smabaneboken och dekalen!

Transkript

1 Klubbmästare: Ulf Field. Lilla väqen A!vesta Kassör : Mats Fred i ng. Hi.dstigen -8, Jönköping Redaktör: Jan Ericson. Ängkärrsgatan 12ll Solna Postgiro Medlemsavgift 20 kr/är Bilden ovan är hämtad ur boken "Rallargärning" av Manne Briandt (Falun 1956). Bildtexten lyder: "J ordtransport med bensinlok, Inlandsbanan 1931". Manne Briandt var baningenjör vid SJ och gav efter sin pensionering ut några böcker med skildringar av rallarlivet. I böckerna finns åtskilliga bilder av småbaneintresse (Jones Antikvariat på Norrtullsgatan i stockhalm har f.n. ett par exemplar av "Rallargärning" för 40:-/styck). Loket ovan är troligen ett inhyrt O&K-Montania. För inlandsbanebygget åtgick ett stort antal decauvillelok, och SJ BYCF hade vid denna tid viss lokbrist. Flera av ångloken hade redan sålts och de från AJMA inköpta småloken BYCF fick göra hård tjänst så länge de höll. För att häva bristen inhyrdes ett flertal motorlok, bl.a. från AB Skånska Cementgjuteriet, Dessutom byggde SJ, på egen verkstad i Arvidsjaur, ett decauvillelok av Ford-delar. Mats Freding

2 Sida 2 SmB 3/8C resan, som vi planerade att företa i Värmland den maj, men som med kort varsel fick inställas pga den då rådande arbetskonflikten, kommer nu istället att genomföras helgen augusti. Programmet kommer att bli identiskt med vad som uppgivits i SmB 2/80:3; det enda som alltså förändrats.är datumet! Sista anmälningsdag för denna intressanta utfärd är Och glöm inte att uppge Ditt telefonnummer på postgirotalongen (vårt postgiro är som vanligt ), slarv med detta medförde.stora problem för reseledningen i våras! Men den här gången hoppas vi kunna full följa som planerat utan inblandning av "makterna", förstås. De medlemmar, som var anmälda till vårresan, äger företräde till de c:a 30 platserna i bussen. o smabaneboken har Ou väl köpt? Denna avdelningens hittills största satsning finns sedan i våras att köpa från SJK Bokförsäljning, postgiro Priset för SJK-medlemmar är 55:- (icke-medlemmar 75:-), och för denna summa får Ou 223 sidor småbanehistoria, massor med bilder (de flesta ej tidigare publicerade) och kartor samt ritningar, alltihop inbundet i elegant gult klotband med guldprägling. De småbanor som behandlas i boken är: Attsjö järnväg, Breven- Kilsrna, Skogsbanan i Flada, Kumla Ångkvarn, Nissafors, Ramlösa Spårväg, Vakö, Värmbol- Stettin, Örebro Gasverk, Örebro Pappersbruk samt Vattenfalls entreprenadjärnvägar. och dekalen! Många av Småbaneavdelningens medlemmar har sedan länge efterlyst något mer påtagligt tecken på medlemskap. Vi har därför tagit fram en dekal, som talar om för en ovetande omvärld var Ou har Dina sympatier. Placerad på kameraväskan, bilen eller loket(?) bidrar den dessutom till att öka intresset och kännedomen om vår verksamhet. Dekalen, som är röd på vi t botten och mäter 10 cm i diameter, visar O&K-loket 1190/1903 och kan beställas genom insättande av 5:- + 1:15 porto på SmB:s postgiro , Naturligtvis kommer dekalen att försäljas under värmlandsresan! ()xt~l(istiil(l l , en torsdag, har de som är intresserade av SSAB:s järnvägar möjlighet att göra ett studiebesök vid Oxelösunds Järnverk, Utöver "levande" järnvägar har informationsavdelningen lovat att plocka fram en del äldre fotografier med järnvägsanknytning. Förhandsanmälan är nödvändig. Om Ou är intresserad: skriv eller ring till mig, så hör jag av mig med närmare detaljer om besöket. G Huddingevägen 417 II ög Tel: 08/8613 Bl (t o m 14/8), 0152/ (fr o m 16/8) ÄLVSJÖ

