l/f)5 llllf121 Cementfabriken, Kjeflinge

Transkript

1 () llllf121 Klubbmästare: Frank Edgar. Solskensvägen 15, TULLINGE Kassör: Bo Gyllenberg, G Huddingevägen 417, 2 tr ö g, ÄLVSJÖ Redaktör: Mats Freding, Hägerstensvägen 162, HÄGERSTEN Telefon och telefaxtill redaktionen: Postgiro: Medlemsavgift: 60 kr/år (utlandsboende: 90 kr/år) l/f)5 Cementfabriken, Kjeflinge Från Anders Lundquists arkiv i Lund har ovanstående foto visande "Cementfabriken, Kjeflinge" lånats. Fotot är egentligen en reproduktion av ett vykort stämplat i juli På bilden syns ett smalspår (600 mm?) som löper in i byggnaden genom en dörr. l Svensk Industrikalender 1928 nämns ingen cementfabrik i Kävlinge. Vet någon av läsarna mellan vilka år cementfabriken existerade och var exakt den låg? Ägare? Janis Priedits Av vykortet att döma tycks anläggningen snarare vara ett cementgjuteri än en konventionell cementfabrik. l handelskalendern 1905 (men ej 1898) finns firma Kjeflinge cementgjuteri, Stenberg & Wallin (J J Wallin). Denna firma ombildades 1925 till AB Käflinge Cementgjuteri. Någon gång före 1956 ombildades den åter igen till enskild firma: Kävlinge cementgjuteri (T S L och A H Holmberg) och kunde nämnda år nås via tfn Något för vidare forskning? Redaktör' n

2 Sida2 SmB 1/95 Bokslut 1994 Vinst- och förlusträkning för 1994 för SJK Småbaneavdelning. T kr Intäkter Kostnader Medlemsavgifter Räntor Bokförsäljning Balansräkning Tillgångar Postgiro Bankkonto Diverse fordringar Varulager örby Bo Gyllenberg 7,3 3,4 14,4 25,1 3,7 71,8 0, ,1 Medlemsblad Div. kostnader (porto mm).ftrets överskott skulder 6, ,1 Förskottsbet. medlemsavg 4,0 Eget kapital 66,5 Arets överskott ,1 Medlemsa~gifte~ 1995 har inbetalats av många medlemmar. För övrigt är SmB 1/95 det sista numret om inte 60:- (medlem i utlandet 90:-) snarast inbetalas på SmB:s postgiro (SJK Småbaneavdelning). Kassören REA på äldre ~~mer a~ SmB Hos kassören finns en stor mängd äldre nummer av vårt meddelandeblad. Vi säljer nedanstående nummer för endast kr 2.-/styck +porto och emballage. Vissa nummer finns i mycket liten upplaga. Sänd dina önskemål till kassören (adress se rutan på sid l) så kommer önskade nummer, med reservering för slutsålda ex, tillsammans med ett inbetalningskort. Är 1981 nr l Är 1986 nr 3 Är 1982 nr 4 Är 1987 nr l. 3, 4 Är 1983 nr 2. 3 Är 1988 nr l, 2, 3, 4 Är 1984 nr 2. 3 Är 1989 nr 2. 3, 4 Är 1985 nr l, 2, 3, 4 Är 1990 nr l, 2, 3, 4 Är 1991 nr l, 2, 3, 4 Är 1992 nr l, 2, 3. 4 Är 1993 nr l, 2, 3, 4 Pressläggning för SmB 2/95: Industrispår i Lund Så är det dags för ännu en ny karta på det outtömliga industrispårstemat och denna gång är det Lund som presenteras. Som tillägg till punkt 3 på nästa sida kan nämnas, att SJ tidigare växlade här med Z64, som var stationerad i Lund. Z64 är ju numera slopade och andra har tagit vid, men inga lok är längre stationerade i Lund. Janis Priedits

3 SmB 1/95 Kävlinge Sida 3? l Malmö,i u o Rivet spår till till Trelleborg 1. Alfa Laval. Spåret användes ej. Detta är allt som finns kvar av Lund-Ejärreds järnväg. Vid Lokförargatan finns några äldre personvagnar uppställda som vandrarhem...r/ 2. Åkerlund & Rausing (förpackningsfqetag) använde spåren för några år sedan, men nu kvarligger de övervuxna. 3. Lunds enda industrispår, som är i drift, finns vid det andra förpackningsföretaget Tetra Pak (ingår i Tetra Laval koncernen). Detta spår är en rest av den år 1960 nedlagda linjen Lund-Trelleborg.

