!1/f)å. Avställt i 60 år!

Transkript

1 Klubbmästare: Frank Edgar, Solskensvägen 15, TULLINGE Kassör: Bo Gyllenberg, G Huddingevägen 417, 2 tr ö g, ÄLVSJÖ Redaktör: Mats Fred i ng, Hägerstensvägen 162, HÄGERSTEN Telefon och telefax till redaktionen: Postgiro: Medlemsavgift: 60 kr/år (utlandsboende: 90 kr/år)!1/f)å Avställt i 60 år! Detta lilla decauvillelok var nog det märkligaste vi såg under avdelningens jubileumsresa i Dalarna i maj. Det har stått i ett skjul i Insjön i drygt 60 år! När jag för några år sedan gick igenom arkivet efter L H Sandströms Maskinaffär i Månsarpfann jag ett brev 1951 från en Johan Liss i Insjön, som erbjöd ett lok byggt av en T Ford med skruvkardan, årsmodell 1925, för 750 kr. l ett andra brev skrev Liss att loket tillverkats vid Lassas Erik Erikssons mekaniska verkstad i Siljansnäs och använts två år vid en torvströfabrik, som sedan nedlades. Jag gjorde inget omedelbart åt dessa uppgifter, men när jag påbörjade "lndustrilok i Da~ lama" för något år sedan letade jag efter Johan Liss i telefonkatalogen utan resultat. Senare skickade jag kopior på breven till Staffan Eronn i Borlänge, som i stort sett dagen efter visste besked att loket använts vid Dala Torvströ AB i Löderån, Brintbodarne och att loket stod kvar hos en son till Johan Liss! Jag trodde inte mina öron. Denna torvfabrik hade lagts ned redan 1934! Skulle loket ha stått kvar i 60 år? Jo, vid en rekning i början av maj inför jubileumsresan fick jag med mina egna ögon se det märkliga lilla loket. Tydligen är inte undrens tid förbi! Mats Freding

2 Sida2 SmB 3/95 Protokoll från årsmötet 1995 PROTOKOLL fört vid årsmöte för Svenska Järnvägsklubbens Småbaneavdelning å Borlänge Värdshus i samband med avdelningens 20-årsjubileumsresa i Dalarne. Närvarande 23 medlemmar. 1 Klubbmästaren Frank Edgar hälsade de närvarande välkomna och förklarade mötet öppnat. 2 V al av funktionärer för mötet: till mötesordförande valdes Lennart Abrahamson, till mötessekreterare valdes Lars Eriksson, till justeringsmän valdes Bengt Widell och Bertil Sundeman. 3 Kallelse till årsmötet var införd i SmB 2/95, vilket godkändes. 4 Klubbmästaren redogjorde för verksamheten under 1994: fyra nummer av meddelandebladet gavs ut, avdelningen deltog i Hjulmarknaden, ingen bok gavs ut men vi gjorde en resa till Garpenbergs gruva och Bältarbo tegelbruk i södra Dalarna. 5 Kassören redogjorde för ekonomin under 1994, se SmB 1/95. Bokförsäljningen var 232 böcker under 1994, totalt sedan starten böcker. Antalet medlemmar är Bokslut och resultaträkning för 1994 godkändes. 7 Funktionärerna beviljades ansvarsfrihet för Val av funktionärer fram till nästa årsmöte: till klubbmästare omvaldes Frank Edgar, till kassör omvaldes Bo Gyllenberg, till redaktör omvaldes Mats Freding. 9 Årsavgift ror 1996 fastställdes till oförändrade 60 kronor för inrikes medlemmar. 10 Bokutgivning: fårdig för tryckning är "lndustrilok i Malmöhus län" av Janis Priedits, den bör vara ute till årets hjulmarknad. Dalarna bearbetas nu av Mats Preding och beräknas vara klar hösten Resor m.m. V åra funktionärer framhöll som vanligt att researrangemang kräver stor arbetsinsats, särskilt tvådagarsresor med företagsbesök Därför önskar man förslag till endagsresor med tåg, buss eller bil. På önskelistan står sedan länge en resa till Göteborg med omnejd. Till vintern planeras en träff med bild visning. 12 Upplästes ett postogram från SJK:s styrelse med lyckönskningar till avdelningens 20-årsjubileum. 13 Arsmötet förklarades avslutat. Därefter vidtog sedvanlig bildvisning. Lars Eriksson mötessekreterare -~(-.A&-d~ Y 1t-W/ Lennart Abrahamson Bengt Widell mötesordförande justeringsman ~+dl~ Bertil Sundeman justeringsman ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ Pressläggning för SmB 4/95: Måndag 16 oktober

