FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 37. NÄT RA A N. MELLAN STUGUSJÖN OCH HAVET Kartblad 112/1925. Ha* 5 05

Transkript

1 IC U N G L VATTENFALLSSTYRELSEN OCH STATENS METEOROLOGIS K- HYDROGRAFISKAANSTALT FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 37. NÄT RA A N MELLAN STUGUSJÖN OCH HAVET Kartblad 112/1925 Läge. Geografska och geologska förhållanden. Lo» 52 8 "VattenmängxlsstatoT N ederb ords st: ato IL ^Kartblads gräns Skala 1: Ej «517 Skrorpe Sdensò Mo*523 Ha* 5 05 Nätraån mellan Stugusjön och utloppet havet har en längd av 77.6 km. denna sträcka fnnes upptagen på kartbladet Bryngeforsen. Läget nom flodområdet framgår av ovanstående kartskss, där gränserna äro angvna. Området återfnnes på topografska kartbladet 69 Örnsköldsvk, utgvnngsskala 1 : och konceptskala 1 : I admnstratvt avseende tllhör området Skorped, Sdensjö och Nätra socknar, Nätra tngslag och Västernorrlands län.. De vattenrättslga förhållandena handhavas från d. % 1924 av Norrbygdens vattendomstol. Nätraåns dal mellan åns' utlopp ur Stugusjön och dess mynnng Åfjärden vd Bottnska vken faller helt nom det område, som allmänt geografskt hänseende räknas tll de marna lerornas och älvsedmentens regon. Älvdalen har senkvartär td å hela denna sträcka legat sänkt under baltska havets yta. Strandmärkena från den td, då havet hade sn största utbrednng, och landet följaktlgen låg som djupast nedsänkt, lgga väster omkrng Stugusjön c:a 260 m ö. h. och öster närheten av mynnngen omkrng 280 m ö. h. Inom detta forna havsområde äro älvdalarna mycket, stor utsträcknng odlade. På grund av den stora roll, som jordbruket' nom området spelar, brukar det även benämnas jordbruksregonen. Ådalen är djupt ned skuren det omgvande landskapet, vars höjder ännu-vd kusten nå m ö. h. och så långt åt väster som vd Stugusjön m ö. h. Åloppet är å sträckan mellan åns utflöde ur Stugusjön och ungefär fram tll den från norr tllstötande önskanans nflöde tämlgen rakt västostlgt. Ån har å denna del av sträckan starkt fall. Efter mottagandet av önskanån blr Nätraåns lopp starkt se'pentnserande. Ån får även ett mycket svagt fall sannolkt tll följd av uppdämnng, därgenom att ån vd Mosjö och Skureå ej förmått skära ned sn bädd genom de rullstensmassor, som å dessa platser spärra dalen. Vd Skureå har ån härgenom tvngats tll en vd båge med bbehållet serpentnlopp mot norr. Den spårar här ur den preglacala dalfåran, vlken sannolkt fortsätter tll Bysjön över den av ett antal av rullstensgruset uppdämda småsjöar, Mörttjärn, Tjälvattnet m. fl. utmärkta dalen. Från Bysjön går ån rakt åt söder under brant fall tll Drömmesjön och från Drömmesjön åter mot öster för att vd Jeanettenborg vrda sg tll ett nästan rakt nordnordväst sydsydostlgt lopp,.som bbehålles tll mynnngen vd Bottnska vken. Ådalen utgör en välodlad bygd med tätt lggande gårdar. Berggrunden nom ådalen tllhör- helt urberget. Från Stugusjön och ungefär fram tll den lnje, varest landsvägen öster om Skorped övertvärar ån, består berggrunden av en grå leptt, vlken ofta är så glmmerrk, att den nästan kunde förtjäna namnet glmmer skff er. Leptten och dess