Utvärdering av ESF-projektet KIVO Kvalitetssäkrad Inkludering i Vård och Omsorg Slutrapport

Transkript

1 Utvärdering av ESF-projektet KIVO Kvalitetssäkrad Inkludering i Vård och Omsorg Slutrapport Lina Lenefors Arne Svensson Firma/Regnr/VAT no. Adress/Adress Telefon/Telephone /Website Professional Management Illervägen svensson@professionalmanagement.se Arne & Barbro Svensson AB SE TÄBY SE SWEDEN

2 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING INLEDNING Bakgrund Utvärderingen KIVO-PROJEKTET Europeiska Socialfonden (ESF) Mål och förväntade effekter KIVO-metoden Projektorganisation GENOMFÖRANDEPROCESSEN Genomförandet Genomförandet Genomförandet Lärande Arbetet med de horisontella principerna Hantering av problem i genomförandeprocessen Spridningsinsatser PROJEKTETS REDOVISNING AV MÅLUPPFYLLELSE Individnivå Organisationsnivå Systemnivå DELTAGARNAS UPPFATTNING OM KIVO-PROJEKTET RESULTATREDOVISNING INTERVJUERNA MED NYCKELPERSONER Intervjuerna Det centrala i KIVO-metoden Målen med KIVO-projektet Resultat/Effekter Samverkan mellan olika parter i projektet Framgångsfaktorer och styrkor med KIVO-metoden och KIVO-projektet Svagheter med KIVO-projektet och svårigheter med införandet av KIVO-metoden Lärdomar från implementeringen av KIVO-projektet och KIVO-metoden Arbetet med de horisontella kriterierna Efter projektets slut hållbart arbetssätt RESULTATREDOVISNING ENKÄTER TILL CHEFER OCH INKLUDERINGSHANDLEDARE Webbenkäterna Rollen som inkluderingshandledare Arbetsplatsernas arbete med inkluderingsfrågor Målen med KIVO-projektet Respondenternas erfarenheter av KIVO-projektet och KIVO-metoden Kommentarer kring vad som utmärker KIVO-metoden Svårigheter vid införandet av KIVO-metoden Framgångsfaktorer för KIVO-metoden och KIVO-projektet Lärdomar från KIVO-projektet SAMMANFATTANDE ANALYS MÅLUPPFYLLELSE Bilagor Bilaga 1: Utvärderingsplan för projektet Kvalitetssäkrad Inkludering i Vård och Omsorg (KIVO) Bilaga 2: Resultatramverk för KIVO-projektet Bilaga 3. Intern uppföljningsplan Bilaga 4: Planer för projektets arbete med de horisontella kriterierna

3 3 1 Sammanfattning Professional Management har fått i uppdrag att genomföra en utvärdering av KIVO-projektet (Kvalitetssäkrad inkludering i vård och omsorg 1 ). KIVO-projektet är ett ESF-finansierat projekt som genomförs under perioden Syftet med projektet är att bidra till kompetensförsörjningen inom vård och omsorg genom att möjliggöra för fler utlandsfödda att få anställning inom vård och omsorg. Målen för projektet är på tre nivåer: 1. Individnivå: Att hjälpa flest möjliga utlandsfödda att genomföra en stegförflyttning från långtidsarbetslös via studier till anställning. 2. Organisationsnivå: Överlämna ett hållbart samarbete som utifrån KIVO-metoden medverkar till att göra samhället allt mer tillgängligt även för länets utlandsfödda invånare. 3. Systemnivå: Att erfarenheterna från projektet successivt ska kunna spridas även på nationell nivå och där bidra till strategisk påverkan för målgruppens etablering på arbetsmarknaden Våra djupintervjuer med nyckelpersoner inom KIVO-projektet visar på goda resultat på samtliga tre målnivåer. KIVO-metoden innebär en ändamålsenlig stegförflyttning från långtidsarbetslöshet via studier till anställning. I tio av elva medverkande kommuner finns väl fungerande lokala arbetsgrupper för samverkan mellan de kommunala arbetsgivarna, Arbetsförmedlingen och Kommunal. Det finns goda förutsättningar för KIVO-metoden att bli ett hållbart arbetssätt i merparten av de kommuner som har varit med i projektet. De behov av samverkan som KIVO-projektet har adresserat kommer med stor sannolikhet att finnas kvar även efter det att projektet är avslutat i tio av elva medverkande kommuner. Detta gäller både behovet av samverkan mellan olika delar av den kommunala organisationen och samverkan mellan kommun, Arbetsförmedling och Kommunal. Samarbetet mellan Arbetsförmedling och arbetsgivarna är något som merparten intervjuade lyfter som en av projektets främsta framgångsfaktorer. Det har medfört ökad samsyn, samt naturliga och snabbare kommunikationsvägar. Därmed har samarbetet blivit enklare och belastningen på arbetsplatserna i kommunerna har minskat. Ägarskapet för arbetet enligt KIVO-metoden - och därmed sammanhängande samverkan med Arbetsförmedlingen och Kommunal - är i flertalet kommuner tydligt och säkerställt. Det bör dock tydliggöras och säkerställas ytterligare i ett par av kommunerna. Behovet av att de framtida formerna för samverkan, roller, processer och arbetsfördelning diskuteras redan under den tid som projektet har pågått har uppmärksammats i bl a utvärderingens delrapport 2 och vid lärseminarierna. För arbetet med att gå från projekt till en fortlöpande och integrerad del i basverksamheten krävs en lokal strategi i varje kommun. I flertalet kommuner har därmed redan säkerställts att det inte uppkommer ett vakuum efter det att projektet har avslutats i februari I ett par kommuner pågår fortfarande diskussioner om den konkreta utformningen av det fortsatta arbetet och finansieringen av de fortsatta insatserna. Vidare har initierats en diskussion om en regional strategi för arbetsgivargemensamma frågor kring kompetensförsörjningen. Av tabell 1 framgår antal deltagare som rapporterats in för januari 2019 (planerat respektive faktiskt antal) jämfört med läget i oktober 2018, augusti 2017 samt januari 2017 (enligt delrapporterna från vår utvärdering). 1 Metoden KIVO har under projekttiden bytt namn till Kvalitetssäkrad Inkludering i Verksamhet och Organisation