3 SmB 3/8D Sida 3 Byholma (SmB 2/8D:4) Driften vid sågverket förefaller ha upphört redan före 191D, då företaget ej finns upptaget i handels- och industrikalendrarna för 19D8 respektive 1909, Forsbackaverken (SmB 4/78:5) De smalspåriga AEG-loken uppges vara inköpta Smalspårsnätet började byggas 1883 och hade 1916 en längd av 2,675 m. På detta nät fanns då 33 vändskivor. Ett normalspårigt ånglok (utan närmare detaljer) uppges vara inköpt Källa: Handlingar från Forsbackaverken i Gävle Kommuns arkiv. Kallinge (SmB 2/8D:7) Angloket vid Kockums Jernverks AB i Kallinge har givit upphov till en hel del spekulationer beträffande ursprunget. Redan 1960 drar Cole till med att loket är fd ÖBlJ 2 (Motala 10/1876, urspr. från Utsjö Jernvägs AB), vilket ombyggts till fyrkopplat ramtankslok från sexkopplat sidotankslok! Detta skriver Cole i sin publikation "Swedish Private Railways- IV", sannolikt missledd av sina svenska uppgiftslämnare. Denna grovt felaktiga uppgift vidhålles ännu 1963, nu i Cole's "Swedish Industrial Steam Locomotives", med tillägget att loket köptes av Kockums från ÖBlJ c:a ovanstående uppgifter är så osannolika att de kan spolas direkt, liksom alla övriga uppgifter om att loket före Kallinge-tiden skulle ha använts på trafikbanor. Loket var ett typiskt ~ndustrilok med utpräglat tyskt utseende. Eventuellt kan loket ha byggts om till spårvidd 1D67 mm från någon annan spårvidd. Hos Ångpanneföreningen fanns följande noterat om lokets panna: "Tillv. nr 1259/1874 (tysk tillv.), köpt till Kallinge 1917". Enligt ett gammalt foto var loket försett med nr 4 den första tiden i Kallinge, vilket troligen var numreringen hos lokets föregående ägare. Även Ångpannaföreningens uppgifter får tas med en nypa.salt, men om angivet panntillverkningsnummer skulle stämma och dessutom vara lika med lokets tillverkningsnummer, passar. det i varje fall inte in i Krauss tillverkningsserie. Hade det intressanta gamla loket behandlats bättre av kommunen kunde det ha funnits kvar än idag istället för att skrotas efter att ha slagits och rostat sönder på en lekplats. Loket såldes 1967 till skrot av kommunen sedan "ett lekande barn" skadat sig på lokvraket. Lasjö Torvströfabrik (SmB 2/80:8) Den i Sala Allehanda omtalade torvfabriken är densamma som Stenby Torvströfabrik (tillhörig bl.a. Johnsonkoncernen), belägen vid gårdarna Sion och Utah c: a 15 km väster om Rosshyttans stn. Nybybruk SmB 2 79:7 Internsparen 780 mm spårvidd) på Nyby-Uddeholms AB anläggningar är ej nedlagda. på spåren sågs KVAB-loket 339/1968. Småbanor i SJK Arkiv (SmB 2/80:6) Notisen om Veddige hade tyvärr drabbats av ytterligare en felstavning- platsen där andelsmejeriet låg heter ~abränna. Denna plats ligger norr om Veddige stn på fd VBHJ:s västra sida. Småbanor vid trafikbanor (SmB 2/80:10) Enligt en gammal turisthandbok från 1892 korsades Wikern- Möckeln/Bredsjöfrån Hjuljerns gruvor till sjön Grängen. Degerfors Jvg vid Grängen av en hästbana STF Turisthandbok III 1898 uppger att en 2 km lång bana fanns från Grängen till Hjuljerns gruvor. I STF Turisthandbok XXI 1913 omnämns ett bispår från Nara Bergslags Järnväg till slottsbergs gruvor om 3 km. Egen iakttagelse: Bispår till militära anläggningar följande en bit av den gamla gruvbanan. delvis (personlig åsikt) S-E Bäck