glmmerrka dervater blda berggrunden även omkrng större delen av Bysjön samt så. gott som å hela sträckan mellan utflödet ur Drömmesjön och mynnngen vd Åfjärden. Inom leptten förekommer här och var pegmatt ganska rklgt. Särsklt är detta fallet nom ådalen mellan Brynge och Edsnoret. Vd Nätra utgöres berggrunden å ådalens östra sda av ett mndre dortmassv, - son här genomsätter leptten. I övr"t består berggrunden nom åsträckan av en ntm blandnng av grant och gnejs s. k. mgmatt. Vd överå och Sdensjö är emellertd granten form av en ljus, mushovtförande grant allenarådande nom några mndre områden. Några mera betydande malm- eller andra nyttga mneralförekomster hava ännu ej anträffats nom ådalen eller dess närhet. Vd Förnätra fnnes nlagrad den där förekommande dorten en mndre koppar- och nckelfyndghet, varest tdgare brytnng skett, ehuru aldrg med mera gvande resultat. Sedan ar 1874 hava gruvorna ej bearbetats'. Berget går dagen på flera ställen vd astranderna. Bland dessa böra nämnas forssträckan mellan Stugusjöns utlopp och önskanans nflöde, varest en del fall hava klpptröskél, båda åstränderna vd forsen mellan Bysjön och Drömmesjön samt vd Bryngeforsen. Även vd österselsforsen, Forsströmmen, Bjästaorsen och Hällaforsen bldas åstränderna rätt stor utsträcknng av berg. De lösa jordlagren upptaga, såsom nämnts, största delen av markytan nom ådalen. Dalbottnen och även dalsdorna, där de ej äro alltför branta, täckas salunda allmänhet av morän, en av landsen avsatt och vanlgen hart hoppackad jordart, sammansatt av en osorterad blandnng av grus, sand och lera med nlagrade kantga, oftast repade mndre stenar och större block. Vd älvstränderna har det fnare materalet bortspolats av älven, varför marken där bldas av de anrkade, frsköljda större blocken. Rullstensgrus, sälvssand, sälvsmjäla och varvg lera avsattes ådalen vd landsens avsmältnng genom de därvd uppkomna smältvattensälvarna, de s. k. sälvarna. Rullstensgruset, som avlagrats omedelbart nnanför mynnngen av de stunnlar landsen, genom vlka sälvarna frambrusade, lgger vanlgen långsträckta, höga åsar. Inom ådalen förekomma dylka vackert utbldade på flera ställen mellan önskanåns nflöde och Skureå samt vd Bjästa. Vd Mosjö och väster om Skureå har ån utskurt mponerande skärnngar rullstensgruset. Isälvssanden och sälvsmjälan, som spredos långt utanför sälvens mynnng vd sbrämet, blda nom ådalen mäktga lager särsklt å den nyssnämnda sträckan, men även nom ådalen mellan åns utflöde ur Drömmesjön och dess mynnng Åfjärden. I mndre utsträcknng upptages ådalen av varvg lera, det fnaste slammet, sälvarna medförde. Vd den sedan landsens avsmältnng försggångna landhöjnngen har ån skurt. sg ned genom de glacala avlagrngarna samt vdsträckt mått omlagrat och nom ådalen åter avsatt dem, allteftersom strandförskjutnngen fortgått och åmynnngen förflyttats österut. Därgenom har älvgrus, älvsand och älvmjäla uppstått, vlka lager tll ofta stor mäktghet nom större delen av åsträckan överlagra de glacala bldnngarna. Inom åbädden sker alltjämt en ganska stor transport av materal, som ån särsklt vd högvatten lösrycker från