Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse för 2012

Transkript

1 1 (24) Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse för 2012 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX ORG.NR PLUSGIRO Örebro läns landsting Eklundavägen Box Örebro Örebro E-POST orebroll@orebroll.se INTERNET

2 2 (24) BAKGRUND...3 ÖREBRO LÄNS LANDSTINGS VISION...3 VÄRDEGRUND...3 LANDSTINGETS ORGANISATION...3 ORGANISATION AV PATIENTSÄKERHETSARBETE INOM LANDSTINGET...4 ANSVAR OCH BEFOGENHET...5 MÅL FÖR PATIENTSÄKERHETSARBETET...7 SAMMANFATTNING ÅTGÄRDER FÖR ATT ÖKA PATIENTSÄKERHETEN...8 UPPFÖLJNING AV PATIENTSÄKERHETSARBETE...9 KOMMENTARER TILL RESULTATEN...9 UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETERNA UTIFRÅN NATIONELLA KVALITETSREGISTER...17 ÖPPNA JÄMFÖRELSER...19 ÖVRIGT KVALITETS- OCH PATIENTSÄKERHETSARBETE...21 STRAMAVERKSAMHET VID ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖVERGRIPANDE STRATEGIER FÖR KOMMANDE ÅR...23

3 3 (24) Bakgrund Enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse som ska hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den. I berättelsen ska det framgå hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår, vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten, och vilka resultat som har uppnåtts. Exempel kan vara hur man i verksamheten har arbetat med att identifiera, analyserat och vidtagit åtgärder för att undanröja risken för, eller begränsat risken för tillbud och negativa händelser som riskerar att leda till vårdskador. Örebro läns landstings vision Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling Värdegrund Vi skapar förtroende genom att vara lyhörda, öppna, samspelta och engagerade i en utveckling för människornas bästa. Vi visar respekt för allas lika värde och delaktighet. Vi finns nära medborgarna under hela livet. Vi ser behoven hos varje person. Landstingets organisation Landstinget är en demokratiskt politiskt styrd organisation som har till främsta uppgift att erbjuda länsinvånarna hälso- och sjukvård inklusive tandvård utifrån befolkningens behov. Landstinget bedriver somatisk specialistvård vid tre sjukhus, Universitetssjukhuset Örebro (USÖ), Karlskoga och Lindesbergs lasarett. De båda senare är länsdelssjukhus. Örebro läns landsting bedriver också forskning och högre utbildning tillsammans med Örebro universitet. Örebro läns landsting erbjuder genom Universitetssjukhuset Örebro, högspecialiserad vård till länsinvånarna, men också till andra län genom särskilda avtal. Genom avtal med landstinget i Värmland ger Örebro läns landsting via Karlskoga lasarett länsdelssjukvård till invånarna i östra Värmland. Primärvårdsförvaltningen har i uppdrag att erbjuda allmänmedicinska insatser till länsinvånarna så att ohälsa förebyggs, botas eller lindras och livskvaliteten förbättras. Inom primärvårdsförvaltningen finns exempelvis 26 landstingsdriva vårdcentralen och fyra privat driva vårdcentraler. Psykiatriförvaltningens organisation består av fem huvudsakliga verksamhetsområden; Psykiatrisk akut- och heldygnsvård, Allmänpsykiatrisk öppenvård, Psykiatri för barn och unga vuxna, Psykiatriska rehabilitering och rättspsykiatri samt Beroendecentrum. Inom Psykiatrin finns också Utvecklingsenheten för psykoterapi och psykologisk behandling (där Psykoterapigruppen och Traumagruppen ingår), Psykiatriskt forskningscentrum (PFC) samt Kompetenscentrum för psykiatriska och andra kvalitetsregister (KCP). Förvaltningen för Habilitering och hjälpmedel

