Postgirokonto: Medlemsavgift: 50 kronor/år. ASEA gruvlok

Transkript

1 ... Klubbmästare: Frank Edgar, Solskensvägen 15, TULLINGE KassOr: Bo Gyllenberg, G Huddingevägen 417, 2 trög, ÄLVSJÖ Redaktion: Mats Freding, Hundhamravägen 83, NORSBORG Björn Waldenström, Udaleden 70, NORRKÖPING f)j()f)... ~ Postgirokonto: Medlemsavgift: 50 kronor/år ~~-- (.., 'l(") j~~- () >v~~~~y~y~yy~yyyyyyy~yvyvvyyvvyvvvyvy ASEA gruvlok ASEA levererade 1948 tre grovlok för kontaktledningsdrift till Stora Kopparbergs Bergslags AB. Loken hade beställts flera år tidigare, men leveransen försenades bl a av den stora metallarbetarstrejken. De var identiskt lika varandra, försedda med vardera 2 motorer a 12,2 hkr, vägde 4,85 ton och hade 750 mm spårvidd. ASEA nr 303 var avsedd för Blötbergets gruvor, nr 304 för Ramhälls gruvor och nr 305 för Tuna-Hästbergs gruvor. Fotot är taget hos ASEA i samband med leveransen. I ordning från vänster är det lok 304, 305 och 303. Såvitt känt är alla loken skrotade idag. Bo Gyllenberg

2 sida 2 SrnB 2/ 92 Förhållandet ntellan ntoder och dotter Under våren har avdelningens funktionärer vid två tillfällen sammanträffat med företrädare för SJK styrelse för att diskutera gemensamma frågor. Diskussionerna kan ses som en uppföljning av de samtal som ägde rum i sarrrna forum för ett par år sedan och som främst rörde SmB bokutgivning och ekonomi. Jao tänker inte i detalj redogöra för samtalen, men kan i alla fall nämna att de har förts i en anda av samförstånd och med en konstruktiv inriktning. Följande resultat har uppnåtts: * Reseverksamheten: För att undvika kollisioner mellan SmB:s vårresor och SJK:s årsmötesresor skall SrnB och SJK under hösten varje år samråda om lämpliga datum. p~ så sätt undviker vi att SmB-resan måste ställas in (som skett i år) * SrnB ekonomiuppföljning: SJK har tidigare haft som inriktning att 8mB ekonomi skall. följas upp och redovisas till SJK varje månad. SmB kassör har bedömt att han i så fall inte längre har möjlighet att vara kvar som kassör p g a tidsbrist. Uppgörelsen med SJK styrelse innebär nu att SrnB ekonomi bara behöver redovisas varje kvartal. * SrnB i TAG: Avdelningen har upplevt sig styvmoderligt behandlad i TAG. Avdelningens och funktionärernas adress och telefon har tagits bort från sidan 2. Dessutom har en del insända bidrag ej tagits med. Samtalen har nu lett fram till två saker: 1) Avdelningens och funktionärernas adress och telefon återinförs på sid 2 i TAG 2) Avdelningen får ett eget utryrmne i TAG, en "Småbanespalt". Denna korrrrner att finnas så ofta vi själv önskar och vi får själva svara för det redaktionella. Att vi nu får e.tt eget: utryrmne i TAG får ses som en mycket stor fra:jl'8'ång. Trycket i TAG är ju avsevärt mycket bättre än vad detta blad kan erbjuda och sköter vi detta bra, kornmer utan tvekan småbaneintresset att skjuta fart rejält. SrnB:s förre redaktör, Jan Ericson i Kista, har åtagit sig redaktörsskapet för "Småbanespalten" och kornmer att närmare redogöra för de praktiska detaljerna kring detta i SmB 3/92. Förhoppningsvis korrrrner första "Småbanespalten" i något av höstens TAG. Ett problem som här måste tas upp, är det faktum att flera medlemmar i SmB inte är medlermnar i SJK. Småbaneavdelningen är en"rikstäckande lokalavdelning" inom SJK och medlemskap i SmB förutsätter medlemsskap i SJK. En av orsakerna till att vissa inte är SJK-rnedlernmar är troligen att TAG aldrig innehåller något egentligt av intresse för den rent småbaneintresse. Detta kornmer vi nu att råda bot på och jag hoppas att ni som känner er träffade nu också känner er motiverade att inträda i SJK. Mats Fred i ng Höstresa