1/01 Småbanebladet. Arg26 .,.,-- Malmberget 1909

Transkript

1 1/01 Småbanebladet o Arg26.,.,-- -- Malmberget 1909 År 1900 bildades Elektriska Aktiebolaget Magnet i Ludvika och bolaget verkade under detta namn fram till hösten 1906 då det slogs samman med Elektriska Aktiebolaget Holmia i Stockholm och Adolf Ungers Industrier i Arbrå under namnet Förenade Elektriska AB. Under åren fram till 1906 levererade El AB Magnet leverera flera ellok. Ett av dessa kom till Malmberget, för användning vid Hermelingruvan. Loket på fotot hade en motor om 30 hkr, vägde 8 ton och hastigheten var max I 2 km/tim. Fotot är taget 1909 och är en illustration i en grovmonografi som den blivande bergsingenjören Arvid W Ekström gjorde Eldrift vid gruvorna i Malmberget infördes redan 1895 genom inköp av ett lok "GIUckauf' till Hertiggruvan. Detta lok finns bevarat i LKAB museum i Malmberget Bo Gyllenberg Litet mer om Hermelinstollen, där Magnet-loket användes, inne i detta Småbaneblad.

2 SMB 1101 ~~~~~~~~~~~~~~~roro~~rorororororororororo SJK Småbaneavdelning Klubbmästare: Mats Preding, Hägerstensvägen 162, HÄGERSTEN. Telefon/fax: 08/ E-post: Kassör: Bo Gyllenberg, G:a Huddingevägen 417 2tr ö g, ÄLVSJÖ. Telefon: 08/ Småbanebladet : Redaktör : Per Nyberg. Adress till redaktionen: Småbanebladet, Box 4119, HUDDINGE. E-post: smabanebladet@yahoo.com Hemsida: Telefon till redaktionen: 08/ Fax: 08/ Medlemsavgift: 60:-/år ( utiandsboende 100:-/år) Pg. : Redaktören har ordet: Som ni nu kommer att märka är Småbanebladet rätt så förändrat. Vi hoppas med denna förändring att bladet skall kännas lite modemare till sitt yttre. Ni bör nog också se detta som ett prov nummer, det kan ta något eller några nummer innan tidningen finner sin slutgiltiga form. Den formen är ju också ett resultat av vad ni läsare tycker, så hör gärna av er till redaktionen om "nyordningen". V åran hemsida, om ni inte har besökt den redan så finns den på kommer också att uppdateras snart. Jag har en förmaning till Er som skickar texten elektroniskt, med e-post eller med diskett, Ni får INTE formatera den. Jag använder ett program numera som inte tycker om det. Om Ni vill ha texten presenterad på något speciellt sätt så meddela mig genom att skicka med en utskrift som visar hur Ni vill ha den eller genom att skicka den i två versioner. En formaterad som Ni vill och en "text" version, och då givetvis i RTF -format. Om Ni har problem så är det bara att kontakta mig. Ni andra skickar Era texter på papper, som vanligt. Redaktör'n Avdelningsavgift för år 2001 Detta är sista numret av Småbanebladet för de medlemmar som inte betalat avdelningsavgiften för 200 l. Tillhör du denna grupp, betala omgående den fortfarande låga avgift 60 kronor för boende i Sverige. För övriga är avgiften 100 kronor. Postgirot är som vanligt OBSERVERA att den som vill vara med i SmB måste även vara medlem i SJK. Bokslut 2000 Vinst- och förlusträkning för 2000 för SJK Småbaneavde1ning, Tkr Kassören Intäkter Avdelningsavgifter Räntor Försäljning Kostnader 10,0 Medlemsblad 7,5 l,4 Diverse kostnader 13,1 (främst porto/kuvert) 5,5 (investeringar * ) l, 7 Resor/årsmöte l,3 Årets överskott li_j_ 24,5 24,5 *N AD-skiva- se SmB 3/00:2 Banderoll- se nästa Hjulmarknad Tillgångar Postgiro Bank Fordringar Moderförening 8,7 Övriga 0,1 Varulager ** **Ingående lager Vinst & förlust Balansräkning Skulder 5,8 Förskottsbetalda avd avg 123,5 Diverse skulder Eget kapital ing 130,9 årets överskott 8,5 8,8 2,Q 143,1 8,0 Bruttoförsäljning 16, l l.1l Utgående lager 2,Q 21,1 21,1 Örby Bo Gyllenberg 0,5 3,2 139,4 143,1 Sid 2

