CKNING ÖVER SVERIGES VATTEN FALL

Transkript

1 ST A T E N S M E T E O R O L O G I S K - H Y D R O G R A F I S K A A N S T A L T FÖRTE CKNING ÖVER SVERIGES VATTEN FALL 34. GIDEÄLV MELLAN GRANTRÄSKET OCH HAVET Kartblad 36 38/928 As»57 M Val leran n gtls s t alon N ede'börds s latlol k, IvarCblaflsgräns Skala : HÖ* 676 Läge. Gdeälv mellan utloppet ur Gransjön och havet har en längd av km. Tllhörande kartblad hava benämnts Björnafallet, 2 Aspseleforsen och 3 Borgsjöforsen. Av dessa omfatta de två förstnämnda vardera 80 km och det sstnämnda 44.4 km av flodsträckans längd. Kartbladens läge åskådlggöres av ovanstående kartskss, där gränserna äro angvna. Området återfnnes å de topografska kartbladen 54 Åsele och 55 Fredrka skala : samt 62 Björna NO och SO, 69 Örnsköldsvk NO och 70 Husum NV skala : Med undantag av 54 Åsele fnnas samtlga dessa kartblad dessutom utgvna såsom konceptkartor dubbelt så stor skala. I admnstratvt avseende tllhör området Åsele och Fredrka socknar av Åsele tngslag, Bjurholms socken av Nordmalngs och Bjurholms tngslag Västerbottens län samt Björna, Själevads, Gdeå, Arnäs och Grundsunda socknar av Själevads och Arnäs tngslag Västernorrlands län. Vattenrättslgt hör Gdeälv tll Norrbygdens vattendomstols område. Geografska Gdeälv kommer från Hacksjön västra delen av Arasjöfjällen, 30 km V och geolo- om Vlhelmna. Något mndre än hälften av vattenområdet lgger under det.qska för- sengl acala havets högsta nvå /M. G./ och sålunda nom de marna avlagrngarnas regon, under det att den övrga delen tllhör den av stora myrar och moränlder kännetecknade regonen. På grund av olkformghet landhöjnngen sjunker den marna gränsen från kusten och nåt landet. Den lgger sålunda kustområdet omkrng Örnsköldsvk 280 m ö. h. och trakten av St. Tällvattnet, där älven når under densamma, 255 à 260 m ö. h. Utpräglade strandhak akttagas sällan nom vattenområdet på grund av de trånga dalgångarna, men strandgrus, klappervallar och deltaplan utbldade den senglacala havet gva mnmvärden på M. G. Älven har en ofta trång och starkt nedskuren dalgång, under det att av älvsedment utfyllda sträckor spela en förhållandevs rnga roll, något som även avspeglas den obetydlga tll älvdalen knutna jordbruksbygden. Älvens huvudrktnng är SO-lg, men vssa sträckor, såsom från Sknnmuddsjöarna, S om Fredrka tll Nylden och från Gssjön tll utloppet är rktnngen mera rakt S-lg. I trakten av Tallsjö är loppet mycket flackt, och här gör älven ett par stora krokar samtdgt som den slngrar sg genom det låglänta landskapet med dess försumpade skogar och vdsträckta myrar. S om Studsvken ned mot Nylden har älven en tendens tll meandrande lopp. Över M. G. och sålunda ovanför St. Tällvattnet spela myrar en mycket stor roll landskapet, vlket gör att älven där nom mycket stora delar av stt lopp har låga sankä stränder. Från och med St. Tällvattnet kommer älven nom ett område, som är karakterserat av glacfluvala ås- och deltabldnngar av grus, sand och mjäla, vlka räcka omkrng ml nedanför Nylden. På denna sträcka äro strändförhållandéna mycket växlande; än möta vanlgen låga, morän ütpreparerade, blockrka stränder, än grus eller sandbrnkar av växlande höjd och lutnng, och slutlgen förekomma även berggrunden nedskurna, kanjonartade klpprännor, såsom N om Aspsele. Mellan Gde och Gssjöns utlopp är älvdalen bredare, loppet lugnare och stränderna utgöras av stundom skktade älvsedment, som här gvt upphov tll den enda egentlga åkerbruksbygden nom vattenområdet. I övrgt är älvloppet ända från Nylden tll mynnngen kännetecknat av en regel trång dalgång med hastgt växlande strandutbldnng; korta spakvattensträckor med av älvsédment uppbyggda stränder sklda av forsar och fall över morän eller bergtrösklar avlösa varandra ända tll 2 km från mynnngen, där vd Gdeåbacka det ssta fallet över berg passeras. Vad berggrunden beträffar, utgöres den nom källområdet av en vanlgen grovporfyrsk