stränderna. Detta materal avsättes vd lugnvattnet nom åkrökarna samt vd åmynnngen, och därgenom har särsklt vd Bysjön, men även vd Åfjärden ganska vdsträckta deltan bldats. Nederbördens storlek och fördelnng åskådlggöres av nedanstående tabell, som Nederbörd. upptager månadsmedeltal av nederbörden under 1913, 1914, vd nederbördsstatoner närheten av Nätraåns flodområde. Inom själva området lgger endast en nederbördsstaton, Svartnäset vd St. Degersjön. Här började dock observatonerna först jul år 1923 och de hava därför cke medtagts tabellen. Där observatoner saknas under någon del av, hava dessa hänförts tll nämnda perod med hjälp av en närbelägen staton med fullständga observatoner. Nederbördsstatonernas läge åskådlggöres av den före texten stående kartskssen, där även den normala nederbörden vd varje staton är angven. Å kartskssen har dock cke statonen Ö. Junsele kunnat utmärkas, då den lgger alltför långt utanför området. Däremot är läget av statonen Svartnäset angvet, ehuru observatoner saknas för så gott som hela den beräknade. I tabellen äro statonerna grupperade på så sätt att en västlgare belägen staton står över en med östlgare, läge., Medelnederbörd mm 1013, 1014, Östra Junsele... Js 208 M t* CD Höjd ö. k. CS 3»" 33 o g M P p s= a O C. O O «m W U5 Ç-+- <7+- < p Ådalslden Ln Multrâ M Björkåbruk Bj Mo Mo " Hampnäs Ha Medeltal tem , "LH jan.. febp.fmaw aprfl'mj [jura. jul 1 sug*. 1 sept. akt. j nov. jdcc. Av tabell och dagram synes att sommaren är den nederbördsrkaste årstden. Särsklt hög är nederbörden under jul och august månader. I medeltal under har maxmum nträffat under august och mnmum under mars. Motsvarande nederbörd är 85 och 21 mm. år

2 9 Bfloder och Nätraåns nederbördsområde är vd utloppet ur Stugusjön 211 kvkm och sjöar. yjj mynnngen kvkm. Tllflöden, vlkas nederbördsområde uppgå tll eller överstga 100 kvkm, äro på denna sträcka! t_4. P B 5 s er s ra 1 m l r 1 p a B nuj l uj c 09 w»2 C+- O?r r+- B O < & CD p år Vattenstånd. Djupsjöåu, som nfaller fr. h. vd km kvkm Grätnäsån,»» Drömmesjön 197» Nätraån, som är en skogs- och kustälv, avvattnar cke några större sjöar. Störst är Stora Degersjön, 12.5 kvkm, som tllhör Grätnäsåns vattenområde. Då emellertd ett betydande antal småsjöar fnnas sprdda över hela flodområdet blr den sammanlagda sjöarealen relatvt ganska stor. En överskt över de större sjöarna och sjöarealernas storlek % av ovanlggande område vd karakterstska avsntt av vattendraget meddelas här nedan. Hermanssjöu 2.6 kvkm B ärm sjön 5.! > Lövsjön 2.1 > Degersjön 5.4 Bysjön 2.3 > 17.5 kvkm Bllsjösjön 3.1 kvkm Drömmesjön 4.5 > Grätnässjön 3.7 > St. Degersjön 12.5 > Hnnsjon 5.9» 29.7 kvkm Sjöareal % av ovanlggande områden vd utloppet ur Stugusjön 7.0 ovan nloppet av Djupsjöåu 5.5 nedom»»» 6.0 vd nloppet Bysjön 5.6» utloppet ur» 6.0 > j» Drömmesjön 7.6 vd mynngen 6.6 Vattenståndsmätnngar förelgga från statonerna Drömmesjön (från 8 /'- 1923) och Brynge ( u /c % 1915, 1 / 1920 î9,'s 1924). Med hjälp av observatonerna vd Brynge hava karakterstska vattenytor även beräknats Drömmesjön för 1913, 1914, Följande värden hava för denna perod erhållts : Drömmesjön Brynge m ö. h. m ö. h. Högsta lögvattenyta » î läg vattenyta > Klnn per sek Lter per sek. och kvkm Högsta lögvattenmängd 79 > S > medelvattennängd 11.G > 7.3 Högsta 6-månadersvattennängd » 7.8 > 5.8 Yattcnmängd med 50 % varaktghet 7.3 Högsta 9-månadersvattenmängd 6.3 >. 