3 K vällsstunden 7 jan 2000 En tvåsidig artikel med många foton om tegelbruken i Välinge av Axel Roos. I Välinge socken har det funnits fem tegelbruk nämligen Rögle, Vegeå, Tånga, Vegadal och Höghult. Enligt artikeln har länsstyrelsen anslagit kr för restaurering av ringugnen i Vegeå och en byaföreningen med namnet Tegelbyarna arbetar med att ordna ett tegelbruksmusem här. Kvällsstunden 10mars 2000 Notis med foto på Igelbäckens hytta i Närke, nära gränsen till Västergötland. I notisen nämns att järnväg funnits ned till hamnen. Litet spårrester finns ännu kvar invid bryggan i Vättern. Weine Stenqvist Gurklisten 4/2000 En lång artikel om Magnus Lindelöf's vedbana med namnet Aska Vedbana AVB. Banan som ligger nära Aska station på järnvägen Vadstena- Fogelsta och korsar denna bana i plan. Cirka 250 m spår finns jämte ett eget lok och ett inlånat är på väg från QLJ (Qlöverdala Lokala Järnväg). det egna loket är AGV 411/1970 (fd Hasselfors) och det inlånade är Spoorijtzer 151/1954 (fd RLJ). Metro Notis i tidningen om att järnvägsspåren till Pripps i Ulvsunda skall rustas upp. Beslut hos Stockholms gatu- och fastighetsnämnd. Narrow Gauge News 238 (maj 2000) Notis om att DUsovit i Twist nära Meppen (Tyskland) slutat använda sina 600-banor här, men intet material är till salu, då man avser att använda räls och rullande material vid sin verksamhet i Svetige. Några lokomotiv har nyligen förts över till Sverige enligt notisen. Någon som har besökt anläggningen i Strömsnäs Bruk nyligen? SMB 1/01 Massmedia Nynäståget 4/2000 Artikel om bärgning av decauvillespår från torvbanan i Hummeltorp (bana l 0122 i Industrilok i Södermanland) av Torbjörn NorrhälL Rallaren "Äntligen fick Maths sin växel" är rubriken på en artikel om ABCO Industrier, vilka skall anlägga en terminal vid Helmershus söder om Värnamo, där det tidigare funnits en oljedepå. Bengt Rosen skriver om samma sak i Å W Tipvognen 5/2000 innehåller bl a en längre artikel författad av vår medlem Peter Andersen om "Engelsk-byggde motorlok i Danmark" samt en illustrerad notis om att SRS Trackmobil ( /1977) observerats i Taulov utanför Fredencia ÖS.J-Biadet 4/2000 Janis Priedits fortsätter i detta nummer sin genomgång av industrier och industribanor i Småland (del 19). Följande banor presenteras: Gunnar Samuelssons bränntorvupptagning i Blädinge, Vislanda; Robert Samuelssons Torvindustri, Vislanda; Schaffenbergs Bränntorv, Sjöastabygd;? i Sjöastabygd; Sjömilsås Torvströfabrik, Sjömilsås; Sågverk vid Sjöända; K v am vid Skaftet; Skahus Sigrislunds Träindustrier, Sävsjöström; AB Skogsegendomar, Gökhult; Skogsägamas Industri AB i Delary, Eneborg, Mörkahult, Strömsnäsbruk och Traryd. Bo Gyllenberg TV2 den 9 januari Laisvallsgruvan stängs i oktober 200 l enligt ett inslag i TV2 den 9 januari i år. Inslaget visade ett normalspårigt malmtåg i drift. 