nan USSTO P~ t lo S11111 Jlll IIjtiiill(lri<Il(l(lt~Il 'l,i(lsl<riftst~irl<tii(ifi()ll Bida 2 SmB 4/80

Transkript

1 Klubbmästare: Ulf Field. Lilla vägen Alvesta Kassör: Mats Freding. Ridstigen 8, Jönköping Redaktör: Jan Ericson. Ängkärrsgatan 12II Solna Postgiro Medlemsavgift 20 kr/år..1/ll() En småbaneidyll från den tid då det begav sig. Det är en vacker vårdag utanför sulfitfabriken i Ohs bruk. Aprilsolen värmer, och genom fabriksporten smyger försiktigt "Motorloket", som 1948 inköptes från den då nedlagda Kosta-Lessebo Järnväg. Vid anslagstavlan studerar några ortsbor vilka förlustelser som bjuds inför den instundande valborgsrnässohelgen. I Lamhults Folkets Park uppträder t.ex. Egiel Bohrns på valborgsmässoafton, medan de mer cineastiskt lagda kan avnjuta Ingmar Bergmans "Till glädje" på den lokala biografen. Jan Ericson

2 Bida 2 SmB 4/80 'l,i(lsl<riftst~irl<tii(ifi()ll Sedan drygt ett år tillbaka har avdelningen haft ett tidskriftsutbyte med sin engelska systerorganisation Industrial Railway Society. Under hösten har nu också ett liknande samarbete inletts med västtyska Oeutsches Feld- und Kleinbahnmuseum och danska Hedelands Veteranbane ( "Tipvognen"). Då förutsättningarna nu är något annorlunda och det kanske tillkommit nya medlemmar, som är intresserade av att deltaga i en cirkulation av våra"utbytestidskrifter", startar vi därför en helt ny cirkulationskedja (detta innebär alltså att den nu existerande med omedelbar verkan läggs ned!). Är Ou intresserad/fortfarande intresserad sänder Ou en rad till Redaktör'n innan 1980-ll-01, som är deadline för den nya kedjan. Först till kvarn får först läsa. Och kostnaden för deltagandet inskränker sig som tidigare till portot till näste man på cirkulationslistan! Redaktör'n Deltagarna i studiebesöket på Oxelösunds Järnverk erinras härmed om SSAB:s krav på att få granska all film och alla kopior på fotografier tagna vid studiebesöket samt att inte publicera dessa bilder utan SSAB:s hörande och tillstånd. Film och kopior sänds till Svenskt Stål under adress: säkerhetstjänsten/k E Linner SSAB Svenskt Stål AB OXELÖSUNO S11111 Jlll IIjtiiill(lri<Il(l(lt~Il Har Ou några bra diabilder från årets småbaneaktiviteter, så sänd dem till: SJK PR-avdelning c/o Jannesson Tallvägen TÄBY På så sätt kommer även Småbaneavdelningens verksamhet att märkas bland årets övriga järnvägsaktiviteter på Hjulmarknadens diabildsvisning! Observera att bilder till ett sån't här tillfälle tvärtemot alla vanliga regler ska visa"folkliv"! HjulmarknadenfAnders Svensson Nauru heter en liten örepublik på 22 km 2, belägen i stilla havet mellan Gilbertoch Salomonöarna nordost om Nya Guinea, som i samband med den internationella frimärksutställningen "London 1980" i våras utgav ett minnesblock med tre frimärken och klart småbaneintresse. Motiven på de tre märkena utgörs nämligen av ett smalspårigt ånglok med tippvagnar, ett dito kontaktledningslok samt ett dito diesellok Oå blocket dessutom uppmärksammar tioårsjubileet för grundandet av Nauru Phosphate Corporation och visar en karta över spårnätet samt en bild över utlastningen har det sin plats i varje småbaneväns kuriosasamling: Jan Ericson nan USSTO P~ t lo

3 SmB 4/80 Bida 3 Dejefors Bruk (SmB 2/8D:9) Nedläggningen av pappersbruket i Dejefors, som skulle ha skett i september 1980, har skjutits på framtiden eftersom brukets ägare, Vänerskog AB, har fått statlig borgen för ett större banklån. Sulfatfabriken vid Dejefors kommer däremot troligen inte att återstartas, då pappersbrukets massabehov även i fortsättningen kan tillgodoses från Vänerskogs sulfatfabrik i Bäckhammar. Fjärdhundra Torvfabrik (SmB 3/80:9) Detta bör ha varit den bränntorvfabrik på mossen Myran, som drevs av Vad Torvfabriksbolag (bildat 1906). Vid den relativt stora fabriken fanns en 600-bana, där vagnarna drogs av ett linspel. Torvbolaget finns upptaget i industrikalendrar ännu 1953, men vid intervju med en närboende vid besök på platsen 1972 framkom att fabrikens maskinella utrustning sålts till Småland redan på 1940-talet. Forsbackaverken (SmB 3/80:3) Det här omtalade ångloket passar in på nr 3, fd SJ U 593, som registrerades i Ångpannaföreningen Jugansbo Tegelbruk (SmB 3/80:9) Om detta avser AB Nyby Tegelbruk, l km 8 Jugansbo stn, var i så fall loket JW 1196/1954, sålt till Heby Taktegelbruk c:a Nyby Tegelbruks siste ägare var byggnadsfirman Anders Diös AB, som skaffade dit JW-loket. Något lok hade tidigare ej funnits i Nyby, utan lervagnarna drogs av hästar och på senare år av en traktor. Lundtjärnsbromossen (SmB 2/78:11) Vid studier längs banvallen har jag funnit en räl, som kan ha tillhört denna järnväg. Rälen ligger i en bäck vid en fd såg någon kilometer norr om Landvetter. Rälen har en höjd av c:a 85 mm, vilket tyder på en rälsvikt av ungefär 15 kg/m. Detta verkar dock vara lite väl grovt för att ha härstammat från en torvbana? Ulf Smedbo Rosshyttans Torv (SmB 3/80:9) Kan någon upplysa om vem som ägde ifrågavarande torvtäkt i Västmanland? Stena Metall AB (SmB 3/80:8) Det från Avesta Järnverk AB inköpta Berg-loket hade Avesta Järnverks invantarianummer 432 och var, i varje fall 1970, försett med en Scania-motor på hela 180 hästkrafter. Trärälsbanor (SmB 1/80:16, 3/80:5) I oktober 1970 fanns fortfarande lite träräls med järnband kvar på torvmossen i östra Bor, norr om Vedevåg. Spårvidden på denna bana var 500 mm. Torvfabriken på platsen hade enligt ortsbefolkningen brunnit ned redan 1954, varefter torvupptagningen upphörde. Iggesunds AB, Iggesund Det har framkommit att ett smalspårigt (748 mm) motorlok av troligen tyskt fabrikat (ev Jung) lär ha funnits och ombyggts till normalspårvidd samt utrustats med ny Volvo-motor för växlingstjänst vid bruket. Detta motorlok skulle ha varit i tjänst till år 1964, då ett begagnat lok (NBJ nr5) tillverkat av Deutsche Werke i Kiel med nr 676 år 1943 inköptes. Det fd smalspåriga loket avställdes och skrotades i samband med inköpet av detta lok. Finns det någon som kan berätta mer om det till synes säregna loket? Källa: Iggesunds AB L ennar t Ab ra h amson