4 Sida4 Loklista för IBMF, Frövi (aktuell oktober 1994) SmB 1/95 Det kan vara på tiden att presentera en ny loklista. Vi har i SmB sett en del spekulationer och efterlysningar om lok som redan finns i Frövi. Den svåra(?) förkortningen IBMF står för lndustri-bane-museet-frövi. Nr Tillverkare Tillv.nr Ar Tid.ägare 1 Schöma Nitro Nobel AB, Gyttorp 2 Bergbolagen Berga stenhuggeri, Hällabrottet 3 C Karlsson M V 1951 Västanåsmossen, Mullhyttan 4 ASEA Nitro Nobel AB, Gyttorp 5 Ad. Struver Stora Mons Torvfabrik, Nora 6 J Bergman & Son 1939 Stockås Torvfabrik, Mullhyttan 7 E W Lundström Torvströ AB Ryttaren, Sandhem 8 Motor Ra il Simplex Nitro Nobel AB, Gyttorp 9 Jenbacher Werke Rockhammars Bruk, Rockhammar 10 Bergbolagen Bredaryds Torvfabrik, Bredaryd 11 Nora Bil & Motorvst 1941 Stockås Torvfabrik, Mullhyttan 12 Selanders M V 1945 Torvströ AB Ryttaren, Sandhem 13 O&K Stockaryds Torvindustri, Stockaryd 14 Jenbacher Werke Stockaryds Torvindustri, Stockaryd 15 Nora Bil & Motorvst Jerle Torf AB, Järle 16 O&K 1936 Trattagårdens Torvfabrik, Landeryd 17 DIE MA 1940c Nitro Nobel AB, Gyttorp 18 Bergbolagen Humusprodukter, Drägved 19 Bergbolagen Torvströ AB Ryttaren, Sandhem (ram) 20 Linköpings Motorvst Lammhults Torvströfabrik, Lammhult 21 Kröhnke M H Graningeverkens impr., Otterbäcken Arsets Torvströfabrik, Landsbro 23 ASEA, Härnöverken Nitro Nobel AB, Gyttorp 24 Inse l SKF, Nyängsgruvan, Hofors 25 Ruston&Hornsby Stockholms Stads Gatukontor nr 3 26 Lindhs Torvmaskin 1930c Trattagårdens Torvfabrik, Landeryd 27 Austro-Daimler 1927 AB A Heyman, Vårgårda (mfobj) 28 Motor Rail Simplex Stockaryds Torvindustri, Stockaryd 29 J Bergman & Son 1948 Stockås Torvströfabrik, Mullhyttan 30 VislandaM V 1941c Byholma Torvindustri, Byholma 31 O&K Esse Torv & Trä, Aneby 32 Tranberga Torvströfabrik, Motala 33 Br,Sandbergs M V Bodabergs Torvströfabrik, Bodaberg 34 Deutz Järlåsa Torvfabrik (via Bodaberg) 35 Sala Maskinfabrik Insjöns Tegelbruk, Insjön 36 Morinders M V 1948 Annerstads Torv (gm Rävsjö Torv) 37 Lindhs Torvmaskin 1954 Annerslads Torv (gm Rävsjö Torv) 38 A Karlssons Smide 1951 Eds Bruk (gm mfobj) 39 Söderbloms Gjuteri 1917 Wakö/Strömsnäs Bruk (gm mf OBJ) 40 Schöma Pershytte Gruva (gm Granbobanan) 41 F C Hibberd Astorps Tegelbruk(gm Granbobanan) 42 Jenbacher Werke Emsfors Bruk (byte med BöSJ) 43 Jenbacher Werke Persbergs Gruva(gm Granbobanan) 44 Warrant 1910 Haghults Torv (gm Granbobanan) 45 KVAB Ställbergs Gruva (gm Granbobanan) 46 Sv Elektrabil Sommarland i Halmstad (gm Granbo) 47 ASEA Persbergs Gruva (gm Granbobanan) 48 Motor Ra il Simplex Nitro Nobel AB,Gyttorp (gm priv.pers)