250 man blir arbetslösa. Laisvall, som ägs av Bolidenkoncernen, togs i drift Man bryter i huvudsak Sid 3 blyglans och zinkblände. Gruvan är unik såtillvida att normalspåriga malmtåg användes för transporterna under jord men ersattes alltmer av lastbilar och dumprar. Nio sådana malmtåg levererades under och 60-talet av AB Hägglund & Söner i Ömsköldsvik Spänningen är 750 V DC och spårlutningen promille. Varje tågsätt kunde frakta 2200 ton per skift. J anis Priedi t s Järnvägsinspektionen informerar 4/2000 Bland nya tillstånd märks IKEA AB Förvaltning i Ödåkra, som fått tillstånd att driva spåranläggningen Torsvik/IKEA AB Förvaltning söder om Jönköping. Vidare har Tågab fått sitt tillstånd gällande godstrafik på sträckan Kristinehamn- Pi lipstad/hällefors utökat till att även omfatta regelbundna godstransporter på sträckan Hällefors Ställdalen. Är det någon som kan berätta mer om denna nya godstrafik? Mats Preding Signalen 4/2000 (Finlandssvenska järnvägsmännens tidning) P-0 Blomqvist, lokalhistoriker i Åminnefors, fortsätter den intressanta serien om Fiskars bruks industribanor. Åminnefors bruk övertogs 1891 av Fiskars bruk och därefter byggdes ett stålverk på platsen. Råmaterial transporterades från Möljen, en lastplats vid ån, till Åminnefors. En linbana planerades, men till slut byggdes en l,3 km lång 750 mm-bana Till banan anskaffades ett ellok, Asea 17 /l 905, via Ingenjörsbyrå Zitting & C o i Helsingfors. A v en bild framgår att loket var mycket likt de samtida loken till Boxholm. Elloket var i drift till 1937 och skrotades strax efter kriget. Jan Ericson

4 Småbanehistoria kring en vvkort Hermelinstollen i Malmberget Från lastplatsen Hermelin 1 nedre (öppnad 1897) på linjen Gällivare- Malmberget byggdes under åren en stoll 2 in till Hermelinmalmen. Brytning ovanjord hade dock påbörjats redan 1892 på två pallar på 129 och 144m avvägning. Från dessa pallar anlades en bromsbana ned till normalspåret. På pallen på 129m avvägning fanns en cirka200m lång hästbana fram till bromsbanan. I stollen, som låg på 200 m avvägning, utlades ett spår med 610 mm spårvidd, som senare kom att elektrifieras. Detta spår blev senare utfarten för malm, som brutits ur Välkomma-, Baron-, Johannes-, Norra Hermelin-, Gamla Hermelin och Skånemalmema. År 1923 användes 4 st ellok på spåren, varav tre för malmtransporterna (vikt lo,? ton) och ett för materialtransporter (vikt 6 ton). Ar 1909 var stollen 430 m läng, 5,5 m bred och 3,5 m hög. År 1923 var längsta transportsträcka cirka I 800 m. Vykortet visar ingången till Hermelinstollen med ett normalspårigt tåg på spåret mellan Malmberget och Välkomman. Detta normalspär anlades 1896, elektrifierades 1923 samt nedlades Fotografen måste stä nära spåret mellan Gällivare och MalmbergeL 1 l Hermelin, Samuel Gustaf = friherre, bergsråd och verksam i området under senare delen av 1700-talet och början av 1800-talets. 2 l Stoll = utsprängd horisontell kommunikationsväg med endast en mynning ut i det fria. 3 l Sovring= med maskinella hjälpmedel utförd grov uppdelning av malmen, sedan denna genomgått en förberedande grovkrossning. Bo Gyllenberg Källor: Gruvmonografier vid KTH i Stockholm M 17 av 1909 gjord av Arvid W. Ekström och M 41 av 1923 gjord av Bö1je Hjortzberg Nordlund. SJ centralarkiv, Tekniska museets arkiv samt Järnvägsdata \ ~~~~ - ~ ~------~~~~~--- L Sid 4 Här är en karta över Hermelin nedre lp med närmaste omgivningar. Den är hämtad ur ett särtryck om Gällivare malmberg utgivet av Geologiska Föreningen i Stockholm Normalspåret i nedre delen av kartan är SJ-spåret mellan Gällivare och Malmberget (tv). SJ-spåret ovanför stollmynningen är spåret mellan Malmberget och Välkomman (th). När det gäller 610-spåret vid Hermelin-stollen, kan nämnas att det gick över normalspåren och att smalspårsbroarna 1929 flyttades något längre väster ut och ett nytt sovringsverk 3 anlades väster om bron. Det första låg mellan smalspår och normalspår i ett östligare läge.