4 Sida 4 SmB 4/80 Klara Gruva I uppgifter från Persbergs gruva, vari från epok 2 - provbrytningen - styrdes, sades att gruvloket vid Klara var ett avviktat Oeutz-lok på 22 hkr (se SmB l/78:8!). Originalvikten skulle varit 4 ton, men under Klara-tiden 2 ton. Lokets tillverkningsnummer var av Persbergs-kontoret okänt. Spårvidden i Klara under epok 2 var 750 mm. Efter provdriften kvarstod loket i Klara i c:a l år, varefter det återtogs till Persberg. Min fundering är om Oeutz-loket i Klara och Oeutz-loket i Persbergs loklista (i resebeskrivningen för SmB:s höstresa i Värmland) kan gälla samma maskin? Om man bortser från tillverkningsnummer, finns det någon som har andra data om Persbergs Oeutz-lok; motoreffekt, vikt, ombyggnad etc.? L t ennar Ericson Romanäs Vid sanatoriet i Romanäs, vilket är beläget vid SJon Sommen norr om Tranås, har funnits en smalspårsbana. Sjukhuset ägdes ursprungligen av AB Sanatorievård, vilket bolag bildades Vem kan berätta litet om denna bana och dess trafik? Skäggs AB Den på annan plats i detta nummer anmälda artikeln om torvbanan "Skäggets järnväg" illustreras av en lokoffert från Ingenjörsfirma Browin av Ur denna kan man läsa att loket ( 600 mm) till verkats av strids M ek. Verkstad i Vetlan da. Loket har använts på en 5 km lång, ej namngiven timmerbana under tre skogsavverkningar. Foto på loket på denna bana finns i Spåret 2/80. Var är bilden tagen? Söderhamn På en tillfällig utställning på Postmuseum under våren 1980 visades ett antal vykort med kommunikationsmotiv. Ett av dessa kort visade en hästspårvagn på Norra Hamngatan i Söderhamn. Vagnen, som dras av två hästar, är av enkel boggityp och bär reklam för Joh Löfström Skodon/Manufaktur. Kortet är poststämplat Var detta en tillfällig bana eller var det fråga om persontrafik på ett industrispår? Vem vet något om denna hästspårväg? B G b o y 11 en erg Avesta Tidning ll Illustrerad artikel om huruvida Månsbobanan är ett kulturminnesmärke. Jularbo-Månsbo Järnväg byggdes 1917 och är en 4,8 km lång normalspårig bibana från linjen Krylbo-Storvik. De båda"betjänade" industrierna Alby Klorat och Gränges Aluminium kommer i framtiden att i allt mindre utsträckning utnyttja banan, varför ett förslag till fridlysning framlagts som alternativ till nedläggning. (Leif Bergart) Eskilstuna-Kuriren Artikel om transporterna mellan bruk och järnvägsstation i Hälleforsnäs med anledning av att en stor del av spåren rivits inne på industriområdet. Foto på ett smalspårståg draget av ett motorlok av Söderbloms tillverkning. () Konduktörsposten 2/1980 innehåller en artikel om stena Metall Eskilstuna AB med foto av bl.a. bolagets motorlok (BB 1718/1951). () Kronobergaren "Till salu bensindrivet lok för järnväg". Artikel om Lindö mosse och Liatorps Torvströfabrik. Driften vid fabriken nedlades under 1974 och ett lok har nu utannonserats till försäljning. (Ulf F jeld- L-0 Karlsson/) Nitro Nobel Nytt l-2/1980 Detta dubbelnummer innehåller en hel del uppgifter, foton och en karta över det smalspåriga nätet i Gyttorp. Enligt tidskriften kommer det interna smalspåret nog att vara kvar så länge de gamla delarna av fabriken används. Trafiken på spåren till Gyttorps station upphörde definitivt l. ()

