DAN. . l~, l ~l. ,(1~'., t...

Transkript

1 o,(1~'., t.... l~, l ~l Klubbmästare: Frank Edgar, Fältvägen 24, TUNBA Kassör: Bo Gyllenberq, G Huddingev ö g, ÄLVSJö Redaktion: ~ta e s Preding, Hundnamravägen 83, NO RSnO RG l.!jur:n Waldenström, Liduledcn 70, NORRKÖPING Postgirokonto : Medlemsavgift: 25 kr/år >>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>> SJI<-f' DAN Ångloket DAN, som 1891 levererades från Helsingborgs Mekaniska Verkstad till Ystads Hamn, har hittills gått ett för lokforskarna okänt öde till mötes. Efter idog forskning av våra vänner på andra sidan Sundet kan nu lokets slutliga öde avslöjas. sammanfattar det hela på sidan 2 i detta nummer av Meddelanden från SJK Småbaneavdelning.

2 Sida 2 SMb 3/89 DAN År 1891 levererades Helsingborgs Mekaniska Verkstads lok nr 4 till Ystads Hamn. Detta loks senare öden har tidigare inte varit kända, men den danske järnvägsvännen P.S. Eilertsen har forskat fram en del om lokets historia efter Ystadstiden. År 1913 inköptes gården Hareskovgaard av entreprenör Erik Frogne Knudsen, Vaerlöse. På gården, nära sjön Söndersö, fanns ett grustag och efter övertagandet påbörjade Knudsen ett industriellt utnyttjande av grustaget och en 600-bana anlades till Vaerlöse station.knudsen startar även Vaerlöse Skaervefabrik (makadam?). Vid stationen anlades en lastkaj, där gruset tippades i normalspårsvagnar. Samma år inköptes DAN som dragkraft i grustaget, på banan till Vaerlöse station samt vid makadamfabriken (endast 1916). Redan 1915 inköpte Köpenhamns kommun, Vandforsyningen, marken där sandtaget låg. Spåret revs upp 1916 och ångloket såldes som skrot.under första världskriget. Hur kom det sig att loket från Ystad kom att hamna i Vaerlöse? Eilertsen redovisar två möjligheter. l) Som förman i grustaget var en Sven Nielsson anställd: Han hade tidigare arbetat med byggnadet av järnvägar på olika platser i Danmark. 2) Knudsens fader, J. Å. Knudsen, var anställd som inköpare för en skrotfirma, Petersen & Albeck, Köpenhamn och reste runt och köpte upp gamla båtar. Sammanställt efter P. S. Eilertsens anteckningar av. HELSINGBORGs-LOK I DANMARK (SmB 4/88:11) Helsingborg 4/1891 er formentlig en~t i Danmark. Ett HMV-lok bygget 1891 k~rte i 1913 på en nyanlagt smalsporbane mellem Hareskovgård Grusgrav og Verl~se station. I 1916 meldes lokomotivet at vaere i drift på Vaerl~se Skaervefabrik. Begge firmaer skulle have tilh~rt Erik Frogne Knudsen, Vaerl~se. Loket skrottedes efter en afsporing under l. verdenskrig. Peter Andersen... ~ INSTÄLLD RESA DETTA NUMMER AV SMB är sammanställt av Björn Waldenström. Bidrag till nästa nummer skall sändas till Mats Freding, Hundhamravägen 83, Norsborg. DEADLINE: Välkommen med ditt bidrag! Den planerade resan i Göteborgsområdet inställdes på grund av för få intresseanmälningar, och därmed det planerade årsmötet. ÅRSMÖTE HÄRMED KALLAS TILL ÅRSMÖTE I SJK KLUBBLOKAL I VÄRTANS STATIONSHUS, STOCKHOLM, KL Efter Hjulmarknaden styr du alltså stegen till Värtan, där det förutom sedvanliga årsmötesförhandlingar bjuds på diabilder från när och fjärran. Medtag gärna egna småbanedia. Kassören

3 . SmB 3/89 Sid 3 BILLESHOLM Gullfiber ~B i Billesholm har under hösten 1988 inköpt ett begagnat diesellokfrån Västtyskland. Loket, spv 1435 mm, användes för växling av vagnar lastade med sand från Habo utanför Jönköping. Den här aktuella loktypen är unik och finns ej tidigare representerad i Sverige. Loket har tidigare ägts av Deutsche Sundespost för växling vid någon av postterminalerna i landet. Det inköptes genom en agentfirma i DUsseldorf vid namn NEWAG. Loket är av fabrikat Orenstein & Koppel typ MB10N, tillverkat 1969, vikt ca 36 ton, motor av fabrikat KHD på 250 hk, axelföljd B. Det gamla loket, fd SJ Z43, har avyttrats till KAAB:s i Ängelholm. Källa: Gullfiber AB samt Transportjournalen 2-89 Lennart Abrahamson BOLIDEN Nästa år kommer Långselegruvan (Boliden AB) att vara utbruten, men redan under sommaren 1989 nedlades trafiken på den 5 km långa elektrifierade banan på 410 m nivån. Dragkraften under senare år har varit äldre Hägglunds-lok, som ersatte ASEA-lok, vilka hade svårt att klara gruvklimatet. Trafiken har ombesörjts av ett tågsätt med 15 vagnar och ett lok i vardera änden av sättet, vilket har 11 pendlat 11 mellan gruvan och anrikningsverket i Boliden. Tåget var bemannat med två lokförare, sedan det visat sig att ingen klarade arbetet ensam! För underhållet lär det ha funnits ett par JW-lok Inga nyinvesteringar görs längre i Bolidens gruvjärnvägar enligt mina sages~än (vid Långselegruvan) och kvarvarande banor i Bolidenområdet finns på någon enstaka nivå i Renströmsgruvan och ev. i Kristineberg B o G y 11 en b erg HÖRNEBO Hörnebo skiffergruva vid Ramkvilla i Småland, startad på 1850-talet, byggde ca 1885 en 200 m lång stoll ut från schaktet. I stollen byggdes en 600-bana sem fortsatte söderut till en sjö, där den färdiga skiffern lagrades innan den sändes iväg med foror till Landsbro station på Vetlandabanan. Trallvagnarna på 600-banan sköts för hand. Gruvdriften i Hörnebo har upphört för länge sedan men det djupa schaktet, stollen och vallen efter 600-banan syns fortfarande mycket tydligt IGGESUND Iggesunds Bruk AB har under sommaren 1989 avyttrat sitt lok av fabrikat Henschel (nr 31995/1978). Det har inköpts av ett företag i Västtyskland. I fortsättningen kommer SJ att svara för växlingen vid bruket Lennart Abrahamson OPPBOGA TGOJ Z4 10 (KVAB 57/1944) observerades vid Oppboga AB utanför Fellingsbro Lokomotorn var inhyrd som ersättare för f.d. TGOJ Z3 4 (KVAB 18/1935), vilken var avställd för reparation. Z4:an återlämnades till TGOJ omkring Mats Lin d berg STOCKHOLM Ett lok på 45 ton, troligen 3-axligt, har tillverkats av GIA för leverans v. 37. Loket är beställt av Skanska och är avsett för stockhalm Energis PFBC-kolkraftverk i Värtahamnen, som är under uppförande. Enligt uppgift kommer loket senare att överlåtas till Stockholm Energi. Närmare detaljer om loket är ej kända f.n., då man ej innan pressvisning och provkörning under v. 36 kunde lämna ut dessa uppgifter. Detta lok är det hittils största och mest avancerade med spv 1435 mm, som -någonsin tillverkats av GIA Källa: GIA Lennart Abrahamson