5 Bokanmälan Henschel & Sohn Cassel. Sonder-Katalog fiir Feldbahnund Industrie-Lokomotiven Nytryck av katalog från 1913 på drygt 100 sidor. Henschel & Sohn, som redan 1910 tillverkat st ånglokomotiv, hade ett mycket brett program även för industribanorna, vilket katalogen väl illustrerar. Varje avdelning består av katalogfoton på lok samt tabeller med massor med tekniska uppgifter. Avdelningar finns bl a för smalspåriga ånglok med koleldning eller vedeldning, byggnadslok, normalspåriga ånglok, spårvägslok, kranlok och eldstadslösa lok. Få miljöfoton samt en ritning. Personligen tycker jag att det är för mycket tabeller och för litet miljöfoton. Katalogen kan köpas frånfeld-und Schmalspurbahn-Verlag, Karl Paskarb, Landstallmeisterring 22, Celle, Tyskland. Priset är DEM 44:- inkl porto eller SEK 200:-. Bo Gyllenberg Torvbrytningen på.jula mosse Jula byalag har i några skrifter dokumenterat Julabygden mellan Mariestad och Moholm. Den stora Jula mosse torvströfabrik, säkert den största arbetsplatsen i bygden under många år, beskrivs utförligt i en skrift med rubrikens namn. Den utkom 1999 och kan rekvireras från byalagets sekreterare Maivor Wänerås Persson, Utby Östergården 3, Mariestad. Skriften omfattar hela 98 sidor i A4-format. Den hade med lätthet kunnat pressas ned till hälften, men text och bilder är med säkerhet anpassad till den tänkta läsekretsens syn. För den allmänt industrihistoriskt intresserade ger boken kanske inte så oerhört mycket. Man måste nästan ha anknytning till trakten för att rätt uppskatta alla personuppgifter i avbildade avlöningslistor och i bildtexter. Det finns dock några intressanta upplysningar om torvbanan och den rullande materielen. I styrelsens förvaltningsberättelse för år 1909 framgår att man detta år inköpt ett fotogenlokomotiv om 5 hkr för en kostnad av kronor och 20 öre. Den 23 juni 1956 ödelades torvströfabriken av en brand och bl a förstördes ett 3 tons bensinlok och 19 torvvagnar. Efter branden byggde ägaren upp en mindre fabrik, men redan 1960 var det dags för konkurs och inventarierna såldes till bl a Gärdesboda mosse och Hulta mosse. Mats Preding Västra Göinge Hembygdsförenings Skriftserie, XL VIII, 2000 Bakom denna föga upphetsande titel återfinns, bland en massa andra lokalhistoriska artiklar, ett kapitel "Västra Göinge som plantskola och experimentfått för svensk torvindustri - anteckningar om en pionjärverksamhet i Emmaljunga och Sösdala". Mats Pettersson tecknar på 23 sidor en historik om Svenska Torvskolan i Emmaljunga och Markaryd, den stora torvfabriken i Emmaljunga samt, kortfattat, bildandet av AB Svensk Torvförädling i Sösdala. Framställningen är illustrerad med en del trevliga bilder och Pettersson har till och med läst "Industrilok i Kristianstads län" - den finns i källförteckningen och den kända bilden av ett Esbjergslok i boken finns också med här! SLM 2000 har några sidor med industrilok. Interunenios J anis Priedits Mats Preding I SmB 1/98:16 angav jag några IT-tips med industribaneanknytning. Det har nu tillkommit åtskilliga och det är bara till att söka på Nätet (lista över hobbybanor, de