5.0 > 4.0 Vattenmängd med 75 % varaktghet 5.0 lågvattcnmängd 3.9 j 3.3 Avrnnng 1/s. km Yaraktghet, dagar 's. km 2 Medelavrnnngen utgör 12.9 lter per sek och kvkm eller 406 mm per år. Då medelnederbörden beräknad såsom medeltal av värden vd samtlga statoner befunnts utgöra 510 mm, blr den härur beräknade avrnnngskoeffcenten 80 %, vlket är ett alldeles för högt värde. Den verklga avrnnngskoeffcenten torde lgga omkrng 55 Även om hänsyn tages därtll att sättet för nederbördens beräknng är otllfredsställande, då ju bl. a. samtlga nederbördsstatoner lgga utanför området så torde dock någon mån det erhållna höga värdet på avrnnngskoeffcenten bero på att medelvattenmängden, som ovan framhållts, är för högt beräknad. Avrnnngens årlga varaton följer vattenståndets frånsett de tder under vlket detta är påverkat av s- och tmmerdämnng. Den enlgt månadsmedeltal upprtade medelkurvan har stt maxmum under maj och mnmum under februar månad. Från-maj sjunker avrnnngen först snabbt och därefter långsamt, september stger den åter något för att därefter falla under hela senhösten och vntern. Från vntermnmum stger medeltalskurvan ytterst sakta under mars och hastgt under aprl upp tll vårmaxmum. Särsklt vnteravrnnngens storlek torde vara avsevärt påverkad av tappnng-ar från sjömagasn, vlket säkerlgen höjt den på grund av en stor sjöareal relatvt höga naturlga lågvattenavrnnngen. 8S S o cm N ! r\ \ \ / \ k \ t Å ' v '' / V * Lv <w 1 > \l\ / > v \ 1 Vattenstånd v 1 Brynge 19l*t 1923 v/ \» /\ 1 V \ < V 75- ys.tan? -50 /"\ -r~y- I \ Avrnnng- medeltal pr månad vd Brynge , l' la.! febr 1 mars aprl! ma I.lm.luh 1 ausr 1 s«pt òkt. 1 nov. 1 dec. En föreställnng om årsvaratonen ger dagrammet, som upptager vattenståndskurvor under dels ett vattenfattgt och dels ett vattenrkt år. Högsta vattenstånd nträffar vanlgen samband med snösmältnngen under maj månad. Under den observerade har vårmaxmum nträffat tdgast d. 1 /ö, medeltal d. 9 /ö och senast d. 21 / - På grund av utjämnande nverkan av den relatvt stora sjöarealen blr smältvattnets avrnnngsperod längre än flertalet av övrga kust- eller skogsälvar Norrland. Såsom alla dessa älvar är dock vattenståndet mycket känslgt för nederbörd, och vattenståndskurvorna få därför ofta under sommar och höst ett tagggt utseende. vattenstånd nträffar vanlgen under senvntern före snösmältnngens början. Vatten- Vattenmängdsmätnngar hava utförts vd Drömmesjöns utlopp och aybördwïngtler. nngskurva har uppgjorts häntörd tll vattenstanden vd Brynge. Med hjälp av de varje dag avlästa vattenstånden vd Brynge hava därefter daglga vattenmängder uträknats sedan någon korrekton av vntervattenstånden företagts på grund av sdämnng forsen nedom pegeln. Slutlgen hava ur de daglga vattenmängderna månadsmeda och karakterstska vattenmängder bestämts för 1913, 1914, Med tllhjälp av de sålunda