Karlshammar Mönsterås kommun, Fliseryds socken Byggår: 1917 och 1936
|
|
- Kristin Ström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Karlshammars kraftstation. Fr. v: kaplanhallen från 1935, francishallen från 1916 och maskinistbostaden. Karlshammar Mönsterås kommun, Fliseryds socken Byggår: 1917 och 1936 Emån Huvudfåran Historik Historiskt sammanhang: Industrielektrifiering. Privat verk. Mellan Fliseryd och Östersjön går Emån genom en glesbefolkad skogsbygd där ån kantas av flacka, översilade områden som använts för utmarksslåtter, men mer sällan odlats upp. På samma sträcka finns även några strömmar, vilka utnyttjats för olika typer av tidigindustriella anläggningar, men som under 1900-talet samlades i Emsfors papperbruks ägo. Karlshammarsfallet ligger mellan hemmanen Fågelsjö, på den södra sidan och Hälleforshult på den norra. I 1825 års jordebok anges att Carlshammars järnmanufakturverk, med två spikhamrar och en knipphammare, fanns på den södra sidan. Privilegium (tillstånd) för denna anläggning tycks dock ha utfärdats först 1842 till handlanden C G Ekerot. År 1859 gav kommerskollegium sitt tillstånd för uppförande av två stångjärnshammare och kupolugn vid Karlshammar. Sökanden var en C J Lundberg, som då på 50 år arrenderade bruket. Järnbruket lades ned omkring sekelskiftet Generalstabskartan från 1870-talet anger att järnbruk och sågverk då fanns vid den södra sidan och en mjölkvarn på den norra sidan om ån. Sagesmän på orten som minns/mindes bruket som det såg ut i början av 1900-talet har dock berättat att det även på södra sidan funnits en kvarn, samt en spånhyvel som låg i anslutning till sågverket, medan det på norra sidan funnits en smedja som hört till järnbruket. På den norra sidan om ån ska även ha funnits ett tegelbruk. Nuvarande kraftverksägare uppger att lertäkterna ännu kan ses i terrängen på den norra sidan om ån och att det på kraftstationsbyggnaden finns takpannor tillverkade vid Karlshammars tegelbruk. Broförbindelse mellan åstränderna har funnits åtminstone 1870-talet, enligt generalstabskartan. 1 Det finns uppgifter om att en stångjärnshammare fanns vid Karlshammar redan under 1830-talet. Den nuvarande ägaren uppger att Karlshammars bruk ska ha haft ett eget myntverk. Inget årtal för brukets nedläggning har påträffats, men Geografiskt statistiskt handlexikon över Sverige från 1883 omnämner järnbruket som att det existerar och författaren till Fliseryds socken, född 1899, tycks minnas bruket.
2 Ett par kilometer nedströms Karlshammar ligger Emsforsfallet, där Skruvshults pappersbruk startades år 1731 på den södra sidan och Emsfors papperbruk år 1814 på den norra (på Emmekalvs ägor). Från 1860-och 1870-talen industrialiserades Emsfors pappersbruk och på 1890-talet kompletterade man lumppapperstillverkningen med tillverkning både av trä- och cellulosamassa. Skruvshult papperbruk köptes upp av Emsfors år 1890, varefter det revs och ersattes av ett träsliperi. Från denna tid fram till slutet av 1960-talet flottades timmer ned till pappersbruket. År 1895 tecknades ett arrendekontrakt mellan lantbrukaren J A Nilsson (sannolikt på Hälleforshult) och Emsfors Pappersfabriks AB om att bolaget skulle få arrendera Karlshammarsfallet i 49 år. Tidningarna kunde rapportera att man hade för avsikt att förlägga ett träsliperi på platsen. Något sådan kom dock sannolikt aldrig att byggas, däremot uppfördes vid den norra stranden ett elektriskt vattenkraftverk med en likströmsgenerator omkring år Möjligen inrättades kraftverket i den tidigare kvarnen. Kraftverket tjänade främst till lyse i pappersbrukets verksbyggnader och bostäder. Kraftverksmaskinistbostad med ladugård låg i nära anslutning till kraftverket på den norra sidan. År 1916 inköptes Fågelsjö av Emsfors bruk. En vattendom från samma år medgav att man byggde igen kungsådran vid Karlshammar och bruket lät uppföra en ny damm över hela vattendraget. Dammen försågs med flottningsränna. Från denna tid fungerade Karlshammarsdammen som en uppsamlingsstation för timret, där det sorterades och mättes innan betalning utgick till skogsägarna 2. Dammen var byggd i en zick-zackform som utnyttjades vid virkessorteringen. Den äldre kraftstationen på norra sidan lades ned. I dess ställe uppfördes den äldsta delen av den nuvarande kraftstationen, som ligger på den södra sidan om ån. Kraftaggregatet från 1890-talsstationen ska ha flyttats ned till fabriken i Emsfors, där man anlagt ett kraftverk med direktverkande turbiner år 1907 vilket elektrifierades fullt ut år Emsfors kraftverk revs år Karlshammars kraftstation hade från början sex francisturbiner (tre tvillingturbiner) utmed en liggande axel som drev en stor ASEA-generator. År byggdes stationen ut med en ny del, varvid de två yttersta turbinerna ersattes av ett stående kaplanaggregat i en egen maskinhall. En förnyad vattendom gav samtidigt höjd dämningsgräns och dammen förhöjdes. År 1951 drogs en ny kabel mellan Karlshammar och Emsfors, varvid