flesta har industriloksanknytning) /www. frostmaskin. se / (lista över tyska loktilllverkare) /evreka. passagen. se Bra sökmotor. Använd sökordet "värmländska industrilok" och det dyker upp ett flertal intressanta objekt med historia och loklistor. Det finns säkert många fler möjligheter. Sök även på museibanor, som har industrilok. J anis Priedits Höstresan 2001 Småbaneavdelningens resekommitte sammanträdde den 23 januari och beslutade att kalla till en höstresa i Västergötland och Småland helgen den september Resan startar i Skövde på lördagen kl 9.30 och avslutas i Värnarna på söndagen kll7.00. Programmet är högst preliminärt och redovisas i detalj i SmB 2/01. Det blir dock en väl avvägd blandning av industribanor, lok, museer och hobbybanor samt en och annan station... Boka redan nu in helgen september i din almanacka. Klubbmästaren Sid 5

6 Hästbana i Molkom Vid kontakt med Nyeds Hembygdsförening inför vår jubileumsresa 2000, frågade jag ordföranden i förening om han kände till något om den hästbana som funnits i Molkom. Det gjorde han inte, men någon vecka före utfärden blev jag uppringd av Sten-Erik Molker i Malmö, vilken kontaktats av Nils Andersson i Hembygdsföreningen. Han var son till den sista ägaren, Erik Andersson, till AB Molkoms Kvarnoch Gryn verk. Hans uppgifter är en viktig del i det som här följer. bro och korsade landsvägen, där en växel för sidospår till brädgården fanns. Detta spår måste även ha korsat landsvägen. År 1904 grundades AB Molkoms Kvarnoch Grynverk. Detta bolag övertog då en tidigare rörelse, vilken utauktionerades den 25 april Enligt en industrikalender från 1919 hade kvarn/grynverk 8 par stenar och 7 par valsar. Rörelsen omfattade även såg- och hyvleri, torvströfabrik (en halv km öster om Molkoms järnvägsstation) samt eget elektricitetsverk, vilket äveri försörjde Molkoms samhälle med elström. Totalt sysselsattes cirka 30 personer 1928, varav troligen en del var säsongsarbetare. Ägare sedan 1904 var Erik Andersson, vilken redan 1895 och några år framåt arbetat på kvarnen varefter han drev kvarnrörelse i Tråvad i Västergötland för att 1904 överta kvarnen i Molkom. Från kvarn- och grynverk och närbelägna såg- och hyvleri gick en hästbana på cirka l km upp till Molkoms station. Transportema bestod bl a av havregryn och virke. Banan gick närmast kvarnbyggnaden på en MOLKOM o 100 LARS E ERIKS50N Spåret från stationen lutade delvis, varför hästama kunde spännas i från i backen vid gamla fotbollsplanen och vagnarna bromsades ned. På natten till den 27 sept brann kvarn- och grynverk ned samt skadade elverket och samhället blev utan ström någon dag. Redan samma år påbörjades en likvidation av aktiebolaget men den slutfördes ej för än Endast själva tullkvarnen kom att byggas upp igen. Vid den företagsräkning som genomfördes 1931 uppgavs att bolaget var under likvidation samt att de disponerade 12 brädgårdsvagnar, som kunde användas för att forsla bräder till stationen. När det gäller vagnar har jag hittat i Arboga Mek Verkstads arkiv att de fick en beställning den 18 mars 1918 på 8 kokillhjul och 8 kullager från Molkomföretaget. Ena