Revsundsgrant, men O om Åsele avlöses denna av lepttska, stundom något gnejsga bergarter, SO om' Fredrka genomsatta äv Eevsmdsgränt ett mndre massv. N om St. Tällvattnet börja gnejser av mera växlande karaktär överväga, älven kommer nom de s. k. kustgnejsernas regon, som med undantag för ett Revsundsgrantmassv mellan Locksta och Gde ntager nedre delen av vattenområdet. Tll dessa kustgnejser räknas en hel sere av mer eller mndre starkt gnejsomvandlade leptter, svarta skffrar och gnejsgranter, stundom så genomsatta av yngre granter och pegmatter. att de olka elementen äro svåra att ursklja. Närmast mynnngen anträffas en hel del smärre förekomster av dabas, genomsättande den äldre berggrunden. Bland lokaler, där fast berg är blottat älven, må nämnas Aspseleforsarna, Kvarnfallet vd Studsvken, Björnafallet och Gdeåbackafallet. De lösa avlagrngarna, vlka utgöra huvudparten av älvens strandmateral, äro morän, rullstensgrus, sand, mjäla och torv. Verklg lera anträffas endast sällan. Den domnerande jordarten, moränen, är avlagrad av den smältande nlandssen dels såsom mera lös och sandg ytmorän, dels såsom' hård bottenmorän. Denna senare, under sen och sålunda under starkt tryck avlagrade jordart, utgöres av en blandnng av de mest sklda kornstorleksgrupper från fnaste lermateral tll grova block. Bland moränens utbldnngsformer är det egentlgen tvenne, som topografskt spela större roll, nämlgen de av ytmorän sammansatta, vnkelrätt mot srörelsen lggande ändmoränerna och de med samma rörelse lkrktade, av hård bottenmorän bestående drumlnsryggarna. De senare äro vanlgen anslutna tll en kärna av berg och kunna nå stora dmensoner, vargenom de gva den trakt, där de uppträda, ett topografskt särdrag, såsom trakten krng källområdet O om Vlhelmna. Ändmoräner synas däremot ej spela någon nämnvärd roll nom vattenområdet. Den marna gränsen uppträder som övre gränsen för den urspolnng eller omlagrng, som det senglacala havet åstadkommt moränen, över denna gräns är moränen regel alldeles orörd och osorterad, under densamma har vanlgen kraftg omlagrng skett, varvd det fna materalet ursköljts och avlastats sänkor, medan stället moränens block frampreparerats. Frsköljnng av dylka blockmassor har även skett samband med det rnnande vattnets eroson. Gvet är, att den hårdpackade bottenmoränen detta fall erbjuder större motstånd än den luckrare ytmoränen. De smältvattenälvar, som under nlandssens avsmältnng runnt fram tunnlar längs sens botten, måste regel hava haft mycket stor transportförmåga på grund av den hastghet varmed vattnet pressats fram. Vd skanten, där denna hastghet upphörde, avlastades det av älvarna transporterade materalet form av rullstensåsar eller randdeltan. Utmynnade sälven en sdämd sjö eller un der M. G., skedde utfällnngen långsammare och jämnare. Vd längre stllestånd hos sranden eller då dess tllbakarycknng gck långsamt och då de topografska förhållandena övrgt vart gynnande, uppstodo randdeltan, vlka åtmnstone det allra närmaste nått upp tll den vattenyta, under vlken de utbldats. Eroson har dock många fall kunnat plana av deltaytan, varför dennas höjd över havet endast kan gva ett mnmvärde på vattenytans nvå. Där sälvarna utmynnat ovanför vattenytan, hava åsarna vanlgen mera oregelbunden form med erosonsfenomen, som utvsa, att sälven eroderat sn egen avlagrng. Materalet är då ofta mndre väl sorterat. Inom Gdeälvs vattenområde spela glacfluvala avlagrrgar en stor roll. Tvenne stora randdeltan, utbldade det senglacala havet, äro de s. k. Aspsele- och Lockstafälten ; ett mndre dylkt fnnes vd Remmaren. Randdeltat vd Stavarsjön är däremot bldat en sdämd sjö ovanför M. G. Dynbldnngar från stdens slutskede äro ej ovanlga på deltaytorna. I samband med dessa deltan uppträda även en hel del åsbldnngar; sålunda kan en ås följas från Bursjölden över Långvksmon och Movattnet fram tll älven, vdare längs denna upp tll Aspseledeltat med en bås från Studsvken längs Flärkån, som flerstädes sna övre delar åtföljes av åsar bl. a. vd Remmaren (rem= ås). Även efter Lockstaån uppträda rullstensåsar, som kunna följas mot NV ända tll Ångermanälven vd Åsele. Gdeälv skljer sg från flertalet närbelägna älvar genom den förhållandevs obetydlga utbrednngen av älvsedment, mjäla och lera. Då därtll kommer att stora delar av dalutfyllnaden utgöras av grus och sand, mera sällan av mo,