5 SmB 1/95 Sida5 701 lnsel 702 Mancha Ånglok J A Maffei O&K Stripa Gruva, Storå 1951 Stripa Gruva, Storå 1925 TiiiiBMF 1990, spårvidd 600 mm 1908 Till IBMF 1990, spårvidd 891 mm Av motorloken har lok mm spårvidd och lok 701 samt mm spårvidd. SmB 20-årsjubileumsresa Lennart Ericson Ja, så har vår lilla avdelning levt i hela 20 år. Vem kunde väl tro det när de första stapplande stegen togs 1975 med ett litet tresidigt medlemsblad och en handfull medlemmar? Nu är det i alla fall dags att fira och det gör vi med en rejäl tvådagarsresa och ett jubileumssamkväm. Resan går i och omkring Dalarna i de trakter där avdelningen bildades vid ett möte på GDG-hotellet i Borlänge. Resan äger rum fredag-lördag i kristi himmelfärdshelgen maj. För de flesta är väl fredagen klämdag och baktanken är att vi denna dag kan göra några industribesök som kan vara svåra en lördag. Preliminärt startar och slutar resan i Stockholm och sker med buss. Vi berättar inget här om resmålen, men du kan räkna med två härliga vårdagar fyllda med härliga småbaneupplevelser, ja t o m en och annan rejäl överraskning kan utlovas! Boka redan nu in maj i din almanacka och spana sedan i din brevlåda, ty i SmB 2 finner du alla detaljer om resan! Mats Freding Lördagsmötet 21 januari Så var då avdelningens första lördagsmöte "avklarat". Vi blev totalt 8 medlemmar, som samlades i SJK klubblokal i Värtan för några timmars småbaneprat och diavisning. Gott kaffe med bröd serverades och de närvarande var överens om att det skulle bli en fortsättning senare under året. Håll utkik i SmB efter nästa lördagsmöte, någon gång under hösten lär det bli! Mats Freding OLJEFABRIKs A-;B. L~ ION TEL.EGRAMAORESS: OLJEUNION o - -~ HUVUDKONTOR &. FABRIK MALTGATAN 5, MALMÖ ~,;:,""~' ~~ 4~tftik:JJ/~~?; '~~~-~~ - --~"'"' KAMRER & OFFERTER 0 49 KASSA EXPEDITIONER: OLJE- & FÄRGFABRIKEN SÅP- &. KEM.-TEKN. AFD NEDERLAG: STOCKHOLM RIKSTEL.EFON: GÖTEBORG RIKSTELEFONER: 119 & 1176 s OLJESLAGERl OLJERAFFiNADERI FÄRGFABRIK SÅPFABRIK KEM.-TEKN. F ABR l SODAFABRIK (192J) =

6 Sida6 SmB 1/95 Småbaneåret 1994 Som vanligt vid den här tiden, tar vi en titt på en bildskörd från det nyss gångna året BMR-produkter i Stolpen är en av få nyöppnade torvfabriker i Sverige. Här företagets motorlok, tillverkat av nu nedlagda AB Vaggerydsgrävare. Foto av Ulrich Völz l Zinkgruvan har hembygdsföreningen öppnat ett gruvmuseum, där bl a ett litet Deutz gruvlok, nr 55185, kan beses. Foto av Ulrich Völz TGOJ UV Tillberga använder denna fd KYJ Z65 10 som växellok. Den heter numera TGOJ Qaf Var går gränsen till industrilok, frågar fotografen Frank Edgar? Fotot togs

7 SmB 1/95 Sida 7 En av årets småbanehöjdpunkter var utfärden till Boliden Mineral AB i Garpenberg. Här klappar några av deltagarna om ett av gruvans Jenbach-lok. Foto av Ulrich Völz Stena Returpapper AB i Slottsbron har lagt ned sin växling och skänker bort loket till hugad museiförening. Vem nappar? Foto av Bo Gyllenberg Tågåkeriet i Bergslagen har köpt ett antal fd SJ Z65:or. Här syns bolagets lok 201 och 203 i Bofors. De är fd SJ 552 resp Foto av Bo Gyllenberg

