STATENS M ET E O R O L O G I S K-H Y D R O G R A F I S K A ANSTALT FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 86. MÖRRUMSÅN MELLAN HELGASJÖN OCH MYNNINGEN

Transkript

1 STATENS M ET E O R O L O G I S K-H Y D R O G R A F I S K A ANSTALT FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 86. MÖRRUMSÅN MELLAN HELGASJÖN OCH MYNNINGEN Kartblad 70 7/933 Läge. Geografska och geologska förhållanden. Gr*660 Hh*575 NeflfrbörflssrfafarL Il Vättenmängcsstatlon- X Kartblaäsgräus,V*b08 Mg? 562 Gn 666 D«92 mulren^ H*N30I [MaSkroUm. Sm. *6 Mörrumsån har mellan Helgasjön och utloppet havet en längd av 09.8 km. Tllhörande två kartblad hava benämnts Hemsjöfallen och 2 Osfallet. De omfatta resp. 50 och 59.8 km av vattendragets längd. Kartbladens läge åskådlggöras av ovanstående kartskss, där gränserna äro angvna. Sträckan återfnnes å de topografska kartbladen 20 Växjö, 5 Vslanda och 0 Karlshamn, samtlga utgvna skala : 00,000, samt sträckan nom Bleknge län dessutom å ekonomska kartbladen Kyrkhult, Hemsjö, Svängsta, Karlshamn och Eleholm skala : I admnstratvt avseende tllhör området öjaby, Bergunda, öja, Skatelöv, 'Kalvsvk, Jät, Urshult och Almundsryd socknar av Knnevalds härad, Arngsås, Blädnge, Skatelöv och Västra Torsås socknar av Allbo härad samt Väckelsång- socken av Konga härad Kronobergs län, Rngamåla och Asarum socknar av Bräkne härad samt Kyrkhult, Mörrum och Elleholm socknar av Lsters härad Bleknge län. Vattenrättslgt hör området tll Söderbygdens vattendomstol. Såsom Mörrumsåns källflod kan räknas Klavreström som kommer från den llla sjön Storsjön, belägen på gränsen mellan Jönköpngs och Kronobergs län 250 Åns huvudrktnng är början nord sydlg. Den flyter genom Änghultssjön, Norrsjön och Madkroken, ändrar därefter sn huvudrktnng tll öst västlg och passerar genom Orken och flera mndre sjöar nnan den Tolgsjön åter bryter av mot söder. I Tolgsjön mottager den ett tllflöde från Asasjön. Efter utflödet ur Tolgsjön är ån snart nne Helgasjön, flodområdets näst största sjö. Tll Helgasjön avvattnas sjön Innaren. Sedan Helgasjön passerats flyter ån, som nu kallas Helgeå, genom flera små sjöar huvudsak sydvästlg rktnng tll sjön Salen, där den mottager flera större tllflöden, Stråkån, Änganäsån och Obyån. Efter utloppet ur Salen har ån nord sydlg huvudrktnng, vlken den bbehåller tll utloppet havet vd Elleholm. Efter Salen passerar ån snart flodområdets största sjö Äsnen. I Åsnen nfaller åns största bflod, Aggån. Den går därefter genom ett par små sjöar, nnan'dess nedre alldeles sjölösa sträcka börjar. Eörst efter utloppet ur Åsnen får ån namnet Mörrumsån. Den översta delen av flodområdet lgger nom den sydlgaste delen av det nordsmåländska höglandet och kännetecknas av en starkt bruten terxäng. De högsta höjderna nå över 300, medan de djupaste dalarna gå under 200 Söderut blr terrängen flackare och redan före nflödet Helgasjön är Mörrumsån nne den sydsmåländska sjö- och slättbygden. Detta jämna platåland med stora sjöar, örka och med starkt sönderskurna stränder, utbreder sg över större delen av Mörrumsåns område. Det sluttar svagt mot söder från en höjd av omkrng 80 m Helgasjöns omgvnng och tll omkrng 40 m vd Blekngegränsen, där platåns branta sluttnng ned emot den blekngska strandbygden kan sägas börja. Den nedersta delen av området, som har en typsk sprckdalstopograf, är starkt bruten och närmast kusten förekomma mndre lågslätter nsprängda den småkuperade terrängen. Genom områdets allmänna lutnngsförhållanden och topograf få också flodloppen stort sett sn karaktär. Mörrumsåns flodlopp kan således ndelas tre avsntt, det översta nom berglandet med stark lutnng och många småsjöar, det mellersta nom platåområdet med svag lutnng, mellan olka rktnngar växlande lopp och med stora sjöar samt det nedersta nom platåns sydsluttnng, starkt lutande och sjölöst. Den översta delen, som kan sägas sträcka sg emellan Storsjön och Vartorpasjön, har en fallhöjd av 78 m på en längd av 30 km, den mellersta mellan Vartorpasjön och utloppet ur Hönshyltefjord, en fallhöjd av 36 n på en längd av 05 km och den nedersta mellan Hönshyltefjord och utloppet en fallhöjd av 37 m på en längd av 40 km. Fallhöjderna