Enligt beslut på avdelningens årsmöte 1983 publiceras här SJK Småbaneavdelnings bokslut för Vinst- och förlusträkning (tkr) ----

Transkript

1 Jill(i'J() Klubbmästare : Ulf Fjeld, Lilla vägen 48, Alvesta Kassör: Bo Gyllenberg, G.Huddingev tr.ö.g., Älvsjö Redaktör: Jan Ericson, Köpenhamnsgatan 22 Il, Spånga Postgiro : Medlemsavgift : 25 kr i är Kalkepoken i Säter beskrevs i SmB l/82 : 9. Som en god, om än något senkommen, illustration till artikeln visar vi nu ovanstående foto ur Åke Jannessons samling! Bilden föreställer elloket med tippvagnssätt under lastning vid krossverket år Bo Gyllenberg

2 Sida 2 SmB 2/84 Enligt beslut på avdelningens årsmöte 1983 publiceras här SJK Småbaneavdelnings bokslut för Vinst- och förlusträkning (tkr) ---- Intäkter Medlemsavgifter Räntor Resor Försäljning övrigt Balansräkning (tkr) Ii!laå.!:!.g!r Postgiro Varulager Oiv. fordringar 2,9 0,6 1,5 11,0..h 1?,6 1?,8 2,0 ~ 20,1 Kostnader Medlemsblad Porto/frakter Emballage Övrigt Avsatt bokutgivning Årets överskott skulder ---- Förtidsbet. medl.avg. Momsskuld Avsatt bokutgivning Eget kajjital 2,4 2,4 o,? 0,3 9,2..b. 1?,6 1,3 1,6 12,0 ~ 20,1 Örby 1984-Öl-19 likt Gyllanberg (Reviderat av SJK revisorer ) - I Din hand håller Ou årets andra nummer av SmB, detta trots att hösten står för dörren. Hade det varit på den "gamla goda tiden" hade detta nummer varit det tredje, men som bekant är bidragsflödet allt för magert för att SmB skall kunna komma med samma periodicitet som förr. Tack vare rådigt insändande av artiklar precis efter detta nummers pressläggning har nu några medlemmar säkerställt åtminstone ett nummer till i år, men mer initiativ behövs! För kännedom kan vi också meddela att den fjärde boken i vår landsskapsserie just nu håller på att produceras. Den här gången har turen kommit till Västergötland, ett mycket småbanetätt område vars lokbestånd av Mats Frading sammanställts till ett väl genomarbetat manus. sättningen pågår som bäst, vilket gör att vi till årets Hjulmarknad hoppas kunna ha en helt färsk bok att erbjuda besökarna: En preliminär omfångsberäkning pekar mot ca 150 sidor, alltså nära tre gånger så mycket som någon av våra tidigare alster! Redaktör'n Från Valmat har avdelningen fått en inbjudan till pressvisning av ett nykonstruerat, 3-axligt diesellok i Gävle Närmare detaljer om evenemanget kommer enligt uppgift att tillställas Sm~ precis innan Deltagarantalet från SmB:s sida torde vara kraftigt begränsat, men är Ou intresserad och har möjlighet att dyka upp i Gävle denna tisdag, kan Ou kontakta Jan Ericson {tel ). Gissningsvis skeppas loket Kaskö-Gävle, vilket borde ge trevliga fotomöjligheter några dagar innan pressvisningen

3 SmB 2/84 Sida 3 Degerfors UHB Degerfors uppger att GIA 425/19?2 sålts. Är det någon som vet till vem? Olle Kalderen Aftonbladet l984-d5-d? anmälde TV 2- serien "Kamrater", i vilken ' i några avsnitt detta motorlok figurerade i grustagsscener. Har vi i avdelningen någon öststatskunnig medlem, som kan identifiera loket? (Leif Bergart)....,- ' Norrköpings Tidningar visade under rubriken "Den gamla bilden" ett foto från 1930-talet av ett arbetslag, som enligt insändaren föreställer antingen bygget av skidbacken i Borggård (Finspång) eller ett vägbygge i Finspångs-trakten. större delen av fotot upptas av ett 600 mm Austro-Daimler motorlok med tak på stolpar. I bakgrunden syns ett förråd med texten "Nya Asfalt AB Norrköping". (Björn Waldenström) Tidningen Byggindustrin 13/1984 har ett stort reportage om byggandet av Bolmentunneln med mycket uppgifter och färgbilder, både med och utan lok. (Bo Gyllenberg) Tågposten 5/1983 innehåller del l av en rikt illustrerad artikelserie om Höganäsbolagets industrispår och lok. Författare är Janis Priedits. I detta nummer presenteras anläggningarna i Axeltorp, Billesholm, Bjuv, Gunnarstorp och Hyllinge. (Bo Gyllenberg) Tågposten l/1984 presenterar fortsättningen på artikelserien om Höganäs-bolaget. I det här numret redogörs för banorna i Höganäs. (Bo Gyllenberg) Vi Smålänningar 82/Juni 1984 har en flera sidor lång artikel om Kälkestads Tegelbruk av Rut Hermansson. Några småbanor nämns inte i texten, men artikeln skildrar på ett trevligt sätt livet vid bruket, som var i drift till ca (Yngve Nilsson) ÖSJ-Bladet 1/1984 innehåller två artiklar av småbaneintresse. Ulf Fjeld påbörjar en serie om "Den svenska sockerindustrin och dess järnvägar". I detta nummer presenteras Arlövs Sockerbruk. Mats Freding skriver om ånglok tillhöriga AB Skånska Cementgjuteriet. (Bo Gyllenberg)