hjulet skulle vara pressat på axeln och det andra löst på axeln. Torvfabriken anlades År 1928 framställdes 3720 balar torvströ och 700 balar torvmull. Sista verksamhetsår var Om något spår har funnits på mossen har jag ej fått fram. Bo Gyllenberg Källor utöver de i texten nämnda Molkomssjön 66 Enkel skrift i Molkoms bibliotek Kommerskollegium, näringsstatistiken Nya Wermlandstidningen 28 sept 1928 Stockholms Företagsminnen Svenska Brandtarifföreningens arkiv (beskrivningar över Molkoms kvarn och såg-anläggning 1925 och 1930). Sid 6

7 Från banorna Göteborg Qaz/Qzs , men sål Chr Olsson Sweden AB i Göte- des 1998 till AB Umeå Metallborg har under 2000 inköpt fd affär. År 1999 såldes den vida- SJ Z från Banverkets re till en privatperson. Ur rälsverkstad i Sannahed utanför Ånghwisslan Hallsberg. Ur Ånghwisslan Sundsvall Lokomotorn fd SJ Z (BV DAL 3147) skrotbeslutades av BV 1995, men övertogs sedermera av trafikverkstaden i Sundsvall (nuvarande Trainmaint). Den överfördes år 2000 officiellt från BV till Trainmaint. Ur Ånghwisslan Ån ge Midwaggon AB i Ånge har under 2000 köpt lokomotorn fd SJ Z Lokomotorn är fd BV Sv enarum Enligt uppgift skall det gamla motorloket vid Svenarums Torvströfabrik utanför Hok ha övertagits av industrimuseet i Forsvik i Västergötland. Det rör sig om det troligen hembyggda loket med råoljemotor från J önköpings Motorfabrik. V ad finns det för planer för detta lok i Fors vik? Mats Preding Kommentarer & Kompleneringar Tyske lok ti1 Sverige (SmB 4/00:16) Deutz-loken 6713 och 6714 levererades av Ragvald Almqvist till AB Marks Tegelbruk i Örebro. De fanns kvar där till ca 1940 och ersattes av ett par E W Lundström-lok. Mats Preding Rättelse (SmB 4/2000:5) Företaget som enligt uppgift köpt Åkers International AB:s gamla lokomotor (Z ) heter Gävle Järnvägsteknik AB (GJT). Lokomotorn kvar i Åkers Styckebruk den 16 feb Bo Gyllenberg Småbaneåret2000 i bild. Text & Foto, om ej annat anges, Bo Gyllenberg. J Årets stora småbaneresa företogs den maj i samband med SJK Småbaneavdelnings 25-årsjubileum. Den företogs i området Östra,Värmland, Västra Västma~land och Södra Dalarna, där ett antal industrier, museer, hästjärnväg och TAGAB besöktes (se referat 1 SmB 3/2000). Här ett foto från besöket hos STORA-ENSO i Skoghall den 19 maj, där en gruppbild togs framför företagets lok nr 18 (ASJF 788/1966). Sid 7

8 Forts. Småbaneåret 2000 i bild. I Örebro firade SJ:s (nu TGOJ:s) huvudverkstad sitt 100-årsjubileum med bl a öppet hus den l april På det stora verkstadsområdet är i dag flera företag verksamma och samtliga med järnvägsanknytning hade öppet hus denna dag. Ett av företagen var TGOJdotterbolaget Rail Parts Logis- ;=.l!s; tics AB, vilka äger Z 65 nr 526 (KVAB 243/1963). Lokomotorn färgerna är målad och märkt i de nya med TGOJ- RPL i stora bokstäver samt företagsnamnet i mindre. ~~~~;;;Eiiiill För trafik mellan Grängesbergsbanornas Järnvägsmuseum och det nya gruvmuseet anläggs en kort bana med spårvidden 802 mm. Aktuell dragkraft vid SmB besök i Grängesberg den 21 maj var GIAloket nr 747 av år 1973, vilket byggts om till 802 mm spårvidd. I lokstallet arbetades på renoveringen av HFJ ångloket "SEBASTIAN GRAVE". Kohlswa Jernverks ånglok "Patric Reuterswärd" visades upp under ånga efter många års reparationsarbete den 23 september 2000 då KUJ Museiförening firade sitt 25-årsjubileum. Loket tillverkades av NOHAB 1894 (nr 390) för Köping-Uttersbergs Järnväg (KUJ/ l!ii'l:s:.~~ KURJ 7). Se notis i SmB 4/00:6. Sid 8