4 4 Tabell 1: Antal deltagare i KIVO-projektet Januari 2017 Augusti 2017 Oktober 2018 Januari 2019 Planerat Faktiskt Planerat Faktiskt Planerat Faktiskt Planerat Faktiskt Män Kvinnor Totalt I januari 2019 var antalet deltagare 240. Åtagandet att nå totalt 200 deltagare är således uppfyllt. En kommun har ännu inte nått upp till sin andel av det totala deltagarantalet, medan andra kommuner har överträffat sina åtaganden. Deltagarenkäterna 2017 respektive 2018 visar att deltagarna är nöjda med KIVO-projektet. Som framgår av diagram 1 ligger resultatet över fyra på den femgradiga skalan för alla aspekter som har tagits upp i deltagarenkäterna vid båda tillfällena. Resultatet är obetydligt lägre 2018 på samtliga punkter jämfört med Diagram 1: Deltagarnas bedömning av olika aspekter i KIVO-projektet 2017 respektive Är du nöjd eller missnöjd med SFI-undervisningen? 4,3 4,6 din utbildning i vård och omsorg? att studera vård och omsorg, samtidigt som du studerat SFI? hur du mottogs av dina arbetskamrater? 4,3 4,3 4,5 4,3 4,5 4,8 hur du mottogs av chefen? den information du har fått på arbetsplatsen? 4,3 4,5 4,2 4, det stöd du har fått för att utveckla ditt svenska språk? 4,2 4,6 det du lärde dig om arbete i vård och omsorg? det stöd du fick av din din inkluderingshandledare på arbetsplatsen 4,4 4,6 4,2 4, Mycket missnöjd Missnöjd Varken eller Nöjd Mycket nöjd I enkäten till inkluderingshandledarna 2017 framgick att det då fanns behov av ökad tydlighet kring deras roll, exempelvis genom tydligare direktiv och gemensamma riktlinjer, träffar med andra KIVOhandledare och tips på upplägg av språkstödet. Mycket av detta finns nu på plats. Det som efterfrågas i slutenkäten hösten 2018 handlar snarare om att få stöd i vardagen och avsatt tid för uppdraget som inkluderingshandledare.

5 5 Det finns några utmaningar i det fortsatta arbetet efter att projektet avslutats. Finansieringen av arbetstid för samordnare och språkstöd är inte säkrad i alla kommuner. Vidare har det blivit svårare att attrahera nyanlända till yrket, bl a till följd av att många har tillfälliga uppehållstillstånd. Att arbeta in en annan uppgiftsfördelning mellan olika personalkategorier inom vård och omsorg, som en strategi för rekrytering av anställda med olika kompetenser, kan bli nödvändigt när personalbristen ökar. Projektledningen har lagt ner ett mer omfattande arbete på systemnivå än vad som bedömdes erforderligt under planeringen av projektet. Detta beror bl a på att förutsättningarna för användandet av KIVO-metoden har förändrats radikalt, genom att det inte längre finns en arbetsmarknadsutbildning till undersköterska. Vidare har det funnits behov av en branschgemensam standard när det gäller krav på språknivå för anställningsbarhet. Dessa insatser på systemnivå är nödvändiga för att det ska vara möjligt att på lokal nivå nå målen när det gäller kompetensförsörjningen. Styrgruppen har fortlöpande i sina prioriteringar beaktat projektledningens möjligheter att nå målen på samtliga målnivåer individnivå, organisationsnivå och systemnivå. I nedanstående tablå finns en sammanfattande analys för vart och ett av de områden som ingår i utvärderingen. Tablå 1: Sammanfattande analys Utvärderingsområde Sammanfattande analys Målen med KIVOprojektet Målet på individnivå stämmer väl överens med projektets intentioner och det arbete som har genomförts inom projektet. Målet på organisationsnivå stämmer väl överens med de aktiviteter som har genomförts inom projektet. Dock har vid lärseminarierna uppmärksammats att det på lokal nivå bör handla om att arbeta fram former/processer för en kontinuerlig kvalitetssäkring och utveckling av ett hållbart samarbete snarare än att överlämna ett hållbart samarbete. Projektet har därför haft detta fokus under det senaste årets arbete med att fasa ut projektet och övergå till en integrerad del i basverksamheten. Målet på systemnivå stämmer väl överens med de aktiviteter som har genomförts inom projektet. Det har ibland funnits olika uppfattningar om hur stor del av projektledningens tid som bör ägnas åt den nationella nivån, men styrgruppen har gett stöd åt de prioriteringar som har gjorts. Positivt att projektledningen är drivande i branschen. Det finns en ökad samsyn kring vad som krävs för anställningsbarhet.

6 6 Utvärderingsområde Sammanfattande analys Resultat/effekter Roll- och ansvarsfördelningen Samverkan Hög måluppfyllelse för KIVO-projektet som helhet. Synsättet har förändrats från att få ut de utlandsfödda i åtgärder till att se dem som en resurs i kompetensförsörjningen. Bra arbetssätt för att rätt personer ska komma ut till respektive arbetsplats. Målet när det gäller antalet deltagare har uppnåtts. Samarbetet mellan involverade parter har utvecklats. Arbetsgivarna arbetar aktivt med få in fler utlandsfödda inom vård och omsorg. Det finns goda förutsättningar för KIVO-metoden att bli ett hållbart arbetssätt i de kommuner som har varit med i projektet. KIVO har lyft diskussionen kring undersköterskornas roll i vården och behovet av att se över ansvars- och arbetsfördelningen mellan olika personalkategorier. Påverkansarbetet på systemnivå (nationell nivå) har varit omfattande. Även om projektets mål har uppnåtts i mycket stor så finns det en betydande utvecklingspotential i berörda organisationer. Många aktörer och många personer har varit involverade i projektet, vilket gör att projektorganisationen har upplevts som komplex. Detta innebär samtidigt att omfattande nätverk har byggts upp inom kommunerna, mellan kommunerna och mellan olika typer av aktörer, vilket underlättar övergången från projekt till integrerad del i basverksamheten. Bra att det har funnits tydliga rollbeskrivningar för de funktioner som har definierats i projektorganisationen. Basorganisationen - och roll-/arbetsfördelningen inom denna - skiljer sig mellan kommunerna, vilket har varit en utgångspunkt för de lokala strategierna att klara övergången från projekt till integrerad del i basverksamheten. Det har i projektet varit viktigt med flexibilitet och möjlighet till lokal anpassning utifrån olika förutsättningar, storlek etc inom ramen för säkerställandet av ett enhetligt koncept. Samverkan och samarbetet har fungerat bra mellan parterna. Det har skapats en ökad förståelse för varandras roller och uppdrag. Det har ibland varit brister i överlämningen när personal inom projektet har bytts ut och inledningsvis vissa oklarheter kring vem som ansvarar för vad gällande introduktionen av nya projektmedarbetare. Finns önskemål om ökad samverkan med vuxenutbildning/sfi i den fortsatta användningen av KIVO-metoden. I vissa kommuner finns i basorganisationen behov av tydligare rollfördelning och/eller processer för kompetensförsörjning.

