67. VÄTTERN-MOTALASTRÖM

Transkript

1 S T A T E N S M E T E O R O L O G I S K - H Y D R 0 G R A F 1 S K A A N S T A L T FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 67. VÄTTERN-MOTALASTRÖM STÅNGÅN MELLAN JÄRNLUNDEN OCH MYNNINGEN I ROXEN FINSPÅNGSÅN MELLAN STOR TRON OCH MYNNINGEN I GLAN Kartblad 197/1942 Läge. KarffLadsgräns Ne derb ördsstaüol H Vatteraägäss r ba±lol Taler, vd, nederb örds - statotòervtxl = normal årsnederbörd,. K A o 20 JCQTV» 584 Hb. KPOW Km J ' Û \.ve v. Tvcnv <±0 lön 5G9 0 X Kartblads gr ärs IsTedex'box'dsstao- IB "\^älterraäxgdssta±ox. Talen, -vd yze^erbörds - statotzsma) = run-mxzz årstecerfo&nds. Stångån mellan Järnlunden och utloppet Roxen bar en längd av 43.5 km o oh Fnspångsån mellan Stor Tron och utloppet Glan en^längd av 27.6 km. Läget framgår av ovanstående kartsksser..lllhörande bada kartblad hava benämnts Stångån resp. Fnspångsån och hava sammanförts ett blad.^ De här behandlade delarna av Stångån och Fnspångsån återfnnas å topografska kartbladen 45 Lnköpng och 55 Fnspång skalan 1: samt å de ekonomska kartorna för Östergötlands län skalan 1: , vlka sstnämnda dock numera äro mycket föråldrade. I admnstratvt avseende hör denna del av Stångån tll Rystads socken av Åkerbo härad, Lnköpngs stad, Vårdsbergs, Bankeknds och Grebo socknar av Bankeknds härad, Landeryds och Vsts socknar av Haneknds härad samt Vårdnäs socken av Knda härad, alla Östergötlands län. Fnspångsån nedom Stor Tron hör tll Hällestads och Rsnge socknar av Fnspånga läns härad Östergötlands län. Vattenrättslgt tllhöra båda områdena Söderbygdens vattendomstol. Stångån avvattnar ett område som tll större delen lgger på det småländska höglandets nordostsluttnng och tll en mndre del på Östgötaslätten. Inom källområdet stga de högsta höjderna tll nära 300 m ö. h. Den översta källsjön är Möckeln, belägen 176 m ö. h. Ån genomrnner Skärsjön, Krön och Juttern, Åsunden och den därmed sammanhängande Järnlunden. De senare sjöarna lgga 86 m ö. h. De omgvande mycket uppdelade högplatåerna stga över 200 m ö. h. Sjöarnas närmaste omgvnng består dels och tll större delen av höglänt morän- och bergsterräng,, dels av små låga lerslätter. Vd utloppet av Järnlunden bldas vd Broknd ett mndre fall, varefter ån genomrnner Rängensjöarna. Än får härfrån en starkare lutnng. Den bldar flera fall, varav de vd Hovetorp och Tannefors äro störst. Emellan fallen förekomma lugnvattensträckor, som delvs uppstått genom proflreglerng samband med vattenkraftens tllgodogörande. Ån går först en småkuperad terräng men får så smånngom alltmer slättflodskaraktär. Stränderna äro tll en början rätt höga men bl så smånngom lägre. De bestå mestadels av odlade lerslätter. Fallen ha uppstått på så sätt att ån träffat på berg- eller morängrund, när den eroderat sg ned genom lersedmenten. Närmast mynnngen Rosen går ån genom låga sankmarker. Berggrunden nom området tllhör urberget och består övervägande av granter. Dessa utgöra mestadels medelkornga, genom vttrngar röda granter, karakterserade av porfyrskt nströdda fältspatkrstaller, men även mndre massv av små- tll fnkornga granter samt gnejsgranter förekomma.. Av jordarterna har moränen den största utbrednngen utom nom områdets nordlgaste del, där den varvga marna leran är vanlgast.. Moränen, som bldats av nlandssen, utgör tll större delen den underlggande berggrundens sönderfallsprodukter, men härstammar även från mer eller mndre avlägsna trakter, från vlka den förts av sen srörelsens rktnng. Inom södra delen av området är moränen grusg, därför att den bldats nästan enbart av hårda urbergarter, men den får norr och särsklt nom områdets nordlgaste del en mera lerg karaktär. Här ngå rätt stor utsträcknng sand- och kalkstensmateral, som härstamma från det nordväst om området belägna Östergötlands slurområde. När sen smälte bort, låg hela norra delen av området samt betydande delar för övrgt under havets nvå. Längs hela den centrala Stångådalen jämte dess lägre sdodalar sträckte sg från norr en djup havsvk ända n tll trakten söder om Vmmerby. I detta hav, den baltska ssjön och dess senare utvecklngsstader, avsattes sand och lerór, som ha stor utbrednng särsklt nom de lägst lggande delarna av området. Ännu omkrng Åsunden uppträda dessa sedment ganska stor utsträcknng, men de gå längre söderut mera sällan dagen, därför att de överlagras av sand och torvlager. Rullstensgrus, bldat av sälvarna vd skanten och bestående av genom vattnets nverkan sorterat och avslpat materal, sten, grus och sand, förekommer rklgt nom områdets södra dalgångar, medan det är påfallande sällsynt de mellersta och norra delarna av området. Gruset är mestadels bundet tll dalgångarna, som utgjorde de stråk, vargenom nlandssen efter stden dränerades, och förekommer dels form av långa markerade åsar dels såsom utbredda jämna eller gropga och kullga fält. De största bldnngarna av detta slag äro Vmmerbyåsen, som från trakten av Ksa sträcker sg sydsydostlg rktnng över Södra V och Vmmerby och som vd de två senare platserna utbreder sg väldga fält, Rumskullaåsen, som följer Stångåns övre dalgång tll kröken söder om Vmmerby som delvs har karaktär av dalfyllnngar, särsklt utbredda trakten norr om Rumskulla, och Djursdalaåsen, som från sydändan av sjön Juttern går sydsydostlg rktnng över sjöarna Malmngen och Nyen. I samband med grusbldnngarna förekomma sandfält bldade genom utsvämnng från desamma. Torvmarker bldade genom genväxnng av sjöar och försumpnng av fast mark ha större utbrednng endast södra delen av området. Svämsand och svämlera åtfölja ofta vattendragen. Fnspångsån avvattnar ett område, som väster sträcker sg från trakten några klometer NO om Medev och sjön Salstern. I S går vattendelaren alldeles N om och längs med förkastnngsbranten mot östgötaslätten. Det rkt uppdelade vattensystemet utmärkes av ett vnklande förlopp, vlket sammanhänger med berggrundens utpräglade sprcklnjer. Den trakt, som det följande avses, utgör emellertd ej hela vattenområdet, utan endast den mndre del därav, som lgger mellan sjöarna Stor Tron Tjällmo och Hällestads socknar och Dovern NV om Glan. Stor Tron lgger en markerad NO SV-lg Geografska och geologska förhållanden.

2 -> Nederbörd. sprckdal, vars fortsättnng kan sparas SO om Tjällmoslätten, genom sjön Stråken och Ifotalaströns allra översta lopp. På den korta sträckan Stor Tron Hällestadsslätten slngrar sg ån mellan grantplattorna fram tll den skarpt markerade sprekdalsbranten V om Hällestad. Berggrunden är här, lksom ända fram tll några km Y om Fnspång, grant. Vd utgången tll Hällestadsslätten lgger forsen vd Borggård, där vattendraget faller tî m. över den nämnda slätten rnner ån genom flacka delvs sanka lermarker. Vd Sonstorp passeras en rullstensås, omgven av mosandsfält. Loppet härfrån tll Bönern är markerat och vnklande efter ytformerna. Geologskt synes området uppbyggas sålunda. 1 de smala dalarnas bottnar, där ån rnner, lgger lera. Högre upp anträffas moränhöjderna, å vlka granten ofta synes blottad. Man kan därför våga påstå, att även dotaljskulpturen detta småknottrga landskap betngas av berggrundens sprcksystem. Det är dock sällan dessa sprcksystem nverka på åns lutnng. Så sker dock vd Rämnnge NV om och nära Bönern. Där möter nämlgen en stor sprckdal, vars fortsättnng en båglnje mot. SSO va örn tll östgötaslätten mot ö avgränsar den ytterst karakterstska vnkelkantga urbergsplattan V om Grensholmen vd östra delen av Roxen. Fallhöjden vd Rämnnge är 8 m. Sjön Bönern ntager en del av den markerade sprckdal, som går från trakten X om Godegård, och vdare X om Tjällmo, S om Hällestad, en båge över Fnspång för att slutlgen va sjöarna Gro-n och Ommelången mynna nordlgaste vken av Glan. Sjöns stränder bära dock genom sna taggga konturer vttne om, att även de XXV SSO-lga sprcksystemen äro både rklga och betydelsefulla. Dessa sprcksystem äro oberoende av berggrundens art. De genomskära sålunda samma rktnngar både den httlls rådande granten, hälleflntstråket mtt över Bönern oel urgranten ö därom. Jordarterna krng sjön fråga äro övervägande morän. Vd Fnspång, där sprcksystemen sammanstråla, breddar sg dalen och ntages av lera. Där bldas ett 16 m högt fall över den västra branten av den mäktga sprckdal som kommer X från genom sjön Bleklången och fortsätter mot SSO Dovern. Fortsättnngen av denna dalsda markerar den tvära västra ändan av Glan. Här anses branten vara en förkastnng med Glanbäckenet som sjunknngsonråde. Stångåns område är nederbördsavseende ganska enhetlgt och karakterseras genom stort sett låg nederbörd. Största årsmängden, omkrng 600 mm, faller områdets sydvästra del, mnsta, omkrng 500 mm dess norra. Inom Fnspångsäns område är nederbörden genomsnttlgt större än Stångåns och lkaså äro de regonala olkheterna större. I sydöstra delarna uppgår årssumman sålunda tll knappt 550 mm, men stger västerut på sna håll tll över 700 mm. Statonsnamn. r bef Ungsberg... U ! 297. Hässleby... Hb ! 569. Ymmorby... Vy Svnm t... Sh ; 285. Ogostad S ! Ksa K ! 269. Ulrka Ü Adelsnäs... A ! 270. Bjärka-Säbv... Bs ! 271. Lnköpng... L Tornbv Ty ( Medeltal ! 544 Statonsnamn Medelnederbörd mm 1918 SS Fnspångsåns område. Medelnederbörd mm 1919 h0 Stångåns område. Betecknng m? > 3= m B 1 Betecknng Höjd ö. h. m. naj. r bef 239. Hult H 70 4S Aspa A a Askersund... A Maredam... M ; s o Fnspång... F! ! Grensholmen... Gl j 59 j Åmneberg... Å! ! Godegârd... Gg : Sc : s ra M l r p A g.! s ; j 73! Grönkulla... 1 G! ! ! 66; Medeltal s 56j S 607 I tabellerna hava sammanställts månads- och årsmedeltal för statoner nom eller närheten av de båda flodområdena avsedda att vsa den ungefärlga nederbördsfördelnngen regonalt och tden. För Stångåns område hänföra sg värdena tll peroden Xederbördssererna omfatta emellertd cke alla denna tdrymd. Det har därför en del fall vart nödvändgt verkställa en omräknng tll den nämnda peroden, vlket skett med tllhjälp av värdena från en närlggande staton med fullständg sere. Detsamma gäller beträffande statonerna nom Fnspångsåns område, vars värden äro hänförda tll peroden Statonernas läge framgår av de före texten stående kartsksserna, där även betecknng enlgt tabellernas första kolumn och den normala årsnederbörden äro angvna nvd varje staton. Dagrammen åskådlggöra nederbördsfördelnngen under året medeltal för samtlga tll varje område hörande statoner. De överensstämma stort sett med varandra. Största nederbörden faller sålunda genomsntt båda områdena under jul, mnsta under februar. Den enda mera anmärknngsvärda skllnaden består där, att nederbörden efter jul-maxmum avtager snabbare Stångåns område än Fnspångsåns. I nu J nuj I l u J l uj. gn A O c 09. t pes. t pe j S. I t k O. t k O. I Ivo N. vo N 1. ce D. ce D! >< -I ; mm I -80: fedeqredmvbörd fc0 Stârgâns onràdf I I g- I JE I Ig I Y IYT Ynlmlx 20- Medelnfdepbörd Pmsp&ngsåxs arru?äd.e 1 r 1 m: w rsr ra: m-an K [mm X 1st har 1mm X 13 I su Stångåns nederbördsområde är vd utflödet ur Järnlunden kvkm, vd Bfloder och mynnngen Roxen kvkm och öknngen således-326 kvkm. Vattendraget sjöar. mottager cke något större tllflöde på den mellanlggande sträckan. Fnspångsåns nederbördsområde är vd utflödet ur Stor Tron 646 kvkm och vd mynnngen Glan 1229 kvkm. På den mellanlggande sträckan mottager ån följande båda tllflöden med nederbördsområden överstgande 100 kvkm : Sätraån från h. vd km kvkm Soustorpsån s v. r» 20.G 343» 511 kvkm Av öknngen mellan Stor Tron och Glan, 583 kvkm, komma alltså på dessa tllflöden 511 kvkm eller 88 % av den totala. Stångåns område är ganska sjörkt. Sjöprocenten utgör vd utflödet ur Järnlunden 11. och sjunker sakta tll 10.5 vd mynnngen Roxen. Den här behandlade delen av Fnspångsåns område kan vad sjöförekomsten beträffar betecknas som normal. Sjöprocenten håller sg tämlgen konstant mellan 6 och 7 på hela sträckan. De största sjöarna äro nom Stångåns område 8.0 kvkm 5.8 kvkm Äsunden 55.7 s Drogen 10.4» Ämmern 8.S» Erlången 5.2» öm ( Tdersrums s:n). 4.2» övre och Nedre Föllngen 3.5» och nom Fnspångsåns om åde Juttern med Erlången s Ansjön 5.s» 16.0 a Len med Stora Närlen. 5.4» 14.3 / Stora och Llla Salstern. 4.6» Xmmern Storsjön med Äfjärden. 7.6» Stora Rangen 11.8» Stor Tron 3.1»» Stråken 4.3 Ï> Vattenståndsakttagelser förelgga Stångån från övre Broknd mellan 24 / och -"/* 193 t, Bjärka-Säby sedan / (efter 1928 som regel endast under den sfra delen av året), Övre Hovetorp mellan 2 % 1S71 och 1937, Kvarntorp mellan 18 /n 1918 och %. 1922, Sätra sedan 15 / , övre Sturefors mellan s j e 1871 och ao /j» 1937, övre Slattefors mellan 2B / t 1871 och 25 /s 1937, övre Itjulsbro mellan 1, / och , Nedre Hjulsbro mellan 29 / och 29 /2 1934, Nedre Hackefors mellan 2 % 1871 och 26 / , Råberga mellan 1 j 1919 och 31 j ls 1935, Lnköpng mellan - j ± 1909 och sl / och Nedre Nykvarn mellan 29 / och 3 / , 3 / och 2U / och mellan 21 /a 1908 och -'%«1937. I Fnspångsån fnnas vattenståndsakttagelser från Hällestad mellan x js 1928 oel 19-39, övre och Nedre Fnspång mellan V 1908 och 31 / Vd Hällestad var regstrerande mätare anordnad åren Vattenstånden torde efter 1936 ha vart påverkade av dämnng från det nedanför lggande kraftverket Rämnnge. Från de daglga avläsnngarna eller regstrerngarna hava karakterstska vattenstånd beräknats för Karakterstska vattenstånd. Högsta Normal Normal Normal hög- hög- medel- medel låg låg Vattendrag, staton och perod vatten vatten vatten vatten vatten- vattenyta yta yta yta yta yta m o. h. m ö. k. m ö. h. m o. h. m ö. h. m ö. h. Stången. Övre Broknd S t- So Bjärka-Säby Övre Hovetorp ' f 84, H Övre Starefors ' Övre Slattefors Övre Hjulsbro Nedre Hjulsbro r Nedre Hackefors Lnköpng t Nedre Nykvarn Fuspångsåu : Hällestad Vattenstånd.