4 4 (24) Habilitering och hjälpmedels breda arbetsområde är en organisation med många olika verksamheter, inte bara inom habilitering och hjälpmedel, utan också med tolkservice och familjerådgivning. Habilitering och hjälpmedel arbetar för att främja människors utveckling och för att finna varje människas bästa möjliga funktionsförmåga. Habilitering och hjälpmedel arbetar också för att ge fysiskt och psykiskt välbefinnande, jämlikhet i livsvillkor och delaktighet i samhällslivet för människor med funktionsnedsättningar. Habiliteringens verksamheter stöttar också anhöriga och närstående. Habiliteringens forskningscentrum (HFC) är en mötesplats för mångvetenskaplig forskning och praktik. Här bedrivs forskning främst inom tre profilområden: Vardagsliv och livskvalitet, Interventionsforskning samt Teknik och hjälpmedel. Folktandvården bedriver allmäntandvård, specialisttandvård och tandteknisk verksamhet. Inom allmäntandvården, som bedrivs vid 21 kliniker och en mobil tandvårdsklinik, erbjuder vi en till varje individs behov anpassad tandvård. Alla Folktandvårdens kliniker är anpassade för människor med fysiska funktionshinder. En del av vår allmäntandvård utgörs av sjukhustandvård. Sjukhustandvården bedrivs vid två av länets sjukhus, Lindesberg och Karlskoga, samt även vid Folktandvården i Haga. Ett nära samarbete sker också med sjukhustandvården som bedrivs vid Käkirurgiska kliniken på USÖ. Sjukhustandvården ger tandvård åt patienter inom den slutna sjukhustandvården samt åt öppenvårdspatienter som remitteras från allmäntandvården. Lednings- och verksamhetsstöd (LoVS), arbetar med landstingets stödprocesser i områdena Administrativ utveckling och service, Försörjning, Kundtjänst, Landstingsfastigheter, LandstingsIT och Medicinsk Teknik. Förvaltningens uppgift är att stödja och ge service till landstingets ledning och kärnverksamheter. Organisation av patientsäkerhetsarbete inom landstinget Grunden i all patientsäkerhet är det arbete som bedrivs i det direkta vårdarbetet. Ledningens ansvar och uppdrag är att skapa förutsättningar för all hälso- och sjukvårdspersonal att arbeta utifrån regelverk och evidens. En patientsäkerhetsenhet inrättades under 2011 vid landstingets ledningskansli. Enheten består av patientsäkerhetsstrateg och patientsäkerhetscontroller vars uppgifter är att bistå hälso- och sjukvårdsdirektören med strategisk planering, samordning och koordinering av förvaltningarnas patientsäkerhetsarbete. I uppdraget ingår också uppföljning och utvärdering av landstingets arbete med patientsäkerhetsfrågor. Inom landstinget finns dessutom Utvecklings- och kvalitetsgruppen (UQG), Rådet för medicinsk kunskapsstyrning (RMK) och styrgruppen för E-hälsa med medarbetare från respektive förvaltning. Dessa grupperingar har i uppdrag att bereda frågor till landstingets ledningsgrupp men också att stödja vårdgivaren, chefer och medarbetare. Landstinget har även representanter i ett antal nationella nätverk som har till syfte att arbeta för ökad patientsäkerhet.

