minskar efterhand, något som också syns i Hässleholms kommuns långtidsbudget för de närmast kommande tre åren. I enlighet med den senaste demografiskt framskrivna befolkningsprognosen beräknas Hässleholms kommuns invånare antal öka med personer under perioden , det vill säga att kommunen går från nuvarande invånare till invånare under perioden. Utöver denna prognos finns även en så kallad byggbaserad prognos som prognostiserar att kommunens invånare tal ska gå från invånare till invånare under samma tidsperiod. Den byggbaserade prognosen tar sin utgångspunkt i de byggplaner som finns för den aktuella perioden, det vill säga

36 34 (57) Figur 5 Omsorgsnämnden använder sig i huvudsak av den demografiskt framskrivna prognosen. Uteslutande i planeringsprocesser som rör de närmaste tre åren men även för tidsperioden närmast därefter. I ett tidsperspektiv som avser 5 år eller längre bort är det relevant att i stigande grad beakta den byggbaserade prognosen. Skäl för detta är att planerade byggprojekt ofta tar tid innan de är realiserade och att även när de är det påverkas de befolkningskategorier som kommer i kontakt med omsorgsnämnden i begränsad omfattning av nybyggnation. Försörjningsbörda Hässleholms kommun Försörjningsbördan är ett enkelt demografiskt mått som kan sägas beskriva hur många extra personer en person i yrkesverksam ålder måste försörja förutom sig själv 23. På riksnivå är försörjningsbördan dryga 0,7 extra personer och förväntas öka framöver. För Hässleholms kommuns del är siffran knappt 0,85, klart över rikets genomsnitt vilket innebär att den genomsnittlige yrkesverksamme hässleholmaren måste försörja fler andra än vad den genomsnittlige svensken behöver. Denna kvot beräknas stiga framöver. Samtidigt har antal invånare i ålderskategorin 0-19 år för första gången blivit färre än antalet invånare 65 år eller äldre i Hässleholms kommun. Grafen nedan illustrerar hur försörjningsbördan vänt uppåt från ungefär 2010 och beräknas fortsätta att öka de närmaste 20 åren. Som också visas i grafen så ökar försörjningsbördan för de som är i ålderskategorin >65 år. Med andra ord, färre ska försörja fler via det som är offentligt finansierat och det gäller framförallt äldreomsorgen. 23 ur Statisticons befolkningsprognos demografisk framskrivning

37 35 (57) Figur 6 Figur 7 Källa: SCB - törs vi tro på framtiden? Färre behöver försörja fler.

38 36 (57) Socioekonomisk analys med konsekvensanalys För att försöka bedöma det långsiktiga behovet av omsorg inom delar av LSS och socialpsykiatri kan det antas vara av vikt att studera en populations socioekonomiska status. Med detta menas hur befolkningsstrukturen ser ut avseende utbildningsnivå, arbetslöshet, andel försörjningsstöd. Det är en rimlig tes att ju mer utsatt en befolkning är ju större är risken att det finns behov av socialpsykiatriska insatser och möjligen även ett ökat behov av LSS omsorg främst knutet till LSS lagstiftningens personkrets 3. En redan förhållandevis hög andel inom LSS innebär även det ett fortsatt högt utnyttjande av LSS. Först och främst för att ett LSS beslut är livsvarigt men även att det inte kan uteslutas att det görs olika bedömningar av behov mellan olika kommuner som föranleder en hög andel LSS i en kommun som redan har en hög andel. Nedanstående graf visar att Hässleholms kommuns arbetslöshets tal ligger klart över ett skånskt genomsnitt och även över samtliga kommuners tal. Att arbetslösheten är över genomsnittstalet innebär att befolkningen i Hässleholms kommun är något mer utsatt än den genomsnittlige kommunens invånare. Figur 8 Källa: Kolada Nedanstående bild visar den samlade skattekraften i Hässleholms kommun. Det vill säga hur stark den genomsnittlige Hässleholmarens skattekraft är vilket i sin tur i stort baseras på den genomsnittliga inkomsten. Eftersom den genomsnittliga skattekraften och därmed inkomsten är lägre än genomsnittet är det dels en följd av ovanstående arbetslöshets tal men betyder även sannolikt att utbildningsnivån är lägre i Hässleholms kommun än de kommuner jämförelsen görs mot. Det kan även betyda att relativt många arbeten finns i branscher med lägre löneläge. Oavsett orsaker enligt ovan innebär samtliga orsaker en större socioekonomisk utsatthet än genomsnittet.

39 37 (57) Figur 9 Källa: Kolada Figur 10 Källa: Kolada Ovanstående graf visar att andelen invånare i Hässleholms kommun med beslutade LSS insatser är klart högre än både genomsnittet i Skåne och i riket. Det innebär att andelen invånare med beslutade LSS insatser under lång tid framöver kommer att vara klart över den genomsnittliga nivån.

40 38 (57) Figur 11 Källa: Kolada Ovanstående graf är en naturlig konsekvens av grafen innan den. En relativt hög andel LSS beslut innebär också en relativt hög kostnad för LSS verksamheten. Figur 12 Källa: Kolada Ovanstående graf visar andelen vuxna biståndsmottagare av försörjningsstöd i Hässleholms kommun. En ökning har kunnat konstateras sedan 2015 för att plana ut. Hässleholm ligger på en nivå som motsvarar skånskt snitt och rikets snitt.

41 39 (57) Figur 13 Källa: Kolada Ovanstående graf visar andelen elever i årskurs nio som klarar kunskapskraven i Hässleholms kommun i jämförelse med riket som helhet, skånska kommuner och andra mindre tätorter. Som framgår av bilden så är resultatet i Hässleholms kommun klart sämre än jämförelserna. Ett för lågt utfall på kunskapskraven innebär om inte åtgärder sätts in att ett antal elever riskerar att inte komma vidare i utbildning och därmed få svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Detta blir en socioekonomisk faktor för omsorgsnämnden att ta hänsyn till på sikt eftersom en ökad utslagning, om det blir följden, sannolikt kan komma att belasta nämndens socialpsykiatriska verksamhet. Figur 14 Källa: Kolada Ovanstående graf visar utfallet för behörighet till högskola för Hässleholms elever. Utfallet i gymnasieskolan är bättre än grundskolan, vilket tyder på att de problem som uppstått inom grundskolan är relativt nya och att det därmed finns chans att rätta till innan ett långvarigt utanförskap är etablerat.