4 Bida 4 SmB 2/B4 J. (,) Mitt Klagshamn är titeln på ett häfte i A4-format, som under 1981 eller 1982 utgivits lokalt i just Klagshamn. Författaren heter Axel stern, och denne nedtecknar på 28 sidor minnen från sina?5 år i Klagshamn söder om Malmö. Vem, som stått för utgivningen, framgår ej; troligen är det dock författaren. Häftet torde endast kunna anskaffas lokalt i Klagshamn. Priset är 15:-. På sid 2-18 behandlas "Klagshamns Cement- och Kalkindustri" och på sid "Samhället Klagshamn". Man får en god bild av livet i dåvarande industrisamhället Klagshamn och ett flertal foton kompletterar texten. I flera fall är fotona hämtade från gamla vykort. Det finns motiv från såväl normal- som smalspårsj~rnväg och bilder från cementfabr~ken, kalkugnen, kalkbrottet och hamnen. Kort sagt, det är en skrift som passar-den industri- och småbaneintresserade. Problemet är bara att den torde vara något svår att anskaffa. Upplagan är okänd, men sannolikt liten. (Göran Lavesson) ;. ~ Nitroglycerin Aktiebolaget innehåller bl a nedan a~bildade karta över bolagets fabrik vid Vinterviken, Stockholm. Internbanenätet har markerats med tecknet (Rune Ljungströmmer) ' f? ~- --=-- ~ 1//NTC/i!I//J(CN Fig. 22. Plan över fabriken vid Vintervi!Cen, återuppbyggd Skala l: Tre nya bostadsområden i Nacka med fint läge nära stockhalm är namnet på en mycket påkostad, 28-sidig trycksak om områdena Västra Skogalund, Jarlaberg och Nacka Centrum. Utgivare är HSB Stockholm, och häftet får väl närmast ses som en introduktion/presentation till de områden i Nacka där 1.?50 - lägenheter skall byggas. Av småbaneintresse är ett kapitel med rubriken "Så började utvecklingen av det moderna Nacka på Si.ckla ö". Texten handlar bl a om J.V.Svenssons Motorfabrik och dess järnväg med lutande plan mellan brygga och fabrik och levande hästkrafter (ardennerhästarna Beda och Balder) på det övre planet. Ett fint foto på det lutande planet och tre trallor. (Bo Gyllenberg) 100 år i skogen heter en bok, som på sidan?l visar en vy över provisoriskt 600- spar i Misterhult (Leif Bergart) l '

5 SmB 2/84 Sida 5 -~-o ~){;.\N IJ;.\N()IlN;.\/NlJ Bås t ad En solig julidag företog undertec~nad en lit:n promenad vid Båstad station, tipsad av en annan 6mB-medlem att sparrester fran den nedlagda kalkbruksbanan kvarlåg vid vägen v ster om norra delen av SJ bangårdsområde. Plankorsningen med denna v g återfanns l tt. V gbel ggningen r h r smågatsten, och såv l r ls som stödräls ligger kvar just i sj lva v gbanan. Spårvidden uppm ttes till 750 mm. I nord nden av bangårdsområdet finns v ster om de normalspåriga huvud- och mötesspåren ett SJ-stickspår med kontaktledning, två v xlar och parallell- eller rundgångsspår. Mellan dessa och huvudspåren r ett tidigare tydligen spårbelagt område, nu med rik markv xtlighet. N rmast stickspåret och utmed detta ligger en kort lastplattform med stenkant och svagt sluttande uppfarter. Denna plattform kan ha varit smalspårsförsedd. I så fall kan smalspårstrafiken ha "spetsv3nt" norr om normalstickspårets stoppbock. Smalspårstrassen ned till samh llet och bruket syns tydligt i sluttningen. Nivåskillnaden mellan SJ-stationen och kalkbruket (numera plastindustri) r betydande. N stan hela linjestr ckningen har legat i stark lutning. Hur fick detta kalkbruk sitt råmaterial? Eftersom driften försiggick mellan 1907 och ca 1960 borde något spår av en eventuell brytning synas i terr ngen. Hamnen r emellertid inte så avl gsen. Hur forslades i så fall kalkstenen till bruket? Hjortöström Deh fina bruksmiljön ny byggnad håller på 19). Nils Wennström har under våren 1984 försvunnit sedan bruket rivits och en att uppföras på platsen (observation vid SJK-resa Yngve Nilsson Klavreström Spåren till fd Klafreströms Bruk var rivna vid besök på platsen Yngve Nilsson K llstorp Vid besök vid AB K llstorps Br nntorvfabrik, Svalöv, i april 1984 stod fortfarande det år 1941 tillverkade JB-loket (typ BL 773) kvar i det förfallna lokstallet, oanvänt sedan ca 20 år. Janis Prisdits Köpingemyr Modern fabrik i drift, gs av Hasselfors. Banan upp till Rågmyren r upprustad och anv nds. Endast två lok sågs vid fabriken: Diema 2555/1962 och Schöma 3406/ 1972 (vikt 3,5 ton, 40 hkr, utrustat med kommunikationsradio). Vid besök 1979 fanns några avst llda SMV-lok vid fabriken, men dessa kunde inte ses till (skrotade?). Torven transporteras in med hj lp av stora, fyraxliga boggivagnar tillverkade av Arby Svets&Smide i Perstorp. Snöslungan, ett fd BB-lok, sågs också vid fabriken. Allt observerat i april Janis Prisdits Lindfors Fintegelbruket, sedermera AB Lindfors Tegelbruk, befanns rivet vid SJK:s bes~k d r Även sijospåret till bruket var rivet. Yngve Nilsson V stra Torup Torvfabriken, bel gen strax intill stationen och fortfarande med normalspårig förbindelse, nedlades för flera år sedan, men fabrik och utlastningsramp fanns ännu i ap dl l9t34 kvar liksom några spårstumpar. Det SMV-lok, som drogs ut och fotograferades i samband med SmB:s besök , stc!!r fortfarande kvar i lokstallet. aanan ut till mossen verkade n stan helt riven. En gammal boggi av tr från de unifca torvvagnarna observerades också. Janis Prisdits L