3 SmB 3/95 Sida 3 Kvarnbanor i Strängnäs Hur vanligt är det med trallbanor/spår vid kvarnar? Under de gångna 12 månaderna har jag "snavat" över uppgifter om två banor i min gamla hemkommun, d v s Strängnäs. Det är Strängnäs Väderkvarn som i sin nuvarande skepnad uppfördes 1855 och var i drift ända fram till omkring sedan 1918 ägdes kvarnen av Strängnäs Stad, men kvarnen arrenderades efter ägarbytet av en av de tidigare ägarna, Erland Karlsson. För att transportera upp spannmål och ned mjöl/gröpe till/från den högt belägna kvarnen från de båtar som lade till vid Norra Strandvägen nedanför kvarnen byggdes ett lutande plan. Från båtbryggan och över vägen fick man bära säckarna, då spåret ej korsade Norra Strandvägen. Enligt min sagesman användes först en förbränningsmotor som dragkraft för att senare ersättas med en elmotor. l en år 1921 av Nordströms Linbanor publicerad leveranslista finns en uppgift om en linbaneleverans till Strängnäs stad. Uppgifterna om denna är: längd 100m, nettolast 300 kg, hastighet 60 m/min, kapacitet 2,5 ton/ tim samt godsslag byggnadsmaterial. Om man bortser från den sista uppgiften passar de övriga mycket väl in på denna kvarnbana. Länna Bruks Valskvarn och Såg Ar 1896 uppfördes en modern kvarn vid det vattendrag som awattnar Mörtsjön vid Länna Bruk i södra delen av Strängnäs kommun. På platsen låg tidigare en stångjärnshammare, vilken nedlades vid mitten av 1800-talet. Förutom vattenkraft användes ånga som kraftkälla för kvarnen. För att transportera spannmål från en dörröppning på byggnadens västra kortsida, över en liten bro fram till en spannmålshiss fanns en cirka 7-8 m lång trallbana. Spårvidden är ej känd men var troligen samma som den närbelägna sågen d v s 600 mm. Spåret vid kvarnen låg kvar i varje fall in på sent 1950-tal eller början av talet. Det kan väl vara på sin plats att även nämna litet om spåren vid sågen. Ett huvudspår gick ifrån såghuset cirka 60 m åt öster (nästan fram till nuvarande väg 55). Nära såghuset var en vändskiva inlagd och ett spår gick upp i en backe åt söder. För att dra virkestrallorna i backen användes häst som dragkraft. Denna verksamhet pågick in på 1930-talet men 1936 upphörde "stordriften" vid sågen. Spåret kvarligger fortfarande i såghus och 7 meter utanför byggnaden. På spåret finns i dag två trallor med träramar och viss husbehovssågning sker fortfarande. Källor: Sune Cairem, Strängnäs, vilken även författat ett litet häfte om väderkvarnen i Strängnäs Bengt Karlsson, Länna Bruk Strengnäs Tidning och BOKPROJKETET "SVENSKA HÄSTBANOR" J-(+~ J-(+~ J-(+ När vi dokumenterar landets industribanor blir det ofta lokbanorna, som får det största utrymmet. En fin hästbanebild hamnar i bästa fall i "appendix" - än vanligare är att den blir liggande i någon diversemapp. Jubileumsår som det är, tänkte vi försöka sammanställa dessa "oanvända", men ofta mycket fina, bilder och lagom till Hjulmarknaden ge ut en liten bildantologi. Till skillnad från våra landskapsböcker, syftar inte denna skrift till att ge fullständiga företagsbeskrivningar och en komplett kartering över banförekomsten-allt vi (och jag som projektledare) vill är att ge några smakfulla fotoglimtar från dessa förbisedda industribanor! Har Du något att bidra med? Ta då en fotostatkopia och skicka till mig! Bildurvalet kommer att ske under september. Har Du några uppgifter om hur det gick till att köra med häst, är de naturligtvis också välkomnatanken är att antologins inledning ska fungera som en kortfattad ''teknisk beskrivning". Jan Ericson, Köpenhamnsgatan 22 Il, KISTA (Fax: )

4 Sida4 SmB 3/95 SmB jubileumsresa till Dalarna maj 1995 I SL-buss och med vår nästan ständige chaufför, Matrs Freding, vid ratten startade resan vid Stockholms Central. Under fården mot Dalarna anslöt flera personer och vi blev som mest 25 deltagare. Här följer en översiktlig sammanställning över vad vi besökte och vad vi såg: Heby Tegelbruksmuseet Det nyöppnade ( ) museet visades av museets upphovsman, Hans Möller. Här finns en mängd fotografier, taktegelpannor, 2 järnvägsvagnar från tegelbruk m m. Sala Lekpark i kvarteret Bryggeriet. Här gjordes ett kort uppehåll vid det Junglok, som finns uppställt på en lekplats i bostadsområdet. Loket finns mera utförligt beskrivet i SmB nr 2/92:2. Svensbo Svensbo Torvströfabrik Här bildades Småbaneavdelningen vid den redan då nedlagda torvströfabriken. Platsen besöktes åter och de tre (av fyra) deltagande stiftarna av avdelningen kunde notera att naturen under de gångna 20 åren återtagit en hel del. Här skålades det i Pommac och utbringades ett fyrfaldigt leve för Småbane-avdelningen! Avesta Avesta lemverk Ett kort uppehåll utanför Järnverket, där ett avställt motorlok fotograferades (OV l ) igenom staketet. SJ har numera tagit över växlingen här. Hedemora Hedemora kyrkogård På Lambert B jurströms grav planterades en blomma för att hedra den svenska lokomotorns fader. Han kan väl även sägas stå fadder till SmB:s hittills största (upplaga/tryckkostnad) bokprojekt. Besöket på kyrkogården uppmärksammades av Södra Dalarnas Tidning genom längre notis Borlänge SSAB Domnarvets Järnverk Här mottogs vi av maskinchefen på mfgdj (anst. på SSAB) Thure Johansson, vilken först förde oss till lokverkstaden. Här fanns följande lok: nr 3 ASJF ASEA 1609 " 4 ASJF 787/1958- ASEA 1491 " 5 ASJF?? tillverkarskyltar saknades. Är det fd TGOJ Vol (ASJF 794/1960)? " 6 ASJF 799/1960- ASEA 1539 " 8 ASJF ASEA 1490 " 16 GIA ombyggt från smalspår (693 mm) år Vid skrothanteringen fanns: nr 9 GIA 1351/1982 (typ DHS 135) Följande två lok fick vi ej se: nr 2 ASJF? och nr 15 (GIA ) Det förstnämnda loket var på omlackering och det andra förvarades inne i en byggnad, vilken vi ej fick besöka av säkerhetsskäl Lok nr 15ombyggdes från smalspår Kvarnsveden Stora Feldmuhle Kvarnsveden AB Här visades vi, förutom de två elektriska järnvägsfordonen (lok AEG/1902 och motorvagn AEG/1899) även den nyaste pappersmaskinen (PM 11 ). På normalspåret i K varosveden noterades att SJ Gods placerat ett Da-lok för växlingen.

5 SmB 3/95 Sida 5 Kärnan i Domnarvats lokpark utgörs av 6 boggidieslar från ASJ. Här är (fr v) nr 8 och 3. Foto Bo Gyllenberg Domnarvet har två GIA DHS90, som 1992 och 1993 ombyggts från 693 till 1435 mm. Här nr 16, GIA 906/1971. Foto Bo Gyllenberg Lekparken i Sala med sitt Jung-lok från F a gersta fick besök.

