IT-satsning drog upp löner. Vill man behålla kompetenta medarbetare får man betala

Transkript

1 FOTO: HENRIK WITT Fokus TEKNIK Aktuellt På plats i Haninge Trendspaning Fem frågor 8 sidor för dig som jobbar med teknik REDAKTÖR , marten.kierkegaard@vision.se Lotta Dahl konstaterar att efterfrågan på tekniker varit stor i Östergötland. IT-satsning drog upp er Vill man behålla kompetenta medarbetare får man betala LÖN Överlag ligger erna högt i Region Östergötland för de tekniska yrken som Tidningen Vision har kartlagt (se nästa sida). Det gläder Lotta Dahl, Visions ordförande i Östergötland. Vi i Vision pratar ständigt och epolitik, det har säkert betytt lite grann. En grupp som ligger bra till emässigt i regionen är IT-tekniker. Snittet för yrkesgruppen i landet är kronor i månaden. I Östergötland är medianen kronor. Det har sin förklaring, enligt Håkan Nyberg, systemförvaltare och Visionombud på tekniska förvaltningen i Region Östergötland. För tre år sedan var det många som slutade. Det var ont om personer med rätt kompetens och andra arbetsgivare betalade högre er. Då gjorde arbetsgivaren satsningar för att behålla de gamla och rekrytera nya IT-tekniker. Sedan dess har erna höjts och några personer har faktiskt kommit tillbaka. Lotta Dahl tror också att de omfattande IT-satsningar som har gjorts under senare år på system och personal är en förklaring till det relativt goda eläget för IT-tekniker i regionen. I vår region har IT-avdelningen växt kraftigt under senare år. Vill man behålla kompetenta medarbetare och rekrytera personer som är eftertraktade på arbetsmarknaden, då får man betala bra er, säger hon. Niklas Lindstedt Så tjänar tekniker och ingenjörer i landsting och regioner! Se nästa sida. Tidningen Vision nr FokusTeknik I

2 Aktuellt De har bäst betalt i landet I Västra Götalandsregionen tjänar driftteknikerna mest Fyra av tio som jobbar på IT-avdelning har mer beredskap i dag än för tre år sedan. SYSTEMUTVECKLARNA TJÄNAR MEST i Östergötland, fastighetsingenjörerna har högst i Dalarna och de bäst betalda IT-teknikerna finns i Uppsala län. Region Gotland har de bäst betalda medicinteknikerna. Det framgår av Tidningen Visions kartläggning av erna i sex tekniska yrken i landsting och regioner. Lägst är en för systemutvecklare i Värmland och för IT-tekniker i Region Jämtland Härjedalen. Niklas Lindstedt MEDIANLÖNERNA 2015 Landsting/region System- Fastighets- Hälso-/sjukvårds- IT- Drift- Medicinutvecklare ingenjör ingenjör tekniker tekniker tekniker Blekinge läns landsting Dalarnas läns landsting Högst Region Gotland Högst Region Gävleborg Region Halland Region Jämtland Härjedalen Region Jönköpings län Kalmar läns landsting Region Kronoberg Norrbottens läns landsting Region Skåne Stockholms läns landsting Södermanlands läns landsting Uppsala läns landsting Högst Högst Värmlands läns landsting Västerbottens läns landsting Västernorrlands läns landsting Västmanlands läns landsting Västra Götalandsregionen Högst Region Örebro län Region Östergötland Högst Fotnot: Saknade siffror innebär att yrket inte finns i region/landstinget. Inget vinstförbud för elnätsbolag Kommunala elnätsbolag får göra vinster. Det är slutsatsen av en dom i Högsta Förvaltningsdomstolen. I målet har en person ansett att Borås Elnäts AB:s vinster strider mot kommunallagens vinstförbud. Nu har Högsta Förvaltningsdomstolen slagit fast att självkostnadsprincipen inte gäller för kommunala elnätsbolag. Vision stämmer Örebro kommun En it-tekniker, som även jobbade ideellt med läxhjälp i en kommunal skolas källare, blev avskedad för att han förvarade tre av kommunens datorer i lokalen. Arbetsgivaren hävdar att medlemmen stulit eller olovligen tagit hand om datorerna. Vision har stämt arbetsgivaren till Arbetsdomstolen och