3 3 övre Broknd, Bjärka-Säby, övre Hovetorp, Sätra, övre Sturefors, övre Slattefors, övre ock Nedre Hjulsbro, Nedre Hackefors, Råberga, Lnköpng, Nedre Nykvarn ock Hällestad. De därvd erhållna värdena lava sammanställts förestående tabell. Sedan tllkometen 1934 av den nya kraftstatonen vd Hackefors, som även utnyttjar fallet vd Hjulsbro, gälla cke längre de karakterstska värdena för Nedre Hjulsbro. De högsta vattenstånden under peroden nträffade Stångån maj 1924 och januar 1931, de lägsta november 1921 och vd sklda tdpunkter 1933 och Är med medeltal ovanlgt höga vattenstånd voro 1924, 1927 och 1931, år med särsklt låga 1932 och 1933 samt även någon mån Stångån har medeltal högvatten maj, lågvatten september och oktober. Den årlga varatonen är dock medeltal cke stor det sjörka och starkt reglerade vattendraget. Under peroden lar vd Broknd maxmum nträffat 7 gånger maj, 3 ggr jun, 2 ggr vardera aprl och december, 1 gång vardera januar, februar, mars, jul och november, mnmum 4 ggr vardera november och december, 3 ggr mars, 2 ggr vardera januar och oktober samt en gång vardera februar, aprl,.august och september. Ett dagram vsar vattenståndets växlngar vd Råberga under det vattenrka året 1931 och det vattenfattga Under det förra var vattenståndet högt lnder tden jan.: jul med ett mäktgt vårflöde kulmnerande vd månadsskftet maj- jun, omkrng medelhögt aug. dee. Det senare året karakterserades av tämlgen oförändrat lågt vattenstånd. can em -45CH Vattenstånd vcl -RabergSL delavrnnng och avrnnngens varaktghet för statonens sere samt karakterstska vattenmängder ter den sstnämnda ävensom för en längre sere, vars värden erhållts genom jämförelse med motsvarande värden närlggande vattendrag med känd avrnnng. 1 den stora tabellen a sd. 5 för Stångån hava de karakterstska vattenmängderna för varje avsntt av vattendraget bestämts på grundval av samma värden för den långa Råbergaseren genom extrapolaton med hänsyn tll nederbördsområdets storlek. I samma tabell för Fnspångsån lava de karakterstska vattenmängderna beräknats på lknande sätt ur motsvarande värden för Hällestad, varvd dock först värdena på lägsta och normala lågvattenmängden samt lägsta vattenmängden med varaktghet av 75 % för denna staton ersatts med andra, erhållna genom uppskattnng med lednng av förhållandena närlggande vattendrag med känd avrnnng. Den vd Hällestad framrnnande vattenmängden är nämlgen ofta onormalt lten tll följd av att vatten nnelålles vd det ovanför belägna kraftverket vd Borggård. De för Hällestad ur vattenståndsvärdena och avbördnngskurvan beräknade lägsta karakterstska värdena bava på grund härav utfallt alldeles för låga för att kunna anses representatva för förhållandena vattendraget. Nederbördsområden samt medelvattenmängd och medelavrnnng för månad och år.! Neder börds- Staton och perod område Medelvattenmängd kbm per sek. Medelavrnnng lter per sek. ocl kvkm! kvkm jan. febr. mars aprl maj jun jul ang. sept. okt. nov. dec. år ; : Råberga ö.< » , G Hällestad ! , ln.o 7.2 I '! ;% V1 h -'f -fr-frr 1 A,.,,..j v- TL III W Y "ST m M I JXL XL 331 De högsta vattenstånden Fnspångsån nträffade under peroden maj 1931 och november 1934, de lägsta august 1934, 1935 och Är 1931 var vattenståndet medeltal högst, år 1933 lägst. Dagrammet för Hällestad vsar vattenståndsförändrngarna under det vattenrka året 1931 och det vattenfattga Av en jämförelse med dagrammet för Råberga framgår att växlngarna äro avsevärt större,och snabbare Fnspångsån än Stångån, ett förhållande som sammanhänger därmed att sstnämnda vattendrags område är betydlgt sjörkare än förstnämndas väjxengthrd vd HMlßstad jfv Karakterstska vattenmängder och motsvarande avrnnng. Vattenmängd Råberga , Hällestad Längre perod er _ t*r er er " OS B CO œ 9 P> ' w W C0 pr o CG W pr 7T s CD t«fr B, CD Pt B CD to f B» Högsta högvattenmängd Normal > > medelvattenmängd > Vattenmängd med 50 % varaktghet Normal 6-månadersvattenmängd > f Vattenmängd med 75 % varaktghet ! Normal 9-månadersvattenmängd > Normal lågvattenmängd > Avrnnngens varaktghet dagar per år. ' 1 Vs. km 2 Staton och perod I j Råberga, Hällestad, ; r «c -H O «Q O G o ; 0.Avrmrxg a medeltal per månacl"vcl RÄberga , 35-4t "SIE I YK I 1K X I 31 I 211 Vattenmängdsmätnngar hava den här behandlade delen av Stångån ut- förts vd Bjärka-Säby, Sätra, Råberga och Lnköpng, Fnspångsån vd Hällestad. Avbördnngskurvor fnnas uppgjorda för Sätra, Råberga och Hällestad. Med tllhjälp av avbördnngskurvorna och de avlästa eller regstrerade vattenstånden hava daglga vattenmängder beräknats för Sätra, Råberga och Hällestad och på grundval av dessa månads- och årsmeda samt de karakterstska vattenmängderna jämte avrnnngens varaktghet för statonernas resp. peroder. Efterföljande sammanställnngar upptaga för Råberga medelvattenmängd och medelavrnnng samt de karakterstska vattenmängderna dels för statonens sere dels för en längre sere erhållen genom tllägg av värdena för Sätra vederbörlgen omräknade med hänsyn tll skllnaden nederbördsområdenas storlek vd de båda statonerna samt slutlgen avrnnngens varaktghet för statonens sere, för Hällestad medelvattenmängd, me Vattenmängder m ICÏÏ1! LT s: XT XŒ

4 j 4 fy 3/s.Tcm- Avr-mrvgeTf! \'a>hkûï;hel 1931 Följande sammanlagda effektbelopp hava erhållts på här frågavarande sträckor : Flodsträcka Effekt vd lâgvattenmängd Effekt med varaktghet av %. Effekt vd medelvattenmängd T.., ; v-, Hola ; Hela T \t Lagsta Normal a,. :, ;. j Lagsta 1 JSormal ärsvarde peroden årsvarde perjoden Stäru.! ; Järnlunden-lloxen 1 924! 3002: 2 529' : ' j Fnspångsån. j S Stor Tron-Glan. : 418! 845! ' , ! Uppgfter rörande kraftverken här behandlade delar av Stångån och Fnspångså återfnnas nedanstående tabell. Vattenkraftsanläggnngar. Tllgodogjord vattenkraft. Vattenfallets eller kraftverkets namn Agare eller nnehavare! Tll- godo- Bygg- ; gjord nadsår j fall- I höjd Installerad tnrbneffekt, hk för drft av el. generatorer för drekt! total drft! l7s."kn? ~1 I Avr-nnr tjens vrramghet v d ÉälLeslxul Avrnnngens årlga gång följer stort sett vattenståndets. Den enlgt månadsmeda för peroden , 35 ±0 upprtade kurvan för Raberga har ett maxmum maj och ett mnmum september oktober. Dsponbel De tabellen å sd. 5 för varje avsntt av vattendragen angvna turbnvattcnkraft. effekterna hava beräknats ur de framrnnande vattenmängderna under antagande av en verknngsgrad av 75 %. Då det endast undantagsfall vart möjlgt att bestämma motsvarande fallhöjder, har beräknngen utgått från medelvattenytan, vlken vd avvägnngen regel blvt säkert bestämd. 1 ll fallförlusten vattendragen eller erforderlga kanaler har ngen annan hänsyn tagts än som kan lgga den.antagna verknngsgraden och ej heller har hänsyn tagts tll att vssa sträckor näppelgen kunna tllgodogöras. 30 Stånkan. Broknds kvarn o. såg.! 6. Falkenberg C:a 1.5: 15 Hovetorj AB. Knutsbro kraft- 90, 20 staton Sturefors : Tl. G. Belke Slattefors kvarn... AB. Knutsbro kraftstaton : llackefors ; AB. Nordstjernans El. Knäckebrödsfabrk I Tannefors kvarn 7.. ; > Nvkvarn Fnspångsån. nr 2 o. 3 I Lnköpngs stad (AB. Nordstjernans El. Knäckebrödsfabrk) nr 8 o. 9 : Lnköpngs El. Kraftoch Belysnngs AB (AB. Nordstjernans El. Knäckebrödsfabrk) nr 10. AB. Erkssons Walskvarn nr 1L. > AB. Nykvarns Bnd garnsfabrk 13, , , , ; ! j. I! 3.4! 3 ' 100! 3.4 j.., 14,.., ;!.., 14,...! 1.2-l.B; 29 75, 24-25! 2-2.7! Borggård! AB. Borggårds Bruk j., j 4 j Rämnngefallet... Fnspångs Metall , ! verks AB Fnspângsfallet... > 00-02, ; Stångån fnnes allmän farled benämnd Knda kanal. Den byggdes åren Allmän och sammanbnder sjöarna Asunden, Järnlunden, Llla och Stora farled. Rängen, Erlången och Roxen. Ledens totala längd är 80.2 km, varav 26.0 km komma på konstgjorda kanaler förb forsar och fall. Totala nvåskllnaden är 53 m och antalet slussar 15. Ägare är Knda kanals aktebolag. I Fnspångså fnnes numera cke allmän farled Allmän flottled fnnes cke här behandlade sträckor av Stångån och Fnspångsån. flottled. Kungsådra fnnes varken Stångån eller Fnspångsån. Allmän Kungsådra.

5 Tabell över fallhöjder, vattenmängder, dsponbel och utbyggd vattenkraft m. m. Låg-(hög-)vattenyta = lägsta (högsta) vattenståndet under ett år. Medelvattenyta = medeltalet av de daglga vattenstånden under ett år. Normal låg-(meclel-, hög-)vattenyta = medeltalet av de årlga låg-(medel-, hög-)vattenstånden. (högsta) låg-(medel-, hög-)vattenyta hänför sg tll den betraktade peroden. Analoga betydelser tlläggas de olka vattenmängderna. 9-{6-)månadersvattenmängd = vattenmängd med 75 (5(>) % varaktghet under ett år = den vattenmängd, som under ett är överskrdts under 274 (183) Förklarngar tll denna och föregående tabeller. dagar. Vattenmängd med 75 (50) % varaktghet under en perod = den vattenmängd som överskrdts under 75 (50) % av peroden. Effekt vd olka vattenmängd = det antal turbnhästkrafter, som vd en verknngsgrad av 75 % motsvarar resp. vattenmängd och fallhöjden vd medelvattenstånd. Effekt med 75 (50) % varaktghet har analog betydelse med motsvarande vattenmängd. Vattenmängd kubkmeter per sekund Turbneffekt hk?; = 75 : 1? allsträckans benämnng. Avstånd från myn- j nngen km Nederbördsområde kvkm n ö.h.j m Medel-1 Fallhöjd vatten-: yta 1 Lågvattenmängd Vattenmängd med varaktghet av 75 årsvärde 50 % Nor mal Nor- mal Hela peroden Normal j Hela års- j perovärde den Medelvattenmängd Högvattenmängd T -,, Eft'ekt med varaktghet av -. r ^ Lågvatten- " Medelvatten- j effekt Instal effekt 50 % lerad Högsta Normal! års- 1 värde j Hela, pero- ; den årsvärde 1 Hela peroden ]! Nor- ; mal j effekt hk! Stlgän Järnlunden Broknd Llla Rängen Stora Rangen Kvarntorp Skälstorpsforsen Hovetorpsfallet Sturefors Slattefors! Hackefors! Tannefors I Nykvarn Mynnngen Rosen ; j I 27.5! 25.5 ; 25.2 ; 24.6! 24.4! I 13.3 s I 5.9 ] ! I 0.0 Î S O.o ; 3.5 j I >! }.5 > 2 1.2» S 0.2 >» 5.5 > O.o > "V Ï > 3.0, 5.7 O.o»» O.o > ) 7.0 > > 0.3 > > > > O.o > > 2.8 > G.O 0.0» > > 7.4 ) > > 7.6 > ;> 6.8 s ! 7.1 : : ; o! o! : ; : I < O ' Fnspångsnu Stor Tron Borggård Pegel Hällesstad Rämnnge I Fnspång I Mynnngen Glan I 27.2 : I 1228 j 1229 O S S ) > 1.0 > > O.O > > > 16.2 Ï» O.o > 3.0 *2.6 I o.o S j ! 19! ; 120 : ! 950 1! !