5 5 (24) Stödfunktioner i organisationen Strategiskt verksamhetsstöd för patientsäkerhetsarbetet finns, med varierande utformning inom de olika förvaltningarna. Det är funktioner och patientsäkerhetsarbetsgrupper som har till uppgift: -att sprida information om patientsäkerhet och ta del av det pågående patientsäkerhetsarbetet internationellt, nationellt och inom landstinget -att bevaka området patientsäkerhet och kommunicera pågående patientsäkerhetsarbete inom respektive förvaltning, ex hur man stärker patientsäkerhetskulturen bland chefer och medarbetare, risk- och händelseanalyser, Lex Maria, SKL s satsningar. -att följa upp, analysera och kommunicera avvikelsehanteringen inom förvaltningen. - att följa upp mål och aktiviteter i förvaltningens verksamhetsplan angående patientsäkerhet Det strategiska hygienarbetet på förvaltningarna utgår från hygienråd eller hygienkommittéer där flertalet verksamheter representeras. I dessa ingår hygienläkare och hygiensjuksköterska från landstingets enhet för smittskydd. En förvaltning utbildar medarbetare till internrevisorer i avsikt att använda som ett förbättringsverktyg inom kvalitets- och patientsäkerhetsområdet. Internrevisionerna ska i första hand identifiera förbättringar utifrån hur rutiner tillämpas i verksamheterna. Kliniskt träningscenter (KTC) utgör en landstingsövergripande funktion som erbjuder stöd och träningsaktiviteter som behövs för att utveckla den individuella färdigheten men också utveckla en kultur präglad av god patientsäkerhet. Det övergripande målet med KTC-verksamheten är att erbjuda utbildning och träning grundad på medicinsk- och pedagogisk vetenskaplig evidens samt klinisk erfarenhet. Utbildningen avser både avancerad färdighetsträning och teamträning inom högteknologisk sjukvård. Träningen sker i en artificiell miljö som är uppbyggd för att likna den kliniska vardagen. På KTC bedrivs utvecklings- och forskningsprojekt inom ÖLL och i samarbete med Örebro universitet. Forskningssamarbete på nationell nivå bedrivs i samarbete med Karlstad och Linköpings universitet samt högskolan i Skövde Ansvar och befogenhet I landstinget finns ansvarsbeskrivning upprättad som beskriver ansvaret för linjeorganisationen i landstingets förvaltningar. Förvaltningsdirektör, ansvarar för att verksamheten omfattas av system för planering, utförande, uppföljning och utveckling av verksamheten i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter. Förvaltningsdirektör utser förvaltningens anmälningsansvarige och i några av förvaltningarna finns patientsäkerhetssamordnare.

6 6 (24) Verksamhetschefens ansvar är att organisera verksamheten så att den tillgodoser hög patientsäkerhet, god kvalitet och befrämjar kostnadseffektivitet. I detta innefattas bland annat att: Organisation, ansvar, befogenheter, rutiner och metoder klart dokumenteras och tillämpas Kvaliteten analyseras och utvärderas så att åtgärder kan vidtas för att förbättra vården Bedriva kontinuerlig och systematisk kvalitetsutveckling vilket innebär, att utifrån givna direktiv och ekonomiska ramar, utarbeta tydliga mål och genomföra en kontinuerlig kvalitetssäkring Medarbetarna har erforderlig kompetens Planer finns för fortlöpande kompetensutveckling Uppkomna fel eller brister analyseras, åtgärdas och erfarenheter från avvikelsehanteringen återförs till verksamheten i förebyggande syfte Det ligger vidare i verksamhetschefens uppdrag att tillse att landstingets rutin för avvikelsehantering tillämpas. Av rutinen framgår att det ska finnas och tillämpas rutiner lokalt i verksamheten så att utsedd anmälningsansvarig får besked om avvikelser som kan föranleda Lex Maria anmälan (SOSFS 2005:28). Medarbetarnas ansvar är att Arbeta för patienternas bästa Delta i målformuleringar Ansvara för kvaliteten i det egna arbetet Genom fortlöpande, systematiskt och dokumenterat kvalitetsutvecklingsarbete svara för att verksamhetens mål kan uppnås Aktivt medverka till egen kompetensutveckling Rapportera avvikelser av betydelse för kvaliteten Anmälningsansvariga Anmälningsansvarig som har uppdrag att anmäla enligt föreskriften om Lex Maria finns utsedda i samtliga förvaltningar. Därutöver finns en person utsedd som sköter anmälan enligt 6 kap 2 i SOSFS 2008:1 läkemedelsverkets föreskrifter om medicinteknisk produkt. Dessa utsedda personer samverkar inom den länssamverkansgrupp som finns för uppdraget. I länssamverkansgruppen diskuteras allvarliga avvikelser och bedömningar görs om de beskrivna händelserna ska bli föremål för anmälan enligt Lex Mariaföreskriften. De händelser som bedöms de ska anmälas enligt Lex Maria diskuteras också med analysledare i de fall en händelseanalys ska göra i den verksamhet där händelsen inträffat. Händelserna och Lex Mariaanmälningarna avidentifieras och presenteras på landstingets hemsida på Internet, där redovisas också Socialstyrelsens svar. Gruppens uppdrag har under 2012 att förtydligats i nytt direktiv och en övergripande samordning av alla ärenden såväl Lex Maria som klagomål från enskild kan i valda ärenden ske via patientsäkerhetsenheten.