5 SmB 4/80 Sida 5 Norrköpings Tidningar större reportage från RLJ i Lakvik, som bl.a. behandlar de två nyinköpta John Bergman-loken från Lemunda sandtag. Två bilder på loken. (Björn Waldenström) Nya Wermlands-Tidningen större artikel om Bosjöbanan, illustrerad med bl. a. foton av aktiebrev från den tid banan levde samt "personvagnen" (förevigad 1918). (Janis Priedits) Smålands Dagblad Foto av ett smalspårigt ånglok och tippvagnar i Barkeryd samt fråga om var fotot är taget. (L-0 Karlsson/) Spåret 2/1980 Notis om de två lok av John Bergmans tillverkning som en medlem i RLJ förvärvat och deponerat hos RLJ. Loken kommer från AB Lemunda Sandstensbrott. Man återger vidare en trycksak över John Bergman-lok med foto och teknisk beskrivning. () Spårstumpen 2/80 Intressanta små artiklar om "Skäggets järnväg" och "Lickershamns järnväg". Båda artiklarna är illustrerade med bilder av motorloken (se även SmB 4/80:4!). () Sundsvalls Tidning Helsidesartikel om LOKE vid SCA/Galtström och upprustningen av det 93 år gamla loket. Tre svartvita foton och två stora färgbilder illustrerar det hela. (Jan Ericso~) Transport-nytt 8/80 Illustrerad notis om det nya Valmet-loket vid SSAB:s anläggningar i Luleå. (Anders Svensson) Upsala Nya Tidning Artikel om den 1952 nedlagda torvströfabriken på Glansmossen i Gubba mellan Gimo och Österbybruk. (L-0 Karlsson/) ---o l~ll.j.\n JJJ.\N()llNi\/J)J.\ o stenfors Bruk Vid de flesta av de otaliga järnbruk som har funnits i Sverige förekom någon form av järnvägsdrift, som idag är ganska okänd då större delen av dessa bruk lades ned redan före I vissa fall tillkom järnvägsspår på platsen först vid den industri, som ibland efterträdde järnbruket. Så var t.ex. fallet i stenfors, 5 km söder om Tingsryd. Här anlädes 1688 vid Bräkneån ett storhammarbruk för stångjärnstillverkning, kallat Bräkens Bruk (ägare Paul Rydebäck d.ä.), senare stenfors Bruk. Efter 1794 kallas bruket Örmo-Stenfors (efter sammanslagning med Örmo Masugn) och tillhörde släkten Juhlin. Omkring 1890 upphörde järnhanteringen i stenfors och istället anlades en bobinfabrik alldeles intill storhammarsmedjan. Fabriken, som tillhörde engelsmännen John Clark & Sons, var färdig Samtidigt byggdes en trallbana mellan fabriken och virkesmagasinet, där trådrullsämnena förvarades. Sannolikt byggdes också bispår till torkhuset. År 1898 nedlades trådrullsfabrikationen och bobinfabriken ändrades 1901 till lådfabrik, 'vilken i sin tur ändrades till sågverk 1910 och drevs till 1917, då den nedlades och all industriell verksamhet i stenfors upphörde. Troligen fanns trallbanan kvar under hela träindustriepoken och revs först 1917, då samtliga byggnader på platsen jämnades med marken. Ännu idag kan man se tydliga lämningar efter storhammaren och träindustrin i form av kraftiga stengrunder och fundament, medan resterna av järnvägsanläggningen är helt utplånade. Källor: Hembygdsböcker, intervjuer och besök på platsen.

6 Sida 6 6mB 4/80 Billeruds AB, Säffle Företagets motorlok Oeutz 56809/1958 reviderades under april Man passade på att göra storrevision och plocka ur motorn i samband med en då pågående strejk i Italien, vilken medförde att Billeruds transporter på järnväg kraftigt minskade under ett par veckor. Loket uppges vara i lika bra skick som om det vore nylevererat och beräknas vara i drift ytterligare ett antal år. Källa: Billeruds AB, Säffle Lennart Abrahamson GIA, Grängesberg På företagets bakgård fanns följande lok uppställda: JW /1962, 700 mm, ex ställbergs Grufve AB, stripa gruvor, Storå. JW /1963, 600 mm, ex AB Schakt & Sprängning, stockhalm (motornr 8609). JW /1963, 750 mm, ex ställbergs Grufve AB, Finnäset, Ludvika. JW /1966, 750 mm, ex Yngve Kullenbergs Byggnads AB, Göteborg. JWB?/19?? med okänt ursprung. Mats Frading Hasselfors Garden AB, Stockaryd Följande lok fanns vid anläggningen (jfr 6mB 4/78:14!): BB 1681, MR 20015, D 2577, JW 1344, O&K (fd SJ BYCF 38) samt de båda delvis demonterade loken (Sö, BB), som står uppställda i ett skjul. Eventuellt fanns även O&K någonstans ute på mossen. Diema-loket går f.n. i koppel med O&K istället för med BB Den tidigare 1-axliga snöslungan (avsedd att hängas upp på ett lok) har nu ombyggts till självgående genom att ramverket förlängts och försetts med ytterligare en axel samt Volvo-motor. Ett antal helt nybyggda torvvagnar av mycket gedigen konstruktion har inköpts under året. Vagnarna, som är försedda med träskrov och bottentömning, har buffertar. Enligt uppgift från Hasselfors-bolagets transportchef har fem stycken begagnade schörna-lok inköpts från Danmark 1980 för att ersätta äldre, otidsenliga 600-lok. Tre lok har redan anlänt till Sverige för iordningställande, vilket skall ske i Stockaryd hos Holmstedts Mek. Verkstad. Loken, som samtliga är tillverkade 1972 med tillverkningsnummer 3403, 3404 och 3406, väger 3,5 ton och är försedda med 40 hkr:s Deutz-motorer. Tidigare ägare har sannolikt varit Aalborg Portland-Cement-Fabrik A/6, som i så fall använt loken på sina nyligen nedlagda 500-banor vid R~rdal Cementfabrik, Ålborg. I samband med upprustningen kommer lokens spårvidd at't ändras från 500 mm till 600 mm. Första lok under ombyggnad är Iggesunds AB, Iggesund Under hösten 1980 skrotades Metall i Hudiksvall. Källa: f.d. TGOJ-loket V BOl ( Deutz 47449/1952) av stena Iggesunds AB. Lennart Abrahamson Lesjöfors Billerud Uddeholm AB:s lok nr.l7 (ASEA 302/1947) var uthyrt till Lesjöfors AB under två veckor under försommaren 1980 enligt vår guide vid 8mB-besöket i skoghall NCB-koncernen Norrlands skogsägares Cellulosa AB ämnar inskränka sin verksamhet ytterligare genom att lägga ned de äldre och olönsamma massafabrikerna i Hörnefors och Köpmanholmen (fd Forss Fabriker). Förra året nedlade, som bekant, NCB Hissrnafors Sulfitfabrik och Sandvikens Sulfatfabrik. Om NCB realiserar sina senaste nedläggningsplaner kommer bolaget endast att ha kvar fahrikerna i Vallvik och Väja/Dynäs. Även bolagets sågverk i Ramvik förslås bli nedlagt. Ny by bruk Smalspårstrafiken beräknas upphöra i samband med industrisemestern 1981, då metallurgin i Nybybruk kommer att läggas ned.

