WFJ - Den sista biten Östgötasmalspår

Transkript

1 HISTORIK WFJ - Den sista biten Östgötasmalspår Wadstena-Fogelsta jernväg (WFJ) öppnades för trafik i oktober WFJ var en av de två första smalspåriga järnvägarna i Östergötland. Den 9.6 km långa banan bekostades av Vadstena stad och kom till för att Vadstena skulle få en förbindelse med den normalspåriga och privatägda Hallsberg-Motala-Mjölby-Jernväg (HMMJ), vilken hade invigts knappt år ett år innan, den 15/ HMMJ förband västra och östra stambanorna. Pålsboda-Finspångs jernväg (PFJ) öppnades bara en månad före WFJ och sista delen revs upp så sent som Endast WFJ finns kvar idag. Vadstena gamla station före år 1888 (Vadstena slott i bakgrunden). Vadstena Järnväg, Historik sid

2 Karta från 1886 över Vadstena med järnvägen tillkom linjen Vadstena-Ödeshög och båda järnvägarna slogs samman till det nybildade bolaget Fogelsta-Vadstena-Ödeshög Jernväg (FVÖJ). I samband med detta flyttades stationen i Vadstena till sin nuvarande plats och ett nytt stationshus byggdes. Stationshuset och området i övrigt har sedan dess stått i stort sett oförändrat fram till våra dagar. Vadstena Järnväg, Historik sid

3 Fogelsta station, c:a 1897, som tyvärr revs Elektrifiering 1919 införlivades FVÖJ med Mellersta Östergötlands Järnvägar (MÖJ). MÖJ hade byggt upp ett smalspårsnät som sträckte sig ända från Fågelsta och Motala i väster via Linköping till Ringstorp i öster. Därifrån fanns anslutning till andra smalspårsbanor i Östergötland, Småland och Närke. MÖJ var pionjär på eldriftens område och startade elektrifieringen I och med införlivningen av FVÖJ så elektrifierades även sträckan Fogelsta-Vadstena. Det första elektriska tåget mellan Linköping och Vadstena gick på julafton Vadstena Järnväg, Historik sid

4 »Ankan«från 1907 på MÖJ.»Ankan«togs ur reguljär drift 1946 och finns bevarad på järnvägsmuseet i Valla, Linköping. Efter flera ekonomiska kriser under mellankrigstiden upplevde MÖJ sin storhetstid under andra världskriget. Tack vare eldriften kunde tågen rulla utan inskränkning under ransoneringstiden. Eltåg Vadstena station 1955( foto Rudolf Carlsson). Vadstena Järnväg, Historik sid

5 MÖJ beställde två elektriska rälsbussar från Hilding Carlsson, vilka var byggda på en trästomme. Leverans skedde Hilding Carlsson elektrisk rälsbuss. Östergötland hade en gång ett stort nät av smalspåriga järnvägar med 3 svenska fot (891 mm) spårvidd. Banorna hängde ihop från Ödeshög via Vadstena till Linköping och vidare till Norrköping. Man kunde komma ända upp till Örebro eller ut till Arkösund och Valdemarsvik. Söderut kunde man via Åtvidaberg komma till Västervik och vidare mot Växjö. Orter som Motala, Borensberg och Skänninge hade också förbindelse med smalspåret! Östergötlands smalspår kan ses iv SVTs Öppet Arkiv ( Vadstena Järnväg, Historik sid

6 Förstatligande Första juli 1950 förstatligades MÖJ. Vägtrafiken expanderade vid denna tid snabbt och statsmakterna och SJ saknade i stort sett intresse för att satsa på en modernisering och utveckling av smalspårsbanorna. Istället avvecklades eldriften 1956 och dieselfordon sattes in. SJ behöll ångloket S2p 3037 för diverse uppgifter. Gammalt och nytt möts, eldrift (Ankan) byts mot diesel (Yp) (handkolorerat foto från 1950-talet). Vadstena Järnväg, Historik sid

