2;oo Småbanebladet Årg 2s

Transkript

1 2;oo Småbanebladet Årg 2s Äppelbo Här ett foto från ett vägbygge i Äppelbo i Dalarna Platsen är vägskärningen vid "Älvgården" och fyllnadsmassorna blev vägbanken på Storänget efter älven. På orginalbilden, som finns hos Äppelbo Hembygdsförening, finns noterat: Från vägskärningen, Nyåkern, "Brant Erke" sitter på dragloket. Sonen till "Erke" lever ännu och heter "Brant Henry". Henry Brant är 89 år och kunde berätta att loket var från fabriken Austro-Daimler och hade en tvåcylindrig luftkyld motor på 6 hk. Fotograf är troligen A E Persson i Äppelbo. Henry deltog för övrigt i den grupp, som byggde sig en "Flygande Loppa" i Äppelbo på 1930-talet. Henry lyckades få upp flygplanet i luften över Busjöns is. Motorn i "Loppan" var en tvåcylindrig Husqvarna med kedjedrift till propellern. Det berättas att Henry fick kedjebrott när han befann sig på cirka 200 m höjd men lyckades landa planet på isen utan personskador. Flygplanet finns bevarat och brukar stå i hangaren vid flygfåltet i Dala-Järna. Staffan Eronn Sid 1

2 SJK Småbaneavdelning Klubbmästare: Mats Preding, Hägerstensvägen 162, HÄGERSTEN. Telefon/fax: E-post: Kassör : Bo Gyllenberg, G:a Huddingevägen 417 2tr ö g, ÄLVSJÖ. Telefon : 08/ Småbanebladet : Redaktör: Per Nyberg. Adress till redaktionen: Småbanebladet, Box 4119, HUDDINGE. E-post: smabane.bladet@swipnet.se Telefon till redaktionen: Fax : 08/ Medlemsavgift: 60:-/år (utlandsboende 100:-/år) Pg. : Sista manusdag för SmB 3 l 00 : 20 l 8-00 ~~~~~~~~~~~~~~~rorororororororororororororo Redaktören har ordet : Detta nummer kommer betydligt senare än tänkt, detta beroende på en dålig tillströmning av artiklar. Jag hoppas att det bättrar sig till höstnummret. Alltså, ut och fotografera och upptäck allt vad småbanor heter. Ha en trevlig sommar Kommentarer och Kompletteringar Tyvärr drabbades en del av mina bidrag i SmB 1/00:10 av några utskrifts problem ; skenbladet nr 2-3/1999 OKB skall vara OKBv. Redaktör' n Oppboga/Helsingborg De lokomotorer som åsyftats i dessa notiser är fd. SJ Z43 339, Z och Z3 89. Den sist nämnda fungerar inte helt tillfredsställande. Mats Lindberg Från banorna Frövitors ASSI-Domän AB:s RT40-Iokomotor stod uppställd utanför provhallen vid TGOJ:s underhållsverkstad i Örebro. Mats Lindberg Helsingborg Enligt uppgifter i pressen helt nyligen, har Kemira Kemi AB i Helsingborg överlåtit växlingen på företaget till SJ Cargo Group. Avtalet löper på två år. Vad har hänt med företagets motorlok, AGV 948/1984? Mats Freding Sid 2