4 Sida 4 SmB 3/80 Småbanor vid trafikbanor (SmB 1/80: /80:10) Det kan ha ett visst intresse att försöka ange ägare till de här uppräknade spåren. Med hjälp av industri- och handelskalendrar, sj-handlingar, industrihistoriker, egna observationer mm kommer man fram till följande~ Oleby: Oleby Ångsåg & Träförädling (bl. a, tillhörig Fryksdalens Kooperativa Handelsförening). Edans: Edans Såg (Borgviks AB, sedan BAB). Jössefors Ö: Jössefors Pappersbruk (BAB). Kroppsta7 Kroppstad Ångsåg (Kroppstadsfors AB). Fosfatbolaget: Raffinaderiet oci1 lokomotorn ( fd SJ Z49 174) tillhör sv. Esso AB. Forssa7 AB-Forssa Tegelbruk. Till lastplatsen har även funnits linbana. Hultä: Hulta Tegelbruks AB. Kårtemosse: Lastplats för Ebbarp- Grimstorps Fabriker Linbana torvfabriken '[på Ebbarpsmossen) - lastplatsen fram till c: a 1930, därefter 600-bana trafikerad av flera motorlok, Lalarp: Lalarps Bränntorvfabrik. 600-bana till Lalarpsmossen har funnits. Adalen: Här var ursprungligen ett större sågverk beläget-essreds Ångsåg, Bågen tillhörde Mölneby AB, men såldes senare till Bark & Warburgs Förnyade AB. Ee,ge_!2s_Sjö~p~r: Fegens Träförädling (AB Fegens Låd- & Tunnfabrik, senare Fegens Bågverks AB). Glassbo: Industrin här samt 600-banan i impregneringsverket tillhör RYAB. Smålandsstenar: AB Smalandsstenar Ångsåg & Snickeri fabrik, har även haft ett 600- spår-tili smålandsstenar stn (spåret kvarlåg ännu l97b). Trottagården: Torvströ AB Trottagård. Haghult:-Landeryds Torvströfabrik (Hasselfors Garden AB). Hällabäck: Hällabäcks Ångsåg. Ytterholm (även kallad Ringsmosse lp, linjen Hillared- Limmared): Rings Torv AB, senare-borås Wäfveri AB; brikett- och bränntorvfabrik. ~i~: Nissåns Trävaru AB. Banan gick till Nissaåns Ångsåg (se SmB 2/79:5). Nissafors: Televerkets stalpimpregneringsverk (nedlagt). Forsheda7 600-banan här (den som gått över ån) tillhörde ej sågverket utan ledde till-den stora bränntorvfabriken vid Torskinge på Store Mosse, tillhörig AB Smålands Mossar, Banan, som var 4,6 km lång, trafikerades på sin tid med ånglok. Havrida: Bredaryds Torvströfabrik (Hasselfors Garden AB). Gyllenfors: AB Gummifabriken Gislaved (KF). Lokomotorn är fd SJ Z [öckna-mosse: AB Bottnaryds Torvströfabrik, numera AB Unitorv. ~r~n~erg~d~l: Granbergsdals AB (järnbruket), Karlsdals AB (masugnen). Pershytte växel: Pershytte Gruvebolag, 600-banor. Grängen:-Banan: som troligen har haft spårvidd B02 mm, ledde till slottersbergs Gruva och Anrikningsverk (Hjuljerns Grufvebolag) och nedlades först omkring Hästdrift. Hammarn: Hammarns Brädgård (Hellefors Bruks AB, senare BAB). Gåsgruvan: Gåsgruvans Kalkstensbrott (Persbergs Gruve AB/UHB). Persbergs Gruvor: Persbergs Gruve AB (UHB). Nord~~k7 Limkullens Kalkbro~t (UHB). Stabbarps Gruva (SmB 2/80:6) Enligt följande citat ur boken "Minnesblad samlade af skånska Ingeniörsklubben", utgiven 1896, har tegelbruket i Stabbarp efter branden återuppbyggts. I kapitlet "Skånska stenkols- och lerindustrien" står nämligen: "Å ett förut icke bekant, nära Eslöf beläget gruffält upptogs ett schakt vid Stabbarp år 1867 och arbetades några år, fast med kient resultat, På grund såväl af ringa kolqvantitet som deraf att kolen voro af medelmåttig qvalitet, nedlades arbetet efter ett par år. Från 1875 till 1881 var affären åter i gång under olika bolag och ofta med klent lif. Oaktadt nya schakt upptogos, blefvo kolen allt mindre gifvande, men å andra sidan påträffades eldfasta leror af framstående egenskaper, högeldfasta och plastiska, hvaraf ett synnerligen utmärkt tegel tillverkades, Efter en eldsvåda, som år 1881 öfvergick fabriken, nedlades tillverkningen tills Höganäs stenkols-