4 Sid 4 SmB 3/89 STOCKVIKSVERKEN Ett nytt lok av AGEVE fabrikat typ RT 40 har levererats till Casco Nobel AB, Stockviksverken, under våren Tillverkardata okända. Loket är radiostyrt i likhet.med SJ Z68. Troligen är det ett lagerlok som inköpts. Loket finns avbildat i TJ nr Det är rödmålat. Loket betjänar ett industrispårsnät om ca 4 km, som f.ö. nyligen utbyggts till kloratfabriken Lennart Abrahamson, Mats Lindberg STÄLLDALEN storalene AB köpte under våren 1989 den från TGOJ sedan en längre tid inhyrda lokomotorn Z3 5 (KVAB 20/1935). Vid besök stod den uppställd i brukets lokstall och genom fönstren kunde konstateras att samtliga skyltar nedtagits, vilket troligen utförts av TGOJ personal. Den havererade Bergbolagen-lokomotorn (1690/1946) såldes i samband med köpet av Z3 5 till I. Nejmans Exportaffär AB. skrotning skedde på plats i ställdalen i april-maj Mats Lin d berg VIRSBO Motorloket (OV 270/1963) sågs inne på området. På fabriksområdet fanns även flera containerlastade vagnar. VÄSTERÄS sågs utanför ABB Traction AB:s fabriksanläggning en Z43 upplastad på en godsvagn. Lokomotorn föreföll vara rätt väderbiten. Färgen var orange. Qa~e~s_Nyheter_1982-Q6~1~. invigs Notis om att saltsjötunneln (Huvudsta-Kastellholmen) strengnä~li~nln~l989-0z-l1_o~h_08-q1~ Arti~lar om den explosionsartade brand, som förstörde en av byggnaderna VId Skämby Logar i Äkers styckebruk. Varför anmäla detta i SmB? Jo, i byggnaden, vilken till fram på 1940-talet använts som ladugård, fanns i golvet kvar ingjutna spår (600 mm), vilka troligen använts för gödseltransporter. Finns det idag kvar någon liknande anläggning i Sverige? ~tr.ed.g.!:!_ä~li.q.nln~.1_989~0~-l1~ Artikel om återuppbyggnaden av 11 Templet på Nabbkullen11 med foto och mycket text om den tillfälliga tranportbana,som anlagts för byggnationen. Ett besök visade att banan hade en spårvidd av 525 mm och längden ca 40 m och att den var tillverkad av GEDA Dechtreiter Maschinenbau GmbH. Maxlast var 175 kg och persontrafik förbjuden. Kvällsstunden innehåller en längre notis om domänverkets bana vid Bjär Ka-i-östergötlandsamt-en mycket trevlig bild på ångloket (O&K 11550/1923), grusvagnar och folk. Kvällsstunden innehåller en och en halv spalt med uppgifter om linbanan rnetfan-re}myre-och-simonstorp. Västervikingen 3/1989 innehåller ett foto på Härjedalen Minerals lokomotiv i Sveg. ITetmåste vät vara-jung 12349/1956, vilket man inköpt från Nohab Transportteknik AB? 11 SAf.-li.Q.nl_n_g_e.!J...!.7{1282, sekt!on 2, har s?m bi la~a Näri~g~l i vs~inn~n i Sverige. Här presenteras över 100 sma och stora Industri- och naringsl1vsm1nnen med kort informationstext, vägbeskrivning, telefon och kartor. En del av dessa har industribaneanknytning. Janis Priedits

5 SmB 3/89 Sida 5 ~n~hvi~sla~~r_1~96 i890l17) innehåller en utförlig beskrivning av statens Torvfaorik v1d Majenjänkä, Koskivaara~ Rä.!..s.Q.i!e~-;-~ _c..!_a,l~r_1l1~8~. 11 Transportlederna vid Delary Bruk 11 av Franz-Bo Frenzel. Ett temanummer av Rälsbiten om banan Strömsnäsbruk-Delary med text, foton, kartor och loklista. Uppgifter från Delary Bruks arkiv av. Ritning på u Edward Engeström 11 i skala 1 = 45 Ji:mis Priedits, ösj-bladet 2/1989. Under rubriken 11 Kompletteringar och rättelser 11 finns litet ytterltgareuppgtfter om det skånska loket vid Ramnäs Bruk (se SmB 1/1989:7) Spåret 2/1989. Notis om att RLJ som gåva från Design Funktion AB erhållit schörna Toket T2ö14!f957) jämte vagnar och räls. sågverket i Ätvidaberg nedlades under En annan notis informerar om RLJ deltagande i ett karnevalståg i Ätvidaberg , där föreningen deltog med ett 50 m långt spår och loket HEBY (Sp ) samt ett 30 m långt spår för dressintrampning. Under notisrubriken ''Födelsedagstårta11 kan man till sist läsa att de två motorloken från Lemunda nu återkommit till Lakvik!. Stadtverkehr 1/1989. Artikel om museispårvägen i Kiruna med foto på "diesellok". Jag frar-aft-blidtexten är felaktig då fotot föreställer ett ackumulatorlok av OV:s tillverkning. Vad finns det för lok vid museispårvägen? Gurkli~t~n_2L198~ innehåller ett avtryck av SmB:s artikel om hästspårvägen i Vadstena ( SmB 3/88) - 1_if_i1a1.i.Q.ng_n_1~1l-Q.2.=.1! (obs årtalet): 11 2 lokomotiver med sporvidde 785 og. 600 mm ~nskes till k~bs. Tilbud med oplysningen om pris, etc. bedes sendt til Maskini n gen i ~r L. Svendsen, Södertä l j e, Sveri_ge 11 Peter Andersen Alf Johanssons omfångsrika avhandling ARBETETS DELNING: STOCKA SÄGVERK UNDER OMVANDLING (Arkiv, 1988) har intressanta redogörelser för sågens omfattande system av spårbanor och andra transportanordningar. Den detaljerade beskrivningen av tillverkning och arbetsorgan-isation är högst relevant vid för förståelsen av spårsystemen även på andra storsågverk vid denna tid. Tre km från stocka sågverk låg Ströms järnbruk, och dit fraktades spån och annat bränsle på en bana som till 1884 hade längdslipers. Då lade man in tvärslipers och övergick från ox- till hästdrift. "Kanske var det så att oxar inte kunde gå över tvärlagda slipers?u undrar författaren. Gunnar sandin MALMÖ-LIMHAMNS JÄRNVÄG av Håkan Olsson. Distribution: Frank stenvalls Förlag. Boken handlar om en av de koncessionerade banor, vilken ligger så nära en småbana man kan komma.av rent småbaneintresse är mycket uppgifter och foton från kalkbrottsbanorna och AB Strandens hästspårväg samt foto och spekulationer om Plymouth-loket i Limhamn (se SmB 4/87:9 m.fl. SmB) B G 11 b o y en erg GLAS VID HALLANDS KUST EN HISTORIK OM STENINGE GLASBRUK. Boken innehåller en hel del uppgifter om den ca 4 km långa hästbanan mellan glasbruket och Undars mosse. Foto på häst och torvvagn.

