Arg 27. 1/02 Småbanebladet. Segmon ~~~~~~~~~~~~~~~rorororororororororororororo

Transkript

1 1/02 Småbanebladet o Arg 27 ~~~~~~~~~~~~~~~rorororororororororororororo Segmon maj 1968 passerade Curt Johansson från Strängnäs Segmons station och tog några trevliga foton på Kyrkebyns Sulfit:s ånglok, fd BJ litt K nr 36. Här ovan en av dessa bilder. Ångloket hade ägaren till sulfitfabriken, Billeruds AB, köpt 1947 från BJ och det användes fram till 1970, då ett motorlok tog över. Loket finns i dag i Bergslagernas Järnvägssällskap:s ägo. Om fotografen kan nämnas att han var allmänt järnvägsintresserad, med viss smak för ånglok. Han fotograferade även litet udda lok. Ett exempel kan ses i vår sedan länge utsålda bok "lndustrilok i Södermanland", där han bidragit med ett foto på Förola gruvas båda JW-Iok (nr 7/1949 och 195/1952.) Tråkigt nog finns inte Curt längre bland oss järnvägsfotografer. Bo Gyllenberg

2 SJK Småbaneavdelning Klubbmästare: Mats Preding, Hägerstensvägen 162, HÄGERSTEN. Telefon/fax: E-post: Kassör : Bo Gyllenberg, G:a Huddingevägen 417 2tr ö g, ÄLVSJÖ. Telefon : 08/ Småbanebladet : Redaktör : Per Nyberg. Adress till redaktionen : Småbanebladet, Box 4119, HUDDINGE. E-post: smabanebladet@home.se Hemsida: Telefon till redaktionen : 08/ Fax: 08/ Medlemsavgift: 60:-/år (utlandsboende 100:-/år) Pg. : Sista filanusdag för SmB 2/02 : l 0/6-02 Redaktören har ordet : Då var vi igång igen. En sak som skall startas från och med detta nummer är ett slags bildgalleri på vår hemsida. Dom bilder som skickas in för publicering i tidningen kommer också att läggas ut där, om inte den som sänder in bilden säger ifrån detta. En viss fördröjning sker dock, minst 3månader. Nytagna bilder med personer på kommer inte att läggas ut på Internet, detta för att inte komma i konflikt med PUL. Ny e-post adress kommer SmB att få snart, se annan plats i tidningen. Avdelningsavgift för år 2002 Redaktör' n Detta är sista numret av Småbanebladet för de medlemmar som inte betalat avdelningsavgiften för år Tillhör du denna grupp, betala omgående den fortfarande låga avgift 60 kronor för boende i Sverige. För övriga är avgiften 100 kronor. Postgirot är som vanligt OBSERVERA att den som vill vara med i SmB måste även vara medlem i SJK. Kassören Ännu en fantastisk resa! Ja, ni kan lita på att SmB resekommitte blev stärkta av höstens respons från medlemmarna i samband med resan "från Skövde till Värnamo"! Därför har vi (Lennart Abrahamsson, Bo Gyllenberg och Mats Freding) nu startat planeringen för höstens resa. De tankar vi har testades på deltagarna vid februarimötet i Stockholm och väckte stort bifall. Utan att gå in på detaljer kan vi redan nu berätta att resan kommer att gå runt hela eller delar av Vättern och att det som vanligt blir ett mycket rikhaltigt och omväxlande program med hobbybanor, museer, industribanor i drift och ur drift, någon arkeologi och mängder av tillfällen att diskutera småbanor med likasinnade. En trevlig övernattning med gemensam måltid blir det- och på mångas begäran ny auktion med böcker och andra prylar! Gör en sak redan nu: boka in helgen 7-8 september i almanackan!!! Detaljerat program och bokningsuppgifter kommer i SmB nr 2! Klubbmästaren Sid2