all maskindrift vid Emsfors pappersbruk (utom i träsliperiet på Skruvhultssidan) elektrifierades. Förutom kraft till bruket försörjde stationen Emsfors och Påskallaviks samhällen, Dunkelid, Fågelsjö och Runnö med elektricitet. I början av 1950-talet uppfördes en transformatorstation vid Karlshammar, för sammankoppling med Sydkrafts nät. År 1972 köptes Emsfors bruk av Södra Skogsägarna och år 1975 lades massatillverkningen ned beslutade man att lägga ned all verksamhet vid bruket. Därefter följde en turbulent 10-årsperiod av konkurser, avstyckningar och försäljning av olika delar av pappersbrukets egendomar, bl.a. Karlshammarstationen. Driften av pappersbruket fortsatte till den definitiva nedläggningen år Karlshammars kraftstation inköptes av den nuvarande ägaren år Sedan dess har anläggningen fortlöpande renoverats, med stor hänsyn tagen till dess ursprungliga utförande och kulturhistoriska kvaliteter. Beskrivning av miljön Miljösammanhang: Kraftverksmiljö Karlshammar upplevs idag närmast som en renodlad kraftverksmiljö, helt dominerad av dammens vattenpegel och kraftstationen. Vid sidan av kraftverket med sin integrerade maskinistbostad och tillhörande uthus finns dock ytterligare några äldre byggnader på orten. Tvärs över vägen från kraftstationen och intill vattnet ligger en större mangårdsbyggnad som troligen har bebotts av järnbrukets ägare eller föreståndare, samt i senare tid av pappersbrukets skogvaktare. Där finns också ladugårdar som hör till egendomen. Under Emsforstiden brukades gården av arrendatorer som var bosatta i något av de mindre bostadshus som ligger på samma sida om vägen som kraftverket. Ett par av dessa byggnader har troligen varit smedbostäder till järnbruket under slutet av 1800-talet. Söder om bostäderna ligger en byggnad som varit skola. Samtliga bostadshus har moderniserats i varierande grad. Det större huset som vetter ut mot dammen har till sitt kvar en äldre karaktär, med yttre ändringar senast företagna på talet. På den norra sidan finns endast ett äldre boningshus några hundra meter uppströms bron. Tidigare har funnits ett torp intill bron, troligen bostad för mjölnaren/kraftverksmaskinisten, men detta är idag rivet. Karlshammar är ett strömkraftverk, utan något egentligt vattenmagasin. Ån är dock relativt bred i detta parti, vilket ytterligare förstärks av dämningen. Eftersom körbron korsar vattnet på uppströmssidan blir vattenspegeln mycket påtaglig och bidrar till upplevelsen av platsen. Både kraftverket och inspektorsbostaden speglas av dammen. Miljön kring själva dammbyggnaden är sedan ett par hundra år och i olika omgångar kraftigt påverkad av olika ändringar som har samband med kraftutvinningen. Dammen löper mellan holmar av upplagd sten och lämningar 2 Film från 1952 om detta ska finnas enligt kraftverksägaren. Hembygdsföreningen?
3 av äldre anläggningar finns såväl under som över vattnet. Vid dammen finns lämningar både av en flottningsränna och av en fisktrappa. Nuvarande kraftverksägare, som under åren renoverat dammen, uppger att lämningar av åtminstone två äldre dammar finns just uppströms den befintliga dammen. Dammkonstruktionen är sedan renoveringen i huvudsak i betong, men vid ombyggnaden bemödade man sig att märka upp och återplacera de huggna stenblocken i dammbyggnadens och den cirka 30 meter långa intagskanalens fasader. Vattnet tas in i kraftverket via öppna sumpar. Kraftstationen är uppbyggd av tre byggnadsvolymer: francishallen, kaplanhallen och maskinistbostaden. Samtliga byggnader är exteriört och interiört välbevarade med många ursprungliga ytskikt, delar och detaljer. Francishallen och maskinistbostaden uppfördes Byggnaderna är uppförda i rött tegel och fasaderna är slammade med ett varmrött bruk. Francishallen är en högrest hall med öppen bruten takstol och ett entresolplan där den elektriska kontrollutrustningen är placerad. Ställverket satt ursprungligen monterat i taket, men detta ändrades år 1951 då ett rastrum för maskinisterna, beläget i den anslutande maskinistbostaden, omändrades till ställverksrum. Den ursprungliga utrustningen i francishallen är i mycket stora delar bevarad, inklusive ännu fungerande kontrolltavla i marmor, kompletterad vid 1935 års utbyggnad av stationen, samt ställverket från 1950-talet. De senare moderniseringar av kontrollutrustningen som gjorts har inneburit att nya skåp har infogats så diskret som möjligt i den gamla inredningen. De fyra francisturbinerna är urplockade för renovering varför detta aggregat inte är i drift år Då kaplanhallen byggdes år 1935 anslöt man i utförandet till den befintliga anläggningen. Även denna byggnad är uppförd i rött tegel, dock oslammat, med brutet tak, rundbågiga spröjsade fönster och samma detaljer i murverket (takfot, hörnlisener). Även interören påminner om francishallens, med ett högrest rum med ett entresolplan. Det höga kraftaggregatet står centriskt placerat och förstärker rummets monumentala resning. Generösa fönster