6 Sida 6 SmB 3/89 INTRÅNGET - EN GRUVBY är titeln på en liten trevlig skrift, författad av Atta Lind (Dalarnas Museums serie av småskrifter 51, ISBN , ca 80 kr). Skriften beskriver gruvan och gruvsamhället Intrånget i närheten av Garpenberg i Dalarna. Gruvan var känd redan under 1300-talet under namnet Vikaberg och den nedlades 1969 efter att sedan 1959 ägts av AB Statsgruvor. För den som är enbart järnvägsintresserad ger skriften inte något nytt, men den allmänt gruvintresserade har en kvälls trevlig läsning att se fram emot. Många trevliga illustrationer förhöjer läsupplevelsen ytterligare. Mat F d. s re lng Den bekanta pappersindustrin i Östrand, numera tillhörig SCA Pulp AB, har fått sin intressanta byggnadshistoria tecknad i boken ÖSTRAND - BYGGE I KRISTID. Boken är utgiven av Pappers avd 167 Östrand, Köpmangatan 15, Timrå; ISBN ; ca 100 kr; kan rekvireras per tfn Under Gustaf Forselis redaktörsskap tecknas bilden av ett betydande industribygge mitt i depressionen och kreugerkrasch. Enligt boken fanns 5 km flyttbar smalspårig järnväg trafikerad av sju ånglok(!) och några dieseldrivna lok. En bild visar ett Orenstein&KOppel ånglok och ett motorlok av samma fabrikat. Mats Freding PÅ KOLGRUVORNAS TID. Den svenska kolbrytningens historia tecknas i en 152-sidig bok, utgiven av Förlags AB Viken (ISBN X, pris ca 149.kr; kunde dock sommaren 1989 köpas för 50 kr i Bokförlaget Bra Böckers fyndtält i ffdganäs). Självklart ligger tyngdpunkten på en beskrivning av kolfälten i nordvästra Skåne, men även Spetsbergen beskrivs på några sidor. Ett rikt bildmaterial berikar boken och många bilder visar översikter med gruvanläggningar. Boken rekommenderas varmt, i synnerhet till det billigare priset ovan! Mat s Fred.lilg DIE FELDBAHN är titeln på en helt ny tysk småbanebok, författad av Andreas Christopher och utgiven på Verlag Ingrid Zeunert {ISBN , pris ca 125 kr hos ÖSlJ, Mariefred eller Frank Stenvalls Förlag). En liten kompakt bok på 120 sidor i storlek 17 x 24 cm med mängder av bilder. Boken beskriver, såvitt jag kan förstå, i listform alla kvarvarande industribanor i Västtyskland fördelade på industrityp. Inom varje sådan typ har författaren valt ut en eller flera banor som beskrivs närmare med text, foton och kartor. Även om lokparken på de kvarvarande banorna förefaller något standardiserad, är bilderna (delvis i färg) fantastiska. Min favoritbild visar ett litet lok av typ Schienen-Kuli, som drar en vagn fullastad med julgranar över en bro på Waldbahn Waldesruh i Höhr-Grenzhausen 17 december Mats Freding (DIE FELDBAHN, forts~). Efter varje bantyp finns en förteckning över de banor, vilka man idag kan finna i Västtyskland. Av dessa sammanställningar kan man se, att det bl.a. finns cirka 110 torvbanor och 44 tegelbruksbanor. Boken avslutas med en förteckning över 27 Fältbanemuseum i Västtyskland.B G 11 b o y en erg GRUVNEDLÄGGNINGAR De svenska gruvorna försvinner i rasande fart: Grängesbergsgruvan (~) läggs ned under 1989 (om det inte redan har skett!) och enligt tidningsnotis nedlades ST~ gruva i Svärdsjö 1/7. (se sid 4). Enligt uppgift har ingen av dessa gruvor underjordiska järnvägar, men det har däremot både saxdalen (Boliden) och Yxsjöbergs gruvor (AB Statsgruvor). Även dessa gruvor skall enligt lokal turistinformation läggas ned under 1989 och därmed upphör AB statsgruvor med sin brytning. Bolaget bildades 1950 och övertog då ett flertal tidigare tyskägda gruvor, vilka efter krigsslutet förvaltats av Flyktkapitalbyrån. Gruvdrift pågick bl.a. i Lekomberg, Sörvik, Håksberg, Stollberg, Intrånget och Norberg. Yxsjöbergsgruvan inköptes 1~. Efter hand har driften nedlagts i gruvorna och efter stollbergsgruvans nedläggning 1982 lämnade AB statsgruvor sitt flotta huvudkontor i Håksberg och flyttade med VD och kontor till Yxsjöberg. Där bröts bl.a. volfram och när nu världsmarknadspriserna på volfram sjunkit har också förutsättningarna för fortsatt gruvdrift försvunnit. Mats Freding

7 SmB 3/89 Sida 7 SV]GS TORYFABRIK (SmB 4/88:10) Det gamla diesellok, som Härjedalens Mineral AB anskaffade 1988 för växling vid den nya bränntorvfabriken utanför Sveg, är Jung 12349/1956. Loket kommer närmast från Nohab, som köpte det 1986 från Maskinförsäljaren Lennart Sparrman i Örebro. Ursprunglig ägare var Fagersta Bruks AB, som använde loket till 1982, då det såldes till Sparrman. Torvfabriken anlades och samtidigt byggdes en 0,7 km lång 1435-bana mellan torkh~et och sj-bangården i Sveg. Större delen av torvproduktionen köps av Uppsala Energi AB och sänds per järnväg mellan Sveg och Uppsala i särskilda tåg. HELSINGBORG 28/1903 (SmB 1/89:2) Enligt uppgift såldes loket 1907 från Kopparverket till A. Andersson, Råå. Denne innehade loket ännu 1909, men avsåg att sälja det ULVÖGRWAN (3n131/89:3) Blev det någon gruvdrift och något järnvägsbygge här efter provbrytningen 1939? Ulvtigruvan ligger f.ö. på en ö söder om Köpmanholmen. Ulf F.jeld NORRSUNDET ( SmB 1/89: 4) Norrsundet Bruks AB:s gamla lok (Falun 741/1956) finns f.n. hos AGEVE i Gävle, varför loket tydligen lämnades som dellikvid för RT40-loket. rnf KLJ (SmB 2/89:3) Museiföreningen innehar numera båda lokomotorerna från Klippans Finpappersbruk, sedan även f.d. SJ Z överlåtits till KLJ. Brukets äldre lok Z4 l (KVAB 64/1948) erhöll KLJ Den 2,5 km långa industribanan mellan Klippan och pappersbruket trafikeras således inte längre, sedan bruket helt övergick till lastbilstransporter för ett par år sedan. Spåret ligger dock fortfarande kvar. STENESTADS TORVFABRIK (SmB 2/89:3) Detta torde vara en föregångare till Gryteröds Bränntorvfabrik (0. Paulsson), vilken var i drift c Närmaste större ort är Kågeröd. BLACK, HAWTHORN - LOK ( SmB 2/89 : 4) Utöver de i SmB 2/89 uppräknade loken är ytterligare Black, Hawthorn-lok kända i Sverige, nämligen: lb-2 HMMJ SJ Su skrot C/C-2 :mu skrot C/C-2 :mu SSJ skrot Cl NK1J skrot Cl STJ SJ 1893 skrot B S&NJ l 1891 SJ Qå sålt NJAB (?) B S&NJ SJ Qå skrot B S&NJ SJ Qå sålt Andersson & R:hl/skrot B S&NJ SJ Qå 1913 s ål t Andersson & R::hl Kommentarer: 475 erbjöds 1918 till Ohs Bruk av Bränslekommissionen, som då ägde loket. Det fanns vid tillfället i Dalarna tillsammans med ett C-tanklok, vilket också var till salu. 792 fanns i Mjölby 1909 (MHJ-bygget). Vidare öden okända Slopat Fanns dock kvar i Sandviken in på 1960-talet.