6 Sida6 SmB 3/95 Falun AB Svenska Järnvägsverkstäderna V d mottog oss och visade de två loken, JUMBO (ursprungligen byggt som ångkran av A Barclay & Sons 1899?) och Kockums 150/1946 (fd SJ Z49 173). Sistnämnda fordon inköpt från SSAB Råksberg Han berättade även att bolaget har tre egna Os-vagnar för koltransporter till gjuteriet. På området fanns en av dessa= Os JUMBO är skänkt till mfgdj men kvarstår t v hos ASJ p g a dåliga hjulringar. FalunmfGDJ Föreningens bas är SJ:s lokstallar i Falun. Denna dag (26/5) pågick förberedelserna för Ångans Dag, vilket evenemang skulle avhållas den 27/5. Förutom en mängd ånglok noterades följande motorlok: GE Från SSAB/Domnarvets Järnverk "Yankeen" OV 224/1961 Från STORA Grycksbo Pappersbruk KHD 56080/1955 Från STORA Mackmyra Pappersbruk/Doronarvets Järnverk ASJF Från Rättviks Kalkbruk (ej åtgärdat) ASJF " " " (målat i grön/gult) Jung Från Hedemora Verkstäder Borlänge Glättargatan 55 Besök hos våra medlemmar Staffan och Erik Eronn. På garageplanen fanns två 600-lok. Det första var ett JW-20 ( ), vilket tidigare gått på en bana vid Hantverksbyn i Rättvik Det andra loket var ett återskapat lok, det lilla Austro-Daimler, vilket till stor del hämtats i delar från Tofta-Ramsbyns torvströfabrik Innan det hamnade på sistnämnda ställe användes det på ett par tegelbruk i Dalarna. Borlänge Borlänge Värdshus På kvällen intogs en middag i värdshusets matsal var efter årsmötesförhandlingarna snabbt avklarades. Återval av samtliga funktionärer. Här upplästes ett Postogram från SJK Styrelse med anledning av avdelningens 20-årsjubileum. Under efterföljande samkväm visades en mycket trevlig video från Backa Såg o Tegelverk, en diaserie från Säbylunds-mossen (Kumla) samt en diakavalkad från de gångna 20 SmB-åren. Insjön Anders Liss uthus År 1932 tillverkades ett litet motorlok av Siljansnäs Mek Verkstad för räkning Dala Torvströ AB och för användning på bolagets mosse i Brintbodarna. Redan året därpå gick bolaget i konkurs och loket hamnade hos en av grundarna till torvbolaget Här har det stått fram till innevarande år utan att SmåbaneSverige känt tilllokets existens. Tack vare herrar Preding och Eronns nyfikenhet och kunskap om småbanor i Dalarna känner nu en större krets tillloket och dess historia. Dagen till ära hade det lilla loket lyfts ut ur sin bod och kunde beundras och fotograferas. Loket påminner utseendemässigt om en Ljusne Woxnadressin och är försedd med en T-Fords-motor. Insjön Bergkvist-Insjöns Såg Bolagets järnvägsintresserade lokförare, Nils Berglund, hade kört fram loket (fd SJ Z67 647) för fotografering. Han berättade att bolaget avsänder cirka 5000 vagnslaster per år och mottager mellan 200 och 300. Dala-Floda Närsen-Gråntjärns Järnväg Far och son Eronns järnväg besöktes och flera resor gjordes med Bergbolagen-loket (1706/1948) som dragkraft. I övrigt fanns loket från Svensbo Torvströfabrik här. För dagen ville det ej starta! Efter rundvandring på järnvägsområdet och rormiddagskaffe vidare till Grängesberg Grängesbergsbanornas Järnvägsmuseum Följande lok med industribaneförflutet noterades här: Magnet/1907 Elloket från banan mellan Stockås och Mullhytterna KV AB Från Oppboga Pappersbruk KV AB 114/1954 Från ST AB Suecia, Ludvika KV AB 65/1949 Från SSAB, Grängesberg

7 SmB 3/95 KHD 47451/1952 Kockums 157/1946 Kockums KHD Från NCB, V allvik Från Halmstads Järnverk/Fundia (fd Z49 180) " (fd SJ Z43 216) Från Skogstorps Sågverk (via Finspångs Museijärnvägar) Sida 7 Grängesberg GIA På GIA:s "bakgård" fanns större delen av de i SmB omnämnda normalspårsloken från kanaltunnelbygget kvar. Fyra av de tyngre loken (25 ton) skulle byggas om för Stora Bält-tunneln. Två av dessa lok var redan levererade och ombyggnadsarbetet pågick på de två andra, bl a 2502/1990. För de 8 loken av den mindre typen (16 ton) fanns intresse för inköp i Japan! I verkstaden pågick tillverkning av en motortralla till Banverket och på gården stod en fårdig, ännu ej levererad. Gonäs Svemas AB F öretaget handlar med begagnade maskiner och i utomhuslagret fanns 22 lok i mer eller mindre dåligt skick. Det var mest JW-lok men även några GIA-lok. Loken kom bl a från Grängesberg, Persberg, Hofors, Smedjebacken. Ludvika Grovmuseet Museets samling av grovjärnvägsmaterial finns nu samlad i en nybyggd, vägglös (!)byggnad, där två spår är utlagda. På spåren finns 6 vagnar av olika typer, 2lastmaskiner, 2 dressiner samt 3 lok uppställda. Loken är JW (från SSAB Blötberget), tryckluftslok tillv. av Nyhammars Bruk m Il eller (från Statsgruvor, Sörvik) och ett tidigt ackumulator-lok från Zinkgruvan (troligen till v av Vieille Montagne med elutrustning från Luth & Rosen. Smedjebacken SJ station/fundia/ Andersson & Rask Åkeri AB På spår vid stationen stod Fundias Z65 ( KV AB 267/1964) vilken enligt uppgift förvärvats av SJ när de tog över växlingen hos Fundia (Smedjebackens Järnverk). På bangården fanns även utkört det V almetlok (l 03/3/1982) av typ MOVE 250 B, vilket Andersson & Rasks Åkeri AB under många år hyrt ut till Fundia. Sistnämnda lok är till salu eller uthyres till intresserad industri eller shortline. Smedjebacken Stiftelsen Smedjebackens Ångbåtshamn Här kunde resesällskapet titta på stiftelsens ånglok (OK 6770/1914), div äldre vagnar, en samling utombordsmotorer m m. Ångloket levererades ursprungligen till Asa Gruvors arrendatorer för att senare säljas till Smedjebackens Valsverk (i dag Fundia). G la har köpt tillbaka loken som levererädes till TML, tunnelbygget under engelska kanalen. Här ses TML lok nr , G la tillv. nr 1409/1990. Foto Bo Gyllenberg