ger rikligt med ljus till rummet och utblickar över dammen och vattendraget. Utrustningen är i det närmast komplett bevarad och i drift, endast kuggväxeln har bytts ut. Kulturhistoriska värden Karlshammars kraftverk har ett mycket högt kulturhistoriskt värde, vilket gäller anläggningen som helhet men i synnerhet den ovanligt välbevarade kraftstationsbyggnaden med interiörer och utrustning. Kraftstationen framstår år 2012 i allt väsentligt som då den skapades, år 1916 respektive Inget annat vattenkraftverk av denna ålder i Kalmar län torde vara så opåverkat av senare förändringar både till sitt inre och till sitt yttre. I synnerhet interiören med bevarade originalmaskiner, kontrolltavlor i marmor, klinkergolv m.m. är unik för länet. I Kaplanhallen samverkar teknik och arkitektur till en monumental interiör. Kraftstationens tre volymer bildar en liten miljö i sig, intresseväckande och vacker. Byggnaderna är till sitt yttre förhållandevis enkla, men välkomponerade med fina proportioner och detaljer. Dammen, byggd 1916 och förhöjd 1935, är till stora delar renoverad, men med omsorg om att bevara dess ursprungliga yttre med huggen sten, samt de lämningar som finns i anslutning. Vattenspegeln, som speglar kraftstationen, utgör ett påfallande inslag i miljön och förhöjer upplevelsen för dem som passerar platsen. Kraftverket utgör också en del av Emsfors papperbruks historia och av miljön i bruksorten Emsfors, om än belägen på ett visst avstånd från denna. På bruksområdet i Emsfors finns en kulturhistoriskt sett mycket värdefull miljö med stort historiskt djup och en mångfald av byggnader och anläggningar. Pappersbruksmiljön utgör förklaringen till Emsfors samhälle och grunden till den lokala historiska identiteten, varför det är meningsfullt att delar av den bevaras. Stora delar av fabriken i Emsfors befinner sig dock i förfall. Karlshammars kraftstation är en del av denna miljö som ännu befinner sig i synnerligen gott skick och anläggningen är som helhet bevarandevärd. Till detta kommer att Karlshammar som ort har en intressant äldre industrihistoria. Denna historia förefaller dock sparsamt beskriven och de eventuella lämningarna av den äldre verksamheten förefaller dåligt kartlagda. Historiska källor Litteratur: Oskarshamns kulturnämnd 1985; Där papper formas; om ett bruk och dess människor. Tärnfors, Martin (1976); Fliseryds socken. Tidningen Kalmar, Muntl: Ingemar Relfsson.
4 Kaplanhallen. Maskinistbostaden med de två kraftstationshallarna i bakgrunden. Francishallen. Interiör från Francishallen. Interiör från Kaplanhallen. Detalj från Kaplanhallen.
5 Francisaggregates generator från 1916 Francisaggregates regulator. Kaplanaggregatets kuggväxel och generator. Kaplanaggregatets regulator.
6 Kontrollpanelen i marmor i Francishallen. Francishallen med 1951 års ställverk. Automatluckan vid det norra dammfästet samt lämningar av äldre industriellt verk, troligen av kvarnen/den äldsta kraftstationen. Fundament i murad sten för flottningsränna och tidiagare laxtrappa. Vattenspegeln, körbron och stora huset, inspektorsbostaden, vid Karlshammar. Uthus till maskinistbostaden.
Blankaström (Blankeström, Blankan) Högsby kommun, Fågelfors (och Högsby) socken Byggår: 1916-1920
Blankaströms kraftstation. Blankaström (Blankeström, Blankan) Högsby kommun, Fågelfors (och Högsby) socken Byggår: 1916-1920 Emån Huvudfåran och Nötån Historik Historiskt sammanhang: Allmän elproduktion.
Läs merFinsjö övre Mönsterås kommun, Fliseryds socken Byggår: 1917-1919
Finsjö övre kraftstation. Finsjö övre Mönsterås kommun, Fliseryds socken Byggår: 1917-1919 Emån Huvudfåran Historik Historiskt sammanhang: Allmän elproduktion. Kommunalt verk. I höjd med Bankebergs säter
Läs merBOSGÅRDSFALLET Renovering av en av dammvallarna
BOSGÅRDSFALLET Renovering av en av dammvallarna Britt-Marie Lennartsson Renovering av dammvall, ett projekt inom Vårda Vattendragens Kulturarv Bosgårdsfallet, Bosgård 1:15, Torups socken, Hylte kommun
Läs merGETASJÖKVARN-GETASJÖ Klass 2
GETASJÖKVARN-GETASJÖ Klass 2 Lyckebyån som resurs: Kvarnplats sedan medeltiden, vilket också hörs i namnet. Berättelserna: För Moberg var gården i Getsjökvarn förebild i romanen Rid i natt. Myter kring
Läs merAXBERGSHAMMAR KRAFTSTATION. Vattenfall
AXBERGSHAMMAR KRAFTSTATION Vattenfall MOTALA KRAFTVERK Axbergshammar Gamla kraftstationen Introduktion Axbergshammars kraftstation ligger i Örebro län ca 9 km uppströms sjön Väringen i Dyltaån och ca 2
Läs merForsbacka 1:33 mfl, Forsbacka kraftstation
PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2010-04-28 Antagen av BMN: 2010-06-23 Dnr: 09BMN1175 Laga kraft: 2010-07-21 Handläggare: Thobias Nilsson Forsbacka 1:33 mfl, Forsbacka kraftstation Detaljplan för nytt
Läs merDen s.k. Järnboden vid Karlsdals bruk
Den s.k. Järnboden vid Karlsdals bruk Karlskoga socken och kommun, Värmland Renovering 2013 Charlott Torgén Rapport 2013:14 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 INLEDNING...