7 SmB 4/80 Sida 7 PLM Återvinning AB, Kristinehamn Ammabergs Järnväg nr 4, Deutz 27373/1940, skrotades på platsen under våren Det har aldrig varit i drift hos PLM, men ursprungligen avsågs loket att upprustas och användas i den interna växlingen. Källa: PLM Återvinning AB. sjöfallsbanorna Lennart Abrahamson Följande noteringar gjordes vid besök /22: ~AUREKASKA _ Jaurekaska Spåret-kvarligger och används i viss mån för de bofastas behov. Pga obefintligt spårunderhåll har spårvidden blivit för stor på två ställen så att hjulen faller emellan skenorna. I vardera änden finns det spår som går ner i vattnet avsedda för båttransport. Vid banan fanns det, om jag räknade rätt, åtta trallor. STORA SJÖFALLET Stora Sjöfallet så-när-som-på c:a 3oom i banans övre del kvarligger spåret även här. På denna bana förekommer ingen trafik. signalsystemet är sön östra derslaget. I ett skjul vid banans västra ändpunkt står västra STF:s lok BAMSE och i ett annat står det ett par trallor. Även vid denna bana ' finns det spår som går rätt ned i vattnet för att underlätta båttransporter. I närheten av banans östra ändpunkt kan man finna rester av en äldre banvall. Av tillverkningsår på växlar att döma har en linjeomläggning skett någon gång i slutet av femtiotalet. Suorva På-grund av en nybyggd kraftverksdamm finns det här knappt några rester kvar av banan. Det enda jag kunde finna var en spårstump på c:a 25m, som började ute på en brygga och försvann in under den nybyggda kraftverksdammen. stockhalms slakthus Ulf Smedbo Ombyggnad av mottagningsbangården pågår. större delen av densamma revs under sommaren upp för att under hösten delvis återuppstå med gaturäl. På sikt skall området även asfalteras för att kunna användas för uppställning av lastbilar och släp! Spårläggningen utförs åv Persöner Spårteknik AB.

8 Sida S SmS 4/SO S\ 7 f~l1si< (lit~s ~lltll<siitl)lt>rt 'lf)7()-7f) l97s 1979 Västtyskland 7/252 1/14 2/104 12/5SS 3/200-10/480 16/966 14/600 14/600 Finland 2/7S 2/105 1/40 2/120 2/ /36 2/46 Italien - - 1/ /32 1/32 1/32 2/S2 3/132 Österrike 4/15 2/S 1/3 l/ Schweiz 2/ /30 1/32-1/ Norge 1/3 3/ Frankrike - 2/ (Siffror före snedstrecket anger antal, de efter anger vikt i ton) Antal importerade lok per land under ovanstående period: Västtyskland (79), Finland (12), Italien (9), Österrike (s), Schweiz (5), Norge (4) och Frankrike (2). Total summa importerade diesellok under perioden är alltså 119 stycken. De flesta av dessa lok är i varje fall för mig helt okända. Eftersom man känner till att lok tillverkade i Italien, Finland, Schweiz, Norge, Österrike och Frankrike ej kan finnas hos SJ, så bör alltså dessa vara industrilok av något slag. Flera av loken kan, med hänvisning till uppgift om vikt, antas vara smalspåriga (förmodligen gruvlok). Finns det någon som vet mer om dessa mystiska utländska lok? Jag tänker då främst på länder utom Västtyskland och Finland. Förklaringen till importen från Västtyskland ligger främst i leveranser till SJ och TGOJ samt, då det gäller Finland, lok från Saalasti, Valmet och Lokorna. Dock kan inte heller här alla leveranser klaras ut. Som exempel kan nämnas att det år 1979 sist importerade italienska loket betingade ett pris av 1,9 MKr och vägde c:a 50 ton. Pga att uppgifter om köpare är sekretessbelagda hos Tullstyrelsen av bl.a. konkurrensskäl, är det ej möjligt att erhålla närmare uppgifter från dessa. Klart är dock att det tycks förekomma en omfattande, dold import av lok till Sverige! Källor: Tullstyrelsen, stockhalm statistiska Centralbyrån, stockhalm o fr(lll llt~st)l< ~t l Lennart Abrahamson SmS:s studiebesök i Oxelösund genomfördes som planerat l9so-os-2s och samlade ett lo-tal deltagare. Under ledning av vår sakkunnige guide, Evert Wånggren, visades vi runt och färdades med bilar inom järnverksområdet. Sesöket genomfördes i s.k. traditionellt SJK-väder, dvs regn under hela besöket som varade i 3,5 timmar. Under denna tid hanns bl.a. med ett besök i järnverkets intressanta ställverk, där alla transportuppdrag på järnväg emottas och dirigeras samt växlar omlägges och markeras på en belyst spårplanstavla av SJ-typ. Specialtillverkade växlar från Tyskland för att kunna motstå de hårda påfrestningarna på spåret (enda platsen i Sverige där dessa förekommer) samt fransktillverkade s.k. torpedvagnar besågs. Torpedvagnarna (internnr 101-lOS) användes för transporter av flytande råjärn mellan olika produktionsanläggningar. Under besöket observerades följande 1435-lok: Falun Falun Falun Falun Falun Koksverket ov Jung TGOJ 795/ S/l / / / / /1951 -/197S 4-axl 4-axl 4-axl 4-axl 4-axl 2-axl 2-axl 2-axl de de de de de Utrustat med radiostyrning (användes ej). Ombyggt l9so, rrototyp för fortsatt ombyggnad. Fn hos TGOJ/Oxelösund för ombyggn. som S överfört från TGOJ Vol S51. dm el Avställt, skall upprustas. el