42 40 (57) Slutsatser Av den information som ovanstående avsnitt ger för Hässleholms kommun avseende relativt hög arbetslöshet, låg skattekraft, låga resultat i grundskolan, högt LSS utnyttjande och ett genomsnittligt uttag av försörjningsstöd är det rimligt att dra slutsatsen att det även i framtiden kommer att finnas ett behov av LSS insatser över en genomsnittlig nivå. För den del av omsorgsnämndens insatser som lyder under SoL lagstiftningen och som inte avser äldreomsorg finns bland annat det som benämns socialpsykiatriska insatser. Verksamheten tillhör inom nämndens organisation samma verksamhet som LSS verksamheten. Behovet av socialpsykiatriska insatser har ökat under senare år och mot bakgrund av de socioekonomiska faktorer som omnämns ovan finns det skäl att förvänta sig ett fortsatt ökande behov. Det betyder att förvaltningen gör klokt i att fortsätta planera för såväl en ökande LSS verksamhet som en ökande socialpsykiatrisk verksamhet. Nyckeltal med jämförelser över år och med andra kommuner I detta kapitel redovisas relevanta nyckeltal med jämförelser för de tre senaste åren. I förekommande fall görs jämförelser med riket och andra kommuner. För närvarande ingår drygt 90 kommuner i samarbetet med KPB (kostnad per brukare). Hässleholm är en av 8 skånska kommuner som deltar, dessa kommuners nyckeltal jämförs i denna rapport. De nyckeltal som använder KPB som jämförelser använder 2018 års underlag medan de som jämförs ur Kolada använder 2017 år underlag eftersom materialet i Kolada inte finns tillgänglig förrän efter denna rapports färdigställande. Förvaltningsövergripande nyckeltal (verksamhetsmått) Ekonomi, mkr Intäkter (exkl. förvaltningsinterna intäkter) 159,0 148,2 146,2 Kostnader (exkl. förvaltningsinterna kostnader) 1 164, , ,5 Verksamhetens nettokostnader 1 005,3 954,2 926,3 Budgetavvikelse drift 9,2 4,4-33,0 Nettoinvesteringar 3,3 4,8 5,5 Budgetavvikelse investeringar 0,2 0,2 4,4 Nettokostnadsavvikelse Äldreomsorg, andel (%) i.u. -4,5-3,0 LSS, andel (%) i.u. -7,7-8,3 Nettokostnadsavvikelsen visar skillnaden mellan kommunens nettokostnader och rikets genomsnittliga nettokostnad men med Hässleholm kommuns struktur och förutsättningar (referenskostnad). En negativ avvikelse visa ett lägre kostnadsläge än statistiskt förväntat, och i Hässleholms kommun är kostnadsläget lägre både för äldreomsorg och LSS. För både äldreomsorg

43 41 (57) och LSS har avvikelsen minskat från 2016 till 2017, vilket visar att kostnadsutvecklingen varit högre i Hässleholm än riket i övrigt under Kvalitetsmått (Riket inom parentes) Kvalitetsnyckeltal enligt nationell brukarundersökning Kvalitetsnyckeltalen hämtas från en nationell brukarundersökning inom både hemtjänst och särskilt boende. Undersökningen utförs av Socialstyrelsen årligen. Två övergripande mått finns, Hemtjänsten som helhet respektive Särskilt boende i sin helhet. I båda dessa nyckeltal ligger Hässleholms kommun över rikets värde för 2018 och även En jämförelse mellan 2017 och 2018 visar att hemtjänsten minskat något (-1 procentenhet)och att särskilt boende ökat (+4 procentenheter). Värden anger hur stor andel av de svarande som upplever sig som mycket nöjd eller ganska nöjd alternativt alltid eller oftast på respektive indikator. 25 Brukarna om hemtjänsten Hemtjänst i sin helhet 90(88) 91(89) 89(89) Tillräckligt med tid 85(82) 83(82) 84(82) Möjlighet påverka tider 58(60) 59(61) 59(61) Hänsyn till åsikter och önskemål 89(86) 88(87) 88(87) Möjligheter att framföra synpunkter 59(63) 62(64) 59(63) Personalen kommer på avtalad tid 87(84) 86(85) 85(86) Information om tillfälliga förändringar 68(67) 64(68) 65(69) Bemötande 97(97) 96(97) 97(97) Trygghet 87(85) 85(86) 85(85) Brukarna om sitt äldreboende Särskilt boende i sin helhet 87(81) 83(82) 83(83) Trivsamma gemensamma utrymmen 67(64) 67(64) 68(65) Trivsamt utomhus 69(66) 69(66) 68(67) Maten smakar bra 78(74) 79(75) 79(76) Måltidsmiljö 75(68) 72(69) 71(70) Tillräckligt med tid 70(72) 75(73) 73(73) Information om tillfälliga förändringar 52(48) 53(49) 60(49) Möjlighet påverka tider 64(61) 69(61) 68(61) Bemötande från personal 93(93) 96(94) 96(94) Hänsyn till åsikter och önskemål 81(80) 81(80) 83(80) Känner sig trygg på sitt äldreboende 91(88) 88(88) 89(89) Aktiviteter som erbjuds 72(64) 62(64) 70(63) Möjligheter att komma utomhus 61(57) 61(58) 61(58) Besväras av ensamhet 14(18) 31(34) 37(34) Var man vänder sig med synpunkter och klagomål 52(47) 49(47) 47(45) 24 Uppgifterna är hämtade från Kolada. 25 För ytterligare beskrivning av indikatorerna, se