8 Sida 8 SmB 3/95 Ängelsberg Ängelsbergs lokstall Här planeras ett lokaltjärnvägsmuseurn, vilket kommer att ha ett nära samarbete med Västervåla Hembygdsförening. Planerna är att föreningen skall förvärva byggnaden. I lokstallet fanns: KMV tidigare Ramnäs AB och ASJF tidigare Anderssons & Rasks Åkeri AB (uthyrt till Smedjebackens Järnverk). Tidigare hemvist var hos Guldsmedshytte AB (Sandvik-koncemen). Bo Gyllenberg med hjälp av Mats Preding Lokkyrkogården hos Svemas i Gonäs. Ett urval av GIA- och J W-lok. Foto Bo Gyllenberg Särensens Järnväg i Charlottenberg Den 6 september 1994 befann sig Lars E Eriksson och jag i Charlottenberg för att leta efter det sedan länge nedlagda Högsäters Tegelbruk. Efter några felkörningar hade vi fått korn på platsen för tegelbruket och körde Sörensans väg ned mot järnvägen där vi skulle parkera och gå till fots resten av vägen. Döm om vår förvåning när vi strax före sjspåret passerar en smalspårsbana, till synes i drift! T egalbruket glömde vi i stort sett bort och i stället gick vi in på tomten, där vi träffade banans ene ägare, Kjell Sörensen. Han guidade oss runt och berättade om banans historia. Banan började anläggas 1950 genom att Kjell och brodern Leif lade ut räls som fadern skulle använda till staketstolpar -faderns björkved blev slipers. En första vagn byggdes snart för att passa banans spårvidd, 500 mm. Det finns tre lok: Fadern byggde ett ånglok som tyvärr ej kan användas längre p g a uttjänt panna. Ångmaskinen byggdes av fadern ursprungligen för en båt och var klar Leif Sörensen byggde senare ett motorlok med en dansk encylindrig dieselmotor märkt FLS Slutligen köpte man 1992 från GIA begagnade dieselloket JW20 med nr /1968 och motor Loket var tidigare Grängesbergs gruvors nr 13 med 750 mm spårvidd. Bansträckningen framgår av ritning och banan används ännu för vissa nyttoändamål, t ex vedfrakt från vedupplaget och för flyttning av tungt material (med hjälp av travers över spåret) i den smidesverksamhet bröderna bedriver under firma Holmens Järnvägssmide. Man gör bl a reparationer på normalspåriga privatvagnar och norska museivagnar! 500- banan har fyra tippvagnar och åtta flakvagnar. Räls och vagnar har köpts från bl a Högsäters Tegelbruk och skrotfirmor. Mats Frading

9 CHARLOTTENBERG l.. ~ ' ~., '...:-,, å ~ k..... e g~ l b J f / J \ J Fii~!iem -- SÖRENSENS därnväg ~ f.d. tegelbruk /-... ( ' \ / ,_/ kran L---~ID bodar ~ bostad l ~ vedkap vedupplag station l tippvagnar LARS E ERIKSSON 1995

10 Sida 10 SmB 3/95 Torvbaneresa i södra Sverige Reserapport från far och son Eronn, vilka har varit ute med SAAB:en igen under några semesterdagar KVIGHULT 6E20 Här stod ett av driftsloken, traktorsläpet samt tio torvvagnar. Spårstandarden på den lilla bangården var låg. Det äldsta loket från 50-talet står nu helt avställt i en skrothög, bland mängder av hjulpar och bråte. HÄLLAAVD 6E7 Efter en promenad längs banan träffade vi ägaren själv, längst ute på mossen. Enligt honom är det gamla Opel P4-loket tillverkat 1958 av Stockaryds Mek. Verkstad. Loket har dock råkat ut för axelbrott och då även kraftöverföringen skadades är det numera avställt i lokstallet. Turligt nog hade man strax innan inlånat VG?/1983 från Holmebo, vilket alltså numera är driftslok här. Kurvan in till lokstallet är värd att notera, med sin radie om endast 3 meter! STOCKARYD 6E6 Hela banan ut till Älgabäcksmosse kvarligger, på sina ställen helt övervuxen av lövsly. Spåren från mossen till utlastningen är rivna. På mossen transporteras torven med traktor till utlastningsplanen och därifrån på lastbil till Köpinge. Fabriksplanen är städad, men två lok finns kvar: Dierna 2555 avställt utanför lokstallet, samt O&K 8604 avställt i detsamma. Dierna 2577, samt Schöma 3355 hade sänts till Köpingemyr. Mellan fabriken och normalspåret står några torvvagnar kvar, liksom vid tunneln där 14 vagnar står. LAMMHULT 5E18 Fabriken är riven och endast betongplattan är kvar. Verkstaden finns kvar liksom lokstallet, vilket har blåst omkull. En hel del skrot ligger på området. Framför lokstallet ligger 25 meter 600-spår kvar, i övrigt är allt borta. Inga rester av rullande material annat än några hjulpar. Mossen börjar växa igen med lövsly. FÄRANÄS 5E2 Nedlagt i början av?o-talet och helt igenväxt. Den lilla fabriken och lokstallet är rivna. Delar av rivaren står kvar bland granarna. Här ligger också rester av en torvvagn, två hjulpar med lager mm. Vi hittade inga spår efter 600 banan, men däremot ett stort knippe ballonger på mossen! VISLANDA 4E17 Torvindustri i drift med traktorer, banan låg kvar på 70-talet men inga rester av den finns kvar idag. Den stora torvladan med spjälväggar från 50-talet används fortfarande. Under takåsen är fäst en balk, i vilken det löper en linanordning med krok och talja. Denna balk går ut en bit utanför ladans gavel och torvvagnarna har lyfts in och tippats. Spelet och elmotorn finns kvar, men inga vagnar. Mossen trafikeras av stora "dammsugare". ELENSHYL TE 4E16 1 drift, men ingen aktivitet denna dag. Det rödmålade Lindhs-loket stod på mossen med några vagnar lastade med pallar. Här transporteras ca 60 % av all torv på 600-banan. Spårstandarden är mycket god. HORGENÄS 4E23 Snabbt besök för att fotografera de två blåmålade Vaggerydsloken. Men var står loket från Källehult? 600-banan var delvis utlagd.

