Handlingsplan mot...1 Våld i nära relation...1 augusti Fel! Bokmärket är inte definierat. Handlingsplan mot våld i nära relation

Transkript

1 1

2 Handlingsplan mot...1 Våld i nära relation...1 augusti Fel! Bokmärket är inte definierat. Handlingsplan mot våld i nära relation Uppföljningsbara mål Information om nämndens verksamhet till grupper och enskilda Regelbundet kartlägga omfattningen i kommunen av våld eller andra övergrepp mot kvinnor av närstående Regelbundet kartlägga omfattningen i kommunen av barn som bevittnat våld Analysera hur de sociala tjänster som erbjuds svarar mot gruppens och enskildas behov Fastställa på vilka områden det finns behov av att samverka såväl internt som externt, både på en övergripande nivå och i enskilda ärenden Hantering av skyddade personuppgifter Uppföljning och kontroll av verksamheter som nämnden lämnat över genomförandet av insatser Uppföljning och utvärdering av nämndens verksamhet...7 Checklistor...8 Checklista nr Hur kan socialtjänsten identifiera kvinnor som är utsatta för våld?...8 Se Kap 4 i Handlingsprogrammet...8 Checklista nr Hur våld mot kvinnor kan ta sig uttryck...8 Checklista nr Långtidseffekter vid olösta övergrepp...9 Se 5:1 i Handlingsprogrammet...9 Checklista nr Faktorer som kan öka risken för partnerrelaterat våld...9 Checklista nr Att tänka på vid möten med kvinnor som är eller antas vara utsatta för våld Checklista nr Utred de omedelbara praktiska behoven Checklista nr Kvinnan är utsatt för våld men situationen är inte akut Flyktförberedelser Checklista nr Säkerhetsplanering och bedömning av våldsutövande mäns omsorgsförmåga. 12 Checklista nr Utredning och bedömning av föräldraförmåga Checklista nr Det s.k. Hedersrelaterade våldet Att tänka på vid en anmälningssituation Probleminventering hedersrelaterat förtryck eller tonårsproblem? Skyddsbehovet släktpyramid Att tänka på under förhandsbedömningen Att tänka på vid en utredning Riskbedömning Att tänka på vid kontakterna med föräldrarna om flickan/pojken är under 18 år: Myndig ung kvinna/man

3 Att tänka på vid kontakter med föräldrar/släkt om den unga kvinnan/mannen är över 18 år: Att tänka på inför det fortsatta arbetet Följande checklista kan vara till hjälp när en flicka eller pojke ska placeras i familjehem eller annat skyddat boende: Skyddsåtgärder se kontaktlista nedan Kontaktlista... Fel! Bokmärket är inte definierat. 3

4 Handlingsplan mot våld i nära relation Denna handlingsplan är i enlighet med socialtjänstlagen 3 kap. 3 samt SOSF 2009:22 En fördjupning till planen är Handlingsprogram för omhändertagande av kvinnor som är eller varit utsatta för fysiskt, sexuellt eller psykiskt våld i nära relation, antagen av socialnämnden 2008 med revidering 2012 med nytt namn Handlingsprogram mot våld i nära relation. Handlingsplanen omfattar även de barn som direkt, eller indirekt, blir vittne till våldet, män som utsätts för våld i en nära relation samt kvinnor och män som lever i samkönade äktenskap eller förhållanden. 1. Uppföljningsbara mål Arbetet med våld i nära relation bygger på fyra faser; upptäcka våldet eller risk för våld, kartläggning av våldet, riskbedömning och slutligen bedöma lämplig insats. 1 Verktyg för att upptäcka våldet kan t ex vara screening med hjälp av självskattningsformulär. Kartläggning innebär att skaffa sig en bild av hur våldet i relationen ser ut t ex med det av Socialstyrelsen omnämnda bedömningsinstrumentet CTS2 (The Conflict Tactics Scale 2) eller de i Sverige testade instrumenten 2. Socialnämnden vill systematiskt säkerställa arbetet med de olika faserna varför fas 1; att upptäcka våld och risk för våld blir det första steget. Upptäckterna ska dokumenteras systematiskt för att ge en bild av omfattningen. Målen kommer att skrivas in i socialnämndens styrkort för 2013 och därefter revideras Fastställa rutiner för att upptäcka våldsutsatta kvinnor oavsett ålder, etnicitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller missbruk och beroende. Fastställa rutiner för att upptäcka barn som bevittnat våld. Fastställa rutiner för att upptäcka män som utövar våld. 2. Information om nämndens verksamhet till grupper och enskilda Socialförvaltningens ledningsgrupp, i samarbete med den befintliga samverkansgruppen, kommer att övervaka att följande information utformas respektive finns tillgänglig. Kontaktlistor finns bl a på Hemsidan 1 Våldsförebyggande arbete med män. En kunskapsöversikt. SKL Socialtjänstens arbete med våldsutsatta kvinnor och deras barn. Utveckling och prövning av standardiserade bedömningsinstrument. Slutrapport till regeringen 1 december Socialstyrelsen