anser att det inte finns skäl till avsked. Facket anser att medlemmen aldrig försökt dölja att datorerna fanns i lokalen och att kommunen hela tiden haft tillgång till dem eftersom vaktmästaren hade nyckel till lokalen. IT-kvinnor kan slippa skulder KÖNSFÖRDELNING PÅ DE 158 HÖGRE IT-UTBILDNINGARNA I SVERIGE 2014 Totalt antal studerande: Kvinnor: 23,3% Män: 76,7% Det räcker inte att påverka attityder och försöka få flickor i skolan att intressera sig mer för IT och teknik. Det tycker Regeringens digitaliseringskommitté som vill ta ett nytt grepp för att öka andelen kvinnor i IT-branschen. Förslaget är att kvinnor som läser högre IT-utbildningar ska få sina studieskulder återbetalda. En uträkning visar att det skulle kosta drygt en miljard kronor att öka andelen kvinnor till 30 procent på de utbildningar där nästan alla studerande är män. FOTO: COLOURBOX Begränsa beredskap Vision: Långa pass ger orimlig arbetsbelastning SKÄRPTA REGLER I avtalet för när jour och beredskap ska användas, en övre gräns för hur mycket beredskap en anställd får ha, och bättre möjligheter för vila och återhämtning. Det kräver Vision efter en undersökning bland medlemmar på tekniska förvaltningar och IT-avdelningar i kommuner och landsting. Enkäten visar bland annat att var femte medlem som har beredskap känner att de inte får tillräcklig återhämtning mellan arbetspassen, och att var tredje har övervägt att byta jobb på grund av beredskapstjänstgöringen. Nästan 40 procent av IT-personalen uppger att de har beredskap oftare nu än för tre år sedan. Många har över 100 timmars beredskapstjänstgöring per månad, snittet ligger på drygt 80 timmar. DÄRTILL ANVÄNDS BEREDSKAPEN i dag på ett annat sätt. Skillnaden mot jour är förutom att ersättningen är betydligt lägre att den som har beredskap kan vara hemma och inte förväntas utföra arbete direkt. Men teknikens utveckling har lett till att en klar majoritet av IT-teknikerna numera utför arbetet hemifrån när de har beredskap. Det blir korta insatser till omotiverat låg ersättning, anser Vision. Gränserna mellan jour och beredskap Matteus Canevall har suddats ut. Beredskap används inte längre som det ursprungligen var tänkt, med en inställelsetid för att åka till jobbet efter att man ringts in, säger Matteus Canevall, avtalsombudsman på Vision, som tycker att kollektivavtalets villkor för jour och beredskap måste anpassas till hur tekniken förändrat arbetsvillkoren. De som har beredskap och jour måste också få bättre möjligheter till vila innan de går på sitt ordinarie schema. Vi skulle vilja att man får sova ut på betald arbetstid om man brutit dygnsvilan och jobbat under ett beredskapspass, säger Matteus Canevall. HUR PÅVERKAS DU AV ATT HA BEREDSKAP? Jag sover sämre: 39,4 procent. Jag får inte tillräckligt med återhämtning mellan passen: 19,6 procent. Jag känner mig begränsad i mitt privatliv: 73,6 procent. Källa: Visions enkät som besvarats av cirka 400 medlemmar på tekniska förvaltningar och IT-avdelningar. Drönare räknas in i övervakningslag En drönare med kamera omfattas av kameraövervakningslagen. Det har kammarrätten nu slagit fast och går därmed emot Förvaltningsrätten som tidigare i år beslutade att lagen inte gäller drönare eftersom kameran endast användas under kort tid och därför inte är uppsatt i lagens mening. Men drönarens flygtid är inte avgörande för om lagen ska gälla eller inte menade Datainspektionen som överklagade domen. Blanketter blir pdf-filer. Datorer till alla elever i skolan. Se där några exempel. Lars Ilshammar, ordförande i tankesmedjan Digital Utmaning, om att digitaliseringen sällan används för att skapa något nytt. Lagligt med måttlig fri surf Helsingborg kan fortsätta erbjuda gratis wifi, trots att de privata mobiloperatörerna anser att de missgynnas. Det har Konkurrensverket beslutat efter en utredning som visar att de kommunala surfzonerna bara står för tre procent av alla datatrafik i staden. Därmed påverkas inte marknaden, menar Konkurrensverket, och understryker att beslutet kan omprövas om Helsingborg bygger ut möjligheten att gratissurfa. II Fokus Teknik Tidningen Vision nr Tidningen Vision nr FokusTeknik III