6 6 Avvägda lìxpunkter och peglar. Förklarngar. Stångån avvägdes Avvägnngen utfördes, bortsett frän vssa kontroller, en gäng samt utgck frän Rkets allmänna kartverks fx vd Lnköpng med anslutnn" tll ett antal andra av Kartverket löjdbestamda fxpunkter utmed vattendraget. B «nrnläsnngen av Fnspångsån utfördes Den utgck frän flera av Kartverket höjdbestända fxpunkter mellan Fnspång ocl Hällestad och utfördes som dubbelavvä"an<* ovanlör Hällestad, eljest som enkelavv&gmug. v,, A 1 Järndub J ). (Statens meteorologsk-hydrografska anstalt eller prvat ägare) eller koppardubb (Rkets allmänna kartverk, nyare fx). A Kors (Rkets allmänna kartverk äldre x) eller huggen trangel (prvat ägare). O Rng (prvat ägare). v = vänster strand; h = höger strand; st. = sten; bg. = berg. ' Kn fr. mynnngen Karta R 45 Lnköpng h h! : 27.9 l ' 26.0 h 26.0 h 26.0 h ; ; 25.3 l ; Stångn k r Pegel Övre lrokud. 0-pkt. 7 /o 1932 A Broknd a, A-formgt märke östra slussväggen ät Järnlunden. A Broknd b, A-formgt märke västra slussväggen åt Rangen. A bg. Broknd c, mot V sluttande berghäll vd vägskälet Ö om kanalen, där vägarna dela sg tll Vårdnäs kyrka, Slaka och Rmforsa, 29 steg Ö om östra ändan av svängbron över kanalen, 19 steg NV om nordvästra hörnet av byggnaden, som lgger förlängnngen av bron samt 8 steg NO om vägvsaren. A st. Broknd d, vd Broknd östra slussväggeu åt Järnlunden; horsontalt nslagen dubb c:a 0.5 n under fx a. Dubben utgör dämnngsgräns för Järnlunden å skalan. A st. Västerby, vd Västerby, landsvägsbrons södra fäste nedströmssdan, 0.5 m O om svängbrons östra kant. Pegel Bjrka Sby. 0-pkt. 8 /a 1932 A 2440 bg. Bjärka-Säby d, häll mtt på den åmymngen närmast»brostugan» lggande större ön. A g. Bjärka-Säby e, vd Bjärka-Säby brygga och pegel c:a 12 m N om pegeln, c:a 12 m SO om bryggan mndre plan häll, som utgör bas tll brant klpp-part. Pegel Övre HoTOtorp. 0-pkt.» 1932 Pegel_ Kvarntorp. 0-pkt. */» Slutat A st. Kvarntorp, vd Kvarntorp 1.5 kn N om Bjärka-Säby vd vägen e:a 20 m från bron över ån, c:a 5 m Ö om vägen stort ryggåsformat block, dess södra sda. Pegel Stra. 0-pkt. I6 /o 1939 A st. Stra a, c:a 100 n uppströms ström ovan Skälstorpsforsen samma sten, vlken pegeln är fästad. A st. Sätra b, 38 m ovan pegeln strandkanten. A st. Sätra c, 48 n nedströms pegeln, där strömmen börjar, just skogskanten. A 5751 st. Skälstorp, vd Skälstorp strax uppströms järnvägshållplatsen, 100 m uppströms forsens slut ocl vd densamma mycket \ stort flyttblock strandlnjen; stort stenrammel lgger 15 m uppströms.! 24.S h ; O 5752 st. Hovetorp a, rng sten, c:a 50 m uppströms dammbyggnaden tll Hovetorps kraftstaton stort flyttblock övre delen av dess nedströmssda. Reglerngsfx. 24.ß A st. 1lovetorp b, där väg från kvarn och såg (kraftstaton 1932) rakar landsvägen, 2 steg från västra kanten av sstnämnda väg samt 30 steg N om mtten av vägskälet och mtt för magasn. Pegel Övre Sturefors. 0-pkt. 10 /b v j A st. Sturefors a, c:a 100 n uppströms järnvägsbron Td Sturefors, 100 m V om mndre gärd på udde nvd båtlännng rätt stor jordfast sten c:a 4 m från strandlnjen. Dubben är tämlgen hög och grov v : st. Sturefors b, v. str. av ön vd Sturefors c:a 10 m uppströms landsvägsbron vd dammen (ej kanalbron) stor sten strandlnjen, 0.5 m nedströms mndre vågbrytare av betong. Reglerngsfx.! 16.1 h A 5 75b st. Sörby, c:a 1 km YSV Sörby vd Sundbro, där vägen korsar ån, stor flat häll 10 m nedströms bron. Pegel Övre Slattefors. 0-pkt. 18 /o ll! A st. Slattefors, vd Slattefors ocl bron över ån c:a 2 m uppströms den förra, strandskonugen horsontellt nslagen hakdubb. Gammalt högvattenmärke A 5758 st. Landeryds kyrka, grundsten tll Landeryds kyrka, västra sdan av tornet strax nvd södra sdan av ngången. Pegel Övre Hjulsbro. 0-pkt. ls / Slutat j Pegel 67 5)49 Nedre Hjulsbro. 0-pkt. "/o Slutat 10.9 I A st. Hjulsbro, å kanalbanken mellan ån och kanalen, 3 m uppströms övre slussportarna strandskonngen nvd kanalen. Pegel Nedre Haekefors. 0-pkt. I2 /o v A bg. Hackefors, v. stranden av kanalen vd Hackefors berghäll, som skjuter ur plattform av trä, 25 m.nedströms övre slussen, 16 m uppströms den nedre. Höjd över havet 0.U S G Km fr. mynnngen h v 2.9 h Karta R 55 Fnspång h h v 19.4 h 18.0 h 15.5 v 15.5 v 14.8 h 10.6 v v A A Pegel Rt 1>erga. 0-pkt. 13 /o Slutat A Råberga a, toppen av berghäll 118 steg K om mtten av vägskäl, där avväg nordostlg rktnng tager av från landsvägen Lnköpng Vårdsberg, 62 steg NV om Råbergavägen Råberga b, horsontal yta vd Lnköpngs stads vattenlednngsverk Råbergn, å övre steget tll trappan tll flterpumphuset bg. Tanne fors, vd Tannefors och A.-B. Nordstjärnans elektrska knäckebrödsfabrks kvarnbyggnad, c:a 12 m S om dennas östra sda, 2 m S om mndre väg, plan häll markens plan Lnköpngs domkyrka, horsontalt nslagen sockelsten tll det utskjutande pelarpartet NV on kyrkans västra ngång, 1 dm O om sockelstenens hörn sant 1.4 dm över marken. Pegel Lnköpng. 0-pkt. IS /o Slutat A 478 st. Lnköpng a, stor sten 12 m nedströms om Stångebro. A 479 st. Lnköpng b, trangel uthuggen kajen Fabrksgatans slut ( över slusströskel). Pegel Nedre Nykvarn. 0-pkt. 15 /o 1932 A st. Nykvarn, h. stranden av kanalen vd Nykvarn strax uppströms översta slussportarna övre planet av kajsten. Fnspångsån. A st. Borggård a, på den stora ön ovan utloppet av Stor Tron vd högra grenen, överst sundet, horsontal dubb stort blocfc strandkanten. Dämnngsgräns. A st. Borggård b, horsontal dubb uppströms stenpelaren tll bron ovanför Borggård. A bg. Borggård nedre, c:a 10 m nedströms järnvägsbrons högra landfäste. Pegel Hällestad. 0-pkt. '- / Slutat A 981 st. Hällestad a, sockelstenen vd kyrkans västra ngång, 2.5 dm S stenens norra hörn samt 8 cm över det audra trappsteget nedfrån räknat, horsontal dubb. A bg. Hällestad b, c:a 40 m uppströms landfästet tll bron, strandkanten. A st. Hällestad c, horsontalt nslagen brons uppströmssda nära dess mtt Hällestad d, skåra å v. landfästet nära uppströmshörnet mtt för 2 m å pegeln. A bg. Sonstorp, c:a 75 m uppströms och vnkelrätt emot brons h. landfäste, c:a 40 n från stranden på den utskjutande spetsen av berghäll. A st. Sonstorps staton, Ö om Sonstorps staton, vd vägkorsnngen, 12 m NV vägskälsvnfeelspetsen, 3 steg S Sonstorpsvägen, 1 steg N Hällestadsvägen samt 2 dm över den sstnämnda vägen. A bg. Yagelö, strax ovan gården och c:a 150 m ovanför bro över ån, där dalstråk går ned från gården, c:a 10 m från ån. O bg. Rämnnge kraftverk a, rng berg, 40 n ovanför dammen å högsta punkten av bergklack. A st. Rämnnge kraftverk b, horsontalt nslagen järndubb dammens uppströmssda. Dämnngsgräns. A bg. Rämnnge, c:a 700 m nedströms Rämnnge damm, c:a 300 m : uppströms markerat strandhak å v. str. c:a 50 m nedströms nedre ändan av holme, längst nedströms å utskjutande bergpart, 20 m! uppströms annat bergpart och 5 m uppströms gärdes -ård. ' ~ 1 A bg. Bönern, ovanför och c:a 50 m från där kraftkanalen tll Fnspång går ut från sjön på bergudde just där stranden börar kröka. J Pegel Övre Fnspång. 0-pkt. 9, 7 192S. Slutat A bg: Fnspång övre, 53 steg VSV om där väg tll Vånga och Lnköpng (vägen närmast Hällestad) tager av trån landsvägen Fnspång-Hällestad, 17 steg NV om västra gaveln av lägenheten Svälthagen nr 5, som lgger vägskälstrangeln. 6 steg S om Hällestadsvägen samt 7 steg norr om vägen tll statonen, slät berghäll. Pegel Nedre Fnspång. 0-pkt. 9 /T Slutat A bg. Fnspång nedre, nedom Fnspång, c:a 35 m nedströms landsvägsbron och c:a 100 m ovan järnvägsbron bredvd gångstg som går efter ån, bergnabbe, som stcker ut från slänten. over havet m ! Stockholm Kungl. Boktr. P. A. Norstedt & Söner

7 c E "STE Höjd över Iravet meter '< C/) <3 OH ZV ><< O OL E cn* ÎÏ..2 w c ts n tö &l 11 m X Scrosus Ån. Ï^MMan, lôd- lover ravet me ter Nederbördsområde kvkm_ I : 1 Vattenkraft turbnhästkrafber -+eo ^Vattenmängd kbm per sek.^ E 2 j-j "S -g WS.5* N E S SÌ CD X -2 Höjd över havet meter te^öj Seo "Pc^GL Lro^tdSpxrvg SSbexHjc, I ( are- Mkerov ; o.tseâre ïfv b Om Slätte! 'ots #. a'sìum'ors <" «as I 2 ' < O E fe >> g r P\. QTvXL c-nfyva-o-to SÖJCPOJ *> CD S CD "PcgcL OTO BroWr flu Höjd över havet] nf ter Vattenmängd kbm per sek. Nederbördsområde "kvton Vattenkraft turbnhästkrafter -+ 3oo