8 Sida 8 SmB 1/95 Ekefors Skrothandel i Västergötland använder bl a denna eleganta lokomotor, fd SJ Z43 447, i sin trafik på linjen till Smålands Burseryd. Foto av Bo Gyllenberg Den lilla torvfabriken på Snöbergsmossen utanför Vikersvik är nedlagd, men det lilla loket finns ännu kvar. Vilket är lokets ursprung? Foto av Ulrich Völz IKO Kabelfabrik i Grimsås lade ner sin växling och sålde sin lokomotor, Kockums 108/ 1939, till AB Elektrakoppar i Helsingborg. Foto i Helsingborg av Bo Gyllenberg ~ - ""'... >J!-. l ~-~. -~

9 SmB 1/95 Sida 9 Under en vecka vid månadsskiftet september/oktober 1994 hade jag nöjet att besöka Ukraina. Resans huvudmål var att besöka och resa på smalspårsbanor. Mellan dessa förflyttades resesällskapet med bredspårståg draget av el- diesel eller ånglok. Resan var arrangerad av Frank stenvall och IRS Industrial Railway Society i England och teknisk arrangör var det ukrainska företaget Dzherelo Buisness Cooperation Center i Kiev. Det kan redan här nämnas att alla besökta banor hade spårvidden 750 mm om inte annat anges. Här litet uppgifter från några besökta industribanor. Dolgoye Platsen är belägen vid Karpaternas fot och nuvarande ändstation för den smalspåriga statsbanan från Beregevo. Banan fortsätter 10 km upp i Karpaterna men denna del av banan har sålts till ett skogskombinat, som själva handhar trafiken. I Dolgoye finns ett mineralbrott (okänt vad som bryts) med sidospår och egen dragkraft. Det är ett lok av typ Tu8 med nr 278 tillverkat Gaivoron Här ligger Ukrainas (tidigare Sovjetunionens) enda verkstad för smalspåriga motorlok. Vid verkstaden användes ett mindre tvåaxligt lok för den interna växlingen. Chervonoe Här finns en spritfabrik (fd sockerbruk). vilken har smalspårsförbindelse med både staden Berdichev och den lilla orten Kolnja, båda belägna vid järnvägslinjen mellan Zitomir och Kazatin. På banan noterades 10 motorlok samt ett nyligen upprustat ånglok tillhörigt researrangören Dzherelo. Ängloket är av typ GR och med nr 336 (LKM 15433/1950) fanns tidigare avställt på pionjärbanan i Kiev. Det används nu i utfärdståg. Maydan Vila är en liten station på linjen Shepetovka-Korosten. Här finns ett större tegelbruk med sidospår från bredspåret, en längre lerbana (750 mm) samt korta internbanor 600 och 900 mm. På lerbanan fanns 7 lok av typerna Tu6. Tu6D, Tu7A o Tu8. varav 3 var avställda. Av loken användes två för transporterna från lertag till lerförråd. ett för transporter från lerförråd till fabriken samt ett lok för transport av färdigt tegel till de bredspåriga sidospåren. Lertransportvagnar var stora kraftiga med boggier och troligen hydraulisk tippning. Smuga är en liten ort belägen vid järnvägslinjen Kamenitcha-Kremenets. Här finns en torvbrikettfabrik, Rivne Torv, vilken anlades Vid denna tid låg den mosse, som då släppte till torven 8 km norr om fabriken och med bana mellan mosse och fabrik. Efter ett antal år tog torven slut och brytning påbörjades på en mosse belägen cirka 22 km sydost om fabriken men på andra sidan bredspåret. På vardera sidan av bredspåret finns 750-spår och mellan dessa transporteras torven med hjälp av band. Som dragkraft används två lok på fabrikssidan och 5 lok på den andra sidan, varav två användes för växling på mossen. Vagnarna är stora tvådelade boggievagnar. Trafiken är 4-6 tåg om dagen. För transporterna på den stora mossen (ca 500 har) används stor dammsugande maskiner, som efter sig river upp torv. Torvpulvret töms i stora högar invid spåret. där det lastas om med hjälp av äldre bandfordon (se foto). Lastning av torv på Rivne torvs mosse. Loket är av typ Tu8G med nr 0016 och med internnummer 6. I övrigt kan nämnas att man såg många bredspåriga industrilok under tågresorna i landet. Bo Gyllenberg

