Uppdrag Kunskap Bodil Jönsson, Jönköping, Utvecklingskraft,

Transkript

1 Uppdrag Kunskap Bodil Jönsson, Jönköping, Utvecklingskraft, Originalidé. Pionjärgrupp. Vårdalinstitutet som en naturlig hemvist. 1

2 De som sökte sig till Uppdrag Kunskap ville något utöver att förlänga medelåldersnormerna och -drömmarna: Alla bar på ett TACK för att man fick bli gammal nu kvalitativt väsensskilt från hotbildernas anda. 2

3 Och en dithörande önskan att få bidra till framtiden. Genom betänkt erfarenhet. Arbetsgivaroch samhällsperspektiv: Många pensionärer har i dag både ork och hälsa och vill fortsatt bidra. Har man verkligen råd som arbetsgivare att låta denna möjliga vinn- vinn-situation bli till en miss-miss- situation? Om inte: är enbart ett förlängt arbetsliv med bibehållna arbetsuppgifter det enda möjliga? 3

4 Lean backwardperspektiv Ju äldre vi blir, desto sämre blir vi på detaljer men förmågan att hantera helheter kan bibehållas eller förbättras. Dessutom blir balansen mellan vänster och höger hjärnhalva bättre med åren. Vilka effekter får detta för kunskapsutvecklingen? Ja, vad betyder överhuvudtaget ett längre liv med mer tid för det meningsfulla? Bland annat en annan kunskapsutveckling. Inte ens stjärnforskare har alltid varit purunga. Läs Gene D Cohen, The Mature Mind, och mitt kapitel i Georg Klein, Nya tankar om kreativitet och flow,

5 Närsenior äldrevårdspersonal (1) börjar fundera över sina professionella erfarenheter också utifrån egna begynnande upplevelser av ålder (2) och med kvalificerat stöd (3) vart kan det leda?! 5

6 1) Context of discovery, 2) Context of justification 1. Vad säger det oss om dagens äldrevård och äldreomsorg vilka frågor denna grupp väljer att arbeta med? 2. Hur förenar de sin mångåriga beprövade erfarenheter med existerande forskningsbakgrunder? Den nya kunskap som kommer fram vad håller den för nivå? Upplägget Två spår: dels det förenande utifrån helheten i Uppdrag Kunskap, dels vars och ens arbete med ett unikt kunskapsbidrag. 6

7 Det förenande styrde workshops och litteratur men det stod också i ständig växelverkan med det egna arbetet. Det var 4 pelare som bar upp det förenande i Uppdrag Kunskap 7

8 Workshop 1. Vårt uppdrag: det speciella med kunskapsbidrag från äldre Workshop 2. Kunskapens immateriella väsen. Om kunskapsideal, vetenskapsteori, kunskapsteori, vetenskapshistoria. 8

9 Att kunskapen är immateriell gör att den ska kunna överbrygga tid och rum och formuleras så att den kan användas också av någon annan. Vara mellanmänsklig, alltså. Alla erkänner tidigare generationers kunskapsbidrag, men inför nu levande gamla människors lärande kommer det nästan reflexmässigt frågan: är det lönt?! Kan äldre rentav förnya kunskapssamhället? Jämför dokument på nätet. När det skrevs, kunde frågan bara ställas, inte besvaras. Nu med preliminär facit på hand är jag beredd att svara JA. 9

10 Workshop 3. Vården och tidsandan. Den kulturella bakgrunden till att man förr gjorde det man gjorde då, att vi nu gör det vi gör nu och att man längre fram kommer att handla annorlunda och samtidigt förbluffas över vår tid. Workshop 4. Examination Klang- och jubeltid. En del enskilt jobb återstod men detta var den sista gemensamma träffen. Nu pågår en analys på satsningens olika nivåer. 10

11 Process: individuell handledning på akademisk nivå och ett forum på nätet. Alla workshops och resor liksom litteratur ingick i förmånerna. SKLs Bättre liv för sjuka äldre stod för ett externt tillskott på 1 miljon. Deltagarna utförde sitt arbete utan ekonomisk ersättning. Bodil Jönsson och Gerd Ahlström var arbetande ledare. Individuella arbeten (rubrikerna slutrevideras) Katri Helena Alaja: Äldre och fysisk aktivitet utomhus. Karin Andersson: Vardagssamtalet. Ann-Christine Baar: Utveckling av ett webverktyg för egen hälsotest. Siv Bäck-Pettersson, Margareta Jansson: Tio betydelsefulla kontinuiteter i seniorers kontakt med vården.. 11

12 BrittMari Ligne Carlsson: Upplevd hälsokontroll med Modifierad Geriatrisk Riskprofil. Gunilla Ehrlinder: Inkontinensvård för sjuka äldre. Lena Ekmark: Hur förändrar äldres teknik- användning relationen till personalen? Kristina Ekstrand: Katrineholms Innovationsmodell. Irene Hedfors: Effekter för sjuka äldre av ledares lärande. Sven-Erik Henriksson: Det existentiella samtalets betydelse. Lillemor Husberg: Vigs ängar. Bodil Lindeberg: Högläsning för personer med demens. Göran Maathz: Rehabilitering efter höftfraktur eller stroke. Britta Stenstam: Övergången från tumör- bekämpning till palliativ vård. 12

13 Sonja Strandell: Relevans av validerade samtalsverktyg i äldrevården. Malgorzata Szmidt: Att möta självmordsbenägna äldre Ann-Marie Thordeman: Dialog som komplement i uppföljning. Summerat Alla fullföljde. 17 av 18 arbeten inlämnade och examinerade det 18:de kommer. 5 handlade om samtalet och dess betydelse. 5 handlade om en uppmärksammad frånvaro. 2 handlar om döden, 2 om teknik, 2 inkluderar egen produkt. 13

14 Till resultatet hör också ett komplett förstagångskoncept för hur man framgångsrikt kan genomföra en sådan här process. Nu följer: Deltagarna ska slutrevidera sina bidrag. Gerd och jag ska metareflektera över Uppdrag Kunskap ur verksamhetsutvecklings- resp forskningsvinkel. SKL-publicitet den 26 juni. Slutrapportering till SKL den 1 september. Komplett rapport trycks i liten upplaga men görs tillgänglig för alla på nätet. 14

15 Fortsättningar? Samtal pågår och kommer att pågå åtminstone det närmaste halvåret. Och ni utgör premiärlejon: detta är första gången efter avslutningen den 6 maj som vi berättar om detta. Så vad får ni för tankar och idéer? 15