7 7 (24) Mål för patientsäkerhetsarbetet Av landstingets verksamhetsplan och budget för 2012 framgår att vi ska ha en nollvision. Det innebär att inga undvikbara vårdskador ska uppkomma i samband med vård och behandling. Verksamheten ska präglas av ett systematiskt riskförebyggande arbetssätt och ingen patient ska skadas eller avlida på grund av undvikbara orsaker. I verksamhetsplanen lyfts ett antal målområden fram som sammantaget ska stödja arbetet med att nå det övergripande målet för patientsäkerheten nollvisionen som är ett målområde. - Nollvision (Mål 16) - Rutin för uppföljning av patientsäkerhetsarbete (Mål 16) - Patienternas delaktighet i patientsäkerhetsarbetet (Ligger i grundtext ej preciserat i mål) - Ledningssystemutveckling (Är ett övergripande grundläggande mål i ständig utveckling) Ytterligare målområden som redovisas är: - Tillgänglighet utifrån kraven (mål 7och 9) - Utveckling av enhetliga processer (mål 17) - Kunskapsutveckling (mål 13 och 12) Vården ska ha patientens fokus och för att det ska kunna uppfyllas är det av största vikt att kontinuerligt utvärdera och åtgärda brister i tillgänglighet, kontinuitet, bemötande och kvalitet. Arbetet ska följas exempelvis via patientsäkerhetsdialoger och verksamhetsuppföljningar. Uppföljning ska också ske i samband med mätningar som exempelvis vårdrelaterade infektioner och följsamhet till basala hygien- och klädregler eller statistik ur hjärtstoppregistret. Som en del i arbetet med att uppnå nollvisionen ska patienternas erfarenheter uppmärksammas för att, där det är möjligt, kunna utgöra en information som bidrar till att öka patientsäkerheten. Som ett stöd i det systematiska patientsäkerhetsarbetet ska ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet fortsätta att utvecklas.

8 8 (24) Sammanfattning åtgärder för att öka patientsäkerheten Under 2012 har åtgärder vidtagits inom olika delar av landstingets verksamheter för att öka patientsäkerheten. Här redovisas ett antal av dessa. Kompetensutveckling (mål 13 och nollvision) - Processutbildning, för chefer inom habiliteringen - LEAN utbildning, för medarbetar vid Universitetssjukhuset - Analysledarutbildning, för medarbetare inom samtliga förvaltningar - Utbildning av 75 medarbetare i Platinas avvikelsehantering vid tio tillfällen. - Vid 22 tillfällen haft öppet hus för att ge möjlighet till att få, kunskap om användandet av avvikelsemodulen - Utbildning med stöd av vårdhygien har givits för att motverka vårdrelaterade infektioner Rutiner och direktiv (mål ledningssystemutveckling och nollvision) - Ny och förtydligad beskrivning av ansvar i patientsäkerhetsarbetet inom ÖLL - Ny uppdragsbeskrivning för anmälningsansvarig enligt Lex Maria mm - Ny rutin för medicinskt ansvar och fast vårdkontakt - Ny riktlinje för klädregler - Ny riktlinje för städregler - Ny rutin för vårdsammanfattning och läkemedelsberättelse - Ny övergripande medicinsk rutin för behandling vid Anafylaxi - Ny rutin för publicering av driftmeddelande avseende störningar i IT-system Uppföljning (mål ledningssystemutveckling) - Genomförande av patientsäkerhetsdialog i samtliga förvaltningar som underlag till föreliggande patientsäkerhetsberättelse Verksamhetsförändring (mål 5) - Koncentration av bröstcancerkirurgin till Universitetssjukhuset Processutveckling på länsnivå (mål 17) - Processkartläggning och beskrivning av bröstcancerprocessen Systematiskt patientsäkerhetsarbete (nollvision) - Avvikelserapporteringen i Platina 2012 (4048 rapporter) har jämfört med 2011 (3284 rapporter) ökat med cirka 760 inkomna rapporter vilket är en ökning med cirka 23 % - Landstinget har genomfört strukturerad journalgranskning på samtliga sjukhus - Karlskoga lasarett har arbetat med, blivit bedömda och fått utmärkelsen svensk kvalitet - Landstinget har påbörjat ett utvecklingsarbete inklusive mätning av överbeläggning och utlokalisering av patient i enlighet med nationella definitioner