Läs merVärt att värna Kulltorps socken (delen Lanna)
Värt att värna Kulltorps socken (delen Lanna) Karta över del av Kulltorps socken, med urval av objekt och miljöer. 1 - Lanna och Bobacka Tankarna går närmast till Österlen i Skåne när man ser de ädellövskogsbekransade
Läs merInför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1
uv öst rapport 2008:18 kulturhistoriskt planeringsunderlag Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1 Bispmotala tegelbruk Motala stad och kommun Östergötland Dnr 421-605-2008 Annika
Läs merFINSPÅNG. Skedevi. Byggnadsinventering 1971-1979. Del 4 av 4
FINSPÅNG Byggnadsinventering 1971-1979 Del 4 av 4 Digitaliserad och återutgiven 2012 Del 4 - Byggnadsinventering 1971-1979 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-85 033 E-post: post@finspang.se
Läs merK L Y VA R E N, VA T T E N K R A F T O C H K U L T U R H I S T O R I A
K L Y VA R E N, VA T T E N K R A F T O C H K U L T U R H I S T O R I A F orsen har en fallhöjd på 8 m och är ca 800 m lång. Fram till 900-talet låg industrier på båda sidor om forsen. De var beroende av
Läs merKilanda. Bebyggelsen:
Kilanda Miljön kring Kilanda är en ytterst välbevarad helhetsmiljö helt präglad av säteriet, under många århundraden ett samhälle i samhället. Kilanda omtalas första gången 1425. Manbyggnaden har sitt
Läs merSmålandstorpet. År 1995 var Veimar och. som rustats från topp till tå
Smålandstorpet som rustats från topp till tå Att få tillstånd att rusta upp ett torp som ligger i ett naturreservat är inte det lättaste. Men Veimar Samuelsson gick noggrant tillväga och tillslut sa kommunen
Läs merRUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3
Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Skala 1:8000 Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast
Läs merVilla Porthälla. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun.
Villa Porthälla Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun. Villa Porthälla Kulturhistorisk dokumentation 2014 Lars Rydbom Bohusläns museum/kulturmiljö-
Läs merVilla Gavelås. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Gavelås (Mellby 102:3) Partille kommun 2015-11-25. Villa Gavelås
2015-11-25 Villa Gavelås Kulturhistorisk dokumentation av Villa Gavelås (Mellby 102:3) Partille kommun Villa Gavelås Kulturhistorisk dokumentation 2015 Hedvig Zillén Västarvet Kulturmiljö Innehåll Villa
Läs merFLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ
FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ Innehåll Medverkande... 2 Bakgrund och omfattning... 2 Planerade
Läs merYTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län
YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK Nuvarande kyrkobyggnad i Yttermalung har föregåtts av flera. Det äldsta kapellet som troligen
Läs merRåsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning
Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Fastighetsbeteckning: Namn: Del av stadsdelen Råsunda Kommun: Solna 2008-09-15 Råsundas taklandskap, råd och riktlinjer vid vindsinredning
Läs merRamnäs Virsbo Hembygdsförening. http://nya.hembygd.se/ramnas-virsbo. Ramnäs
Ramnäs Vid Kolbäcksån, i sydöstra änden av sjön Nadden, ligger Ramnäs, en ort med gamla anor. Redan 1590 anlades den första hammaren av Katarina Stenbock, som fått området i livgeding (änkepension), efter
Läs merGESTALTNINGSPROGRAM GRANSKNINGSHANDLING. tillhörande detaljplan för del av kvarteret Mesen. med närområde inom Kneippen i Norrköping
GESTALTNINGSPROGRAM tillhörande detaljplan för del av kvarteret Mesen med närområde inom Kneippen i Norrköping Vårt diarienummer den 27 augusti 2015 GRANSKNINGSHANDLING 2(8) Innehållsförteckning Syfte
Läs mer2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen
1 2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen 2.1 Kyrkomiljön Valsta kyrka ligger i Valsta bostadsområde ca 2 km sydväst om Märsta centrum i Sigtuna kommun. Husen i området är byggda på 1960-, 70- och 80-talen.
Läs merÖDEVATA Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 1 Ödevata
ÖDEVATA Klass 3 Skogslandets jordbruk: Äldre odlingsspår som rösen och murar. Institutionsmiljö. Skogen som resurs: Spår efter äldre verksamheter som stensträngar, kanaler, kvarnplats. Skogsarbete var
Läs merRESTAURERING AV MURAR PÅ HOLMS SÄTERI ÖVERLÄNNÄS SOCKEN, SOLLEFTEÅ KOMMUN
RESTAURERING AV MURAR PÅ HOLMS SÄTERI ÖVERLÄNNÄS SOCKEN, SOLLEFTEÅ KOMMUN Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2005:10 Bodil Mascher 2 Innehåll: Sid. INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH
Läs merDETALJPLAN FÖR DJULÖ SKOLA OMFATTANDE FASTIGHETERNA DJULÖ 1:172 M.FL., KATRINEHOLMS KOMMUN
1 (7) PLANBESKRIVNING tillhörande DETALJPLAN FÖR DJULÖ SKOLA OMFATTANDE FASTIGHETERNA DJULÖ 1:172 M.FL., KATRINEHOLMS KOMMUN SAMRÅDSHANDLING Katrineholms kommun 2 (7) Upprättad på Stadsarkitektkontoret
Läs merGESTALTNINGSPROGRAM. kvarteret Höken. kvarteren Höken, Väduren, Näbben och fastigheten Mesen 13 ANTAGANDEHANDLING. tillhörande detaljplan för
GESTALTNINGSPROGRAM kvarteret Höken tillhörande detaljplan för kvarteren Höken, Väduren, Näbben och fastigheten Mesen 13 Vårt diarienummer med närområde inom Kneippen i Norrköping den 22 maj 2012 reviderad
Läs mer8.9. Diarienummer: 10/0734 Ankomstdatum: 2010-05-11 Fastighetsadress: Kleva 205
33 8.9 ANSÖKAN OM BYGGLOV FÖR ÄNDRING AV I STRID MED BYGGLOV TILLBYGGD DEL AV FÖRRÅD (SJÖBOD), SAMT ÄNDRING AV TAK PÅ URSPRUNGLIGT FÖRRÅD (SJÖBOD) PÅ FASTIGHETEN KLEVA 3:9 Diarienummer: 10/0734 Ankomstdatum:
Läs merSVÄRDSLILJAN 1 Bygglov för ändrad användning av kontor/industribyggnad till bostäder och nybyggnad av 2 flerbostadshus samt installation av eldstad
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer 1 (7) YTTRANDE Sven-Erik Kangas 016-710 29 52 Till Stadsbyggnadsnämnden SVÄRDSLILJAN 1 Bygglov för ändrad användning av kontor/industribyggnad till bostäder och
Läs merMörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl
(tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl Bilaga till detaljplan. Dnr 04/1130 Upprättad 2012-12-18, rev. 2013-04-23, red. ändr. 2013-09-24 Mörbylånga kommun En detaljplan är under upprättande för ett
Läs merHUS Vi bygger på era Villkor!