i stockholmsområdet Vårresan blev inte av, men det blir en höstresa! Vik helgen september för en späckad resa i Stockholm, Sörmland och Uppland. Planerna håller på att göras upp, men en del kan nämnas redan nu. Vi startar från St?Ckholm vid 8.30-tiden på lördagen och resan avslutas på söndagen vid omkring OVernattning sker också i Stockholm och på vanligt sätt avhålls avdelningens årsmöte på lördagkvällen i någon lämplig lokal. Bland tänkbara resmål kan nämnas: Tullinge (NCC förråd), SL (vi har en del lok kvar att se), Saltsjöbanans Valmetlok, Nynäsbanans museum (med fd industrilok), Akers styckebruk, Järna, Dannemora, Hargshamn, Österbybruk, Ekerö m m. Vi håller också på att försöka ordna ett småbanebesök av alldeles speciellt intresse, men det får vara en hemlighet tills vidare. I SrnB 3/ 92 kommer alla uppgifter om priser, tider m m, men, som sagt, vik helgen september! Resan i GÖteborg, som skulle ägt rum i maj, fick av olika orsaker skjutas upp. Vi räknar dock med att kunna genomföra den i maj Närmare information kommer! Mats Freding

3 SrnB 2/92 Sida 3 Bolidengruvan Laver (SrnB 4/91:6 och 1/ 92:4) Enligt korrespondens mellan Bolidens Gruv AB och statens Trafikkommission under åren framgår att det då i gruvan fanns ett gruvlok av Deutz fabrikat. Bo Gyllenberg Rammsjöstrand (SmB 1/ 91:18) Vid ett besök där kunde resterna av Bäckebro skärvfabrik beses och även rester av banvall (slipersfördjupningar). Vid fabriken syntes rester av mötesspår. Spår har sannolikt funnits dels till en rullstenspir (stensatt bro över bäck) samt dels till det numera vattenfyllda stenbrottet. Inga närmare uppgifter om fabriken finns ännu. Den står ej ens omnämnd i Svensk Industrikalender Janis Priedits 1906 B t 600 mm Wittskövle - Errnnaljun9a 1908 B t 600 mm For sh eda 1906 B t 891 mm Skånska Cement B t 600 mm Cementgjuteri, Malmö? B t 600 mm Novre-Smedeby Stenbruk, Olavi Kilpiö Allt om Hobby 2/ 1992 har en notis om att OKBv inköpt ett Hägglunds-lok från LKAB. Loket skall efter upprustning användas i OKBv industriväxling. Bo Gyllenberg Energitidningen 2/ 1992 har en stort upplagd artikel om kraftverksbygget i Klippen vid Hernavan. Bygget invigdes i september 1991 och skall vara klart i december Kraftverkstunnlarna borras med en fullortsborr och hela systemet kallas för "tunnelfabrik". Det består av en borr (TBM, Tunnel Boring Machine) med bakrigg, ett transportsystern mellan TBMen och mellanlagret, ett RHS-tågset (Rapid H~ulage System) för uttransport av borrmassorna till avtappningsstationen ovan jord. Loket kan dra en last på 250 ton i lutning 1:10. I mars var banan830m lång. Det finns två lok, som alternerar. De är försedda med 8-cylindriga dieselmotorer. I artikeln nämns vidare att man använder "riktig ~-J-räls och riktiga SJ-axlar". Spårvidden är 900 mm. Frank Edgar Industribane-Nytt 1/ 1992 innehåller bl a en sida om banorna vid Nolkvarn, cirka 3 km norr om Hova. Här fanns en 600-bana vid såg och snickeri samt en enräls hängbana Inellan spåntorkhus och en trämjölsfabrik. Detta innehållsrika nummer innehåller vidare en tvåsidig artikel om sågbanan vid Wedevågs Bruk, en sida om mjölkbanor lmed foto från mejeriet i Hölö), artikel om NGJ skogsbana, ett trevligt foto från Bengtstorps ångsåg samt litet reklam för vår UPplands-bok. Bo Gyllenberg NCC-NYheter maj 1992 Information om att stråbruken-ägda tegelbruket i överklinten utanför Robertstors hade beslutats stängas genom att bruket läggs i malpåse. strå köpte bruket Under 1991 lade stråbruken ned tillverkningen vid Säffle tegelbruk efter en omfattande brand. Efter detta har stråbruken enbart kvar tegelbruken i Haga utanför Enköping och Kanik utanför Lund. (I dagspressen meddelades senare att överklintens tegelbruk brann ned till grunden natten mot 24 maj.) Mats Fred i ng

