Hälsingborg efter Dagen H så kunde det blivit

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Hälsingborg efter Dagen H så kunde det blivit"

Frida Berglund
för 5 år sedan
Visningar:

Hälsingborg efter Dagen H så kunde det blivit Av Claes-Göran Waborg Hälsingborg före Dagen H Jag växte upp i Sundets Pärla på 1950-talet.

Jag bodde bara några kvarter från vagnhallen, som passerades på väg till skolan. Inte konstigt att jag tidigt blev intresserad av spårvagnar.

Samma sommar flyttade jag med mina föräldrar till Göteborg, som höll på att bli landets spårvägshuvudstad.

1 Hälsingborg efter Dagen H så kunde det blivit Av Claes-Göran Waborg Hälsingborg före Dagen H Jag växte upp i Sundets Pärla på 1950-talet. Sveriges största städer var då i storleksordning Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping och Hälsingborg (ja, det stavades så fram till 1970), alla med spårväg. Jag bodde bara några kvarter från vagnhallen, som passerades på väg till skolan. Inte konstigt att jag tidigt blev intresserad av spårvagnar. När jag blev äldre fick jag åka spårvagn till Gossläroverket uppe vid Bergaliden, ofta en direkt extravagn. Våren 1959 lades en utredning fram om att eventuellt lägga ner spårvägen Samma sommar flyttade jag med mina föräldrar till Göteborg, som höll på att bli landets spårvägshuvudstad. Inför införandet av högertrafik 1967 diskuterades vad som skulle hända med spårvägarna i landet. Göteborg hade redan beslutat satsa på fortsatt spårväg medan Stockholm satsade på tunnelbana och att därför lägga ned hela sitt innerstadsnät fram till Dagen H. Man ångrar nog än idag att man inte behöll i alla fall linje 4, som gick i en ring runt stan. Malmö behöll bara sin linje till Limhamn och fick därmed ett litet system som lades ner bara 6 år senare. Norrköping och Hälsingborg hade liknande förutsättningar och hade också skaffat likadana nya spårvagnar runt 1950, 25 resp 15 st. Norrköping hade dessutom köpt ytterligare 12 nya vagnar 1959 medan Helsingborg fortfarande hade 12 äldre vagnar i drift och dessutom några släpvagnar för sommartrafiken till Råå. Norrköping valde att fortsätta spårvägstrafik och fick via den s k Högertrafikkommissionen både 25 nya motorvagnar (M67) och medel att bygga om de 12 nyaste vagnarna till högertrafik. I Hälsingborg bestämdes det dock 1964 att lägga ner all spårvägstrafik och i stället köpa 27 nya bussar. Det verkar som om de styrande i staden var glada åt att staten hjälpte till med nedläggningskostnaderna. Några förslag till utbyggnad av systemet på den tiden har jag aldrig sett. Det var bilismens tidevarv Överst: Linje 5 i Stattena, delvis avkortad strax innan Dagen H Mitten: Förberedelser i vagnhallen innan avskedsturen Nederst: Vagn 11 rullar ut med musikkår ombord 18 Ringlinien 3/17

Lördagen 2 september 1967 besökte jag min gamla barndomsstad och beskådade nedläggningen av spårvägen.

Sent på eftermiddagen rullade den gamla öppna museivagnen nr 11 ut från vagnhallen för en avskedstur, typiskt nog i regnväder.

Flera av de gamla vagnarna finns faktiskt bevarade på Svenska Spårvägssällskapets anläggning i Malmköping i Sörmland.