3 forts. från banorna Göteborg Stena Metall har från Ekefors Skrothandel AB inköpt fd Sydtågs lokomotor nr 5 (KVAB 161/1959, fd Z ). Den tidigare använda lokomotorn (Oaz ) skall behållas som reservdelsförråd. SweMaint AB har sålt sin gamla lokomotor, fd SJ Z (KVAB 171/1959) till några medlemmar i BJ:s. P O Wahlström Ryttarens torvströfabrik. Föreningen Ryttarens torvströfabrik har nu formellt övertagit anläggningen från Hasselfors Garden med maskiner och torvbana. Ryttaren kommer att vara öppen för visning under ett flertal tillfällen i sommar, 21 maj, 28 maj, 18 juni, 30 juli och 20 augusti. Även onsdagar i maj och juni mellan Det bensin-elektriska loket har under vintern genomgått en lättare upprustning. Motorn är helrenoverad och generatorn delvis genomgången. För att säkerställa driften på torvbanan i sommar har föreningen deponerat ett av Hasselfors lok från Sandhagsmossen. Detta lok är enligt uppgift byggt 1958 och motorn är en VW på 25 hkr.. (Är det någon som kan mer om detta lok?). Efter fjäderbyte ska loket vara klart att köra och ska i första hand vara reservlok. De två övriga loken, Porla- och Selanderloken, kommer att flyttas in i den gamla träullsfabriken och under vintern ska dessa gås igenom och förhoppningsvis kunna sättas i trafikabelt skick. 1 övrigt har banan börjat rustas upp genom byten av vissa spårspann och slipers och fastsättning av lösa skarvar på den trafikerade delen av banan, ca 2 km. Bangården vid fabriken kommer efterhand att byggas om för att underlätta växlingen av lok och vagnar och ett spår kommer läggas över vägen till träullsfabriken. l nfo. telefon Varg ön Den 12 maj i år besökte jag Vargöns Bruk i Vargön och såg då loket ASEA 207/1935 stående på ramverket, alltså utan hjul, bredvid industrivakten. Jan Ericson Hans Hellman Örebro Den 30 april firades det första spadtaget för anläggandat av SJ Centralverkstad i Örebro (Sedan 1991 en del inom TGOJ underhållsrörelse) och fortfarande kallat CV. På det stora verkstadsområdet finns, förutom el- och motorloksunderhåll flera verksamheter som växeltillverkning (Cogifer Nordic-koncernen) och förrådsverksamhet (Rail Parts Logistics AB). Den industriloksintresserade kunde notera att ASSI-Domäns RT 40 (AGV 994/1991) fortfarande fanns kvar i Örebro. TGOJ verkstad använde "Hulda 2" (KMV 227, fd SJ Z ) som dragkraft. Lokomotorn målad i TGOJ nya färger. Rail Parts Logistics AB hade en egen lokomotor målad i TGOJ nya färger och försedd med företagets logotyps RPL. Det är Z 65 nr 526 (KVAB 243/1963). Cogifer Nordie har ingen egen dragkraft utan lånar/hyr från de andra vid behov. Kortare vagnsflyttningar görs med lastmaskin. Utanför detta företags kontor stod en miniatyrmodell (spårvidd knappt 600 mm) av en vertikaltransportvagn lastad med en smalspårsväxel Modellen hade framställts till företagets chefs 40-årsdag och hade då placerats i hans trädgård! Till jubileet hade tagits fram en liten skrift, vilken såldes för 20 kr. Av småbaneintresse var ett foto på verkstadens ångackumulatorlok med namnet "Hulda" (Borsig 6953/191 O) samt uppgifter om arbetartåg mellan ev och Hagaby, cirka 5 km från verkstaden mot Frövi. Denna trafik pågick mellan åren 1912 och 1918 och var gratis. Bo Gyllenberg Sid 3

4 forts. från banorna SMB 2/00 Näst::1,_Vånevik 1 SmF. 3/99:6 skrev jag en notis om stenbrytningen vid Näset norr om Vänevik vid Oskarshamn. Notisen avslutas med det uppfordrande "Vem blir först på plats och rapporterar till SmB?" Ja, det blir tydligen jag själv! Den 15 maj var jag på tjänsteresa till Oskarshamn och besökte på kvällen Näset. Jag gick inte från gården Asphult utan ställde bilen vid Norra hamnen i Vånevik. Därifrån leder en snitslad stig ca 1 km till viken Smältesund. Denna korsas på en ganska nybyggd bro o därefter befinner man sig på Näset. Efter ca 200 m befann jag mig på en tydlig banvall. Ganska grunda stenbrott låg norr o banvallen och efter 1 00 m fanns ett kort sidospår ut på en brygga. Huvudbanan fortsatte ytterligare 50 m österut till en vändskiva, där kransen fortfarande fanns kvar. Från denna fortsatte huvudspåret 50 m norrut till ett brott, där sten bröts till bygget av stockhalms konserthus. öster om detta brott kvarligger ett par bostadshus, som numera är sommarstugor. Öster om dessa ligger platsen för Näsets stenhuggeri. Här finns ett utemuseum (alltid öppet) med bilder och föremål och här finns också mängder av fundament och ruiner från sten-huggeri, smedja, förråd, kontor och verkstäder. Vid kajen nedanför det fd stenhuggeriet ligger resterna av en vändskiva. Från denna ledde ett ca 150 m långt spår rakt norrut till en skrotstenstipp invid Själevik och österut gick ett lika långt spår till stora brottet. Detta av-grenade sig vid ytterligare en vändskiva med ett 50 m sidospår till ett skrotstensupplag. Även om spåren var rivna, så var besöket vid Näset ett trevligt sätt att fördriva en mån-dagskväll i Oskarshamn! Mats Freding Massmedia Östergötlands Folkblad Artikel om en ur sjön Hunn bärgad linbanevagn från linbanan mellan Reijmyre och Simonstorps station. Vidare finns en kort historik om denna linbana. Leif Bergort Industribane-NYTT 1/2000 innehåller som vanligt mycket uppgifter om IBMF:s verksamhet. En nyligen förvärvad motor tillverkad av MWM, Motoren-Werke Mannheim AG med motornummer 10047/228, typ KO 12 Z och tillverkad 1959 uppges ursprungligen komma från ett motorlok. Finns det någon i läsekretsen som kan hjälpa IBMF med uppgifter om motorns ursprungliga användning. Senast har den använts som dragare av ett kraftverk! Vidare en artikel om nyheter vid Närsen-G råntjärns Järnväg. Tåg och Spår nr 115/1999 En rikt illustrerad artikel om smalspårsloken vid Skärblacka med bl a mycket fina foton på de två AEG-Ioken Bo Gyllenberg Järnvägsinspektionen informerar 1/2000 Fundia Bygg AB har fått tillstånd att driva spåranläggning, sidospår, i Upplands Väsby. Connector AB har fått sitt vilande tillstånd aktiverat, gällande spåranläggningen vid storhedens industrispår i Gammelstad. Fortum Service Industripartner AB har fått tillstånd att driva spåranläggning vid Bofors och Björkbarns industriområden i Karlskoga. Mats Freding Sid 4