11 SmB 3/95 Sida 11 EBBEMÅLA 3E11 Av själva torvindustrin återstår endast lokstallet med sitt orginella Linköpingslok. l ett hus i närheten bor den vänliga gamla fabrikören med fru och där fick vi låna nyckeln till stallet. 600-banan slingrar sig genom skogen och ligger kvar i hela sin längd men är oerhört övervuxen och i dåligt skick. Vid banvallen en bit längs linjen står ett tippvagnsunderrede. På kvällen kände vi på kroglivet i Osby samt åt en av livets godaste pizzor KRÄBBLEBODA 4E8 Torvfabrik riven Fabriksgrunden är nu bevuxen med tät granskog. En 600-bana har funnits och delar av den ligger staplad i ett granbestånd intill fd fabriken. Här finns också en rejäl hög mycket rostig lös räls, nästan helt täckt av barr och kvistar. Inga vagnsrester. KÄRRABODA 4E7 Fabriken och 600-banan på Sejle Myr är i full drift. Vi kom precis i tid för att se ett torvtåg ankomma till fabriken. Loket krängde ganska ordentligt på det dåliga spåret och det knarrade i de gamla trävagnarna, men föraren satt lugnt i hytten och läste tidningen. Det rödmålade kraftiga driftsloket verkar ha ett underrede från ett Söderblomslok. l lokstallet står EWL 175/1943 i reserv och är ganska rostigt. Fabrikören sade att han ångrar att banans första lok, byggt 1944, såldes till en skrothandlare i Blekinge, då det gick mycket bra på spåret. Detta var ett trevligt besök. FÄLHUL T 4D28 Den gamla fabriken står ännu kvar men har numera ingen verksamhet relaterad till torv. Den nuvarande ägaren har en biodling här. Vi tog en promenad längs en del av den gamla linjen, vilken revs upp på 80-talet, men hittade inga rester. Fabriksrampen är nästan helt raserad. l fabriken står som enda lämning av rullande materiel, en motorcykeldressin byggd på ett träunderrede. Motorn är en Villiers. Träfotbroms mot ena hjulet. VIREHUL T 4D27 Snabbt återbesök. Lokparken är oförändrad sedan förra årets resa. Vi kqm tyvärr mitt i lunchrasten och loken stod stilla. Stekt fläsk och stuvad vitkål på IKEA i Almhult KILLEBERG 4D30 Här ligger den nedlagda fabriken kvar i samhället, med en del räls i gräset på baksidan. strax bortom den forna rampen står ett litet garage, misstänkt likt ett lokstall. Den gamla banvallen genom skogen mot mossen är övervuxen men tydlig. På mossen och utlastningsplatsen är allt spår upprivet, men vissa högar ligger ännu staplade, plus fyra växlar. HAGNARP 3D29 Fabriken som revs ca 1980 är ersatt av en asfaltplan där torven lagras i högar. Traktortransport från en annan, ej synlig del av mossen. Vid den forna 600-banan står fortfarande lokstallet kvar av enkelt utförande, med räls. Vi hittade en lös kurvsektion. De tidiga brytningarna är helt övervuxna och det var svårt att ana var spåret hade legat. HÄSTVEDA 3D16 Fabriken av betong kvarligger, men är nedlagd. Den långa raka banan till mossen är uppriven och numera delvis en lerig traktorväg. Vid mossen finns en utlastningsplan. Hur transporterna på mossen sker hann vi inte kolla. DÖRRHALLEN 3D14 Hörröds Torvströfabrik står kvar men är i mycket dåligt skick. Den fungerar numera som garage för jordbruksmaskiner. Till fabriken anslöt en ramp i vanlig ordning, men i nästan 90 vinkel vilket är ovanligt. Själva rampen är riven men 600-banan på den övervuxna mossen ligger kvar, knappt en kilometer. På en sidolinje med mycket klen räls, står resterna av två torvvag nar, och närmare fabriken står ytterligare två. En kort växel hittades.

12 Sida 12 SmB 3/95 GULLARP 4D32 Här står torvströfabriken kvar i gott skick, men används som garage och förråd. Inga rester av bana eller vagnar. Närmast fabriken är mossen utfylld med jordmassor. Den forna huvudlinjen är numera en liten väg. Hästbana till Osby stn har funnits VÄSTRA TORUP 3D8 Här tittade vi på den nedlagda fabriken med tillhörande byggnader och fann att en del spår låg kvar i gräset. Säkert 300 meter med bangård och växlar. Lokstallet finns också kvar. Rester av tre olika ramper. Loket står uppmålat under ett litet tak i Bjärnums Hembygdspark, vilken fick besök av oss, samt en busslast intresserade pensionärer. KÖPINGE 307 Här fanns 7 lok: Schöma 3406 stod med tåg på sidospåret, Schöma 3404 stod med vagnar vid utlastningen, Dierna 2577 stod nyrenoverad på sidospår samt Schöma 3062 stod i skrotgården utan hjul. l smedjan stod Schöma 3403 utan framaxel, AGV 421 samt en snöslunga med underrede från ett fd Bergbolagenlok. Utanför verkstaden i väntan på renovering stod Schöma 3355 från Stockaryd. Här finns också två odugliga cykeldressiner med förflutet i Stockås, enligt den trevliga platschefen. RÄVAKÄRR 3C37 Nu blev det knepigt och vi blev tvungna att fråga, men till slut hittade vi den gamla bränntorvbrytningen, nedlagd sedan 50-talet. På en kvarvarande bit av 600-banan, alldeles vid utlastningen, står fortfarande 12 tippvagnar i varierande skick varav fyra med broms. Hjul märkta "Patent Svedala". Här var det hög tid för kaffe. På ett annat ställe av den övervuxna mossen ligger flera hjulpar och delar från torvmaskiner. ÖRKELLJUNGA 3C27 Nedlagt sedan 1960, men kvarliggande torvfabrik i gott skick, belägen alldeles intill riksväg 24. Används nu som husvagnsgarage. Den delvis kvarliggande 600-banan korsar riksvägen i plan några hundra meter från fabriken, och fortsätter ut på mossen. Rampen är riven och här ligger rester av två torvvagnar. Det med fabriken sammanbyggda lokstallet saknar fönster och är gediget byggt av betongblock och naturligtvis låst. Efter samtal med ägaren följde denne med och låste upp stallet och vi kunde rulla ut loket för fotografering. Det är ett trevligt lok, och helt komplett med huv och grill mm från en A-Ford. Fjädrade hjul. KORNHULT 4D36 Också denna helt nedlagda fabrik kvarligger och är delvis klädd med ny plåt. l övrigt är allt borta. Av den forna 600-banan återstod endast märken efter slipers i mossan. Aterigen vidtog detektivarbete för att finna ägaren för att få veta mer. Han berättade att banan revs upp av två familjer i husvagn för något år sedan. Dessa skulle använda loket, torvvagnarna och rälsen vid en nyöppnad torvindustri i trakten av Tenhult! Ingen fabrik skulle byggas utan endast utlastning. Kanske det gamlat-fordsloket från Kornhult skramlar omkring på en ny torvbana i Tenhult!? Vem vet...? YXENHULT 4D3 Nedlagd och riven torvfabrik. Området ute på Svenskemyr är helt öde och börjar växa igen. En liten bod och en torvgrävare står och rostar bland småtallarna. Ca 75 meter av huvudspåret över mossen återstår, spårvidd 600 mm och träslipers. KILHULT 4034 Järnvägsdriften var avslutad för dagen när vi kom, men ljuddämparen på BB 1684 var fortfarande varm. Loket stod med ett antal vagnar vid utlastningen och på ett sidospår stod BB 1683, troligen avställt, samt en snöslunga. Här finns en bangård med flera växlar. På ett annat spår stod VMV-Ioket från Bottnaryd. EMMALJUNGA 4D6 Stor drift med traktorer på mossen. Den moderna fabriken ligger på en enorm asfaltplan strax intill Emmaljunga station. 600-banans utlastning med vagnvändare är riven, men huvudlinjen till mossen verkar ligga kvar, övervuxen. På spår står det gula BB-loket med