5 Information på Kommunens hemsida. En särskild sajt för unga ska lanseras t ex med namnet För Dig som är ung På socialtjänstens hemsida finns information om familjerättens, familjecentrums och familjerådgivningens arbete 3. Regelbundet kartlägga omfattningen i kommunen av våld eller andra övergrepp mot kvinnor av närstående I Handlingsprogrammet beskrivs kartläggningen av HUR våldet ser ut. Den kartläggning som avses i denna punkt (3) relaterar till målen enligt punkt 1. T.ex. är CTS2-formuläret är utformat för att mäta förekomsten och frekvensen av olika former av våld. Arbetet med ett system för att fånga omfattningen har initierats Kartläggningen ska innehålla uppgifter från socialnämndens egna verksamheter t ex familjerätten, familjecentrum, anhörigstöd, öppenvårdsmottagningen och beroendemottagningen Kartläggningen ska innefatta statistik från Ringblomman Kartläggningen ska innefatta statistik från polisen Kartläggningen ska redovisas en gång per år till Socialnämnden 4. Regelbundet kartlägga omfattningen i kommunen av barn som bevittnat våld Det av barn bevittnade våld som 5 kap. 11 tredje stycket SoL syftar på, kan ha utövats av eller mot andra närstående vuxna än barnets vårdnadshavare. Det är därför inte tillräckligt att i en kartläggning endast ta med barn till våldsutsatta kvinnor. 3 CTS2-formuläret kan användas även för att kartlägga barns utsatthet. Ett system för kartläggning har initierats Kartläggningen ska innehålla uppgifter från socialnämndens egna verksamheter såsom familjecentrum, familjerätten och ungdomsmottagningen. Utifrån systematisering till FoU:s Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga finns Utsatt för övergrepp som en uppföljningsbar parameter. Kartläggningen ska innefatta statistik från Ringblomman Kartläggningen ska innefatta statistik från polisen t ex barn i faraanmälningar Kartläggningen ska redovisas en gång per år till Socialnämnden 3 VÅLD, handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Socialstyrelsen, juni

6 5. Analysera hur de sociala tjänster som erbjuds svarar mot gruppens och enskildas behov Som bilaga återfinns checklistor för socialnämndens arbete. Socialnämnden bör i verksamhet som rör våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld analysera hur de sociala tjänsterna som erbjuds svarar mot gruppera och enskildas behov (SOSFS 2009:22). Det kan gälla bl.a. rådgivning, samtalskontakter och boende dit kvinnan kan ta med sig barn samt särskilt anpassat boende för kvinnor med missbruk eller beroende eller med funktionsnedsättning. Det kan vidare gälla insatser för barn och unga som bevittnat våld. Ett ytterligare område rör boende dit våldsutövare kan flytta i stället för att den som utsätts för våld behöver göra det. Analysen kan t.ex. baseras på kartläggningarna Därutöver ger redovisning av resultat från bedömningsinstrumenten SAM, SARA och PATRIARK samt beslut om insatser / bistånd, underlag för analyser Sammanställningar av systematiska uppföljningar av insatser i enskilda ärenden kan användas som underlag för verksamhetsuppföljning. Utifrån detta kan socialnämnden identifiera behov av andra eller ytterligare åtgärder Analyser av Anhörigstödet kan ge goda kunskaper om anhörigas behov TRAPPAN- samtal kan vara en grund för analys av arbetet med barn Stödgruppsverksamhetens (BIG = Barn I Grupp) arbetet ska följas och analyseras 6. Fastställa på vilka områden det finns behov av att samverka såväl internt som externt, både på en övergripande nivå och i enskilda ärenden Skyldigheten att samverka beskrivs i handlingsplanen. Samverkan är ett ledord för att kunna möta den komplexa problematiken våld i nära relation. I handlingsprogrammet framgår hur samverkansgruppen f.n. är konstruerad. I rapport från Länsstyrelsen i Blekinge Rapportnr: 2008:28 finns goda exempel på hur samverkan kan ske. 4 Utifrån den befintliga samverkansgruppen kan gemensamma arbetsmodeller utformas. Gruppen kommer att utvidgas med representanter från f.f.a. skolan. I revisionen av handlingsprogrammet har nya målgrupper som kvinnor med funktionsnedsättning, missbruk och beroende samt papperslösa, invandrar- och flyktingkvinnor och kvinnor som är offer för människohandel för sexuella 4 Samverkan kring mäns våld mot kvinnor s_vald_mot_kvinnor_bl.pdf 6

7 ändamål, tillkommit. För arbetet med dessa kvinnor kommer ett närmare samarbete med polis, migrationsverk och sjukvård bli nödvändigt. Men även det kommuninterna och förvaltningsinterna samarbetet behöver utvecklas. Även avsnittet om Hedersvåld har reviderats. Samarbetet med skolan, kommunens integrationsenhet och arbetsförmedlingen är här extra viktigt. Som komplettering till socialtjänstens eget framtagna handlingsprogram ska den av Socialstyrelsen rekommenderade handboken, ses, Om våld i hederns namn Länsstyrelsen i Östergötland 5 7. Hantering av skyddade personuppgifter I socialnämndens kvalitetsledningssystem kommer en beskrivning att finnas om tillvägagångssätt för hantering av personuppgifter för personer som bytt namn, fått sekretessmarkering, kvarskrivning och fingerade personuppgifter. I programmet finns en fördjupad förklarande text Kontaktlistan innehåller värdefulla länkar och telefonnummer. 8. Uppföljning och kontroll av verksamheter som nämnden lämnat över genomförandet av insatser I samband med upphandlingar ska krav på kunskaper om Våld i nära relation krävas. Det ska även ställas krav på att den enskilda verksamheten ska arbeta med system för att upptäcka våld Upptäckter från dessa verksamheter ska dokumenteras i SN:s system 9. Uppföljning och utvärdering av nämndens verksamhet I samband med uppföljning av nämndens mål görs en analys av hur arbetet fortskrider. Nya mål fastställs enligt de fyra faser som beskrivits i inledningen. 5 _hederns_namn_ogl.pdf 7