3 Intäkter Avdelningsavgifter Försäljning Resor Räntor Bokslut 2001 för SJK Småbaneavdelning Vinst- och förlusträkning (tkr) Kostnader 9,4 10,8 2, ,3 Medlemsblad Div. kostnader (porto/kuvert mm) Investeringar (dataprogram) Årets överskott 7,2 7,2 4,6 ~ 24,3 Tillgångar Balansräkning Skulder Postgiro 4,9 Förskottsbetalda avdelningsavgifter 0,7 Bank 36,1 Eget kapital, ingående 139,4 Fordringar på Moderfåreningen 101,1 Årets överskott 5,3 Fordringar, övriga 0,3 Varulager.1.Q 145,4 Ingående lager 5,0 Inköp 0,5 Vinst- & fårlustkonto 10,8 16,3 Försäljning Lagerkonto Utgående lager 13,3 3,0 16,3 Småbaneavdelningen på Hjulmarknaden år 2001 Örby Bo Gyllenberg Som vanligt medverkade vi på Hjulmarknaden med försäljning av avdelningens böcker, gamla medlemsblad m m. Vår omsättning denna Hjulmarknad uppgick till kronor. För första gången kom den under slutet av år 2000 inköpta banderollen med texten Il SJK SMÅBANEAVDELNING till användning. Till höger i bilden ses klubbmästare Mats Freding. Kassören Sid3

4 Massmedia Dagens Industri Två sidor om Bergqvists i Insjön och den containerterminal för järnväg som anlagts på sågens område. Från terminalen skall cirka containrar sändas till hamn för vidare båtransport till Japan. Det är trävaror från sågen samt prefabricerade småhus från grannföretaget Tomoku Hus. Dagens Industri "Skånes sista tegelbruk släcker ugnen" är rubriken på en notis om att tegelbruket i Flädie, utanför Bjärred skall läggas ned av ägaren, det österrikiska företaget Wienerberger, vilka har ägt tegelbruket i drygt ett år. Göteborgs-Posten Längre notis om att familjeföretaget Chr Ohlsson köps av SweMaint. Chr Ohlsson har sedan 1965 ägts av familjen Rittgård och främst arbetat med cisternvagnar vid anläggningarna i Göteborg (Sannegården) och i Hallsberg. Av notisen framgår att verksamheten i Göteborg skall koncentreras till SweMaints anläggning i Ut by. Maskin Et Bruksbane-Nytt 3/2001 Ur innehållet kan nämnas "Lok nr 5 vid Örkaggens Järnväg" av ägaren Bo Malmborg. Artikeln beskriver hur han med diverse material och en motor (Hatz dm 10 hk) från en Dynapac vält byggt loket; foto på ett Söderblomslok på Ryttarens torvmosse samt en artikel om häst- och oxbanorna vid Sävsjöströms bruk av Gustaf Svensson. l sistnämnda artikel kan läsas att utöver spår till industrier utgående från Skahus (senare Skogstorps) lp fanns en tid en 5 km lång skogsbana från Skahus sågverk till en plats långt ut i skogen som i folkmun kallades "Kanada". Artikeln är kompletterad med en karta. Metro (Stockhol msupplagan) Under rubriken SL direkt kan man läsa om en planerad järnväg på Island mellan Keflaviks flygfält och Reykjavik. l artikeln ges även en liten bakgrund till på Island tidigt använda ångloken "Minor" och "Pioner", vilka använts vid hamnbygge i Reykavik. Båda loken är bevarade. Kvällsstunden 15 februari 2002 Större artikel om Äggfors slipmassefabrik i Jämtland. Fabriken var i drift Postvagnen (SJK:s och hade en 1,5 km lång hemsida på internet) linbana som förbindelse med Mörsils Denna dag observerade Anders Åhjärnvägsstation. Linbanan ersattes på strand att Hasslarps Sockerbruks lo1930-talet av ett sidospår från stakomotor (Kockums 114/ fd SJ tionen. Z 49 nr 95) fortfarande fanns kvar på Mats Freding industriområdet i dåligt skick. Malå kommuns hemsida Skånska Järnvägar 4/ innehåller en del trevlien artikelserie med rubriken "Från ga uppslag på ett gruvmuseum som linjer och trafikplatser" författad av finns där. Jan-Anders Wihren. Del 4 som är införd i detta nummer handlar om insydsvenskan den 7 februari 2002 dustribanan mellan Sösdala och Sto- innehåller en illustrerad artikel om re Mosse. ett industrispår i Klippan som ej används f.n. Investeringen på 12 miljospåret nr 1/2002 ner kr byggdes för att transportföreom Qlöverdala Lokala Järnväg skriver taget Danzas skulle få järnvägsförägaren Hans Blomberg. Banan, som bindelse med stationen. Anläggningfinns i Klöverdala (4 km söder om en invigdes förra året med pompa Boet mellan Ödeshög och Tranås), och ståt. Tydligen valde kunderna användes för vedtransporter och lastbilstransporter istället. Det 2,4 km handkraft. Banans lok OU 1 långa spåret, varav 1,7 km utgör ny(spoorijtzer 151/1954) har utlånats byggnad, ligger fortfarande och väntill Magnus Lindelöfs med Aska ved- tar på godsvagnar! bana, vid Aska gamla station på WFJ. Loket är utlånat på fem år mot att Den 20 februari 2002 fanns en stor dess motor repareras. artikel om Vissmossen vid Svensköp. Torven, som grävs upp på Vissmossen, Transport Journalen 4/ transporteras med lastbil till torvfanotis och foto på nytt industrispår i briken i Sösdala, där den berikas med Varberg ut till de yttersta hamndelar- kalk, konstgödsel m.m. Denna verkna, Fare hamn. Längden är m samhet är inrymd i resterna av den inkluderande ett dubbelspår som kla- gamla brikettfabriken. rar tågsätt upp till 250 m. Bild finns på ett KG-lok med vagnar på Vissmossen. ÖSJ-Biadet 4/2001 Jan is Priedits fortsätter sin artikelse- Den 28 februari 2002 skrev tidningrie om Industribanor i Småland (del en om tegelbruken i Skåne. Rubriken 23). l detta nummer presenteras Leo- är "Sista tegelbruket har slocknat" nard Svenssons Bränntorvfabrik, Gös- och handlar om Kaniks tegelbruk som hult; Sandor Svenssons Torvfabrik, den österrikiska tegeljätten WienerKnihult; Sydsvenska Kraft AB, Traryd; berger äger. Det skulle alltså vara det Sävsjö Torvindustri, Bjännesby, Brod- sista tegelbruket i Skåne men det lär danäs och Norra Ljunga; Sävsjöström nog inte vara riktigt eftersom Höga(såg och lådtrafik), Södra Ljunga näs-bjuf AB i Bjuv är mig veterligen Torvströfabrik, Runkarp; Södra Sveri- fortfarande i drift. ges Torvkol AB, Ljungby och Vakö; Södra Törås mosse, Anderstorp samt Janis Priedits AB Söd ra Vi Torvmossa r, Söd ra Vi. Bo Gyllenberg Sid4