per km, resp. 2.6 m, 0.3 m och 3.4 m, karaktersera på ett utmärkt sätt områdets allmänna lutnngsförhållanden. Områdets berggrund, tllhör helt och hållet urberget. Inom smålandsdelen går den ganska skarpt markerade gränsen mellan det sydsvenska höglandets västlga gnejsdel och dess östlga grantdel. övre delen av floddalen tll nflödet Salen lgger helt och hållet nom grantområdet. Dessa granter, som tllhöra Växjögranternas grupp, äro röda eller grå och tll sn struktur medelkornga och jämnkornga. Tllsammans med granterna förekomma porfyrer och lepttska bergarter samt grönstenar. På sträckan Salen Åsnen domnera på västra dalsdan gnejser, röda eller grå och av jämnkorng struktur. Utefter gränsen tll Bleknge förekommer en grov- tll medelkorng urgrant och söder om denna grant, som norr är massformg och mot söder blr alltmer gnejsg, vdtager den blekngska kustgnejsen. Denna gnejs, som domnerar områdets nedre del, är grå, skffrg och regel små- tll fnkorng. Insprängda gnejsen förekomma gångar av dabas samt, särsklt trakten mellan Hemsjö och Svängsta mndre massv av en vanlgen grå och småkorng grant. Bland områdets jordarter förekommer moränen allmännast. Den täcker berggrunden, så att denna går dagen endast mycket begränsad omfattnng. Moränen är vanlgen utbldad som stengt morängrus. Den är särsklt nom grantterrängen blockrk, och där det fnare materalet ursköljts, får den därför ofta utseendet av blockanhopnngar. I dalgångarna täckes moränen stor utsträcknng av sälvarnas avlagrngar, sand och grus. Dessa få understundom karaktär av verklga åsbldnngar och särsklt gäller detta den ås som från trakten av Huseby följer Mörrumsån ända tll utloppet havet. Vdsträckta mosandfält utbreda sg vd sjöarna Salen och Åsnen. Torvmarker förekomma allmänt, men nå aldrg så stor utbrednng som västra delarna av det småländska höglandet. Då sen lämnade området låg dess nedre del under den baltska ssjöns yta. Då detta vatten hade sn största utbrednng nådde det Mörrumsåns dal ungefär upp tll foten av Hemsjöfallen. Leror bldade den baltska ssjön eller dess senare utvecklngsstader fnnas dock endast lten utsträcknng norr och söder om Mörrum. Att de ha så lten utbrednng beror på att de stor utsträcknng överlagras av senare avlagrngar, framför allt svämsand och lera, vlka mndre fält förekomma dalgången. Omkrng och norr om Mörrum utbreda sg stora mosandfält som bldats genom utsvämnng. Ehuru områdets centrala delar, trakten krng sjöarna Helgasjön, Salen och Åsnen, höra tll det småländska höglandets bäst uppodlade trakter är den odlade arealen rnga. Odlngarna lgga utom på de mera lättodlade sedmenten dalarna även stor utsträcknng på den stenga, svårbrutna och magra moränen. Mellan utloppet ur Helgasjön och Salen är flodfåran mycket dålgt utbldad. Stränderna äro nästan genomgående låga och sumpga och bestå forsarna av vanlgen steng och skogklädd morän och för övrgt mestadels av låga ängar.. På en del sträckor, mellan Räppe och Bergkvarasjön samt delvs mellan Gransholm och Os, äro markerna torrlagda genom nvallnng. Ån företer ständga, tvära rktnngsändrngar och sänker sg små, låga avsatser. Det högsta fallet, Osfallet, 4.2 m (efter pågående sänknng av Salen 5.3 m), bldas vd nflödet Salen. Det totala fallet av den 2 km långa sträckan mellan Helgasjön och Salen utgör omkrng 20 m. Mellan Salen och Åsnen äro stränderna mestadels låga och nvallade. Fallhöjden mellan de två sjöarna utgör 4.4 m (efter Salens sänknng 3.3 m). Sjön Åsnen har två utlopp, det ena förb Hackekvarn genom Havbältefjord, som är det ursprunglga, och det andra förb Ålshult, upptaget på 830-talet, "då sjön sänktes. De förena sg sjön Hönshyltefjord. Ovanför och nedanför denna sjö flyter ån genom låg terräng, som delvs består av sanka ängar. I de forsar, som bldas, Idekullafallet, Roneforsfallet och Granöfallen, är-, flodfåran mycket blockrk. Även berget går dagen flata hällar. Först vd. Slattesmåla får ån en markerad dalgång. Denna är tll en början bred med rätt låga stränder, men vd Frdafors förändras dalgångens karaktär samtdgt som åns rktnng ändras från NNO *SSV tll NNV 'SSO., Dalgången-blr smalare, sdorna högre