10 Sida 1 O SmB 1/95 ULRICHS UNDERRÄTTELSER Ulrich Völz, redaktör för den tyska industribanetidskriften Bahn-Express, har tillbringat en semester-vecka i Sverige i början på oktober Han deltog då i SmB studiebesök i Garpenberg/Hedemora samt besökte en hel del småbanor av olika slag. Här ett utdrag ur hans reseberättelse. Bottnaryds torvströfabrik, Bottnaryd Här finns inte längre någon torvbana, men ett lok finns kvar vid anläggningen. Karbo torvströfabrik, Falköping Här fanns som vanligt motorloket tillverkat av Dierna (2002/1957 med motornummer ). Hasselfors Garden AB, Ryttaren Vid fabriken var det endast mindre aktivitet och det var ingen trafik på banan för tillfället. Lokstallet öppnades och där stod det bensinelektrisk loket, ett dressinliknande fordon samt några cykeldressiner. Under en presenning stod, liksom för två år sedan, ytterligare två oidentifierade lok. Vad döljer sig under pressenningen? Ett litet utdrag ur resebeskrivningen på orginalspråket om banan. "Wer einmal in der Nähe ist, sollte sich unbedingt die Zeit fur eine Bereisung dieser aus meiner Sicht mit Abstand schönsten Torfbahn uberhaupt nehmen." Tack för dessa rader och hoppas att de drar hit många turister! Sundsholm Skog & Torv AB, Lekeryd På grund av dåligt väder planerades här ett kort stopp för att fotografera loket (Vaggerydsgrävare) men fabrikschefen erbjöd sig låna ut loket, bara man inte körde för fort, varför en banbesiktning gjordes här i egen regi. Fabriksbyggnaden är modern men med äldre teknik med ramp och wire. Bodabergs torvströfabrik, Nässjö Vid den ålderdomliga fabriken fanns torvvagnarna nedanför rampen och loket (JW 115/1951) fanns ute på mossen med ett kort arbetståg. BMR Produkter AB, stolpen, Nässjö På främre delen av mossen fanns loket tillverkat av Vaggerydsgrävare 3/1980 med sin vagn med hydraulisk kraftöverföring. I lagerhallen stod ytterligare ett rött lok, vilket inte fanns här för två år sedan. (Detta lok kommer troligen från Källehults torvströfabrik, och fanns här i varje fall i juni 1993). Bland diverse skräp fanns resterna av ett bensinlok. Vid den närbelägna mossen invid vägen mot Malmbäck förekom vid detta tillfälle ingen verksamhet. Hasselfors Garden AB, Stockaryd Det bedrövliga bottenläget på resan! Vid fabriksbyggnadens rampen stod tre lok Dierna 2555/1962, O&K 8604 samt Schöma 3355/1971. Spåret ut till upptagningsområdet ligger kvar och är nästan farbart med cykeldressin. De från Tyskland medhavda torvbanecyklarna användes och från denna tur kan nämnas att 14 torvvagnar står i tunneln under vägen Stockaryd-Örsby. Hasselfors Garden AB, Köpinge myr, Perstorp Här fanns 6 lok enligt följande: schörna-lok (3062, 3403, 3404 och 3406) ett avställtageve-lok (421/1971) och Dierna Schöma 3062 och Diema-loket har flyttats över från Stockaryd. Svenska Dusovit AB, Strömsnäsbruk besöktes men då vi hade ett utförligt bildreportage i förra numret hoppar översättaren över dessa noteringar! Ammeberg Mining AB (ex Union Miniere Sverige AB), Zinkgruvan Järnvägsdrift finns i dag på 650 och 350 metersnivåerna. På sistnämnda nivå finns förbindelsen med Knalla gruva. På 650-nivån (spårvidd 750 mm) används normalt två tågsätt och flera GIA- och JW-lok noterades här liksom ett avställt ASEA/Metex-lok (nr 365/1969- LGB 4). På 350-nivån (600 mm) noterades endast ett GIA-lok samt ett par cykeldressiner (totalt skulle det finnas st cykeldressiner). Vidare gjordes ett kort besök på 50- metersnivån, där ett avställt Deutz-lok fanns (motornr ). Besök gjordes även vid gruvmuseet i Knalla och där fanns ett lok, Deutz Sammanfattningsvis kan nämnas att gruvan har 23 driftslok av GIA och Jenbachs tillverkning. forts.