HUS Vi bygger på ERA villkor! Vi bygger på ERA villkor! Vi bygger våra hus på dina villkor helt och hållet. Du har en husdröm vi förverkligar den med hjälp av dina skisser, samt våra erfarna säljare och
Läs merGISEKVARNS HISTORIA. En samling berättelser om tiden som varit. Berättat av medlemmar i Gisekvarns Tomtägareförening och andra
GISEKVARNS HISTORIA En samling berättelser om tiden som varit Berättat av medlemmar i Gisekvarns Tomtägareförening och andra sid 1 (Fakta kring Gisekvarn berättat vid Gisekvarns tomtområdes 30-årsjubileumsfirande
Läs merVidön, Prästängsvägen, Udden
Vidön, Prästängsvägen, Udden Prästängsvägen, i folkmun även kallad Vidö-ra a (-raden) eller Brädgårds-ra a, ligger i direkt anknytning till Skoghallsbrukets område på Vidön och husen utmed vägen är ursprungligen
Läs merFogelstad. Läge. Fogelstad, Katrineholms kommun 73
Fogelstad, Katrineholms kommun 73 trädgårdsmästeriet sett från herrgårdens gårdsplan i nordväst. lngst bort skymtar trädgårdsvillan, i mitten ett ensidigt växthus och närmast i bild den gamla elevbostaden.
Läs merSankt Andreas kyrka OMBYGGNADSARBETEN
Antikvarisk rapport Sankt Andreas kyrka OMBYGGNADSARBETEN Malmö kyrkliga samfällighet, Malmö socken i Malmö stad Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2013:006 Lina Bjermqvist Malmö Museer Box
Läs merVästra Dockan. Byggnadsantikvarisk utredning UNDERLAG TILL VÄRDEPROGRAM. Fastigheterna Kranen 2, 5, 6, 7 och 8 i Malmö stad Skåne län.
Byggnadsantikvarisk utredning Västra Dockan UNDERLAG TILL VÄRDEPROGRAM Fastigheterna Kranen 2, 5, 6, 7 och 8 i Malmö stad Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2012:001 Olga Schlyter Malmö Museer
Läs merGullringen. Gullringens stationshus. Gullringens Bibliotek o Bygdekontor En sammanställning av Renée Levin 2010
Östra Centralbanan Gullringen Gullringens stationshus Gullringens Bibliotek o Bygdekontor En sammanställning av Renée Levin 2010 Tryckta källor: Östra Centralbanan Linköping Hultsfred - De första hundra
Läs merFastighetsbeskrivning Lerbäcks Prästgård
1 Fastighetsbeskrivning Lerbäcks Prästgård Vi har nöjet att till försäljning utbjuda en vackert belägen prästgård med ett härligt boende, väl renovera bostad med mycket av det gamla i huset bevarat. Marknadsföring
Läs merByggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem
Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem Johan Dellbeck(text) Olle Norling (foto) september 2001 Akademiska sjukhuset i Uppsala Byggnad T1, f.d. sjuksköterske-
Läs merPlanbeskrivning 2015-12-14. Detaljplan för Alingsås, Bostäder vid Prästgårdsvägen 3. Dnr 2015.224 211 Antagandehandling
Handläggare: Emil Hjalmarsson, tfn 0322-616367 Dnr 2015.224 211 Antagandehandling Foto med bredd:höjd-förhållande1 Detaljplan för Alingsås, Bostäder vid Prästgårdsvägen 3 Planbeskrivning 2015-12-14 1 1.
Läs merKapitel - 4. Skimmelån vid Hällekilssättra akvarell av Tord Ljungström.
Kapitel - 4 Skimmelån vid Hällekilssättra akvarell av Tord Ljungström. Laga skifte i Hällekils hemman Hällekils hemman ligger i Övre Ulleruds socken, Forshaga kommun, Värmlands län. Byns lantliga bebyggelse
Läs merFINSPÅNG. Risinge. Byggnadsinventering 1971-1979
FINSPÅNG Byggnadsinventering 1971-1979 Del 1 av 4 Digitaliserad och återutgiven 2012 Del 1 - Byggnadsinventering 1971-1979 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-85 033 ME-post: post@finspang.se
Läs merSläktrummen (rum 312-314)
Långvinds bruk När man studerar de viktiga årtalen i Långvinds historia så påminner det om många andra järnbruk vid Bottenhavet. Det grundades i slutet av 1600-talet. År 1721 kom ryssarna och brände, och
Läs merVill Du bo i en blommande fruktträdgård?