8 Sida 8 SmB 3/89 BLACK- HAWTHORN- LOK (SmB 2/89:4) Tillverkningsnummer 257, som saknas i listan i SmB 2/89, var ett sadeltankslok från Detta lok beställdes av Östra Wermlands Jernväg, ÖWJ. Det var avsett som byggnadslok, men om det någonsin användes på järnvägen är osäkert. Kanske någon som vet? Loket övertogs efter leveransen av Uddeholms Aktiebolags Jernväg. Loket kan ha köpts via/från Asplund, Kristinehamn. Det köptes i alla fall någon gång under mars-april Det döptes till "Taberg" och fick nr 2. Som första lok vid Uddeholms Aktiebolags Jernväg sattes loket upp i Filipstad under april Det hade clessförinnan fraktats från Kristinehamn. Om det då kom från England eller ÖWJ är f{>r närvarande okänt. I mars 1906 lämnade Vagn- & Maskinfabriken, Falun ett förslag på ombyggnad av loket till överhettarlok. Någon ombyggnad av loket blev aldrig av. Den 10 februari 1910 var sista dagen loket användes i trafik. Loket slopades l maj 1911 och skrotades troligen under juni-juli Peter Löf STOCKARYD (SmB 2/89 :4) o Hade inte Schömaloket tillverkningsnummer 3355? Ar 1985 fanns vid Holmstedts Mek. Verkstad i Stockaryd ett av de båda JW-lok (2145 eller 2392) som High Chaparral köpte från stockhalms Gatukontor på 70-talet. Det bör vara detta lok, som i så fall har flyttats till Håkan Pherssons M.V. FORD MOTORLOKOMOTIV ( SmB 2/89: 5) Loket er bygget af L. Nielsens Maskinfabrik, Hundested. Tidsrummet som fabriken byggede lok ligger omkring , et enkelt opgives dog k~pt 1944 (evt. brugt?). Ingen årstal og fabriksnr. er set på de lok, hvor der var fabriksplader. Totalt kendes i Danmark omkring 15 stk., men heraf er nogle bygget af Rammersholt Teglvaerk til eget brug, mindst 3 stk. Også et normalsparet lok har fabriken bygget, det blev pr~vek~rt på HFHJ, men andet kendes ikke til loket. Et enkelt lok eksisterer endnu, idet det er k~pt af Dansk Jernbane Klub's Blovstr~d-gruppe, efter at det tilsyneladende har vaeret en tur i Sverige! Peter Andersen MÖLLE (SmB 2/89:6) Vem ägde stenbrytningsanläggningarna här - den som tillkom omkring 1880? HELSINGBORGSLOKEN HOS LJUSNE-WOXNA AB (SmB 2/89: 7) Det var ju trevligt att spårviddsproblemet löstes till slut; däremot kvarstår tillverkningsnummer-problemet. Mycket talar dock för att Helsingborg förväxlat lokens nummer eller också har pannornas nummer ej överensstämt med ramverksnummer. Ett senare pannbyte mellan loken förefaller ej sannolikt, då det med hänsyn till pannornas ålder borde ha varit billigare att revidera Ljusnelokets panna. Dessutom anger ÅF pann-numret på Ljusne 3 till 58 redan vid registreringen Med tanke på att loken fanns på helt s~ilda platser och registrerades vid olika tillfällen, är det helt uteslutet att AF kan ha blandat ihop numren. F.ö. kan man fundera över vad ÅF menar med sin kommentar vid reg. nr 8108 (Ljusne nr 4, Hbg 57) : "Dannemara Gruvor, Ljusne. F.d. Ljusne-Woxna, aldrig använd. " ASEA TRACTION AB, HELSINGBORG (SmB 2/89:8). Företaget har köpt loken f.d. SJ Z (närmast från Broby Ind.) och f.d. SJ Z49 159, medan ASEA Traction -Västerås har köpt f.d. SJ Z och f.d. SJ Z Ev. har Z senare flyttats till Västerås.

9 SmB 3/89 Sida 9 Z (SmB 2/89:8) Det rätta förhållandet beträffande rubricerade lokomotor är att den numera tillhör Skåne-Smålands Järnvägsmuseiförening. ASEA Traction AB har på senare år köpt följande lokomotorer av SJ: Qaz Qaz Qaz (Z49 159), köpt till Helsingborg (Z43 199), köpt till Västerås (Z43 225), köpt till Västerås Mats Lindberg DRAGOS (SmB 2/89:9) Yngve Nilsson hade alldeles rätt när han såg "Dragas" på en lastbil I vecka 12 revs kvarvarande spår upp vid Emsfors Bruk. Föreningen BöSJ erhöll lok _ och vagnar från bruket och därefter transporterades det upp till norra Öland. Loket kördes till Fagerrör och vagnarna till den närbelägna Sjöstorps såg. Källa: Information från Föreningen Böda Skogsjärnväg nr 38, juni Janis Friedits DRAGOS (SmB 2/89:9) KHD-loket "Dragas" 55107/1952 från Emsfors Bruk fanns 8907 vid Bödabanan i Fagerrör. ÖVriga lok här var JW-loket från Emsfors, Sx-loket från Håfreström samt det från SEJ inhyrda O&K-ångloket : carolina". LANDSBRO TEGELBRUK$ AB, STORA SKEDEVI Tegelbruket ägde vid nedläggningen 1968 två motorlok, BB 1706/1949 och J'i~ 1148/ Det sistnämnda loket övertogs 1972 av Sollentuna Enskilda Järnväg, medan BB-loket, enligt uppgift, hamnade i Dala-Floda för användning på en trädgårdsbana eller dylikt där. Någon som närmare känner till anläggningen i Dala-Flada? - TYNGBYHOLMS GRUVOR I tidskriften SE nr 40/1946 (3 oktober)finns ett bildreportage med rubriken GULD I SKÅNE. Vid något som kallas Tyngbyholms gruvor i sydöstra Skåne driver Oscar Persson sedan 4 år utvinning av guld ur flusspat. Persson hade några år tidigare gjort ett större flusspatsfynd i Onslunda, men tycks i stället ha satsat på "Tyngbyholmsfyndigheten". Man utvinner 38 gram guld per ton. Brytningen sker på 30 m djup, tillsynes i ett dagbrott. Kapaciteten är 50 ton brutet berg per dag. På bilderna syns vinschanordningar, baracker, spår och tippvagnar. Exakt var låg denna gruva? Björn Waldenström SANDVIK saxat ur Aftonbladets ledarsida : "Sandvik har köpt ett lok för en miljard kronor för att kunna skatteplanera. Ett tungt argument för att det behövs ett nytt skattesystem". Är det någon som känner till detta lokköp? Mats Lindberg UTRIKES NOTISER. GIA-LOK PÅ FAER@ERNE Ved et tunnel-byggeri på Faer~erne anvender H~jgaard & Schultz A/S to GIA-lok, nemlig type DHS125W nr. 1260/1985 og type DHS60 nr. 772/1987. Desuden findes yderligere et (uidentificert) lok. Arbejdet startede 1985 og slutter i tallet. Peter Andersen