6 Bida 6 SmB 2/B4 År 1927 anlade Mölnbacka Trysil AB en virkesupptagningsplats i Hinsnoret vid Runn, B km söder om Falun. Bakgrunden var att bolaget hade stora skogstillgångar i Särna och Idre. Virket flottades därifrån till Torsångs skilje, varifrån bogsering via Lillälven och Runn till Hinsnoret vidtog. Skälet till att just Hinsnoret valdes för denna verksamhet torde ha varit belägenheten vid Runn och BJ samt att andra möjliga platser vid denna järnväg - Ornäs och Domnarvet _ redan var tagna i anspråk för annan verksamhet. Virket togs upp ur sjön med hjälp av en stor kra~. Den ursprungliga kranen från 1927 hade ett fast torn ute i Au n n och det, andra ' var åkbart på en sektorformad räl om ca 175m längd (se boken "Vårt land" av Jalmar Furuskog,bild 223). Efter en svår olycka i oktober 1949 ändrades systemet så att landtornet bars upp av två rälssträngar. Före ombyggnaden kunde m 3 v~rke lagras, men med den nya kranen minskade den fria ytan så att endast m rymdes. Endast massaved hanterades, varvid sulfatveden (tall) gick till Deja och sulfiten (gran) förbehölls Forshaga. Under kriget, då cellulosaindustrins vedbehov var lågt, användes anläggningen i stället för uppsågning, torkning och utlastning av meterved, främst till stockhalms stads Kristidsnämnd. Torsångs skilje nedlades i början av 1950-talet och som kompensation för virket från Särna och Idre erbjöds Mölnbacka motsvarande volymer från stora Kopparbergs och Kopparfors skogar längs flottleden Amungen-Hosjö. De sista verksamhetsåren, dvs under slutet av 1950-talet, kom allt virke från denna flottled samt från Tunabygden, det senare dock delvis på bil. Spårsystemet utgick från en växel i spår 4 mittemot Hinsnorets stationshus, och dess längd uppgick till ca 250 m. Ett rundgångsspår om ca 150 m längd fanns också liksom två lokstall ("garage"), ett äldre sydligare och ett nyare nordligare. Efter det att utlastningen upphört användes spåren till uppställning av vagnar och i samband med.ett växlingsmissöde 1962 ramponerades det nyare garaget och revs därefter. Som dragkraft användes en liten lokomotor ("truck") utan hytt. Manöverplattformen var belägen ovanpå motorn, som var bensindriven. Buffertar saknades, men i stället fanns svängbara "buffertbalkar" mot vilka vagnarna skruvades fast. Eventuellt kan det röra sig om en Breuer-lokomotor. Efter det ovannämnda växlingsmissödet, varvid trucken blev något skadad, sändes den till Deja efter viss reparation vid SJ i Falun. Kranen med tillhörande utrustning, liksom bangård och kvarvarande garage, revs 1969/70, varefter bangården utnyttjades för en ny väg. Olle Sundström Några kompletterande _uppgifter till ovanstående artikel från statens Trafikkommissions arkiv: Loket var avställt under andra världskrigets första år, men togs åter i bruk under 1944 i samband med att BJ elektrifierades. Bränslet var då Motyl 25. Åtgången var ca 1,5 l per lastad vagn. I november 1944 meddelar bolaget till statens Trafikkommission att m 3 ved skall utlastas, vilket motsvarar ca 650 vagnar. Bo Gyllenberg