11 SmB 1/95 Sida 11 Hasselfors Garden AB, Sandhagen Här fanns de båda lok som-noterades vid besök för två år sedan, AGEVE 805/1978 (typ DHL-3 TM) och det blåmålade loket. Vidare fanns på ett sidospår ett mindre, modernt, gulmålat lok. Ett bifogat foto tyder på att det är ett AGEVE-lok. Kan det vara loket som fanns på Thore mosse som flyttats hit efter nedläggning av driften där? Snöbergsmossens Torvströfabrik, Vikersvik, Gyttorp Någon verksamhet pågick inte här och banan hade inte använts på en tid. Detta är en av Sveriges sista 500-banor. Loket med Honda-motor, uppges ha inköpts från Jerle Torf AB 1949 och vara Bergbolagen 1115/1936. AGEVE-loket i Sandhagen Foto Ulrich Völz. Musealt Fagersta Bruksmuseum Museet, som öppnades 1994, är beläget i den gamla brandstationen i centrum av Fagersta. Det visar brukets historia främst under 1900-talet. Man kan bl a se montern från världsutställningen i Paris år Under 1994 var museet öppet blott vid några få tillfällen. Kontakta därför turistbyrån i Fagersta, , för besked om aktuella öppettider. Mats Freding Heby Tegelbruksmuseum invigs 1 maj 1995 och kommer sommartid att vara öppet alla dagar utom måndagar. Under vinterhalvåret hålls det öppet lördagar och söndagar. Museet är inrymt i Heby fd stationshus från 1906, som efter renovering återfått karaktär från 1930-talet. Med Heby som utgångspunkt berättas takteglets historia och utbredning i ett lokalt museum med riksintresse. Närmare upplysningar fås per telefon eller Mats Freding Kolsva Den gamla kvarnen i Kolsva är under upprustning för att fungera som brukshistoriskt arkiv, samlingslokal och museum. Sedan 1993 har byggnaden genomgått en rejäl ansikts lyftning och den 21 oktober 1995 blir den stora invigningsdagen. Det är stiftelsen Kohlswa Kulturbyggnader, som driver projektet. Arkivet, som fått namnet Hedströmsarkivet och ska ha sin plats på bottenvåningen, disponeras av Kolsvaortens Hembygdsförening. Det omfattar samlingar från 1600-talet och framåt för ett flertal bruk och organisationer i dalgången. Där finns också stora fotosamlingar. Ur Ekobladet 1/95. Mats Freding