10 Sida 10 SmB 3/89 SKINNARDALS FÄLTSPATSGRUVA, ORNÖ Besöksrapport Historik: Skinnardals fyndighet är belägen på nordvästra sidan av Ornö, ca 100 m ovanför stranden i den rätt höga bergssluttningen, ca 150 m n. om Skinnardals. gård. Brytningen upptogs 1935 av gårdens ägare, E. Löfström, vilken och : 1947 redovisade 1128 ton prima och 5689 ton sekunda fältspat med ett sammanlagt : saluvärde av kr. Stenen har uttagits i dagbrott ner till något över sjöns nivå. Dagbrottet var m brett och 35 m långt (nord-sydlig längd), men är, numera ca m brett och ca 100 m långt, varför driften torde ha pågått till : ca 1955 (saknas i Handelskalendern 1956). NUläget: Det förefaller som om man bara lämnat brottet sista arbetsdagen och ; al~ig mer kommit tillbaka. : Själva brottet har ganska branta väggar, ca 10 m höga. I brottet växer ganska! ung lövvegetation, blandad med ett mindre antal barrträd. Halvvägs ~n i brottet! kvarligger 600 mm-banan bestående av decauvilleräls med plåtsyllar. Precis vid : brottets början ligger mängder av räls staplad och där finns ett underrede utan! axlar och ett komplett underrede. Inne i brottet finns två tippvagnskorgar. i Utanför brottet låg tidigare (nu borta) en växel, där ena stickspåret ledde till : en stentipp och det andra, via ett lutande plan, ned på bryggans nivå. Av det i lutande planet kvarligger fortfarande själva träunderbyggnaden, medan spåret är rivet. Utmed lutande planet ligger diverse vagnsrester och en hjulaxel med hjul. Pa bryggplanet finns en tippvagnskorg, en komplett tippvagn med ändtippning och. spåret från lutande planet ~ram till bryggan. Spåret ut på bryggan ligger kvar intakt, men bryggan har under åren fallit ihop och är ej lämplig att promenera på. Ett.par byggnader, troligen smedja och förråd, står ännu kvar på det övre planet. Mats Freding, Ove Eriksson o --- rivet spct.r kvo.r ti~5anct.e s p~ r

11 SmB 3/89 Sida 11 LUGNETS FÄLTSPATSGRUVA, ORNÖ Besöksrapport Historik: Fältspatsbrytning inleddes på Ornö i Stockholms södra skärgård redan under slutet av 1800-talet, men fyndigheterna var små och svårbearbetade. Lugnets fältspatsfyndighet ligger i västra inre delen av Kyrkviken på Ornäsöstra sida. Brytningen upptogs av dir. J. H. Rettig, Stockholm och fram till 1947 hade man brutit totalt ton fältspat och ton kvarts. Gruvan finns medtagen ännu i Svensk Handelskalender 1956 och brytningen torde ha pågått in på 1960-talet. På senare år har delar av området rensats upp, men många rester återstår. Nuläge: Brottet ligger med sin yttersta del ca 10 m från Kyrkviken. Det är vattenfyllt och det går inte att se hur djupt fyndigheten har brutits. Utfraktsnivån ligger ca 8 m över Kyrkvikens nivå och på senare tid har tre utfraktsspår använts. Den brutna stenen har hissats upp ur gruvan med hjälp av ännu kvarstående eldrivna kranar, vilka levererats av Tornborg & Lundberg. stenen har lastats i vagnar bestående av tippvagnsunderreden med trägolv och vinschats ned på utlastningsnivå. Tre sådana vagnar finns kvar, dock utan hjul. spllvidden var 600 mm och vid två utfraktsplatser ligger spåren ännu kvar. Från en av platserna har man sprängt en spårlagd tunnel fram till utlastningen. Platsen är mycket intressant med hänsyn till de många minnena från brytningsperioden. Utlastningsplatsen är dock ganska välrensad och där finns bara en del sten samt ett par elevatorer som troligen användes för stenlastning på båtar under de allra senaste åren. Längst inne i Kyrkviken ligger båten "Ornö Pub", där den törstige gruvbesökaren t. ex. kan njuta en kall öl efter att ha vandrat nnt på gruvområdet. Mats Freding, Ove Eriksson, Agnetha Fältspat Gruvan (vatien&lld) Bryg90r (sentida) - 60n-.sp;.., kvar - - 6()()-.mZr rivet trel/q.slr:"ifnl:, 1 ~ be~kan-1. Sfenkrem 1 kvar E(skalmli_j J -

12 Sida 12 SrnB 3/89 SJK Småbaneavdelning Anders Svensson Brommavägen 4, 3tr SOLNA RESA8889 Småbanor vid trafikbanor Dags för en översikt över upptäcktema vid 1988 års båda resor och vid 1989 års resa - för förklaring av beskrivningstekniken hänvisas till MfSmB 3/86: års resa l (23 till 30 maj) Boden - Haparanda (Hundsjö) v En smäbana, förmodligen med spävidd 600 mm, som stickspår frän linjen! Spåret, med en längd av ungefär 300 m, gick till en grusgrop - förmodligen en anlägg ning frän byggnadstiden. storurnan - Arvidsjaur Antasstugan h Sidospår till en f d säg. Bland all bråte en plåtsyll härrörande frän en småbana med spårvidden 600 mm. Mellansel - Vännäs (Trehörningssjö) (3) v Ett tippvagnsunderrede med spårvidd 600 mm låg invid banvallen vid en linjeomläggning - ingen småbaneanläggning syntes till i omgivningen års resa Il (9 till 17 juli) Avesta-Krylbo - Borlänge Vikmanshyttan Vikmanshyttan - v Längs det nästan milen länga sidospåret till sägen i Turbo ligger Vikmanshytte bruk. U r en av byggnaderna stack det ut en småbanesnutt med spårvidd 700 mm. Bollnäs - Ors~ Tappuddens såg h Såg och träförädlingsfabrik med småbanesystem med spårvidderna 600 och 1050 mm, båda med trallor. Ljusdal - Hurliksvall Hybo Hybo + h Stor f d såg, numera områdeskontor för byggnadsfirma. Rester av flera småbanesystem: 600 mm-vagnar, 3 borrlok och en boggie med spårvidd 750 mm (för byggnadsfirman) samt plåtsyllar och räls med spårvidd 970 mm. Ljusdal - Hurliksvall Långbacka Långbacka + v Liten såg som verkade ha haft småbana. Ljusdal - Ånge Östavall Östavall - v Ca 2.5 km längt (rivet) spår till impregneringsplats med använt småbanesystem, spårvidd 580 mm, med trallor. Harmånger - Bergsjö.Högen Högen + h Rester av småbanesystem vid riven såg. Det verkade vara ett separat system med samma spårvidd som sidospåret, 891 mm. Ljusdal - Hurliksvall (Näsviken) v Sidospår till en mindre hamn, s k sjöspår, rivet sedan länge. Invid "kajen" rester (betongslipers!) av småbana med spårvidd 750 mm. Söderhamn - Hudiksvall Järsva llen Lastplats med sedan länge rivna sidospår. På HÖGRA sidan av banan går ett system av låga plintar ner till Järsjön - rest av småbana för timmertransporter? v