9 9 (24) Uppföljning av patientsäkerhetsarbete Flera områden har varit föremål för aktiviteter men det finns områden som har fortsatt behov av åtgärder. Fortlöpande insatser kommer därför att krävas för att uppnå nollvisionen. Den landstingsövergripande uppföljningen av verksamheterna sker via tjänstemannauppföljning då landstingsdirektören går igenom verksamheterna med respektive förvaltningschef. Ytterligare uppföljning sker vi genomgång av de överenskommelser som respektive politisk nämnd har med förvaltningarna. Kommentarer till resultaten målområde nollvision, systematiskt patientsäkerhetsarbete Grunden i allt säkerhetsarbete är främst att försöka förebygga risker som kan uppstå. Det är därför viktigt att det fortsatta patientsäkerhetsarbetet arbetar med och tillämpar metoder för riskbedömning och att det i verksamheterna blir en naturlig del av dagliga arbetet och särskilt inför de förändringar som en verksamhet alltid genomgår. Nedan redovisas ett antal områden där aktivt arbete sker för att öka kvalitet och patientsäkerhet i verksamheterna. Landstingsledningen har genomfört ett avslutande seminarium i en seminarieserie med förvaltningarnas chefer som målgrupp, med fokus på patientsäkerhet. Medarbetare vid patientsäkerhetsenheten har deltagit vid ett antal olika tillfällen vid förvaltningarnas verksamheter för att informera om ny lagstiftning och systematiskt patientsäkerhetsarbete inom landstingets verksamheter. Budskapet vid seminarierna är att bidra till utveckling av systematiskt patientsäkerhetsarbete och att öka riskmedvetenheten hos medarbetarna. Ett stort arbete har under året lagts på att utveckla samsyn och gemensam produktionsplanering för att klara kraven på tillgänglighet. Program för IT-baserat tillämpats i arbetet. I höstens mätning ligger andelen vårdrelaterade infektioner på 8,7 procent i Örebro län vilket kan jämföras med riksgenomsnittet på 9 procent. Detta innebär att Örebro läns landsting har förbättrat sitt resultat jämfört med tidigare mätningar. Det kan exempelvis ha samband med det gångna årets utbildningssatsning om urinkatetervård och aseptik i enlighet med Sveriges kommuner och landstings åtgärdspaket. Urinvägsinfektioner uppkommer ofta på grund av katetrar, som sätts in när en patient vårdas på sjukhus. De senaste mätningarna visar en svagt och långsamt sjunkande trend för VRI Nationellt, att minska infektionerna är ett långsiktigt arbete.