8

9 STATENS METE OROLOGISK-HYDROGRAFISK A ANSTALT FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 67. VÄTTERN MOTALASTRÖM SVARTÅN MELLAN SÖMMEN OCH MYNNINGEN I ROXEN Kartblad 179/1935 Läge. G-eografska och geologska förhållanden. Va^nmängds staton. TSTecl 25bö3?dssta±oT_ Kb 530 ILj«70G G»5G8 L#535 4,0 tan. Svartån utgör Motalaströms största tllflöde och tllstöter huvudflöden från höger sjön Roxen. Den del av ån, som här behandlas, sträckan mellan sjön Sömmen och mynnngen, är framställd på kartbladet Boxholmsfallen. Flodsträckans längd är 77.8 km. Området återfnnes på de topografska kartbladen 44 Hjo, 45 Lnköpng och 55 Fnspång, samtlga utgvna skala 1: , samt dessutom på den ekonomska kartan över Östergötlands län utgven som häradskartor skala 1: I admnstratvt avseende tllhör området Blåvk, Ekeby, Åsbo och Järstad socknar av Göstrngs härad, Sya, Veta, Herrberga, Normlösa och Västerlösa socknar samt Mjölby stad av Vfolka härad;: Vallerstad, Skeppsås, Älvestad och Klockrke socknar av Bobergs härad, Björkeberg, Flstad och Vreta kloster socknar av Gullbergs härad, Ledberg socken av Valkebo härad samt Kaga socken av Haneknds härad allt Östergötlands län. Vattenrättslgt hör området tll Söderbygdens vattendomstol. Svartåns område sträcker sg S över det nordsmåländska höglandet och N över östgötaslätten medan dess mellersta" del lgger på höglandets nordsluttnng. Inom områdets södra del nå de delar högst, som lgga utmed den södra vattendelaren emot Emåns flodområde, där de mest betydande bergshöjderna nå över 300 m ö. h. Området sänker sg hastgt norrut. De högsta höjderna nå söder om Sömmen omkrng 275 m ö. h., norr om denna sjö c:a 225 m o. h. och vd Boxholm 50 m ö. h. Norr om Mjölby börjar östgötaslätten, där mera markerade höjder saknas. Den södra delen av området är starkt kuperad. Dess topograf får väsentlgen sn karaktär av dalgångar, som vanlgen NNV SSO rktnng stryka genom området och som uppdela detsamma en mängd platålknande parter. Dessa dalgångar, som utbldats efter sprckbldnngar berggrunden, hava betydande djup och ofta branta, nästan lodräta sdor. Denna terräng har vart gynnsam för uppkomsten av långa smala sjöar. Längre norrut blva dalgångarna bredare, terrängen blr mera uppdelad och landskapet antager ett emot norr alltmer småkuperat och kullgt utseende. Det övergår så smånngom slätt med enstaka smärre höjder och dalgångar, de senare uteroderade av vattendragén. De mellersta och norra delarna av området äro sjöfattga. Berggrunden nom området tllhör övervägande urberget. Tll en senare td höra Almesåkraformatonernas bergarter som förekomma söder, öster om sjön Ralången, mndre parter samt kambrsk-slurska bergarter, som utgöra berggrunden nom områdets nordlgaste del. Urberget består tll största delen av granter tllhörande två huvudgrupper, Växjögrant och Flpstadsgrant. Den förra är en medelkorng tll grov samt jämnkorng eller endast obetydlgt porfyrsk grant av röd färg, den senare har en medelkorng grundmassa, nbäddade stora ljusröda eller svagt voletta ögon. Växjö-, granten ntager södra delen av området fram tll Åsbo, avlöses därefter av Flpstadsgrant tll traken av Mjölby, varefter åter Växjögranten uppträder : ett bälte mellan Mjölby och Järstad. Jämte dessa yngre granter förekomma leptter, starkt omvandlade, förskffrade gnejser, amfbolter och kvartster vlka anses utgöra rester av en äldre bergskolla. Almesåkraformatonen består av kvartster och kvartstsandsten. Svartån kommer n den kambro-slurska berggrunden vd Normlösa. Berggrunden går här sällan dagen men har blottlagts på flera ställen skärnngar och brunnar. Den består av sandsten, skffrar och kalksten. De höjder som fnnas på slätten bestå där de cke äro uppbyggda av glacofluvalt materal av en kärna av dessa bergarter övertäckt av morän. Av jordarterna har moränen den största utbrednngen nom södra och mellersta delarna av området medan sjö- och havsedment, lera och sand, äro vanlgast den norra delen. Moränen utbreder sg ett täcke av växlande tjocklek över underlggande berggrund. Den har bldats av nlandssen och består av en oregelbunden oftast hårt packad blandnng av olka sorts materal från stora block tll fnaste bergartsmjöl. Den utgör dels den underlggande berggrundens sönderfallsprodukter, men härstammar även från långt avlägsna trakter, från vlka den förts av sen srörelsens rktnng. Således förekomma ej sällan block nom området som härstamma från Dalarnas bergarter. Genom denna sens.transportförmåga har även kalkstensmateral från norr förts söderut så att moränen även här stor utsträcknng blvt kalkhaltg. När sen smälte bort låg så gott som hela området norr om trakten av Boxlolm under havets nvå och längs Svartån trängde havet n över Sömmen bldande här en stor. havsvk. I detta hav, den baltska ssjön och dess senare utvecklngsstader, Yoldahavet, Ancylussjön och Ltornahavet avsattes sand och leror, som ha mycket stor utbrednng och utgöra odlngsmarken nom norra delen av området. Även nom områdets södra del fnnas dalgångarna leror, vlka avsatts de sjöar, som under avsmältnngstden bldades därgenom att dalgångarna norr uppdämdes av sbrämet. De tappades, då sen dragt sg så långt emot norr, att de kunde erhålla avlopp åt detta håll. Rullstensgrus, bldat av sälvarna vd skanten och bestående av genom vattnets nverkan sorterat och avslpat materal, sten, grus och sand förekommer ganska stor utsträcknng. I söder är det huvudsaklgen bundet tll dalgångarna, som utgjorde nlandssens stora dränerngsstråk, norr höja sg dessa bldnngar åsar eller stora terrasser över slätten. De senare ngå här det stora system av ändmoräner och randterrasser, som övertvära mellersta delen av vårt land och som känneteckna ett markerat avbrott stäckets tllbakagång emot norr. De största terrasserna lgga närheten av Mjölby och vd Malmslätt. Torvmarker bldade efter stden, huvudsaklgen genom genväxnng av sjöar, äro vanlga men förekomma cke stora ytor, dels på grund av den kuperade terrängen och dels på grund av mndre gynnsamma klmatska betngelser för deras tllväxt. Svartåns översta källsjö är Nordsjön belägen 274 m ö. h. Ån rnner härfrån över en tämlgen sank moränplatå sydostlg rktnng tll trakten av Flseby, där den kommer ned en nordsydlg dalgång, som den senare följer emot norr. Den flyter härfrån denna rktnng tll Grpenberg, bryter här av tll nordostlg huvudrktnng och faller ut Sömmen. Sömmen lgger 146 m ö. h. och är en typsk sprckdalssjö. Från dess utlopp flyter Svartån tll en början en sprckdal med klyftbranter nedskuren blockrk moränmark. Redan vd Rövaretorp blr dock dalgången föga markerad. Åns rktnng blr obestämd och dalbottnen rätt sank ända tll Boxholm, där vattendraget kommer n en ny sprckdal och därvd bldar de 30 m höga fallen vd Boxholm. Nedanför Boxholm får ån mera slättlandskaraktär. Åns lopp -blr slngrande, dalbottnen bred och ^dalsdorna mndre branta. Vd Lnnefors och örnge bldas mndre fall över berggrund. Strax S om Mjölby bl dalsdorna höga och branta, berggrunden går dagen och vd Mjölby bldar ån fall över berggrund. Nedanför Mjölby uppträder sträckvs rullstensgrus efter stränderna. Ån framrnner en lera och sand djupt nedskuren dalgång där berggrunden på flera ställen går dagen. Fall bldas vd Spångsholm, Knutsbro och öjebro, på samtlga ställen med berg dagen. Nedanför öjebro bl dalsdorna allt mndre branta. Ån är nu nere på Östgötaslätten och flyter fram en leran nedskuren dalgång. Åfåran är stor utsträcknng genvuxen och vattnet går vd lågvatten fram rännlar mellan vassarna. Vd Tolebro och Lnkelösa bldas fall. I det förra har vd sprängnngar för Vågforsens kraftverk påträffats en grå kambrsk sandsten. Kort före utlopp'et Roxen bldas Odensfors och Svartåfors över berggrund av kambrsk sandsten.

10 Nederbörd.»2 Svartåns vattenområde är tll större delen tämlgen nederbördsfattgt. Endast de övre delarna, som lgga utkanten av det nederbördsrkare området på det småländska höglandet, stger nederbörden tll omkrng 600 nun per år. I områdets centrala och nedre delar är den c:a 500 mm. I tabellen hava sammanställts medeltal för ett antal nederbördsstatoner nom eller närheten av flodområdet, avsedda att vsa den ungefärlga nederbördsfördelnngen. De anförda värdena hänföra sg tll tden , för vlken vattenmängderna det följande hava beräknats. Fullständga observatoner för hela peroden fnnas cke för alla statonerna, men har vd behov en omräknng verkställts med hjälp av någon närbelägen staton med Statonsnamn Medelnederbörd mm S4. Betecknng Höjd ö. h. m «1. S» B. r bef 293 Rödj enas Rj Sjöafall Sj Prästkulla... Pr Askeryd A Klockarp... Sh ' Forsnäs Fs Herrestad... Hs Lommaryd... Ld Nötekulla... N Botorp Bt Applehult... Ä Högemålen... H Romanäs Rs Olstorp O Ulrka U Rnna R Svansborg... Kb Öjebro öj Börstad Bd Bjärka-Säby... Bs S Lnköpng... L Grönkulla... G s ra m l r pa Medeltal m é Nederbörd Tran HìL'3-3' medeltal för statonerna talbexlet. mm 60 B. nuj a. gua. t pes o g; B O < p. C5 O s» -Ï Vattenståndsobservatoner hava nom den här behandlade delen av Svartån utförts vd Sömmen (sjön Sömmen från 1 / ), Laxberg ( 24 / / ), Rövaretorp (från 18 / ), Mjölby ( 10 / sl / s 1915), Strömsnäs (/ü / 1915), Amnada ( 26 /o / ), Bäck / ) och Odensfors ( s / /u 1912). Genom rensnngar eller dämnng äro förhållandena numera väsentlgen ändrade vd Laxberg, Mjölby och Odensfors. Sjön Sömmen är reglerad sedan Pegel Rövaretorp är belägen där ån grenar sg. Den mndre grenen, Lllån, har vart provsorskt avstängd men en del vatten har dock tagt denna väg och detta synnerhet vd högvatten. Från. nov har den provsorska dammen tätats, så att numera någon avsevärd del av vattnet ej går genom Lllån annat än vd högvatten. Med hjälp av de regel daglgen avlästa vattenstånden hava vd nedanstående statoner följande karakterstska vattenstånd erhållts: Staton och perod Karakterstska vattenstånd. Högsta högvattenyta m ö. h. Normal högvattenyta m ö. h. Normal medelvattenyta m ö. h. medelvattenyta m ö. h. Normal lågvattenyta m ö. k. lågvattenvta m ö. h. Sömmen Rövaretorp Amnada Bäck Under peroden nträffade de högsta vattenstånden Sömmen dec jan. 1913, maj 1904, maj 1917, dec jan. 1892, aprl maj 3897 och aprl maj Under samma td nträffade de lägsta vattenstånden nov. 1921, sept. 1893, nov. 1914, okt. nov. 1906, okt jan. 1900, nov. 1919, sept. okt och dec Under tden hava de högsta vattenstånden vd Rövaretorp nträffat jun 1924, jul 1927, jun 1931 och dec De lägsta vattenstånden hava stått samband med tllfällga avstängnngar vd Sömmens utlopp. En svår lågvattenperod började de första månaderna av år 1932 och fortgck tll slutet av år Vattenståndet såväl Sömmen som vd Rövaretorp nådde under denna stt lägsta värde. Svartån har regel ett utpräglat högvatten på våren, vanlgen maj månad, och lågvatten på hösten. Vnterns vattenstånd äro vanlgen relatvt höga, men sekundära mnma kunna även nträffa samband med kyla. Understundom kunna.även på hösten och undantagsfall' på sommaren uppträda flöden förorsakade av ovanlgt rklg nederbörd. Vattenstånden hava närmast nedom Sömmen, tack vare denna sjös utjämnande verkan, vart relatvt jämna och endast förändrat sg sakta. Efter sjöns reglerng har stort sett en ytterlgare utjämnng skett, men vattenståndsväxlngarna hava blvt hastgare genom tllfällga avstängnngar under lågvattenperoder och tappnngar av överflödsvatten vd rklgare vattentllgång. Längre ned vattendraget ändra sg vattenstånden hastgt på grund av det tllkommande nederbördsområdets rnga sjöareal. Dagrammet för Sömmen vsar vattenståndens varaton denna sjö år 1912 med höstflod, 1917 med vårflod samt det torra året crd VattexståuL. Sömmen / jm.jfetmlmara aprlfmaå [jun jukjaujf.leept. okt. Ino v. Idee. Bfloder och sjöar. Vattenstånd. fullständg sere. Statonernas lägen framgå av den före texten stående kartskssen, å vlken även den normala årsnederbörden mm är angven vd varje staton. Dagrammet åskådlggör nederbördens fördelnng under året. Den största nederbörden faller under sommaren och hösten under det att vntern är relatvt nederbördsfattg. I nedeltal har oktober den största nederbörden med 69 mn och februar den mnsta med 22 mm. Det nederbördsrkaste året under den beräknade peroden är 1927 och det nederbördsfattgaste Svartån har vd utloppet ur Sömmen ett nederbördsområde av 1914 kvkm och vd mynnngen Roxen kvkm. På den mellanlggande sträckan mottager vattendraget följande tllflöden med nederbördsområden överstgande 100 kvkm. Ryckelsbyån från v. vd km kvkm Åsboån» h.»» » Skenaån» v.»» » Kapellsån» h.»» 10.o 528» 1013 kvkm Av öknngen mellan Sömmen och mynnngen Roxen, kvkm, komma således på dessa tllflöden kvkm eller 66 % av den totala. Vattenområdet är nom den övre delen jämförelsevs sjörkt. Området nedanför Sömmen är däremot sjöfattgt och på slättlandet krng nedre loppet saknas sjöar så gott som helt och hållet. Av respektve nederbördsområden utgör sjöarealen vd Sömmens utlopp 239 kvkm eller 12.5 %, vd Mjölby 254 kvkm eller 10.5 % och vd mynnngen 263 kvkm eller 7.0 %. Av det nedom Sömmens utlopp tllkommande nederbördsområdet, kvkm, ugöres således endast 24 kvkm eller 1.0 % av sjöar. De största sjöarna äro: Ralången 6.2 kvkm Ass-sjön 4.8 kvkm Vänstern 4.4 > V. Lagern 12.0» Noen 7.3» ö. Lagern 15.4» Säbysjön 3.8» Sömmen 130».lan.. febr, luags gprfl_lma, Itunl vh 1 amf.lsepfc. ökfc. Itlov. [ dec Inom denna del av Svartån hava vattenmängdsmätnngar utförts vd utloppet av Sömmen samt vd Mjölby, Amnada, Bäck och Odensfors. Avbördnngskurvor hava uppgjorts för Sömmens utlopp, gällande t. o. m. 1922, och Rövaretorp. Avbördnngskurvan för Sömmens utlopp är dock mndre väl bestämd, särsklt för de högre vattenstånden. Någon nämnvärd sdämnng torde cke förekomma vd någondera pegeln, men Rövaretorp torde vd en del tllfällen vara påverkad av tmmerdämnng. Med hjälp av avbördnngskurvan och de avlästa vattenstånden hava daglga vattenmängder uträknats för Rövaretorp för tden 1923 okt Från och med nov hava vattenmängderna beräknats av Motala ströms reglerngsförenng. För Sömmen hava månadsmedelvattenmängder samt maxoch mnmvärden och varaktghet beräknats från motsvarande vattenstånd för tden Med hjälp av de sålunda erhållna värdena hava de karakterstska vattenmängderna beräknats. De tabellen å sd. 3 för varje avsntt av ån angvna vattenmängderna hava erhållts med hjälp av värdena vd Rövaretorp ( ). Månadsmeda och karakterstska vattenmängder vd Sömmens utlopp fnnas sammanställda nedanstående tabeller. Medelvattenmängd och medelavrnnng Perod Nederbördsområde 1914 Tcvlem. för månad och dr vd Sömmens utlopp. Medelvattenmängd kbm per sek. Medelavrnnng lter per se c. och kvkm. jan. febr. mars aprl maj jun jul aug. sept. okt. nov. dec. âr Vattenmängder.