7 7 Utvärderingsområde Sammanfattande analys Framgångsfaktorer/ styrkor Svagheter/ svårigheter Arbetet med de horisontella kriterierna Framöver hållbart arbetssätt Tydliga mål, som har gått att följa upp. Fokus på den långsiktiga kompetensförsörjningen. Användbar metod med tydliga stegförflyttningar. Tydlig process för deltagarna. God samverkan mellan involverade parter. Utsedda kontaktpersoner för en väg in till arbetsförmedlingen respektive till kommunen som arbetsgivare. Stort och brett engagemang bland medverkande i projektet. Bra lärande under hela projektet. Kompetens, kontinuitet och engagemang hos projektledningen. Inkluderingshandledarna och språkstödjarna. Tung projektadministration av tidredovisning till ESF. Oklarheterna kring utbildningsdelen för deltagarna. Svag politisk förankring i en del kommuner. I praktiken har privata aktörer nästan helt exkluderats. Initialt var det svårt att mobilisera engagemang på vissa arbetsplatser. Otillräcklig schemalagd tid för inkluderingshandledarna att arbeta med handledning. Har tagits upp i utbildningen för inkluderingshandledare. Har diskuterats i styrgruppen. Utbildning har genomförts i den regionala arbetsgruppen. Få andra aktiviteter har genomförts kring de horisontella kriterierna. Lite diskussioner kring de horisontella kriterierna. Inga brister i arbetssättet har uppmärksammats. En del anser att de horisontella kriterierna är påklistrade och riskerar ta tid och fokus från huvuduppgiften. Former och processer för ett hållbart arbetssätt finns. I flertalet kommuner finns lokala strategier för ett hållbart arbetssätt efter projekttiden som är anpassat till varje kommuns förutsättningar. I kommuner där rätt förutsättningar skapas lokalt kan arbetssättet bli hållbart. Krävs att det hela tiden finns tydligt ägarskap, fungerande strukturer, tydliga processer, tydliga åtaganden med tillräckliga personella och ekonomiska resurser. Behövs regional strategi för arbetsgivaregemensamma frågor. Projektet har skapat strukturer för nätverkande över kommungränserna, men det är oklart hur dessa ska kunna vidmakthållas framöver.

8 8 2 Inledning 2.1 Bakgrund KIVO-projektet (Kvalitetssäkrad inkludering i vård och omsorg 2 ) är ett ESF-finansierat projekt, med Region Gävleborg som medfinansiär med kontanta medel, som genomförs under perioden Syftet med projektet är att bidra till kompetensförsörjningen inom vård och omsorg genom att möjliggöra för fler utlandsfödda att få anställning inom vård och omsorg. De demografiska förändringarna i Sverige innebär stora utmaningar framöver när det gäller möjligheterna att rekrytera personal med adekvat kompetens för att möta ökade behov av vård och omsorg. För att klara detta är det nödvändigt att alla aktörer kraftsamlar och utvecklar samarbetet. Alla måste bidra till att öka förutsättningarna för anställningsbarhet även bland de som idag står långt från arbetsmarknaden. För att klara dessa utmaningar har en metod för kompetensförsörjningen utvecklats; KIVO-metoden. KIVO-metoden har växt fram genom ett strukturerat samarbete mellan Arbetsförmedlingen, offentliga arbetsgivare och fackförbundet Kommunal i XYZ-länen. Utvärderingen avser KIVO-projektet i Gävleborgs län, med Hudiksvalls kommun som projektägare. I projektet har följande kommuner deltagit: Bollnäs, Gävle, Hofors, Hudiksvall, Ljusdal, Nordanstig, Ockelbo, Ovanåker, Sandviken, Söderhamn och Älvkarleby. Under KIVO-projektets gång har KIVO-metoden tillämpats, prövats och successivt vidareutvecklats, samtidigt som metoden har implementerats i alla länets kommuner och resultatet spridits i andra delar av landet. 2.2 Utvärderingen Utvärderingsuppdraget Professional Management AB har fått i uppdrag att utvärdera KIVO-projektet genom följeforskning. Det övergripande syftet med utvärderingen av KIVO-projektet är att generera nytta genom hela projektet och efter avslutat projekt. Utvärderingen har genomförts av Arne Svensson och Lina Lenefors. För att besvara utvärderingens frågeställningar och ge den typ av kunskapsunderlag som uppdragsgivaren efterfrågar används teoribaserad utvärdering som teoretiskt ramverk för utvärderingen. Utvärderingsdesign och utvärderingsmetod framgår av utvärderingsplanen (Bilaga 1). Utvärderingen har bestått av följande tre faser: Fas 1: Framtagande av utvärderingsplan och bedömning av projektlogik Fas 2: Utvärdering av genomförandeprocess och processtöd Fas 3: Utvärdering av resultat och effekter samt slutrapportering I utvärderingsuppdraget ingår följande rapportering: Två delrapporter med syfte att ge relevant och aktuell återkoppling till projektledningen. Syftet med delrapporterna var också att göra det möjligt att revidera projektplanen om indikatorerna visar på avvikelser från projektplanen. Lärseminarier under delrapporteringarna En slutrapport/slututvärdering (d v s denna rapport) 2 Metoden KIVO har under projekttiden bytt namn till Kvalitetssäkrad Inkludering i Verksamhet och Organisation