erhållna karakterstska vattenmängderna vd Brynge hava med hänsyn tagen tll områdets karaktär, beräknats de värden för varje avsntt av vattendraget, som fnnas angvna tabellen å sd. 3. Genom de utförda vattenmängdsmätnngarna är avbördnngskurvan ganska säkert bestämd mellan 5 och 50 kbm per sek. Då emellertd tmmerdämnng tdvs torde förekomma under sommarmånaderna och någon korrekton härför cke har kunnat företagas, äro vattenmängderna under sådana tllfällen för högt beräknade. Deu erhållna medelvattenmängden är härgenom trolgen något högre n den verklga. Även lågvattenmängderna äro på grund av sdämnngen och svårgheten att rktgt bestämma dennas storlek mndre tllförltlga. Då vattenmängdsstatonen vd Brynge är den enda, som fnnes efter hela flodloppet och då dessutom det naturlga avrnnngsförloppet är avsevärt stört på grund av förekomsten av ett flertal reglerngsdammar vd sjöutloppen för kraft- eller flottnngsändamål så äro samtlga de beräknade karakterstska vattenmängderna för vssa avsntt av vattendraget större eller mndre grad osäkra. Vd Brynge, där nederbördsområdet utgör 899 kvkm, hava för 1913, 1914, följande månadsmeda och karakterstska vattenmängder erhållts: j an. I Celar, [macs aprl j nug jun [jul gug. sept.., òkb. nov dec De omstående tabell för varje avsntt av vattendraget angvna turbneffekterna hava beräknats ur de naturlga vattenmängderna under antagande av 75 % verknngsgrad. Då det endast undantagsfall vart möjlgt att bestämma motsvarande fallhöjder, har beräknngen allmänhet utgått från medelvattenytan, som regel blvt någorlunda säkert bestämd. Då fallhöjden vd forsar och fall vanlgen ökar med fallande vattenstånd, under det att ett motsatt förhållande äger rum vd sel och spakvatten, är det på grund av denna beräknngsgrund vanlgare, att forssträckornas effekter blvt för lågt än för högt beräknade. Tll fallförlusterna älven eller erforderlga kanaler har ngen annan hänsyn tagts, än som kan lgga den antagna verknngsgraden, och ej heller har hänsyn tagts därtll, att vssa sträckor näppelgen kunna tllgodogöras. Då svårghet råder att avgränsa vssa forsar, och då uppgfterna angående forsarnas benämnng ofta äro ofullständga, kunna tabellen mndre felaktgheter dessa avseenden förekomma. Avnmçens medel varaktghet: vd Brynge 1913,1914, aagar Dsponbel vattenkraft.

3 j 3 Följande effekter turbnhästkrafter hava erhållts.- Km Effekt vd lågvattenmängd Exc. Efl'ekt med varaktghet av Effekt vd medelvattenmängd Effekt per km Tllgodo- I denna del av Nätraån fnnas följande kraftverk av någon betydenhet : gjord Lännäs såg- och elektrctetsverk vd utloppet ur Stugusjön. vattenh aft. J) etta utfördes år 1916 och ombj^ggdes Deu tllgodogjorda fallhöjden r c:a 10 m. Installerade äro 200 hkr för drft av elektrska generatorer oel 30 hkr för drekt drft av såg. Ägare är Lännäs byamän, Skorped. Mosjö elektrctetsverk. Kraftverket är under byggnad år 1924 och beräknas färdgt att tagas bruk december samma år Den tllgodogjorda fallhöjden är c:a 3 m. Installerade äro 30 hkr. Ägare är Mosjö byamän, Skorped. Myreströmmens utbyggnader. Den tllgodogjorda fallhöjden är c:a 3 m. Installerade