12 Sida 12 SmB 1/95 Från banorna Avesta Avesta Sheffield AB har upphört med spårtrafik i egen regi. Växlingen inom företagets område har övertagits av SJ. Vad har hänt med bolagets lok? Anders Svensson Ekefors Ekefors Skrothandel har fått sitt tillstånd att driva spårtrafik och spåranläggningen Ekefors-Smålands Burseryd förlängt tills vidare. Anders Svensson Malmö Rail Combi AB är ny "småbaneinnehavare". Företaget, som ansvarar för samtliga tidigare kombiterminaler vid SJ, har nu fått tillstånd att driva spårtrafik i egen regi vid terminalen i Malmö. Företaget har köpt ett begagnat Saalastilok, som byggts om för radiostyrning. Vid övriga terminaler ansvarar SJ för trafiken. Anders Svensson Komplettering av Bertil Sundeman: Saalastiloket är nr 109 D8750 tillverkat 1974 och av typ OTSO Det är köpt begagnat från Arendalsvarvet och har efter totalrenovering fått röd/blå färgsättning. Vid besök var loket avställt efter ett växlingsmissöde, då hytten skadades. Reparation planerades ske vecka 502. Växlingen sköttes vid mitt besök av inhyrda MLJ Z Piteå. Haraholmen Norrbottens Bergrumslagring AB har fått tillstånd att driva spårtrafik inom gasolutlastningen vid Haraholmen, Piteå. Spårinnehavare är Piteå kommun. Tillståndet innehades tidigare av Norrgasol AB. Anders Svensson Fundia AB. Smedjebacken SJ övertog växlingen från februari Två stycken SJ Z70 används. Det tidigare driftloket Valmet 103/1982 har avställts. Dessutom finns även bolagets Z65, KVAB 267/1964, avställd i SJ:s lokstall i Smedjebacken. Detta lok som har övertagits av SJ är ej driftdugligt Innan SJ övertog växlingen undersökte man möjligheten att anskaffa ett 4-axligt boggidiesellok. Man kom dock fram till att kurvradien på vissa internspår var för snäv och att en del byggnader fanns alltför nära spårområdet. Vid ett tillfälle under sommaren 1993 då man fick en skada på Valmetloket, inhyrdes under ett par veckor ett TGOJ V1 O-lok. Lennart Abrahamson Fundia AB i Smedjebacken sågs FUNDIA AB:s lokomotor ASJF 740/1956 (orangemålad) stående på bangården i Smedjebacken. Den har i minst 5 år stått avställd på slaggtippen vid valsverket och skulle nu enligt uppgift sändas till Ängelsberg och föreningen där. På hyttsidorna fanns rester av märkning: "SANDVIK 4". Vid vilken av Sandviks anläggningar har loket används tidigare? Jag hittar den åtminstone inte under "Sandviken" i industriloksboken om Gästrikland. Kan firma Andersson & Rask i Hofors eventuellt vara inblandade? Vet någon vilka lok Andersson & Rask har/har haft? Följande fd TGOJ malmvagnar littera M har via GBBJ sålts till Fundia i Smedjebacken som internvagnar. Endast underredena till vagnarna levererades (korgarna bortskurna). Transporten till Smedjebacken skedde med lastbil. Hösten- 93: M Våren - 94: M 5551 l 5581 l

13 SmB 1/95 Sida 13 FUNDIA AB:s lok KVAB 278/1965 (blåmålad med orange band, typ Z65/Z70) har sedan stått uppställt utanför lokstallet i Smedjebacken. Den är "kortad" Ånge - Borlänge. Vilken verkstad kan ha tittat på loket som enligt en sj-anställd skall ha fått växellådan skadad? Massmedia Jan-Erik Hedlöt Dagens Industri SALJES Bo Gyllenberg DB Kundenbrief 11/94 Artikel (på tyska) om nykonstruerade växel- och industriloket "Cargolok - mer lok för pengarna". Loket levereras av allrad-rangiertechnik GmbH i Heiligenhaus. Anders Svensson Järnvägsinspektionen informerar 1/95 Under rubriken ''Tillstånd krävs för att driva spårtrafik" informeras bl a om: *Södra Cell AB i Väröbacka har fått förnyat tillstånd till spårinnehav och trafikutövning inom det egna området. *Shortline Väst har sedan årsskiftet övertagit godstrafiken Borås-Herrljunga. *Sydtåg AB har fått tillstånd till provtransporter Ystad-Simrishamn, då tidigare trafikutövaren österlentåg fått sitt tillstånd indraget. *Woxna Express AB i Hälsingland fick även tillstånd till trafik på bansträckan Söderhamn-Vallvik. Anders Svensson Svensk Vägtidning 6/94 Information om Maskinskyddsföreningen (MSF), som sysslar med att bevara gamla grävoch lastmaskiner m m. Föreningen bildades 1992 och kontaktman är Lars von Rosen, telefon 046/ Medlemsavgiften är 100 kr/år och postgirot Varför nämner jag nu detta? Jo, artikeln pryds av en stor bild från bygget av Untraverket med ett Orenstein & Koppel ånglok, tippvagnar och en ånggrävmaskin. Anders Svensson Travel Också den numera ganska mångfacetterade TV-världen kan erbjuda ett och annat för småbanevännen. Den engelska satellitkanalen Travel visade t ex ett inslag om de omfattande smalspårsnäten på Irlands torvmossar (Bord na Mona). Veckan innan kördes ett program om enmansföretagera i kolgruvabranschen (!)med en hel del spår och handskjutande av tippvagnar. Inom parentes kan också nämnas att Travel med jämna mellanrum visar avsnitt ur en lång och mycket välgjord programserie, som behandlar schweiziska privatbanor. Ganska grunda teknikbeskrivningar, men ingående och minutiösa reseskildringar från ändstation till ändstation! Jan Ericson Anghwisslan nr 2139 Tidningen informerar bl a om dieselloket T (fd SKF Hofors 8631 ), som sedan SJ:s övertagande av växlingen i Hofors Bruk 1992 stått uppställt i Gävle. Detta lok har SJ sålt 1994 till ett nystartat bolag i Östersund, SP-tågservice. Bolaget har som affärside att hyra ut lok och personal och lär ha uppdrag åt banverket Vidare nämns att österlentågs T23 1 och T har sålts till Ekefors Skrothandel för skrotning. Mats Frading