13 SmB 3/89 SJK Småbaneavdelning Sida 13 RESA års resa ( 4 till 11 juni) Uppsala - Örbyhus Skyttorp Skyttorp + h Sidospår av obekant användning, sedan länge rivet. Ej invid sidopåret, utan något längre söderut finns en såg som har kvar ett småbanesystem, spårvidd 600 mm, med tr~or. Örbyhus - Dannemara Dannemara Dannemara + - Invid sidospåret till gruvan stod ett lok med spårvidd 750 mm, märkt (1)0, och några "skoplok". På själva sidospåret stod en Vl avställd (f d SJ nr 3?), medans den andra användes. Dannemara - Gimo Knaby Knaby - h Det mer än 8 kilometer långa sidospåret går till den f d gruvan i Ramhäll. Kvar vid gruvan stod ett lok med spårvidd 750 mm Gfr MfSmB 4/82:9) i starkt förfallet skick. Ur en byggnad stack en spårsnutt med spårvidd 600 mm fram. Norrmon - Lövstabruk Gubba Gubba - h Kort stickspår till riven torvfabrik Rester av ett småbad.enät, förmo dligen med spårvidd 600 mm, syntes. Norrmon - Lövstabruk Rörbergsgruvan h Ca 300 m långt stickspår till gruva. Mot stickspåret gick restema av en banvall, förmodligen med spårvidd 600 mm. Norrmon - Lövstabruk Vigelsbo Vigelsbo - h Kort stickspår (mycket otydliga rester) till en gruva. Invid en byggnad (f d anrikningsverk?) fanns de rester (sliper med rälsspik) av småbana med spårvidd 750 mm. Tierp - Strömsberg Strömsberg Strömsberg - h Omfattande stickspårssystem till Strömsbergs bruk med en mängd anläggningar: hytta, sågverk, handelsbod (!) m m. Invid sågen ett flertal spårspann med spårvidd 600 mm; invid handelsboden fanns några tiotal meter spår kvar och restema av en (intem?)tralla. Åbydal - Norrsundet Norrsundet Norrsundet Fabrikens nya blå lokomotor av AGEVE typ RT40 var ute och växlade. Sundsvall - Långsele Timrå Timrå + h Långt stickspår (en gren under rivning) till massafabrik och skrotfirma. Vid en lastkaj i närheten av, men på andra sidan stickspåret i förhållande till skrotftrman, låg ett spårspann med spårvidd 600 mm. Östersund - storlien Åsestugan ' h Rivet stickspår till f d kalkbruk. Vid kalkbruket rester (diverse räls) av småbanor och dessutom en transporttralla på ett några meter långt spår med spårvidd 2900 mm! Östersund - Storlien Mällby v Rivet stickspår till f d kalkbruk (också rivet). Vid kalkbruket rester (räler och sliprar) av småbanor med spårvidd 600 mm. Östersund - storlien Ocke Ocke - v Rivet stickspår till f d såg. I närheten av sågen rester (räl) av småbana. Anders Svensson

14 Sida 14 SrnB 3/89 museer INDUSTRIBANEMUSEET, FRÖVI: AKTUELL LOKLISTA l Schöma 2 Bergbolagen 3 C. Karlsson M.V. 4 ASEA 5 Ad. S trtiwer 6 Bergman & Son 7 E. W. Lundström 8 Simplex Works 9 Jenbacher Werke 10 Bergbolagen 11 Nora Bil & Motorv. 12 Selanders M.V. 13 O & K 14 Jenbacher Werke 15 Nora Bil & Motorv. 16 O & K 17 Dierna c Bergbolagen 19 Bergbolagen 20 Linköpings M.V. 21 K M H ~ [1, o ASEA Härnöverken Insel Ruston & Horsby AB Lindhs Torvmask. Austro-Daimler Simplex Works Bergman & Son Vislanda M.V. O & K Br. Sandbergs M.V. Deutz "Otto" Sala Maskinfabrik ::SRASSA GRT.NAI\ 1622/1954. Nitro Nobel AB, Gyttorp 1696/1947 Berga stenhuggeri, Hällabrottet 1951 Västanåsmossen, MUllhyttan A63143/1940 Nitro Nobel AB, Gyttorp 60329/1952 Stora Mons Torvfabrik, Nora 1939 Stockås Torvströfabrik, MUllhyttan 169/1942 Torvströ AB Ryttaren, Sandhem 10353/1953 Nitro Nobel AB, Gyttorp 521/1961 Rockhammars Bruk, Rockhammar 1649/1942 Bredaryds Torvfabrik, Bredaryd 1941 Stockås Torvströfabrik, ~1ullhyttan 1945 Torvströ AB Ryttaren Sandhem 10415/1939 Stockaryds Torvindustri, Stockaryd 1344/1961 Stockaryds Torvindustri, Stockaryd Jerle Torf AB; Järle 1936 Trattagårdens Torvfabrik, Landeryd Nitro Nobel AB, Gyttorp 1725/1952 Hurnus Produkter, Drägved. 1412/1939 Torvströ AB Ryttaren, Sandhem? Lammhults Torvströfabrik, Lammhult 228/1952 Graningeverken, Otterbäcken 1945 Årsets Torvströfabrik, Landsbro 81276/1959 Nitro Nobel AB, Gyttorp 4915/1949 SKF Gruvor AB, Långnäs: Nyängs Gruvor /1950 Stockholms Stads Gatukontor nr 3 c1930 Trattagårdens Torvfabrik, Landeryd 1927 AB A. Heyrnan, Vårgårda /mf OBJ Ohsbruk 20015/1949 Stockaryds Torvindustri, Stockaryd c1948 Stockås Torvströfabrik, Mullhyttan c1941 Byholma Torvindustri 10296/1939 Esse Trå & Torv, Aneby? Tranberga Torvströfabrik, Motala 2/1932 Bodabergs Torvströfabrik, Nässjö? Järlåsa Torvfabrik gm Bodabergs tsf. 136/1939 Insjöns Tegelbruk, Insjön Lennart Ericsson Vid ett besök fanns en hel mängd avställd rullande materiel bakom gruvlaven. 10 st OV-ackumulatorlok utan ackumulator: Nr l, 4, 5, 6, 8, 12, 14, 26, 29, 31. Lok nr 6 hade tillverkningsskylten kvar: Dessa lok fanns också , då SmB besökte gruvan. Det JW-lok ( /1965), som fanns 1986, kunde ej hittas. Vidare sågs flera m9lmvagnar, Atlas Copco lastmaskiner och en hel del annat skrot. Den elektrifierade banan från Storå station kvarligger ännu och vid kulsinterverket stod en malmvagn: TGOJ M Hela gruvmiljön är i stort intakt sedan nedläggningen Janis Priedits GDJm, FALUN Rester av det skrotade loket ASJ Falun 655 (fd Grycksbo), som slopats pga fel på motor och kraftöverföring, observerades Av de båda loken från Rättviks kalkverk är ASJ Falun 734 driftsdugligt, det andra är avställt. Jungloket typ ZN233 var under ommålning. Porterloken från Domnarvet stod i stall. Mats Freding sett