8 Checklistor Checklista nr 1 Hur kan socialtjänsten identifiera kvinnor som är utsatta för våld? Se Kap 4 i Handlingsprogrammet Många kvinnor som utsätts för våld söker inte hjälp. De bär på starka känslor av skam och skuld och gör därför ofta allt för att dölja vad som pågår. Kvinnan kan söka hjälp av andra orsaker. Det kan därför vara svårt att identifiera att den kvinna du möter utsätts för fysiskt och/eller psykiskt våld. Dessa situationer kan ha våld mot kvinnan som bakomliggande faktor: Extra behov av socialbidrag utan att det finns tydlig grund för det, beroende på att mannen har kontroll över ekonomin. Täta återkommande besök med ovanliga eller oklara behov i ansökningarna. Långvarig kontakt med socialtjänsten, där olika typer av bistånd beviljats utan att någon märkbar förbättring skett. Långvarig ohälsa med täta återkommande läkarbesök och diffusa symtom. Om kvinnan och mannen kommer på gemensamt besök var särskilt uppmärksam på om mannen för båda parters talan samtidigt och kvinnan agerar undfallande. Vissa grupper kan ha speciellt svårt att söka stöd och är särskilt viktiga att uppmärksamma. Det gäller kvinnor med invandrarbakgrund eller med funktionshinder eller kvinnor som lever i en homosexuell relation. Checklista nr 2 Hur våld mot kvinnor kan ta sig uttryck 6 Se Kap 5 i Handlingsprogrammet Kvinnomisshandel är mer än fysisk misshandel. Det kan utövas på flera sätt: fysiskt, psykiskt och sexuellt eller genom hot. Psykiska övergrepp Överdriven svartsjuka. Kontrollbehov beträffande kvinnans tider, aktiviteter, klädsel och frisyr. Försök att sätta gränser för vem hon träffar eller pratar med. Trakassera henne på arbetet. Förstöra kvinnans ägodelar. Hot att flytta med barnen eller med självmord. Verbala övergrepp Ständig kritik, förödmjukande tilltal, nedvärdering, orättvisa beskyllningar, falska anklagelser om otrohet, hot om våld mot kvinnan eller mot personer som är viktiga för henne. 6 Informationen för detta kapitel är hämtad från föreningen Kvinnofrid ( ) om inte annat anges. 8

9 Sexuella övergrepp Kvinnan tvingas till sexuella handlingar mot sin vilja. Kvinnan tvingas att utstå smärta vid sexuellt umgänge. Smitta kvinnan med könssjukdom på grund av vägran att använda skydd. Ekonomiska övergrepp Vägra ge kvinnan tillgång till familjens pengar, förvägra henne inflytande om hur pengarna ska användas eller förvägra henne att ha eget bankkonto t.ex. Själsliga övergrepp Degradera kvinnans tankar och värderingar, förhindra kvinnan att utöva sitt tänkande. Checklista nr 3 Långtidseffekter vid olösta övergrepp Se 5:1 i Handlingsprogrammet Hos en kvinna som levt en längre tid i ett längre förhållande med misshandel, eller en kortare tid med extremt allvarlig misshandel, kan följande känslomässiga och psykologiska symtom uppstå hos kvinnan: - Oförmåga att fatta beslut för sig själv och barnen - Depression - Förvirring - Allvarliga sömnstörningar inkl. mardrömmar - Humörsvängningar - Ingen respons vid medicinering av psykofarmaka - Återkommande akuta besök hos sjukvården - Ätstörningar - Ängslan och panikattacker - Vanföreställningar - Risk för självmord eller genomförda självmordsförsök Checklista nr 4 Faktorer som kan öka risken för partnerrelaterat våld 7 Se 5:2 i Handlingsprogrammet Exempel på faktorer som ökar risken för partnerrelaterat våld. Normer som medger mannens kontroll över kvinnan Acceptans av våld som ett sätt att lösa konflikter Rigida könsroller Påfrestande sociala förhållanden 7 Informationen under denna rubrik gällande orsaker till mäns våld mot kvinnor har hämtats från Myndighetsgemensamma uppdrag om våld mot kvinnor Slutredovisning Socialstyrelsen (2002). 9