44 42 (57) Förvaltningsövergripande kostnads och volymutveckling Kostnadsutveckling år , 2019 avser budgetvärden En analys av kostnadsutvecklingen har gjorts för att visa på utvecklingen både totalt och inom respektive verksamhetsområde. Genomsnittlig kostnadsökning över tre år är ca 4,2%. Det verksamhetsområde som står för största kostnadsökningen är FSS med en ökning på ca 18 mkr/år i genomsnitt eller årlig ökning ca 6,8%. Nettokostnad respektive år, belopp i mkr Verksamhet/År Hemtjänst Särskilt boende Resurs FSS Myndighet/köpta platser Administration Omsorgsförvaltningen, totalt Förändring respektive år, belopp i mkr Verksamhet/År Hemtjänst Särskilt boende Resurs FSS Myndighet/köpta platser Administration Omsorgsförvaltningen, totalt Förändring respektive år, procent mot föregående år Verksamhet/År Hemtjänst -0,7% 7,1% 2,9% Särskilt boende 2,7% 3,7% 1,0% Resurs 3,8% 11,5% 5,6% FSS 6,8% 5,1% 7,1% Myndighet/köpta platser 5,9% -0,2% 4,4% Administration 2,9% 7,5% -16,1% Omsorgsförvaltningen, totalt% 3,8% 5,3% 3,0% Volymutveckling, per den 1 oktober respektive år Antal personer med hemtjänstinsats Antal personer särskilt boende Antal personer med korttidsvård LSS, boende barn och vuxna Antal med personlig assistens

45 43 (57) LSS-utjämningssystemet 26 Ett kostnadsutjämningssystem för verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 27 infördes Utjämningssystemet för LSS-kostnader ingår inte i det ordinarie kostnadsutjämningssystemet men har samma principiella uppbyggnad. Kommuner med en beräknad strukturell kostnad för verksamhet enligt LSS som överstiger genomsnittet i riket erhåller ett utjämningsbidrag från staten. Bidraget finansieras med en utjämningsavgift till staten som betalas av kommuner med en beräknad strukturell kostnad för verksamhet enligt LSS som understiger genomsnittet i riket. Systemet har två års eftersläpning, vilket innebär att bidraget år 2019 utgår från verksamhetsstatistik och kostnader för år En grundläggande tanke med utjämningssystemet på LSS-området är att det ska stimulera till utbyggnad av LSS-verksamhet i de kommuner där de berörda personerna bor. Tanken är också att det ska löna sig att inrätta verksamheter som lever upp till de kvalitetskrav som ställs i LSS. Storleken på bidraget i LSS-utjämningen är beroende dels av de volymer av insatser enligt LSS som kommunen har, dels av kostnadsnivån. Detta jämförs sedan med genomsnittet för övriga kommuner. För att bidraget skall öka, måste ökningen således även vara högre än den genomsnittliga ökningen för riket. LSS-utjämning, bidrag till kommunen Belopp i mkr Beräknat bidrag/erhållet bidrag Förändring Ekonomiska nyckeltal per verksamhet Kostnads och volymutveckling per verksamhet Ordinärt boende (Hemtjänst) Ekonomi, mkr Intäkter 18,3 17,1 17,0 Kostnader 187,6 175,2 170,7 Verksamhetens nettokostnader 169,3 158,1 153,7 Budgetavvikelse drift -6,0-1,3-6,5 Volymer Antal personer med hemtjänstinsats Hemtjänst i kommunal regi per den 1/ Hemtjänst i enskild regi (serviceinsatser) Antal utförda brukartimmar i hemtjänsten Hemtjänst i kommunal regi Manuellt rapporterad i.u. i.u Digitalt rapporterad i.u : LSS 1993:387

46 44 (57) Särskilt boende Ekonomi, mkr Intäkter 56,4 55,1 54,5 Kostnader 318,4 307,8 302,5 Verksamhetens nettokostnader 262,0 252,7 248,0 Budgetavvikelse drift 0,0-2,9 0,4 Volymer Antal personer särskilt boende och korttidsvård Särskilt boende i kommunal regi Särskilt boende i enskild regi Korttidsvård i kommunal regi Korttidsvård i enskild regi Resurser Bemanningsnyckel exkl. natt Somatik (budgeterad åa/plats) 0,58 0,58 0,60 Demens (budgeterad åa/plats) 0,68 0,68 0,70 Bemanningsgrad i genomsnitt (åa/plats) 0,63 0,63 0,65 Funktionsnedsättning stöd och service (FSS) Ekonomi, mkr Intäkter 44,4 38,9 36,9 Kostnader 336,8 317,1 296,7 Verksamhetens nettokostnader 292,4 278,2 259,8 Budgetavvikelse drift 19,1-1,3-7,5 Volymer Antal personer med insats enligt LSS Boende barn och vuxna Daglig verksamhet Personlig assistens Ledsagarservice Kontaktperson Avlösarservice Korttidsvistelse utanför hemmet Korttidsplats för skolungdomar över 12 år

47 45 (57) Myndighetskontoret Ekonomi, mkr Intäkter 17,8 18,4 20,0 Kostnader 124,3 125,5 122,6 Verksamhetens nettokostnader 106,9 107,0 102,6 Budgetavvikelse drift -1,7 10,9-17, Antal vårdplaneringar på sjukhus Beslut/handläggare (SoL över 65 år) 260 i.u. 241 Antal ärenden/handläggare (SoL över 65 år) Hälso- och sjukvård Volymer Antal debiterade patienter inom hemsjukvård (medelvärde per månad) Sjuksköterska Sjuksköterska FSS Arbetsterapeut/sjukgymnast/fysioterapeut Jämförelse med övriga kommuner (bl.a. Kolada, KPB) Nyckeltal jämfört med riket, utveckling Andelen personer med hemtjänstinsats har minskat mellan 2016 och Rikets genomsnitt har minskat obetydligt, och Hässleholm har nu betydligt lägre andel av befolkningen som har hemtjänst än i riket. På kostnadssidan har både Hässleholm och rikets genomsnitt ökat mellan åren, och Hässleholm ligger fortfarande under riket. Inom särskilt boende har andelen invånare 80+ ökat inom Hässleholm, medan andelen sjunkit i riket. Inom åldersgruppen år är andelen boende i särskilt boende 1,0% i Hässleholm och 1,1% i riket. Ingen förändring mellan åren. Hässleholm har 2017 samma andel av befolkningen boende på särskilt boende, men en liten annan fördelning. På kostnadssidan ligger Hässleholm över riket för kostnad per invånare 65+ för båda åren. Inom funktionsnedsättning har Hässleholms kommun högre kostnader är riket, denna gång är måttet kronor per invånare. Ordinärt boende (hemtjänst) Andel personer med hemtjänstinsats,% i.u. 7,0 8,4 Rikets genomsnitt alla kommuner i.u. 8,0 8,1 Hemtjänst, kostnad per invånare 65+ Hässleholm i.u uppgifter hämtade från Kolada