15 SmB 3/89 Sida 15 GRUVMUSEUM I LUXEMBOURG Under ett försök att avåka hela Luxembourgs persontrafiknät på ett par dagar, kom jag även bl.a. till staden Rumelange. En informativ tågklarerare här hade vänligheten att upplysa mig om ett gruvmuseum i staden. Här följer en lista över de fordon av småbaneintresse, vilka fanns uppställda vid museet i juni axlig malmlastare Atlas Copco Sweden, typ LM 100 nr axligt motorlok utan hytt, DEUTZ axligt motorlok med ändhytt och strömavtagare på huven, GE Co Schenectady N.Y. USA, nr 10348, mars Class LME-2T 10-G lb. 500 volt. -Motorlok med ändhytt och 2 kopplade axlar, DEUTZ axligt motorlok med ändhytt, DIEMA Diepholzer Maschinenfabrik, F.Schöttler GmbH Diepholz. Type DS 45/1956, Leistung 45 ps, Masch nr Motor nr l /76, 6600 kg st 2-axliga malmvagnar, tippbara antingen åt ena eller åt båda sidorna. Vagnarna utan märkning. En vagn var fylld med jord i vilken det växte tre st. träd! -Dessutom finns ett gruvtåg för transport av besökare in i gruvan. Detta tåg var dock inlåst vid mitt besök. Museet öppet dagligen kl Spårvidden är 700 mm. Fordonen i exteriört gott skick, interiört något sämre. Sigvard Holmström BORSI6 A. BORSIG, Berlin - Tegel. Kända industriånglok i Sverige 4201/ B SHJ ångvagn 9, maskinboggin omb till lok 1895, 1896 SJ VKBk 503, 1896 Lyckåkers sockerförädlings AB; Hasslarp, 1907 SSA/ Hasslarp, 1917 skrot 5175/ B AJMA (uthyrt Norrköping), 1907 Vattenfall TKl, 1913 Stockholms Vattenledningsve(k 1 Norsborg, 1948 skrot Norsborg 5903/ B 6438/ B 6951/ B 6952/ B 6953/ ) B 9981/ D 10474/ D 10475/ D 10476/ D 10477/19i9 600 D 10478/ D 10479/ D Maltesholms Cement AB 3 "Kyllingen", 1929 skrot STAB/Jönköping (ångack), 1959 skrot Sydvaranger, Norge, 1916 Stockholms Gasverk l (ångack), 1929 explosionsskadat, skrotat Sydvaranger, Norge, 1916 Stockholms Gasverk 2 (ångack),19??s/s Sydvaranger, Norge, 1916 Stockholms Gasverk 3 (ångack), 1917 SJ:s Centralverkstad CV l, Örebro, 1954 avställt, 1961 skrot DFB 1402, 1919 Skottvångs gruvor, skrotat i början av 1950-t i Åkers styckebruk DFB 2702, 19?? AJMA, 1921 Nohab Trollhättan, 1926 Munksjö AB, Aspa Bruk 3, 1948 Eds Cellulosafabriks AB 3, 1967 museum i Linköping DFB 2703, 19?? G. Bauer, Stockholm, 1920 vattenfall CF14, 1935 Smedjebackens Valsverk 8, 1948 slopat, 19?? skrot DFB 2704, 1920 Eckersholms Torvströförening, 1921 Ohs Bruk "Reservloket", 19?? s/s DFB 2705, 19?? AJMA, 1920 Nohab Trollhättan, 1925 MJ 3 "Munkedal", 1940 L.H. Sandströms Maskinaffär, Månsarp. Stod 1953 avställt i Jönköping (pannan anv. till 1959?), skrot DFB 2706, 1920 Ohs Bruk "Tyska loket", 1952 slopat, 19?? skrot DFB 2707, 1920 Svenska Torfindustri AB, Emmaljunga 3, 1928 Svenska Skifferolje AB, Kinne-Kleva, 1932 Föreningen Andelskalk, Kinne-Kleva, c1945 skrot 11395/ C L&HJ 20, 1938 L&HJ 5, 1940 SJ (ej SJ-nr), 1940 KNJ 6, 1942 Smedjebackens Valsverk l, 1964 skrot i Smedjebacken Kommentarer, kompletteringar och rättelser till listan välkomnas Janis Friedits

16 Sida 16 RESLYSTEN. Noteringar från resa i nordvästra Skåne 10 september 1989 SrnB 3/89 LANDSKRONA Vid AB skandiatransport stod KVAB 117/1955 (orange, vikt 17 ton). Spåret hit, liksom spår till Bruces Mek. Verkstads AB samt Supra, används, medan spåren till Cityvarvet kvarligger, men trafikeras ej f.n. Se_SrnB 2/86:4. Observera tillverkningsnumret (fel nr angivet i SrnB). HELSINGBORG Elektrokoppar: Här stod KVAB 47/1941 inne på fabriksområdet. Loket anyänds idag och det köptes 1984 från Broby Industrier. Kemira Kemi (tidigare Boliden): AGV 948/1984 (av typ RT36) används för den interna växlingen. Loket är målat orange/grönt. Berga kasern: Ursprungligen Kungliga Skånska Husarregementet. Byggnaden är uppförd och idag används lokalerna av ett 30-tal olika företag, som har sina kontorslokaler här. Regementet hade en l km lång spårförbindelse med Gyhult lp samt eget lok, Vk?/1927. Av spårförbindelsen syns idag ingenting. INGELSTRÄDE. Tegelbruket, som låg en halv km från stationen, hetter Danhults Tegelbruks AB och var igång Bruket hade spårförbindelse med stationen och lertaget. Idag är lertaget betesmark och damm, dock finns viadukten för lerbanan kvar vid korsningen med vägen Ingelsträde-Mjöhult. stationshuset finns kvar som lager. ST1JREHOLM Även här är stationshuset kvar och används som bostad. Av jordbruksbanan från Stureholms och Lönhults gårdar syntes inga rester. RÖGLE Rögle Tegelbruk, nedlagt 1979, finns kvar som "Rögle Industricenter". En tippvagnskorg med underrede ombyggt för att passa en gaffeltruck används för tippning av sågspån. På korgen finns en skylt, "AB Wilh. Sonesson Malmö". Lerbanorna är rivna. Mitt emot det rivna Rögle stationshus sågs något som kan liknas vid ett lokstall med smörjgrop, endast grunden fanns kvar. Kan eventuellt härröra från banan till Rögle gård, som trafikerades med ånglok cl935. SJ-banan Kattarp - Ängelholm hade nyligen rivits utom ca 200 m vid Rögle. Tegelbruket hade f.ö. normalspårig förbindelse med stationen. VEGEÅ TEGELBRUK Rivet utom ringugn och lokstallsbyggnad (verkstad?). I den sistnämnda skvallrar en 5 m lång 600-stump i golvet om att här varit ett lokstall. ÄNGELHOLM Sockerbruket: Rivet, på platsen finns bl.a. bostadshus och en skola med namnet "Sockerb~sskolan". En gata i närheten heter "Sockerbruksgatan" spåret från stationen kvarligger - starkt övervuxet - fram till en P-plats invid det forna sockerbruksområdet. Villands Tegelbruk : Bruket nedlades 1957 och på platsen finns nu Ängelholms stadshus. Utanför detta har man som ett minne från tegelbruksepoken placerat en tippvagn på en bit 600-spår. Invid denna plats löper Östra vägen över Rönne å på en bro kallad "Tegelbruksbron". Artiklar om bruket finns i NST och På en karta från 1883 finns tegelbruket utsatt. KAABS Industriråvaror AB: Ångloket O&K 2525/1908 står fortfarande kvar, grönmålat, som skrotskylt. Janis Priedits