2 9 så förklarar detta den rnga åkerarealen, c:a 40 kvkm. Flera större byar, såsom Angsta, Locksta och Östansjö, lgga t. o. m. på moränmark. Aspsele däremot på mosand deltat. Vattenområdets torvavlagrugar tllhöra tll en mndre del de hängande myrarna av lågfjällstyp, som uppträda på ldsluttnngarna källomrädet; tll huvudsaklg del äro de vdsträckta, vanlgen grunda starrmyrar, vlka vtmossor spela en något underordnad roll. Där dessa torvmarker, särsklt vattenområdets nedre delar, underlagras av mjälaartade sedment, erbjuda de stora arealer med goda odlngsmöjlgleter. Nederbörd. Nederbördens storlek och fördelnng åskådlggöres av nedanstående tabeller, som upptaga månadsmedeltal av nederbörden under peroderna ocl vd lederbördsstatoner nom eller närheten av flodområdet. A kartskssen före texten är statonernas läge utmärkt och årsnederbörden vd varje staton för peroden angven. Xederbördsfördelnngen under året framställes även av dagrammet, som är uppgjort enlgt medeltalen för samtlga statoner för peroden Sommaren är den nederbördsrkaste årstden och vntern den nederbördsfattgaste. Under den längre peroden är medeltal nederbörden störst under august med 89 mm och mnst under mars med 20 mm. N a m n Medelnederbörd mm 9 IS 927. lö.jd ö. k. n «~j. ç; S3 C? T* ** œ l r pa 3 p a a! s! 0 ' W O Hl O?r! B O <! 0 p P" L ; ^ j 284 Sksjö Sö ! 6 46 ; 3( As : ; 32 3 ;57 4 Högbränna Hö ! 93! : 46; j 602 Kasa... K ! Namn Medeltal S o!ob0 Medelnederbörd mm Betecknng Betecknng höjd ö. h. m "t»' p ' C* jn 3 cn P * Sksjö.. Sö Ä c. 0 B P* P ö 05 tr. 0 0 ÎU* S3 0 < OJ n p 4SI Åsele... As Högbränna Hö ! Kasa... K Medeltal S !! Mrdehederbörd 98-2 mn 7 H Hacksjön. 2.0 kvkm Stavasjön kvkm 47». 5.2» Storborgan med Kalven... Stensjön (nr ) Bergsjön » Vskasjön med Flarken Norra Björnsjön.. 2.5» Stora Tällvattnet. 3.5» Ledngsjön Tegelträsket » Bodumsjön G ssjön. 9.» ï Nederbördsområde sjöareal % sjöyta kvkm kvkm Vd utloppet av Gransjön Borgsjön s» Stångselet nedom mynnngen av Flärkån S vd nflödet Bodumsjön vd mvnnngen Vattenståndsobservatoner förelgga från statonerna Orgnäs (Borgsjön 4/2 96 /2 23), Stångselet (St. Tällvattnet, från /9 922), Björnafallet (från /0 926), Björna (3/ /9 24) och Gde (/ / 28). Med hjälp av vattenståndsavläsnngarna, som sommartd vanlgen utförts en gång om dagen och vntertd en gång veckan, hava karakterstska vattenstånd uträknats för peroden vd Orgnäs och peroden vd Stångselet, Björnafallet och Gde och för peroderna och vd Björna. Härvd hava, då observatonerna vd någon av dessa statoner äro ofullständga, de karakterstska värdena hänförts tll dessa peroder med hjälp av någon ^staton med fullständga observatoner antngen medelst relatonskurvor eller pa annat sätt. Beträffande de erhållna vattenstånden må anmärkas, att vattenstånden vd Orgnäs äro dämda genom en flottnngsdamm vd Borgsjöns utlopp och att vd Björna, där pegeln har stått en fors, skärnngar förekommt, vargenom vattenståndet under observatonstden stort sett sjunkt. De erhallna karakterstska vattenstånden äro följande: Orgnäs m ö. h. Högsta högvattenyta Normal» medelvattenyta Normal lågvattenyta Stångselet Î Björnafallet Björna Gde m ö.. m ö. h. m ö. h. m ö. h ' « I Vattenstånd, vd Stångselet an.lfedr. mars aprl Tngj Ijm l.ut [ axg. sepfc. oltfc. nov. dec. jan. febrjmars aprljngj [JUIU jul auy (sept. CÄTT. LLDV: DLT. I medeltal för samtlga statoner utgör årsmedelnederbörden under peroden S0 mm och under peroden mm. Den förstnämnda