13 SmB 3/95 Sida 13 dieselmotor, plus några torvvag nar. Björkslyn växer tätt intill. BB som enligt uppgift fanns kvar 1992 kunde inte hittas, men står kanske närmare mossen, till vilken vi inte hade tid att gå. MSM och L T-loket vid bilverkstaden i Mala står ännu kvar. STRÖMSNÄSBRUK 600-banan ut på Drakamyr var i gott skick och här patrullerade en tyskspråkig anställd på cykel, utrustad med kikare. Inga förändringar i lekparken. Tyvärr krånglade SAAB:en oroväckande mycket nu, och det var tur att vi avbröt resan här. Vatten i tanken var ju inte tanken och vi blev stående vid motorvägen norr om Värnamo. Efterlysning Erik Eronn I KARVEN finns foto på och text om LKAB l i Malmberget Det är ett Deutz-lok av typen V6M636, vilket användes i Vitåforsanläggningen. Loket anskaffades i samband med att malmen började lastas ut via en tunnel under sovrings- och anrikningsverket. Texten i Karven omtalar också att loket är exakt som TGOJ Enligt en tillverkningslistajag erhållit från Ulrich Völz, skall LKAB nr 1 vara KHD och nr 2 KHD 47455/1952. Såldes dessa lok omkring 1958 till TGOJ och där \ fick litt V och nummer 806 resp. 807? Bo Gyllenberg Bank Enterprises Från Lars E Eriksson har redaktören mottagit detta vykort, som såldes i samband med Bonk-utställningen på Kulturhuset i Stockholm nyligen. Baksidestexten på engelska lyder i fri översättning: "Garum destillater ( 1917) Lenins första revolutionära handling var att beställa 18 destillationsvagnar för garum från Bank Machine Co. Vagnarna skulle användas för leverans av garum ("folkets opium") utmed transsibiriska järnvägen"

14 Sida 14 SmB 3/95 Vad Bertil såg mellan Malmö och stockhalm Bertil Sundeman färdas några gånger varje år i bil sträckan Stockholm-Malmö och åter. Eftersom han ogärna åker den ganska trista raka E4-an brukar han göra en hel del avstickare till intressanta platser. Här kommer ett urval av det han sett under två resor i april och juli i år. Halmstad Höganäs Halmstadsverken hade för växlingen två egna lok i blå/vit målning. 3 juli pågick skrotning av ett av de två loken, nämligen Z49 (KMV 154/1946) märkt LOKA (fd Halmstad Järnverk 41, SJ 177). Enda driftlok är nu Z43 (KV AB 144/1958) märkt LOKE (fd Halmstad Järnverk 42, SJ 431 ). Fundia har ingen egen växling längre. Loken Z43 fd SJ 216 och Z49 fd SJ 180 finns ju sedan april1994 hos GBBJ i Grängesberg. Arlöv MLJ Z64 14 sågs växla åt SSA på morgonen 3 juli. B åstad Kraftbyggarna har rivit upp spåren vid verkstaden och fram mot borren vid tunnelbygget. På tipprampspåret stod 3 juli ett tågsätt med drivenhet 6. Smålands Burservd Här fanns 3 juli till synes avställd ''Tranemotågs-lokomotorn" fd SJ Z Ekefors Nyanlända lok i maj 1995 är fd Österlenståg T21 nr 100 och T23 nr 1 samt fd SJ Z Z och Z Limmared PLM:s Z är ännu 3 juli avställd. l stället har PLM hyrt in fd SJ Z från Ekefors Skrot AB. Karbo DIEMA-loket 2002/1957 är ommålat i grön nyans och stod i vagnskjulet 3 juli. Fiskeby Fiskeby Boards lokomotor Z43 (KVAB 189/1960, fd SJ 473) sågs hämta vagnar på Fiskeby station vid 1 O-tiden 21 juni. Hällaryd Här fanns 12 april ett Vaggerydslok tillverkat 1983 inlånat från Holmebo Torv eftersom det egna "Opelloket" var trasigt. Stockarvd Kvar 12 april efter nedläggningen av lokdriften hösten 1993 fanns loken O&K 8604/1937 och DIEMA 2555/1962 (sedan många år avställt). Spåren ute på mossen är till stor del upprivna, men huvudspåret kommer att ligga kvar tills vidare. Köpingemyr Lokparken har utökats med Schöma 3355/1971 från Stockaryd. Loket kommer att reneras. Inkörning av torv pågick 12 april med Schöma 3406/1972 som dragkraft. Bertil Sundeman