9 SmB 4/80 Sida 9 Den i tabellen omnämnda ombyggnaden av Falu-loken består i nedflyttning och utvidgning av frontfönster c:a 30 cm för bättre sikt, utbyte av bromsreglage, installation av hyttvärme, uppsnyggning av hytten invändigt med bl.a. träfaner på väggarna och kraftig ljudisolering till samma ljudnivå som anvisats av Arbetarskyddsstyrelsen för dieseldrivna truckar. För ett antal år sedan utbyttes Cumminsmotorerna mot överladdade turbomotorer av fabrikat Volvo (2 X 250 hkr). Enligt uppgift är Falu-loken driftsäkra och konstruktionsmässigt lyckade. Ett av loken har presterat drifttimmar utan motorbyte/revision. För den dagliga driften åtgår tre lok (förutom koksverkets lok), som går i s.k. femskift med kontinuerlig drift i 24 timmar per lok. På järnverket finns c:a 60 anställda för upprätthållande av den spårbundna trafiken. Lennart Abrahamson Från en Skåne-resa kan följande rapporteras: Lindbergs Torv och Mull, Ö Flinka, Örkelljunga Det wa=lok-som-stod här tidigare-var-borta: Loket sågs senast Det är byggt 1906 och kommer ursprungligen från Århults Torvindustri. Endast underredet är Warrants ursprungliga, loket var i övrigt kraftigt ombyggt. Vet någon vart loket har tagit vägen? Qr~ellJu~g~ ro~v2t~öfaer!k Sannolikt nedlagd. 600-banan ut på St.Ömosse är mycket starkt övervuxen och har inte använts på många år. Själva fabriken var vid besöket tom på torv, men på andra sidan vägen, mittemot fabriken, finns en välfylld torvlada. I lokstallet står fortfarande ett lok kvar. Kilhult BOD-banorna ut på Flåsmyr används flitigt och torven transporteras in till utlastningsplatsen med stora, breda och nybyggda torvvagnar. Driftslok är BB 1684 ( fd SJ BYCF 60), medan det andra BB-loket, 1683 ( fd SJ BYCF 59), står avställt hade ganska nyligen målats i en skarpt röd färg. Någon torvlada finns ej, utan man lastar torven på lastbil med hjälp av ett gummitransportband. Lokstall saknas. I norra delen av samma mosse fanns den s.k.yxenhults Strö & Torffabrik med banor ut på mossen samt upp till Yxenhults station. Anläggningarna är numera rivna. I en 600-viadukt finns inristat "TK 1948" (vad nu detta kan betyda?). Yxenhults Torvfabrik (STF) BOD-banornapå-Svenskemyr nedlades och revs 1977/78, medan fabriken blev kvar. Kvar vid besöket fanns också STF/JMV-loket, vars färg är grön. Detta lok har stora hjul och tillsammans med underredet påminner det om ett elloks. Det fallfärdiga lokstallet vilar på loket. I det andra lokstallet, som är sammanbyggt med fabriken, stod tidigare ett ASR-lok, men detta kunde inte ses pga att stallet var ordentligt igenbommat. Vid fabriken pågår utprovning av maskiner för torvdybehandling. Från den intilliggande mossen pumpas torven i tjocka slangar till någon slags avvattningsanläggning. Kan detta vara den nya torvbrytningsmetod, som Ulf Fjeld omnämner i SmB 3/80:8? ~B_S~oaa~O!P2 ~o~s~,_v!t~sjö Banorna på denna mosse revs för c:a 30 år sedan och på vissa banvallar har man anlagt enklare körvägar. Dessa har namn och en heter "Järnvägen". Den pampiga, i betong byggda, fabriken står fortfarande kvar som ett monument över en svunnen epok. Janis Prisdits