peroden torde tllnärmelsevs angva medelförhållanden, den sstnämnda är den perod, tll vlken det efterföljande alla beräknngar rörande vattenmängd och effekt hänföras. Dessa värden hänföra sg således tll en perod, något mera vattenrk än normalt. Nederbördsstatonernas antal är otllräcklgt för att en tllfredsställande beräknng av områdets medelnederbörd skall kunna utföras. Bfloder och Gdeälv har vd utloppet ur Gransjön ett nederbördsområde av 237 kvkm och sjöar. vd utloppet havet kvkm. På den mellanlggande sträckan mottager älven följande tllflöden av någon betydenhet: Tunnersjöbäcken som nfaller frän v. vd kn Orgån» Lavsjöbäcken»» Flärkån» Hemlngs Lllà.» Björna Lllà» h. Borgsjön v. Lanaträsket h. vd km... h. s... h.» kvkm 229» » » 826 kvkm Den sammanlagda ytan av dessa tllflödens vattenområden utgör 826 kvkm eller omkrng 58 % av den totala öknngen mellan Gransjön och havet. Härav kommer på ett enda av dessa tllflöden, nämlgen Flärkan, nära hälften. Gdeälv avvattnar endast små sjöar, och områdets sammanlagda sjöareal är även lten. Storleken av de större sjöarnas ytor, nederbördsområde, totala sjöarealen samt % sjöyta av hela nederbördsområdet vd karakterstska avsntt av vattendraget äro sammanställda nedanstående tabeller: En föreställnng om vattenståndets årlga varaton erhålles av dagrammet som upptager vattenståndskurvor vd Stångselet under åren 926 och 927. Högsta vattenstånd nträffar vanlgen om våren samband med snösmältnngen. Under tden har vårmaxmum vd Björna nträffat tdgast den 25 aprl (94), medeltal den 9 maj och senast den 7 jun (98). Då området sn helhet är beläget nedanför fjällen nom skogs- och kustområdet, försggår avsmältnngen med ganska lten tdsskllnad mellan de olka delarna. Då sjöarealen därjämte är lten, blr vårfloden hög, men av relatvt kort varaktghet, Under sommaren är vattenståndet vanlgen lågt. Det lägsta sommarvattenståndet förekommer medeltal august, ehuru nederbörden under denna månad medeltal har stt största värde. Orsaken är den starka avdunstnngen under sommaren och att yt- och grundvattenmagasnen, som fyllts vd högvattnet under våren, vd slutet av sommaren hunnt tömmas. Under mycket regnga somrar, såsom år 927, är emellertd vattenståndet högt och stger och faller samband med nederbördens storlek. På hösten nträffar vanlgen en betydlg öknng av vattenståndet, orsakad av en jämförelsevs hög nederbörd samtdgt som avdunstnngen vd denna td är lten. Vd Stångselet är vattenståndet vntertd åtmnstone det närmaste opåverkat av s och håller sg därför lågt under denna årstd. Vd övrga vattenståndsstatoner förekomma ofta betydande dämnngar av s, vargenom vattenståndet även under vntern blr högt. Årets lägsta vattenstånd nträffa dock vanlgen under senvntern strax före snösmältnngens början. Vattenmängdsmätnngar hava utförts vd Stångselets utlopp och närheten av Björna samt ett mndre antal dessutom nära utloppet av Borgsjön. Avbördnngskurvor hava uppgjorts för Stångselets utlopp, hänförda tll vattenstånden vd pegel Stångselet och vd Björna, hänförda tll vattenstånden vd pegel Gde för tden , varefter daglga vattenmängder uträknats med hjälp av de avlästa vattenstånden. Vd Gde kunna dock ej vntervattenstånden användas fö beräknng av vattenmängden på grund av sdänmngen, utan har vattenmängden här under vntern bestämts med hjälp av utförda mätnngar och med lednng av avrnnngen vd Stångselets utlopp. Månadsmeda och karakterstska vattenmängder hava därefter beräknats för båda platserna och slutlgen hava de tabellen sd. 4 och 5 för varje avsntt av vattendraget angvna vattenmängder Vattenstånd. Vattenmängder.