5 SmB 3/80 Sida 5 bolag år 1889 öfvertog affären och återuppbyggde fabriken samt utvidgade den till en produktionsförmåga af 2,000,000 normaltegel pr år," Kapitlet illustreras bl.a. med bild av tegelbruket i Stabbarp (det torde alltså vara det återuppbyggda) och visar en anläggning med flera byggnader och två skorstenar. Göran Lavesson Trärälsbanor (SmB 1/80:16) Nämnas. kan att "träräls" förekommit även på torvmossar, såväl i huvudspår som i flyttbara sidospår. På mossarna användes vanliga torvvagnar med flänsade hjul, varför "trärälsen" var försedd med påspikade järnband. Dylik räls fanns bl. a, vid den numera nedlagda bränntorvtäkten vid Ulvestarp på Storemosse, nordväst om Vårgårda. Vara Gjuteri&Mek. Verkstad (SmB 1/80:12) Göteborg- Borås Järnvägs AB köpte ett 12 hkr: s "Warrant"-lokomotiv för 6.290:30 för leverans i juli samma år. Loket användes på bolagets 2,8 km långa torvbana mellan Landvetters station och Lundtjärnsmossen (se SmB 2/78:11). Mats Frading Handen (SmB 2/80:7) I filmen "Eva" från 1947 med manus av Ingemar Bergman, inspelad i bl. a, Handen, skymtar en planskild korsning byggd av stockar med hög banvall av sand och grus i närheten av Handens stn. Enligt en muntlig uppgift av en äldre man skall banan från Slätmossen ha haft en lada just vid Rudans gård på andra sidan av Nynäsbanan sett från Slätmossen. Tyvärr visste han inte exakt årtal. S-E Bäck A J Johnsson Järn- & Maskinaffär, Stehag I brev till SJ BYCF erbjuder ovanstående firma ett 40 hkr:s decauvilleånglok, I sitt svarsbrev meddelar BYCF att man f.n. ej har något direkt behov av loket, men att man ändå är villig att träda i underhandling om byte med antingen en 21 hkr:s lokomobil i Nässjö eller en 38 hkr:s lokomobil i Stockholm. Något byte blev dock ej av erbjuder firman ånyo BYCF att överta loket, men inte heller denna gång blev det någon affär. Har någon en aning om vilket lok det rör sig om? Källa: SJ Centralarkiv. Mats Frading Kronobergs regemente, Växjö Kronobergs regemente förlades enligt 1901 års härordning till Växjö. Kronan erbjöds 1905 mark väster om staden i Bäckaslöv stod regementets kaserner invigning sk l ara. Under den tid kasernerna byggdes fanns en 600 mm:s småbana från bangården vid järnvägsverkstäderna till regementsbyggnadsplatsen, vilket bl.a. gjorde Växjö till en unik järnvägsstad med hela fyra spårvidder samtidigt på bangården. Två 600-spår utgick ifrån bangården och vid regementet fanns tre stickspår. I låga tippvagnar transporterades grus, som kom från Evedal och som på bangården lastades om från 891-vagnarna. Från Gåvatorp kom elva miljoner tegel och från Norrland väldiga mängder timmer till byggplatsen. På banan användes ett O&K-ånglok med nr B, som var hyrt ifrån stockholms-trakten, troligen från ett kanalbolag~ Vet någon vilket lok det var och hur länge det gjorde tjänst i Växjö? Troligtvis bör jade kasernbygget f.örst 1914 och gissningsvis fanns de fyra spårvidderna inklusive 600-systemet under de sex åren Kan någon bekräfta dessa årtal? Källa: Gårdsby Sockens Hembygdsförening, Nils Lindgren