2 2 och brantare och forsarna öka höjd. Mellan Hovmansbygd och Hemsjö äro sdorna mellan 5 och 25 m höga och vanlgen moräntäckta. Berggrunden är sällan bar och rullstensgrus uppträder endast sporadskt. Vd Hemsjö blr dalgången bredare och "rullstensgrus uppträder mera allmänt. Berggrunden går ofta dagen och även ganska mponerande klyftbranter uppträda. Nedanför Hemsjö bl dalgången och sdorna mndre branta. Ån rnner efter östra dalsdan medan dalbottnen väster om ån upptages av ängar. Från trakten norr om Svängsta går ån fram genom sand och berggrunden går sällan dagen. Sedan ån krökt åt SV vd Mareberg, blr dalgången mycket trång och saknar ängar. Forsarnas bädd utgöres av blockrk morän utom Mörrumsfallet, där flodfåran går fram över berggrunden. Nederbörd. Inom Mörrumsåns område förekomma ganska stora skllnader nederbördens mängd, då det lgger nom ett övergångsområde mellan det småländska höglandets nederbördsrka västra och nederbördsfattga östra del. Nederbörden är störst de nordvästlga delarna av området samt ett bälte på gränsen mellan Småland och Bleknge, mndre de centrala och östra delarna samt vd kusten. Längst NV överstger nederbörden 800 mm per år men håller sg övrgt nom de nederbördsrkare delarna mestadels mellan 600 och 700 mm. områdets centrum samt vd kusten är nederbörden c:a 500 mm. Xeclerbttrî nn medeltal für statonerna t abéhen. mm -80 Vattenståndsobservatoner förelgga nom den här behandlade delen av Vattenstånd. Mörrumsån vd Helgevärma (Helgasjön, från / 92), Bergkvara (Bergkvarasjön, från / 2 930), Västraryd ( 4 /7 9 3 /s 99), Gemla ( 3 / /s 99), öjaspång ("/ / 2 94), Källebro ( 27 / / 2 94), Furen ( 28 / /s 99), Gransholm ( 8 / Vs 99), Gransholm 2 ('-' a / / 8 99), övre Os (från / 3 909), Nedre Os (Salen, från Vs 909), Ekefors (Åsnen, 9 / S / 2 99), Ekefors 2 (Åsnen, från 5 / 90), Havbältan (Havbältefjord, från S / 909), Almundsryd (Hönshyltefjord, S j / 0 90 och från I 7 94), Frdafors (}j sl / 2 907), övre Hemsjö (från 7 /7 98), Hemsjö ( s / / 92) samt Mörrum (från */ o 893). Med hjälp av de regel daglgen avlästa, på en del platser regstrerade, vattenstånden, hava karakterstska vattenstånd uträknats vd Helgevärma, Nedre Os, Ekefors 2, Havbältan, Almundsryd, övre Hemsjö och Mörrum. Vd Västraryd, Gemla, Gransholm, Frdafors samt Mörrum före 909 är höjden av observatonernas 0-plan cke känd. Vd Västraryd, Gemla, öjaspång, Källebro, Furen, Gransholm, Gransholm 2, övre Os och Hemsjö äro vattenstånden hög grad beroende av skötseln av nedanför lggande dammar och detta är även mndre omfattnng fallet med observatonerna vd Helgevärma, Nedre Os, Ekefors, Ekefors 2 och Havbältan. Vd sstnämnda plats äro observatonerna även något osäkra på grund av pegelrubbnng. Vd Bergkvara hava observatonerna pågått endast kort td. De erhållna karakterstska vattenstånden äro sammanställda nedanstående tabell. Karakterstska vattenstånd. V attenståndsstaton och perod Högsta högvattenyta Normal högvattenyta Normal medelvattenyta medelvattenyta Normal lågvattenyta lågvattenyta Statonsnamn ja. fèhr. nmra gprfl m^j jjurr jul [ sept. akt. tutv.] ttee. Medelnederbörd mm Betecknng Höjd Ö.. m C. Se Ö. r bef 82 Götestorp Gt Toralden To Granshult Gh Dragsnäs D Aneboda An Sl 37 Hult H Söraby T Grankärr Gr Sävsjöström... Sm Växjö V Os Os Hyltan Hn Yäckelsång... Yg Ekefors Ef Kåraboda Ka Kleholm E s ra m l r pa Medeltal I tabellen hava sammanställts medeltal för ett antal nederbördsstatoner nom eller närheten av flodområdet, avsedda att vsa den ungefärlga nederbördsfördelnngen. De anförda värdena hänföra sg tll peroden Fullständga observatoner för hela denna td fnnas cke vd alla statonerna, men. har vd behov en omräknng tll den nämnda peroden verkställts med hjälp av en närbelägen staton med fullständg sere. Statonernas lägen framgå av den före texten stående kartskssen, där även den normala årsnederbörden vd varje staton är angven. Av de anförda statonerna har Aneboda, belägen längst NV, den största nederbörden med 8 mm och Söraby norr om Växjö den mnsta med 494 mm. Sommaren och hösten äro de nederbördsrkaste årstderna medan senvntern är nederbördsfattg. August har genomsntt den största nederbörden, med medeltal 83 mm och mars den mnsta med