9 SMB Föreningen Ryttarens Torvströfabrik startade under år 2000 sin verksamhet med öppenhållande under vissa dagar under perioden maj till augusti. Den 20 augusti besökte flera av Småbaneavdelnings medlemmar fabriken och reste på torvbanan.cirka 2 km ut på mossen. Här ett foto av det bensinelektriska loket på mossen, där några av torvströfabriksföreningens medlemmar informerar om verksamheten. Karaby Skogsbana (KSB) har nämnts några gånger i -,..~--- Småbanebladet. Själva banan ligger nära Bredaryd, men den 19 augusti fanns flera av banans lok i på OBJ i Ohs Bruk. Här är ett av dessa lok. Detta lok fotograferades 1991 av Bertil Sundeman vid torvindustrin i Stolpen men kommer nu närmast från en skrotfirma i Nässjö. Ett annat lok på väg till KSB kom denna dag från IBMF i Frövi, vilka lånat ut sitt LIMO-lok till KSB. Detta lok användes ursprungligen vid torvindustrin i Lammhult \ - r ~~:~~~~~~ Hösten år 2000 förvärvade Åkers International AB, Åkers Styckebruk, den sedan augusti 1998 från TGOJ inlånade Z 65 nr 500 (KVAB 217 /1963). Här är lokomotorn fotograferad på spåret in mot bruket. I bakgrunden syns TGOJ Ma 963 med veckans avgående tåg (16 axlar) den 28 november. Sid 9

10 Under år 2000 inköpte Stena Gotthard Återvinning AB i Göteborg fd Sydtågs lokomotor nr 5 (KVAB 161/1959, fd Z 43 nr 448). Här foto från den 18 december. Längst ut på samma spår stod den tidigare använda lokomotorn (Qaz ), som nu är reservdelsförråd. I Perstorp används sedan hösten 1999 fd SJ Z som dragkraft på spåret mellan Perstorps AB' s anläggningar och stationen. När loket den 22 Augusti 2000 kom upp till stationen, var spåret avstängt av Ban verket. Efter en stund hade dock Banverkets personal justerat spåret och Z 66 kunde hämta tankvagnarna som syns t v i bild. Foto Bertil Sundeman I Gruvön kan ett fd TGOJ-lok ses ombesörja växlingen vid STORA-ENSO:s anläggning. Det är f d TGOJ V l O 702 som används ~(iij~l! här. L:; Foto Bertil Sundeman Sid 10

11 Limmareds Glasbruk (Rexamkoncernen) i Limmared hyr dragkraft från Ekefors Skrot AB. Den 21 augusti användes fd SJ Z i växlingen. Mera uppgifter i SmB 4/2000 sid 7. Foto Bertil Sundeman I Ystad hos SRS Spårteknik AB används en nymålad lokomotor. Ursprungligen levererades denna lokomotor (tillverkad av KMV 187/1952) till Malmö-Limhamns Järnväg som nr 10, för att 1994 säljas till SRS. Foto Bertil Sundman ~ Småbanor i Vitrvssland Text och foto Bo Gyllenberg I detta relativt okända land finns en hel del småbanor och då främst sådana för transport av torv. Enligt uppgift fanns f n (år 2000) omkring 18 torvfabriker i drift. Här kommer litet uppgifter om industribanor besökta under år 1997 och Spårvidden är 750 mm på samtliga nämnda banor. Pravdinsk torvfabrik belägen