3 På plats På plats FOTO: TORVALLA På Torvalla simhall använder man tre olika filtertekniker för att rena vattnet. Håller rent under ytan När Lotta Loshammar tog över ansvaret för vattenreningen på Torvalla simhall var det ont om rutiner och säkerhetstänk i den mörka källaren. Sedan dess har hon arbetat mycket med att förbättra sin egen arbetsmiljö. text Johanna Hassberg foto Rickard Kilström NÄR DU HOPPAR i en pool släpper du två gram hudavlagringar och svett, två centiliter urin och 15 miljoner bakterier. Om du har tvättat dig ordentligt. Som tur är finns det människor som har koll på badvattenkvaliteten och håller vattnet rent. Många verkar tro att det är Dalälven som rinner tvärs igenom simhallen, säger Lotta Loshammar, drifttekniker på det kommunala fastighetsbolaget Tornberget och ansvarig för vattenreningen på Torvalla simhall. Om Lotta Loshammar badade, skulle det ske i en stor bassäng på morgonen. Och hon skulle aldrig kliva ned i en bubbelpool på finlandsfärjan. Men hon badar inte, tiden räcker inte till. Utöver bassängvattnet på två badanläggningar, sköter hon sju dricksvattenanläggningar, åtta avloppsanläggningar och avfallshanteringen hos alla skolor, förskolor och äldreboenden som drivs av Haninge kommun. Dessutom ansvarar jag för faktureringen av avfallshanteringen, underhållsplaner och sedan har jag fettavskiljarna också, berättar hon. Vice ordförande för Svenska badmästareförbundet är hon också. Hur jag hinner? Jag vet inte. I början var jag här hela tiden, jag hade samma 15 miljoner bakterier släpper en simmare i från sig. Lotta Loshammar kontrollerar vattenkvalitén varje dag. ansvarsområde då. Jag har sprungit mycket kan jag säga. NERE I KÄLLAREN under simhallen är det lugnt. Stimmet och stojet från simhallen tränger inte ned här, däremot klordoften. Lamporna i taket är släckta och lokalen är upplyst av ljuslyktor. Lotta Loshammar visar vant runt och berättar om de olika rören, spakarna och ledningarna. När jag började för 13 år sedan hade jag ingen koll på badvatten. Genom att bygga upp ett kontaktnät, alltid ställa frågor och vara med på så mycket som möjligt har hon blivit en fena på yrket. Och varje gång hon ska göra några förändringar frågar hon en kollega eller någon expert om råd, även om hon själv ofta har en idé hur hon ska göra. Du ska alltid fråga tre stycken, för du får tre olika svar. Däremellan får du komma fram till den bästa lösningen för ditt bad eftersom alla bad är unika. För att hålla verksamheten flytande på enklast möjliga sätt har Lotta Loshammar arbetat kontinuerligt med att utveckla rutiner och förbättra sin arbetsmiljö. Nuförtiden har Lotta Loshammar hjälp att sköta det löpande arbetet i simhallen. Bland annat behöver man ta dagliga vattenprover och göra rent vattenreningsfiltret tre gånger i veckan. Under de första åren var ju semestrarna inte mycket till semestrar, det ringde hela tiden. Nu är det bättre. Driftkillarna har ju koll på anläggningen så de flesta incidenterna kan de lösa. Men vissa bitar släpper jag inte. Det är ändå jag som sitter ansvarig. I BÖRJAN VAR den mörka simhallskällaren en osäker arbetsplats. Lotta Loshammar som tidigare arbetat som vaktmästare på en skola där hon ansvarat för andras arbetsmiljö, fick plötsligt börja arbeta med sin egen arbetsmiljö. SMUTS BINDER KLORET OCH GÖR DEN SKADLIG Kloret som man använder för att ta kål på bakterierna i badvattnet