17 SmB 3/89 Sida 17 BEYER, PEACOCK & CO BEYER, PEACOCK & CO, ENGLAND, KÄNDA INDUSTRIÅNGLOK I SVERIGE Samtliga lok har spårvid 1435 mm Anm. 69/1858 Bl SJ 21 "ODIN", 1866 SJB l "ODIN", 1896 SJ Ä 505, 1904 skrot 4 239/1861 Bl SJ 22 "THOR", 1866 SJB 2 "THOR", 1896 SJ Ä 506, 1906 slopat 19?? Järnvägsmuseum 4 252/1862 C GDJ 9, 1902 Hofors Järnverk, 19?? s/s 259/1862 lb SJ Oa 24 "FREY", 1903 slopat, via Göteborgs Haskinaffär sålt till Frövifors Bruk AB, fanns där på 1910-talet. 19?? s/s 656/1865 Bl SJB 3 "BORE", 1896 SJ Ä 507,)903 slopat, 1904 G.G.Andersson, 1904 KTJ, 1908 HRRJ 6, 1919 Ahus Hamn 6, skrot 711/1866 C-2 GBJ B 13, 1915 Forsbacka Järnverk l, 1930 skrot 733/1866 lb CHJ 3 "CHRISTIANSTAD", 1919 Stora Tuna Järnvägs AB (anv. vid MVaJ:s ombyggnad från 1067 till 1435 mm), 19?? s/s 745/1867 Bl SJ Pa 89 "LEJONET", 1907 slopat, senare öden: 3 alternativ: alt l) 1910 SCG 11, 1928 skrot l alt 2) 1911 SCG 11, cl928 skrot alt 3) 1924 SCG 11, 1929 skrothandl. G.Karlsson Sundbyberg /1872 Bl SJB 4 "HERCULES", 1896 SJ Ä 508, 1897 slopat, skrot /1874 c 1426?/1874 c 1450/1874 Bl 1452/1874 Bl 1453/1874 Bl 1454/1874 Bl 1482/1876 C /1875 c 1516/1875 c 1641/1876 Bl BJ U 4, 1938 SSA/Köpingebro, 1961 skrot i Smedstorp BJ 5 (?), 19?? LKAB 14, 19?? s/s SJ Pa 163 "HERTA", 1907 slopat, 1908 SDJ T 8, 1915 Larsbo Noms AB/Wikrnanshyttan CRU l, 1935 Avesta Jernverks AB, 1936 skrot SJ Pa 165 "EDDA", 1908 A.C.Olsson, Limhamn l, 1911 MTJ 7, 1918 skrot SJ Pa 166 "DISA", 1912 MIU 3, 1916 Vattenfall TKV2 stallbacka, 1950 Vattenfall/Västerås, 1951 avställt, 1952 Glants Järn & Metallaffär, Stockholrn, för skrotning SJ Pa 167 "ÅSA", i909 MI.J, 1910 MöToJ 12, senare 19, 1930 Frövifors Bruk AB 19, 1943 slopat, 1947 skrot BJ D-K 17, 1938 Sandarne AB/MaSJ 2, 1967 skrot GDJ 23., 1931 Råde-Mackmyra Pappersbruk, 19?? s/s GDJ 24, 1931 Forsback~ Järnverk 3, 1943 skrot SJ Pa 236 "ELGEN", 1910 slopat, 1911 Gruf AB Dalarne, Idkerberget, 1961 skrot 1642/1876 Bl SJ Pa 237 "RENEN", 1910 Bröchner-Larsen & Krogh 7, 1913 NJAB 7, 19?? skrot 1708/1877 Bl SJB 5 "NORRLAND", 1896 SJ Ä 509, 1898 slopat, skrot /1877 B GDJ D 26 "BJÖRN", 1905 Slottsbrons sulfitverk, 1926 slopat, 19?? skrot 1875/1879 Bl SJB 6 "JÄMTLAND", 1896 SJ Ä 510, 1898 skrot 4 Anmärkningar: l) Enligt Y. Holmgren, 2) Enligt SJK bok 13, 3) Enligt ÖSJ Bladet , M. Freding, 4) Osäkert om dessa lok kan betraktas som industrilok. Janis Friedits

18 Sida 18 SISTA SIDAN SmB 3/89 Reserappart från SmB utsända till KUBA På Kuba finns cirka km järnväg, varav km ägs av den statliga sockerindustrin. Under två veckor i mars i år besökte en grupp på 25 personer tolv av de kubanska sockerbruken, för att se på den rika flora av ånglok, vilka fortfarande använts som dragkraft under sockerrörsskörden (ca 100 dagar). Succesivt ersätts dock ångloken av sovjettillverkade, större diesellok. De flesta av de besökta bruken hade ett varierande antal ånqlok. Det var främst UsA-tillverkade tenderlok, men även små tanklok och eldstadslösa ånglok fanns vid några --- bruk. Följande bruk besöktes: Namn "Län" Dragkraft Australia M Å 1/ Marcelo Salado Herrnanos Amejeiras George Washington Efrain Alfense FNTA Trinidad Ecuador Venezuela Orlando Gonzales Ciro Redondo Bollvia Maxima Gomez Enrique Jose Verona ve Å ve Å D ve Å D ve Å SS CA CA CA CA CA D Å D Å D Å D Å 2/ 3/ 4/ Å D CA Å D CA D Anm. och förkortningar: 1/ + l ånglok ombyggt till motorlok~ 2/ Smalspår 914 mm. 3/ Även en ångkran. 4/ Å=fyra eldstadslösa ånglok. D = diesellok, Å = ånglok, CA = Ciego de Avila, M = Matanzas, SS = Sancti Spiritus, VC = Villa Clara. Övriga småbanor Havanna Pionjärbana belägen i Lenin Park (ca 15 km söder stadens centrum). Spårvidd 914 mm. Dragkraft vid vårt besök var ett ånglok med hjulställningen tillverkat av Vulcan 2761/1917. I övrigt fanns flera ånglok, ett större diesellok tillv. 1979, ett tvåaxligt lok tillv. av General Electric samt en mängd olika vagnar. Ranabanila (VC) Liten ort med större turisthotell. Hotellet beläget vid en mycket stor konstgjord sjö, där små 'motorbåtar ombesörjer lokaltrafiken. Från hotellet och ned till stranden fanns ett, ca 100 m långt,lutande. plan (spårvidd ca 1415 mm). Detta användes för transporter ned till sjön för vidare befordran till/från hotellets kreolska Litet motorlok (nr 4138) vid sockerbruket -George Washington med en tvåaxlig motorvagn av det inhemska fabrikatet TAINO i bakgrunden. Motorloket i lekparken i Moron restaurant, vilken var belägen en halvtimmes båtrasa från hotellet. Vid restauranten användes en liten, enkel linbana för transporterna från båten. Moron (CA) I en lekpark fanns en liten bana (spv ca 575 mm), där dragkraften utgjordes av ett litet motorlok (se foto). Placetas (VC) Från bussen sågs en smalspårsbana i en lekpark med ett ånglok eller en å ngloksatrapp (motorlok) som dragkraft. j Bertil Sundeman