medeltal 29 mm. Dagrammet åskådlggör nederbördens fördelnng under året. Bfloder och Mörrumsåns nederbördsområde är vd utloppet ur Helgasjön 26 kvkm, sjöar. vd utloppet ur Äsnen 348 kvkm och vd mynnngen havet kvkm. De stora tllskotten komma alltså på flodsträckans övre och centrala delar, vlket är av betydelse, då de högsta fallen äro koncentrerade tll åns nedersta del. På sträckan nedanför Helgasjön mottager ån följande tllflöden med nederbördsområde överstgande 00 kvkm. Stråkån från h. Salen 274 kvkm Änganäsån»»»» 79 s Obyån»»»» 06» Aggån» v.» Åsnen 46» j a m nuj CJ 8= a trç. t pes o er Ç kvkm Av öknngen mellan Helgasjön och mynnngen, 269 kvkm, komma på dessa tllflöden 020 kvkm eller 47 % av den totala. Vattenområdet är jämförelsevs sjörkt och sjöarealen upptager vd utloppet ur Helgasjön 4. %, vd utloppet ur Salen.3 % vd utloppet ur Åsnen 3.5 % och vd mynnngen 2.9 % av det ovanförlggande nederbördsområdet. De största sjöarna äro: Madkroken 4.0 kvkm N. och S. Bergundasjön 7.6 kvkm Orken 26.2» Stråken 8.» Vartorpasjön 5.5» Salen 22.o» Innaren 6.2 > Vederslövssjön 6.0» Helgasjön 49.5» Asnen 49.8». von & a> ra?» Helgevärma (Helgasjön) Nedre Os (Salen) Ekefors 2 (Åsnen) S Havbältan (Havbältefjord) Almundsryd (Hönshyltefjord) Övre Hemsjö Mörrum De högsta vattenstånden efter år 90 hava vd Mörrum nträffat nov. dec. 928, vd nyåret 92 3, maj 924 och nov De lägsta vattenstånden förekommo okt. 92 och okt. nov. 9. År med särsklt höga medelvattenstånd äro 90, 92, 96, 924, 927 och 928 och med särsklt låga 92 och 922. Vattenstånd vd MBnrum. 92 J924 'v-,...as V:ua loo,.< s. * yò'c / ^ / t J l vs,. A l, X. / '.an.. I "febr. Imars omn "ma ura Tuh. auf. sept. ókl. töv. äße. Vattenstånden Mörrumsån äro stort sett höga under vntern och låga under sommaren. Vårflöden förekomma ej alltd och blva sällan höga, enär vnternederbörden ofta tll stor del avrnner redan under vntern. Höstflöden förekomma ofta, men sommarens låga vattenstånd fortsätta bland hela hösten. Även sommartd kunna någon gång flöden nträffa samband med särsklt häftg nederbörd, och under vntern kunna låga vattenstånd nträffa under längre köldperoder. Av de 7 högsta flödena under peroden nträffade 2 vardera av månaderna januar och december och ett vardera av mars, maj och november. vattenståndet under aret har nträffat 5 gånger oktober, 4 gånger september, 3 gånger vardera av jul, august och november, 2 gånger mars och en gång januar. Dagrammet vsar vattenståndsvaratonerna det vattenfattga året 92 med låga sommaroch höstvattenstånd, 924 med ovanlgt häftg vårflod föregången av ett mnmum mars samt 928 med utpräglat höstflöde. I Mörrumsån hava vattenmängdsmätnngar utförts vd Bergkvara, Gransholm, Salens utlopp, Almundsryd, Hemsjö och Mörrum. För sstnämnda staton har uppgjorts en avbördnngskurva, vlken är tämlgen säkert bestämd utom för de lägsta vattenstånden. För Mörrum hava uträknats daglga vattenmängder med hjälp av avbördnngskurvan och de avlästa vattenstånden. Någon nämnvärd sdämnng torde cke förekomma. Med hjälp av de daglga värdena hava månadsmeda och karakterstska vattenmängder uträknats för tden De tabellen å sd. 4 för varje avsntt av ån angvna värdena hava erhållts av värdena för Mörrum genom proportonerng. Då Vattenmängder.

3 3 lågvattenmängderna vd Mörrum äro starkt påverkade av tappnng från ovanför lggande dammar, hava tabellen de normala och lägsta lågvattenmängderna cke angvts utan "stället vattenmängderna med 95 % varaktghet dels för hela peroden och dels lägsta årsvärdet. Månadsrreda, karakterstska vattenmängder och avrnnngens varaktghet fnnas sammanställda nedanstående tabeller. Medelvattenmängd och medelavrnnng för månad och år vd Mörrum (90 SO). N ederbördsområde 3376 kvkm jan. febr. mars aprl maj j un jol ang. sept. okt. nov. dec. Kbm per sek Lter per sek. och kvkm Karakterstska vattenmängder och motsvarande avrnnng vd Mörrum (90 80). Högsta högvattenmängd...'