äro 85 hkr, varav 23 hkr för drft av elektrska generatorer. Drekt drvas kvarn, såg och hyvler. Ägare är herr A. Berglund, Sdensjö. I forsen nedom Bysjön fnnes såg' om c:a 40 hkr. Kyrhboströmmens kraftstaton. Denna utfördes år Den tllgodogjorda fallhöjden är 7.5 m. Installerade äro 125 hkr dels för drft av elektrska generatorer och dels för drekt drft av kvarn. och såg. Ägare är Ä kvarn- och kraftaktebolag, Sdensjö. Brynge kraftstaton Bryngeforsen. Kraftstatonen utfördes under åren Den tllgodogjorda fallhöjden är c:a 36 m. Installerade äro hkr för drft av elektrska generatorer. Ägare är Forss A.B., Köpmanholmen. Nyfors kraftstaton. Kraftstatonen utfördes under åren' Den tllgodogjorda fallhöjden är c:a 7 m. Installerade äro 645 hkr, varav 600 hkr för drft av elektrska generatorer och 45 hkr för drekt drft av såg. Kraftverket samarbetar med Bjästa elektrctetsverk, som har samma ägare. Ägare är Bjästaortens elektrska A.B., Bjästa. österselforsens kraftverk. Kraftverket utfördes år Den tllgodogjorda fallhöjden är c:a 2 m. Installerade äro 50 hkr för drekt drft av kvarn, såg och frörenser. Ägare är Herr S. Westn, Bjästa. Forss kraftstaton. Denna utfördes åren Den tllgodogjorda fallhöjden är c:a 11.5 m. Installerade äro 900 hkr för drft av elektrska generatorer. Ägare är Forss A.B., Köpmanholmen. Bjästa elektrctetsverk Bjästaforsen. Detta utfördes Den tllgodogjorda fallhöjden är 3.2 m. Installerade äro 130 hkr, varav 50 för drft av elektrska generatorer och 80 för drekt drft av såg och kvarn. Kraftverket samarbetar med Nyfors kraftstaton, som har samma ägare. Ägare är Bjästaortens elektrska A.B., Bjästa. Bjästa kraftstaton. Denna utfördes år Den tllgodogjorda fallhöjden är c:a 4.5 m. Installerade äro 200 hkr för drft av elektrska generatorer. Kraftstatonen är för närvarande cke drft. Ägare är Forss A.B., Köpmanholmen. Något beslut angående nrättande, ordnande eller begagnande av allmän farled Farled. har cke meddelats av K. B. Västernorrlands län. Emellertd torde allmän farled åtmnstone vssa sträckor av vattendraget hava av ålder förefunnts. Genom särsklda utslag den 31 december 1884 och den 20 maj 1912 har Flottled. K. B. Västernorrlands län förordnat, att allmän flottnng fnge äga rum bl. a. förevarande älv från Stugusjön tll utloppet Åmynnefjärden. Enlgt Kungl. Maj:ts kungörelse den 31 august 1920 med provsorsk förtecknng över vattendrag, vlka enlgt vattenlagen flottled skall bbehållas, har Nätraån förklarats utgöra allmän flottled från Aspeå tll utloppet och har enlgt vederbörande vattendomstols utslag den 15 mars 1923 den provsorska förtecknngen vad den rör detta vattendrag vunnt laga kraft. Kungsådra fnnes cke Nätraån. Kungsådra. Tabell över fallhöjder, vattenmängder, dsponbel och utbyggd vattenkraft n Förklarngar. Låg-(hög-)vattenyta = lägsta (högsta) vattenståndet under ett är. Medelvattenyta = medeltalet av de daglga vattenstånden under ett år. låg-(medel-, hög-)vattenyta = medeltalet av de årlga låg-(medel-, hög-)vattonstånden. (högsta) låg-(medel-, hög-)vattenyta hänför sg tll den betraktade. Analoga betydelser ttäggas de olka vattenmängderna. 