48 46 (57) Rikets genomsnitt alla kommuner i.u Särskilt boende Invånare 80+ i särskilt boende, andel i.u. 12,6 12,1 Rikets genomsnitt alla kommuner i.u. 12,5 12,9 Invånare i särskilt boende, andel i.u. 1,0 1,0 Rikets genomsnitt alla kommuner i.u. 1,1 1,1 Särskilt boende, kostnad per invånare 65+ Hässleholm i.u Rikets genomsnitt alla kommuner i.u FSS Kostnad funktionsnedsättning totalt (SoL, LSS, FSB), kr/invånare i.u Rikets genomsnitt alla kommuner, kr/invånare i.u Kostnad per Brukare (KPB) Förvaltningen har sedan 2014 arbetat med Kostnad per brukare (KPB). KPB är en metod för att beräkna kommunens kostnader för olika insatser och koppla kostnaderna till den enskilde brukaren. Materialet som framställs utgör grunden för uppföljning ur många olika perspektiv, analyser och jämförelser på enhetsnivå inom kommunen, men även med andra kommuner som använder verktyget. Metoden som används är densamma bland de kommuner som deltar, vilket gör det möjligt att jämföra kommunens egna nyckeltal med andra. Resurser Kostnadsnyckeltal enligt KPB (kr) Hemtjänst Hemtjänst i egen regi, kr/tim enl. KPB Rikets genomsnitt för KPB-kommuner i.u Särskilt boende Säbo i egen regi, kostnad per dygn Rikets genomsnitt för KPB-kommuner i.u Säbo extern regi, kostnad per dygn Korttidsvård Korttidsvård, kostnad per dygn Rikets genomsnitt för KPB-kommuner i.u FSS Gruppbostad egen regi, kostnad per dygn Gruppbostad extern regi, kostnad per dygn Servicebostad, kostnad per dygn Personlig assistans, SFB, kostnad per timme Boendestöd, kr per brukare Daglig verksamhet, kostnad per dygn

49 47 (57) Ytterfall insatser enligt SoL Med ytterfall insatser enligt SoL menas att den årliga kostnaden per brukare uppgår till mer än 670 tkr (år 2017). Andelen ytterfall varierar mellan åren, från 2016 till 2017 en minskning, för att sedan öka till Brukare med insatser enligt SoL/HSL, andel ytterfall 16,0% 9,9% 13,8% Rikets genomsnitt för KPB-kommuner enl. SoL/HSL i.u. 11,8% 12,2% Ordinärt boende 2,7% 1,6% 2,5% Rikets genomsnitt för KPB-kommuner enl. SoL/HSL i.u. 2,1% 2,0% Särskilt boende 41,4% 28,5% 41,0% Rikets genomsnitt för KPB-kommuner enl. SoL/HSL i.u. 33,4% 31,7% Ytterfall insatser enligt LSS Med ytterfall insatser enligt LSS menas att den årliga kostnaden per brukare uppgår till mer än tkr. Andelen ytterfall har ökat de senaste åren men ligger lägre än genomsnittet för andra KPB-kommuner. Andel ytterfall LSS, kostnad per brukare >1 000 tkr/år Brukare med insatser enligt LSS, andel ytterfall 18,4% 14,8% 11,8% Rikets genomsnitt för KPB-kommuner i.u. 19,2% 17,0% Underlag inför budgetberedning och äskanden Äskanden inför nästkommande år med tillhörande risk och konsekvensanalys Nedan redovisas omsorgsnämndens behov av tillkommande resurser under perioden I de redovisade behoven tas i första hand hänsyn till förväntade och redan inträffade volym- och vårdtyngdsförändringar, prisförändringar samt nya verksamheter. Några beräkningsprinciper som tillämpats är: Förväntad volymökning av hemtjänst och hemsjukvård i ordinärt boende prognostiseras till 3% per år, vilket motsvarar befolkningsökningen i åldersgruppen 85 år och äldre. Förväntad volymökning av personlig assistans prognostiseras till 6% per år efter justering av befintlig volym. Budgeterad volym för köpta platser har anpassats till prognos 2018 samt kända förändringar kring tillkommande eller avslutade placeringar Budgeterat pris för köpta platser räknas som regel upp enligt avtal vilket som innebär en höjning med omsorgsprisindex, OPI (2,7%).