. N o r m a l > > medelvattenmängd > Vattenmängd med 50 % varaktghet Normal 6-månadersvattenmängd.. >.. Vattenmängd med 75 % varaktghet Normal 9-månadersvattenmängd.. >.. Vattenmängd med 95 % varaktghet, lägsta årsvärde Normal lågvattenmängd»», 7-dagarsmeda >, 7-dagarsmedum m 7s Vs. km Avrnnngsvaraktghet dagar per år vd Mörrum (90 30). Avrnnng /s. km Varaktghet dagar Avrnnngens årlga varaton följer vattenståndets. Den enlgt månadsmedeltalen upprtade medelkurvan för Mörrum har maxmum januar och ett svagt utbldat 'sekundärt maxmum aprl samt mnmum august.! Asrrrmn^ medeltal per månad vd. M/jrram Vs.km? t v ~Z /! t /s.km 2 40 k V 924 Avrnrangers varâkfcùpet v Mjrrmm """"«s... år De tabellen å sd. 4 för varje avsntt av vattendraget angvna turbn- Dsponbel effekterna hava beräknats ur de naturlga avrnnande ^vattenmängderna un -vattenkraft. der antagande av en verknngsgrad av 75 %. Då det endast undantagsfall vart möjlgt att bestämma motsvarande fallhöjder, har beräknngen utgått från medelvattenytan, som vd avvägnngen regel blvt säkert bestämd. Tll fallförlusterna älven eller erforderlga kanaler har ngen annan hänsyn tagts än som kan lgga den antagna verknngsgraden, och ej heller har hänsyn tagts därtll, att vssa sträckor näppelgen kunna tllgodogöras. Då uppgfterna angående forsarnas benämnng ofta äro ofullständga, kunna tabellen och å kartorna mndre fel detta avseende förekomma. Följande effektbelopp turbnhästkrafter hava erhållts: Km Effekt per km årsvärde Effekt med varaktghet av 95 % 75 % 50 % peroden årsvärde Uppgfter rörande kraftverken tabell. Vattenfallets eller kraftverkets namn Ägare eller nnehavare peroden ; årsvärde peroden Effekt vd medelvattenmängd Normal Mörrumsån återfnnas nedanstående Byggnadsår Ärs- produk- ton 929 mll. kwh Installerad Tllturbneffekt, hk godo gjord för fall drft för höjd av el. m gene drekt Total rato rer drft.rngängen (kvarn och såg) Herman Fransson (929) Räppe (såg m. m.). P. A. K:son Posse Orsled (kvarn m. m.)»» >.8 60 Härnsås (såg).. :. Gemla (kvarn, leksaksfabrk Gransholm (pappersbruk, kvarn, såg) Gransholms A.B... (90 2) Alvesta Huncpalsamh , Husaby brak... J. S. F. Stephens s *245 Idekulla (kvarn).. Holger Pettersson 0.7 Frdafors övre (trä- slper)... Frdafors Fabrks A.B , Frdafors nedre...»» > Hovmansbygd (kvarn, träullfabrk)... A. och J. Håkansson Hovmansbygd (mek. 20 verkstad) Aug. Sandbergs sterb , hus Hemsjö övre... Sydsvenska Kraft A.B > nedre...» >» Akeholm (textlfabrk) Karlshamns Yllefabrks A. B > (kvarn och såg) Karlssons dödsbo Wahlqvstska Klädes 920, fabrken Vttskövle (kvarn, såg, stärkelsefabrk).. Sydsvenska Kraft A.B Rosendala (träulls-, 30 benmjölsfabrk).. A. B. Elof Lndgren Persa kvarn (kvarn och såg) Sydsvenska Kraft A.B. *20 20 Svensfors (kvarn och säg) J. Carlbom Vattenhjul. 2 Ökas efter Salens sänknng. nng. Mnskas c:a 0.2 m efter Salens sänk- Allmän farled förekommer ej Mörrumsån. Allmän flottled förekommer ej Mörrumsån. Kungsådra förekommer Mörrumsån från Åsnens utlopp vd Ekefors. Farled. Flottled. Kungsådra. 00 2g0 300 dags

4 4 Tabell över fallhöjder, vattenmängder, dsponbel och utbyggd vattenkraft m. m. Förklarngar. Låg-{hög-)vattenyta = lägsta (högsta) vattenståndet under ett år. Medelvattenyta dagar. Vattenmängd med 75 (50) % varaktghet under en perod = den vattenmängd medeltalet av de daglga vattenstånden under ett år. Normal låg-{meäel-, hög-)vattenyta som överskrdts under 75 (50) % av peroden. Effekt vd olka vattenmängd = det antal = medeltalet av de årlga låg-(medel-, hög-)vattenstånden. (högsta) låg-(medel-, turbnhästkrafter, som vd en verknngsgrad av 75 % motsvarar resp. vattenmängd och fallhöjden vd medelvattenstånd. Effekt med 75 (50) % varaktghet har analog betydelse hög-)vattcnyta hänför sg tll den betraktade peroden. Analoga betydelser tlläggas de olka vattenmängderna. 9-{6-)månadersvattenmängd vattenmängd med 75 (50) % varaktghet under ett år = den vattenmängd, som under ett år överskrdts under 274 med motsvarande vattenmängd. (83) Fallsträckans benämnng. km kvkm Avstånd från mynnngen Nederbördsområde Normal medelvattenyta Fallhöjd Vattenmängd kubkmeter per sekund Vattenmängd med varaktghet av 95 årsvärde pero - den. 75 % peroden. 50 % Läg- peroden. Medelvattenmängd. Högvattenmängd. Högsta. årsvärde Turbneffekt = 76 % Effekt med varaktghet av 95 % 75 % 50 % peroden. peroden. Installerad Medelvatten- turbneffekt. effekt peroden.. hk Helgasjön Räppefallet Örsledsfallet Bergkvarasjön Damsrydsfallet Hernsåsfallet Gemlafallet Gransholmsfallet Osfallet Salen Osbyfallet Husabyfallet Asnon Ekeforsfallet Havbältefjord Hönshyltefjord Idekullafallet Roneforsfallet Eskcfallet Övre Granöfallet Nedre» Övre Slattesmålafallet Nedre» Frdafors övre fall > nedre > Hovmansbygdsfallet Hemsjö övre fall > nedre > Åkeholmsfallet Marebergsfallet Vttskövlefallet Rosendalafallet ' , O.o l O.o. O.o O.o O.O O.O O.o O A ' * 8 5 5, O o Efter Salens sänknng beräknas normala medelvattenytan blva Salen 4.9 och ovan Husebyfallet 4.7