9 9 Lärseminarium under slutrapporteringen Medverkan vid spridningskonferens/slutkonferens Utöver ovanstående följeforskningsuppdrag har även genomförts två reflektionsseminarier under ledning av utvärderarna Avgränsningar Utvärderingen avser KIVO-projektet i Gävleborgs län, med Hudiksvalls kommun som projektägare, i enlighet med den projektansökan som beviljats medel från ESF-rådet. KIVO-metoden har successivt spridits till andra delar av landet. Vi har i utvärderingen kortfattat beskrivit spridningen av KIVOmetoden. Däremot ingår det inte i denna utvärdering att utvärdera strukturen för nationell samverkan eller effekterna av KIVO-metoden i andra delar av landet, där den har tillämpats under utvärderingstiden. Utvärderingens fokus är den regionala nivån. I utvärderingsuppdraget ingår inte att jämföra och värdera skillnader mellan de medverkande kommunerna under projektet. Goda exempel och lokala erfarenheter kommer att lyftas genom projektledningens slutrapport och KIVO-projektets slutkonferens Resultatramverk och utvärderingsplan Utvärderarna har i fas 1 tagit fram en utvärderingsplan, daterad Utvärderingsplanen utgår från KIVO-projektets interna uppföljningsplan, som i sin tur baseras på KIVO-projektets resultatramverk, daterat Resultatramverket ligger också till grund för övriga specifika planer för de horisontella kriterierna som har tagits fram under planeringsfasen, nämligen 3 : En plan för projektets arbete med jämställdhetsintegrering. En plan för projektets arbete med tillgänglighet. En plan för projektets arbete med icke-diskriminering. KIVO-projektet har i utformning och genomförande av projektets insatser integrerat de horisontella principerna jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering, i syfte att stärka programgenomförandet och därmed projektets mål Delrapport 1 Den första delrapporten avsåg genomförandet t o m april 2017 och lämnades till projektledningen Delrapporteringen var en del av Fas 2 enligt utvärderingsplanen: Utvärdering av genomförandeprocess och processtöd. I delrapporten redovisades och analyserades bl a resultatet av två webbenkäter en till enhetschefer och en till inkluderingshandledare. Som en del i analysarbetet genomfördes inom ramen för utvärderingen ett lärseminarium Delrapport 2 Den andra delrapporten avsåg genomförandet t o m oktober 2017 och lämnades till projektledningen Delrapporteringen var en del av Fas 2 enligt utvärderingsplanen: Utvärdering av genomförandeprocess och processtöd. I delrapporten redovisades och analyserades bl a resultatet av ett sextiotal djupintervjuer med olika aktörer (den operativa projektledningen, KIVO AG strateger, KIVO AG samordnare, AF - branschstrateg, AF verksamhetssamordnare, AF ESF samordnare, KIVO AF 3 Uppföljningsplanen och de specifika planerna för de horisontella kriterierna är daterade

10 10 samordnare, Kommunals KIVO-samordnare, AF sektionschefer samt Region Gävleborg). Som en del i analysarbetet genomfördes inom ramen för utvärderingen ett lärseminarium med ett trettiotal nyckelpersoner i projektet Slutrapport Denna slutrapport avser hela projektperioden Rapporteringen är en del av Fas 3 enligt utvärderingsplanen: Utvärdering av resultat och effekter, slutrapportering, spridningskonferenser. Slutrapporten baseras på: - Kontinuerlig bevakning och genomgång av all dokumentation som finns tillgänglig på projektets hemsida, inklusive allt material om KIVO-metoden. - Genomgång av all relevant dokumentation i övrigt från projektet som har ställts till vårt förfogande. - Deltagande vid olika möten med bl a styrgruppen samt kontakter med projektledningen. - Djupintervjuer i oktober/november 2018 med 43 nyckelpersoner, som representerar följande kategorier/roller: Styrgruppen, den operativa projektledningen, KIVO AG strateger, KIVO AG samordnare, AF - branschstrateg, AF verksamhetssamordnare, AF ESF samordnare, KIVO AF samordnare, Kommunals KIVO-samordnare, AF sektionschefer samt Region Gävleborg. - Webbenkäter i oktober/november 2018 till Inkluderingshandledare (KIVO-handledare) och enhetschefer. - Tidigare delrapporter från utvärderingen, vilka bl a baseras på ett 60-tal djupintervjuer, två webbenkäter och två lärseminarier. - Lärseminarium , där resultatet av utvärderingen presenterades och diskuterades. - Kommentarer från projektledningen på rapportutkast.

11 11 3 KIVO-projektet 3.1 Europeiska Socialfonden (ESF) Det övergripande målet för det nationella socialfondsprogrammet är att bidra till en väl fungerande arbetsmarknad och en varaktigt ökad sysselsättning på lång sikt 4. KIVO-projektet ingår i utlysningen Främja lika möjligheter på arbetsmarknaden i Norra Mellansverige, programområde 2: Ökade övergångar till arbete, med specifikt mål 2.3 att Kvinnor och män som står särskilt långt från arbetsmarknaden ska komma i arbete, utbildning eller närmare arbetsmarknaden 5. Insatser i programområde 2 ska syfta till att tillämpa och utveckla metoder som bidrar till att kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden utvecklas och kommer i arbete eller kommer närmare arbetsmarknaden 6. Svenska ESF-rådet operationaliserar övergången från arbetslöshet till arbete med tre definitioner: övergång till arbete, övergång till utbildning, närmare arbetsmarknaden Mål och förväntade effekter Effekterna av KIVO-projektet (Kvalitetssäkrad inkludering i vård och omsorg) beskrivs i resultatramverket på tre nivåer: Individnivå Organisationsnivå Systemnivå Projektets tre huvudmål är: Individnivå: Att hjälpa flest möjliga utlandsfödda att genomföra en stegförflyttning från långtidsarbetslös via studier till anställning. Organisationsnivå: Överlämna ett hållbart samarbete som utifrån KIVO-metoden medverkar till att göra samhället allt mer tillgängligt även för länets utlandsfödda invånare. Systemnivå: Att erfarenheterna från projektet successivt ska kunna spridas även på nationell nivå och där bidra till strategisk påverkan för målgruppens etablering på arbetsmarknaden. Vidare ska allt arbete inom projektet genomsyras av de tre horisontella kriterierna: jämställdhetsintegrering, icke-diskriminering och tillgänglighet. 3.3 KIVO-metoden KIVO-metoden har sedan 2012 utvecklats och testats i ett nära samarbete mellan Arbetsförmedlingen (AF), Kommunal och arbetsgivarföreträdare inom vård och omsorg (AG). KIVO-metoden erbjuder arbetsgivarna en strukturerad process för arbetet med att klara den framtida kompetensförsörjningen. Målet med samarbetet är att kvalitetssäkra stödet för den enskilde arbetssökande, och därmed öka möjligheterna till anställning inom vård och omsorg. I KIVO är de blivande arbetsgivarna drivande för att bredda basen för kompetensförsörjning för vård och omsorg. Genom KIVO-metoden identifieras löpande offentliga stödinsatser för nyanlända, utlandsfödda och långtidsarbetslösa. Dessa insatser testas och arbetsflöden systematiseras för att arbetsgivarna 4 Nationellt socialfondsprogram för investering för tillväxt och sysselsättning , sid Projektansökan Nationellt socialfondsprogram för investering för tillväxt och sysselsättning , sid Svenska ESF-rådet (2014). Utvärderingsplan Socialfonden i Sverige Tillgänglig via:

12 12 tillsammans med olika samverkansparter ska kunna erbjuda flöden av insatser som på bästa möjliga sätt leder till tillsvidareanställning inom vård och omsorg. KIVO-metodens syften är: Att bidra till att klara kompetensförsörjning inom vård och omsorg Att hjälpa den arbetssökande att bli anställningsbar Att öka förmågan att rekrytera rätt personer till vård och omsorg Att använda de gemensamma samhälleliga resurserna på ett kostnadseffektivt sätt. Det framtida kompetensförsörjningsbehovet inom vård och omsorg är växande. Samtidigt står många utlandsfödda utanför arbetsmarknaden, och är därmed en outnyttjad resurs. Det största hindret för att anställa fler utlandsfödda, är en bristande förmåga att kommunicera på svenska, vilket kan leda till allvarliga säkerhetsbrister. Implementering av KIVO-metoden pågår i ett växande antal kommuner, merparten med stöd från Europeiska socialfonden (ESF). För att individer ska lyckas med utbildning och etablering på arbetsmarknaden kan KIVO-metoden omfatta olika antal aktiviteter, t.ex. arbetspraktik, utbildning och arbetsintegrerad språkinlärning, allt individuellt anpassat. Några kan behöva ta del av flera aktiviteter, medan andra snabbare kan uppfylla kraven för anställningsbarhet. Vilka aktiviteter som kan erbjudas avgörs av om deltagaren är: 1. Outbildad och yrkesobestämd 2. Outbildad och intresserad av branschen 3. Utbildad arbetslös men inte anställningsbar I figur 1 finns en schematisk beskrivning av KIVO-metoden, såsom den har tillämpats under huvuddelen av projekttiden. Figur 1: Schematisk beskrivning av KIVO-metoden Dessa åtta komponenter i metoden har funnits utförligt beskrivna och tillgängliga på KIVOs hemsida. Mot bakgrund av de förändrade förutsättningarna när det gäller vård- och omsorgsutbildning har den schematiska beskrivningen av KIVO-metoden uppdaterats under 2018 (figur 2).

13 13 Figur 2: Aktuell schematisk beskrivning av KIVO-metoden 3.4 Projektorganisation I figur 2 beskrivs KIVOs organisationsstruktur. Denna är närmare beskriven på KIVOs hemsida 8. Figur 3: Organisationsskiss KIVO-projektet 9 I figur 4 beskrivs KIVOs lokala organisationsstruktur i respektive kommun. Var och en av de roller som ingår i strukturen är beskriven på KIVOs hemsida Styrdokumentet KIVO, kvalitetssäkrad inkludering i vård och omsorg, ej daterat 10

14 14 Figur 4: Struktur KIVO organisation på kommunal nivå Strukturen för samverkan på kommunal nivå har utvecklats under projekttiden. Figur 5 illustrerar den aktuella principorganisationen. Den exakta utformningen varierar dock från kommun till kommun. Figur 5: Aktuell struktur KIVO organisation på kommunal nivå Operativ projektledningen Den operativa projektledningen består av: - Ekonom och ansvarig KIVO Gävleborg samt ansvarig KIVO Nationellt - Samverkansansvarig KIVO Nationellt - Projektledare KIVO Gävleborg - Deltid projektadministratör KIVO Gävleborg

15 15 Projektledningens roll har under 2017 förtydligats på uppdrag av styrgruppen och innefattar följande arbetsuppgifter 11 : - Löpande följa arbetet ute i kommunerna som syftar till att kvinnor och män som står särskilt långt från arbetsmarknaden ska komma i arbete, utbildning eller närmare arbetsmarknaden. - Löpande stödja kommunerna i arbetet med att säkra plattformar för en systematiserad samverkan mellan kommunen, Arbetsförmedlingen och Kommunal. - Ta fram underlag och bra argument för fördjupad samverkan och tillhandahålla detta till de lokala grupperna som stöd för kommunerna i arbetet med att en systematiserad samverkan mellan olika kommunala enheter för att underlätta samverkan mellan kommunen, Arbetsförmedlingen, Kommunal och eventuella andra externa aktörer. - Löpande följa upp planen för jämställdhet. - Löpande följa upp planen för tillgänglighet. - Löpande följa upp planen för icke-diskriminering. - Löpande samarbete med utvärderarna. - Löpande arbete med att implementera en hållbar inkluderingsmodell i kommunernas ordinarie verksamhet, där samhället blir allt mer tillgängligt även för länets utlandsfödda invånare. Viktigt att kommunerna själva måste bli ägare till processen. Processmaterial ska tas fram av projektledningen. - Löpande stärka länets inkluderingshandledare inom vård- och omsorgsbranschen så att de får bättre förutsättningar för att hjälpa utlandsfödda på sin väg mot anställning inom branschen. - Arbeta för att uppnå samsyn i kvalifikationskraven som ska ligga till grund för att få anställning som undersköterska inom vård och omsorg. Görs inom ramen för VO-College Gävleborg. - Löpande följa nationella processer som påverkar systematiken i inkluderingsmodellen. - Analysera och skyndsamt hitta lämplig systematik vid förändrade förutsättningar. - Arbeta med spridning av projektresultaten även på nationell nivå. - Bidra till strategisk påverkan för målgruppens etablering på arbetsmarknaden. - Löpande uppfylla ESF s och Region Gävleborgs krav på projektredovisning Övriga roller En fråga som har aktualiserats under intervjuerna med nyckelpersoner inom KIVO-projektet har varit rollfördelningen mellan arbetsgivarna, AF och Kommunal, men även rollfördelning inom de olika parternas organisationer. Nedan beskrivs därför kortfattat hur de olika rollerna är definierade. Arbetsgivarens KIVO-roller Arbetsgivaren ingår i följande KIVO-grupperingar: Lokala KIVO-arbetsgrupper En utsedd funktion per kommun som i vardagen arbetar med bemanningsfrågor, rollen benämns som AG-samordnare. En utsedd funktion per kommun utsedd av arbetsgivaren, AG-strateg. En funktion som i vardagen arbetar med strategiska frågor kring kompetensförsörjning ex bemanningschef, utvecklings strateg, verksamhetsutvecklare eller dylikt. 11 Projektledningen centrala uppdrag,