cirka I I km sydväst om Rudensk, vilket är en station på bredspårslinjen Minsk- Osipovichi. Runt torvbrikettfabriken hade vuxit upp ett samhälle med cirka 3000 invånare, varav 800 barn. Fabriken var anlagd under senare halvan av 1960-talet och i dag fanns 56 km smalspår, varav I 6 km tillfälliga. Enligt chefen hade företaget 12 lok av typ Tu8 och 235 vagnar. Här sågs även lok av typ Tu6A samt många större dressiner av loktyp jämte vagnsätt för utläggning av spår på mossen och en åttaaxlig vagn för tungtransporter ut på mossen. Chervoner torvfabrik belägen 18 km från Zhitkovi- Sid 11 1 Forrs. på sidtill 12 l

12 (Forts. från sidan l/ J chi station på linjen Luninets - Kalinkovichi. Den tredje största torvbrikettfabrik i landet. Fabriken startade 1971 och till en början framställdes briketter för kraftverk. Numera säljs briketterna till den lokala marknaden. Fabriken disponerar 42 km fast smalspår och 3 km tillfälliga spår samt l,5 km bredspår. Det sistnämnda är större delen av det två km långa sidospåret från Zhitkovichi till en lastplats för omlastning av torven från smal- till bredspår. Mellan fabriken och lastplatsen transporterades briketterna i containers på öppna godsvagnar. Här sågs 7 lok av typerna, Tu6, Tu6 D, Tu7 A, Tu8 samt två större dressiner. Den mycket teknikintresserade chefen (höll på att bygga ett eget flygplan!) hade i fabrikens egen verkstad byggt om kranen på ett lok av typ Tu6D så att kranen nu kunde lyfta 3 ton, mot 750 kg i standardutförande. Resa från fabrik till bredspår med blandat tåg, vilket bestod av personvagn och 12 öppna vagnar med småcontainrar med torvbriketter. Leninskij är platsen där torvbrikettfabriken Gotoha Osovskij är belägen. Denna fabrik ligger öster om staden Brest och dess torvbanor (totalt 18 km) har ej anslutning till någon bredspårslinje. Beslut om att anlägga fabriken gjordes 1965 och den startade Den är byggd för en prodiktion på ton men f n produceras ton per år. Antalet fast anställda var 200, vilka under säsong utökades med 150 personer. Den hittills avverkade ytan, 2000 hektar, blev åker eller våtmark för djur. Vi såg fyra lok av typerna Tu4, Tu6D och Tu7. Vagnparken bestod av 45 vagnar. Här företog resesällskapet en resa i personvagn ut på mossen, där bl a lastning av ett tågsätt med hjälp av gripkran kunde studeras. Honyniki Torvbrikettfabrik beläget vid bredspårig sidobana från Vasilievichi till Honyniki. Smalspårsnätet omfattar cirka 40 km spår. Fem lok och två större dressiner sågs jämte korgen till en fd motorvagn (nr 200 och märkt, i översättning, ARBETARE). Denna bana hade begränsad persontrafik fram till Tjernobyl-olyckan, vilken plats ligger cirka 70 km från Honyniki. Besöket här gjordes Minsk I denna stad finns en pionjärbana belägen i stadens nordöstra del. Denna lilla järnväg, m lång, anlades Tågsättet på banan bestod av ett diesellok av typ Tu7 A (nr 2782), ett lok av typ Tu2 (nr 113), vilket dock gick overksamt med igensatta fönster samt sex personvagnar. I varje ände av banan var det en loop. Fotot visar det i Chervoner ombyggda kranloket Tu6D nr Kranen lyfter 3 ton. Foto 6 juni Sid 12