7 SJ S2p 3037 plogar snö vid Vadstena station c:a Både plog och lok finns kvar i Vadstena, renoverade av museiföreningen. Avveckling Banan hade passagerartrafik till 1963 när sista tåget lämnade Linköping för att senare komma tillbaka från Vadstena. Sista tåget drogs av ångloket S2p 3037 och det loket är tillbaka som dragkraft i museiföreningen sedan Vadstena Järnväg, Historik sid

8 Sista persontågen i Vadstena, 29 september 1963 ( foto Corren). Godstrafiken som mest bestod av spannmål, fortsatte fram till den 1 juni Under slutet av 1970-talet fick banan förfalla och det vackra stationshuset i Fogelsta revs av SJ så sent som på Vadstena Järnväg, Historik sid

9 Vadstena bangård 1979, innan museiföreningen kommer in och räddar kulturarvet. Som synes är området övergivet och helt igenväxt. Museiföreningen Wadstena-Fogelsta Järnväg WFJ 1974 Museiföreningen WJF grundandes 1974 för att bevara det lilla som är kvar av Östergötlands smalspårsnät. Idag finns av allt detta bara den knappt en mil långa sträckan Vadstena-Fågelsta kvar. Banan ägs av Vadstena kommun och Museiföreningen Wadstena-Fogelsta Järnväg arrenderar den. Föreningen förfogar över 2 ånglok, en rälsbuss, flera diesellok och ett betydande antal person- och godsvagnar av olika representativa typer. Föreningen är också väl utrustad med maskiner för underhåll av bana och fordon. Vadstena Järnväg, Historik sid

10 SJ S2p utanför Vadstena år Första veterantåget rullade 1984 och hela vägen till Fågelsta Underhållet på banan hade varit eftersatt och 1998 välte en vagn på stationsområdet. Under bedrevs verksamheten som ett»levande museum«på bangårdsområdet. Banan återöppnas nu etappvis med sikte på återupptagen trafik ända till Fågelsta i framtiden. Stationsområdet i Vadstena representerar ett betydande kulturhistoriskt värde. Det unika lokstallet med tillhörande vändskiva är byggt i kalksten från Borghamn. De äldsta delarna tillkom i samband med järnvägens byggande Bangården har till stora delar behållit sin utformning från 1888, förutom elektrifieringen 1921, vars stolpar fortfarande står kvar, dock utan ledningar. Vadstena Järnväg, Historik sid 10

11 Storugns 3 och SJ S2p möts på Vadstena station Veterandagen 31/ Området är upprustat sedan förfallet på slutet av sjuttiotalet. Vadstena Järnväg, Historik sid 11 Renovering Förutom upprustning av banan renoverar föreningen också vagnparken och övrig utrustning. Museiföreningen har bland annat renoverat följande materiel: - Ångloket SJ S2p från 1919 totalrenoverades mellan åren 1984 och Dessförinnan hade det stått uppställt utomhus i en park i Kalmar. - Ångloket Storungs 3 renoverades Vagn med snöplog renoverades år MÖJ»Amerikavagn«och en cafévagn har renoverats. Föreningen skulle behöva ha tillgång till en vagnshall för banmateriel. Utrustning WJF förfogar över modern utrustning till ett värde av många hundra tusen kr för att bedriva reparation och underhåll. Bland annat finns en toppmodern sliperbytare.

12 Sliperbytare SBB Banan hade ursprungligen ett mittpunktsavstånd mellan slipers på 2.5 svenska fot (74 cm) vilket ger med bangård och stickspår c:a slipers på den 9.6 km långa banan. Vid användandet av sliperbytaren byts c:a 50 sliprar per dag. Med en livslängd på drygt 30 år för en sliper, krävs alltså bara 10 arbetsdagar/år för att kontinuerligt underhålla hela banan. Detta är alltså inte alls en oöverstiglig arbetsinsats för en museiförening. Tyvärr måste mycket göras omgående på grund av tidigare bristande underhåll. I dagsläget koncentrerar föreningen sig på att byta sliprar till Huvudstad/Ladugård 206, vilket innebär att en sträcka på ytterliggare 1700 m. Föreningen räknar med att 1800 sliprar behöver bytas, och då finns det en bansträcka på 3 km med hållplatser i båda ändar. Mått Metersystemet infördes 1878, fyra år efter WFJs öppnande. Dessförinnan användes måttsystemet från 1665 års förordning»placat om mått och vigt«, baserat på Rydaholmsalnen. En aln var cirka m. 1 fot ( m) = ½ aln = 12 verktum. I den anglosaxiska världen var en fot m, och därför är en 3 fots spårvidd 914 mm där. Spårvidden 891 mm användes således bara i Sverige. En svensk mil var då för övrigt 3600 stänger = 6000 famnar = alnar m. Vadstena Järnväg, Historik sid 12