10 Sida 10 SmB 4/80 SittiJ:s ll()sfrt~s(i l ''(irittl(lll(l Den till våren 1980 planerade, men på grund av arbetskonflikten inställda, resan i Värmland genomfördes under ledning av och Jan Ericson och med Mats Freding bakom ratten på bussen från Jönköpings Kommuntrafik. Deltagarantalet uppgick till 34 personer, vilka i bra väder bl.a. fick besöka följande platser: Porla Porla Torvströfabrik-Hasselfors Garden AB Efter att ha studerat loket (John Bergman /cl948) genomfördes SmB:s första utfärd på en 500-bana. Två urspårningar skedde under utfärden, men många armar var redo att lyfta de urspårade vagnarna på spår igen. Torvupptagningen på denna mosse kommer ej att pågå så många år till. Sandhagen Hasselfors Garden AB stor torvtäkt utan egen fabrik. Torven transporteras med lastbil till bl.a. torvströfabriken i Porla. Som dragkraft på 600-spåren på mossen finns ett motorlok tillverkat av John Bergman (troligen på 1940-talet). Hasselfors Hasselfors Bruks AB Som dragkraft på sidospåret mellan sågverket och Hasselfors station fanns det 1956 inköpta Gmeinder-loket 3500/1941, vilket har rapporterats som sålt i samband med inköpet av ett Schöma-lok (1730/1956) från Fritz Milenz AB, Örebro. Sistnämnda lok befinner sig f.n. på verkstad i Fjugesta i väntan på reservdelar från Tyskland efter haveri i våras. Vid sågens impregneringsverk fanns ett mindre system med 600-spår. Stockås Stockås Torvströfabrik-Hasselfors Garden AB Ur lokstallet kördes de två 600-loken för fotografering. Det var AGV 805/1977 oc~ John Bergman /cl948. I Stockås finns även det äldsta kontaktledningsloket från 891-banan mellan torvströfabriken och Mullhytterna station. Loket är tillverkat av Magnet år Här lämnade vi vår Hasselfors-guide och for vidare till Degerfors Degerfors Järnverk- UHB Efter vissa diskussioner med portvakt och transportchef visades de flesta av järnverkets många lok av den lokansvarige Henry? Henriksson. Följande lok fanns: 1435 mm 176 Falun 738/ Falun 742/ mm 178 Falun 783/ Falun 785/1966 Falun 739/ Schöma 2969/1966? Schöma 2844/1965 Schöma 2674/1964 GIA 735/1972 fd UHB/Nykroppa reservdelsförråd, inköpt 1972 från SKF/Hofors. avställt i drift på kort spår i valsverket, ämnestransp. fd Sandvik 8501, reservdelsförråd. avställt inomhus. Björnsborg Björnsborgs Jernverks AB- Avesta Jernverks AB Här kunde resedeltagarna studera och fotografera de båda motorloken, nämligen nr l (Västervik 50/1929) och nr 2 (Jönköping MF 113/1949), samt en hel del mycket gamla, normalspåriga godsvagnar för interntransporter. Vidare noterades att det fa.nns flera kortare spår med olika spårvidder för transporter av smidesämnen. En helt ny pressmedja kommer att tas i bruk inom kort, varför de sistnämnda transporterna troligen kommer att upphöra. storfors storforsverken- UHB stort rörverk med och 600-spår. Här förevisades lok och internvagnar av transportchefen Benny Nilsson. Normalspårslok var DV 251/l962 och JW 103/1951. Sistnämnda lok är ett av Sveriges få normalspåriga JW-lok. Smalspårsloken var tillverkade av Jenbacher Werke (typ JW15). Det ena hade tillv.nr. 1186/1954 medan det andra saknade tillverkningsskylt.

11 SmB 4/80 Sida 11 Persberg Persbergs Gruvor- UHB Ett kartare uppehåll gjordes vid den under sommaren 1980 nedlagda gruvan. På ovanjordsspåret (750 mm) till utlastningsrampen fanns endast ett par malmvagnar men på ett spår nära gruvlaven stad flera vagnar och kontaktledningsloket ASEA 314/1949. Nordmark ~Jordmarks Gruvor - UH8 I en av de kvarvarande gruvlavarna stod de båda 750-loken Atlas 6/1912 (tryckluft) och Insel 4913/1949. Nordmark Värmlandsbergs gruva- ställbergs Grufve AB Mindre järnmalmsgruva, vars malm levereras till Spännarhyttan. Vid en rundvandring på gruvområdet noterades ett JW-underrede märkt Hagfors Hagfors Järnverk- UHB Här mattogs vi av två guider, vilka bl.a. visade motorloken och berättade lite am stålframställningen i Hagfors. Följande lok fanns på järnverksområdet: 891 mm Jung Jung 11820/ / OV 234/1962 används vid stålverket. GIA 425/1971 används vid götverket. Förutom dessa "vanliga" lok fanns två stycken "våglok", vilka används för vägning av järnskrot. Resedeltagarna bereddes även möjlighet att fotografera Hagfors gamla stationshus, vilket numera är beläget på järnverkets område. Stjärnsfors UHB Kraftverk och förråd (fd sulfatfabrik-stjerns AB). Under presenning stad 891- matorloket JW 1190/1954 (typ JW15), vilket tidigare använts på platsen samt vid rivningen av NKlJ-sträckan Finshyttan- Musjöheden. Inne i en förrådsbyggnad skymtade ännu ett JW-lok. Munkfors Munkfors Bruk- Uddeholm Strip Steel AB- UHB Ur lokstallet, vilket är beläget vid Munkfors station, kördes brukets lokomotor KVAB 61/1948 (Z4p-typ) för fotografering. Några ytterligare lok skulle enligt transportchefen inte finnas vid bruket. Ransäter Ranå Tegelbruk Platsen för det redan i slutet av 1950-talet nedlagda tegelbruket besöktes. Byggnaderna är numera rivna. Skoghall skoghallsverken- Billerud Uddeholm AB Besöket började vid lokverkstaden, där vi fick möjlighet att fotografera fyra normalspåriga motorlok: nr 12 (ASEA 291/1943), nr 16 (ASEA 301/1947), nr 17 (ASEA 302/1947) samt nr 18 (Falun 788/1966). Med bussen fartsatte vi därefter till kemidivisionens anläggningar, där också motorlok nr 15 (OV 35/1956) förevigades. På industriområdet fanns även ett antal NKlJ-vagnar som rullande vedförråd Under resan från Skoghall till Hallsberg, där resan avslutades, gjordes korta uppehåll eller studier från bussfönstret i Alster (Lantmannaföreningen), Skatt ~ ( fd tegelbruk) och Karlskoga ( Karlskoga Järn & Metallindustri). DU SOn INTE VAR ned... har fortfarande chansen att åtminstone skaffa den 15-sidiga resebeskrivningen från Värmlandsresan! Historiker och loklistor från alla de under resan besökta platserna. Sätt in 10:- på postgiro redan idag:

12 Sida 12 SmB 4/BO Vid det under SmB:s höstresa gjorda besöket vid skoghallsverken erhöll avdelningen en sammanställning av uppgifter om lokbeståndet i Skoghall som gåva. Här nedan återges den i resebeskrivningen presenterade loklistan, denna gång dock påbyggd med de nya rön, som framkommit: ~o!orl~k_(~oq ~ml: Bergbolagen Bergbolagen 1637/ B/1942 B B b m b m Typ BMF med 20 hkr Fordmotor Typ BMF med 20 hkr Fordmotor 19?? skrot 19?? skrot Mo!orl~k_(~9! ~ml: 14 Oskarshamn V 34/1956 B de efter 1970 skrot Anm: Typ DEL-20-1-lB. Ev. överfört till UHB/Hagfors och senare skrotat där.,sl_!o~ 1 B~l-m~) : l ASEA 62/1915 B k Vikt 6,3 ton, 2 X 25 hkr skrot 2 ASEA/NOHAB 22-E3/l906 B k 2 X 20 hkrs motorstyrka 1966 skrot 3 ASEA 74/1916 B k Vikt 6,3 ton, 20 hkr skrot 4 ASEA 75/1916 B k Vikt 6y3 ton, 20 hkr. fl930 skrot 4' ASEA 187/1930 B k Vikt 7 ton, 2 X 30 hkr. cl970 skrot 5 ASEA 130/1919 B k Ursprungligen 20 hkr. 19?? skrot 6 ASEA 107/1917 B k Slopat skrot 7 ASEA 96/1917 B k+a Vikt 9,8 ton, 2 X 30 hkr skrot 8 ASEA 150/1921 B k+ a Vtkt 10 ton, 2 X 30 hkr skrot 9 AEG /19?? B k 1936 köpt begagnat? cl970 skrot.. lo ASEA 171/1928 B k+a Vikt lo ton, 2 X 30 hkr. cl970 skrot Anm: större delen av loken såldes i mitten av 1960-talet till Nejmans Exportaffär i Trollhättan (bl. a lok 4, 7 och 8). Lok 4, 9 och 10 fanns kvar hos Nejmans ännu Lok 2 inköptes 1915 från Trollhätte Kanalverk. Ramverket byggt av NOHAB. Lok 5 ombyggdes senare till 2X 25 hkr med förlängt ramverk (ny vikt 7,8 ton). Motorer och övriga delar kom från lok 4, vilket härefter skrotades. Lok 6 hade 2X 30 hkr:s motorer och vägde 6,7 ton. Ombyggt med nya motorer (2 X 45 hkr). Lok 9 var mycket litet, typ "telefonkiosk!!, ~ngl~k_(~9! ~ml: 9 NOHAB 193/1884 l B å 1917 köpt SRJ l. efter 1932 skrot Motorlok (1435 mm): 11 KVAB 68/1949 B dm Typ Z skrot 12 ASEA 291/1943 B de 13 Västervik /19?? B b m 1944 köpt SJ Zm 4 eller skrot 15 Oskarshamn v 35/1956 B de 16 ASEA 301/1947 B de 1960 köpt SSAB/Kvarntorp 1.7 ASEA 302/1947 B de 1960 köpt SSAB/Kvarntorp 18 Falun 788/1966 B de Vikt 36 ton. Anm: Lok 11 ombyggdes 1977 till koppelvagn, och såldes till NKlJ. Lok 12 ursprungligen ellok (k, 2X 68 hkr)~ ombyggt motorlok 1965 (2X 85 hkr). Lok 13 (urspr ) var av typ 8 med 40 hkr:s Ford~on-motor. I skoghallsverkens arkiv kallas loket "lokomotor Z4 från SJ", vilket verkar peka på SJ Zm 4 (Västervik 1928), sorn av SJ uppges vara sålt till okänd köpare Men en äldre lokförare vid skoghallsverken hävdar att lokets SJ-num-