10 Umgänge med andra vars normer legitimerar våldet Isolering av kvinnan och familj Bristande förmåga att hantera relationer Äktenskaplig konflikt Mannen tar kontroll och fattar beslut i familjen Bevittna våld i familjen under uppväxten Bristande omvårdnad under uppväxten Individualpsykologiska faktorer Alkoholmissbruk Checklista nr 5 Att tänka på vid möten med kvinnor som är eller antas vara utsatta för våld Se Kap 6 i Handlingsprogrammet För att verka trovärdig är det viktigt att prata och fråga kvinnor om de blir hotade eller slagna på ett vanligt språk. Tänk på: Använd ord och uttryck som är lätta att förstå och som inte är skuldbeläggande eller hotande. Ingen vill identifiera sig med den misshandlade. Använd därför ord som slagen, slagit, hota, kränkt, utnyttjad. Ställ raka enkla frågor utan att påstå eller ifrågasätta. Var fokuserad på kvinnan under samtalet så att hon känner sig sedd och hörd. Bekräfta det kvinnan berättar. Låt bli att kritisera kvinnan och hennes partner. Fråga om missbruk på sätt som t.ex. hur ofta brukar din partner dricka alkohol, hur mycket vid varje tillfälle?. Fråga rent ut om kvinnan blivit slagen även om mötet handlar om något annat om du misstänker att kvinnan är utsatt för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. För att undvika utpekande, kan man alternativt säga: Jag frågar alla mina kvinnliga klienter om de någon gång varit utsatta för hot eller våld. Ett annat alternativ är att ställa mer allmänna frågor om förhållandet innan man ställer mer direkta frågor om hot och våld, exempelvis: Hur har du det i din relation/ditt äktenskap? Du verkar bekymrad över din partner, kan du berätta mer för mig om det? Uppträder han ibland på ett sätt som gör Dig rädd? 10

11 Checklista nr 6 Utred de omedelbara praktiska behoven Se 6:2 i Handlingsprogrammet Detta behöver utforskas i det akuta skedet: Var finns barnet/barnen? Finns det släkt och vänner som kan hjälpa till att ta hand om barnen eller följer barnen med kvinnan? Behöver kvinnan omedelbart ta sig hemifrån? Var kan hon bo? Hos vänner? Behöver hon hjälp till hotell eller skyddat boende i kvinnojouren Ringblommans lägenhet? Hjälp till sjukhus. Eventuella skador skall behandlas och dokumenteras även om kvinnan inte vill polisanmäla den här gången. Ge information om Ringblommans verksamhet eller hjälp kvinnan att ta kontakt med kvinnojouren. Har kvinnan egna pengar? Hjälp kvinnan att öppna och/eller spärra egna personkonton, lönekonton mm om mannen kan ta ut hennes pengar. Bevilja ekonomiskt bistånd om så behövs. Hjälp till kris- eller stödsamtal. Kontakt med polis för att göra polisanmälan. Hänvisa till eller hjälp till att ta kontakt med hälsocentralen eller företagshälsovården, om kvinnan tillhör den. När hälsocentralerna är stängda fungerar jourcentralen. Ge information om Brottsofferjouren och stöd eller hjälp att ta kontakt med denna. OBS! Kontaktlistan som finns i denna handlingsplan kan Du kopiera och lämna till kvinnan. Att ta ställning till för socialsekreteraren och liknande befattningshavare Gör en riskbedömning av kvinnans situation. Hur farlig är den? Gör en riskbedömning av barnens situation. Hur farligt är det för dem? Vilket stöd och skydd finns för barnet/barnen i familjens nätverk? Ta kontakt med socialsekreterare i barn- och/eller ungdomsenheten om det behövs. Hur ska den fortsatta kontakten se ut? Ska initiativet ligga hos kvinnan eller handläggaren? Hur ser hennes skäl ut om hon inte vill polisanmäla? Vilken information ska mannen ges i det akuta läget? Lever kvinnan med en man som missbrukar och finns det i så fall behov av hjälp utifrån detta? Ta kontakt med socialsekreterare vid vuxenenheten om det behövs. Tänk på att kvinnan och mannen ofta ger olika beskrivningar av våldshändelser och dess orsaker. Gör kvinnan polisanmälan kan det ta lång tid innan förundersökningen inleds och rättegången äger rum. Tänk på att kvinnan behöver stöd under den här tiden. 11

12 Checklista nr 7 Kvinnan är utsatt för våld men situationen är inte akut Se Kap 7 i Handlingsprogrammet Flyktförberedelser Det är viktigt att tala med kvinnan om hur hon kan förbereda sig om en akut situation skulle uppstå. Följande åtgärder kan vidtas: Programmera in kortnummer på mobiltelefon till polisen, kvinnojouren och vänner som hon kan lita på. Om mobiltelefon saknas, uppmana henne att göra en lista med telefonnummer och adresser, att ta med. Alltid ha en summa pengar på ett säkert ställe för att kunna ta en taxi om bostaden snabbt behöver lämnas. Göra extranycklar till bilen eller cykeln. Förvara viktiga personliga handlingar och dokument, såsom identitetshandlingar för sig och eventuella barn, körkort, pass, hälsokort försäkringsbrev och hyreskontrakt, på ett säkert ställe. Göra en förteckning över alla familjens bankkontonummer. Packa det nödvändigaste för sig och eventuella barn och förvara på ett säkert ställe, till exempel på arbetet eller hos någon som kvinnan litar på. Checklista nr 8 Säkerhetsplanering och bedömning av våldsutövande mäns omsorgsförmåga Stöd i bedömning av ett tryggt umgänge 8 Talar för umgänge: Våldet har upphört. Pappan har tagit på sig ansvar inför barnet. Pappan söker hjälp. Barnet har fått hjälp och har inga uttalade egna problem. Barnet är inte rädd. Mamman är inte rädd. Talar mot umgänge: Pappan förnekar eller minimaliserar våldet och dess konsekvenser. Pappan tar inte ansvar. Pappan undergräver mammans föräldraskap. Mamman är inte skyddad eller trygg. Barnet har symptom på PTSD. 8 SKL Våldsförebyggande arbete med män. En kunskapsöversikt (2011). Kapitel 4 sid 50 12