16 16 Regional KIVO-arbetsgrupp En utsedd funktion per kommun utsedd av arbetsgivaren. I denna struktur är det AGstrategen som bör ingå. Regional KIVO-styrgrupp Arbetsförmedlingens KIVO-roller Arbetsförmedlingen ingår i följande KIVO-grupperingar: Lokala arbetsgrupper En utsedd handläggare per kommun utsedd av Arbetsförmedlingen. I KIVO benämns den rollen som AF-samordnare. En utsedd sektionschef per enhet utsedd av Arbetsförmedlingens enhetschef. I KIVO benämns den rollen som AF-chef. Regional KIVO-arbetsgrupp En utsedd sektionschef per län utsedd av Arbetsförmedlingen. I KIVO benämns den rollen som AF länssammanhållande sektionschef. Denna chef är sammanhållande för övriga utsedda sektionschefer i länet. Regional KIVO-styrgrupp Kommunals KIVO-roller Kommunal ingår i följande KIVO-grupperingar: Lokala arbetsgrupper En utsedd förtroendevald kontaktperson per kommun utsedd av Kommunal. I KIVO benämns den rollen som Kommunals KIVO-samordnare. Regional KIVO-arbetsgrupp En utsedd förtroendevald kontaktperson per län utsedd av Kommunal. I KIVO benämns den rollen som Kommunals regionala KIVO-samordnare. Kommunals ordförande för avdelningen bör vara involverad i denna samverkan. Regional KIVO-styrgrupp Lokala arbetsgruppen, regionala KIVO-arbetsgruppen och övriga roller I den lokala gruppen ingår AG-samordnare, AG-strateg, AF-samordnare, representant från Kommunal, vuxenutbildningen, arbetsmarknadsenheten och ev fler identifierade funktioner. AGstrategen är den sammankallande funktionen. Iden regionala arbetsgruppen ingår projektledare, AG-strategerna och representanter från AF och Kommunal I styrgruppen ingår representanter från deltagande kommuner, AF, Kommunal och ESF. Ägaren av ESF finansieringen är den sammankallande funktionen för gruppen. På KIVO-metodens hemsida 12 finns även beskrivningar för följande roller: Chef mottagare av KIVO-deltagare KIVO Inkluderingshandledare Utbildare av KIVO-inkluderingshandledare KIVO Språkstöd 12

17 17 4 Genomförandeprocessen 4.1 Genomförandet Den ursprungliga projektledningen (Per Iversen och Annika Bergman) fick förändrade uppdrag i och med att KIVO-metoden implementerades även i Uppsala, Västernorrland och Jämtlands län. En ny projektledare anställdes under våren 2016, vilken dock efter kort tid övergick till andra arbetsuppgifter inom projektet och därefter blev långtidssjukskriven. En ny projektledare anställdes under hösten 2016 och är fortfarande kvar (Karin Lindström). P g a personella förändringar i projektets inledning försenades arbetet med rapportering och redovisning. Projektledningen har under senare delen av projekttiden arbetat för att komma ikapp. Alla tidigare brister i rapporteringen rättades till. Sedan en ny administratör anställdes under 2017 (Sofia Klingefors) har administrationen av projektet förbättrats. Projektledningen har under hela projekttiden haft löpande kontakter med alla kommuner via besök, telefon och mail. Kommunernas implementeringstakt har varit olika och därför har de vid delrapporteringstillfällena kommit olika långt i arbetet. Projektledningen har deltagit i olika möten med Arbetsförmedlingen, med syfte att skapa bättre rutiner kring rapportering och redovisning, samt att identifiera deltagare i de pågående arbetsmarknadsutbildningarna runtom i länet, som senare ska ut på arbetsplatserna. 4.2 Genomförandet 2017 Av projektledningens lägesrapport för juni 2017 framgår att projektledningen har påbörjat arbetet med de frågeställningar som lyftes fram i utvärderarens första delrapport. Särskilt viktigt är det fortsatta arbetet med att skapa motivation, förståelse och kunskap om framtidens kompetensförsörjningsproblematik på arbetsplatserna och i ledningsgrupperna 13. Inkluderingshandledarnas viktiga uppdrag är ett prioriterat område. De flesta inkluderingshandledare upplever att de behöver mer tid, mer stöd av sina chefer och en tydligare arbetsbeskrivning. Det fortsatta arbetet med hemsidan är en viktig väg för att nå ut till de berörda. Hemsidan uppdateras löpande och nya dokument och manualer skapas i den takt de efterfrågas. Arbetet med att sprida kännedom och kunskap om sidan och materialet fortsatte under Under augusti månad 2017 har arbetet med att bygga nya utbildningsvägar till vårdbiträde och undersköterska intensifierats 14. Arbetsförmedlingen säkerställer vilka arbetsmarknadspolitiska åtgärder som kan nyttjas i en effektiv kedja, samtidigt som arbetsgivarna tar fram strukturer för att deltagaren så snabbt och effektivt som möjligt ska ta sig fram till fast anställning. Flera och olika lösningar diskuteras. Vikten av ett närmare samarbete mellan kommunens arbetsgivare, arbetsmarknadsenhet och utbildningsanordnare har vuxit fram som en tydligare utmaning i flera av kommunerna. Efter initiativ från KIVO har projektledningen samordnat svaren på en förfrågan från Arbetsförmedlingen om behovet av vårdbiträden hos alla kommuner inför upphandling av arbetsmarknadsutbildning mot vårdbiträden. Tidigare har prognoser tagits fram av de lokala AF-kontoren. Arbete med olika aktörer på nationell nivå pågår för att identifiera olika nya flöden för att deltagarna även fortsättningsvis ska kunna ta sig fram till tillsvidareanställning på ett så snabbt sätt som möjligt. Flera av de som har språkpraktik på arbetsplatserna är oroliga för vad som ska hända när 13 Lägesrapport till ESF, juni Lägesrapport till ESF, augusti 2017.