3 3 na erhållts med stöd av dessa värden och med hänsyn tagen tll områdenas olka karaktär. De erhållna månadsmeda och karakterstska vattenmängderna vd Stångselets utlopp och Gde äro följande: Nederbördsområden samt medelvattenmängd och medelavrnnng för månad och år. AvTTìng'exLS meaelvaraklgîte; Stång-selet - Gde Nederbördsområde Medelvattenmängd kbm per sek. Medelavrnnng lter per sek. oel kvkm. kvkm jan. febr. mars aprl maj jun J J «aug. sept. okt. nov. dec. år Stångselet S Gde» lo.o 8. S S [ EaraMerstsTca vattenmängder och motsvarande avrnnng Stån gselet Gde kbm/sek. /s. km 2 kbm/sek /s. km dag a Högsta högvattenmängd Normal S » medelvattenmängd » A 7 attenmängd med 50 % varaktghet Normal 6-månadersvattenmängd » Vattenmängd med 75 % varaktghet Normal 9-månadersvattenmängd » Normal lägvattenmängd S.O Avrnnng svar ahtghet dagar per år. De tabellerna angvna turbneffekterna hava beräknats ur de naturlga fram- Dsponbel rnnande vattenmängderna under antagande av en verknngsgrad av 5%. Då.vattenkraft. det endast undantagsfall vart möjlgt att bestämma motsvarande fallhöjder, har beräknngen allmänhet utgått från medelvattenytan, som vd avvägnngen regel blvt säkert bestämd. Då fallhöjderna vd forsar och fall vanlgen öka med fallande vattenstånd, under det att ett motsatt förhållande äger rum för mellanlggande sträckor, är det enlgt denna beräknngsgrund vanlgare, att forssträckornas effekter blvt för lågt än för högt beräknade. Tll fallförlusterna älven eller erforderlga kanaler har ngen annan hänsyn tagts, än som kan lgga den antagna verknngsgraden, och ej heller har hänsyn tagts därtll, att vssa sträckor näppelgen kunna tllgodogöras. Då svårghet råder att avgränsa vssa forsar, och då uppgfterna angående forsarnas benämnng ofta äro ofullständga, kunna tabellen mndre felaktgheter dessa avseenden förekomma. För olka sträckor hava följande effekter turbnhästkrafter. erhållts: Avrnnng /s. km Km Effekt vd lågvattenmängd Effekt med. varaktghet av 75 % 50 % Effekt vd medelvattenmängd Stångselet Gde» ' Normal årsvärde peroden årsvärde peroden Normal Avrnnngens årlga varaton följer vattenståndets. De enlgt månadsmedeltalen upprtade kurvorna hava maxmum jun och mnmum mars. Från jun sjunker avrnnngen tll sommarmnmum under august oeh stger åter tll ett nytt maxmum under september oktober. Härfrån faller avrnnngen medeltal åter, början hastgt och därefter långsamt, tll årsmnnram under mars. Aprl har medeltal en större avrnnng än mars men först maj har vårfloden på allvar börjat och medelavrnnngen är denna månad följaktlgen hög Effekt per km Q : J4.kn 2! Avrnnng- xnedéltal per Tnånad Stång-selet Gde /' h // /N //\\ fl V I V \ l V \ / \ \ \ \ \ \ \ \ \ v - \ \ \\ jan.jfébr.mars aprl maj Lun jul jag-. sept ökfc. nov dec. I denna del av Gdeälv fnnas följande kraftverk av någon betydenhet: Gammelbyforsens kraftverk. Byggdes Den tllgodogjorda fallhöjden är c:a 5,2 m och den nstallerade effekten 60 hkr, som användas för drft av elektrska generatorer. Energproduktonen var under år ,000 kwh. Ägare är Gammelbyns kraft-a. B., Hemlng. GdeåbruTcs kraftverk. Byggdes Den tllgodogjorda fallhöjden är c:a 3.8 m och den nstallerade effekten 2,700 hkr, som användas för drft av elektrska generatorer. Energproduktonen var under år mll. kwh. Ägare är Gdeå och Husums A. B., Husum. Gdeåbacka kraftverk. Byggdes Den tllgodogjorda fallhöjden är c:a 33 m och den nstallerade effekten 0,200 hkr, som användas för drft av elektrska generatorer. Energproduktonen var under år mll. kwh. Ägare är Gdeå Husums A. B., Husum. Allmän farled fnnes cke Gdeälv. Allmän flottled fnnes Gdeälv från och med Hacksjödammen och' tll utloppet havet enlghet med kungl. Maj:ts kungörelse den 3 august 920, nnefattande provsorsk förtecknng över de vattenområden, vlka enlgt vattenlagen allmän flottled skall bbehållas, och enlgt utslag av länsstyrelsen Västerbottens län den 6 dec Tllgodogjord vattenkraft. Farled. Flottled. Kungsådra fnnes Gdeälv från Flärkåns nflöde enlghet med Kungl. Kungsådra. Maj:ts kungörelse den 27 jul 923 med förtecknng å vattendrag, där kungsådra fnnes.