13 SmB 4/80 Sida 13 mer var 17. Denna lokomotor är också sannolik med tanke på att SJ uppger att Zm 17 (Västervik 58/1929) såldes till UHB/Storfors 1942 och i så fall överförts från storfors till Skoghall. Lok 15 ursprungligen ellok (k+a, typ AKL-60-38), ombyggt i Oskarshamn till de 1962 (typ DEL-120) med 220 hkr:s scania Vabis-motor. Lok ursprungligen ellok (k, 2 X 111 hkr), ombyggda till de 1963 respektive 1964 i stil med lok 12. Lok 18 försett med två scania-motorer om tillsammans 360 hkr. Loket troligen tillverkat som lagervara , men sålt först Källor: UHB/Skoghallsverkens arkiv Tillverkarlistor Egna observationer Intervjuer med personal J\tc~r Slllf 0 l)j(lll()r Vi<l tr(lf ii<)j(llt()r Här följer ytterligare noteringar om småbanor längs trafikbanorna, gjorda under årets banforskarresa som gick i Småland vecka 27. Beskrivning enligt den teknik som presenterades i SmB 1/80:17! Mj2l~y~~ä~sjö o~h~l~ o~h21~ +h Ett äkta "gammaldags" bruk, som fortfarande ägnar sig åt en mångfald verksamheter: järn/stålverk, såg, impregnering mm, allt spåranslutet. Vid martinverket (jfr SmB 4/79:4) fanns fortfarande lok och vagnar. Dessutom fanns några rester av det äldre 891-spårnätet kvar vid det gamla magasinet vid stationen, bl.a. en vändskiva och ett vagnsunderrede, och några meter spår vid impregneringsverket samt diverse sågspår. Jönköping- Vaggeryd Tabergs gruva 17.2 h Rivet normalspår-till en lastplats vid en-gruva. Småbanespår fanns kvar, även om rälerna åtminstone utanför gruvgångarna hade vikit sig. ~ö~k2pin~~n~s~j2 Gransängs grp 107.1/107.4 v En grusgrop, där tidigare en småbana T600-mm?) gått mellan-grustäkten och en lastplats vid linjen. Numera går ett synnerligen överväxt normalspår in i grustäkten; växel saknas men kontaktledningsstolpar står kvar, utom längst in i grusgropen, där de är nedsågade(!). Se skiss på sid. 14! Sävsjö-Alvssta.Qr~b,l.liJ:rE 384.1/384.5 v Eventuellt-här-en småbana för grusutlastning funnits; något banvallsliknande observerades. Sävsjö - Gårdveda Järnforsen Järnforsen +h En-liten-såg~ som anslutits till stationen med ett-numera ofarbart 891-spår. Några sågspår fanns. Berga- Oskarshamn Berga Ett numera-rivet-normalspår(?) till~ en liten några trallspår med trallor, som fortfarande det rester av en torvfabrik(?) på platsen. Berga +h snickerifäbrik. Vid fabriken-fanns verkade användas. Dessutom fanns Ruda- Berga Ruda Ruda +v E'tt spår -till en större såg har -breddats/anlagts. 'Här fanns det även "sågs'pår". Eksjö-Hultsfred Silverdalen Silverdalen Pappersbruk ;ed såväl lokomotor-söm-bevarat, eldlöst-ångiok.- Eksjö - Hultsfred Mariannelund Mariannelund -h Delvis-riven-pappersmassefabrik-med-oanvänt 1435-syste;.-En 38 meter lång-byggnad fanns som verkade kunna ha varit lokstall (för vad?). Eksjö-Hultsfred Vallnäs 54.0 h starre-såg-med-vissa sågspår. vid-en mindre såg omedelbart öster om den f.d. -v

14 Sida 14 SmB 4/80 stationen (km 53.4) fanns småbanespår och trallor kvar. Eksjö - Hultsfred Hjältevad Hjältevad +h Televerkets Impregneringsplats med småbanenät, lok-och-vagnar. Loket var igång vid mitt besök.!l_e!:!.n_l-_s,eå!:!.g.!n~s Ankarsrum Ankarsrum -v Det numera till större delen rivnä S9l-spåret gick-till en-såg inne på bruksområdet; längst in fanns diverse överväxta rester av spåret. Sågen hade haft ett troligen ganska omfattande småbanenät med den i sammanhanget intressanta spårvidden 1030 mm (större än anslutande trafikbana!). Ett antal trallor fanns kvar; en hade rasat genom golvet i resterna av själva såghuset!,:le!:!,nl-:...se.å.!:!.g~n~s ~r~s~f!:l! g_6.:.4l2. h En omlastningsplats med för länge sedan rivna 891-spår, där det fanns rester av en anslutande småbana, bl.a. en omsorgsfullt gjord bergsskärning! At~i~a~e!g:!l_e!:!.nl Hjortskrogs grp v Rivet 891-spår till en grusgrop: Inne-i-grusgropen-återfanns en vagnskorg-till en småbanetippvagn. At~i~a~e!g:,:Le!:!,nl Qv~r~m~ ~ås ~1.:.3 h En såg med impregneringsverk. Vid impregneringsverket småbanespår. At~i~a~e!g.:,:Le!:!,nl E.o!s!:s!r. m Forsaström -h Ett nedlagt bruk av obekant användning med synnerligen-rivna, ej breddade-anslutningsspår. Ur en kvarvarande byggnad stack det ut någon meter 600-spår. ~j~r~a=s~b_l-_å!v!d!:b~rs Viresjö 12.9 h Lokomotorn vid Viresjö såg stod-kvar,-till synes lika oanvänd(bar) som vid SmB:s besök (jfr Sm8 4/79:5). ~j~r~a=s~bl-:..v~m!!!e!bl Södra Vi En mindre såg med några trallspår: - - Södra Vi -v 8järka-Säby- Vimmerby Södra Vi Södra Vi -v Ett starre-impregneringsverk med rester av ett småbanesystem som antagligen varit ganska stort. Ett lok och några vagnar fanns på platsen. ~ 1435-spåret fortsätter ytterligare några 100 m. Anders Svensson SKISS ÖVER GRANSÄNGs GRP 1435, elf -- rivet l ~~ :: Jönköping------~~~ ~~~ Nässjö