18 18 praktikperioden tar slut. När de började språkpraktiken var planen att de därefter skulle börja på arbetsmarknadsutbildning mot undersköterska. Det var därför under 2017 angeläget att skyndsamt hitta ett alternativ som kan ersätta den tidigare arbetsmarknadsutbildningen mot undersköterska. Flera projektledarmöten mellan de fyra KIVO-länen och AF ägde rum Fokus var att skapa samsyn om tolkningen av projektmålen och hur dessa ska uppnås. ESF-projektet i Gävleborg har en tydlig ledarroll i detta arbete. I samråd med de ansvariga för de tre ESF-projekten lämnades en ny projektansökan in med intentionen att lyfta upp KIVO-arbetet på nationell nivå. Dialogen med AF på nationell nivå för att hitta nya strategier för nyanländas väg till undersköterska gav förhoppningar om att det skulle vara möjligt att inom kort komma fram till en lösning. I en kommun genomfördes en språkombudsutbildning under hösten 2017/vinter 2018, till vilken även till övriga kommuner i länet inbjöds. I samband med styrgruppsmötet i november 2017 gjordes en kort summering av KIVO-projektet 15. Denna summerar nuläget enligt följande: Samtidigt som konkurrensen om arbetskraften blir allt hårdare är vi inne i en högkonjunktur där arbetslösheten bland inrikes födda är den lägste på tio år. Arbetslösheten bland utrikes födda är däremot f n 22 %. Nya undersköterskor från Komvux och gymnasieskolan är för få. Med KIVO-metoden sker en systematisk samverkan för att stegförflytta arbetslösa till anställning: Arbetsförmedlingen kopplar in intresserade arbetsgivare så tidigt som möjligt när den arbetssökande aktualiseras för matchning mot vård- och omsorg. Arbetsgivaren förmedlar en tydlig information till osäkra arbetssökande, både om yrket och om vad som krävs för att stegförflytta sig till anställning. Arbetsgivarna erbjuder testa på -praktik, språkpraktik, kurspraktik, traineejobb och yrkesintroduktionsanställning. Val av aktiviteter görs individanpassat. Arbetsgivaren fortbildar och tillhandahåller inkluderingshandledare för att åstadkomma en aktiv språkutveckling till skillnad från passiv praktik. Arbetsgivaren är delaktig i en löpande långsiktig planering för den arbetssökande för att undvika ställtider mellan de olika aktiviteterna. Systematiserade flöden tas i samverkan löpande fram för alla parter i relation till ändringar i den nationella arbetsmarknadspolitiken. Några centrala identifierade effekter: Arbetssökande som väljer spåret mot vård och omsorg har visat sig ha högre motivation i de olika aktiviteterna än tidigare. Tiden från aktualisering för arbete i vård och omsorg till tillsvidareanställning har kortats ned tack vare det systematiserade flödet. En större andel av de arbetssökande som får aktiv praktik blir medarbetare med tillsvidareanställning. Praktikanter blir därmed en uppskattad framtidsresurs i stället för en tillfällig belastning. En viktig nyckel till framgång är samverkan mellan AF, Kommunal och kommun, men även inom kommunens enheter, för att säkra samverkan mot ett gemensamt mål. För arbetssökande en systematiserad process som leder till anställning. För samverkansparterna kommun och Arbetsförmedling säkerställs bättre effekter i form av ökad kompetensförsörjning och minskad arbetslöshet. 15 KIVO-metoden för kompetensförsörjning,

19 Genomförandet 2018 KIVO anses nu vara införlivad i ordinarie verksamheter i alla deltagande kommuner utom en (Älvkarleby). I den kommun som inte implementerat KIVO-metoden anges brist på tid och resurser som den främsta anledningen. Flera nyckelfunktioner har slutat, vilket inneburit att samarbetet mellan arbetsgivare och Arbetsförmedlingen inte har kunnat upprätthållas, trots intresse från båda parter. I tio av elva medverkande kommuner är alla kontaktytor i de lokala arbetsgrupperna identifierade och samarbetet fungerar i flertalet av dessa mycket bra. Alla kommuner har deltagare i olika aktiviteter. Projektledningen bedömer att ett tillfredsställande antal inkluderingshandledare har rekryterats 16. Aktiviteten i en av kommunerna har emellertid varit låg under projekttiden och initiativ har tagits i styrgruppen under 2018 för att åstadkomma en förändring. Kommunerna som har implementerat KIVO-metoden fullt ut avser fortsätta jobba i enlighet med detta arbetssätt även efter det att projektet är avslutat. Några av kommunerna planerar att använda KIVOmetodens arbetssätt också för andra målgrupper och yrken. I två kommuner samt Arbetsförmedlingen pågår omorganisationer, vilket till viss del påverkat det strategiska arbetet med KIVO. Vid den senaste utbildningen för inkluderingshandledare deltog även personal från ett privat hemtjänstföretag. Tidigare har KIVO-projektet fokuserat helt på den kommunala verksamheten. Strukturen på KIVOs hemsida har gjorts om och nytt material har lagts upp. Hemsidan uppdateras löpande. Arbetsförmedlingens upphandling av Arbetsmarknadsutbildning (AUB) mot vårdbiträde ogiltigförklarades i Kammarrätten och det är ännu inte beslutat om det blir någon ny upphandling. Detta innebär att det blir än viktigare att hitta alternativa utbildningsvägar för de utrikesfödda, som vill arbeta inom vård och omsorg, exempelvis genom samverkan med Komvux. Ett problem som visat sig är att vissa deltagare inte har körkort, vilket krävs i några kommuner för att få tillsvidareanställning. I en kommun erbjuder kommunen tillsammans med studieförbunden språkträning och körkortsteori som ett komplement till sfi. En kommun erbjuder dessutom bidrag för körkortsstudier. Styrgruppen och projektledningen har under 2018 arbetat med hur metoden ska kunna leva vidare efter projekttiden. Projektledningen har varit behjälplig med stöd både mot politiker och mot tjänstemän i de kommuner som vill ha hjälp. Projektledningen har också initierat möte med Arbetsförmedlingen på marknadsområdesnivå kring metodens fortsatta användning. På nationell nivå pågår dialog mellan Arbetsförmedlingen och SKL om extratjänster. Det finns några utmaningar i det fortsatta arbetet efter att projektet har avslutats. Finansieringen av arbetstid för samordnare och språkstöd är inte säkrad i alla kommuner. Vidare har det blivit svårare att attrahera nyanlända till yrket, bl a till följd av att många har tillfälliga uppehållstillstånd. Att arbeta in en annan uppgiftsfördelning inom vård och omsorg, som en strategi för rekrytering av anställda med olika kompetenser, kan bli nödvändigt när personalbristen ökar. Deltagarredovisningen fungerar generellt sett allt bättre, men redovisningarna kommer ofta in för sent till projektledningen, vilket gör att projektledningen har avvaktat med inrapportering till SCB. 16 Lägesrapport till ESF, januari 2017.