4 j 4 Tabell över fallhöjder, vattenmängder, dsponbel ocl utbyggd vattenkraft m. m. Förklarngar. Låg-(hög-)vattenyta lägsta (högsta) vattenståndet under ett år. Medelvattenyta = dagar. Vattenmängd med 75 (50) % varaktghet under en perod = den vattenmängd, medeltalet av de daglga vattenstånden under ett år. Normal läg-(medel-, hög-)vattenyta som överskrdts under 75 (50) % av peroden. Effekt vd olka vattenmängd = det antal = medeltalet av de årlga låg-(medel-, hög-)vattenstånden. (högsta)låg-{medel-, turbnhästkrafter, som vd en verknngsgrad av 75 % motsvarar resp. vattenmängd och fallhöjden vd medelvattenstånd. Effekt med 75 (50) % varaktghet har analog betydelse hög-)vattenyta hänför sg tll den betraktade peroden. Analoga betydelser tlläggas de olka vattenmängderna. 9-(6-)månade-svattenmängd = vattenmängd med 75 (50) % varaktghet under ett år = den vattenmängd, som under ett år överskrdts under 274 med motsvarande vattenmängd. (83) Fallsträckans benämnng. km! Av ^ederstånd jörds- \ledel- Fall- från ratteu- 0- höjd mynyta rådc nngen fevkm n ö. h. m t Vattenmängd kubkmeter per sekund ; Turbnell'ekt hkr. ] = 75 % c- Vattenmängd med varaktghet av vatt mä gl- 75 % 50 Lå o jägsta peroden. jägsta Medel- vattenmängd. Högvattenmängd. Lågvf effe tten- kt. peroden. Högsta. XT Eft'ekt med varaktghet av lägsta årscärdo. 75 % 50 % peroden. lägsta nstallerad Medelvatten- t urbn- eftekt. efekt peroden. hkr Gransjön » G ) t» Ö » O.o ) Spruten m. fl » Borgsjöforsen O.o?»» »» » » $» 2 g S »» » Lomforsen.3»»» y »» »» Krokforsen » S» Rutforsen Kttelforseu O.o»» Holmforsen O.o $» » O.o 3»» s» ) Långseleforsen 7.5»»» T) , O.o G Söråforseu 6.0»» »» 2» S Kroknorsforsen S u.o A n Aspseleforsen G !»» S Lappforsen 7.8» :» S '» Î ! j l.l» Lllseleforsen Ol ^ ^ j 85.5 w X,*z Granholmsforsen OJ 7 o 3.6» * *»» ; év.o 0.7»» ; Studsvksforsen m. fl. 6.6» I»» : ! » j Kvarnforsen S.3» : ï s :»» ) I 80.5! s!»» ï»»» 6! ! n j Ganmelbyforsen »»» ) » s ; $» ISO S 0.» ; f»» I * 5 7 8! Hemlngsforsen ?» ; 59.0! ^ ( 630C 7490 O.o» »» (J 59.0 Långstrandsforsen ! r ' :u C 2 0. Ï ; Mattarboforsen 6.4» ; C C Ot).o 37.3! oo»!»» C ; 8, 9.» C Björnafallet 47.5 J 33.6 ; 0 -» :» *» C 00C 9C ï- \» j» C 240C 286C 46.5! 24.4

5 J 5 Fallsträckans benämnng Avstånd Neder- börds- Medel Fall frän vatten Olllhöjd myn- råde yta angön kn kvkm m ü. h. m Vattenmängd kubkmeter per sekund. Tnrbneffekt hkr. t] = 75 % Installeravattenvattenvatten Vattenmängd mdd var Lågaktghet av Medel Hög Lågvatten Effekt med varakthet av Medelvatten- turbn- mängd. 75 % 50 % mängd. effekt. mängd. effekt. 75 % effekt 50 % peroden. peroden. Högsta. peroden. peroden. hkr Gforsen Bodumsjön Gsjön Gdeåbruksforsen Nybyggeforsen Slåttforsen Olov-Pettersforsen Gdeåbackafallet y Î f G ' ! ( O.o S» s ) )» s ; 3.3» s : * Ï! » s λ »»», , 340 j 2.3 s» -» * O.o! » ; 0.3! 3»» S * S S s ' O.o :» 5 y» » S !.2 O.o!! O.o»» * j O.o 3425 O.o

6 G Avvägda ìxpmkter (99, 920) ocl pegìar. Förklarngar. l'recsosfìx tjärn- eller mässngsdubb). A Järndubb (Statens meteorologsk-hydrografska anstalt) ellor Koppardubb (Rkets allmänna kartverk, nyare fx). + Kors (Statens meteorologsk-hydrografska anstalt). A Kors (Rkets allmänna kartverk, äldre fx). v - vänster strand, I = höger strand. st. = sten. bg. = berg. Km fr. mynnngen B e s k r v n n g Höjd över lavet n Km fr. mynnngen B e s k r v n n g Karta j ( 54 Åsele v ; 98.4 h Karta : G 55 ; Fredrka v 87.5 h 8.7 h 77.5 h 77.5 v 77.5 h 69.9 v 68. v 59.7 h 52. h 46.C v 40.2 v S v 20. v 4.8 h Karta G (52 Björna! 2.4 v.0 v 05.3 v 03.4 v j 02. v ; 98.6 v ; 96.3 v 92.4 v ; 92.3! 92.3 h 92.3 h ; 92.0 b A st. Gransjön, vd sjöutloppet, 33 m från dammens östra ända, m nedströms mtten av väg tll dammen. A st. Djnpxjöbränna, 3 steg SV om S hörnet av båthuset vd 33l.7 Djupsjöbränna, strax S om gängstgen frän båthuset upp tll gärden. A st. Tallberg, vd avtagsväg tll Tallbergs gästgvargård A st. Tallbergsdamncn, steg N mtten av väg från dammen, steg V (lammen, längs vägeu. A st, Valvattenån, e:u 5 n nedströms Yalvattenåns mynnng, topp av stort stenblock själva strandkanten. Tegel 34 S(4 Orgns. 