6 Sida 6 SmB 3/BO ASEA Tidning 1/80 Stor artikel om (det i andra organ grundligt omtalade) transportsystemet för malm på Kirunagruvans 775~metersnivå. Artikeln är illustrerad med flera färgbilder, bl.a. av ett tåg med lok och vagnar. (Anders Svensson) Det handlar am Skellefteå Broschyr utgiven av Skellefteå Kammuns Informationsavdelning, Box 353, Skellefteå, år Informativ text am bygdens industri, och då i synnerhet Baliden AB. Flera bilder, bl.a. av smalspårigt Boliden-ånglok. (Anders Svensson) Helsingborgs Dagblad Upprap angående historiska bilder från Bjuvtrakten, illustrerat med två vykort från schakten ett och två (spår och vagnar på båda bilderna). (Göte Persson) Jönköpings-Posten Kort historisk notis om AB Gränna Sandstensbrott vid Girabäcken strax norr om Uppgränna. Foto från 1901 föreställande hästdraget persontåg på banan mellan brottet och lastkajen. (Mats Freding) Tidskrift för Kustartilleriet 1/1980 Överste n av l: a graden Jean-Carlos Danekwardt skriver om Kungshalmens historia (fort i Blekingeskärgården). Bl.a. omnämns hur sten bröts i ett stenbrott vid Aspö mad och sedan på "lokamotivbana'' fördes till en brygga söder om Drottningskär för omlastning till pråm. Loket sam användes var FRYCKSTAD, sam numera kan beskådas på Järnvägsmuseum i Gävle. Vid utfyllnadsarbetena användes också en hästbana för stentransport mellan Tjurkö och Finskan. (Göte Persson) Tågpasten l 80 Om AB Svensk Torvförädlings banar skriver Janis Prisdits (del 1). ) ÖSJ-Bladet 2/1980 I detta nummer fortsätter Yngve Holmgrens artikel (del 4) om Höganäsverkens ånglok. skriver am NJA:s äldre normalspåriga diesellok samt am järnvägsmaterieltillverkare i Skåne. I sistnämnda artikel finns ett flertal industrilokstillverkare presenterade. (Bo Gyllenb~rg)

7 SmB 3/80 Sida 7 Orenstein & Koppel Montania nr 4001 kaptes 1930 av Borås-Jankapings Järnvägs AB. Motorloket hade spårvidden 600 mm och användes vid arbetena på linjen Ulricehamn- Jankaping. Inkapet skedde på rekommendation av statens Arbetslashetskommision, som själv ägde ett flertal Montania-lok. Källa: SJ Centralarkiv. Mats Freding o )~){1\N IJJ.\N()Il.NJ\/NIJ Bredaryds Torvstrafabrik Den av Hasselfors Garden AB ägda fabriken har återuppbyggts och utbyggts efter branden 197B (se SmB 4/7B:l4!) och driften är nu åter igång, Den nya 600-bangården vid fabriken är ännu ej helt klar, bl.a. saknas farbindelse till lokstallet och ringlinjen runt fabriken är inte färdigbyggd. Trafiken på den långa banan till Flymossen har dock återupptagits och ombesörjs av O&K 8604/1938 och BB-loket från Säbylund. Fabrikens andra BB-lok står avställt i lokstallet sidospåret vid Havridas nedlagda lastplats kvarligger fortfarande. För att slippa bygga alltför många bispår ute på mossen har man anskaffat ett stort antal s.k."torvmopeder", med vilka torven körs från täkten ut till 600-banans huvudlinje, stod 7 stycken torvmopeder (varav 3 helt nya) på fabriksplanen, Samtliga var tillverkade av Balstads Bil&Traktor och försedda med B hkr:s Honda-motorer. Dahlströms Smedja, Gamleby Dahlströms Smedja, ortens enda lokindustri, revs under mars-april 1980, Någon stor loktillverkare blev inte Dahlström, då endast ett lok tillverkades. Detta gjordes på 1950-talet och såldes till Eds Tegelbruk i Edsbruk. Var nämnda lok är idag vet jag dock inte, tegelbruket i fråga är dock nedlagt. Dannemara Gruvor Yngve Nilsson Aven fd SJ Vl 4, som averförts från det 1979 nedlagda Horndals Järnverk, finns numera i Dannemora. Den till Dannemara år 1970 direktköpta Vl:an, fd SJ nr 3, har nyligen åt.erkommi t till Dannemara efter revision i Örebro. Detta lok är rödmålat, medan den från Horndal är orange. Vid besök fanns endast ett 750-gruvlok ovan jord, nämligen Deutz 33313, som stod avställd bland div. skrot. Enskede