11 3 Karakterstska vattenmängder och motsvarande avrnnng vd Sömmens utlopp kbm /sek. Vs. km 2 kbm / sek. Va. km 2 Högsta ( högvattenmängd Normal > > medel vattenmängd > Vattenmängd med 50 % varaktghet Normal 6-måndersvattenmängd > Vattenmängd med 15% varaktghet Normal 9-månadersvattenmängd > Vattenmängd med 95$ varaktghet > >»», lägsta årsvärde Normal lågvattenmängd > Avrnnngsvaraktghet dagar per år vd Sömmens utlopp. Avrnnng 1/s. km Avrnnngens årlga varaton följer vattenståndets. Den enlgt månadsmedeltalen upprtade medelkurvan för Sömmens utlopp under peroden har maxmum maj och mnmum oktober. Från oktober stger me- AvTTOTrg per märtacl vcl Sömmens uflapp ysfan 2 U anjfebr.lrhrs ffprfl!"man [jun jul laug, sept. okb. TU)v: [dec AvTororngoTs varsüdaghet, vlcl Somaers xtlorm Vs.km? r : 200 «lagar 300 x delkurvan tll januar, varefter den håller sg på samma nvå tll mars. Medelkurvan för peroden , vsar mndre varatoner men jämnare form och har stt mest utpräglade mnmum sept. okt. Den beräknade medelavrnnngen är betydlgt mndre under tden vlket antaglgen beror på att vattenmängden under tden 18S blvt för högt beräknad. De tabellen å sd. 4 för varje avsntt av vattendraget angvna turbn- Dsponbel effekterna.hava beräknats ur.de naturlga avrnnande vattenmängderna under vattenkraft. antagande av en verknngsgrad av 75 %. Då det endast undantagsfall vart möjlgt att bestämma motsvarande fallhöjder, har beräknngen utgått från medelvattenytan, som vd avvägnngen regel blvt säkert bestämd. Då fallhöjderna vd forsar och fall vanlgen öka med fallande vattenstånd, under det att ett motsatt förhållande äger rum vd sel och spakvatten, är det på grund av detta berälmngssätt vanlgare, att forssträckornas effekter blva för lågt än för högt beräknade. Tll fallförlusterna älven eller erforderlga. kanaler har ngen annan hänsyn tagts än som kan lgga den antagna verknngsgraden, och ej heller har hänsyn tagts därtll, att vssa sträckor näppelgen kunna tllgodogöras. Då svårghet råder att avgränsa vssa forsar, och då uppgfterna angående forsarnas benämnng ofta äro ofullständga, kunna tabellen och å kartorna mndre fel dessa avseenden förekomma. Följande effektbelopp turbnhästkrafter hava erhållts.: Effekt vd normal medelvattenmängd hk»» lägsta 2> »»» 50 % vattenmängd ï»» lägsta 6-månadersvattenmängd »» > Î5 ^ vattenmängd 9 120»»» lägsta 9-månadersvattenmängd 2 160»»» normal lågvattenmängd 6360»»» lägsta» 1 660» Uppgfter rörande kraftverken stående tabell. denna del av Svartån återfnnas nedan- Boxholms såg- och hytt Boxholms A. B. _ fall ) valsverksfall... > smältsmedj efall... > ) spkfabrksfall... î> Installerad Tll turbnefekt, hk - godo Vattenfallets eller Ägare eller Bygg gjord för kraftverkets namn nnehavare nadsår fall drft för höjd av el. drekt Total m generatorer drft gamla kraftstatonsfall (mejer)...» Flexnmnge > , \ Lnnefors (kvarn- och kettngsmedja).. > Stråsnäs Lllågrenen (kvarn) > Mjölby Stad Spångsholm Åsbrohammar Spàngsholms Bruks Nya A. B. Knutshro A.B. Knutsbro Kraftstaton 1902, > ' 4920 Vågforsen Svartådalens El Kraft- & Dstrbutonsfören. u. p. a. Lnkelösafallet, Åbacka kvarn 1 Vattenhjul Lnköpngs El. Kraftfe Belysnngs A.B > Tllgodo- 9jord vattenkraft. Allmän farled fnnes ej å denna sträcka av Svartån. Farled. Allmän flottled fnnes ej å denna sträcka av Svartån. Flottled. Enlgt Kungl. Maj :ts kungörelse den 27 / 1923 fnnes kungsådra Svartån Kungsådra. från Sömmens utlopp tll mynnngen Roxen.

12 4 Tabell över fallhöjder, vattenmängder, dsponbel och utbyggd vattenkraft m. m. förklarngar. Låg-(hög-)vattenyta = lägsta (högsta) vattenståndet under ett är. Medelvattenyta = medeltalet av de daglga vattenstånden under ett år. Normal låg-{medel-, hög-)vattenyta medeltalet av de årlga låg-(medel-, hög-)vattenstånden. (högsta) låg-(medel-, hög-)vattenyta hänför sg tll den betraktade peroden. Analoga betydelser tlläggas de olka vattenmängderna. 9-(6-)månadersvattenmängd = vattenmängd med 75 (50) % varaktghet under ett år = den vattenmängd, som under ett år överskrdts under 274 (183) dagar. Vattenmängd med 75 (50) % varaktghet under en perod = den vattenmängd, som överskrdts under 75 (50) % av peroden. Effekt vd olka vattenmängd = det antal turbnhästkrafter, som vd en verknngsgrad av 75 % motsvarar resp. vattenmängd och fallhöjden vd medelvattenstånd. Effekt med 75 (50) % varaktghet har analog betydelse med motsvarande vattenmängd. Vattenmängd kubkmeter per sekund Turbneffekt hk? = 75 % Fallsträckans benämnng. Avstånd från mynnngen km Neder- Medelbördsvattenytområde kvkm m ö. h, Fallhöjd Lågvattenmängd. Vattenmängd med varaktghet av årsvärde. 75 % Hela peroden. årsvärde. 50 % Hela peroden. Medelvattenmängd. Högvattenmängd. Högsta. Lågvatteneffekt. Installerad turbneffekt hk. Effekt med varaktg het av årsvärde. 75 %' 50 % Hela peroden. årsvärde. Medelvatteneffekt Hela peroden.. Sömmen Lönshultsfallet Boxholms såg- och hyttfall valsverksfall smältsmedjefall spkfabrksfall gamla kraftstatonsfall Flemmngefallet Lnnefors Örngefallet Mjölbyfallet Älvkullafallet Spångsholmsfallet Knutsbrofallet Öjebrofallet Yågforsen Lnkelösafallet Odensfors Svartåfors Roxen G T G O.o O.o O.O O.o o.o o S S , ,

13 Avvägda fxpmlvter och peglar. Förklarngar. Svartån avvägdes år Avvägnngen är utförd tvä gånger mellan Sömmen och Boxholm och en gång mellan Boxholm och utloppet. Den utgår från anstaltens fx vd Berg som ngår Motalaströms avvägnngslnje, och dessutom från ett flertal Kartverkets äldre fxar förbndelse med precsonsavvägnngen efter en år 1926 av Kartverket gjord felfördenn"-. 1 avvägnngslnjen har ntagts flera fxpunkter tllhörande prvata ägare. A Järndubb eller koppardnbb (de flesta tllhöra Statens meteorologsk-hydrografska anstalt). A Kors (Rkets allmänna kartverk, topografsk fx). v = vänster strand. h = hö»er strand. st. = sten. bg. = berg. B Km fr. mynnngen B e s k r v n n g Höjd över havet m Km fr. mynnngen Besk r v n n Karta K, 44 Hjo SI. 1 v 77.8 h v 77.6 v 77.6 v 75.7 v h 74.6 h 74.6 h 71.6 h 71.6 h v 70.8 h 69.9 h 69.7 v 69.7 v 67.5 v 64.5 h 60.5 v 59.8 h 59.8 h Karta R 45 Lnköpng 59.5 h h 52.9 v h 48.3 h 4S.3 Pegel Sommel. 0-pkt. ss /7 31. Reglerngsförenngens pegel. A 4665 st. Sömmen cl, c:a 300 m S om statonen, stort block strandkanten, c:a 15 n S om reglerngsförenngens pegel vken. A 5496 bg. Erksbo, vd Draget (sundet Y om Erksbo), strandkanten vd nedre änden av stenröset, mtt för och 2.8 m från tall, 8 cm hög dubb. A 5491 bg. Laxbergs reglerngs/lamm, 15 m nedströms om reglerngsdammens nedströnsräeke, 1 m nåt land från vägen, å utskjutande bergpart, något över vägens plan. Pegel Laxberg. Slutat. A 3039 st. Laxberg b, c:a 250 m nedom reglerngsdammen plant och det mest utskjutande ar de stora blocken nedom berget, c:a 10 m uppströms kvarvarande brodel och fx c, 0.5 m från blockets brant. A 3040 bg. Laxberg c, c:a 250 m nedom reglerngsdammen. berget just där vägen svänger av ut tll bortrvna bron, c:a 1.5 m över vägens plan, mttför kvarvarande brodels uppströmssda oeh 0.6 m från bergbranten bg. Laxberg d, lksdg trangel med ungefär 20 em långa sdor, uppe på berget, 95 m från SO hörnet av bonngshuset tll torpet Laxberg, omgven av järnstaket. Vattendomstolens fx. A 5495 st. Tolhen, å Tolhemsbrons västra landfäste, uppströmssdan, stenen närmast bron, bultskalle. Pegel Rövaretorp. O-plt. '"h 31. A 4163 st. Rövaretorp a, stor flat sten strandlnjen, uppströms pegel och Lllåns h. gren, m uppströms fx b, m V om fx c. A 4164 st. Rövaretorp b, stor flat sten strandlnjen, något uppströms pegel, vd Lllåns h. gren, m nedströms fx a, m Y om fx e st. Rövaretorp c, trangel hög, stor sten h. stranden av Svartåns och Lllåns h. gren, 3.7 m nedströms äldre fördämnng Lllån, m Ö om fx b, n Ö om fx a. A 5498 st. Boxholms staton, c:a 800 m NO om Boxholms järnvägsstaton, där avtagsväg tll N. Kvslehult korsar järnvägen, trumsten vd vägskälet, S vägvnkeln, mellan landsvägen och järnvägen st. Boxholns järnvägsbro, rng å laudfästets uppströmsnos, 30 cm från spetsen Boxholms sågfall, horsontala stödbalken vd luckpartet den nyare delen av sågdammen. A 5500 st. Boxholms landsvägsbro, högsta punkten av järnöglan den närmast telefonstatonen stående av de grantdockor, som uppbära räcket å nedströmssdan av bron vd valsverket. A 5501 st. Boxholms mejer, översta punkten på den kramla sten kajmuren, vd vlken räckets kättng slutar, nedströms om bron. A 5502 Flemmnge a, horsontal dubb turbnsumpens yttervägg, nära dess vnkel med kraftstatonens uppströmsvägg och nära ngången tll kraftstatonen. Vattendomstolens fx. A 5503 st. Flemmnge b, högvattenmärke markerat av streck samt underkant av horsontal järndubb och märkt»19 2 /v27» mtt emellan Flemmnge kraftstaton och herrgård, stort block vd stranden. A 5504 st. Flemmnge c, högvattenmärke 23.5 cm under fx b oeh markerat på samma sätt som fx b samt märkt >19 9 /s24>. A 5505 st. Boxholms säter, där den, nordlgaste utfartsvägen från herrgården råkar landsvägen, 12 steg O om utfartsvägen, 57 steg S om vägskälets norra ände, 15 m N om åttkantga huset trädgårdsland. A 5506 st. Hageby, mtt emot Hageby mangårdsbyggnad, hagmark, 70 m uppströms om grnd, S m uppströms om den södra av två ekar, e:a 20 m uppåt land från vägen. A 5507 st. Lnnefors, vd Lnnefors kvarn, nvd bonngshusets nedströnshörn. A 5508 bg. Ornge a, överkant av kramla berg, c:a 30 m S om bron, snett över vägen från handelsbod, 15 m Ö om vägen m N om bonngshusets N gavel, 1.2 m från dess NÖ hörn. A 5631 bg. Ornge b, mtt emot handelsboden, närheten av brant mot ån, N om bonngshusets tomt. A 5509 st. Ingemarsorp, vd vägskäl där väg tll Åsbo kyrka tager av från landsvägen Boxholm Mjölby, SV om Ingemarstorps gård, 26 steg S om vägvs ren, 3 steg Ö om Hoxholmsvägen, samt ungefär 3 dm under vägbanan. I stenen stter järnkrampa för telefonstag. A 5510 bg. Strålsnäs, å Lllåns v. strand strax nedom landsvägsbron S om Stråsnäs gård, mtt för Hurudammen, å bergpartet nedströms om stg tll dammen, 1 m från stendammen, 1.8 m nedströms om dess uppströmssda, toppen av järnkrampa. A 5511 bg. Bärbäck, c:a 500 m nedströms Bärbäck, där berget går ntll ån, å en c:a 10 m nåt land från högsta toppen belägen, något lägre topp. A 5512 st. Rulter.tad, Y om Hulterstad herrgård, där körvägen tll herrgården tager av från landsvägen, kors NV hörnet av sockelstenen för den södra grndstolpen, c:a 1 dm över vägbanan. Pegel Mjölby. Slutat. A 480 st. Mjölby a, strax uppströms om landsvägsbron, horsontal dubb ntll pegeln, husväggen vd å pegeln. A 5514 st. Mjölby e, mässugsdubb körbrons uppströmskant, 0.27 n utåt från centrum av första räckstolpen från Ö, 2.6 m V om navelplanet ft en byggnad på Ö stranden. Vattendomstolens nya fx. A 5515 bg. Mjölby f, å v. grenens h. strand, 20 n uppströms om gatubron, c:a 7 n nedströms om trappa trädgårdsmuren, 0.25 m från muren, toppen av järndubb. Karta R 45 Ln köpng h ^ v 42.2 h 42.2 h 40.5 h 38.9 h h 35.7 h h 28.1 h 27.3 h v 22.1 v 22.1 v 22.1 v ,9 h Karta R 55 Fnspång 15.2 v 12.5 v v. 8.3 v 8.3 v 8.3 v Karta R 45 Lnköpng 7.4 h Karta R 55 Fnspång 6.9 h 4.3 v 3.5 v 0.1 A 5516 bg. Mjölby g, h. stranden av v. grenen, 0.3 m från fx f, 0.5 m från stenmuren, toppen av järndubb bg. Egeby, bergytan S om och ntll en 17 cm lång krökt dubb, 22 m fc*0 om Alvkullafallets delvs utrvna dammbyggnads högra landfäste st. Habblarp, rng sten, SSO om Habblarp, något uppströms' om ett bostadshus vd ån, där denna grenar sg krng en holme, förlängnngen av en tll ån ledande ägoväg, å toppen av en stor sten vd fallets början. A 55& bg. Solberga a, c:a 32 m från bron vd Solberga, 6 m uppströms om vägeu, 2.5 m uppströms om staketj å toppen av mndre bergpart. A 5520 st. Solberga b, 9 m S om vägbrons S landfäste, toppen av järnbult tredje stenstolpen från bron räknat, å nedströmssdan av vägen. A 5521 st. Sya kyrka, kors det SV hörnet av planstenen vd kyrkans V ngång, c:a 8 cm över marken bg. Spångsholm, h. stranden av h. grenen, rng berg nvd bron, 2 m S om tvättstugans SV hörn, 1 dm Ö om kraftlednngsstolpe. Pegel Strömsnäs. Slutat bg. Strömsnäs, plan yta bergvägg vd f. d. Gudhems kvarn, c:a 500 m nedanför pegeln, lnje med hög stenmur och 7.5 m uppströms om dennas uppströmshörn. Fxplanet har vart utmärkt medelst en nvd planet nsatt järndubb, som numera är borta. A 5523 st. Inutsbro, 20 m 0 om kraftstatonsbyggnaden och lnje med dess uppströmsvägg, c:a 2.5 m V om staket. A 5524 bg. Öjebro, 5 m nedströms högra landfästet av landsvägsbron över vänstra ågrenen ovanför Öjebro kraftstaton '/a m S om Ö staget tll telefonstolpe. A 5525 st. Herrberga kyrka, V änden av plansten vd S ngången tll kyrkan. A 5526 st. Stagelstorp, å järnvägsbrons landfäste, nppströmslagerpallen mtt för huvudregeln. A 5528 st. Normlösa kyrka, vd Y sdan av kyrktornet, grundsten. A 5527 st. Govlösa, uppströmsändan av krampa. som fasthåller den yttersta stenen landsvägsbrons mttpelares uppströmsnos. A 5529 st. Vågforsen a, å högra sdan av ntskovet närmast kraftstatonen, överkant av horsontal 3 cm grov koppardubb dammens, uppströmssda. A 5530 st. Vågforsen b, å vänstra sdan av ntaget, överkant av horsontal dubb. Pegel Amnada. Slutat. A 1931 st. Amnada a, ån 3 m från vänstra strandlnjen och c:a 10 m uppströms om pegelplatsen. A 1932 st. Amnada b, den sten ute ån var pegeln vart fästad, närmast v. stranden. Stagfäste. ' A 1933 st. Amnada c, samma sten som fx b, längst från stranden. Stagfäste. A 2387 st. Amnada d, mtt emellan fx b och fx c, samma sten vd vlken pegeln vart fästad. Pegel Bek. Slutat. A 58 st. Bäck, feo om Elvestad, c:a 100 m uppströms bäckmynnng, mtt för nedströmsänden av talldunge, vd stranden. A 5531 st. Lnlcelösa, vd Lnkelösafallet, c:a 300 m nedströms om Brckstads Spetsgård, c:a 100 m nedströms om stendammens landfäste, c:a 5 m nedströms om spetsg sten ute forsen, stort block strandkanten. A 5532 st. Kullersbro, bron rakt S om Flstads kyrka, vänstra landfästet, nedströmssdan. Pegel Odensfors. Slutat. 483 Odensfors a, ytan av översta trappsteget trappan från terrassen V om herrgården ned tll ån. 4S4 Odensfors b, ytan av lägsta trappsteget, nedströmshörnet. A 485 st. Odensfors c, terrassmuren 0.25 m nedströms om trappan Odensfors d, kors näst nedersta (10:de uppfrån) trappsteget trappan från terrassen ned tll' ån. A 5534 st. Odensfors landsvägsbro, å uppströmssdan av högra landfästet, strax nvd och c:a 2 dm högre än lagerpallen, överytan av hak formgt järn, varvd den 7 cm långa haken skall stå lodrätt. A 5535 Odensfors ntag, järndubb betong, å ntagets nedströmssda, tll vänster om kanalen och 6 m från denna, 8 cm hög dubb strax nnanför räcket. A 5536 Svartåfors a, järndubb å betongplnt med (enlgt uppgft) grundläggnng på berg, belägen m nedströms om kraftstatonens vänstra nedströmshörn, slänten av fyllnng c:a 15 m från kanalslänten. Vattendomstolens fx st. Svartåfors b, kors å järnvägsbron vd avloppskanalens nedre ände, å vänstra landfästets pallskft, uppströms om bron. A 5538 st. Svartåns mynnng, å landsvägsbrons pelare, uppströmsnosen, nvd telefonstolpe. A 2955 st. Berg, på högra sdan vd kanalens mynnng Roxen där pren slutar och kaj tar vd, den sten pren som lgger längst från kanalen. Stockholm Kgl. Boktr. P. A. Norstedt &: Söner