2 Lördagen 2 september 1967 besökte jag min gamla barndomsstad och beskådade nedläggningen av spårvägen. Alla vagnar som kunde rulla var i trafik och mycket folk åkte hela dagen. Sent på eftermiddagen rullade den gamla öppna museivagnen nr 11 ut från vagnhallen för en avskedstur, typiskt nog i regnväder. Det var ingen rolig dag! När klockan närmade sig kl 20 på kvällen gick den allra sista vagnen, en mustang med släp, från Tågaborg. Flera av de gamla vagnarna finns faktiskt bevarade på Svenska Spårvägssällskapets anläggning i Malmköping i Sörmland. Nästan alla vagntyperna går faktiskt fortfarande att se i drift där, t o m det gamla godstågsloket, prydligt renoverat och nymålat. Vagn 11 i sitt nya hem i Malmköping, juli 2017 Vagnarna och 39 i tjänst i Malmköping Loket nr 2 efter fin renovering i Malmköping Ringlinien 3/17 19

Förslag till spårväg i Hälsingborg fr o m Dagen H 3/9 1967 Jag har genom åren undrat varför bara Norrköping men inte också Hälsingborg valde att behålla sin spårväg.

3 Förslag till spårväg i Hälsingborg fr o m Dagen H 3/ Jag har genom åren undrat varför bara Norrköping men inte också Hälsingborg valde att behålla sin spårväg. I Norrköping fortsatte man köra spårvagn i högertrafik och lyckades tack vare framsynt ledning senare t o m utvidga sitt system och skaffa ytterligare vagnar. För några år sedan började jag göra egna förslag på vad som kunde gjorts i Hälsingborg. Tänk om jag varit äldre när frågan diskuterades i början av 1960-talet Vid nedläggningen 2/ fanns 3 linjer i trafik på ett nät, som till största delen hade dubbelspår, förutom de sista sträckorna vid Lussebäcken och Tågaborg. Vid Stattena hade linje 5 avkortats några 100-tal meter inför trafikomläggningen. Vagnhallen vid Triangeln var ganska modern. Linjen mot Råå gick söder om vagnhallen genom glest bebyggda kvarter i Industrigatan nära kusten och användes delvis också för godstrafik i Spårvägens regi till det s k Kopparverket. Efter Dagen H ersattes spårvägens spår i Industrigatans norra del av nya godsspår längre västerut för den fortsatta godstrafiken. Tänk om i stället för nedläggning följande hade hänt fram till Dagen H: Inköp av nya vagnar lika Norrköping M67, 15 st Enkel anpassning till högertrafik av 5 st D-vagnar (1921) samt E-vagnarna (1928) Ny dubbelspårig sträcka från Miatorp i Planteringsvägen till Högasten och vidare i Rååvägen, sedan till höger i Kielergatan ut mot Kustgatan vid Råå vallar och till befintlig bana mot Råå. Ingen trafik tillsammans med godståg utan genom tätbebyggda kvarter lite längre in från kusten. Ny dubbelspårig sträcka rakt fram i Hälsovägen till Stattena med ny slinga Norrbro Detta skulle gett följande förändringar fr o m 3/9 1967: Linje 1 Norrbro Högasten Råå, nya vagnar Linje 5 Stattena St Jörgens Plats, anpassade D-vagnar men oförändrad sträckning Nedläggning av de delvis enkelspåriga sträckorna Miatorp Lussebäcken och Pålsjögatan Tågaborg samt godsspåret närmast söder om Triangeln och sträckan Kopparverket Råå vallar Därefter kunde följande gjorts: Ny slinga Fredriksdal strax innan och öster om Stattena (nära Idrottens Hus mm) och återinförande av sista delen av gamla linje 5 som koppling mellan linjedelarna Ny sträcka St Jörgens Plats Drottninggatan ny slinga Halalid ( Strandvägen ) och samtidigt ändrat linjenummer till linje 2 Enkel ombyggnad av 10 st F-vagnar (byggda 1949) till högertrafik för trafik ytterligare ca 10 år för trafik på linje 2 och därmed skrotning av D- och E-vagnarna Spår på Södergatsviadukten (ersättning för plankorsning med järnvägen) Utbyggnad från Norrbro mot Drottninghög och Dalhem Inköp av ytterligare nya vagnar för förlängningen av linje 1 Detta skulle ge trafik därefter: Linje 1 Dalhem Råå Linje 2 Fredriksdal Strandvägen (låter vackert!) Men så blev det alltså inte Kartan ovan: Artikelförfattarens förslag till nytt linjenät Layout: Jan Andreasson 20 Ringlinien 3/17

4 Här vid Miatorp skulle linjen svänga höger bakom vagnen ut i Planteringsvägen. Vykort Nya M67-vagnar från Norrköping på provtur strax före Dagen H Foto: Claes Olofson Järnvägsövergången 1967 med Södergatsviadukten i bakgrunden Ringlinien 3/17 21

Karta ovan: Sverigeförhandlingens förslag 2016. Nedan: Fotomontage från utredningen 2013 med spårväg vid Bergaliden. Byggnaden till vänster är gamla Gossläroverket.