Under maj månad slutfördes arbetena på stockhalms kommuns nya industrispår och bangård på Årstafältet. Arla-mejeriets spåranslutning sker nu från denna bangård. Bidaspår från bangården finns till Pappersgruppens nya lagerbyggnad. Arbetena har utförts av Persöner Spårteknik AB, och deras Bergbolags-lokomotor har funnits i Enskede sedan hösten Hästveda Trafiken på STF:s torvströfabriks bana till Åbuen verkar ha upphört, men t ydligen ämnar man behålla anläggningen i reserv. Lok och vagnar stod uppställda vid fabriken och 600-banan kvarlåg intakt, En nyligen anlagd väg till några hus norr om torvfabriken har inte föranlett banans rivande, utan istället har en ordentlig avergång byggts där banan korsar vägen. Källunda Torvströfabrik Fabriken, som var belägen vid Gullarps lastplats aster om Forsheda, har nyligen rivits. Fabriken lades ned 1962, varefter 750-banan ut på Gullarps Mosse revs några år senare.

8 Sida 8 SmB 3/80 Nitro Nobel, Gyttorp I en annons, bl.a.(?) i Järnvägsbladet Förstlingen 1/80, meddelar Nitro Nobel att smalspårsnätet i Gyttorp, som på senare tid svarat för halva anläggningens transbehov, nu i sommar definitivt kommer att försvinna och ersättas av bilfrakt. Ny torvbrytningsmetod Anders Svensson En ny torvbrytningsmetod håller på att utvecklas av bolaget Exploaterings AB Svensk Torvteknik i samarbete med Domänverket och uppfinnaren Gottfriad Schmidt, Ljungby. Eftersom metoden går ut på att pumpa upp torvmassan från mossen lär nog inga nya torvbanor skapas om metoden kommer till användning. Källa: tidningsnotiser. Sandvik AB Aven Sandvik har enligt Transportnytt 5/80 skaffat ett radiostyrt Otso 4-lok. Sedan 1979 har Supra i Köping ett likadant lok i drift (se SmB 4/79:14!) Anders Svensson SSAB/Luleå SSAB i Luleå har utökat sin flotta av Valmet-lok med ett treaxligt diesellok, försett med en 16-cylindrig motor om 545 hkr, låter Dagens Industri meddela ~ stena Metall AB, Eskilstuna Anders Svensson Bolaget har från Avesta Jernverks AB inköpt en lokomotor av Bergbolagens tillverk -ning (nr 1717/1950). Denna skall användas som reservdelsförråd till BB 1718/1951. Sjöllens Torf AB ansökte 1907 hos Västra Centralbanans (VCJ) styrelse att få utlägga en decauvillekorsning över VCJ vid torvfabriken. Mossen var belägen på västra sidan av VCJ och fabriken på den östra. styrelsen avslog begäran, men torvbolaget utlade ändå korsningen kort efteråt. Av någon anledning tycks VCJ:s styrelse inte ha vidtagit några ytterligare åtgärder mot torvbolaget, utan spårko~sningen låg kvar under åtskilliga år. Först 1945 lät järnvägsbolaget (då HNJ) riva bort decauvillekorsningen och uppförde ett skyddande stängsel. Torvbolagets ägare, Axel Carlsson, begärde hos länsstyrelsen i Vänersborg handräckning för återställande av korsningen. Länsstyrelsen biföll Carlssons begäran, och utförde landsfiskalen handräckning, varvid stängslet bortskaffades och korsningen åter lades ut. HNJ besvärade sig hos Göta Hovrätt, som dock inte upptog besvären till behandling eftersom de inkommit efter besvärstidens utgång. strax efteråt återkallade dock länsstyrelsen sitt eget handräckningsbeslut jml 208 utsökningslagen. Landsfiskalen fick därvid åter rycka ut och avlägsna korsningen samt sätta upp stängslet. Detta skedde och föranledde Carlsson att i sin tur hos Göta Hovrätt besvära sig över länsstyrelsens beslut att återkalla sin handräckning. Göta Hovrätt meddelade genom dom att länsstyrelsens beslut var ogiltigt och att HNJ skulle åläggas att ånyo riva stängslet och lägga ut decauvillespåret, och så skedde strax därpå meddelade Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen att korsningen skulle förses med fasta signaler på ömse sidor samt spärrbommar ö ver decauvillespåret. Ganska mycket bråk för så litet spår, eller hur? Källa: VoV Centralarkiv Mats Freding Blitiebolaget 3-ärn\)ägsmaterfel Riks 8oo7 & 8o9s $tocliboltn Telegram: LoKoMoTiv