reagerar med smuts, svett och urin och skapar bunden klor i form av trihalometaner (THM) och trikloraminer. Den bundna kloren har inte samma desinficerande effekt som aktivt klor. Dessutom kan de ge skador. THM kan ge leverskador och misstänks vara cancerrogena. Trikloraminer som ofta finns i höga halter vid vattenytan kan orsaka astma. Det är främst simhallspersonal som drabbas. Jag sade till killarna som jobbade uppe i simhallen att när ni går hem och min bil står kvar på parkeringen vid tio-elva, kan ni väl kolla i källaren för då ligger jag nog här nere någonstans. Nuförtiden finns det ett larm nere i källaren som går till alla som har jour. Lotta Loshammar har installerat nödbelysning som gör det möjligt att ta sig ut IV Fokus Teknik Tidningen Vision nr Tidningen Vision nr FokusTeknik V

4 På plats Trendspaning Lotta Loshammar utsätts för en hel del gifter och har jobbat för att förbättra sin arbetsmiljö. Ljudkonst för bättre stadsliv Kan ljudpromenader, ljudkartor och konstinstallationer bidra till bättre stadsmiljö? I Halmstad testas invånarnas upplevelse av ljud inför ett bygge. PÅ TULLKAMMARKAJEN LÄNGS Nissan i Halmstad ska 600 bostäder börja byggas 2020, och redan i fjol bjöds Halmstadbor, företagare och föreningar in för att utveckla idéer om hur stadsdelen ska utformas. Nu i vår ska ljudet in i bilden. Konstlaboratoriet Hart Art Lab ska samarbeta med invånarna. Först görs ljudpromenader, där personer vandrar i området och spelar in ljuden som hörs från hamnen, trafik med mera. Det här gör att man blir mer uppmärksam på ljud vi har omkring oss. Vi ska ordna workshops där vi spelar upp ljuden, skapar ljudkartor och diskuterar vilka känslor som väcks, säger projektledare Julie Ericsson. Till sommaren ska konstnärer ta del av inspelningarna och skapa installationer längs hamnstråket, och därefter blir det en ljudfestival. Ljud påverkar oss väldigt mycket i vardagslivet utan att vi tänker på det. Kartläggningen gör att vi kan titta närmare på hur man kan göra miljön mer trivsam och få en diskussion kring hur man bygger, säger Julie Ericsson. TÖMMER SÄLLAN BASSÄNGERNA När man tömmer någon av bassängerna i Torvalla simhall får städpersonalen sitta på båt och skura väggarna allt eftersom vattnet sjunker. Så fort sista droppen vatten rinner ut börjar man fylla på igen. Bassängen får inte torka ut eller tömmas och fyllas för fort, då kan kakelplattorna lossna. Att tömma den stora bassängen tar tio dagar och det tar lika lång tid att fylla den. Under fyllningen hinner Lotta Loshammar med en del underhåll innan vattnet når upp till ventilerna. ur den mörka källaren vid strömavbrott. Och för att skydda sig från de gifter som frigörs då man backspolar, det vill säga rengör sanden i det öppna sandfiltret, har hon en klurig lösning. Jag har hägnat in hela sandfilterbassängen, som är tre gånger sex meter, med sådana plastridåer som de har till kylrum på mataffärer. Nu kan jag stå utanför och det hörs ingenting och jag slipper andas in de gifter som skapas då kloret reagerar med smutspartiklarna. EGENKONTROLL, DET VILL säga att dokumentera vad man gör, är en annan viktig aspekt i arbetet. Och att det finns skriftliga rutiner så att någon annan kan gå in och drifta badet. De laminerade driftinstruktionerna är pedagogiskt bildsatta med egentagna fotografier och samlade på en stor drifttavla. Det ska vara rent snyggt och man ska veta vart sakerna står. Då kan jag hjälpa jourpersonal på telefon och slipper åka hit lika ofta. Framöver kommer Lotta Loshammar att få avlastning genom att någon annan tar över en del av hennes uppgifter. Men Det ett arbete som aldrig blir färdigt. Och ingen märker vad du gör. Sophanteringen är mer tillfredställande. det är svårt att bestämma vilka uppgifter hon ska