5 forts. Massmedia Eskilstuna-Kuriren O Artikel om linbanan mellan Forsby och Köping och utredningen om dess framtid. Förslaget f n verkar vara att södra delen skulle användas för turisttrafik och norra delen bevaras orörd som industriminnesmärke. ÖSJ-Biadet 1/2000 Janis Priedits fortsätter i detta nummer sin genomgång av industrier och industribanor i Småland. Följande banor presenteras eller uppgifter efterlyses: Malmbäck (torvfabrik söder om Malmbäcks Torvströfabrik); Malmbäcks Torvströfabrik, J M Malmstens Gjuteri & Mek Verkstad, Bönsved (torvbana); Malmö Stads Renhållningsverk, Möckeln; Malmö Torv AB, Värmsjö; Marhults Torvströförening, Lenhovda; Mariannelund (spår vid sågverk), Marieholms Bruk; Metsä-Serla AB, Pauliström; Misterhults gård; MoDo Paper AB, Silverdalen; Moheda Torvfabrik (Dansjö Torv AB); Moshults Torvströfabrik, Hjortsholmen o Moshult; Mosebomosse, Vimmerby; Munksjö AB, Timsfors; Myrasjö Såg & Torvströfabrik och Myrasjö Torvströfabriks AB, Myresjö; Målarås Glasbruk; Målarås Torvmosse; Målilla (sågverk) samt AB Möckeln, Möckeln. VidaEe ur innehållet kan nämnas en artikel om Breuer-lokomotorer samt litet kompletteringar till Smålands-genomgången i OSJ-Biadet 4/1999 Bo Gyllenberg Bokanmälan Med sjöbanan Liljendai-Kristinehamn 1870 När man som småbanevän hör talas om en bok med en så lovande titel, kastar man sig på telefonen för att beställa. Ibland vore det bättre med en aning eftertanke och att titta på boken innan man köper den. Ungefär så känner jag inför Egil Akres bok, som utkommit i år på Förlag Bild, Text & Form i Karlstad (pris ca 220 kr, imbunden). På 96 sidor tecknar Akre historien bakom sjöbanssystemen i östra Värmland. Som bekant tillkom de ju för att frakta malm från gruvor till hyttor och tackjärn därifrån till närliggande bruk. Boken innehåller en hel del ganska trevliga samtida bilder och andra illustrationer. Framställningen har dock gjorts så allmän, att ingen som läst Bodstedts "Svenska Småbanor " har något nytt att hämta. Nu är det knappast den inbitne småbaneentusiasten som utgör bokens målgrupp, utan snarare allmänintresserade hembygdsvänner. För dessa ger boken en bra introduktion, men, som sagt, övriga varnas! Mats Frading Aktuellt Hästjärnvägens dag vid Älvsjöhyttans hästbana firas den 29 juli Det är åkning för allmänheten mellan och på hästbanan och vidare är det underhållning, dans och servering. För mer information kontakta Ulla-Britt Boork, tel eller Pia Skoglund. tel/fax Bo Gyllenberg Sid 5