Vill Du bo i en blommande fruktträdgård? Så beskrivs Högsäter i annonserna, som också framhåller områdets attraktiva läge, nära hav, service, skola osv. År 1999 började inflyttningen till Högsäter, men
Läs merPrästtorp 1:1 Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2012:210. Antikvarisk medverkan. Strå socken Vadstena kommun Östergötlands län
Rapport 2012:210 Antikvarisk medverkan Prästtorp 1:1 Strå socken Vadstena kommun Östergötlands län Marie Hagsten Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Prästtorp
Läs merBO KLOCKSTAPEL Bo socken, Hallsbergs kommun, Närke, Stängnäs stift
BO KLOCKSTAPEL Bo socken, Hallsbergs kommun, Närke, Stängnäs stift OMLÄGGNING AV SPÅN PÅ FASADER samt TJÄRNING 2009 Antikvarisk rapport Estrid Esbjörnson Bo klockstapel under omläggning av spån på norra
Läs merNorr Hårsbäcks missionshus
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:57 Norr Hårsbäcks missionshus Renovering av murstock och kakelugn Antikvarisk kontroll Norr Hårsbäck 1:10 Västerlövsta socken Uppland Helén Sjökvist Innehållsförteckning
Läs merKulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Runnamåla
Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun Runnamåla Läsanvisning för områdesbeskrivning i kulturmiljöprogram Emmaboda kommuns reviderade kulturmiljöprogram färdigställdes 2016 och består av 65 områdesbeskrivningar,
Läs merByggnadsinventering Rigåsens naturreservat
~_ Byggnadsinventering Rigåsens naturreservat Sundsvalls kormnun Byggnadsinventering utförd av Torbjörn Svaan hösten 1996. Länsmuseet Yästernorrland. Översiktlig beskrivning och historik Rigåsen naturreservat
Läs merDetaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123
2011-01-10 Sid 1 (9) Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123 Gestaltningsprogram INLEDNING... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 2 BEBYGGELSE
Läs merKaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland.
Arkeologisk utredning vid Kaxberg Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Rapport 2010:37 Kjell Andersson Arkeologisk utredning vid Kaxberg
Läs merAlnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun
Alnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun TILLBYGGNAD AV GRAVKAPPELLET Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:19 Anette Lund Innehåll Sida INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK
Läs merNärheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst.
Så var det Förr Omkring 500 e Kr hade de inre delarna av Röbäcksslätten och sandåsen, där de äldre delarna av byn nu ligger torrlagts och det blev möjligt för människor att bosätta sig där. Stenåldersfynd
Läs merByggnadsminnesförklaring av Kista gård, Kista 1:2 och 1:3 Väddö socken, Norrtälje kommun
1 (7) Kulturmiljöenheten Eva Dahlström Rittsél 08 785 50 64 Kista hembygdsgård Staffan Lundqvist Norrsund 2005 760 40 Väddö Byggnadsminnesförklaring av Kista gård, Kista 1:2 och 1:3 Väddö socken, Norrtälje
Läs merKulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland
Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland Håkan Nilsson Kalmar läns museum Rapport 2007 Sammanfattning Denna kulturhistoriska utredning av ett område,
Läs merSKUREBO Förslag Klass 3
Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning
Läs merPlanerad bergtäkt i Stojby
Planerad bergtäkt i Stojby Ryssby socken, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk utredning, 2005 Håkan Nilsson Rapport november 2005 Kalmar läns museum 1 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av en
Läs merEkonomibyggnad Bondevrak 1:9
Ekonomibyggnad Bondevrak 1:9 Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke. Omläggning av vasstak 2014 Anneli Borg Rapport 2014:13 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 Inledning
Läs mer5. TRÖINGEBERG. Stadens yttre årsringar 5. Tröingeberg
5. TRÖINGEBERG Tröingeberg införlivades med Falkenbergs stad 1971. Stadsdelen har ett avskilt läge och avgränsades mellan åren 1960 och 1996 från resten av staden av gamla E6:an. Tröingeberg genomkorsas
Läs merViksjö gård (35) Beskrivning. Motiv för bevarande. Gällande bestämmelser och rekommendationer. Förslag till åtgärder. Kulturmiljöplan för Järfälla 65
Viksjö gård (35) Namnet Viksjö, skrivet Vikhusum, finns omnämnt på en av runstenarna vid Jakobsbergs folkhögskola, som dateras till 1000-talet. Att gården är av förhistoriskt ursprung visas också av de
Läs merStart-PM. Ärendet. 2014-07-31 Dnr MSN/2014:541. Planutskottet. Detaljplan för Västra Bosön
2014-07-31 Dnr MSN/2014:541 Planutskottet Start-PM Detaljplan för Västra Bosön Ärendet Idag finns områdesbestämmelser som omfattar Västra Bosön. Bestämmelsernas syfte är att bevara den kulturhistoriskt
Läs merKila kyrka. - ny läktarunderbyggnad. Antikvarisk kontroll. Kila prästgård 1:26 Kila Socken Västmanland. Helén Sjökvist
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:42 Kila kyrka - ny läktarunderbyggnad Antikvarisk kontroll Kila prästgård 1:26 Kila Socken Västmanland Helén Sjökvist Kila kyrka Ny läktarunderbyggnad Antikvarisk
Läs merHär på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på
Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena
Läs merU P P L AN D S VÄSBY KAP E L L E T 1:33