13 Ska WFJ raderas ut för all framtid? 2008 Stationsområdet och banan i övrigt är välbevarade och i stort sett oförändrade sedan Rullande materiel från banan, såsom ånglok, ellok, rälsbuss och vagnar från 1907 och framåt finns renoverade. Det är bland annat dessa fordon som visas på bilderna ovan. Det finns en museiförening som vill och kan driva verksamheten. Föreningen får inte en krona i bidrag av kommunen, utan föreningen betalar istället kommunen kr per år för lokaler. Vadstena kommun har sagt upp WFJ till 31/ Veterantåg i Vadstena Under 14 säsonger har det rullat veterantåg dragna av diesel eller ånglok på WFJ. Under några år har det emellertid inte rullat några tåg alls. I december 2006 återöppnades den första etappen, Vadstena station - Katarinaskolan. Från den 10 juni 2007 har WFJ åter trafik igång. Mer information se Kontakta gärna någon av följande personer: Christer Brimalm, tel (bost.), , Ole Svensson, tel (bost.) Herman Donnér (Vadstena Järnvägs Vänner). Bilder från sommarens dressinåkning på banan. Foto Anders Hultman Vadstena Järnväg, Historik sid 13

14 WADSTENA FOGELSTA JÄRNVÄG FÖRTECKNING ÖVER RULLANDE MATERIEL Gällande fr.o.m. den 12 september 2006 W.F.J. Förklaringar. I denna föreskrift är fordonen uppdelade i tågfordon eller småfordon. Tågfordon är fordon som är avsedda att gå i tåg eller vut. Småfordon är övriga fordon till exempel dressiner och trallor. Alla småfordon är klassade som arbetsredskap. Detta innebär att de ej får kopplas till tåg eller vut och sth är max 20 km/h. Vadstena Järnväg, Historik sid 14 Godkända fordon. Vid besiktning har fordonen som finns i tabellen nedan blivit godkända för att användas i trafik. Endast dessa fordon får användas för trafik. Fordon godkända för trafik Fordonstyp Littera, nr Axel-följd Tillv.år Tillverkare Anm. Ånglok SJ S2p C KVAB Ånglok STORUGNS 3 B 1930 O&K Lokomotor SJ Z4p 259 B 1951 KVAB Rälsbuss SJ YBo5p 808 1AA HC Uthyrd till AGJ Personvagn SJ Bop Bautzen Fd SRJ Co 81 Personvagn SJ Bop ASEA Fd SRJ Co 86 Godsvagn SJ Op Cristian O KVAB = Kalmar Verkstads AB O & K = Orenstein & Koppel HC = Hilding Carlssons mekaniska verkstad Cristian O = Cristian Olsson i Falkenberg Avställda fordon. Fordon utan godkänd besikting är avställda och får ej användas i trafik. Enstaka transporter av avställda fordon får ske efter godkännande av cma, som även utfärdar bestämmelser för transporten. Transport med avställt fordon skall ske som vut och resande får ej under några förhållanden medfölja vut.