5 5 Vattenmängd kubkmeter per sekund Turbneffekt // = 75 % Fallsträckans benämnng km Avstånd från mynnngen Neder- Normabördsom- medelrådvattenyta kvkm m ö. I. m Vattenmängd med varaktghet av 95 % 75 % 50 % peroden.. peroden. Medelvattenmängd Högvattenmängd peroden.. Högsta. Effekt med varaktghet av 95 %. 75 % 50 % peroden. peroden. Medelvatteneffekt peroden.. Fallhöjd Installerad turbneftekt hk Persakvarnfallet Svensforsfallet Mörrumsfållet O.o S > >»»» > S ) s > » > > t > Ï > >»»»» > > >. ' 0.9 > >» >. '>» > > S > s» ? > > Avvägda flxpunkter och peglar. Förklarngar. Mörrumsån avvägdes 930. Avvägnngen ansluter sg tll precsonsavvägnngen vd Mörrum samt â sträckan nedom Ryd, vlken är enkelavvägd, tll Kartverkets fxar. avvägts tvä gånger. Ovan Ryd lar js Precsonsfx (järn- eller mässngsdubb). A Järndubb (Stat. meteorologsk-hydrografska anstalt) eller Koppardubb (Rkets allmänna kartverk, nyare fx). + Kors (Statens metoorologsk-hydrografska anstalt). A Kors (Rkets allmänna kartverk, äldre fx). v = vänster strand, I = höger strand. st. = sten, bg. = berg. Km fr. mynnngen B e s k r v n n Höjd över havet m Km fr. mynnngen B e s k r v n n Höjd över havet Karta R 20 Yäxjö v h 06.0 h 06.0 h 04.9 v 04.0 v 02.5 h v h Karta R 5 Vslanda l 94.» h h 89.2 v 89.0 h 89.0 h 89.0 h 89.0 h 84.4 v 84.2 h 83.8 h 83.8 h 8.6 v 78.7 h 78.4 h Peg'el Helgevärma, 0-pkt 2 /s 3 A bg. Helgevärma, â v. stranden av västra utloppsgrenen vd Helgevärma kvarn, c:a 40 m uppströms om vägen, 2.0 m uppströms om förlängnngslnjen av nedströmsgaveln av tvättstuga vd stranden, 5.3 m uppåt land från dess Ö vägg. A st. Bergnäs, där vägen frän Yäxjö grenar sg tll Berglunda och Öjaby, 42 m SO om gamla järnvägvsaren vägvnkeln, 2 m S om vägen... A 5 40 st. Örsled, 7.5 m uppströms om bron vd nflödet Bergkvarasjön, stort block stenarmen mellan l:sta och 2:dra brovalvet från Pegel S6 266 Berg-kvarn. 0-pkt 9 /s 32 A st. BergTcvara a, 20 m uppströms (N om) pegeln vd badhusbryggan, c:a 8 m från stranden, 6.3 m åt sjön från parkgång. A Bergkvara b, 47 m nedströms (S om) pegeln vd badhusbryggan, 2.7 m uppströms om gångväg tll båtbryggan, 7 m från denna, 2.2 m åt stranden från gångväg tll runen. A bg. Damsryd övre, vd Bergkvarasjöns strand, strax N om sr»»damsryd*, 400 m NV om torpet vd sjön, mtt för kanal genom vassen S om holmen, å yttre delen av utskjutande bergudde st. Damsryd nedre, 30 m uppströms om landfästet för spången mtt emellan Bergkvarasjön och sjön»520», å toppen av stort block strandkanten. A st. V. Ryd övre, vd utloppet ur sjön»520», 500 m uppströms om järnvägsbron, mtt för övre änden av stenarm ovanför Härnsås såg, flat sten strandlnjen. Pegel Västraryd. Slutat st. 7. Ryd nedre, stenytan nom rng med borrhål mtten, å järnvägsbrons landfäste, uppströms om banan. Pegel Gemla. Slutat. A st. Gemla, 25 m uppströms om kvarnen, 7.5 m från strandskonngen. Pegel Ojaspång. Slutat. Pegel S6 448 Källebro. Slutat. A st. Öja, 45 m nedströms om landsvägsbron c:a 500 m Ö om kyrkan,.stort block strandkanten. A 5 40 st. Öja kyrka, stora ngången tll kyrkan på dess Ö sda, S sdan av nedersta trappstenen. Pegel 8( 449 Furen. Slutat. Pegel S6 667 Granslolm. Slutat. Pegel Grausholm 2. Slutat st. Gransholm a, horsontella 32 cm lång krokg dubb är nslagen, armen av kors vars mtt en sten ute vattnet, c:a 20 m ovan dammen strax O om kvarnen. > 85 års märke.» 