4 sida 4 SrnB 2/ 92 Nerikes Allehanda och Två artiklar om Lovisagruvan invid Stråssa, där förarbeten pågår för gruvbrytning. Av texten att döma skall enbart dumpers användas under jord, medan den uppfraktade malmen skall transporteras på den befintliga järnvägen till anrikningsverket i Stråssa. Den 3 februari tecknades avtal mellan Lovisa Mines AB och Banverket om banan. Lovisa Mines köper marken som spåret Storå-Stråssa ligger på från TGOJ. Själva spåret ägs fortfarande av Banverket, men Lovisa Mines har köpt rätten att använda järnvägen och att om några år köpa den på vissa villkor. Banan har inte använts sedan början av 1980-talet, men den sträcka som skall användas av gruvbolaget har rustats upp. Mat s L. 1n db erg Svenska Dagbladet har en notis om tunnelbygget under Hallandsåsen. Vid bygget skall den s k TBM-metoden användas (se tidigare i detta blad), vilket bl a innebär att massorna skall transporteras ut med järnväg. Bo Gyllenberg Teknik i Transoort 3/ 1992 behandlar bl a mässan Lager & Transport, där Bohnstedt Petersen AB i Ruskvarna visade en Unimog. I artikeln nämns följande: Bohnstedt Petersen har för marknadsföring av Mercedes-Benz allhjulsdrivna 1stbil Unimag bildat företaget Swedmog AB. Den mångsidiga Unimogen har på senare tid aktualiserats genom Svelasts nya verksamhetsinriktning på privatjärnväg (se Teknik i Transport 2/ 1992, sid 26-28). Med Zweiweg spårutrustning omvandlas den till ~tt effektivt tvåvägsfordon som bogserar ett 44-axligt vagnssätt på upp till 600 tons tågvikt med bara 170 hk motoreffekt (Unimog 1600) Anders Svensson Tegelbruk i Falkenberg Det relativt nyvaknade intresset för svensk industrihistoria ger alltfler utslag i form av små trevliga, lokala historiker över olika industrigrenar. Ett exempel på detta är den lilla välproducerade skriften "Tegelbruk i Falkenberg", som i år utkommit av trycket. skriften är sammanställd av Roland Bäckström i samarbete med Gerhard Gustafsson och ABF:s tegelbruksgrupp i Falkenberg. Den kostar 30 kr och kan troligen köpas via ABF Norra Halland. skriften är ett vackert resultat av de nu så vanliga "Gräv-där-du-står"-grupperna och ger på ett 90-tal sidor en bra beskrivning av de, även i småbanesammanhang, kända tegelbruken som ägdes av Falkenbergs Teqelbruks AB och Tegelbruks AB Fajans. Ett flertal bilder finns, framför allt av bruk och personal, och även ett Orenstein & Koppel motorlok vid Fajans syns på en bild. Bygget av den långa lertagsbanan till Brinkendal får ett utförligt omnämnande och jag kan med glädje rekommendera boken.för den tegelintresserade. Litteraturtips från Lunds horisont Mats Freding Oxie härads hembygdsförening årsbok 1986/87 samt 1989 innehåller artiklar med bilder på Klagshamns cementverk, Statt Ena och Möllerna på Wången. Gillet gamla Helsingborg handlingar XXII av K.E. Olsson (Helsingborg 1985). Några gatubilder med anläggningsarbeten där 600- spår används. Det gamla Helsingborg- och det nya - som kameran räddat. Hel serie om 11 band med massor av bilder, sammanställda av K.E. Olsson.Böckerna utkom Del I. Bild på hamnens gamla ånglok (nu på museum i Hgb). HRRJ. Del II. Bild på ombyggnad av hamnen (trallspår). HRRJ Råå. Del III. HRRJ ca Del IV. Helsingborgs sockerbruk. Tippvagnsspår på Nytargsgatan ca Del V. Bild på spårvägsloket "strykjärnet" tal. Tippvap.gsspår 1910-talet Margaretaplatsen och St. Clemensgatan. 3~ Del VI. Hallvikens (Wikingstrands) kalkbruk ca 1910 med spårförsedd omlastningsbrygga till båt (Forts.)