5 Kommentarer och kompletteringar Rapport från Västsverige Text:Bo Gyllenberg/P O Wahlström Noteringar från en dagsutfärd den 18 dec slottsmöllans Tegelbruk (SmB 4/01 :8) Det kan nämnas att det första motorloket vid slottsmöllan var just det angivna Kalmarloket, men det kom ti Il slottsmöllan först Det var ursprungligen levererat till Nygärde Tegelbruks AB i Smedby och såldes till slottsmöllan för kr via Maskin-förmedlingen i Linköping. Huvuddelen av lertransporterna sköttes med en kabelbana. Mats Freding Reseberättelse SmB:s resa september Ekefors Skrothandel AB. T21 :an som är märkt nr 7 är f.d. Österlentåg 100, f.d. SJ T Enligt SLM 2000 skall det finnas ytterligare ett driftslok, nämligen nr 2, f.d. SJ Qzc / Trollhättan l Q R Solutions AB:s nya Z 66 (fd SJ nr 612) växlade omkring på stallbacka-området På bangården i södra änden av området lämnades ett antal vagnar med begagnade betongslipers varefter Z 66 sköt två tomvagnar till Stena Gotthard Återvinning AB:s spårområde, där de sattes vid ingången till skrotgården. Med resterade två täckta vagnar fortsatte Z 66 till SAAB. Lokomotorn är svartmålad med vit text och rand. Underredet är gråmålat och buffertplankorna röda. Målningen lär ha skett i egen regi enligt notis av signaturen Mlg i ÅW På l Q R:s industriområde finns massor med gamla träslipers samt ett Stena-företag (Stena Edelhoff Automotive Services AB) och grinden stod öppen varför en kort tur på området visade att OK 26664/1968 fanns i ett enkelt lokskjul Z 65 nr 559 är enligt uppgift sålt till Danisco Sugar i Köpingebro. Är det någon som observerat loket där? l Q R i namnet står för lndustrial Quaiity Recycling. IQR Solutions AB består av fem affärsområden, varav ett är IQR Railway. Tidigare namn på detta företag var Svenska Slipers AB. På stallbacka-området finns lokstallet, som ursprungligen använts av Vattenfalls fastighetsförvaltnings kvar och innehåller i dag NOHAB Ångloksklubbs ånglok BJ C3 nr 52 (NOHAB 775/1905). Utanför finns, i enkelt stall även ett fd industrilok nämligen Bergbolagen 1716/1950 i ej kördugligt skick. Z (KVAB 160/1959) men detta Göta 1 Göta finns nu Z 43 nr 422 (fd Edet AB) uppställt invid det smalspårisågs ej. Tyvärr medgav ju ej tiden till ga ångloket GÖTA l (OK 1611/1906). Vid Edet AB växlar nu inhyrd Z 66. närmare kontroll av alla avställda lok men kanske någon läsare kan presen- Marieholm Ekonomiska föreningen Marieholms Järnvägsspår (nämnt i SmB tera en lista. 2/99:7 under Järnvägsinspektionen Informerar). Detta spår utgår från Berg HolmeboTorv AB. Här fanns tydligen slagsbanan norr om Göteborg-Marieholm och korsar de livligt trafikerade ett lok till, nämligen VG 6/1983, som Mariehalms-leden och Marieholmsgatan i plan för att sedan gå längs denna stod ute på mossen. gata en bit åt söder och åt norr. Ett spår finns även fram till Göta älvs Jan is Priedits strand. Vid norra delen av spåret (Marieholmsgatan 90) ligger den största godskunden i området. nämligen Dickson Plåt Service Center. Denna dag fanns fyra nyligen lossade Shimms-vagnar här. Bokanmälan En järnväg på Österlen Av Per Ove Lind, Gunnar Sandin m fl. En bok, som är ett specialnummer av Skånska Järnvägar, medlemstidskrift för museiförening med samma namn. Boken har utkommit med anledning av att det är 100 år sedan Ystad Brösarps Järnväg öppnades och att det är 30 år sedan det första SkJtåget framfördes på egen bana. Av småbaneintresse är det främst två kapitel författade av vår medlem Jan is Priedits. Dessa kapital handlar om Getingsmosse torvfabrik i Sankt Olof och Oscar Perssons gruva i Onslunda. Bo Gyllenberg Lärje Bergslagernas Järnvägssällskap (BJs). På området finns numera den av några medlemmar inköpta lokomotoren från SweMaint AB (fd Z KVAB 171/1959) tillsammans med många andra lok- och lokomotorer med i ndustrispårsbakgru n d. Fjällbo SweMaint AB. På området, som numera inrymmer ett flertal verksamheter, fanns bolagets fd Z 68 nr 654 (AGV 957/1985) uppställt utomhus. Till området kommer troligen verksamheten i det av SweMaint nyligen förvärvade Chr Ohlsson att flytta. Övrigt- Arendal-området Den av Ekefors Skrot till Dan Cargo tidigare uthyrda lokomotorn (Z ) har försvunnit från tidigare uppställningsplats på området. Finns det någon som observerat denna lokomotor under senare tid? SidS