542 Gransholm b, horsontell järndubb på dammens uppsttömssda, 5 m Ö om förlängnngen av kvarnens Ö vägg, överkanten av huvudet, Pégel Övre Os. 0-pkt Vs 30 A 5 43 st. Övre Os, nedströmssdan av stort block strandkanten c:a 50 m ovan dammen. Pegel Nedre Os. 0-pkt */s 30 A st. Nedre Os a$ 2 m Ö om pegeln, längst norrut, ett busk- A st. Nedre Os b, 2.5 m uppströms pegeln, 2 m uppströms fx a, strax N om större ek. A 5 44 st. Nedre Os c, horsontell dubb den sten vd vlken pegeln är fästad, 0.8 m S om denna, jämnhöjd med O-punkten. A 5 45 bg. Osby a, c:a 300 m NO om Salens utlopp, överkanten av horsontal koppardubb lodrät berghäll st. Osby b, centrum av borrhål södra lodräta sdan av ett stort block nvd h. str. av Salens utlopp.»björkmans fx» st. Osby c, 2 m från bro över mndre kanal, lnje med dammbrons nedströmskant st. Osby d, 40 m nedströms om Osby damm, å högsta punkten av stort stenblock å utskjutande mndre udde st. Husaby brak, större sten vd stranden, c:a 20 m från ntaget tll sågkanalen. A 5 49 st. Skatelöv a, å nedersta trappstenen vd S ngången tll Skatelövs kyrka st. Skatelöv b, c:a 300 m S om Skatolövs kyrka, c:a 38 m nedströms om kyrkoherdeboställets trädgård,.5 m nåt land från vägkanten,.7 m snett uppströms om, mycket stort block. ; S h 5.5 h h 50.7 h 50.7 h 45.0 v 4.2 h 4.2 h 4.2 h 39.7 h 39.5 v Karta R 0 Karlshamn 36.0 h 35.8 h 34.6 h 32.5 h v 26.9 h 23.8 v 23.8 v v 23.2 h h 2.0 h 20.0 h 9.2 v 7.0 v 4.2 h Pegel Ekefors. Slutat. A 73 st. Ekefors a, mtt för övre änden av Slottsholmen, mtt för uppströmskant av åker och 7 m från denna, c:a 6 m snett nedströms från lten röd byggnad vd stranden, 9.2 m nåt land från stor björk Ekefors b, stenen nvd borrhål stor, flat, låg sten, vd Y stranden av Slottsholmen, som lgger 300 m uppströms om kvarndammen, mtt ån. Pegel Ekefors 2, 0-pkt 7 /s 30 Pegel Havbältun, 0-pkt 7 /s st. Havbältan, mtt för och c:a 5 m utåt från kvarnhjulet, c:a 20 m uppströms pegeln, långsträckt sten, strax nedströms sprcka. A st. Brotorpet, 8 m nedströms landsvägsbron, 8 m från hörn av förfallen kvarn rktnng mot uppströmshörnet av förfallet bostädslus Pegel 86 S50 Almnudsryd, 0-pkt. 8 /s 30 A 583 st. Almundsryd a, brofästet närmast sanatoret, nedströmssdan. A 584 st. Almundsryd b, 6 m rakt nedströms om fx a st. Mossbrohult a, trangel stort block, vd änden av ålfskedammen, 200 m ovan landsvägsbron. A st. Mossbrohult b, vd bron c:a.5 km SO om Almundsryds kyrka, vd åkanten, c:a 4 m nedströms om bron. A bg. Granö a, 0 m uppströms om bron, nvd stranden... A st. Granö b, c:a 500 m V om Granö, där södra utfartsvägen från Granö träffar landsvägen, stor sten m 0 om O vägkanten, 8 steg N om N kanten av utfartsvägen. A st. Slattcsmålä, vd övre änden av lugnvatten Övre Slattesmålafallet, c:a 60 m nedströms om rester av gammal såg och kvarn, c:a 3 m från stranden, nedströmsänden av sten vd eldstad. A st. Bjellernäs, c:a 900 m NO om Bjellernäs, 250 m nedströms om mndre holmens nedre spets, c:a 40 m nedströms mynnngen av lten gren, stort block vd stranden. A st. Frdafors övre damm, å nosen av pelaren mellan stora luckutskovet och sutskovet. Pegel Frdafors. Slutat. A st. Frdafors kraftstaton, mellan ån och tlloppskanalen, å lodräta stenmuren vd jordvallens nedre ände vd kraftstatonen, 7 m från muren vd sntskovet. A 5 43 st. Hovmansbygd, c:a 25 m nedströms om vägbron, 2 m uppströms om husknut, 4 m från stranden av kanalen, tll smedjan. Pegel Övre Heusjö, 0-pkt 3 /s 30 A st. Övre Hemsjö, vd Övre Hemsjö pegel, 230 m ovanför järnvägsbron längs järnvägen, horsontal dubb pegelstenen, 20 cm nedströms regstrerande pegeln. Pegel Hemsjö. Slutat st. Hemsjö järnvägsbro, rng sten på landfästet, uppströms om banan. A bg. Hemsjö övre damm, 80 m ovan kanalens övre ände, å utskjutande berg, c:a 8 m nedåt från skjul för länsor, c:a m från stranden. Hemsjö Kraftverks fx. A st. Hemsjö landsvägsbro, 4 m nedströms om bron, på yttersta änden av stor sten mellan andra och tredje brovalvet från högra stranden. A st. Hemsjö nedre damm a, strax nedströms om övre kraftstatonens avloppskanals utlopp, c:a 45 m nedströms om grnd,c:a 5 m från stranden, stort kluvet block, c:a 5 m över v. y. Hemsjö Kraftverks fx. A st. Hemsjö nedre damm b, vd ntaget, mtt på pelaren närmast land, 0.2 m uppströms om kraftlednngsstolpe, 0.75 m från pegel. A bg. Hemsjö nedre kraftstaton, 2 m från avloppskanalen, 5 m från kraftstatonens verkstadsutbyggnads SÖ hörn, 0.7 m nedströms om förlängnngslnjen av utbyggnadens södra vägg, hög järndubb. A 5439 st. Knaggeld, c:a 500 m nedströms om utloppet av Hemsjö nedre kraftstatons avloppskanal, 5 m uppströms om gärdesgård, stor sten strandlnjen. A st. Åkeholm, landsvägsbrons vänstra pelare, uppströms om bron, mtt på utskjutande delen av pelaren. A 5 44 st. Öjevad a, 500 m uppströms om järnvägsbron, c:a 0 m nedströms om nedre änden av holme, där ån och järnvägen börja gå bredvd varandra, snett uppströms om gård å andra stranden, 2 m utanför järnvägens staket, 5 m från stranden, 3 m nedströms trumma under järnvägen S IIS