För hela 20 år sedan kunde man i Ringlinien 2/97 läsa om en möjlig snabbspårväg mellan Höganäs och Helsingborg.

5 Karta ovan: Sverigeförhandlingens förslag Nedan: Fotomontage från utredningen 2013 med spårväg vid Bergaliden. Byggnaden till vänster är gamla Gossläroverket. Förslag på ny spårväg i Helsingborg, SWECO 2013 Ny spårväg i Helsingborg senaste planerna Vad finns det då för officiella planer på att det åter kan bli spårvägstrafik i Helsingborg? För hela 20 år sedan kunde man i Ringlinien 2/97 läsa om en möjlig snabbspårväg mellan Höganäs och Helsingborg. Möjligen ledde det till att man skapade vissa reservat i den översiktsplan som då togs fram, tanken har i alla fall överlevt. Ett drygt decennium senare har man i alla fall i Skåne fört fram seriösa planer på ny spårväg både i Lund, Malmö och Helsingborg. Lund har kommit längst, vilket vi läste vi om i Ringlinien 4/16. I Malmö har man för några år sedan byggt om sträckningen för en tung busslinje till s k Bus Rapid Transit (BRT) och skaffat nya dubbelledade bussar, med tanke att senare kunna konvertera till spårväg. Även ett par ytterligare linjer kan bli aktuella. Se Ringlinien 3/14. I Helsingborg lades det 2013 fram en ny omfattande förstudie Spårvägstrafik Helsingborg Höganäs, där det också fanns förslag på linjer söderut till Ramlösa och Ättekulla. Förstudien identifierade fem etapper för utbyggnad av ett spårvägsnät i Helsingborg och till Höganäs. En första etapp från Väla/Dalhem till Helsingborg C via Lasarettet skulle ersätta en del av de idag hårdast belastade busslinjerna. Etapp 2 mellan Höganäs och Stattena skulle följas av etapp 3 mellan Stattena och Helsingborg C via Hälsovägen och Drottninggatan, etapp 4 Helsingborg C Ramlösa station och etapp 5 Ramlösa station Ättekulla via Råå. Hela systemet bedömdes i rapporten kunna byggas ut inom en period på 15 till 20 år. I början på den s k Sverigeförhandlingen 2016 fanns det med förslag på en första linje från centrala Helsingborg till Väla. I februari i år meddelas det dock: I Helsingborg medfinansierar staten genom Sverigeförhandlingen 176,5 miljoner kronor till två BRT-linjer som på sikt kan utvecklas till spårväg. Ombyggnad av hållplatser i centrum har nyligen påbörjats och sommaren 2019 skall HelsingborgExpressen börja rulla på stadens största stadsbusslinje, linje 1 från Dalhem till Råå. Det blir alltså ingen ny spårväg än på ett tag Källmaterial: I fäders spår, Ulf Rigstam 1993 Förstudie för spårvägstrafik Helsingborg Höganäs, SWECO Öresundståg/Skånetrafiken, Trevlig resa nr 5/2017 Foton (där annat ej anges): Claes-Göran Waborg 22 Ringlinien 3/17

Relevanta dokument

Projekt Norrköpings Resecentrum PM 2015-10-21. Utkast till Framtida stomlinjenät för spårvagn och BRT-buss

Projekt Norrköpings Resecentrum PM 2015-10-21 Utkast till Framtida stomlinjenät för spårvagn och BRT-buss Tänk tunnelbana kör spårvagn Möjliga framtida stomlinjer i Norrköping Smedby Befintlig spårväg