13 Barnet känner rädsla. Barnet tar ansvar för att skydda mamman och/eller syskon. Källa: Metell och Lyckner (2001) Checklista nr 9 Utredning och bedömning av föräldraförmåga 9 Utifrån litteraturen om våldsutövande män som omsorgspersoner går det att peka på en rad områden som är centrala vid en bedömning av föräldraförmågan. Det handlar bland annat om: i vilken grad mannen utsatt mamman för fysisk fara, hur det tidigare våldet mot barnen sett ut, inklusive i vilken mån det förekommit sexuella övergrepp eller andra gränsöverskridanden, i vilken grad mannen förnekar, minimaliserar eller försvarar det våld han använt, graden av kontroll riktad mot mamman och psykisk grymhet riktad mot mamman och barnen, graden av likgiltighet inför att barnen skadas när mamman utsätts för våld, i vad mån pappan använt barnen som vapen och eller undergrävt mamma-barnrelationen. Det handlar också om aspekter som tydligare sätter föräldraförmågan i fokus. Som i vilken omfattning mannen tidigare varit frånvarande eller utsatt barnen för bristande omsorg, samt i vilken utsträckning han förnekar våldets konsekvenser för barnens välbefinnande och sitt eget ansvar för detta. Andra viktiga teman är graden av självcentrering och rättighetstänkande, graden av accepterande att relationen är slut och av mammans eventuella nya förhållande, risken för bortförande av barnen, alkohol och droganvändning samt tidigare psykisk ohälsa (Bancroft och Silverman 2002). I utvärderingar av insatser för föräldrar i tvister om vårdnad, boende och umgänge har olika bedömningsstöd och bedömningsinstrument använts för att ge en systematisk bild av bland annat det gemensamma föräldraskapet och dess konfliktnivå. Det kan vara till hjälp även i bedömningen av lämpliga stöd och hjälpinsatser till våldsutövande pappor (Jacobs och Jaffe 2010). Det kan till exempel handla om bedömningar av: Styrkan i föräldraskapsalliansen, det vill säga den aspekt av relationen som har fokus på det gemensamma föräldraskapet (till skillnad från parrelationen). Närheten i barn-förälderrelationen. Graden av konflikt mellan föräldrarna generellt under och efter parrelationen. 9 SKL Våldsförebyggande arbete med män. En kunskapsöversikt (2011). Kapitel 4 sid 53 13

14 Graden av konflikt rörande vårdnad, boende och umgänge. Graden av känslomässig anknytning till partnern. Förenklat kan man säga att ju lägre grad av föräldraskapsallians och närhet i barnförälderrelationen, och ju högre grad av allmän konfliktnivå rörande de familjerättsliga frågorna och grad av känslomässig anknytning till partnern, desto större är sannolikheten att pappan behöver hjälp. Checklista nr 10 Det s.k. Hedersrelaterade våldet Se Kap10 i Handlingsprogrammet Gemensamt för våld i hederns namn är att: Det ses och uttalas av kollektivet som en legitim, oundviklig handling för att straffa olydnad, bevara familjens heder och släktens sociala anseende och överlevnad. Våldet är kollektivt sanktionerat och beslutat, i vissa fall även kollektivt utövat. Det yttersta, dödliga, våldet har för avsikt att rentvå familjens heder/avlägsna skammen och är alltid planerat. Förövarna beskyddas av merparten av släkten/kollektivet Att tänka på vid en anmälningssituation 10 Anmälan/ansökan och Förhandsbedömning se beskrivning i programmet Probleminventering hedersrelaterat förtryck eller tonårsproblem? En viktig del i förhandsbedömningen är att undersöka behovet av skydd. Därför är det också av stor vikt att undersöka om flickan eller pojken är utsatt för hedersrelaterat förtryck. Om det handlar om hedersrelaterat förtryck påverkar detta skyddsbilden och hur man som socialsekreterare bör agera i ärendet. Tänk här på att ge flickan/pojken möjlighet att själv berätta om sin situation, om vad eller vilka hon/han upplever som ett hot och om vilka lösningar hon/han själv kan hitta. Lyssna och fråga! Hjälp henne/honom att reflektera kring hur livet ser ut idag och vad det är som är begränsande. Vad får hon/han inte göra som hon/han skulle vilja kunna göra? Vad måste hon/han göra som hon/han inte vill göra? 10 Om våld i hederns namn och om skyldigheten att se och hjälpa utsatta, Länsstyrelsen i Östergötland 14