9 SmB 3/80 Sida 9 (fortsättning från SmB 3/?9:11) Efter att ha avsynat norra Gotland i november 19?8 skulle vi nu titta på södra delen av ön i maj 19?9. På södra Gotland finns det!?.. vi hittade inga småbanerester eller kalkbrott och kalkbruk. Därför tog vi färden norrut även denna gång och ett skutt över till Fårö, som ej besöktes vid förra tillfället. Norsholmen på nordligaste delen av Fårö har rester av banvall från kalkbrottet Tmindre gropar i marken) och till fd kross och hamnanläggning. Krossfundament och vinschfundament finns kvar samt ett flertal högar med olika kalkkross. Verksamheten varade c:a ett år omkring år 191?. Banan hade ett lok, fd WFJ l WAOSTEi'JA, som sedermera hamnade i Bläse. Åter till huvudön Gotland: storungs som besöktes förra gången fick ett nytt besök för att försöka komma brottet närmare. Det är ett mycket stort och vidsträckt brott, där transporten sker med tipptruckar till kross och hamnanläggning. ''(i s t 111(1111 ii Il (f s }{(l Bör je Göransson- Lennart Svensson 11 ()t ~r111 q(tr Här nedan följer en sammanställning av några iakttagelser gjorda vid en vårresa i östra Västmanland Orresta Tegelbruk revs mellan januari och maj 19?9, I lertaget har en ishockeybana-anlagts~ -- Savalla Tegelbruk brann 1958, men återuppbyggdes. Bruket, som nedlades 19?1, tog In-leran-med-hjälp av traktor och gummihjulsvagnar utom från ett mindre lertag precis nedanför bruket, där decauvillebana användes. Fjärdhundra Torvfabrik, Stenholmen, är sedan länge nedlagd och riven. Endast en upprostad torvspade och ruinen-efter ett maskinhus i sten minner om epoken. Gullvalla Torvströfabrik. Fabriken är riven, men från väg 256 kan man i den vattensjuka-mossen skymta-räls och vagnsrester. västerbo Tegelbruk nedlades c:a 19?0, men det gamla bruket står fortfarande kvar helt-intakt.-några spår efter småbanor kunde dock ej skönjas. Broddbo Torvströfabrik, ägare Broddbo-Gullvalla Torvströförening 1919, var belägen vid Broddbo stn.-fabriken, som nedlades på 1940-talet, hade en 500-bana till mossen. Förfallet maskinhus av sten, rälsspann i gräset. Rosshyttan. Under första världskriget fanns en tjärfabrik med 600-bana intill stationen (ägare Rosshyttan AB 191?). C:a 3 km SO Rosshyttan fanns också vid denna tid ett stickspår vid Sjömossen, där bränntorvupptagning bedrevs (invid bäcken mellan sjöarna Gårbarken oci1 stenbarken). På mossen användes motorlok. Torven tippades från en lastbrygga (kapacitet c:a 10 tippvagnar) ned i skroven. Stenby Torvströfabrik, Lasjö (ägare Axel Ax:son Johnsson). Fabriken, som ombyggdes till-frörenseri, hade en 600-bana med "epatraktor-liknande" lok. Lok och bana såldes som skrot vid nedläggningen av torvströfabriken. Jugansbo Tegelbruk nedlades c:a 1969 och inrymmer idag en skrot/svetsverkstad. Lerbanor-och-"nå'n slags dragapparat" skall enligt närboende ha funnits. Svenska Väg, Sala. På företagets upplag står orangemålade AGV 528/19?2 (inventarienummer L8J uppställd intill staketet tillsammans med en tunnelvagn. stråbrukens viadukt över SGGJ finns kvar inne på området; Jan Ericson - Mats Frading