14

15 c E JD :p Höjd över!h.a.vet meter r b 4- w J2!* X,2 ^ DQ CD ~ TD t o l r «3 är OdmsföP% ö-fe "3 > ro m x & ^ C <00 rcgel ^Bökj ïeôéxj ArrcaoÄoj «, fe "?. ^v--?. 11 * m 3d *f''ß<''' *'% am ' ^' v ffeto/ss3 s*m _ c*\ ^ ^0 :»w> ökätxojffn. xej^t L \römsnää QQ«j>./ Pwl IsBoVb-N cv e ^ $*» <V -O?'- / S Asbocuv L llftn Ryckâsb\tm rlh\t'\ RH'tVH'AoV'V CD IO t- - - v h- to fm. 5? OD SìSSsà c r'--ë ' "c ^ TWDTO F Pl -'9 el - kuavwvt ü ä >?"5) 2.2 CL. U- CL =>? Ln <-T IZ0Ü0 Vattepkraft kbm per sek l Nelrbo'lKomj-Ae tarkm. te Höj; över hm r et meter S Vattenkraft tur-bnhä.sbkraftep I- 1 1

16

17 S T ATENS M K T E O H O L O G I S K-H Y 1) l 0 G H A F I S K A A N S T A L T FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 67. VÄTTERN-MOTALASTRÖM MOTALASTRÖM MELLAN VÄTTERN OCH UTLOPPET I HAVET Kartblad /1930 Läge. Geografska och geologska förhållanden, 0#598 - ^Kar tblads gräns >< 5; N g VaJ±exmägüsstallcfn. Slcala. V _ -> T t "... j... Q SO Km. JSfcde-bordsstalor. t -j j! Motalaström har mellan utloppet ur Vättern och utloppet havet en längd av 99.8 km. Av denna sträcka upptager dock själva floden endast omkrng 46 km medan resten.utgöres av sjöar. Vattendragets profl återgves på två kartblad benämnda 1 Fskebyfallet och 2 Motala forsar. De upptaga resp. 50 och 49.8 km av vattendragets längd. Området återfnnes på topografska kartbladen 54 Karlsborg', 55 Fnspång och 56 Norrköpng, utgvna skala 1: I admnstratvt avseende tllhör området Motala stad, Motala, Västra Stenby och Vnnerstad socknar av Aska härad, Ekebyborna, Lönsås, Brunneby, Klockrke och Krstbergs socknar av Bobergs härad, Ljungs, Vreta klosters och Stjärnorps socknar av Gullbergs härad, Kaga socken av Haneknds härad, Lnköpngs stad, Rystads, ö. Hargs, ö. Skrukeby och Lllkyrka socknar av Åkerbo härad, Skärknds socken av Skärknds härad, Kmstads, Kullerstads och Borgs socknar av Memmngs härad, Vånga och Rsnge socknar av Fnspång a läns härad, Norrköpngs stad samt Dagsbergs socken av Lösngs härad, allt Östergötlands län. I vattenrättslgt avseende tllhör området Söderbygdens vattendomstol. Motalaström har näst Götaälv och Norrström Sydsverges största vattenområde. Därnom falla stora delar av Östergötland, Småland, Västergötland, Närke och.södermanland. Först från utloppet ur Vättern, som uppsamlar vatten från det omgvande landet genom ett flertal åar och bäckar, kallas vattendraget Motalaström. I stort sett är trakten närmast utloppet slättbygd, som sänker sg mot öster. Redan efter 3 4 km faller strömmen ut Boren, vlken den lämnar nvd förkastnngsbranten strax V om Husbyfjä. Härfrån följer strömmen denna brant fram tll den km längre mot OSO lggande Rosen, efter att dock först ha passerat den llla Norrbysjön. Roxen är c:a 25 km lång. Efter utloppet ur Roxen vd Norsholm bryter rktnngen tvärt av mot NV, och den omgvande terrängen blr samtdgt mera smålcuperad än mellan Boren och Roxen. Denna del av strömmen är endast c:a 10 km, ty den nflyter Glan strax nvd förkastnngsbranten som begränsar denna sjö åt V. Glan är c:a 12 km. Efter utloppet ur denna sjö vd Fskeby återstå av Motalaström endast c:a 10 km nnan den utfaller västra ändan av Bråvken. I stort sett kan sägas, att Motalaström övertvärar östgötaslätten omedelbart S om den stora förkastnngsbranten, som begränsar densamma N. Flodproflen sänker sg trappstegsvs från Vättern tll Bråvken. Höjdskllnaden är 88 m, vlket på hela sträckan, c:a 100 1cm, cke är så mycket, men då 50 km av längden ntagas av de stora sjöarna Boren, Roxen och Glan blr fallet nom själva strömsträckorna ganska brant. Den första forsseren upptog nästan hela sträckan mellan Vättern och Boren men fallhöjden har nu av Motala kraftverk sammanförts tll huvudsak ett fall om e:a 15 m ungefär 2.5 km nedom Vättern. Mellan Boren och Norrbysjön lgger Näsforsen med nära 8 m:s fall. Sträckan från Norrbysjön fram tll Roxen, är nästan en enda sere forsar och fall. De mera framträdande fnnas vd Råby, Ljung,. Jakobslund, Malfors och Nykvarn. Sammanlagda fallhöjden utgör nära 40 m. Stränderna stå här ofta höga och branta, och påmnna om de norrländska älvarnas npstränder. Berg går sällan dagen utmed denna sträcka, som nedåt är bevuxen med täta lövskogar. När Motalaström lämnat Roxen, hade det vart naturlgast, om den fortsatt rakt mot O, där Göta kanal är framdragen. Det är nämlgen endast en obetydlg vall, som stänger strömmens väg åt detta håll. Ï'stället för att taga sagda väg bryter strömmen, som redan förut nämnts, av mot N och NV. Det är möjlgt, att den sprckdal, som den delvs följer, upprensats eller hållts fr från avlagrngar genom nverkan av.den sälv, som runnt fram här och;avsatt rullstensåsarna N om Norsholm. Därgenom har passpunkten åt detta håll förblvt lägre än mot O. Fallet från Roxen tll Glan är endast något över 10 m, vlka äro fördelade särsklt på Tångstadforsen, Kmstadkvarnforsen, Skärblackaforsen och Ljusforsen. Stränderna å denna sträcka äro låga och loppet mndre skarpt utbldat. Berg går nom denna del av Motalaström ofta dagen, och särsklt är detta fallet forsarna. Nedanför Glan lgger en sere fall (Fskebyfallet, Gryts- och Dragsfallen, Bergsbrofallet m. fl.), vlka tllsammans sänka Motalaström med över 20 m, d. v. s. ned tll havets nvå. Tllflödena tll Motalaströms floddel äro genomgående mycket obetydlga: endast små, korta bäckar kommande från höjdområdet N eller små, tll största delen reglerade åar från slätten söder. Vattenområdets stora tllskott nmynna utan undantag drekt sjöarna. De största tllflödena äro de båda från småländska urbergsplatån kommande Svartån och Stångån och den Tylöskogen upprnnande Fnspångsån, som letar sg fram genom Nordöstgötska urbergsslättens sprckdalar. De båda förstnämnda utmynna Roxen, den sstnämnda Glan. Berggrunden nom det område Motalaström genomrnner, är sällan blottad. Västra delen tllhör sluren, d. v. s. uppbygges av fosslförande kalkstenar. Närmast floddalen på nordsdan av sträckan Vättern Boren går ett smalt stråk överslur, medan berggrunden närmast strömmen nom området Boren Roxen synes tllhöra kambrum. Närmast S om detta stråk följer så underslur, som övrgt domnerar hela detta slurfält. N om förkastnngsbranten utmed sträckan Vättern Roxen består berggrunden av basska yngre granter av olka slag, vlka även dels anstå å södra sdan av östra Roxen, dels skjuta fram som en kl mot Kmstad. Sträckan Norsholm Kmstad ntages av urgranter, röda och grå gnejser, delvs av lepttsk utbldnng. En halvml NV om Kmstad når ett mndre grönstensområde fram tll flodfåran. Området Glan Bråvken är helt uppbyggt av leptter etc. I stort sett domnera alltså urbergsbergarter nom vattenområdet, men en stor del av den s. k. östgötaslätten uppbygges av slur och kambrum. De kvartära aylagrngarna nom det närmaste vattenområdet domnera hög grad, och man kan som helhet benämna det en typsk lerterräng. Undantag utgör sträckan Vättern Boren, där den kalkrka moränen är den vktgaste jordarten. Även å sträckan Roxen Glan, ntager moränen ett ganska stort rum, ehuru ofta ersatt av lera sänkorna mellan moränkullarna. Ssta delen av loppet, alltså nedanför Glan, domnerar leran ånyo. Men strax V om Norrköpng övertväras strömmen av ett större fält sälvsavlagrngar. Sådana äro övrgt sällsynta utmed flodloppet; endast N om Norsholm fnnas några parter av rullstensåsär. Den stora utbrednngen av leror och nom västra delen kalkrka jordarter, vlka ntaga vattenområdets centrala del S om förkastnngsbranten, är orsaken tll den gamla och rka bygd, v här fnna. Men cke endast de geologska förhållandena ha vart av betydelse för traktens bebyggelse och utvecklng. Även Mbtalaström själv har högsta grad bdragt därtll, ty den stora rkedomen på forsar och fall har möjlggjort ett stort antal olka ndustrer. Särsklt är detta fallet dels vd Motala, dels å sträckan Fskeby Norrköpng. Icke utan betydelse för traktens allmänna välstånd torde den mellan Vättern och Roxen ganska nära strömmen löpande Göta kanal ha vart. Motalaströms vattenområde är tll större delen tämlgen nederbördsfattgt Nedc-börd. och särsklt utmärker sg den centrala delen, Vadstena- och Lnköpngsslätten, för en låg nederbörd, över Vättern är även sannolkt nederbörden lten. Nederbörden nom dessa centrala delar håller sg omkrng 500 mm medeltal per år. Inom randområdena är nederbörden större och stger nom de högt lggande delarna nordväst samt söder om Vättern på sna håll över 700 mm. Det förstnämnda området utgör den sydostlgaste utlöparen av ett nederbördsrlct område som sträcker sg från nordväst ned över Tveden, medan det sstnämnda tllhör det nederbördsrka sydvästsvenska områdets randzon. Ï tabellen ha\a sanmanstallts medeltal för ett antal nederbördsstatoner nom eller närheten av flodområdet, avsedda att vsa den ungefärlga nederbördsfördelnngen. De anförda värdena hänföra sg tll tden