15 FORDONSFÖRTECKNING. Samtliga tågfordon Dragfordon Fordonstyp Littera, nr Axel-följd Tillv.år Tillverkare Anm. Ånglok SJ S2p C KVAB Ånglok STORUGNS 3 B 1930 O&K Lokomotor SJ Z4p 258 B 1950 KVAB Lokomotor SJ Z4p 259 B 1951 KVAB KVAB = Kalmar Verkstads AB O & K = Orenstein & Koppel Motorvagnar Fordonstyp Littera, nr Axel-följd Tillv.år Tillverkare Anm. Motorvagn MÖJ X Endast vagnskorg Rälsbuss SJ YBo5p 808 1AA HC Uthyrd till AGJ Släpvagn MHJ CX MHJ verkst Endast vagnskorg HC = Hilding Carlssons mekaniska verkstad MHJ verkst = Mjölby Hästholmen Järnvägs verkstad Person-, post- och resgodsvagnar. Vagntyp Littera, nr Antal axlar Tillv.år Tillverkare Anm. Person FWÖJ B Ljungrens Endast underrede -,,- MÖJ BCo VABIS Uthyrd -,,- SJ Bop Södertälje Fd SRJ Co 67 -,,- SJ Bop Bautzen Fd SRJ Co 77 -,,- SJ Bop Bautzen Fd SRJ Co 81 -,,- SJ Bop ASEA Fd SRJ Co 86 -,,- FWÖJ C Ljungrens Endast underrede -,,- FWÖJ C Ljungrens Endast vagnskorg Pers./resg. MÖJ CF Hessleholm Fd SJ CFp 442 Resgods NKlJ F Arlöv Konduktörskupé Ljungrens = Ljungrens Verkstads AB VABIS = Vagnfabriken i Södertälje Södertälje = Södertälje Vagnfabrik Hessleholm = Hesseholms Mekaniska Verkstad Vadstena Järnväg, Historik sid 15

16 Vadstena Järnväg, Historik sid 16 Godsvagnar. Vagntyp Littera, nr Antal axlar Tillv.år Tillverkare Anm Finka MÖJ Gh ASJL Fd SJ Gshp ,,- NKlJ Gm WM -,,- NKlJ Gm WM -,,- NKlJ Gm KVAB -,,- NKlJ Gm KVAB -,,- NKlJ Gr SB Fd SB G 7 Öppen ÖJ I KVAB Fd SJ Isp ,,- NÖJ I NAV -,,- NKlJ M KVAB -,,- NKlJ M KVAB -,,- FWÖJ NN ASJL Fd NNsp ,,- MÖJ NN ASJL Fd NNsp ,,- NKlJ Op Cristian O -,,- NKlJ Op Cristian O -,,- SJ Op Cristian O -,,- SJ Op Cristian O -,,- SJ Op Cristian O -,,- NKlJ P Munkfors -,,- NKlJ P Munkfors -,,- NKlJ P Munkfors -,,- NKlJ P Munkfors Tankvagn NKlJ Q Görlitz Överf.vagn SJ Q37p Cristian O Överföringsvagn -,,- SJ Q37p Cristian O Överföringsvagn -,,- SJ Q37p Cristian O Överföringsvagn Tjänstevagn SJ tjv KMV Vingplog -,,- SJ SJBN Spårrensare deponerad på ASJL = AB Svenska Järnvägsverkstäderna i Linköping Banmuseet i Ängelholm WM = Wagn & Maskinfabriken i Falun SB = Skyllbergs bruk Cristian O = Cristian Olsson i Falkenberg Munkfors = Munkfors Bruk Småfordon Motordrivna fordon Fordonstyp Littera, nr Axel-följd Tillv.år Tillverkare Anm. Industrlok Cloetta 2 B 1947 Sala -,,-»Hulken«B 1957 Schoema Motordressin NKlJ bm2 1A 1935 Berg -,,- MDR Berg Spårvidd 1067mm -,,- MDR Spårvidd 1435mm Motortralla»Blixten«(CTV Motala) Slipersbytare SBB Sala = Sala Maskinfabrik Sv. Elektrobil = Svenska Elekrobil AB Övriga fordon 1941 Sv. Elektrobil Dessutom finns det en Stoppmaskin, några stora trallor från Boxholm och några små trallor samt en hävstångsdressin och flera cykeldressiner. 16

17 Vadstena Järnväg, Historik sid 17