15 Nedan finner du praktiska frågemallar att utgå från för att bättre kunna se om flickans respektive pojkens utsatthet handlar om hedersrelaterat förtryck. POJKE Vilka begränsningar är han utsatt för? Är han utsatt för våld och misshandel? Finns det i så fall synliga skador på pojken? Är han utsatt för kränkningar och hot? Talar han om att förlova sig eller gifta sig trots att han är ung och inte är klar med skolan? Är partnern någon som han rimligen inte kan känna särskilt väl? Vad ska han göra på sommarlovet? Finns det planer på att åka till hemlandet? Kanske blir en semesterresa till hemlandet istället en överenskommelse om förlovning och arrangerat giftermål. Måste han ljuga om pojkvän/flickvän? Uppvisar han psykosomatiska symtom (till exempel huvudvärk eller magont)? Talar han om problem hemma eller sin ofrihet i termer av vår kultur kräver? Vad är det som kommer att hända om han bryter mot dessa krav? 26 FLICKA Vilka begränsningar är hon utsatt för? Är hon utsatt för våld och misshandel? Finns det i så fall synliga skador på flickan? Är hon utsatt för kränkningar och hot? Är hon utsatt för någon form av bevakning, till exempel från en bror på skolan? Talar hon om att förlova sig eller gifta sig trots att hon är ung och inte är klar med skolan? Är partnern någon som hon rimligen inte kan känna särskilt väl? Vad ska hon göra på sommarlovet? Finns det planer på att åka till hemlandet? Kanske blir en semesterresa till hemlandet istället en överenskommelse om förlovning och arrangerat giftermål. Är hon kraftigt begränsad när det gäller kläder, rörelsefrihet och fritid? Har hon stort ansvar för hemmet? Får hon delta i all undervisning, inklusive idrott och sex & samlevnad? Får hon vara med på skolresor och lägerskolor? Måste hon ljuga om flickvän/pojkvän, vilka hon umgås med, fritidsvanor och dylikt? Uppvisar hon psykosomatiska symtom (till exempel huvudvärk eller magont)? Talar hon om problem hemma eller sin ofrihet i termer av vår kultur kräver? Vad är det som kommer att hända om hon bryter mot dessa krav? Skyddsbehovet släktpyramid För att bättre kunna värdera risker och möjligheter i olika alternativ är det till hjälp att göra en analys och bedömning av flickans/pojkens kontaktnät. Analysen är också en viktig hjälp för flickan/pojken 15

16 att själv på ett realistiskt sätt bedöma konsekvenserna av olika alternativ. Följande frågor kan vara en hjälp i bedömningen: Vem slår och hotar? Vem är det som styr och bestämmer om sanktioner i släkten? Är det farfar eller har ansvaret fallit på pappa eller en bror? Finns denna person i Sverige? Vilka är de hotande personerna som förtrycker flickans/pojkens Vilken nära släkt har hon/han i eller utanför Sverige? Har någon syster/bror eller annan nära släkting, till exempel en kusin, tidigare gifts bort mot sin vilja eller misshandlats eller mördats på grund av hedersbrott? Finns det kanske någon ung kvinna eller man i släkten som tidigare lyckats med att gå sin egen väg? Har hennes/hans val i så fall accepterats av släkten? Var befinner hon/han sig geografiskt i Sverige eller i utlandet? Vilka närstående är neutrala eller positiva till flickans/pojkens krav på förändring och kan vara ett stöd i hennes/hans frigörelse? Saknas helt stöd från familjen? Finns det några sociala kontakter och vuxna stödpersoner utanför familjen, till exempel inom skolan? Vilka kamrater kan hon/han lita på ställer upp? Har hon/han en flickvän/pojkvän? Är hon/han ett stöd eller en belastning i frigörelsen? Vilka andra vuxna i eller utanför den egna etniska gruppen litar hon/han på som kan bli ett framtida stöd? För att ytterliga bedöma riskerna kan man också göra en släktpyramid tillsammans med flickan/pojken. På så sätt kan man få en tydligare bild över var i släkten de hotande personerna finns Att tänka på under förhandsbedömningen Kan mötet ske på neutral plats gärna i skolan? Det är viktigt att mötet inte sker på socialkontoret då det kan verka misstänkt och kontakten med socialtjänsten inte får bli allmänt känd. Om mötet sker i skolan är det nödvändigt att det arrangeras på ett sådant sätt att det inte väcker uppmärksamhet. Om utomstående får kännedom om besöket kan det leda till negativa konsekvenser för flickan eller pojken. Ta hänsyn till vilken tid som passar flickan/pojken. Särskilt flickor kan ha stora krav på sig att vara hemma till en viss tid. Kan anmälaren följa med som ett stöd? Har socialtjänsten tidigare kännedom om flickan/pojken eller familjen? Har de till exempel tidigare på eget initiativ eller genom anmälan haft kontakt med socialtjänsten? Bedöm efter probleminventeringen och en riskbedömning flickans eller pojkens behov av skydd. Ta hänsyn till flickans/pojkens egna tankar om lösningar och eventuella konsekvenser av dessa. Informera tydligt om hur socialtjänsten kan hjälpa! 16