50 48 (57) Införande av välfärdsteknik ger ökad möjlighet att klara välfärdsuppdraget, men kräver samtidigt, åtminstone initialt, ökade resurser av teknisk och administrativ karaktär. En stor förändring som behöver beaktas är övergången till kyld mat i estern regi inom matdistributionen. En upphandling av kyld mat i extern regi har skett under En överprövning av tilldelningsbeslutet har skett till förvaltningsrätten, och nuvarande bedömning är att projektet kommer att införas succesivt under senare delen Vid breddinförande av kyld mat i extern regi inom hela kommunen, kommer de nuvarande köken förlora en stor andel av den volym som dagligen produceras. Kostnaderna kommer att kvarstå, då bemanningen inte kan minskas i motsvarande omfattning. Andra åtgärder kommer att behöva vidtas. År 2021 beräknas ombyggnationen av Ekegården vara klar, en utökning med 20 platser. Beräknad personalkostnad enligt nuvarande resursfördelningsmodell uppgår till 10,8 mkr. Dessutom krävs utökade HSL-insatser motsvarande 0,9 mkr. Inom kostenheten innebär det en ökad produktion utan motsvarande ökning av kostnader, och nettoeffekten beräknas till en nettointäktsökning med 0,5 mkr. Av dessa 20 platser bedöms 10 platser beläggas med personer nu placerad externt och 10 platser med förväntad volymökning. Minskade externa köp bedöms till 6,6 mkr. Nettokostnaden för utbyggnaden uppgår därmed till ca 4,6 mkr. Inom FSS planeras för både trapphusboende och två nya gruppbostäder med inflyttning år 2021 respektive år Kostnadsberäkning har skett utifrån motsvarande befintliga gruppbostäder. Kommunfullmäktige beslutade att anta en ny resursfördelningsmodell för kommunen att börja gälla från och med 2019 års budgetberedning. Modellen ska vara ett underlag för kommunstyrelsen och kommunfullmäktige vid beslut om resurstilldelning till nämnder och syftar till att fördela rätt resurser vid rätt tillfälle utifrån de åtagande de olika verksamheterna har. En för varje år framtagen befolkningsprognos utgör basen i modellen och för omsorgsnämndens del innebär det att modellen beaktar de volymförändringar som prognostiseras för befolkningen över 65 år. Resurstilldelningen skall även baseras på de ersättningar som kommunen erhåller i statsbidrags- och utjämningssystemen, med ett á-pris per åldersintervall. Även förändringen i LSS-utjämningsbidraget föreslås budgeteras på omsorgsnämndens budgetram för att tydliggöra kopplingen till volymer och kostnader inom LSS-området. Kommunfullmäktige beslutade att anta Strategisk plan med Budget 2019 och flerårsplan För 2020 är tillskottet 19,7 mkr samt ytterligare 2,3 mkr för personalförstärkande åtgärder, totalt 22,0 mkr. För år 2021 är tillskottet 10,0 mkr. Bedömda tillkommande behov år, Driftbudget Belopp i mkr Ordinärt boende i egen regi Volymökning Hemtjänst 5,4 5,6 5,8 Delsumma 5,4 5,6 5,8

51 49 (57) Särskilt boende i egen regi Nattlag Hemgården 1,3 Enhetschef Särskilt boende 0,7 Ny/ombyggnation Ekegården 20 pl 10,8 Delsumma 2,0 10,8 0,0 Resurs (HSL, kostorganisationen) Volymökning Hemsjukvård 1,8 2,0 2,2 Volymökning hjälpmedel 0,5 0,5 0,5 Prisökning HÖS 0,2 0,2 0,2 Införande kyld mat 2,2-2,2 Legitimerad personal Ekegården 0,9 Matavgift Ekegården -0,5 Delsumma 4,7 0,9 2,9 Funktionsnedsättning stöd och service i egen regi Daglig verksamhet 0,5 Personlig assistans 3,4 3,7 3,9 Enhetschef FSS 0,7 Arbetskläder 1,4 Personalkostnad helårseffekt Finja 2,0 Utökning personal inom Boende inriktning Psykiatri 0,8 Nytt serviceboende (trapphus) 2,7 Ny gruppbostad 3,4 9,3 Delsumma 8,8 9,8 13,2 Myndighetsförvaltning Köpta platser Köpta platser, äldreomsorg 1,1 1,0 1,0 Minskning köpta platser ÄO, Ekegården -6,6 Köpta platser, boende SOL 3,0 3,2 3,3 Köpta platser, LSS 2,4 0,6 0,7 Utökning handläggare 1,2 1,2 1,2 Delsumma 7,7-0,6 6,2 Administration och övrigt Larm Särskilt boende 1,5 0,1 Enhetschef 0,9 Delsumma 2,4 0,1 0,0 Summa bedömda behov 31,0 26,6 28,1

52 50 (57) Investeringsbehov Omsorgsförvaltningens investeringsbehov uppgår till ca 10,2 mkr för planeringsperioden För åren har investeringarna uppgått till ca 13,6 mkr. För 2019 uppgår investeringsbudgeten till 7,4 mkr. Inom hemtjänsten bedöms investeringsbehovet till 0,6 mkr årligen, och avser dels investeringar i trygghetslarm och det nyckelfria låssystemet phoniro. Dels förväntas volymökning och dels behöver befintliga larm och lås med tiden ersättas till följd av förslitningar. Inom särskilt boende krävs årliga investeringar i vårdsängar och inventarier, ca 1,0 mkr årligen. Även här krävs kontinuerligt utbyte. Larmen inom särskilda boenden är fortfarande högt prioriterat, de gamla systemen är tekniskt föråldrade och det är svårt att få tag i reservdelar snabbt. Ca 2,1 mkr bedöms återstående behovet uppgå till. I samband med att Ekegårdens tillbyggnad blir klar kommer investeringar att krävas i gemensamhetsutrymme, matsal/kök samt personalutrymme/samlingssal/kontorsrum. Inom korttidsverksamheten finns behov av upprustning av befintliga platser till följt av stort slitaget. Uppstart av nytt trapphusboende och två nya gruppbostäder kräver investeringar i personlyftar, inventarier till personalutrymmen och övriga gemensamma utrymmen. Behovet för perioden beräknas till 0,9 mkr. Inom köksorganisationen har köken ett investeringsbehov på ca 0,8 mkr under planperioden. Utbyte av utrustning till följd av förslitning och krav på arbetsmiljö och livsmedelstillsyn. Översyn av kostorganisationen kan innebära ett förändrat investeringsbehov. Sammanställning av kommande investeringsbehov; Investeringsprojekt Ordinärt boende trygghetslarm Ordinärt boende phonirolås Vårdsängar Särskilt boende inventarier Särskilt boende, boendelås Korttidsverksamheter möbler 100 Kök inventarier Ekegården inventarier FSS ny GRB Pollenvägen inventarier 350 FSS ny GRB Björklunda inventarier 350 FSS ny servicebostad inventarier 200 Summa investeringar Bedömd avskrivningstid är tio år för samtliga investeringar frånsett trygghetslarm och phonirolås, som har en avskrivningstid på fem år.