5 SmB 2/92 Sida 5 Del VII. Tippvagn vid fosfatfabriken i Helsingborg. Del VIII.Artikel om kalk- och tegelbruken vid Pålsjö. Det andra kalkbruket vid Pålsjö (Larssons) hade också spårförsedd brygga. På en annan bild syns hästdragna tippvagnar i lergraven tillhörande Helsingborgs Ångtegelbruk. Del IX. Spår vid igenfyllning Drottninggatan. Del X. Karta visande HRRJ:s sträckning, Superfosfatfabriken och Gummifabriken med stickspår. Bild på tegeltrallor vid Ångtegelbruket. Bjärnumsbygden förr och nu -minnesskrift (Hässleholm 1946). Bild på tippvagn vid Bjärnums kalkgödningsfabrik. stenindustrins historia i Örkened åren (Hässleholm 1981). Intressant artikel om Hägghultabanan med bild på KC 5158/1904. Enligt artikeln blev järnvägen klar 1901 med spv 730 mm. Första ångloket var tvåaxligt och byggt i Berlin (här avses OK 1040/1903) köptes ett nytt och starkare lok, tillverkat i Mtipnchen "Men tyvärr visade det sig att spårvidden inte passade. Därför fick det ena rälset flyttas in två tum". KC-loket lev. urspr. till Danmark med spv 785 mm och två tum mindre spårvidd torde bli ca 730 mm. Däremot står det inget om OK-lokets spårviddsändring efter detta lev. urspr. ~ed 900 mm spv. Y Holmgren anser 730 mm "mindre troligt" i sin artikel om banan i Järnvägsteknik 6/1968, mer lutar han åt 750 mm. En bok om Hälsingborg (Halmstad 1943). Industrihistoria med bilder. Boken om Broby av Pehr Johnsson (Trelleborg 1919). Text om 600-banan till Östanå. Höganäs genom tiderna av Nils Svensson (Helsingborg 1934). Illustrerad artikel om Höganäsbolagets spår och lok. Boken om hembygden (1920). Lite om Hulta torvfabrik samt banan till Linderöd. PÅ ett foto syns omlastningsbryggan vid Linderöd stn. En sockenbok om Perstorp (1951). Lite om banan stn-ättikfabriken. Tornabygden Artikel (med flygfoto) om tegelbruken i Veberöd. Konsul P.Olsson av Alf Åberg (Helsingborg 1953). Bild på ångloket "DAN", dvs Hb 4/1891. Se även SmB 3/89. Ett reportage om Reymersholmsbolaget av AllanNylen (Helsingborg 1956). Bild på Kopparverkets ånglok, sannolikt NH 863. I artikeln nämns "tre olika lok, ett ånglok samt två diesellok". De två sistnämnda torde var BB 1711 och JJ Reymersholms Gamla Industri Aktiebolag tillverkningsprogram (Sthlm 1951). Bild på normalspårigt ånglok vid apatitlagret samt spår vid den egna hamnen. Reymersholmsbolaget, historik av Torsten Althin (Sthlm 1955). Bild på samma ånglok som i boken ovan. Trallspår syns även på foto vid den gamla fosfatfabriken vid Karl Krooksgatan i Hälsingborg. Verksamheten här upphörde 1931 och fabriken revs. Vid kopparverket syns smalspåriga trallor försedda med dubbla träbuffertar. Vecko-Journalen 13A/1913 innehåller en artikel om Skandinaviska Eternit AB. På en bild syns normalspårigt ånglok växla vagnar i Lomma hamn. LO-tidningen 13/1992. "Den sista järngruvan söder om polcirkeln slår igen". 31 mars upphör gruvdriften och drygt 100 man mister sina jobb. Bild på lok under jord. Ett sekel från Meckan till Asea av Jan Fredriksson (1989). Bild på Hb 33/1908. Häftet handlar om Elektromekano i Helsingborg. The productian of copper and other metals according to the Ramen-Beskow rnethod av Peter Klason (1918). Bild på ellok med tippbar plattform vid Helsingborgs kopparverk. Janis Priedits

6 Sida 6 SrnB 2/ 92 Fordom i Borens berg... Borensbergs Ytong Vid ytterligare e'fterforskningar för spårplaner i Borensberg etc vid landsarkivet i Vadstena fann jag ytterligare uppgifter am Ytong. I ett brev daterat från Ytongs ledning till SJ i Norrköping angavs följande: Ytong ämnar överflytta sitt lok i BOrensberg till sin fabrik på Öland. Man vill att SJ skall sköta växlingen med lokomotor typ Z4 mot en avgift av 2 kr per vagn. SJ vill då att Ytong skall rusta upp sitt spår med nya slipers och breddad grind för att få fri lastprofil. Uppgifterna i "Industrilok i Östergötland" är då felaktiga. Utlastningen måste ha pågått under åtminstone En fråga som dock återstår är: Flyttades loket, Bergs typ BFM-52, till fabriken på Öland, Ölands Gasbetong AB i Grönhögen? Fler uppgifter om Ytong i Borensberg: Brottet var som djupast m. Loken kördes av Georg Johansson och Alf Johansson, båda Borensberg; dessa är tyvärr ej i livet. Loket, BFM-52, skall ha varit grårnålat. Till Ytong korn stora mängder stenkol från Norrköpings hamn. All lastning skedde för hand; inga kranar eller liknande fanns. Trots det tunga arbetet inträffade bara två större olyckor. En man fastnade i spelet som drog upp vagnar ur gruvan och en man vippade ner i gruvan med en truck; båda avled omedelbart. Uppgifterna kommer från en fd arbetare som jag intervjuat. Till sist kan jag nämna att år 1950 ankom/ avgick 3380 godsvagnar Borensberg. Ar 1959 var siffran nere i Daniel Niklasson "Sågverksbanan" i. Borensberg (se även SrnB 1/ 91:17) Det har visat sig att den farbror jag pratat med misstagit sig och att det var fel sågverk! Det har visserligen funnits ett sågverk där jag markerade det på min karta men det aktuella sågverket, Dansätters ångsåg, låg vid sjön Boren. Banan existerade trots allt. Den användes för transporter av grus vid byggandet av Motala kraftverk sågen hade dock en egen liten trallbana, därav vändskivorna. Här följer en liten historik över Spår vid byggandet av Motala kraftverk När Motala kraftverk byggdes år tog man upp ett grustag vid Erstorp vid Borensberg. Gruset användes som betonggrus. För transporten till Motala anlade man ett ca 1800 m långt trallspår från grustaget till en lastbrygga vid Dansätters ångsåg vid sjön Boren. Där lastades gruset på pråmar som sedan via Boren och Motala ströms utlopp nådde en lastbrygga vid det blivande kraftverket. Spåret var troligen av decauville-typ, då sådana spår och tippvagnar fanns i Motala. När arbetena var slutförda revs troligen spåren. Rester av grusgropen finns än idag kvar och strax intill syns rester av det schakt vagnarna passerade för att nå grustäkten. Mellan riksvägen till Motala och Boren finns inga rester frånsett 50 meter vall närmast sjön. Området är idag bebyggt med villor. Vagnarna drogs upp till grustaget med häst och ned till sjön var det medlut. Något ånglok skall aldrig ha trafikerat banan. Under helgerna användes banan ibland som nöje för barnen, inte helt riskfritt då korsningen vid vägen mot Motala saknade skyddsanordningar. Trafiken var dock inte så stor. Det grus som ansågs vara dåligt lades upp norr om korsningen med Notala-vägen. Området fick namnet "tippen". Gruset användes dock vid en vägomläggning ca Vid lastkajen vid Boren låg Dansätters ångsåg. Där fanns ett mindre trallspårsystem. Idag finns rester av fem vändskivekransar. En skena som påträffades i området var av dimensionen 7 kg/m, från vilken av banorna den härstammar är dock oklart.

7 SmB 2/ 92 Sida 7 Även makadammsten till kraftverket bröts vid Borensberg. Vid ett berg ca 600 m väster om sågverket syns tydliga spår av brytningen. Vid stranden finns rester av en brygga. Vid ett berg mellan dessa båda platser finns förtöjningsringar där pråmarna förtöjdes i väntan på lastning. Vid kraftstationsbygget i Motala fanns även omfattande spårsystem. Inventarieförteckningen upptar bla; l änglokomobil 4 ånglokomotiv 3500 spårmeter decauvillespår 3000 längdmeter 14~ kg räls 2300 längdmeter 27 kg räls 73 spårväxlar 39 stentrallor 175 tippvagnar 9 vändskivor 2 bogserbåtar 7 lastpråmar Fig. 184Z9. Flyttbar uppköraväxel för placerang ovanpå befintligt spår. Användb:ar aom höger eller vänater. Man anslöt även kraftstationen och ställverket till norrnalspår. Via Motala Verkstads tillfartspår nådde rna~ linjen Hallsberg-Mjölby. För att få spåret över Motala ström byggde man en 15 m hög akvedukt av trä. Den bärande konstruktionen bestod av järnbalkar, två till fyra stycken i bredd, beroende på balktyp och spännvidd. Spännvidden varierade mellan 3,5 och 6,0 m. Balkarna vilade på bockkonstruktioner samt tre spännverk av trä. Det största spännverket var 22 m långt. De övriga var 16 m resp 12 m. Ursprungligen konstruerades bron för en belastning av en tvåaxelig järnvägsvagn med 4,5 m axelavstånd och 14 tons axeltryck. I januari 1923 transporterade man dock en treaxelig vagn med 3,3 m axelavstånd och 15,2 tons axe1tryck.vagnen var lastad med en 36 tons transformator. Innan transporten hade bron provbelastats. Under byggnadstiden fanns även normalspårsförbindelse till kraftverkets förråd och verkstad. Dessa spår revs dock ganska snart bort. Den provisoriska bron revs då etapp två på kraftstationen byggts ut, ca år Idag saknar området helt spårförbindelse då industrispåret till Motala Verkstad är borttaget och bron över Göta kanal riven. Daniel Niklasson Källor: Samtal med C-J Tillgren, född i närheten av banan vid Karlslund, Borensberg. Boken Redogörelse för arbetena med Motala kraftverks första utbyggnad utgiven av Tekniska meddelanden från kungliga vattenfallsstyrelsen, Trollhättan 1928

8 Sida 8 SmB 2/ 92 Karta över Spårförbindelsen ERS'IDRPS GRUSTAG UZ\NSÄTI'ERS IASTBRYGGA Kartan visar en ungefärlig bild av området ca 1920 Daniel Niklasson ~~ ==~~ l~ll.j\.n IJ1\.N () llnj\./nlj Banverkets 600 mm-lok I Banverkets inventarieregister fanns ännu tre decauvillelok med. Följande uppgifter anges: Inv.nr Modell Anskaffningsår 83 DEL DEL DEL Inventarienumrner 83 bör väl vara Simplexloket (fd MFD 83) vid Nässjö impregneringsverk, men vi~ka är de båda andra? Frank Edgar Tänk på SmB när du hittar någöt på småbanorna i sommar - din notis kommer in under "Från banorna/nu" i nästa nummer!