17 Hur påverkar det enskilda beslutet flickan/pojken? Ta reda på hennes/hans önskan, situation och behov. Kan det finnas en konflikt mellan flickans/pojkens skyddsbehov och vårdnadshavarens bestämmanderätt?28 Om det finns risk för hot undersök möjligheten att sekretesskydda delar av anmälan. Beakta att hedersproblematik är ny i förhållande till Socialtjänstlagen och Lagen om vård av unga (Se Socialstyrelsens meddelandeblad nr 6:2002). Utnyttja möjligheten att göra en noggrann undersökning och var aktiv under förhandsbedömningen. Detta underlättar även arbetet med riskbedömning i ett senare skede. Använd tolk vid behov. Det är här mycket viktigt att tolken är neutral i förhållande till flickan/pojken och att tolken inte kommer att utgöra ett hot genom ryktesspridning eller kontakter med hennes släkt. Avväg möjlighet att tolka via telefon, detta gör mötet mer opersonligt och flickan/pojken kanske upplever ett mindre hot. Lyssna på hennes/hans önskemål. Klargör tydligt olika möjligheter till hjälp och stöd från skola, socialtjänst och polis när det gäller till exempel skydd och boende. Gör flickan/pojken medveten om olika alternativ och deras olika konsekvenser. Samtala ingående om hur den nya, fria situationen kan gestalta sig. Vem kan hon/han vända sig till när hon/han känner sig ensam och längtar hem? Hur kan man bygga upp ett nytt nätverk på en ny bostadsort? Tala inte till flickan/pojken i termer av att har du blivit utsatt för hedersrelaterat förtryck?. I det hedersrelaterade förtrycket och i hederskulturen är det den utsatta flickan eller pojken som skuldbeläggs. Hon/han anses vara skyldig eftersom hennes/hans handlande tvingat släkten att vidta hot och sanktioner på grund av att hon/han brutit mot hederskoderna. Förövarna däremot anses ha rätt i sitt utövande av förtrycket. Att tala till flickan eller pojken i termer av att hon/han utsatts för hedersrelaterat förtryck kan ge upphov till skuldkänslor detta är mitt fel och att den utsatta blir osäker i sin anmälan och rätt till hjälp. Få istället flickan/pojken att själv berätta om sin situation. Var noggrann! Ge flickan/pojken hopp. Bedöm behovet av akut hjälp. Viktigt att tänka på! Under hela denna tid bör flickan/pojken ha telefonnummer till ansvarig handläggare, polis och socialjour om situationen skulle bli akut. Var noga med att bestämma tid för nästa möte eller telefonsamtal så att hon/han känner sig trygg och förstår att du arbetar aktivt med ärendet. Råd kan ges av Länsstyrelsens resursteam Att tänka på vid en utredning 9 Vid en utredning finns det precis som under förhandsbedömningen en del saker som är viktiga att tänka på om det är frågan om hedersrelaterad problematik, bland annat när det gäller riskbedömningen. 17

18 Riskbedömning De uppgifter som framkom under förhandsbedömningen och som rör skyddsbehovet är mycket värdefulla i den fortsatta riskbedömningen. När en utredning öppnats finns möjlighet att genom ytterligare bearbetning bekräfta eller förkasta dessa uppgifter i kontakten med andra än anmälaren och flickan/pojken. Undersök förekomsten av: Tidigare våld mot barnen. Tidigare anmälningar av familjen inom socialtjänsten. Våld mellan föräldrar. Starkt patriarkal familjestruktur. Bortgifta syskon i familjen/släkten. Personer i flickans eller pojkens släkt och omgivning som tidigare är dömda för våldsbrott. Redan inarbetade relationer hos någon vuxen, till exempel på skolan, som är insatt i hennes/hans situation och som kan var ett stöd för flickan/pojken under processen. Omyndig flicka/pojke Fatta beslut om att inleda utredning och om eventuella akuta åtgärder, frivilliga insatser eller tvångsingripande ska vidtas, såsom till exempel omedelbart omhändertagande enligt LVU Vid omedelbart omhändertagande: Inled utredning enligt 11 kap. 1 och 2 SoL Ordförandebeslut om: - Omedelbart omhändertagande - Hemlighållande av vistelseadress LVU 14 - Umgängesbegränsning - Inga telefonsamtal - Inga brev Läkarundersökning och rättsläkarintyg Polisanmälan Underrätta vårdnadshavare Bedöm utifrån flickans/pojkens ålder och mognad behovet av: Avstånd till hemmet. När flickan/pojken längtar hem kan det vara en fördel att inte befinna sig alltför nära föräldrahemmet, då ett återvändande kan få förödande konsekvenser. Geografiskt avstånd kan ge tid till eftertanke, istället för att ta ett förhastat beslut. Lämplig geografisk placering. Det kan vara olämpligt att hon/han placeras i en geografisk del där den egna invandrargruppen bor, då ryktet snabbt kan spridas och utgöra ett hot mot henne/honom. Boendeform, såsom särskilt boende för denna grupp. Även om flickan/pojken är över 18 år kan det vara lämpligt med placering i familjehem. Personskydd Läkarvård Psykologhjälp 18