53 51 (57) Lokalbehovsplan Förvaltningen redovisar sitt behov av lokaler i form av en nulägesspecifikation, en specifikation över behoven de närmast kommande tre åren, och en specifikation över kommande år därefter. Sammanställningen finns i en bilaga tillhörig detta dokument. Uppställningen i bilagan är i enlighet med nya direktiv från och med i år från kommunledningskontoret. En brist i lokalhanteringen är att kategorisera den totala användningen av lokalyta. Det är endast en mindre del av den totala kvadratmeterytan som i dagsläget direkt kan härledas till en viss verksamhet, detta framgår av lokalbilagan. För att komma tillrätta med detta och få uppställningen i enlighet med så som kommunledningskontoret önskar att uppställningen ska vara, det vill säga att samtliga kvadratmetrar ska kunna kopplas till en specifik verksamhet, krävs att en mätning och fördelningsnyckel tas fram. Detta behöver omsorgsförvaltningen göra i samarbete med tekniska förvaltningen. Konsekvensanalys Omsorgsnämnden redovisar inga lokalbehov eller lokalanpassningsbehov som inte är nödvändiga för att verksamheten ska fungera. I bilagan är de olika behoven kategoriserade utifrån olika prioriteringsnivåer, 1-3. Dessa specificerar inte någon grad av behov utan när i tid lokalen eller anpassningen av lokalen anses behövas. Som framgår av bilagan är många åtgärder och lokalbehov bedömda som angelägna i en snar framtid, inom det första året i planperioden, i något fall till och med tidigare än så. Det är nämndens uppfattning att samtliga angivna lokalbehov är nödvändiga för att inte negativa konsekvenser i någon form ska uppträda. Antingen brukarorienterade konsekvenser i form av sämre möjlighet för förvaltningen att utföra vård och omsorg, inte tillgång till plats i tid för enskilda brukare, inte ändamålsenliga lokaler. Även ekonomiska konsekvenser i form av till exempel uteblivna utjämningsbidrag och inköp av externa platser. Också negativa arbetsmiljöskäl för personalen kan uppstå om inte nödvändiga anpassningar görs. 6. HR Kompetensförsörjning Det är viktigt att omsorgsförvaltningen ligger i framkanten med att marknadsföra sig som en god arbetsgivare med en verksamhet i utveckling och attraktiva arbetsvillkor. Det kan till exempel handla om att säkerställa att kompetensen används på rätt sätt, att locka nya grupper till jobben, utveckla arbetsmiljön och arbetsorganisation, utnyttja tekniken bättre samt skapa bättre löne- och karriärmöjligheter. Förvaltningen har ett stort rekryteringsbehov främst utifrån

54 52 (57) pensionsavgångar och personalomsättning. Tabellen nedan visar att enbart pensionsavgångar ger ett uppskattat rekryteringsbehov på 397 nya medarbetare fram till Tabell 1Tabell över pensionsavgångar inom Omsorgsförvaltningen fram till år Förutom rekryteringsbehovet påverkar samhället förvaltningens verksamheter och arbetssätt utifrån bland annat, digitalisering, förändrade lagkrav, högre krav och mer vårdkrävande äldre. Förväntad volymökning inom hemtjänsten och särskilt boende är även det en faktor som påverkar behovet av utökning av antal medarbetare. Förmågan att attrahera, rekrytera, motivera, utveckla och behålla rätt kompetens påverkar möjligheterna för förvaltningen att erbjuda kommunens invånare den service och de tjänster som krävs. Medarbetarnas kompetens behöver användas väl och en hög förändringstakt ställer krav på förmåga till ständig anpassning efter ändrade förhållanden. En av förvaltningens största utmaningar för att lyckas i sitt uppdrag och mål är därför att säkra tillgången på rätt kompetens i verksamheterna. Som exempel, för att möta kvalitetskrav samt följa aktuella direktiv och lagstiftning inom området kommer behovet av medarbetare med hög kompetens inom demensvården att öka. Krav kommer även att ställas på att medarbetarna, förutom baskunskaper inom vård och omsorg, även har kunskaper inom IT och teknik. Det kan också innebära att det uppstår andra behov i form av förändrade yrkesgrupper och kompetenser. Med ett systematiskt kompetensförsörjningsarbete ökar förutsättningarna att hantera kommande krav och möjligheter både på kort och på lång sikt. En medveten strategi för kompetensförsörjning, som följer verksamheternas målarbete ökar förutsättningarna att med framgång möta framtiden. Omsorgsförvaltningens kompetensförsörjningsstrategi utgår från en processtandard 29 som syftar till att arbeta på ett strukturerat och systematiskt sätt med gemensamma åtgärder och prioriteringar samt att möjliggöra en långsiktig kompetensförsörjningsstrategi. För att ta reda på vilka kompetensbehov förvaltningen har på sikt genomförs under 2019 en analys över omgivningens påverkan på förvaltningens verksamheter samt över förvaltningens behov av kompetens i syfte att säkerställa att verksamheterna prioriterar och arbetar mot rätt aktiviteter, det vill säga aktiviteter som syftar till att minska kompetensgap. Förvaltningen ska identifiera och analysera sitt kompetensgap på kort och lång sikt och göra risk- och konsekvensanalys över kompetensgapet. Kompetensmål och handlingsplaner ska upprättas för att åtgärda de kompetensgap som kan få negativa konsekvenser i verksamheterna. Syftet är att få en samlad bild av kompetensen både på kort och på lång sikt för att lösa kompetens- 29 Standard SS624070:2017