0-pkt. 7, A 576 st. Orgnäs a, 90 m N pegeln, S om och ntll väg tll gården, 34.0G 8 n Ö grnd, 23.0 m S om vedbods SV knut. A st. Orgnäs b, vd S sdan av landsvägen tll Asele, 4 steg fråu vägen, c:a 300 m Y avtagsvägen tll Orgnäset. A st. Borgsjödamnen, N landsvägen och 4 steg från denna, c:a steg från älven och dammen. A st. Borgsjöforsen, c:a 50 m nedströms Borgsjöforsarna och e:a 250 m ovan Åtjärnbäckens nflöde, topp av stort kullrgt ljust bluek omedelbart ntll stranden. A st. Tallsjöspången, c:a 2 m nedströms spången, å den av slagna toppen tll stort dabasblock. A st. TaUsjöbron, 23 steg Ö brobanans östra del, 3 steg N vä gens norra kant, toppen av stort, lågt tll största delen jordtäckt block. A st. Krokforsen, uppströms Krokforsen, uppströms den llla 29.9 forsen nedom seet 279 n, e:a 5 n från stranden, topp av stor sten. A 2272 st. Kttelforscn, omedelbart nedströms Kttelforsen, topp av stort stenblock själva stranden. A 2 27 st. Holm forsen, på holmen mellan de båda strömgrenarna vd vänstra grenen, nedom själva forsen, 3 steg från grässtranden, steublock. A st. Holmselebron, 70 m uppströms bron oeh e:a 8 m från stranden. A st. Vska båthus, c:a 270 m nedströms rödmålat båthus, topp av stort block strandkanten. A st. Godåkers båthus, snett emot och 70 m nedströms båt huset, topp av block strandlnjen. j A 2 35 st. Övre Långseleforsen, c:a 30 m uppströms nybyggd lada, 270.GG c:a 70 m uppströms den översta llla forsen av Långselcforsarna, e:a 5 m från älvstranden. L st. Nedre Långseleforsen, strax nedom forsen, där väg från Godåker träffar älven, 23 steg från älvstranden, jordfast sten steg från västra vägkanten. A st. Stennässjön, rätt nnanför frstående fyrkantg stenksta, som står cr 5 m ute sjön. topp av sten själva strandkanten. ^ A st. Söråforsen, mtt för forshuvndet, 5 m nedströms väg tll seet ovan forsen., A st.. Kroknorsforsen, e:a 70 m nedströms forsen, block nnan : för stort block som lgger något ute vattnet. A st. Örre Tällvattnet, c:a 300 m nedströms Gdeälvs nflöde St. Tällvattnet, vd stranden. A st. Nedre Tällvattnet, på lten udde vd Gdeälvs utflöde ur St. Tällvattnet mtt för mtten av holmen Ö länsgränsen, topp av ; stenblock strax nedströms stort block. A st. Övre Aspseleforsen, e:a 00 m uppströms forshuvudet, c:a 0 m från stranden Pegel 34 09$ Stångselet. 0-pkt A 3 23 st. Stångselet a, ovan Övre Aspseleforsen, c:a 50 m därfrån, högsta stenen utmed stranden något ute vattnet, där pegeln är! fästad. j A 3 22 st. Stångselet b, c:a 30 n SY från pegeln och fx a, bredvd hula stor kullrg sten. A st. Nedre Aspseleforsen, mlt för nedre forsen, uppströms skärnng rullstensås, vd nedre ändan av lten åkerlapp, cu 20 m från stranden stort ljust stenblock med nästan plan övre yta. 8(5.8 v b 79.8 v 72.7 h 62. v 59.3 v 55.!) h 53.3 v 49.8 v 47.5 v 47.5 v 47.5 v 47.5 v 47.5 v 46.7 v 46.7 v 46.7 v 46.7 v 46.7 v v 44.0 v 44.0 v 44.6 v 44.5 v 40. v 35.2 h 30.5 v Karta G 69 Örnsköldsvk A st. Lappforsen, c:a 7 m uppströms dammen, topp av stort stenblock. A 2 36 st. Studsvken, c:a 3.5 km S Aspselc, 22 steg S landsvägsgrnd samt steg Ö landsvägen, hög jordfast sten. A st. J ( ssa forsen, e:a 50 m nedströms forshuvudet, landändan av långsträckt sten på själva strandplanet, under högvattenytan. A st. Nordanåsbron, c:a 00 m nedströms bron, själva strandkanten. A st. Kårrsjöbron, landfästet, nedströms A st. Gammelbysforsen, mtt för forshuvudet, c:a 25 m från stranden vd lågvatten, c:a 0 m vd högvatten. A st. Skall-vken, c:a 50 steg nedströms bron Ilemlng-Skallvken och c:a 5 m från stranden obetydlg bäckravn. A bg. Långstrandxforsen, c:a 200 m nedströms forshuvudet mtt för nedre ändan av flottnngsmur. A st. Mattarboforsen, vd nedersta forsens nedersta ända, c:a 7 m från stranden vc medelvatten, toppen av stort kullrgt tll största delen jordtäckt block. A st. Pålsjöberget, c:a 400 n nedströms själva Pålsjöberget, på lten udde e:a 60 m nedströms en c:a 5 m hög lodrät bergvägg. L'ege Björnalallet. 