9-(6)månaders vattenmängd = vattenmängd med 75 (50) % varaktghet under ett år = den vattenmängd, som under ett år överskrdts under 274 (183) dagar. Vattenmängd med 75 (50) % varaktghet under en perod = den vattenmängd, som överskrdts under 75 (50) % av. Effekt vd olka vattenmängd = det antal turbnhästkrafter, som vd en verknngsgrad av 75 % motsvarar resp. vattenmängd oeh fallhöjden vd medelvattenstånd. Effekt med 75 (50) % varaktghet har analog betydelse med motsvarande vattenmängd. Fallsträckans benämnng Stugusjön Sågatrömmen Djupsjöån Myreströmmen By sjön Kyrkboströmmen Drömmesjön Bryngeforsen Nyfors Av N ederstånd Medel från börds- vatten om- mynytrådnngen km kvkm m ö. h S S S m Fallhöjd Lågvattenmängd Vattenmängder kubkmeter per sekund Turbneffekt hkr >] = 75 % Vattenmängd med varaktghet av Medelvattenmängd Högvatteneffekt Högsta Lågvatteneffekt Effekt med varaktghet av!! års- 1 perovärde 1 den Medelvatten- ' effekt >» >»»» >» >» > $»»» T> l.t, > >» >» > >! >» 5» 5 >» >, > S s >»»» »» > Ï» > 2> > 2 o S » > > 2 3 O »»»»» S) N>» » s»»»»»» »»»»»»»» »»»»»»» v, »» -,»» s» X) ' v, »»»»»» S »»» N)» G s>»» ;> »»»»» s» Ì s»»»» " O.o _ o t 36.2» s» 5 3»» s>»» 3» »» ï>» " »»» >» s 2» O InstaL lerad turbneflekt hkr

4 j 4 Vattenmängder kubkmeter per sekund Turbneffekt hkr >, = 75 * Fallsträckans benämnng ; Av- I stånd I från! myn- înngen km j kvkm m ö. IJ Nederbördsområde Medelvattenyta Fallhöjd m Lågvattenmängd Vattenmängd ned varaktghet av % Medel Hög Låg- vatten vattenvattcnmängd mängd effekt Nor- ' mal Effekt med varaktghet av Medelvatteneffekt Installerad turbneffekt hkr österselforsen Forsströmnen Bjästaforsen Bjästasågforsen Hällaforsen O.o : 20.4 s.e: O.o O.o 0 o 3.7 "» o O.O ' » >» S»»» »»»»»» »»»» >» »» s»» » » «> >» » »»»» T>»» >»»»»» »» >»»» » * O.o»»»»» Tabell oyer avvägda fxpunkter (1923) och peglar. Förklarngar. Precsonsfx (järn- eller nässngsdubb). A Järndubb (Statens meteorologsk-hydrografska anstalt) eller Koppardubb (Rkets allmänna kartverk, nyare fx). + Kors (Statens meteorologsk-lydrogratska anstalt). A Kors (Rkets allmänna kartverk, äldre fx), v = vänster strand, h = höger strand. st. = sten, bg. = berg. Km fr. mynnngen B e s k r v n n Höjd över havet Km fr. mynnngen B e s k r v n n g Höjd över havet Karta G 69 Örnsköldsvk 77.«v ff st. Stugsjön, vd utloppet ur sjön, järnvägsbrons östra I landfäste, N om banan. Preesonsavvägnngen v ; A o 580 st. Ltnnäs, c:a 150 m uppströms kvarn å h. stranden, 22 steg I nedströms, där väg går over ån, sten högt på backen v! A 3 5S1 st. Onskanån, c:a 100 m uppströms mynnngen av Öuskanån, strax nedströms älvkrök åt vänster, stor ur åbrnken utskjutande sten l A o 582 st. Skoyed, mtt före 4:e åkröken räknat uppströms från en I c:a 1 km lång rak»sträcka SSO Skorped, på sluttnngen grusbacke ; där några mndre stenar lgga, svart obetydlgt över marken sg I resande sten v! A y 583 st. Mosjö, c:a 80 n nedströms bron vd den stora åbågen SY Mosjö, e:a 40 m frän ån bredvd lada på åkern, stort block v A st. Urberg, c:a 1.4 km efter ån nedom landsvägsbron Uvberg Djupsjö strax nedströms älvkrök vd foten av brant