55 53 (57) utmaningar och möta invånarnas behov. Analysen genomförs på förvaltningens största yrkesgrupper samt svårrekryterade yrkesgrupper: undersköterskor, vårdbiträden, stödassistenter, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter, kockar och biståndshandläggare. Resultatet kommer bland annat att användas i dialog med högskolor och andra lärosäten, SKL, Arbetsförmedlingen, samt andra samarbetspartners och intressenter. Det blir ett underlag för kommande prioriteringar och beslut i syfte att säkerställa tillgång till rätt kompetens på alla nivåer, på kort och på lång sikt. Förvaltningens kompetensutmaningar Omvärlden förändras vilket ställer krav på att befintliga verktyg och strukturer som syftar till att möta kompetensförsörjningsfrågor, behöver utvecklas och optimeras. Förvaltningen står inför en stor utmaning när det gäller att säkra tillgången på rätt kompetens utifrån bland annat ökade krav och volymökning. Antalet personer som utbildas inom vård och omsorg är för få i relation till Omsorgsförvaltningens rekryteringsbehov. En avgörande faktor till det är att ungdomars intresse för vårdutbildning och vårdarbete är fortsatt lågt vilket är en stor utmaning för förvaltningen. Bristen på utbildad personal resulterar till att allt fler utan utbildning anställs i verksamheten. För att säkerställa en lägsta teoretisk och praktisk kompetensnivå krävs därför intern kompetensutveckling i större utsträckning. Förvaltningen behöver också fortsätta att utveckla samarbetet med utbildningsanordnare både på gymnasial- och högskolenivå i syfte att öka utbildningsplatser inom vård och omsorg samt att även påverka innehållet i utbildningen för att säkra rätt kompetens. Aktiva insatser krävs också för att öka ungdomars intresse till att utbilda sig inom vård och omsorg. Förvaltningens kompetensutvecklingsplan, vilken uppdateras årligen, syftar till att säkerställa att förvaltningen kan erbjuda de utbildningar som medarbetarna behöver för att säkerställa en god kvalité i verksamheterna. Kompetensutvecklingsplanen är även en del av Ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete 30. Ökade behov av intern kompetensutveckling är även det en utmaning för förvaltningen då det finns begränsade resurser avsatta för ändamålet. Ytterligare en utmaning som förvaltningen står inför är att få in fler män inom vårdsektorn. En höjd genomsnittlig sysselsättningsgrad, med möjlighet till heltidsanställning, marknadsanpassade löner och ökad anställningstrygghet kan öka attraktionen för vårdarbete avseende båda könen. Alternativa arbetstidsmodeller med möjlighet till eget inflytande över förläggning av arbetstiden kan underlätta en bra balans mellan arbete och fritid. Möjligheten att få in mångfaldsperspektivet genom arbetskraftsinvandring och omskolning av redan invandrade måste beaktas. Det finns också behov av en översyn av arbetsuppgifter och arbetssätt som säkerställer att tillgänglig kompetens tas tillvara på ett effektivt sätt. Heltid som möjlighet Sveriges kommuner och landsting (SKL) bedömer att nya medarbetare kommer att behövas inom vård och omsorg fram till år 2023 om inga förändringar genomförs i arbetssätt och 30 SOSFS 2011:9

56 54 (57) bemanning. Att fler arbetar heltid är därmed avgörande om vi ska kunna möta framtidens rekryteringsbehov. Medarbetare som idag arbetar deltid har efterfrågad kompetens vilket innebär att om dessa medarbetare arbetar mer ökar möjligheten att tillgodose kompetensbehovet. Andelen heltidsarbetande, per den 31 december 2018, är för Hässleholms kommun 58,8%. För Omsorgsförvaltningen är andelen heltidsarbetande vid samma mättidpunkt 27,6%. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för hela kommunen är 90,0% och för Omsorgsförvaltningen 82,7%. Om fler medarbetare anställs på heltid bör det innebära minskade kostnader för bland annat övertidskostnader, timvikariekostnader och introduktion av timvikarier eftersom redan anställda medarbetare med förhöjd sysselsättningsgrad kan täcka upp vid frånvaro. Samtidigt kan det förväntas leda till bättre kontinuitet för så väl brukare som medarbetare. Att öka antalet heltidsanställningar är också ett led i arbetsgivarens erbjudande av attraktiva anställningar. I syfte att driva frågan om heltidsarbete framåt så har SKL och fackförbundet Kommunal i huvudöverenskommelse HÖK 16, avtalat om arbetet med heltid. Arbetsgivaren och fackliga företrädare är överens om att ett lokalt arbete behövs i syfte att öka heltidsarbetet med målsättning om att tillsvidareanställning på heltid ska vara det normala vid nyanställning och att redan anställda medarbetare i högre utsträckning ska arbeta heltid. Varje arbetsgivare ska därför ha en plan för hur detta ska genomföras. I Hässleholms kommun har en partsgemensam arbetsgrupp arbetat fram en handlingsplan som antogs i Personalutskottet , en uppdaterad handlingsplan antogs Den första planen inriktades på arbete med undersökning och analys i syfte att kartlägga ett nuläge. Den uppdaterade planen fokuserar på pilotverksamhet och förändrad hantering av sysselsättningsgrad vid annonsering av lediga arbeten knutna till Kommunals avtalsområde. I pilotverksamheten ingår verksamheter/enheter från Omsorgsförvaltningen, Barn- och utbildningsförvaltningen samt Tekniska förvaltningen. Pilotverksamheten koncentreras till ett gemensamt geografiskt område för att ge möjlighet till lösningar både inom som mellan förvaltningar utan att det innebär längre förflyttning. Syftet med pilotverksamheten är att identifiera och prova lösningar och möjligheter för att Hässleholms kommun ska närma sig en heltidsorganisation. Första delen av 2019 ägnas åt faktainsamling, att identifiera möjligheter samt åt information och kommunikation med förvaltning/verksamhet/berörda enheter. Praktiskt genomförande planeras starta september 2019 och pågå under sex månader. I alla pilotverksamheter ska medarbetare och chefer involveras i planering av praktiskt genomförande. Som ytterligare led i arbetet med heltid som möjlighet annonseras alla vakanta tjänster, både tillsvidare och visstid, som är knutna till Kommunals avtalsområde på heltid från och med den 1 januari Initialt ges nyrekryterad medarbetare möjlighet att önska sysselsättningsgrad. Inom pilotverksamheten annonseras alla vakanta tjänster inom Kommunals avtalsområde på heltid från och med 1 september Inom ramen för arbetet med heltid som möjlighet har det definierats ett antal mål för 2019: Påbörja/genomföra pilotverksamheter. Målsättningen är att kommunens genomsnittliga sysselsättningsgrad per den 31/ är 91,5%.