6 HUMMELTORP Text 8: foto : Anders Eriksson Från banorna I Botkyrka kommun ligger de båda torvtäkterna och Hummeltorp ligger längs gamla Söd ertä l j evägen inte så långt ifrån Tungelsta är fortfarande i drift och de sista delarna av 600mm Decauville banan räddades av under Grädinge Torvprodukter, industribyggnaden med torklada. tecknad och några till från NJM, Nynäshamns Järnvägsmuseum, en blöt novemberdag På denna bana fanns det fram till mitten på 1970 talet ett hembyggt lok, men detta har vi inte lyckats att hitta. Vi har gjort omfattande undersökningar men utan resultat. Enligt uppgifter skall loket ha gått sönder ute på mossen. Därefter skulle det ha blivit nedgrävt men detta är osäkert om det stämmer. Efter fadäsen med lokhaveriet började man att bryta torven med stora hjullastare och grävmaskiner. På finns inga äldre byggnader eller annat materiel av historiskt intresse kvar. Det gör det däremot på Grödinge Torvprodukter, nedlagd ca Men det finns inga rester av 600mm banan som fanns här utan den har ägaren Carl Gustav Landerholm tagit bort. Men själva industri~y~gnad~n med torklada står kvar i relativt bra skick. Rampen som fanns tidigare ar borttagen. Spårspann ligger dock kvar på övervåningen. Här det inte funnits något lok utan transporten skedde för hand. Transporten av torven skedde slutligen uppför rampen med hjälp av den stora motordrivna vinschen. Området arrenderas nu av Skanska. Kongsberg, Norge Norsk Bergverksmuseum har innhentet tilbud på tre tyske, en britisk og en svensk lokomotivleverand0r. Museet har bestemt seg for å brukeden svenske leverand0ren GIA som spesialbygger to nye diesellokornativer i f0rste omgang. l motsetning til dagens lokomotiver, som har en hydraulisk og dermed brannfarlig kraftoverf0ring, har de nye lokomotivene mekaniske girkasser som ikke medf0rer brannfare. L0sningen med elektriske lokomotiver er frafalt fordislike både ble for store og for tunge. Dieselmotoren i lokomotivet utgj0r i seg selv liten brannfare. Den st0rste ulempen med dieselmotor er r0ykdannelsen i gruvegangen Thor Bjerke Malmö SJ Z66 609, som tidigare var uthyrd till Perstorp AB, har vid årsskiftet sålts till Rail Combi i Malmö. Företaget äger sedan tidi~are även Z (Frank Edgar i Ang-hwisslan 2298) Mats Freding Småbanebladet har fått Ny e-post adress Från och med detta nummer byter SmB e-post adress. Detta eftersom Yahoo, har varit dom som e postlådan legat hos, har drastiskt försämrat viikoren (Dom vill helt enkelt ha betalt...). Den nya e-post adressen blir smabanebladet@ home.se En väl bevarad torvvagn finns kvar, tyvärr har någon förövare plundrat den på underredet och axlarna. Den gamla adressen tas ur bruk senast 24/4, men den nya redan "igång". Redaktör'n Sid6