U P P L AN D S VÄSBY KAP E L L E T 1:33 Kapellvägen 5 Överlåtelsebesiktning 2016-05-16 Adress Telefon Org nr E-post Bivägen 4 B 08-351222 556610-0169 info@husbesiktningsgruppen.se 19163 Sollentuna INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merMiljö- och byggförvaltningen 2011
Miljö- och byggförvaltningen 2011 Till dig som har hus i Smedby Denna broschyr vänder sig till dig som har hus i Smedby. Eftersom Smedby är en unik kulturmiljö fastställde kommunen 1994 områdesbestämmelser
Läs merNaturreservatet Rosfors bruk
FÖR Naturreservatet Rosfors bruk Piteå kommun 1 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT OM PLANEN...2 2 RESERVATETS SYFTE...2 3 UPPGIFTER OM RESERVATET...2 4 RESERVATSBESKRIVNING...2 5 SKÖTSELOMRÅDEN...3 5.1
Läs merVästerfärnebo kyrka. Renovering och nytillverkning av lanterninfönster. Antikvarisk kontroll. Färnebo Klockargård 2:1 Västerfärnebo socken Västmanland
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:20 Västerfärnebo kyrka Renovering och nytillverkning av lanterninfönster Antikvarisk kontroll Färnebo Klockargård 2:1 Västerfärnebo socken Västmanland Helén Sjökvist
Läs merSvensgård, Å 3:2, Jättendals socken, Nordanstigs kommun. Svensgård. Mangårdsbyggnaden från 1870-tal. Foto: H-E Hansson. SKYDDSBESTÄMMELSER
BILAGA 1 1 (5) Kulturmiljöenheten Hans-Erik Hansson Tel 026-17 12 98 hans-erik.hansson@x.lst.se Svensgård, Å 3:2, Jättendals socken, Nordanstigs kommun Svensgård. Mangårdsbyggnaden från 1870-tal. Foto:
Läs merPM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100
PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100 Innehåll 1 Riktlinjer för bebyggelse och översvämningsrisk... 1 1.1 Ökande översvämningsrisk och principer för att hantera
Läs merMALMEN HUS 19 MALMSLÄTT KÄRNA SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN MARIE HAGSTEN
RAPPORT 2014:206 ANTIKVARISK MEDVERKAN MALMEN HUS 19 MALMSLÄTT KÄRNA SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN MARIE HAGSTEN Malmen Hus 19 Innehåll Bakgrund...............................................................4
Läs merTemautredning om byggnadstekniskt brandskydd Sundsvall 2012 01 28
Medelpads Räddningstjänstförbund Temautredning om byggnadstekniskt brandskydd Sundsvall 2012 01 28 Av Lars-Göran Nyhlén Olycksutredare Postadress Besöksadress Telefon Från och med årsskiftet 2012 skall
Läs merRegler vid fördelning av landskapsregeringens restaureringsbidrag
Regler vid fördelning av landskapsregeringens restaureringsbidrag FÖR VILKET ÄNDAMÅL BEVILJAS RESTAURERINGSBIDRAG? Bidragen är avsedda för reparation och restaurering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader
Läs merMagasinsbyggnad i Gocksta
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:34 Magasinsbyggnad i Gocksta Restaurering inom ramen för Länsstyrelsens stöd till utvald miljö Antikvarisk rapport Gocksta 2:2 Skultuna socken Västmanland Helén
Läs merVILLA SKANSEN LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR BYGGNADSANTIKVARISK KONTROLL. Skansen 2 Kalmar stads församling Kalmar kommun Småland
LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR BYGGNADSANTIKVARISK KONTROLL VILLA SKANSEN Skansen 2 Kalmar stads församling Kalmar kommun Småland Meddelande 2008:09 VILLA SKANSEN Meddelande 2008:09 ISSN 0348-8748
Läs merEtt hus och dess historia
Del 4: Sagan om Koppargrytan Ett hus och dess historia Från klädrum och arbetarhus till modern restaurang Arbetarhuset (nuvarande Koppargrytan) är industriparkens äldsta byggnad och byggdes troligen vid
Läs merKONSEKVENSBESKRIVNING för Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 Västerviks kommun, Kalmar län.
KONSEKVENSBESKRIVNING för Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 Västerviks kommun, Kalmar län. 2015-03-20 Tommy Lyberg - Arkitekt Richard Granberg - Exploatör KONSEKVENSBESKRIVNING 20150320 - Gamla
Läs merBixia Miljöfond Projektredovisning 2014-11-07
Bixia Miljöfond Projektredovisning 2014-11-07 Projektets syfte och målsättning: Projektets syfte var att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning för att därigenom få en helhetsbild av den eventuella miljöpåverkan
Läs merLARS-NILS I ÖNNEBERG. Antikvarisk medverkan i samband med renovering av mangårdsbyggnad. Önneberg 5:9 Alfta socken Ovanåkers kommun Hälsingland 2009
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2012:05 LARS-NILS I ÖNNEBERG Antikvarisk medverkan i samband med renovering av mangårdsbyggnad Önneberg 5:9 Alfta socken Ovanåkers kommun Hälsingland 2009 Daniel Olsson LARS-NILS
Läs merÖ6 Södra Röd. Bild nr 28. Södra Röd 2:2 Foto taget 1910 Fotopunkt B
6.6 Ö6 Södra Röd Rödsvägen går längs med en bördig dalgång med partier av ekskog, förbi Lössgård ner till Södra Röd och slutar vid Varvet. Husen ligger här i klungor längs vägen. Byggnationen domineras
Läs merForsen 2, Tunafors fabriker
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (9) Stadsbyggnadsförvaltningen 2012-08-29 SBN/2011:112-1 1.40 Planavdelningen Lisbeth Dahlbäck, 016-710 11 37 Detaljplan för Forsen 2, Tunafors fabriker
Läs merSkolan är en viktig symbol för
rama in knyta an länk mellan stad o jordbruk små och stora rum odlingskvalitéer skolans betydelse för Hyllie Skolan är en viktig symbol för visionen om det hållbara och klimatsmarta Hyllie. En global förebild
Läs merPlandata Den aktuella fastigheten Stranden 19:7 är belägen på Hantverkaregatan 8, ca 400 m sydväst om Mora kyrka och omfattar ca 0,1 ha.