0-pkt s /G 927 A st. Björnafallet a, c:a 50 m nedströms båthus poh duo d'alb, c:a 30 m nedströms nedre ändan av uppfordrngsbana för flottgods, 2 m från pegeln rätt n mot stranden, sten som vlar på berget. A bg. Björnafallet b, 6 m nedströms från pegeln, låg flat häll. A st. Björnafallet c, c:a 2 m nedströms fx b, nära strandlnjen, å toppen av största stenen närheten av pegeln. A 4 50 bg. Björnafallet d, undervattensdubb, 23 en hög över bottenhällan, 895 cm rätt utåt älven från pegeln räknat och syftlnjen över pegeln mot rktpålo land, som står 2.0 n från pegeln. 'egcl Björna. 0-pkt au / 6 l'*"-' A 2 35 st. Björna a, pegelstenen vd nedre ändan av ledkstan.. A 2 37 st. Björna c. m nedströms om pegelstenen A st. Björna d, stor jordfast sten c:a m från bropelaren rak rktnng mot pegeln. O st. Björna järnvägsbro, uppströms landfästet, närmast älven. zj* bg. Björna staton, SY Björna staton, 80 n K bron över Björna lllà, 4 steg Y banan. Prccsonsfx 799. 'egel Gde. 0-punkt s % A 3 26 bg. Glle a, c:a 00 m ovan landsvägsbron, nedströms vk på gränsen mellan den smala och breda lällstranden, nvd trädgrupp med tall och asp, å högsta punkt av berget, c:a 20 n uppströms pegeln. A 3 25 bg. Gde b, c:a 2 m nedströms fx a och 4 m uppströms där lällstranden slutar, c:a 6 n uppströms pegeln. A 3 24 st. Gde c, c:a 2 m nedströms hällan sauma sten, där pegeln stter. Kontrolldubb st. Gde by, vd bäckbron närmast älven, V vägkanten, 24 steg N brons mtt. A 2 37 st. Bergvattnet, grundsten tll S hässjestolpen vd S. Nordlunds gård Bergvattnets by. A st. Svedjebron, uppströmslandfästet tll den nya bron över G deälv vd dennas utflöde ur Bodumsjön. A st. Västergdsjö, c:a 00 m uppströms älvens nflöde Gsjön, toppen av stort kullrgt block omedelbart vd stranden. 24 v I A st. Gdeå kyrka, nedersta trappstenen tll V ngången v I A st. Gsjödammen, nedströms landfästet tll den nya Gsjödammen, tll höger om ntagsrännan tll den llla sgen. 7.7 l! A st. Gdeå bruk, 6 steg från där brobanau slutar, 5 steg ned- I ströms landsvägen. Karta! G 70 I Husum 3.8 v 3.4 h A bg. c:a 70 m A bg. fäste. A bg. FÅdsmarksselet, c:a 250 m nedströms forsarna ovan seet, nedströms bäckravn, första fasta berg nedom forsarna. Gclbvlebron, c:a 3 m uppströms övre Gdbölebrons V land- Gdeåbacka damm, omedelbart uppströms ntaget tll Gdeåbacka kraftstaton. Texten rörande de geografska oeh geologska förhållandena är författad av Fl. dr. A. Högbom. Stockholm îy2s. \ A. Norstedt & Söuer US2224

7 Höjd, över havet meter I - fe BOTTaLÜlL cß \\e.tcùxm%\ 5Xk S :vuxxv o <0 -q TD O. <* 0 X ^-O "00 vattenmängd Neck^ö-dsorrråde.hvkng 2ÖDÖ 7000 kbm ÖBr sek. Hfrjd. övqr havfft mejter Vattenkraft, turbnhästkrafter ÖÖ 2000

8

9 Höjd över "h avet meter C <D CO :cd C Q),, tß QP - t/3 b CD CD <D dr CO ro Q_ CO ro ~a o CO ^ CQ fq co JD JD 3 TJ -, C C - J to K t- L L. :ttì c _2J CO 2.2 "S C»4«, + O CD -Q "O C % TOOJS 3 "OO o a (~w c QJ X "aox -ao - 2 0) 2-,. Nederbördsområde yfcykm. mö I & Höj a över nï vet mete[t Vatten rrjängd kbm per sek. ht -^ IB 6000, Vattenkraft.! turbnhästkrafter fflöö 4ÖDÖ 3355 ä lobo

10

11 k GIDE ALV Blad 3^Bor sjöforeen Huvudflod: Gdeälv :ïp Z. Km ,4. UnftKLs-nt'J ////f/s/f((jsyfa/t,v..,s'(n'kr/u//'fhì.^è _ Slìf'trslàtjs-ach hvjrìfu.s. lvyr.v nfn sì.'u'fcslfuf «c Precsonsfx A Fxpunkt (järndubb) Pegelsaton Utbyggd eller under utbyggnad varande eff. 2 Insjön Åsele tng-slag - Åsele socken^ Fredrka socken. Tallberg Asele socken ATOMO parh Borgsjo G 9~ / vela, KrorwpccrT V X Fredrka socken SKALA h t: g Q Ne c er b ür a s o mra de Medelvattenmang sotasyypc R rr CD 3 X T 2? 5* 3*.(/ 0: s s h S" T Anstånd från Effekt med 75% varaktghet Normal lagvatteneffekt mynnngen km GENERAISTABENS UTOGR. ANSTALT STHLM. 928

12 I I 4 «