7 Småbaneåret 2001 i bild. Text och foto, om tj annat anges, Bo Gyllenberg. Till normalspåret i Fryksta har under år 2007 flyttats det Oskarshamns-motorlok, som i flera år stått stått på TÅGAB:s i Kristinehamn. Loket, som å"r tillverkat 7962 för Uddeholms AB i Storfors, har tillverkningsnummer 257 och är av typ D-80. Foto Bertil Sundeman. l Skövde kunde denna avställda lokomotor ses vid SJK Småbaneavdelnings höstresa. Det är Cementas lokomotor, tillverkad av KVAB (nr 715/1954) som efter våxellådshaveri för några år sedan parkerats längs ut på ett spår på det stora industriområdet Den dagliga väx- ~~~~... ~.. lingen ombesötjs numera av Swelast med dragkraft från Green Cargo. Utanför Rydaholm ligger Holmebo Torv AB:s torvströfabrik. Denna besöktes också under avdelningens höstresa. Två av loken kunde då ses vid fabriken, men det tredje stod avstå"llt ute på mossen. Här ett foto på detta lok och en personalvagn taget den 3 oktober. Loket å"r tillverkat av AB Vaggerydsgrå vare. Det är inte så uppskattat av personalen, vilka föredrar det gamla Bergbolagen-lok från 7947 (nr 7602). l nummer 2/2001 sid 5 fanns en liten notis om ett bergbanebygge i Skå"rholmens centrum. Banan gårfrån centrum upp till Ek holmsvägen och är byggd av Liftbyggaren i Östersund. Hår ett foto från den 27 ju m; då driften var inställd och reparation pågick. Sid 7