stupande npa h A o 5b5 st! tìverà, c:a 1 km uppströms landsvägsbro, nederst krök av ån, 5 n uppströms lten stråka, mndre sten på grusudde v A st. Källom, där ån går nära landsvägen mellan Källom och Skureå, grundsten tll hög lada v A 3 5b7 st. Bölen, SSV Bölesjön, där ån går nära landsvägen, väldgt stenblock, å övre ytan av blockets nedströms belägna hörn h A 3588 st. M yre, c:a 100 m uppströms My re kraftstaton och kvarn nedom skarp, krök, strandlnjen. ^ 33.6 h A bg. As, c:a 1 km nedströms byvägsbron Nybyn As, vd skarp j krök, där skogsbacke går alldeles ntll älvstranden h A 3 59Ó st. Nyland, vd landsvägsbron, sockeln'tll byggnad, som lgger något uppströms brolandfästet, uppströms hörnet, horsontal dubb v A bg. Sdensjö a, där landsvägen skär ån vd Sdensjö, 11 steg uppströms landfästet, högsta punkt av bergnabben utmed ån v v 21.7 v v v v 20.3 v 20.3 v v 19.0 v h v v h v 2.9 h A st. Sdensjö kyrka, vd S ngången, grundsten A 3592 st. Sdensjö &, vd nloppet Drömmesjön högt uppe på backen stor sten under björk. Pegel Prömmesj, O-pkt ' J,s 1924 A 3594 bg. Drömmesjön b, vken nedom Nätersjö, bomkrampan på bergudden 10 m nedströms pegeln. A bg. Drömmesjön c, bulten tll nedströmstaget tll pegeln, under v.y. vd sommarvattenstånd. A 3593 bg. Drömmesjön a, vd sjöns utlopp, nne vk c:à 30 m uppströms udde där pålarna börja, c:a 20 m uppströms gärdes^ård där buskradeu, som följer sjön, slutar, å bergudde, lågt läge. Pegel Brynge, 0-pkt 6 /o 1923 A bg. Brynge a, strax uppströms pegeln A bg. ' Brynge b, 8 m nedströms fx a A bg. Brynge c, 13 n nedströms fx b A st. Hagars, nedom Bryngeforsen. stort block, som lo-o-er som hörnsten tll grå stuga alldeles vd ån, under uppströmshörnet! närmast ån.,.! A bg. Östersel, forshuvudet och 2 m uppströms vägbanan, där byväg går över ån, bergpart mellan mttfåran och högra grenen. A st. Karlslund, vd landsvägsbron vd Karlslumf landfästets nedströmssda, 3:e stenen från ån räknat. ' A 3599 bg. Mjäla, vd fors 1 km Ö Mjäla, 20 m nedströms forshuvudet, c:a 2 m uppströms där berget börjar bl lä»re. A bg. Jeanettenborg, vd Forss kraftstaton, l m från långväggen åt ån tll, 2 m uppströms om dess längst nedströms belägna hört # bg. Fmnborg, 93 steg S om avvägen tll gården, 13 steg V om vägen. A o 602 bg. Bjåsta, mtt för lallet Bjästa förlängnngen av bron över fallet, 27 steg från kvarnen hälla vd vsthusbod. A st. Åmynncl, c:a ooo m uppströms utloppet Afjärden, c:a 50 m nedströms Hällaforsens nacke, ovan torpställe hälla utmed stranden Texten rörande de geografska ocl geologska förhållandena är författad av tl. Dr. C, Caldenvus, Btocklolm r. A. Norstedt J: Söner

5 Höjd över havet, meter c CD j- 2 «S CD +- oo -to c 2: QQ >s "TÖ ïî^ 3 > cû IC Jy / Y Pc Sel g jpr'&tk.a <& J > - 0 % «< O 00 < o :!<J #.*> IO <NJ o> n; 1 * + + : 'g -O _o 3 *o C X L <D l! t 2 "fö c (Ö ç W O O > 5 ï c -P 05 _- : S S o 2 <5 T3 "O t' 1 : to c.s -j _ to "OOJ5 -anc >f>l g 5 : S o a. a> >,-oo.5 st 4SS, X uo^-ao 6 f ä? C_._ 0 + >s 2 & Ö5- Q_ U. O. 3 J? I I I t! «< Had över navet meter Vattenmängd l kbm per sek. ìtj "o 5 yederbcrdsogrâde Itvfaq Vattenkraft turbn hästkrafter

6