9 SmB 2/ 92 Sida 9 Ermnaboda Errnnaboda Glas AB har skaffat en rangertraktor från AB Sjölanders med typbeteckningen SF1. Eftersom detta är den första rangertraktorn av detta fabrikat kräver den typgodkännandp från Järnvägsinspektionen, vilket också erhållits. Typen SF1 kortsluter inte med säkerhet spårledninqen. Ur "Järnvägsinspektionen informerar" nr 2/ 92. Vem kan presentera en närmare beskrivning av rangertraktorn i SmB? Anders Svensson Fler industrispår rivs. Enligt NST 6 feb i år kommer trafiken på linjen Höganäs Kattarp att upphöra den 10 juni eftersom den enda kunden, Höganäs AB, ej vill betala investering på 4milj kr samt underhåll på 0,5 milj kr, för att fortsätta trafik på banan. Detta innebär slutet på ytterligare en industribana. Tidigare, dec 1990, nedlades Karpalunds sockerbruk. Industrispåret till Alfa-Lavals fabrik i Lund har ej trafikerats på länge, troligen ca 10 år. Spåret ligger kvar men är oanvändbart. Uppgifter föreligger på attsj bara vill satsa på "stora kunder" och detta betyder säkert att mindre företag med sporadiska transportbehov på järnväg går över till landsvägstransport. Fler exempel. Weibulls i LaNdskrona använder ej sitt spår mer,men grannen Ro~~ Haas, gör det. En stor godskund i samma stad är fortfarande Hydra Supra. Om vi fortsätter norrut mot Helsingborg, träffar vi på Kemira Kemi, som växlar med eget AGV-lok. Likaså (dock KVAB) använder Elektromekano egen dragkraft. Spåren i hamnen har delvis rivits i samband med Knutpunktens tillkomst. Några rester finns kvar vid det år 1948 nedlagda sockerbruket, som på senare tid användes av bl a Helsingborgs Varfs AB. Detta bara några enstaka exempel i Skåne. Fler finns att inventera. Varför inte börja dokumentera "vanliga" stickspår till olika industrier? Detta bör väl vara av visst intresse. Vänta inte - om fem år är åtskilligt rivet. Janis Priedits Hofors Bruk Från överläts den interna växlingen vid OVako Steel - Hofors Bruk till SJ. Fem personer från brukets transportavdelning övergick därvid till SJ. Beträffande loken gäller enligt uppgift följande: Loken ägs fortfarande av Hofors Bruk och hyrs ut till SJ. Båda loken används dagligen, ibland tillsammans med något SJ-lok. På sikt skall bruket försöka sälja sina lok och transportchefen har upplysts om att Porterloket nog kan intressera en och annan museiförening. Mats Freding Kiruna LKAB motorlok 1 (Hägglunds 3192/1958) överfördes i augusti 1991 till Sällskapet Ostkustbanans Vänner. Loket har införskaffats av föreningen för att få bättre dragkraft till växlingen i Svartvik. (Se även sid 3 i detta nummer av SmB) Mats Lindberg LILLESKOG Toremosse Torvströfabrik. Enligt uppgift från Hasselfors är 600-banan nyligen uppriven och fabriken under rivning. JW 1128/1952 och AGV 411/1970 har flyttats från lokstallet och ställts upp på fabriksplanen. Vår kontaktman på Hasselfors uppgav att Sx 20020/1949 skulle finnas kvar vid fabriken. Vid vårt besök på platsen 1990 såg vi dock bara de två förstnämnda lokeo=i lokstallet. Från entrepenören på Toremosse fick vi reda på att han personligen fraktat ned Sx-loket till Stockaryds Mekaniska Verkstad för sex-sju år sedan. Där uppger de nya ägarna att loket ej finns kvar men att ett lok utan motor och växellåda skrotades för några år sedan. Vet någon vad som hänt med Sx 20020/1949? Staffan Eronn Mörbylånga sockerbruk nedlades i december Bruket har tidigare haft 891-spår, samt även 1435 under åren Vk-loket 79/1930 har växlat i Mörbylånga , varefter det såldes till Hököpinge och slutligen hamnade hos Svedala-Arbrå i Svedala, där det sågs senast Janis Priedits &

10 Sida 10 SrnB 2/ 92 Svedala och Ystad Vid ett besök vid Svedala-Arbrå AB i Svedala i april 1992, visade det sig att stickspåret var rivet och lokomotorn Vk 79/ 1930 var borta. Vid en förfrågan hos en anställd uppgavs det att loket hade avställts 1989 och 1991 sålts till "Ystad". Jag fortsatte därför till Ystad, varvid ~et visade sig att loket sålts till Industrispår AB, ett företag som etablerades 1981 i Ystad med eget stickspår från stationen. Företaget har inte tidigare haft eget lok i Ystad, men nu fick plötsligt Skåne en ny småbana med egen dragkraft. Det drygt 60 år gamla motorlokets komplicerade historia är således ännu ej slut, utan det tjänstgör enligt bolaget vid några få tillfällen på de korta (0,1 km) internspåren. Janis Priedits Detta mmner av SmB (nr 66 från starten 1975) har