8 5/ipNaxos i Våstervik har köpt tillbaka den av AB Slipmateriel tillverkade lokomotorn nr 263/7942. Se två notiser i 5mB 4/ På denna bild tagen är lokomotorn fotograferad utan för B G-lack i Västervik. Lokomotorn är nu blästrad inför reparation av ett antal plåtskador. Den skall sedan målas grå. Foto Yngve Nilsson. Jå"ders Bruk å"r beläget strax utanför Arboga. Här firas numera varje år "Jädersbruksdagen': År 2007 inföll dagen den 1 sept då det var hantverksmarknad, veteranmaskinsutstå"llning, servering, ångslupstrafik m m i Jäders Bruk. Vidare fanns Maskin- och Bruksbanemuseet i Frövi på plats med sin ängvagn och en liten personvagn, vilka trafikerade ett kort (tillfälligt?) 600- spår lå"ngs en ekonomibyggnad. På fotot syns ångvagnen, som är byggd på ett Bergbolagen-underrede, på väg ~::_._::w..:;;.;...;;.c;;:::.:c...,~-".u.;;,"'= ~IW---'---'"'""" u.:...._.._.-.~ från själva bruket. l bakgrunden t v skymtar kraftverket På bron framför detta gick en gång i tiden ett normalspårigt sidospår från Jäders Bruks station på TGOJ fram till brukets smedja och verkstad. Hästar och oxar användes som dragkraft på sidospåret Det kan nämnas att det även funnits smalspår här vid den sedan länge nedlagda sågen. Ett av år s nya industrilok är fd Z 66 nr 672, vilket köpts av /OR Solutions AB i Trollhättan. (!OR står för lndustrial Oua/ity Recycling). Mer om denna lokomotor och dess trafikuppgifter på annat ställe i detta nummer. Sid8

9 Banorna vid AB Finspongs Styckebruks torvmossar Som tidigare beskrivits i Meddelande från SJK Småbaneavdelning (1/86:6-7) användes bränntorv som bränsle vid Gryts bruk i norra Östergötland redan i början av 1860-talet. Ett annat företag som i stor skala kom att använda bränntorv var AB Finspongs Styckebruk. Trolig start redan under senare delen av 1850-talet. Torvupptagningen bedrevs på fem ställen Börgöl, Olstorp, Sand- udden, Östentorp och Fräntorp. De två sistnämnda platserna finns omnämnd redan i början på 1890-talet men det är hittills oklart var mossarna exakt var belägna. För att visa vilken stor omfattning bränntorvtillverkningen hade i detta område kommer här först litet uppgifter för åren ur boken "Fiskeby fabriks aktiebolags skogar": Mosse Till v. bränntorvantal läster * Tillv. i ton Kostnad vid förbrukningsorten Fräntorp Östentorp O l s torp Börgöl Sandudden (endast år 1900) Kompletterade med de uppgifter som för 1902 redovisats till myndigheterna av föreståndaren för torvmossarna Johan Karsberg: Tillverkad bränntorv Tillverkad torvströ Mosse Torv- Ån g- maskiner maskiner Börgöl 5 2 O l s torp 3 l Sand- 4 2 Udden Till v Värde Till v Värde Anställda Anställda hektoliter hekto l. män kvinnor Börgöl (9F67) cirka 10 km nordväst om Lotorp, var ett stångjärnsbruk, troligen anlagt på 1680-talet. Verksamheten pågick fram till1871, då den sista hammaren tystnade, varefter bruksanläggning och mark inköptes av AB Finspongs Styckebruk. Detta bolag startade här en omfattande bränntorvtillverkning på mossarna norr om Börgöl. För att få fram torven till en kaj med en kran vid Börgölsån öster om Börgöl, anlades en cirka 2,5 km lång hästbana. Spårvidden är ej känd men troligen bredare än de smala spår som användes för transport av bränntorven till torkställningar. Mossarna låg på flera ställen längs banan och vid dess slut fanns en stor obearbetad mosse, vilken genom dikning förberetts för torvtäkt. Även på själva mossarna fanns många spår för transport av Detta vykort framställdes och visar den nyanlagda tonbanan till höger i bild och delar av mossen vid Sandudden med maskinhus nr 3 och 4. På spåret drar en häst en vagn från fotografen. Vykort i Mats Fredings samling. Kortet har ej någon notering om förlag, men det kan förmodas att det är utgivet av det kända Lotarpsförlaget John Fröbergs Konstförlag. Sid9 (Forts. på sidan JO)