57 55 (57) Genomsnittlig sysselsättningsgrad ska öka med 5% för de grupper som är knutna till kommunals avtalsområde och som ingår i pilotverksamhet. Under 2020 genomförs utvärdering av pilotverksamhet inför vidare ställningstagande för att nå målet enligt huvudöverenskommelsen. Förvaltningsövergripande nyckeltal Personal, per den 31/ Antal tillsvidareanställningar Antal tidsbegränsat anställda, månadsavlönade Antal årsarbetare tillsvidare Antal årsarbetare tidsbegr anst, månadsavlönade Sjukfrånvaro andel av totalt arbetad tid, % 8,5 8,7 9,1 Sjukfrånvaro > 60 dagar, andel av ovan, % 39,6 43,5 42,1 Genomsnittlig sysselsättningsgrad, % 83,1 82,2 81,88 Ökningen av antal tillsvidareanställda kan förklaras främst av nyanställningar med anledning av nyöppnade gruppbostäder, nytt korttidsboende, ökade volymer inom hemtjänsten, inrättade av pooltjänster för att minska antalet timanställda, ökad bemanning inom särskilt boende med stöd av stimulansmedel samt att visstidsanställda som arbetat mer är 720 dagar, med automatik övergår till en tillsvidareanställning under pågående vikariat. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden har ökat med stöd av Kommunstyrelsens beslut om önskad sysselsättningsgrad och införande av timbanksavtal och resurstid. Målet är att ytterligare öka sysselsättningsgraden genom projektet Heltid som möjlighet. Sjukfrånvaron minskar något, men är fortsatt hög. Kommunen som helhet hade en sjukfrånvaro på 6,2%. En jämförelse med övriga kommuner i Skåne län visar en spridning mellan 4,0% - 8,1% (Simrishamn resp. Trelleborg). 31 Fler aktiva insatser behövs för att komma till rätta med sjukfrånvaron. Satsningen på utökningen av antal chefer kommer att möjliggöra ett mer närvarande ledarskap, som förväntas påverka sjuktalen. Även utbildning och implementering av rehabiliteringsprocessen med stöd av uppföljningsverktyget ADATO ger möjlighet till överblick och tidigare insatser. Jämförelse med övriga kommuner 31 Källa: Kolada

58 56 (57) Medarbetarengagemang, Hässleholm (HME) Omsorg om personer med funktionsnedsättning Särskilt boende äldreomsorg Hemtjänst äldreomsorg Skåne Figur 15 Index över medarbetarengagemanget i Hässleholms kommun för omsorg om personer med funktionsnedsättning, Särskilt boende äldreomsorgs samt hemtjänst äldreomsorg under , samt ett medelindex för Skånes Läns kommuner (Källa: Kolada) Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Engagemangsindex enligt resultat från medarbetarenkät. HME står för Hållbart medarbetarengagemang och mäter såväl nivån på medarbetarnas engagemang som chefernas och organisationens förmåga att ta tillvara på och skapa engagemang. HME-index består av nio frågor som tillsammans bildar ett totalindex för Hållbart medarbetarengagemang och tre delindex; Motivation, Ledarskap och Styrning. Frågorna besvaras på en skala 1-5 där 1 är stämmer mycket dåligt och 5 är stämmer mycket bra. Resultaten på varje fråga omvandlas sedan till ett index med skala Totalindex formas som ett medelvärde av de nio frågorna. Ett högt värde indikerar en hög nivå på hållbart medarbetarengagemang. Avser egen regi. Källa: Egen undersökning i kommunen. Sammanfattning Omsorgsnämndens utmaningar Omsorgsnämndens framtida utmaningar kan förenklat sammanfattas i följande utmaningar: Ökad användning av teknologi En ökad användning av välfärdsteknologi ger bättre nytta för skatteintäkterna. I nuläget är till exempel 40 trygghetskameror igång. Utan dessa hade ytterligare en nattpatrull fått tillsättas med personal som dels är svår att få tag i och till en beräknad årlig kostnad på cirka 1,5 mkr. 32 Baserat på ett medelvärdesindex för följande kommuner: Eslöv, Hässleholm, Klippan, Kristianstad, Skurup, Svalöv samt Ängelholm.

59 57 (57) Andra exempel är användning av digitala signeringslistor, införande av så kallade hotellås på boenden, nya larmsystem med mera. Samtliga åtgärder effektiviserar personalens arbete och höjer i många fall kvaliteten för omsorgstagarna. Ökad sysselsättningsgrad och attraktivare arbeten Det är redan nu svårt att hitta rätt utbildad personal inom egentligen alla personalkategorier. Såväl omsorgspersonal, vårdande personal och administrativ personal med rätt kompetens blir allt svårare att hitta. Detta är en utveckling som beräknas fortsätta och framöver kommer det sannolikt att bli allt dyrare att hitta rätt personal. Denna utveckling ser vi redan inom vissa omvårdnadsyrken. För omsorgsnämnden i Hässleholm ligger lösningen i att dels göra vad som är möjligt för att höja sysselsättningsgraden och dels arbeta för att yrkena ska bli så attraktiva som möjligt. Sysselsättningsgraden inom omsorgsförvaltningen i Hässleholm är relativt låg vilket ger möjligheter. Förbättrad uppföljning Med minskande resurser i sikte till följd av en ökad försörjningsbörda, det vill säga att färre ska försörja fler. Är det avgörande att skattekronorna används så effektivt som möjligt, det vill säga att rätt saker görs på bästa sätt med så hög kvalitet som möjligt. Därför behöver uppföljning av ekonomi, personal och kvalitet utvecklas genom ett effektivt utnyttjande av de uppföljningsverktyg som finns i organisationen. Bättre stödsystem för både uppföljning av ekonomi och kvalitet behöver tillskapas. Effektivare organisation I en framtid som visar på en fortsatt stabil ökning av behovet av särskilt boende lägenheter, en årlig volymökning av hemtjänst på 3-5%, en likartad volymökning inom hälsooch sjukvården och ett fortsatt stort behov av olika LSS insatser och socialpsykiatri är det uppenbart, om inte stora skatteintäkter tillkommer, att en översyn och sannolikt en tydligare prioritering av nämndens uppdrag blir nödvändig. Troligtvis krävs en prioritering som säkrar att nämnden kan fullgöra sitt uppdrag i enlighet med sitt reglemente och i enlighet med gällande lagstiftning. I ett sådant perspektiv kan ett rimligt övervägande vara att se över serviceinsatserna, till exempel insatserna tvätt, städ och inköp. Det är också rimligt att ifrågasätta om det är rimligt att Hässleholms kommun ska ha sammanlagt 77 kök av olika slag. Av dessa har Omsorgsnämnden 8 tillagningskök och investeringskostnaderna bara för att dessa ska uppnå moderna krav och standard är beräknad till 48 mkr.

60 Hässleholms kommun Stadshuset Hässleholm vx