10 Sida 10 SmB 3/80 - o J.\Ililti 111c:~r ()111 tiilqc~rsl<{l Sill{t)J(tll(lr Här följer några noteringar efter tolv dagars semester i Ungern våren 1980 (tidigare artiklar införda i SmB 3/78:11-12 och 3/79:12-13). skogsbanor (samtliga 760 mm) Mesztegnyö (vid järnvägslinjen Somogyszob- Balatonszentgyörgy) Bana-till Felsökak 9 km. sågverk vid Mesztegnyö. Vid besöket konstaterades att de då annonserade persontågen ej gick under maj månad. Från 1 juni trafikeras banan av två persontågspar mån-, ans- och fredagar. Dragkraft är de vanliga små tvåaxliga dieselloken (två stycken fanns). Förutom en personvagn fanns flakvagnar och timmertruckar. Under besöket anlände ett tåg bestående av lok, personvagn och en vedlastad flakvagn. Nagybörzsöny (c:a 20 km norr om Szob) Bana-till Nagyirtas 8 km. Turistlinje med trafik på söndagarna sommartid. Trots annonserad trafik, var den inställd under maj månad! Enkla personvagnar med längsgående bänkar (även sommarvagnar) samt två från Kismaros överförda modernare personvagnar. Lok inlåst i stall. Palhaza- Ipartelep (vid 760-linjen Sarospatak- Fuzerkomlc5s) Bana-tili Kökapu=adulö (turisthotell) 7 km. Två persontågspar per dag, vilka upp till Kökapu har lok som dragkraft. Återfärden sker med enbart vagnen, vilken på grund av banans konstanta lutning rullar åter till Palhaza med en bromsare på vagnens främre plattform. Förutom en enklare personvagn fanns ett par personvagnar av MAV:s jordbruksbanetyp samt flakvagnar och timmertruckar. Pörböly (vid järnvägslinjen Baja- Bataszek) Hit hade överförts fem omspårade personvagnar från den under ombyggnad varande skogsbanan vid Kismaros (Kiralyret). Tegelbruksbanor Bakesesaba En-av Ungerns största tegelbruksorter, belägen i landets sydöstra del (Bakes megye). Två närbelägna bruk i stadens södra del disponerar ett omfattande lerbanenät (600 mm), vilket omfattar flera linjer. Minst tre tågsätt var samtidigt igång vid mitt besök. Vidare finns ett nät för transporter till och från torklador samt spår till ett normalspårigt sidospår på Bakesesaba station. Sistnämnda spår används för spåntransporter. De många spåren trafikeras av små JW-liknande, hyttlösa motorlok. Budapest (nära Csillaghegys stn på förortsjärnvägen till Szentendre) Stärre-tegelbruk med lertag i närheten. Leran transporterades fram till bruket med bandtransportör eller lastbil. För transporterna till och från torkladorna fraktades teglet på ett omfattande 50D-system. Minst tre små hyttlösa motorlok sågs. Området var till viss del- oinhägnat, varför goda möjligheter att fotografera tågen fanns. Dombovar (nära pionjärbanestationen = fd MAV smalspårsstation) Via pionjärbanan (760 mm) erhåller tegelbruket sin lera. Inom fabriksområdet finns -ett 600-nät, vilket trafikeras av minst två små motorlok, varav ett med hytt. Sidospår med egen dragkraft vid industrier o.d. Nagylaki kendergyar (vid järnvägslinjen IJjszeged- Mezöhegyes) Hampberedningsverk-med eget motorlok av äldre, ej tidigare noterad typ. Palhaza- Ipartelep (vid 760-linjen Sarospatek- FD-zerkomlos) oet i smb 3/7'97I'3 omnämnda motorloket var nu avställt och som dragkraft användes ett annat lok av samma typ. Industrin här är ett perlitebrott (vulkanisk bergart). Övrigt Bakesesaba starre-svingård i stadens södra del invid järnvägslinjen till Lököshaza. Smalspårsnät för gödsel- och fodertransporter. Dragkraft motorlok.