10 (Forts. från sidan 9) den bearbetade torven till torkfält och torkställningar. Ur avlöningsboken för 1893 framgår att avlöningen för att transportera 1 läst* torv på järnvägen ned till bryggan var 1 O öre. Från kajen i Börgöl bogserades torven i pråm till Lotorp och i en del fall vidare på Finspång - Lotorps Järnväg till Finspång. Några år in på 1900-talet (troligen 1903) upphörde driften här för att i detta område koncentreras till Sandudden, (9F68) beläget drygt 2 km sydost om Börjöl, där Börjölsån mynnar i sjön Flaten. Foto från Sanduddens torvmosse med spår och en vagn till vänster i fotot l bildens Även här bedrevs från omkring år mitt, till vänster, kan ses ytterligare två vagnar, ett av maskinhusen med stå'!! n i ng för 1900 en omfattande framställning av bränntorv, vilken pågick från Finspangs styckebruks torvmossar vid Bötjö/, Sandudden och 0/storp. Når avfoto!inledning. Denna och efterföljande bilder är avfotograferingar ur ett album med bilder fram till i början av 1920-talet. graferingarna gjordes fanns albumet i Fiskebyarkiv i Fiskeby. Här fanns ett nät med hästbanor för transport av bränntorven från mosse till kaj och nätet här kan liknas med ett X med de nedre ändpunkterna vid sjön Flaten. Den västra av dessa slutade vid ett stort, cirka 70 m långt kolhus. Den östra ändpunkten slutade vid en stensatt kaj. De två övre delarna gick i mossområdet ytterkanter och även här fanns ett för torvbrytning förberett område nordväst om det västra mosspåret Från både kolhus och kaj kunde torven tippas direkt i pråmar för bogsering till Lotorp, där en byggnad för torvlagring uppfördes Beträffande själva järnvägsdriften är inte mycket känt men 1925 upptas 4 torvvagnar som inventarier. Vid besök på platsen för några år sedan noterades att en axel med hjul låg vid vägkanten. Spårvidden uppmättes till cirka 450 mm. Denna spårvidd användes troligen för de spår En annan plats för bränntorvtillverkning var Olstorp, (9F69) belägt cirka 5 km väster om Finspång och några hundra meter söder om Pålsboda-Finspångs Järnväg (PFJ). Mellan mossen och en år 1889 inrättad lastplats vid km 52,0 på PFJ fanns ett trallspår och på mossen fanns även spår för transport av bränntorven från torvverk till torkställningar. Om hästar användes här för transport fram till NÖJ är ej närmare känt av mig men det förhållandevis korta avståndet gör det troligt att handkraft användes. För några år sedan kalhöggs området mellan mossen och fd NÖJ och den gamla banvallen för torvspåret är väl synligt på flera ställen. som användes för ut- Spår med en vagn, torvhässjor mm på mossen vid Börgöl. transport av bränntor- ven till torkställningar. Spåren ned till sjön Flaten, totalt cirka 1,6 km var med säkerhet bredare och en gissning är att de hade samma spårvidd som Lotorpsbanan d v s 891 mm. Fräntorp och Östentorps (ibland skrivet Östantorp) mossar var belägna i Häl le-. stads socken, väster om Finspång. Att det funnits spår på mossen vid Östentorp framgår av avlöningsboken för 1892 då man i maj 1892 har utgifter för reparation av banor och landgång. Om Fräntorp har jag inte hittat några uppgifter om spår, men det är troligt att nits på själva mossen. Mossens läge okänt. *Läst, gammalt rymdmått för torra varor. storleken varierar efter varuslag och låg vanligen mellan 1,3 m3 och 3,1 m3. En kolläst är 2,04 m3. Sid 10

11 Massormed torvhässjor och ett av masktnhusen vid Börgöl. Detta foto visar verksamheten på mossen vid 0/storp. Utöver spår på mossen användes plankvandring för transporterna. På bilden ses flera mån med skottkå"rror med torv. Vidare ses torn för!inledningar, vilka ledningar överförde kraft till torvkranar, vilka fanns långt ifrån maskinhusen. Källor: Fiskeby AB:s arkiv (numera i Landsarkivet i Vadstena) Vilhelm Kugelberg, boken Fiskeby Fabriks Aktiebolags skogar l Risingebygd, diverse årgångar skogskarta upprättad av forstmästare Gottfrid Larsson Kommerskollegiums näringsstatistik, diverse årgångar Karl Olsson, Arne Bard och Lars Olof Höglund, Finspå ng. Ett av maskinhusen med torvkran och uppfordringsverk på mossen i Sandudden. l förgrunden bränntorv för torkmng. Sid 11

12 FINSPÅNG L:. = torvtäkt o l LARS E ERIKSSON km l Sid 12