18 ! Statonsnamn Medelnederbörd mn- 100S Be! höjd teck ö. 1). nng n! u. 1 S 473 Tolsgârden... T ! ^ 66: 78; 84; 61; 59: 58! :. r bef 242 Askersud... A ; 46; ; ; 54; : 274 Maredam C ; 84: 71; t!4 ö ! 1165 Lndhnlt L S ; 80! 62: 61; ; 241 Aspa A a - 9& ; : 63; 60! 54;'59 632; 240 Yaberget Yl) ' ! ! ; : 255 Källstad K 96 26! : 54 5S 61 48! 39! :, 266 Rnna 15 : ; ; ; 264 Olstorp O 250 ; ; S ; 245 Llla Flttered.. 6f ; ! 67 72; , 250 Arans Ar ; ; 70 50: 47; 40! Lommaryd... Ld S : ' 51 50; 44! ; 247 Jönköpng J 98 32; ; ; ' 246 t"l ah nl t. F : ! ; 373 Gödeberg ( S S8 72! 69! s ra m l r pa j a m nuj 1 ja Gr : ! 1122 Kalbo Ka ; : 55! 44: 40: ; K ^ ! ; 239 Hult Ht ; ; G ! ! ! ; 271 Lnköpng... L ; Bjrka-Säby... Bs ! ; Ulrka U ISO ; 47; Romanäs ls ! : 44 41; 36: : 854 A'stra Encby.... E ! ! 44 57: 41; Klockarp..... Sk j ! 55! 5Sj 59; Ogestad 1 O ! 47; ; 569 Vmnerbv.... ; Yv ! 65; 40j 4l :500 Medeltal B «55; _T Nederbörd rnm 190#-27 rtìedelul lu- staonenu tabellfl. gna, t pes. t ko. von. ced Den sammanlagda ytan av dessa sjöar utgör frånsett Vättern 719 kvkm och om även denna sjö medräknas kvkm. Genom en överslagsberäknng lar erhållts en total sjöyta - nom det tllhörande nederbördsområdet vd Vätterns utlopp kvkm och vd Roxens utlopp kvkm eller resp. 35 och 22 % av hela nederbördsområdet. Va ttenståndsobserva toner förelgga från följande statoner: Vättern Häst- Va ten.stånd, holmen (% /n 1919), Jönköpng (från 21 / n 1901), Hjo (från 27 /-' 1909). Bastedalen (V /r> 1925) och Motala (från */ t 1832, ofullständg före 185S) samt nedanför Vättern Borensberg (Boron, ls / /s 1926), Borenshult (Boren, från e / 1924), övre. Kungsnorrby ( 21 /to 1899 :u /2 1908, /2 1921), Nedre Kungsnorrby ( 29 / /'n 1920), Ruda (Norrbysjön, från 10 /2 1910), Nykvarn O/ 1920), Berg (Roxen, 20 /u 1921 S1 / ), Norslolm (Roxen, från "/ 1863), Fskeby (Glan, från 2 / 1860), övre Norrköpng ( x / /2 1923) och Nedre Norrköpng (från. 31 /s 1900). Utom dessa vattenståndsobservatoner som äro tllgänglga hos anstalten torde emellertd fnnas även andra observatoner utförda på slusströsklarna tll Göta kanal och förvarade av kanalbolaget. Karakterstska vattenytor. S f 5 : S Oh cc,< * sf Vättern vd Motala ]» ! S9.oo Boren vd Borensberg-Borenshult ; 73.82! I 73.6G Motalaström vd Övre Kungsaorrby ; Nedre» j 65.94j Norrbysjön vd Rada j 66.04j ! Motalaström vd Nykvarn ! Koxen vd Norslolm ! ; 34.84; Glan vd Fskeby ; j ! Motalaström vd Övre Norrköpng [ S- ^ -S? S fcr 1 o n C: O CR 3 «p- 2 ö (t P ' BS T So Sn 8-8 P tr ; <5 as T ~ p p < E. & 11 «< s B W? I % ' P Î 83 m ö. h. m ü. I. ; m 5. h.jrn o. h.lm 0. h. m «. h.i 1S.48! SS.20j 88.29] Ì I 65.09; 65.11Ì 33.11! 32.7 lj 32.83! I ! S S7.98Ì ; 65.1 &J j 64.94; 64.94; 32.87; 32.48' ! 20.75; 17.1 o! Karakterstska vattenytor hava uträknats och sammanställts. tabellen, varvd, där sererna cke äro fullständga, värdena erhållts genom relaton med en lämplg närbelägen staton. Vd observatonsplatserna de stora sjöarna äro vattenstånden påverkade av vnddrvnng. Denna är särsklt stor vd Norslolm som lgger östlgast vd utloppet Roxens långa smala väst östlga vk. Det vd Norslolm observerade högsta vattenståndet m ö. h. beror av vnddrvnngen ocl motsvarar sålunda cke sjöns högsta vattenyta, som torde lgga ungefär 30 cm lägre eller på höjden m ö. h. Vnddrvnngens storlek och frekvens åskådlggöras av de meddelade vattenståndsdagrammen för Motala ocl Norslolm. I. -y ;n VaUcnstäjjd VuLtem vd TvCotnla Medel val UnslAul 1A5H Höfst a vauenstnd» '.ö/h l.rsa. " - lldoo--.nun jîvln.'jwrs aprl {"na jun jul okt jnovucrr' Fullständga observatoner för hela de,una td fnnas cke vd alla statonerna, men lar sa fall en omräknng tll den nämnda peroden verkställts mod hjälp av en närbelägen staton med fullständg sere. Statonernas läge framgår av den före texten stående kartskssen, där lven den normala årsnederbörden vd varje staton är angven. Av de anförda statonerna lar Källstad, som lgger på Vadstenaslätten norr om Tåkern, den mnsta nederbörden med 402 mm medeltal per år medan Gödeberg, belägen söder om Vättern vd vattenområdets gräns mot Lagan, lar den största med 742 mm. Med avseende på nederbördens fördelnng är området av kontnental typ med maxmum på sommaren ocl mnmum på vntern. I medeltal för samtlga statoner är august den nederbördsrkaste månaden med 70 mm oel februar den nederbördsfattgaste med 27 mm. Dagrammet åskådlggör nederbördsfördelnngen under året. hjoler och Motalaström lar vd utloppet ur Vättern ett nederbördsområde av fjöar. kvkm och vd mynnngen havet Av öknngen, kvkm, komma resp. 0 60S kvkm och på tllflöden de stora sjöarna Roxen och Glan. De största tllflödena äro Roxen Svartån kvkm Stångån 2 454» ltystadån 245 ; Lllkyrkaån 135 > och Glan Fnspångsån Ysundaåt kvkm 308» aprl lu Vat:t:<mstaul üoxen vd Nbrslolm WZ'1 192' fcvfor nars J lu11 jul 1 any I sept o"kl. nov. <ù;< [jun jul j ang. sept. o le b. [ TtO\ För övrgt har Motalaström, endast helt små tllflöden. Inom området, lgga många ocl stora sjöar. Den största av dem r Vttern som har en yta av kvkm och som är Sverges näst Vänern st örsta sjö. övrga stör] re sjöars ytnnehåll k v km äro: ' \ jv^kwrls ny vattenståndets max ocl nun/ VÄL tern ! uttal.,,» max nr ' mm lnden Östra Lagern Vken.47 Orlen Nätaren och Ylen IS Tärnlunden Bunn 11 Boren 28 St. Rengen. 14 Roxen (.Han (med Dovert)..' Västra Lagern. 12 IS3I e br] ut -yq u 11" n*"^ ju.ll f my [srptj okt. j tovtk-c