14 Sida 14 SmB 1/95 Litteraturtips stenskogen i historien Resultatet av stenskogsprojektet februari-augusti 1993 av Danuta Lindsjö samt kulturnämnden i Höör. Ett avsnitt handlar om "brottets bana", dvs den 600 mm-järnväg som förband stanstorpsbrottet med Höör station. Banan anlades Nedläggningsår anges ej, men ägaren, Ringsjö AB, upphörde med verksamheten redan 191 O. Janis Priedits Tabergs Bergslag XVII 1 serien Tabergs Bergslag har Tabergs Bergslags Hembygdsförening under 1994 utkommit med sin sjuttonde del. Boken innehåller bl a en artikel om linbanan mellan Torsviks AB pappersbruk och Norrahammars station på HNJ. Linbanan var i drift åren Kommentarer & kompletteringar Mats Freding Jordbro industriområde/kemetyl (SmB 3/93:6) Besökte industriområdet för att titta på Kemetyls blivande industrianläggning i södra delen på området (gatuadress blir Rörvägen). Här pågick bl a omläggning av tidigare spår på området. Spåret på området ligger i förlängningen av industrispåret som korsar Lagervägen. Industrianläggningen skall tas i bruk i augusti Bo Gyllenberg ställdalens bruk (Smb 4/94: 18) Haveriet på lokomotorn består inte i en havererad växellåda, utan av en "blåst" topplockspackning och reparationsarbeten har påbörjats. Dessutom är den i behov av hjulsvarvning, i övrigt är "4:an" körbar. Eventuellt kan kanske uppgifter om fel fordon ha erhållits, då Oaz (fd Z43 332) som GBBJ köpte hösten 1990 från Banverket eventuellt har en trasig växellåda (har inte undersökts närmare ännu). GBBJ väntar på svar från Dexter Nonovens i ställdalen om ett eventuellt övertagande av fd TGOJ Z3 5, då växlingen där mycket riktigt har upphört. Två stycken lokomotorer har inköpts av GBBJ från Fundia AB i Halmstad (Halmstads Järnverk). Det är fd Z (KMV 157 /1946), såld av SJ 1973, internnummer 43 och fd Z l Oaz (KMV 177/1951), slopad av BV 1989, internummer 40 (?}. Fordonen, som anlände på lastbil till Grängesberg , är målade rödorange med vit översida på huvar och tak. Bägge lokomotorerna är körbara. Jan-Erik Hedlöf Efterlysning Lokomotor i Ange l lokstallet i Ange stod O en gul och mörkblå lokomotor med hytt i ena änden. Inga skyltar eller andra märkningar kunde hittas. Kan det röra sig om fd AGEVE:s lok KVAB 279/1968? Vet någon av SmB:s läsare om lokomotorn används och till vad? Jan-Erik Hedlöf