släppa. Vattenreningen hänger ju ihop så därför är det bra att bara hålla på med det. Samtidigt är det ett arbete som aldrig blir färdigt. Och ingen märker vad du gör. Sophanteringen är mer tillfredställande. Man ser snabbt resultat och folk blir glada och nöjda när man löser deras problem. VISSTE DU ATT Ljudet av fågelsång ökar trivseln för stadsbor. I en studie av SLU och Göteborgs universitet fick personer bedöma stadsmiljöer på bild. Resultatet visade att de blev mer positiva om de samtidigt lyssnade på fågelljud. Vilken sorts fåglar som sjöng spelade inte så stor roll. Även tjatter från gråsparvar uppskattades. Grönt ljud mot bullerstress Nu startar forskare, bland annat från Högskolan i Gävle, ett projekt om hur naturens ljud kan minska stressen i städer. Försökspersoner utsätts för stadsbuller och därefter för vindsus och andra naturläten. Man ska undersöka om stresskänslan minskar när man exponeras för naturljud. 60 decibel är riktvärdet för hur starkt utomhusbullret får vara vid nybyggda lägenheter. 50 decibel brukar betecknas som gränsen för en behaglig ljudnivå. På ett tyst bibliotek är nivån 40 decibel. Konstprojekt ändrade stadsplan Park Lek var ett konstprojekt i Sundbyberg där konstnären Kerstin Bergendahl bland annat skapade videoporträtt med invånarna om livet i två stadsdelar som stod inför förändring. Det ledde till att politikerna övergav den tidigare planeringen och startade ett samarbete med de boende. VI Fokus Teknik Tidningen Vision nr Tidningen Vision nr FokusTeknik VII

5 Fem frågor Erika Arklöf Vad gör ni för att nå klimatavtalets mål? I Storuman riktar vi oss mycket mot barnen. Det är lättare att påverka dem än oss andra som är gamla och bekväma. Men alla kan göra något, det behöver inte vara så jätteavancerat. Ta cykeln, använd motorvärmaren. Det blir resultat om vi alla hjälps åt. Du har nyss fått utmärkelsen Årets energirådgivare varför? Det är för att vi gör en hel del här i Storuman, trots att vi är en liten kommun. Vi har lagt ned mycket jobb för att hitta på aktiviter riktade mot skolorna. Hur försöker ni påverka eleverna? Vi har bland annat ett projekt som heter Futurize som riktar sig till högstadieelever. Elever och nämndpolitiker har skrivit under ett avtal som innebär att om eleverna slänger mindre mat i skolan och släcker lampor efter sig, så får de ta del av en del pengarna man sparar. På så sätt engageras ungdomar i miljöarbetet. Vi har också ett projekt för att få fjärdeklassare att bli vana cyklister. Gör ni något på kommunens arbetsplatser? Vi kör arbetsplatsklassikern i samarbete med Korpen och Folkhälsorådet. Det är som en Svensk klassiker med skidor, simning, cykel och löpning, fast man har sex veckor på sig i varje gren. Förhoppningen är att många börjar cykla i stället för att åka bil. Vilket är ditt bästa tips för att bli klimatsmartare på jobbet? Börja med videokonferenser eller möten över datorn. Det är en tröskel att börja använda tekniken, men det är inte komplicerat. Det är bara att bestämma sig. Karin Warne Ta cykeln så ofta du kan och använd motorvärmare i bilen. Det är två av Erika Arklöfs energisparråd. ERIKA ARKLÖF Yrke: Energi- och klimatrådgivare. Arbetsplats: Storumans kommun. Ålder: 37 år. Bor: Stensele i Västerbotten. Intressen: Friluftsliv, allt från fiske till fjällvandring. Och att vara med familjen. Tillbringar gärna tid i makens familjs stuga utanför Hemavan. Klimat-osmart som jag gör: Min man klagar på att jag duschar väldigt varmt. Sedan blir det mycket bilkörning för att hämta barn. Klimatsmart som jag gör: Vi eldar med ved i köket och det spar mycket energi. Det är guld värt när det är så kallt. Alla kan göra något, det behöver inte vara så jätteavancerat. FOTO: ALEXANDER JONSSON, COLOURBOX VIII Fokus Teknik Tidningen Vision nr nr