19 Vattenmängder. Vattenståndsvaratonerna äro ganska mycket olka vattendragets sklda delar. I övre delen följa vattenstånden varatonerna av avrnnngen från Vättern; den nedre bero de även av avbördnngen de stora tllflödena samt de efter strömmen lggande sjöarnas nagasnerngsförmäga. Vattenståndsvaratonerna Vättern åskådlggöras av dagrammet som upptager karakterstska värden samt ett par typska år. Varatonerna äro små och försggå mycket långsamt på grund av sjöns stora magasnerngsförmåga. Skllnaden mellan lögsta ocl lägsta vattenstånd under den långa observatonstden utgör c.ke mera än 110 cm. Vattenståndsmaxmum, som eljest traktens vattendrag vanlgen nträffar aprl månad, är förskjutet tll långt fram på året ocl förekommer vanlgast august medan vattenståndsmnma äro vanlgast januar och december. Frekvensen av maxma och mnma åskådlggöras av dagrammet. Vattenståndsvaratonerna längre ned äro betydlgt större och försggå hastgare. I Roxen är skllnaden mellan högsta och lägsta vattenståndet över 2.5 m. Maxmum nträffar vanlgast under maj och mnma under oktober, ganska nära överensstämmelse med förhållandena de större tllflödena. Utom dessa vattenståndsvaratoner, som bero av klmatska orsaker, förekomma Vättern kortvarga varatoner, s. 1c. stående vågor eller secher, vlka uppstå samband med blåst- eller lufttryckets växlngar. En undersöknng över secherna Vättern är lämnad av F. Bergsten»The seches of Lake Vetter», Georgrafska annaler 1926, Bd. 8, Stockholm Vattenmängdsmätnngar hava utförts vd utloppen av Vättern, ISTorrbysjön, Roxen och Glan samt vd Kungsnorrby. Avbördnngskurvor hava uppgjorts för de fyra förstnämnda platserna hänförda tll vattenstånd vd resp. Motala, Ruda, jstorsholm och Fskeby. På grund därav att vattenstånden Glan särsklt vd lågvatten hava vart påverkade av en damm vd Fskeby något nedanför utloppet blr avbördnngskurvan genom de utförda mätnngarna cke entydgt bestämd. Beräknngen av vattenmängderna enlgt denna kurva blr därför särsklt vd låg framrnnng mycket osäker och kurvan har därför använts endast för beräknng av högvattenmängderna. Efter avbördnngskurvorna och do regel daglgen avlästa vattenstånden hava daglga vattenmängder uträknats vd utloppen av Vättern, Norrbysjön och Roxen, varefter de karakterstska vattenmängderna samt månadsmeda beräknats för peroderna 1S och Vd üstorrbysjöns utlopp är nederbördsområdets storlek endast obetydlgt större, något mer än, 200 kvkm, än vd Vätterns. Vattenmängderna vd de två platserna överensstämma också mycket bra och därför har endast den längre seren vd Vätterns utlopp utnyttjats. De erhållna karakterstska värdena och månadsmeda framgå av nedanstående tabeller.. -Avrnnngens varaton åskådlggöres av dagrammet, som framställer avrnnngen månadsmedeltal för peroden dels vd Vätterns och dels vd Roxens utlopp. I överensstämmelse med vattenståndet vsar avrnnngen ett ganska.olka förlopp vd de två platserna. Vd Vätterns utlopp har medeltal jul august den största avrnnngen medan vd Roxens utlopp avrnnngen medeltal är störst maj. Vd den sstnämnda platsen är avrnnngens maxmum avsevärt större än vd den förstnämnda, men stället håller avrnnngen sg längre td hög vd denna'plats. Avrnnngens lägsta värde nträffar medeltal vd Vätterns utlopp jan. febr., vd Roxens. oktober. Vd mnmum är avrnnngen högre vd Vätterns utlopp än vd Roxens. Olkheterna avrnnngens storlek vd de två platserna bero tll största delen på den stora magasnerngen Vättern, vargenom vattenmängden strax nedom denna sjö blr hög grad utjämnad. Letal? 1 é / 1! 1 j 1 Avrnnng- medeltal per näual l«t;'-192ö Vätterns utlopp. It oxen s «jqn.lfe"bn tn;rs aprlllmgj [.-ju jul ]ag sept. tkt. [nov.[dec Avrnnngens -varaktghet 186M928 Motala T\ T orshon Karakterstska vattenmängder och motsvarande avrnnng. Vätterns utlopp Roxens utlopp ayo dagar kbm/ -1/s. kbm/ 1/s. kbm/ 1/s. kbm/ 1/s. sek. km 2 sek. km 2 sek. km 2 sek. km 2 Högsta högvattemnängd Normal > > medelvattenmängd > Vattenmängd med-50 % varaktghet månaders.vattenmängd ' 3 > Vattenmängd med 75?«varaktghet Normal 9-månaders vattenmängd > > Normal lågvattenmängd s , , 2.0 : Nederbördsområden samt medelvattenmängd och medelavrnnng för månad och Neder- j Medelvättenmängd kbm per sek. I" börds- ledelavrnnng lter per sek och kvkm I område I 1! kvkm Ijan. febr. marsjaprl majjjum jul ang. sopt.okt.jnov. dec. âr 1! Vätterns utlopp: ' ; : ! 46.2 ; ' " j L K ; S... ; { » S.O Roxens utlopp: SI j , ; 6.1 : Ì : ÅvrnnngsvaraJetglwt dagar per år. Avrnnng 1/s. km 2 _ » 12 j j 25 Vätterns utlopp R 0 > > Ì Roxens utlopp ; 4 0» > ! 4 De tabellen å sd. 4 för varje avsntt av vattendraget angvna turbn- Dsponbel effekterna hava beräknats under antagande av en verknngsgrad av 75 % ur vattenkraft. de naturlga avrnnande vattenmängderna. Beräknngen har så vtt möjlgt utgått från fallhöjden vd medelvattenstånd. Medelvattenytan är genom de utförda vattenståndsobservatonerna endast känd på ett ganska begränsat antal platser. Vd övrga har dòn bestämts på grundval av proflavvägnngen dels genom jämförelse med vattenståndet vd närbelägna platser med vattenståndsobservatoner och dels genom uppgfter erhållna från kraftverken. Då vd kraftverken fallhöjden är starkt varerande beroende på drften och då den även vd övrga platser ändrar sg -ganska -mycket med vattenmängdens storlek äro de tabellen angvna fallhöjderna på en del platser rätt osäkra. Tll fallförlusterna älven eller erforderlga kanaler har ngen annan hänsyn tagts än som kan lgga den antagna verknngsgraden, och ej.heller har hänsyn tagts därtll, att vssa sträckor möjlgen ej kunna tllgodo-' göras. För de två delsträckorna hava följande effekter turbnhästkrafter erhållts : Km Effekt vd lågvattenmängd Normal Effeld turbnhästkrafter. årsvärde Effekt med varaktghet av 75 % 50 «Hela peroden årsvärde Hela peroden Effekt vd medelvattenmängd Normal ^35Ïéf Ò ' (52" ' Effekt per km I Motalaström fnnas följande kraftverk. Tllgodo- Motala kraftverk, som utnyttjar nästan hela fallhöjden mellan Vättern och gjoravatten- Borën. kraft. Före år 1917 var kronan ägare tll runt tal 15 % av. vattenkraften mellan Vättern och Boren, men förvärvade nämnda år från Motala Ströms Kraftaktebolag den återstående delen av vattenkraften. Detta förvärv godkändes av rksdagen, som år 1918 beslöt anläggande av en kraftstaton därstädes. Byggnadsarbetena påbörjades 19Ì9 och Motala kraftverk gångsattes vd årsskftet Kraftstatonen, som är förlagd omkrng 2.5 klometer nedanför Vätterns utlopp, lämpar sg på grund av stt läge mellan Vättern oel Boren att utnyttjas såsom toppbelastnngscentral och har för den skull utbyggts för förhållandevs stor vattenförbruknng. För närvarande äro nstallerade tvenne lka maskner för sammanlagt en vattenmängd av 75 m 3 /s och en effekt av omkrng S 500 kw. Anordnngar äro vdtagna för att möjlggöra nsättande av ytterlgare 3 maskner. Den relatvt stora masknnstallatonen är även motverad av den nytta, som kan erhållas genom s. k. faskompenserng v d^ elektrsk samkömng med andra kraftstatoner. Kraftstatonen ar utförd med turbnerna uppställda öppna kammare, som aro sammanbyggda med dammkonstruktonen. Vattnet tllföres kraftstatonen ran den genom uppdämnng av övre vattenytan erhållna dammsjön och a\ edes tll Boren genom en crka 1 klometer lång- avloppskanal, vlken åstad-

20 4 konmts genom fördjupnng av älvåran. I enlghet med utslag av Söderbygdens Vattendomstol den S aug lar uppdämnng av övre vattenytan skett tll höjden -p m ö. l. Genom Kungl. Maj:ts dom den 19 dec. 192S har tllstånd bevljats att uppdämna vattenytan ovanför kraft-statonen tll Vätterns yta och samband därmed genomföra veckoreglerng av avrnnngen från Vättern. Härgenom vnncs dels ökad fallhöjd och dels möjlghet tll bättre hushållnng med vattnet än som är fallet genom utnyttjande enbart av magasnet dammsjön. Näs kraftverk utfördes Den utnyttjade fallhöjden utgör e:a 5.5 m och den nstallerade effekten lkr, som användas för drft av elektrska generatorer. Den producerade energen utgjorde år 1928 c:a 9 mll. kwh. Ägare är Motalaströms kraft AB. Råby kvarn. Ljungs kvarn. Ljungs tegelbruk byggdes Den utnyttjade fallhöjden utgör c:a 2.3 m oel den nstallerade effekten 110 hkr, som användas för drft av elektrska generatorer. Den producerade energen utgjorde 192S c:a kwh. Ägare är A.-B. Ljungs tegelbruk. Malfors kraftverk utfördes Den utnyttjade fallhöjden utgör c:a 3 m. Installerade ro 390 hkr, varav 200 hkr för drft av elektrska generatorer och 130 hkr för drft av annat ej elektrskt maskner. Den producerade energen utgjorde 192S kwh. Ägare är Svenska Chokladfabrks A.-B. Nykvarns kraftverk utfördes Den utnyttjade fallhöjden utgör c:a 4.2 m och den nstallerade effekten 1430 hkr som användas för drft av elektrska generatorer. Den producerade energen utgjorde 192S 4.4S mll. kwh. Ägare är Lnköpngs stad. Kmstad kvarn. Byggdes sannolkt 187S. Den utnyttjade fallhöjden utgör c:a 2 m och den nstallerade effekten 53 hkr som användes för drft av kvarn. Ägare är Fskeby fabrks A.-B. Sl-ärblacka pappersbruks kraftverk utfördes Den utnyttjade fallhöjden utgör c :a 5.0 m och den nstallerade effekten hkr, som användas för drft av elektrska generatorer. Den producerade energen utgjorde under år 1928 c:a mll. kwh. Ägare är Fskeby fabrks A.-B. Ljusfors pappersbruks kraftverk utfördes 1923 och 27. Den utnyttjade fallhöjden utgör c.:a 3.G n och den nstallerade effekten c:a hkr, som användas för drft av elektrska generatorer. Den producerade energen utgjorde under år 1928 c:a 8.70 mll. kwh. Ägare är Fskeby fabrks A.-B. Fshcby pappersbruks kraftverk utfördes 1910 och 1914 samt ombyggdes dammen Den utnyttjade fallhöjden utgör c:a 2.5 n och den nstallerade effekten 1625 hkr, som användas för drft av elektrska generatorer. Den producerade energen utgjorde år mll. kwh. Ägare är Fskeby fabrks A.-B. Fskeby vattenuppfordrngsverk utfördes Den utnyttjade fallhöjden är c:a 2.5 m och den nstallerade effekten hkr, som användas för drekt drft av pumpverk. Ägare är Norrköpngs stad. Gryts kraftverk Gryts- och Dragsfallet (l:a fallgruppen) byggdes 1886 och Den utnyttjade fallhöjden utgör c:a 2.5 m och den nstallerade effekten c:a 800 hkr. Ägare är Norrköpngs bomullsväven A.-B. Drags kraftverk Gryts- och Dragsfallet (l:a fallgruppen). Den utnyttjade fallhöjden utgör c:a 2.5 m och den nstallerade effekten c:a 1000 lkr, som användas för drft av elektrska generatorer. Under år 1928 producerades 4.82 mll. kwh. Ägare är Drags A.-B. Bergsbro kraftverk (2:a fallgruppen). Den utnyttjade fallhöjden utgör c:a 3.3 m och den nstallerade effekten 1200 hkr, som användas för drft av elektrska generatorer. Den producerade energen utgjorde-under år mll. kwh. Ägare är A.-B. Förenade yllefabrkerna. Ströms kraftverk (2:a fallgruppen) utfördes Den utnyttjade fallhöjden utgör c:a 2.9 n och den nstallerade effekten 800 hkr, som användas för drft av elektrska generatorer. Den producerade energen utgjorde under år mll. kwh. Ägare är A.-B. Förenade yllefabrkerna. Bergs kraftverk (2:a fallgruppen) utfördes Den utnyttjade fallhöjden utgör c:a 2.9 n och den nstallerade effekten 750 hkr, som användas för drft av elektrska generatorer. Den producerade energen utgjorde under år mll. kwh. Ägare är Holmens bruks och fabrks A.-B. Holmens kraftverk (3:e fallgruppen) utfördes Den utnyttjade fallhöjden utgör 11.2 m och den nstallerade effekten lkr, som anvåndas för drft av elektrska generatorer. Den producerade energen utgjorde under år S.14 mll. kwh. Ägare är Holmens bruks och fabrks A.-B. Krakholmens kraftverk (3:e fallgruppeu) utfördes Den utnyttjade fallhöjden utgör c:a 7.2 n och den nstallerade effekten hkr, som användas för drft av elektrska generatorer. Den producerade energen utgjorde under år mll. kwh. Ägare är Holmens bruks och fabrks A.-B. På sträckan mellan Vättern och Boxen följes Motala-ström av Göta kanal, som passerar Boren oel Roxen. Utom dessa sjöar förekommer allmän farled även Glan samt strömmen och nedanför Norrköpngs stad. I enlghet med Kungl. Maj :ts kungörelse den 31 aug nnefattande Farled. Flottled. provsorsk förtecknng över vattenområden, vlka enlgt vattenlagen flottled skall bbehållas och genom Vattendomstolens kungörelse den 11 /t 1923, vargenom förtecknngen vad den rör Motalaström vunnt laga kraft, förekommer allmän flott-led det här behandlade vattendraget endast sjön Glan från Butbro sågdamm tll Fskebyströmmen. I Motalaström förekommer kungsådra från utloppet ur Vättern enlghet Knngsådra. med Kungl. Maj:ts kungörelse den 27 jul 1923 med förtecknng å vattendrag där kungsådra fnnes. Tabell över fallhöjder, vattenmängder, dsponbel oel utbyggd vattenkraft Förklarngar. Låg-(hög-)vattenyta = lägsta (högsta) vattenståndet under ett är. Medelvattenyta = medeltalet av de daglga vattenstånden nnder ett är. Normal låg-(medel-, hög-)vatenyta medeltalet av de årlga låg-(medel-, hög-)vattenstånden. (högsta) låg-(medel-, hög-)vattenyta hänför sg tll den betraktade peroden. Analoga betydelser tlläggas de olka vattenmängderna. 9-(6-)månadersvattenmängd = vattenmängd med 75 (50) % varaktghet under ett är = den vattenmängd, som under ett är överskrdts nnder 274 (183) dagar. Vattenmängd med 75 (50) varaktghet under en perod = den vattenmängd som överskrdts under 75 (50) % av peroden. Effeld vd olka vattenmängd = det antal turbnhästkrafter, som vd en verknngsgrad av 75, motsvarar resp. vattenmängd och fallhöjden vd medel vattenstånd. Effekt med 75 (50) % varaktghet har analog betydelse med motsvarande vattenmängd. Kallsträckans benämnng. Vättern Motala forsar Boren Näsforsen Norrbysjön Råbyforsen ] I Ljuugs kvarnfors j ; ' I j j Ljungs tegelbruksfors j J Jakobslundsforsen Malforsen Nykvarnforsen Roxen Kmstad kvarnfors km ; ' 69.5; : 67.5 ; 66.8 ; j Avstånd frän mynnngen Nederbördsområdo kvkm m ö. h j 6519! j ! ! 34.0 I S S C , m Medel-! vattenyta Fallhöjd Lågvattenmängd Vd medel- u8t avatten- j lerad " manga turbneffekt 1 Läg- j hkr sta. j. Vattenmängd kbm per sekund Turbneffekt hkr r; = 75 % Vattenmängd med aktghet av 75 %! 50 var- 1 Hela pero- den. Medel- Hög- Vd låg vatten vattenvattenmängd luängd mängd årsvärde. Hela peroden. 1 värde. I års- 1. Högsta.. årsvärde. Med varaktghet av 75 % 50 % Hela peroden. årsvärde. Hela peroden. I Ofl oo : : ; 3650 ; : _ -- : »» ; > > > > _» > > j : '4oo; t 5.0 >! > > V > soo » > >.» > > > 0.2 "» * 5,» ) ' > > > S > > > v >, > 2.1 $»» ; 6.1 ; - * > >?!» > > '' > t -v > G j > > > \ * »»» * >» '» > I > SOO ; 0.2 s 1» * ; SSj j ' >? > > > ; j » :