19 Krisbearbetning Professionella stödjare i vardagen Att tänka på vid kontakterna med föräldrarna om flickan/pojken är under 18 år: Hur och när ska föräldrarna kontaktas för att det inte ska skada flickan/pojken? Bedöm var samtalet bäst är lämpligt att ske. Överväg om polis bör finnas med. Ta det försiktigt! Tänk på konsekvenserna av hur informationen sker. Om polis är med bör det skötas med försiktighet. Tänk på att inte förvärra situationen genom att hota familjens heder. Ha en plan för fortsatta samtal med föräldrarna, som föräldrarna erbjuds Myndig ung kvinna/man 31 Fatta beslut om utredning ska inledas eller inte och om eventuella akuta åtgärder ska vidtas. Socialtjänstens insatser för ungdom över 18 år: Organisera och ordna skyddat boende. För att möta individuella behov måste ett väl fungerande system av skyddade boenden av olika slag finnas: Familjehem, hem för vård och boende, utslussningslägenheter och skyddade utbildningsplatser. Behoven varierar beroende på till exempel ålder, utbildningsnivå, stödbehov och hotbild. De tre storstadslänsstyrelserna har tillsammans inventerat tillgång och efterfrågan på skyddat boende för målgruppen. En oberoende stödperson som den unga kvinnan/mannen kan vända sig till för att prata om sin situation. Identitetsskyddande åtgärder. Polishjälp vid behov. Ekonomiskt bistånd. Planering för en meningsfull fortsättning Att tänka på vid kontakter med föräldrar/släkt om den unga kvinnan/mannen är över 18 år: Klargör vem (chef) som ska ha föräldra/släktkontakten Om den unga kvinnan/mannen inte vill att någon information ska ges till föräldrarna/släkten hänvisa till polisen Att tänka på inför det fortsatta arbetet Efterarbetet och uppföljningen är mycket viktig. Vilka insatser och vilket stöd kan socialtjänsten ge till den utsatta och hennes/hans familj efter en anmälan, en utredning och eventuellt efter ett omedelbart omhändertagande? 19

20 En viktig del av det fortsatta arbetet bör vara att ge fortsatt stöd till flickan/pojken och även till hennes/hans familj. Det kan handla om att ge olika stöd vid en krissituation men också att ge tydlig information om lagar, skyldigheter och rättigheter. Viktigt att tänka på! Målsättningen med insatserna är att flickan/pojken ska kunna leva ett eget liv och kunna bestämma över sin egen sexualitet och kropp och samtidigt om möjligt ha kvar sin familj. Det är också viktigt att arbeta med att avlasta henne/honom från de skuldkänslor som brytningen med familjen medför. för Följande checklista kan vara till hjälp när en flicka eller pojke ska placeras i familjehem eller annat skyddat boende: Klipp mobilkortet men spara de nummer som flickan/pojken tycker är viktiga. På detta sätt kan flickan/pojken avgöra om, när och med vem de vill ha kontakt. Byt e-postadress (se föregående punkt). Om flickan/pojken vill behålla kontakten med någon i familjen, t.ex. genom brevväxling, så ska det av säkerhetsskäl gå via socialtjänsten.3 Framhåll möjligheten till kontakt med socialtjänst/polis om det inte fungerar i det nya boendet. Var tydlig med att du vill att hon/han ska ringa om det uppstår problem, så att ni kan prata och gemensamt hitta en lösning. Det är betydligt tryggare än att flickan/pojken flyr själva (tillbaka till familjen). För myndig flicka/pojke: var särskilt noga med att ordna med praktiska angelägenheter, såsom sysselsättning, försörjning och stödperson. 20

21 Skyddsåtgärder se kontaktlista nedan Namnbyte Sekretessmarkering Kvarskrivning Fingerade personuppgifter 21

22 Kontaktlista vid Våld i nära relationer januari 2013 Polisen i Bollnäs eller Socialtjänsten i Bollnäs kl Socialjour på icke kontorstid Akutmottagningen, Bollnäs sjukhus/ Jourcentralen Sjukvårdsrådgivningen, Bollnäs sjukhus kvällar och helgdagar Aleris hälsocentral, Bollnäs, Sjukhusvägen 81 Bollnäs sjukhus via polisen Arbrå hälsocentral Kilafors hälsocentral Barn- och ungdomspsykiatriska mottag Ungdomsmottagningen Bris, Barnens rätt i samhället, Kvinnojouren Ringblomman och Tjejjouren Tfn , Vuxentelefon om barn Kvinnofridslinjen Telefonsamtalet syns inte på telefonräkningen 22

23 Linna-projektet (AKUT skyddat boende) Hemsida: Tjej eller kille och utsatt för kontroll, hot och våld av familj, släkt eller andra närstående? Linnamottagningens jourtelefon för ungdomar Alla dagar kl Matildaverksamheten. Stöd och råd till Kvinnor med utländsk bakgrund olika språk Mannegården (AKUT skyddat boende) Hemsida: Femcenter Malmö (AKUT skyddat boende) Riksföreningen Glöm aldrig Pela och Fadime Systerjouren Somaya (på 12 språk) Terrafem (jourtelefon på olika språk) Nätverk för kvinnors rätt mot mäns våld Resursteam mot hedersrelaterat våld och förtryck i Gävleborgs län, Länsstyrelsen , , Jourtelefon Kontakt Jourtelefon: Jourtelefon Familjerådgivningen Brottsofferjouren; Telefonsvarare Folkbokföringen

24 Rikspolisstyrelsen. Ansökan om fingerade personuppgifter sker till Skatteverket, frågor om skydd av personuppgifter Se även skatteverkets webbplats Patent- och registreringsverket, för namnbyte STICKAN i Gävle; Kriscentrum för män, MVU (Mansmottagningen mot våld i Uppsala): telefonsvarare Machofabriken: (Preventionsprogram för unga) KRIS Kriminellas Revansch I Samhället Preven Tell Hjälplinje mot sexuellt våld. Vänder sig till den som utövar sexuellt våld och även till anhöriga, vårdpersonal och socialarbetare. Karolinska universitetssjukhuset