sammanställts av Mats Freding. Bidrag till nästa SmB sänds till Björn Waldenström, Lidaleden 70, Norrköping. Björn kan numera ta emot bidrag även per fax till bostaden: telefonnr 011/' PRESSLÄGGNING: MDnterad ::pirram på atålayllar, Fig DIEMA-lok i Sverige 500/ / / / / / / / / / / / / / / / / / Rohöl 693 DS DS DL8 600 DL8 650 DS DS DL8 693 DS DS DL8 693 DS DS DL8 600 DL6 600 DS DS DS30 Ölands Cement AB, Degerhamn, 1955 skrot Kvarnsvedens pappersbruk, 1969/71 skrot Kvarnsvedens pappersbruk, 19?? s/s Pershytte gruvor, 197? Mattmar Ler- & Tegelindustri AB Herkules, 1971 mf ÖSJ Minnesbergs Tegelbruks AB, 1971 slopat, 197? s/s Minnesbergs Tegelbruks AB, 1971 slopat, 197? s/s Kvarnäs Tegelbruks AB, 19?? Ler- & Tegelindustri AB Herkules (omb 600 mm), 19?? ännestads Tegelbruks AB, 1967 avställt, 1969 s/s Kvarnsvedens pappersbruk, 19?? s/s Berga Säteri, c1960 Högs Nya Tegelbruks AB, 1979 ännu kvar, ca 1980 s/s Guldsmedshytte AB, 19?? s/s Kvarnsvedens pappersbruk, 19?? s/s Dynäs AB, 1976 skrot hos Bollsta Skrotaffär AB (AB Berg & Hus), Stridbeck & Lund, 19?? s/s Konsteruds Torvströfabrik, 1976 Karbo Torvströfabrik Högs Tegel AB, 1971 AB Helsingborgs Ångtegelbruk, 1973 privatperson, 1978 OBJ 11 AB Försökstegelbruket Svedala, 19?? Firma Basco, Oderljunga, 1977 H/Köpingemyr, 1986 H/Stockaryd H.Möller, Wilhelmshaven, Tyskland, 1977 H/Stockaryd /c / Norge, 1950 Nitro Nobel AB, Gyttorp 8, 19?? Industribanemuseum Blixterboda 17 Norge, 1950 Nitro Nobel AB, Gyttorp 9, 1971 OBJ 14 Ulrich Völz-Janis Priedits

11 SmB 2/ 92 Sida 11 Torvbaneresa i påsktid Här kommer en rapport från en resa som far och son Eronn gjorde under påsken Det är således drygt ett år gamla uppgifter, men om man ser till att vissa platser inte har beskrivits sedan 70-talet, kan man ändå anse att de är aktuella. stallarholmen 10H20 Sundby Tegelbruks AB. Bruket var under rivning och alla torklador var till största delen borta. I den kvarvarande delen av bruket stod två 600-tippvagnar, den ena fortfarande lastad med lera. Rester av torkladornas 500- system låg bland bråten (åtskilliga hjulpar mm ), samt en del räls från 600-banan till lertaget (riven efter 1967) låg bakom bruket. HUMMELTORP Hummeltorps Torvströfabrik. I drift. Torven transporteras in till fabriken med dumpers efter att ha grävts upp med skopa i flera meter djupa gravar. Inga rester finns kvar av den forna 600-banan. Inte heller av det hembyggda loket som avställdes ca Fabriksområdet är fullständigt sönderkört av de tunga maskinerna. De utbrutna delarna av mossen har fyllts igen med fyllnadsmassor. HUMMELTORP Grödinge Torvfabrik. Nedlagd men kvarliggande fabrik endast ca200 m från föregående. Den fd 600-banan ligger staplad i en hög och under fabriksgolvet står en väl bevarad torvvagn av trä. Lok har aldrig funnits. TRANBERGA 8F12 Nedlagd torvfabrik med bränntorvlada, den senare hyser numera ett antal hästar och står i en hage varvid rampen är bortplockad. Från fabriken med ramp utgick förr en ca 1,5 km lång bana till en mosse. Av denna återstår nu endast ca 50m, resten verkade ha rivits för inte så länge sedan. Motordressinen har gått till IBMF, men vart har loket tagit vägen? Endast en torvvagn finns kvar. OMBERG BE27 I drift med mosstraktorer. Här verkar allt järnvägsmateriel vara borta. STORA ALERYD 7E1 Tranås Torvförädling. Nedlagd men kvarliggande fabrik och ca 1 km 600-bana. Den fd fabrikören var på platsen, och låste med glädje upp lokstallet så att vi kunde fotografera det hembyggda loket från 50-talet. Endast en torvvagn finns, plus en tralla. SUND 7E5 Fabrik i plåt med km-lång 600-bana i gott skick ut på mossen. En anställd anlände plötsligt och kunde då starta upp Vg-loket. Tyvärr fanns det inte tid till en utfärd på banan. Bakom fabriken hittade vi hjul med kuggkransar som måste ha suttit på ett tidigare lok. För övrigt finns tre torvvagnar och tre underreden i drift. HULU 7E6 Nedlagd men kvarliggande fabrik, dock i dåligt skick. 600-banan revs 1980 och övertogs tillsammans med det kvarvarande loket av Raggs Torvprodukter, stolpen. Vid besök där kunde inte Hulu-loket återfinnas. SJÖTORP 6E30 Smålands Torv HB. Fabriken var borta sedan länge och 600-banan var under rivning av EsseTorv. Deras lok stod nu på mossen och väntade på en kommande sommar. Strömsfors-loket som köpts av EsseTorv var borta och på den forna linjen ut till mossen stod en sönderrostad cykeldressin av hembyggd modell.