15 SmB 3/95 Sida 15 Musealt Vånevik Denna lilla ort söder om Oskarshamn är knappast känd i vidare kretsar. För oss småbaneintresserade är den dock värd ett besök. l boken "Svenska Industrimotorlok l" berättas om en motorloksdriven bana för stentransporter, som ägdes av Svenska Granitindustri AB och revs Vånevik var något av ett centrum för stenbrytning under många år, men numera är driften av blygsam omfattning. För att minna om det som en gång var, har askarshamns kulturförvaltning och Museiföreningen Hård Klang iordningställt en vandringsled, ett museum vid Näset och en arbetsplats vid det s k Ängkransbrottet Vandrings leden beskrivs utförligt i en intressant broschyr, som säkert kan rekvireras från kulturförvaltningen ( ). Där kan man också upplysa om öppettiderna i museet. Vid Ängkransbrottet har museiföreningen byggt ett stenhuggarskjul, smedja, stensliperi med vertikalslipmaskin, kran och trallbana (600 mm, två trallor). Ett besök rekommenderas varmt, men man bör ta gott om tid på sig. Mats Freding Litteratur Sockrets katedraler Ännu ett nummer har utgetts i Riksantikvarieämbetets landsomfattande inventering av industriminnen, nämligen Sockrets katedraler - En studie av sockerindustrins historia och arkitektur (ISBN , pris ca 320 kr). Bokens författare, Jean-Paul Darphin, är doktorand vid Kungl Tekniska högskolan och har lång erfarenhet av byggnadsdokumentation och byggnadsvård. På 278 rikt illustrerade sidor i stort format redogör han för hela den svenska sockerindustrins historia. Industrins arkitektur får en ytterst noggrann genomgång, där inte ens lokstallen glöms bort. Bokens 113 sista sidor innehåller historiker (ofta med kartor) över samtliga sockerbruk. Det vore fel att rekommendera boken för alla industrihistoriskt intresserade, för man måste nog ha en smula specialintresse för sockerbruk om man skall förstå att rätt uppskatta detta verk. Men har man det, så är boken ett fynd trots sitt något höga pris! Mats Freding Dressiner Jag är mycket intresserad av alla slags cykel- och handdressiner och undrar om det finns någon av SmB:s medlemmar som kan tänkas ha broschyrer eller annat material om detta ämne. 1 så fall vore jag tacksam för ett meddelande (på svenska!) till min adress: Von-der-Wisch-Strasse 47, D Kiel, Tyskland. Ulrich Völz Kommande medlemsträffar På "allmän begäran" anordnades en medlemsträff i all enkelhet 21 januari i Värtans stationshus. Resultatet blev så lyckat att det blir en upprepning lördagen den 21 oktober kl15.00 på samma plats, SJK klubblokal i Värtan. Vi har inget särskilt program, utan det blir vad vi själva gör det till: en hel del småbaneprat, kanske några diabilder och annat från sommarens resor. Lägg till detta fika och möjlighet att köpa avdelningens senaste bok och vi fyller vällördagseftermiddagen! Diaprojektor kommer att finnas tillgänglig. Det kan väl redan nu sägas att vi den 9 december skall försöka göra en upprepning av 1993 års mycket uppskattade julbuffe, men mer om detta kommer i nästa nummer av SmB. Det kan dock vara lämpligt att du preliminärbokar dagen i din kalender! Hjulmarknaden går i år av stapeln redan 2 december. Mats Freding

16 Sida 16 SmB 3/95 Från banorna Grönhögen Vid ett besök under midsommarhelgen kunde konstateras att det fortfarande finns kvar ganska mycket 600 mm-spår vid den nedlagda kalkfabriken. Spårsystemet nedlades helt Byggnaderna är numera tagna i anspråk för en del småindustri och i kalkbrottet kan man numera åka runt i hyrbåt och även fiska inplanterad ädelfisk! Mats Freding Kolsva Kohlswa lemverks AB existerar fortfarande. Bolaget, som ingår i Elektrolux-koncernen, bedriver ingen industriell verksamhet. På det gamla industriområdet i Kolsva finns i dag flera olika foretag. Ett par av dessa använder korta spår i sin verksamhet. Wirsbo Smide. Kohlswaverken har ett 600-spår med en tralla. Används troligen for skrothantering. Kohlswa Seriestål AB använder ett, cirka 20 m långt normalspår och två vagnar for sin hantering av mottaget skrot. Skrotet anländer i containrar från Gotthards, vilka placeras på vagnarna, vilka körs in i gjuteriet. Ursprungligen hade man tänkt sig att dra vagnarna med linor från gjuteriets travers, men det fungerade ej så bra. Lösningen blev att en av vagnarna forsågs med en elmotar (släpkabel) och fick fungera som lok for den andra vagnen. På järnverksområdet finns ytterligare spår, både rester av tidigare 600-nät och spår med andra spårvidder! Bo Gyllenberg Kolsva Banan mellan Kohlswa Fältspatsgruva och Torps lastplats på KURJ har varit nedlagd i många år. Banan har :Iatt ett "minnesmärke" genom att en del av utlastningsanordningen i Torp har sparats. KURJ:s banvall mellan Kolsva och Köping är till stor del omlagd till cykelbana och en rastplats med litet information har ordnats vid utlastningsanordningen. J Ericson, L E Eriksson, M Freding, B Gyllenberg Källstorp Det finns inte många avställda smalspårslok kvar i Skåne, men vid Källstorps nedlagda torvfabrik strax norr om Svalöv (också i Skåne) står fortfarande det gamla JB-loket i det fallfärdiga lokstallet. Även här finns vagnsrester och spår kvar. Enligt tidningen Arbetet 19 februari 1995 vill politiker locka naturströvare med vandringsled och rusta upp den fallfärdiga torvbanan. Den närbelägna gården Lönnstorp står som ägare till mosse och spårsystem. Det återstår att se vad som blir resultatet av detta projekt. Janis Priedits Köping (ca kl 08.30) hämtade Carbital AB:s lokomotor ( KMV ) 13 tomvagnar på spåret utanfor industriområdet i Köpings hamn, där Cementa, AB Köpings Kalk och Carbiltal AB håller till. Då det numera är omöjligt att hitta reservdelar till den äldre lokomotorn, har Carbiltal AB i år inköpt Lovisa Mines lokomotor d v s fd SJ Z Den skall tas i bruk när radiostyrningen byggts om for att passa for hållandena i Köping. Då kommer KMV fd SJ Z49 113, att t v bli reserv lok, men det troliga är att det kommer att skrotas efter en tid. Det kan även noteras från besöket i Köping att linbanan var i gång. Bo Gyllenberg Malmö AB Gotthard Nilsson har sin skrotgård i Yttre hamnen i Malmö. Här används en Zagro växlingstralla av typ RG-S. Den har tillverkningsnummer För vagnforflyttning kan man även använda ett fjärrstyrt linspel Bo Gyllenberg