6 6 Km fr. mynnngen B e s k r v n n g Höjd över havet m Km fr. myn nngen B e s k r v n n g Höjd över havet n 4.2 v Òjevad b, tvärs över ån från fx a, c:a.0 km N om Svängsta, 36 steg N om vägskäl, där väg tll Ämneboda tar av åt NO från landsvägen Svängsta Hemsjö, häl efter bortfallen horsontal dubb grundsten landsvägens N skonng mot åkern, c:a 5 n över marken. 2.0 v Marebergs kraftstaton, nvd ntaget tll kraftstatonen, 2 m uppströms om ntagsluckorna, överkant av avhuggen räckestolpe med fyrkantg fot å betongmur. It.4 v A st. Mareberg,.8 km SSO om Svängsta, vd landsvägen tll Asarun, där ån kröker åt SV, 58 steg SO om förlängnngen åt N av O gaveln av mangård nvd och S om vägen, 2 n NO om vägens NO skonng mot skogsbacken. 8. v A 5445 bg. Tången a, 8 m uppströms om bron vd kvarnen, n från stranden. 8.0 h A st._ Tången b, vd landsvägen Mörrum Svängsta, 8 steg N om förlängnngen av gaveln å uthus tll sydlgaste (nedbrunna) gården byn Tången, belägen c:a 50 m S om vägkors, låg sten c:a n Ö om V vägstängslet v 4.3 v 4.3 v v v 4.2 v 4.3 v h Pegel Mörrum, 0-pkt. 80 A 70 st. Mörrum a,.2 m uppströms om lx c, som befnner sg ungefär mtt för pegeln, något lägre än fxarna b och c. A 7 st. Mörrum b, 9 m uppströms om fx c och ungefär samma höjd. A 72 st. Mörrum c, uppe på strandsluttnngen något uppströms om pegeln, c:a 8 m från strandlnjen. A st. Mörrum d, m uppströms pegeln och samma sten som denna. A 687 st. Mörrum e, grundsten vd kyrktornets NV hörn... A st. Mörrum f, 2 m ute ån, mtt under bryggan tll pegeln, undervattensdubb. Q st. Mörrums järnvägsstaton, 00 steg Ö om statonshusets mtt, 3 steg N om mtten av banan, 56 steg V om yttre växeln, c:a m O om Ö kanten av väg, som korsar banan Stockholm 983. Kgl. Boktr. P. A. Norstedt S Söner 3352Ï

7 Rk.s'fffäns -* Lehnst/raus Ifartulx-oct gslugsrfärts Sov'kcnrjnìjKs Slàfìtushffs _och It 'gräns v(/rän, nrym Jlcrfte.slag js Pnecsonsfx A Fxpunkt (järndubb) Pegelsfaton O eler un der ut-.xl byggnad varande eff. TTrshull s ra V Ur&hult s a v RrcrruDbergs läl R o e valds : cl Ç" AhmmåsrytL s--tl ^, $) C V A' # a! <^.J*./ > / J / <f ^ /,/ / / AlmmLcsrycL s:tl Kamevalds Tl: d It' 4 f MORRUMSAN Km 0-50 $ $ S _c^ + // *. h /V Bng'àmala s :tl # * 25 # f ê $.f ^ ^ Kyrldrult S : TI, Lsters h : d Bräkae : tl BleldxLge län. Ajsararnx sm. Kptfk*** ê y Blad 86Hemsjöfallen Huvudflod:86 Mörrumsån Lsters : d_ Morrum sol EIlelxnlL s:ll / -M è v & tbuårm A y As arum S:TL Bråkge : L ^ MÖrrrarL S:TL SKALA : Lsters : Elehoîm S:TL 0 KM = HöL&Vvyügf orc lå^tjöouofoilct VBm föpsfcfllel EskefolLel Ö. j'onfïud S^^rau-jjf lv'jy>t Ö. SUtftesn flkmkt J50j 20 ftïtkt S t:- d erb ö'tls område Medelvatfcenrnanffd I Präofars hre ftül jlmmfots TEflre fdll!00 froanacmstj^gäsfcfllefc V o; 00 Hcmsjo TfÄrc- fall 60 er AkhxlmsMLÉt Wtskïvlef(île,.Tînse.flalaffttlet lïra-saka'arnfalle S^OTsfarsfrlljet f,hk' fv*00 Ä45tf hk/ vhk,./' Ä/ rart î^nmru?gn_i fk. l"l GENERALSTABENS LTOGR. ANSTALT STHLM. Î933

8

9 Höjd, över "havet meter C/D +-> C a) ÌZ TegéL Hoa^bama. PegëL I5Vœfors WtD O oo Cs -q c6 ß 00% "U 3 CÖ > "D COI v, 0<[ 00 ws! O LT> K E QC* :0 % o < _J < w ^«PV Tp> 8 - Pcgêl^edcrecSC y! ^ /'M sv K) ho CD I s I M rès -O _o ZJ "O c : tö aj t_ a> S-g C X c JS as U) ~ V -J 2-Ö > V 'S,S 6- S -C O S "tö -Q "O.I.-? n«? 2 ^ 3 S " S S 3 : - _) w 502 TIO ^ o a q. Q) >J-ao c > -5 *«=S, LS.ss 'S S «> Jj N ~ SK c p * X -0 "Û I a. LZ o, 5 J} ''-»< cxj "Pegel.Tergtevar a îe^él ÏÏÉ ^"vmws Hffa oyer Ta^t meter S7eäfr"börds- g o ~ område ±*kvkm."~ Vattenkraft ~ 3000 lö3o Urbnhästkrafter Vattenmängd kbm per sek 2000 ' o

10