20 20 Under projekttiden har det lyfts att KIVO-metodens struktur och arbetssätt med fördel skulle kunna appliceras även på andra verksamhetsområden än vård och omsorg. Metoden har därför bytt namn från Kvalitetssäkrad Inkludering inom Vård och Omsorg till Kvalitetssäkrad Inkludering i Verksamhet och Organisation. Syftet med metoden är i princip oförändrat liksom målen: Syfte: Bidra till kompetensförsörjning Stöd för att bli anställningsbar Kvalitetssäkra rekryteringsprocessen Nyttja resurser kostnadseffektivt 4.4 Lärande Huvudmål: Hjälpa utlandsfödda till anställning Hållbart samarbete för ökad tillgänglighet Strategisk påverkan på nationell nivå Utöver de båda lärseminarier som har genomförts som ett led i analysarbetet med delrapport 1 respektive 2 i utvärderingen, har två extra reflektionsseminarier genomförts den 5 oktober 2016 och 21 februari Både lärseminarierna och reflektionsseminarierna har varit mycket välbesökta med ett engagerat deltagande. Även i samband med slutrapporteringen har genomförts ett lärseminarium Arbetet med de horisontella principerna Arbetet med de horisontella principerna har pågått kontinuerligt under projekttiden. På ett styrgruppsmöte 2016 tackade styrgruppen ja till utbildning i de horisontella principerna. Denna utbildning överläts till den regionala arbetsgruppen och genomfördes under början av Hantering av problem i genomförandeprocessen Projektledningen har kontinuerligt haft kontakt med alla aktörer i projektorganisationen för att lösa eventuella problem så snabbt som möjligt. Flera intervjuade har framhållit att projektledningen har hanterat problem i kommunerna på ett ödmjukt och lyssnande sätt. Detta har inneburit att projektledningen har varit försiktiga med att intervenera i frågor som rör kommunernas interna styrning och ledning, exempelvis när det har funnits oklarheter kring ansvars- och arbetsfördelningen mellan olika förvaltningar. Under vissa perioder har lägesrapporterna till ESF varit försenade. Projektledningen har arbetat intensivt för att komma ikapp förseningarna i projekts rapportering. Det har inte genomförts någon ny upphandling av arbetsmarknadsutbildning mot undersköterska. Projektledningen har därför under en längre period fört samtal med AF om vilka alternativa arbetsmarknadsinsatser som lämpar sig bäst för att nya deltagare ur målgruppen ska få stöd på vägen mot anställning. Alla länets kommuner har kontroll på vilka elever de har kvar i sista omgången av arbetsmarknadsutbildning mot undersköterska. Alla utbildningsanordnare accepterade att förlänga sina avtal med Arbetsförmedlingen t.o.m. juni 2018 och det innebar att ett stort antal elever hann bli klara med sin utbildning och att antalet deltagare som behövde en alternativ plan för att slutföra sina studier är relativt litet Lägesrapport juni 2017

21 21 En närmare analys av genomförandeprocessen baserad bl a på djupintervjuerna med nyckelaktörer i projektorganisationen presenteras i nästa kapitel. Det nationella ESF-projektet Inkluderingsmetoden pågår till 21 juni Per Iversen och Annika Bergman kommer att fortsätta som projektledare ännu två år, men då inom det nya nationella ESFprojektet med inriktning mot unga och personer med funktionsnedsättning. Här finns resurser för stöd till det lokala arbetet. Samtidigt har projektledningen för avsikt att följa hur det går för kommunerna i det fortsatta arbetet med utrikesfödda, men det finns inga ESF-resurser för att stötta detta lokala arbete efter februari Spridningsinsatser KIVO-metoden implementeras även i Uppsala län, Västernorrlands län och Jämtlands län. Erfarenhetsutbyte sker via kontinuerliga möten mellan projektledningarna. Nationellt har projektledningen besökt regeringskansliet ett flertal gånger och där samtalat med bl a arbetsmarknadsdepartementets särskilda utredare kring Arbetsförmedlingens framtida uppdrag. Projektledningen har även haft kontakter med SKL och AF nationellt. Projektledningen har initierat ett arbete med standardisering av KIVO-metoden. Ett förslag till standard finns utarbetad, daterad Även förslag till stadgar för ett standardiseringsorgan har tagits fram, daterat Dessa dokument har diskuterats med berörda i Gävleborgs, Uppsala, Västernorrland och Jämtlands län. KIVO har presenterats som en framgångsrik metod vid 2017 års transatlantiska dialog i Miami, som denna gång fokuserade på migration och integration. DUA-delegationen (delegationen för unga och nyanlända till arbete) 18 bjöd in KIVO-projektet för medverkan i ett av deras seminarier på Almedalen. Seminariet var välbesökt och det visade att KIVOs arbetssätt stämmer väl överens med DUA-delegationens framtagna modell för systematik i arbetet med att stödja unga och nyanlända via utbildning till arbete. KIVO-projektet bjöds senare in av DUAdelegationens ordförande för att medverka som möjliggörare vid ett av deras workshops. YA-delegationen (delegation för lärande på arbetsplatserna inom ramen för yrkesintroduktionsanställningar) har besökt Hudiksvall för ett större reportage om KIVO-projektets arbete. I septembernumret 2017 av Panorama (Europeiska kommissionens tidskrift om EU:s regionalpolitik) är KIVO-metoden med som ett projektexempel i ett längre reportage om Norra Mellansverige. KIVO-metoden har även fått ett eget avsnitt i YA-delegationens slutrapport SOU 2018:81. Föreningen Sveriges Socialchefer har i nyhetsbrev20 november 2018 informerat om KIVO-metoden. Föreningen beskriver KIVO-metoden som ett systematiserat arbetssätt som visat sig fungera väl när det gäller att komma tillrätta med personalbrist, kompetensförsörjning och att bidra till att nyanlända kommer in i arbete. 18 Så gott som samtliga kommuner samverkar med Arbetsförmedlingen kring unga. Många samverkar även kring nyanlända. Samverkan dokumenteras i form av överenskommelser som undertecknas av en eller flera kommuner, Arbetsförmedlingen och andra relevanta parter. I bl a Hudiksvalls kommun pågår ett arbete med en överenskommelse när det gäller nyanlända där KIVO-metoden ingår.

22 22 5 Projektets redovisning av måluppfyllelse 5.1 Individnivå I januari 2019 gjorde projektledningen följande bedömning angående hur långt man redan hunnit med måluppfyllelse för KIVO-projektet på individnivå: Tabell 2: Måluppfyllelse individnivå Indikator Mål Utfall Kvinnor Män Projektdeltagare i anställning i AUB i språkpraktik i anställning Handledare med inkluderingskompetens I tabellen nedan ges mer detaljerade uppgifter kring KIVO-deltagarna. Godkända deltagare är endast deltagare med minst 3 månader med godkända närvarorapporter. Detta var ett kriterium för att räknas med i slutresultatet. Tabell 3: Redovisning av projektdeltagare Mer detaljer projektdeltagarna Totalt antal Kvinnor Män Är registrerade Har registrerats hos SCB Är registrerade i tre mån, godkända deltagare För de godkända gäller följande: Tillsvidareanställning med BUI-avtal Tillsvidareanställning utan BUI-avtal Vikarieanställning Timvikarie och studerande Extratjänst Anställning i annan bransch Har fått arbete Studerar Föräldraledig Söker jobb, eventuellt i annat yrke Har flyttat Har avslutats p g a misskötsel Fortsatt praktik Oklar status, men aktiv i minst tre månader Av det totala antalet gäller även följande: Har studerat på arbetsmarknadsutbildning Har haft språkpraktik minst sex månader, exkl extratjänst