Granskningshandling Dnr: BN 2014/12 215 Ändring 2 av del av detaljplan S 35 för Stranden 19:7 i Mora kommun, Dalarnas län PLANBESKRIVNING januari 2015 Handlingar Planbeskrivning (denna handling), januari
Läs merGrönsöö trädgård Ledningsdragning i f.d. kabinett-trädgården
Arkeologisk schaktningsövervakning Grönsöö trädgård Ledningsdragning i f.d. kabinett-trädgården Grönsöö slott Raä 89:1 Kungs- Husby socken Uppland Joakim Kjellberg och Katarina Frost 2 Arkeologisk schaktningsövervakning
Läs merKulturreservatet Bråfors bergsmansby
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:62 Kulturreservatet Bråfors bergsmansby Åtgärder 2014 Antikvarisk Rapport Bråfors 1:3-2:3, 1:8, 5:1 och 1:7, Glimbo 1:3 och 1:5 Norberg socken Norbergs kommun Västmanland
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Snabbutredning av småskalig vattenkraft
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Snabbutredning av småskalig vattenkraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom
Läs merAffärerna i Hällevik
Affärerna i Hällevik Materialet till denna text är hämtat ur Jan Erik Hardebos En historisk bildserie om affärerna i Hällevik som han välvilligt ställt till hembygdsföreningens förfogande. Det kan tyckas
Läs merbyggnadsvård Toresunds kyrka Antikvarisk medverkan Anläggande av grusgång och trappa på kyrkogården
byggnadsvård Toresunds kyrka Toresunds kyrka 1:1, Toresunds socken, Strängnäs kommun, Strängnäs stift, Södermanlands län Antikvarisk medverkan Anläggande av grusgång och trappa på kyrkogården Dag Forssblad
Läs merPLANBESKRIVNING LAGA KRAFT ENKELT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Del av Viken 135:28 och del av 52:8 i Viken Höganäs kommun, Skåne län
PLANBESKRIVNING LAGA KRAFT ENKELT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för Del av Viken 135:28 och del av 52:8 i Viken Höganäs kommun, Skåne län HANDLINGAR Plankarta, skala 1:400 med planbestämmelser Planbeskrivning
Läs merSAMRÅD ENLIGT 6 4 KAP MILJÖBALKEN
SAMRÅD ENLIGT 6 4 KAP MILJÖBALKEN OMBYGGNAD DELSTRÄCKA AV 40 KV LEDNING VID NYTT PLANOMRÅDE VÄG E20 KRISTINEHOLM - BÄLINGE OCH VERKSAMHETER I ALINGSÅS KOMMUN VATTENFALL ELDISTRIBUTION AB 2015-05-20 Denna
Läs merKyrkskolan, Vintrosa Tysslinge församling, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift
Kyrkskolan, Vintrosa Tysslinge församling, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift Exteriör restaurering 2008 Charlotta Hagberg Örebro läns museum Rapport 2008:9 Innehållsförteckning Inledning 3 Översiktlig
Läs merLundastugan Lunda 4:1, Kastlösa socken, Mörbylånga kommun, Öland Antikvarisk kontroll vid lagning av torvtak m.m.
Lundastugan Lunda 4:1, Kastlösa socken, Mörbylånga kommun, Öland Antikvarisk kontroll vid lagning av torvtak m.m. Veronica Olofsson Kalmar läns museum Byggnadsantikvariska rapporter november 2007 KALMAR
Läs merFREDRIK 1 A från SV K = 2, M = 2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): FREDRIK 1 A från S DÖRRPARTI
fastighet: FREDRIK 1, hus A. adress: Stora Östergatan 37. Enl. uppgift 1803. Ombyggt 1918, 1930, 1961. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1918, 1930), Kaj Krüger (1961). användning: Affär och bostäder.
Läs merANTAGANDEHANDLING. 1(11) Planbeskrivning
1(11) Planbeskrivning tillhörande tillägg till förslag till stadsplan och särskilda byggnadsbestämmelser för Oxelbergen (kv. Hjälmen, Draken, Majelden, Slånet, Vimpeln, Vallen och Åkern) med omgifningar
Läs merMötet mellan de två olika byggnaderna.
Hantverkarens dokumenation Årås Stall och vagnsförråd, Gullspång. 2013 Byggnaden är byggd av 6½tums timmer och är 31.5 m lång och 8,5 m bred och ca 9 m hög i nock och har tjänat som stall och vagnsförråd
Läs merKyrkbodarna vid Lerbäcks kyrka
Kyrkbodarna vid Lerbäcks kyrka Lerbäcks socken, Askersunds kommun, Örebro Län. Utvändiga putsarbeten på kyrkbodarna vid Lerbäcks kyrka Bild 1. Bodarna före exteriöra putsarbeten. Louise Anshelm Rapport
Läs merRekreationsområde Laddran i Marieholm
Rekreationsområde Laddran i Marieholm Bakgrund Området som detta projekt berör är det område som ligger i Marieholms sydvästra del och benämns som Åkarp 5:1. Området har en stark koppling till orten och
Läs mer2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge
2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde
Läs merrestaurering 1970-talet Åren 1968 78 genomfördes under Ove Hidemarks ledning en restaurering av Skoklosters slott på uppdrag av Byggnadsstyrelsen.
restaurering 1970-talet Skoklosters slott T. v. Norra längans fönsteröppningar med dekorativt måleri. Från början var det meningen att fasaderna skulle putsas varför det nya teglets avvikande färg och
Läs merflik 7 april 2012 ALFA PUMPSTATIONER
flik 7 april 2012 ALFA PUMPSTATIONER Pumpstationer för renvatten eller avloppsvatten Nyckelfärdiga standardmodeller Med eller utan servicebyggnad Pumpar och utrustning efter behov Stabil och beständig
Läs merMONTERINGSANVISNING. Diffusionsöppna underlagstak
MONTERINGSANVISNING Diffusionsöppna underlagstak enklaste vägen till nytt tak 2. innehåll generella Förberedelser 2 Grundförutsättningar 2 Transport och lagring 2 Säkerhet 2 Byggdetaljer 3 Byggdetaljer
Läs merBO PÅ DAL BO PÅ DAL 1/5
BO PÅ DAL Vi tror på ett vattennära leverne där de boende kan växa tillsammans med huset. Ett modernt boende som är miljösmart och identitetsskapande för både samhället och de personer som vill leva sitt
Läs mer