6 SIMPLEX-lok i Sverige Listan är hämtad ur ett brev till undertecknad från Alan Keef Ltd i England. Mr Alan Keef övertog år 1987 Simplex Mechanical Handling Ltd, tidigare Motor Rail Ltd, samt en anställd lokingenjör och driver numera en egen loktillverkning i Herefordshire. Man tillverkar även ångloksatrapper, riktiga ånglok(!), vagnar, tillbehör samt levererar och lägger spår. Simplex egen tillverkningslista är inte komplett enligt mr Keef. Listan nedan är baserad på generalagenten Carl Ströms anteckningar i Sverige. Leveranserna upphörde helt efter en oenighet mellan Simplex och Carl Ström berättar mr Keef. Listan är intressant att detaljstudera. Endast ett lok med normal spårvidd levererades, i serie 5000, år Loken i serie 8000 var av den lättare modellen på 2,5 ton, alla tillverkade Serie 9000 är märklig: 1946 finner vi första loket med nr 9221 och alla däröver i serien är lätta lok om 2,5 eller 3,5 ton är serien fylld. Men tillverkas ett antal mycket tunga lok med lägre nummer i 9000-serien! Nr 9123 hamnar också något snett i tid. l serien finns inga konstigheter. Alla lok är tunga, mellan 5 och 7 ton, tillverkade mellan åren 1947 och Men serien måste ha varit speciell. Den följer naturligt de tyngre loken i lägre 9000-serien! Serie är lätta lok, mellan åren 1949 och Sedan kommer ett hopp fram till 1955 då serien börjar med samma typ av lätta lok och fortsätter med fram till år Något förvirrande! Kommentarer? Nr År Hk Vikt Sparvidd Beställare Kungle Vattenfallstyrelsen /28 2,5 600 Krangede AB, Stockholm /28 2,5 600 Tegelbruks AB, Katrineholm /28 2,5 600 Krangede AB, Stockholm / Dornnarfvets Ironwork / Dornnarfvets Ironwork / Dornnarfvets Ironwork / Dornnarfvets Ironwork / Stromsnas Bruks AB / AB Gotland Kalkverk Dornnarfvets Ironwork Dornnarfvets Ironwork / Stromsnas Bruks AB /28 3,5 625 Hoganasbolaget, Wyvang /28 3,5 600 Skanska Cementgjuteriet AB, Stockholm /28 2,5 600 Olsen & Rosenlunde (Brickworks) /28 3,5 600 Tycho Roberts Spedition AB, Gothenberg /28 3,5 600 Tycho Roberts Spedition AB, Gothenberg /28 2,5 600 AB Malardalens Tegelbruk /28 3,5 600 Boksta Tegelbruk Sid 6

7 /28 2,5 600 Svenska Vag AB /28 3,5 500 Rittylan Tuliteh Das OY, Ryttyla /28 3,5 600 Stockholrn Waterworks /28 2,5 24" Svenska Vag AB /28 2,5 600 Slipers AB /28 2,5 750 Bolidens Gruv AB /28 2,5 750 Bolidens Gruv AB /28 3, /28 3,5 700 Riddarhytte AB, Riddarhyttan /28 2,5 600 Forenade Tegelbrucken, Linkoping statens Jarnvagar / Hagaverken / Sulfit AB, Gota / (Limestone Quarry) Statens Jarnvagar / Forsbackaverken Nitroglycerin AB / Sulfit AB, Gota / Widrnark & Platzer / Widrnark & Platzer / Nitroglycerin AB / Sulfit AB, Gota Sulfit AB, Gota / Granit AB, Kullgrens, Enka / Svenske Entre / Fagersta Bruks AB / Sulfit AB, Gota / Vattenfall Erik Eronn Fortsättning följer i nr 3/00 Sid 7

8 Bilder på vissa Simplexlok Foto Bo Gyllenberg Vattenfalls inpregneringverk i Åsbro, Närke. Simplex 9289/1948. Urps. 600mm, men 1952 ombyggt till 1435mm. Valla Tegelbruk i Valla i Södermanland. Spårvidd 600mm. Loket är ett av de två Simplex-lok som fanns 1967 m 8654/1947 eller 20015/1949 Foto Vattenfalls impregneringsverk i Åsbro. Simplex 5.761/1955 Foto Sid 8 l -

9 Åkers Krutbruk 1 Småbanebladet nr 4/1999 presenterades normalspåret mellan Åkers Styckebruk och Åkers Krutbruk och i artikeln omnämndes att det funnits ett internt 600-nät på fabriksområdet. Vid statens övertagande av krutbruket 1889 fanns spår och med hjälp av en karta från omkring 1920 uppskattas spåren till över 1 km. Här några foton från smalspåret vilka kommer från Harry Lindblads samling. Bo Gyllenberg Trallorna på smalspåret förflyttades med handkraft. Bakom skyddsvallen skymtar torkstugor. Byggnader och smalspåren längs den s k "Krutgatan". Sid 9