12 Sida 12 SrnB 2/92 BOTTNARYD 7D1 Fabriken är i drift med mosstraktorer. Banan är helt riven och staplad lite här och var. Bakom en bod stod det orangemålade LT-loket i gott skick, direkt på marken. Inga vagnar sågs, förutom ett tippvagnsunderrede i ett dike. RYTTAREN 7D19 Torvfabriken är i drift med intransport på 600-bana. Mossen där man nu bryter torven ligger ca 4 km bort, till vilken banan löper genom skog och över ängsmarker. Linjerna till de övriga, utbrutna mossarna är rivna. Kvarvarande spårlängd är nu ca 6,5 km av urspr. 10,5 km. Tre lok finns: driftsloket med sin orginella bensin-elektriska kraftöverföring, ett gult lok med hytt samt ett SMV-lok, de två sistnämda avställda under tak. En motordressin finns också, med vilken vi fick en åktur ut till mossen. BAREMOSSÖ 7D22 Larssons Torvförädling HB. I drift. 600-banan används sporadiskt numera och motorloket är avställt direkt på marken utan skydd för väder och vind. Man ämnar dock att ha det kvar ifall banan åter sätts i drift. Man kör mämligen med traktor på Baremosse vid torr väderlek och på den arrenderade Karbornasse med Jarnväg när det är blött. Några torvvagnar kopplas efter traktorn och så kör man huvudlinjen in till fabriken. i kanten av Baremosse. KARBO 7D7 Fabrik i drift. De långa ursprungliga 600-linjerna är rivna, medan den nyare linjen används. Diemaloket, som står under vagnsskjulets tak när det. inte används, startades av en anställd. En tur på cykeldressin hannvi också med. HORN 8D77 Nedlagt tegelbruk sedan Under tak står SME-loket och rostar och nedanför. rampen in i bruket står två tippvagnar. Den delvis kvarliggande 600-banan är o troligt övervuxen. GÄRDESBODA 9D11 Nedlagd och utplånad torvfabrik. Den km-långa 500-banan ligger kvar, helt övervuxen och i dåligt skick. Loket låg i ett dike med hjulen brevid, alldeles rostigt. Några träunderreden fanns kvar som vrak samt en järntralla i gott skick. BARREBACKEN 9E16 Hults Torvströfabrik. I drift. All torv intransporteras på 600mm järnväg vilken var under utbyggnad. Inga spår omflyttas utan man anlägger hela tiden nya. Räls har man fått från Ryttaren. Banan trafikeras av ett vagnlok byggt på ramen till det skrotade AD-loket. När vi anlände pågick inkörning av torv varvid loket drog en vagn. Personalen var mycket vänlig och vi fick åka med ut på mossen. Hytten till det fd AD-loket var degraderad till torrdass. BJÖRKERUDSMOSSEN, VÄSTRA Nedlagd liten fabrik nära Konsterud, Värmland. Inga rester av 600-banan, endast en torvvagn inne i fabriken vars ramp var demonterad. BJÖRKERUDSMOSSEN, ÖSTRA Nedlagd liten fabrik 250 m öster om föregående. Ca 1 km 600-bana kvarligger, starkt övervuxen av ljung. Två dåliga torvvagnar samt två underreden återstod. ' KONSTERUD Nedlagd och riven torvfabrik med endast 100m 600-bana kvar plus en torvvagn. SNÖBERGSMOSSEN Torvfabrik i drift, belägen mellan Nara och Karlskoga. 500-bana med lok i drift. Trähytten var borttagen och Bergmotorn ersatt av en Honda ed. Erik Eronn