17 SmB 3/95 Sida 17 Ramnäs firades Kanalens dag i Ramnäs med bl a öppet hus i Lancashiresmedjan och ångbåtsträff. I ett hörn av det cirka 75 m långa hamnmagasinet hade man ordnat en liten information om kanalen med text och foton. Magasinet visade sig innehålla två st 600-spår gående genom hela byggnaden samt några trallor med träramar. Enligt uppgift hade magasinet använts för lagring av kol för smedjan och spåren hade tidigare gått in i den närbelägna smedjan. Vid Ramnäs AB pågick denna lördagkväll utlastning av grov ankarkätting på öppna SJ-vagnar. Som dragkraft användes en stor truck (Kalmar LMV) vilken drog vagnarna med hjälp av en klenare kedja än den som låg på vagnarna. I övrigt kan nämnas att spåret utanför lokstallet nyligen har rivits upp. J Ericson, L E Eriksson, M Freding, B Gyllenberg Riddarhyttan Som noterats i SmB 2/95:8 skulle ett treskensspår anläggas i Riddarhyttan. Spåret som f n är cirka 150 m långt har spårvidderna 600 och l 093 mm. Den l juni var det veteranbilsmarknad på det fd sågverksområdet, där spåret är placerat i ytterkanten av området. Denna dag trafikerades spåret av IBMB:s gengaslok och en liten tralla med sittplatser samt en l 093-dressin. J Ericson, L E Eriksson, M Freding, B Gyllenberg S:t Olof Loket med Ch-motor, som stått av-ställt vid Gedingsmosse torvfabrik sedan dess nedläggning 1952, har skänkts till en privatperson vid Sövde gård utanför Sjöbo i Skåne. Vid mossen finns ännu några vagnar kvar samt lite spår. Janis Priedits Smygehamn I skriften "Östra Torp'' av Torsten Larsson (1986) kan man läsa om kalkbrotten vid Sveriges sydspets. Här fanns flera brott, som tillhörde olika ägare. På en bild syns hästdragna tippvagnar, men få vet att även lok har funnits. Ett OK motorlok köptes nämligen i slutet av 1930-talet från Trelleborgs hamn, som använde två dito för utbyggnad av hamnen. Verksamheten i Östra Torp upphörde i mitten av 1950-talet och anläggningarna förföll. Sedermera renoverades de gamla kalkugnarna och idag kan man beskåda dessa. Några rester av kalkbrottsbanorna finns knappast kvar och var loket tog vägen efter nedläggningen är okänt. Janis Priedits Trelleborgs hamn Som ovan nämnts har lok funnits vid hamnutbyggnaden (Källa: Trelleborgs hamnarkiv). Vad som dock inte framgick av arkivet var att tidigare hade ånglok använts vid utbyggnad av hamnen. 1 Arbetarrörelsens arkiv i Trelleborg finns en pärm med diverse foton och ett visar ett ånglok av fabrikat Jung med namnet "PIONER". Inget står om när hamnarbetena pågick, men det framgår att de utfördes av danskar. Lokets tillverkningsskylt är svårläslig, men numret kan vara 130/1897. Både 129 och 130 såldes- enligt fabrikens tillverkningslista-till R. Dalberg i Rostock. Tillverkningsåret enligt listan är dock Dessa lok användes på 191 O-talet för hamnarbeten i Reykjavik på Island. Båda hade 900 mm spårvidd och finns bevarade på ön. Enligt en dansk källa hette 130/1892 just "PIONER" och användes de första 20 åren vid olika entreprenadarbeten i Danmark, därefter sålt Reykjavik. Inget är nämnt om Trelleborg. Janis Priedits

18 Sida 18 SmB 319? 1 Massmedia Svenska Dagbladet stort foto med underskrift "På räls genom underjorden" samt kort text om stockhalms Energis rörsystem för fjärrvärme och fjärrkyla. Fotot visar en batteridriven dressin med G lamärkning på smalspåret under Stockholm. Bo Gyllenberg UTRYCKNING 1/1995 Hörby kommuns brandförsvar presenteras i en artikel. Varför anmäla detta i SmB? Jo vid brandstationen i änneköp finns en normalspårig kort bana trafikerad med en motoriserad vagn (elmotor/släpkabeldrift) för förvaring av en tankcontainer, vilken hämtas med liftdumpers vid behov. Längden på spåret utanför brandstationen är 8 m och vid tillverkningen av vagnen har man utgått från begagnade rälsbussaxlar,vilka monterats på en ram. L O Karlsson Angvagnen 2/1995 Enligt detta medlemsblad kommer ångackumulatorloket (Falun 191 O) i Silverdalen att deponeras hos Nässjö Jämvägsmuseum. Loket skall rustas upp till museets invigning under Yngve Nilsson ÖSJ-Biadet 2/1995 innehåller en sida med uppgifter om ett antal småbanor samt ett upprop till läsarna av tidskriften att höra av sig med ytterligare information. Banorna är följande: Andelsbränntorvföreningen Duveke Mosse Bogerup (stenbrott/ torvfabrik) Asmundtorps tegelbruk Säckagårdens torvfabrik AB Berithsholm Bälinge torvbolag Bjersunds tegelbruk Boalt (sågverk vid stationen) Bökeberg (torvmosse) Dagshög (stenbrott) Ehrnbergs Garveri, Simrishamn Detta nummer innehåller även en notis om Sydtågs planerade övertagande av trafiken Malmö-Staffanstorp och förhyrningen av två Z43:or från Ekefors Skrot AB. Bo Gyllenberg NY LaNOSKaPSBOKI Vår nionde landskapsbok "lndustrilok i Skåne- Malmöhus län", är under trvckning och kommer att finnas färdig för leverans i månadsskiftet augusti-september! 154 sidor, detaljerade kanor och massor med intressanta bilder, lvder varudeklarationen. Försäkra Dig om ett rvkande färskt exemplar genom att redan idag sätta in 130:- l165:- för icke-medlemmarj på SmB:s postgirokonto !