10 CJ) c.... o N --- d; o rive t Järnbruk 17)6- C l ll 1900 r.a.."ldaväg Sul fitfabrik :81 s ta tionrultld Sulfatinbrik D :Bost adshus -Ar.naa bygennd T-apperab:::u.. < 19}0- Annafora stn P:::-edriksberg o t n ~5 J är:rriigsverkot~' 1 9; ~ - FREDRfKSBERG F'l ed:ril<sbe r g G t n ; IJjölbo hp o 100 SOOm H ie 191M! mdl.'i ksberg stn Ha.mtrarbacken s:;n Järnbruk c: a 1900 Cll:::TOJ-1 O!ll:::;;: 3 g. s :J Ql:!ll c.u :J.Q; :T i\5 ;i = Ql: ~. ca... o o:t~o a.s.co"'!ll -;<;o -lll3 -;:l. o.o3 CD -. CD ;:::;-=r-,!lj QJo CD <g ::J::;:. a. m )>CDC/l =-co!ll QJCD... _-c CD CD O Ql: ::::!. ;:l....!ll!ll -ca ~. C/l CD " o o_ a. 3 iil Q)!ll <:J...!ll - ~.r+ <-c O c- o rea="'' ~~CD r+ C/l!ll 3 - m3c/l= en ~s m-, C/l-C/1-:::. C/l Q:!ll ::JC""" ::s m. - ~ ~ C/lCD- r.,;;, <Dl Dl? c o... < a._ Cll - 3 ~ ~ t/) _.-;<;... com CD Ol Q.,,. O) CD VI - C/l Q) :J C/l o;!ll ::s... -;<; CD c :J :J mo. c... CD ;;J\ O., CD coco... - C/l CD!ll C/l "C Q: Dl < It5 "Tl!ll c..._ o Ql: n C/l :T~ -i _CD 'S.Cil o o Cil 3 :J Cii

11 HUGFÖRTECKNING Nummer Antal AndamAl lom r. 1 FörtrAngningsllu$ 2.2 KnådhU'S 3 Presshus 4 Föttorkhus 5 2 Vacuumtor\hus e Tvätthus 1 S Torkhus, med sll:yddsvan e 3 PolemU'S 9 V Blandningshus l l l l 10 l l 11 l l 12 l ' 13 l l 14 l l 15 Il 16 'l l l l l 19 l l 19A \ \ 199 \l 2{1.1 v \ \,, v ' \ 21 \ \ 22 \ \ \ \ 23 \l 24 \ ' 2S.1 \ \ 2S.2 v \ \ 26 \ ',, \ \ \ \,,, ''',, ' '..., Vecuumpumphu'S Ad5omerttus Spritdestillationstom Eten:testlllallcnstcm VaJsvett Nrtroc.ellulosa-magasin Portv al<lsl!us Kontor-Miu Pannhus elcentral Mekanisk. verkstad l<n.rttnagasin Kl\l1tTtlgasln Svartlu'utmagasln Pumpstatlon KemiJ(aHefl!rrid Apteringshus Spritpumphus Buf1(f15rrid Lådfam\d Tempereringsförråd \....,:::-... \ l - --::: t, --,..- /l,, ~ ~ ' ~~~~:::;::::::;::::::......:-= = =-~ -~ ""',/11,', t:o / ' :13. ~ ' ~M ~ \ C/) s: m ~ o \,, \ \ T~s F'-*llt>erg \\ TYFORS \ \ Fabrik för tillverkning av krut t Tyfon~. 1 \ Fabriksområde med spåranslutning till HFJ, linjcm Fredriksberg-Neva. \ \ \ 1 Fredrlksbergsverken.!<allo.. ~i) ~ ' 1 Lm E e.- Karta över område vid RMiven. Tyfors, 1940 (C-4885). Karta över B fabriken vid Tyfors, 1942 {C-5451 ) Försvarets Fabriksstyrelse, (litt 204P1).

12 HÄLLEFORS BRUKS JÄRNVÄGAR industrispar 7L2 mm " -+ d :o 102mm.,_ u;.. -+ HFJ ;tfj 102 mm 8J 14)5 mm industdspch 1L3Smm STAH OH rup. HÅLL II.ASTPLATS l l J l l l t linbcnq.? jörngrun Y annan gruva Q hytta./järnbruk ~ dg e mass!lfobdk + sluu År la l ?- t890'? ?- 1899? ? (delvi$ HFJ) ll (del vi$ HF J) ~~ SÄYENFORS SPELET -.. _,1....=. ~,,J:: Jordbron '.. ' '. ' f ', ' l Oyvä~teh \ 11 '. Hi:ill~lors o t Sid 12