10 10 (24) PPM-VRI HT 2012 Andel vårdrelaterade infektioner per förvaltning i Örebro läns landsting 12,0 10,0 Procent 8,0 6,0 4,0 Psykiatrin Karlskoga Lindesberg USÖ ÖLL (ej psyk) 2,0 0,0 VT 08 HT 08 VT 09 HT 09 VT 10 HT 10 VT 11 HT 11 VT 12 HT 12 Patientsäkerhetsarbete bygger på att man i verksamheten genomför ett systematiskt och metodiskt arbete där uppföljning av verksamheten med identifiering och bedömning av brister och risker utgör grunden. Därför är riskanalysarbete mycket viktigt att tillämpa för att uppnå ett framgångsrikt säkerhetsarbete. Utöver arbetet med riskanalyser måste organisation och verksamhet dra lärdom av de negativa händelser som sker trots att man genomfört analyser. För att åstadkomma det krävs att verksamheterna tillämpar avvikelsehanteringsrutiner. Men också att de negativa händelser som uppkommer utreds och att förbättringar genomförs. Utöver detta arbete måste också informationen om olika åtgärder efter händelser spridas i organisationen så att alla som har nytta av kunskapen får möjligheten att dra lärdom av dem. Grunden i arbetet är de direkta rutiner och aktiviteterna som varje verksamhet måste tillämpa i det dagliga arbetet men det sker också fokuseringsarbete på de områden som utgör de nationella satsningarna och den årliga överenskommelse som Sveriges kommuner och landsting gör med staten. Riskanalys Ungefär 30 medarbetare har under året genomgått utbildning i riskanalysarbete och en stor andel medarbetare och chefer har fått en kort utbildning i metodiken under de senaste åren. Under 2012 har man genomfört cirka tolv riskanalyser inom vårdverksamheterna och elva inom LoVS. 23 riskanalyser är således utförda (22 gjordes under 2011) inom de olika förvaltningarna. Det är en marginell ökning jämfört med 2011 men en för låg nivå inom de direkta vårdverksamheterna. Uppföljningen ser precis som för händelseanalysarbetet, lite olika ut inom de olika förvaltningarna. Några genomför systematisk utvärdering efter en viss tid efter riskanalysen. Uppföljning sker genom att analysledaren träffar uppdragsgivare och aktuellt analysteam för genomgång av åtgärdsförslag och i vilken utsträckning föreslagna åtgärderna har genomförts.

11 11 (24) Förmågan att tillämpa riskanalyser och riskbedömningar måste prioriteras och utvecklas ytterligare och målet är att det ska vara en naturlig del av det dagliga arbetet att ha ett kritiskt och riskförebyggande förhållningssätt. Detta är en väsentlig del av att utveckla patientsäkerhetskulturen. Ytterligare exempel på förebyggande arbete är driftstörningsgrupper som arbetar med sjukhusövergripande och klinikvisa planer vad det gäller olika former av driftstörning. Gruppen, med representanter från verksamheterna samt från LoVS har exempelvis arbetat fram planer för åtgärder vid elavbrott, avbrott i personsökarfunktioner, samt för generella störningar. Identifierade risker som är allvarliga med tanke på patientsäkerheten Vid den förvaltning som använt strukturerad journalgranskning (GTT ) har de utifrån 2010 års resultat identifierat att vårdrelaterade infektioner och läkemedelsrelaterade besvär är de områden som orsakar flest vårdskador. Andra risker som har identifierats under året är brister i vårdprocesser och flöden, remisshantering och kommunikation i vårdens övergångar, läkemedelshantering, Journalhantering samt bemötande. Händelseanalys Under 2012 har det i Örebro läns landstinget genomförts cirka 45 händelseanalyser inom de olika förvaltningarna. Ett antal av dessa har också varit del av underlag till anmälan enligt Lex Maria. Flertalet händelseanalyser som är kopplade till ett Lex Mariaärende publiceras i förkortad version på intranätet. Drygt 19 medarbetare har genomgått analysledarutbildning under Analysledarna träffas en till två gånger per år och syftet med träffarna är att upprätthålla kompetensen inom analysledargruppen samt att få ny information om vad som händer inom området såväl nationellt som inom landstinget. Under 2012 har gruppen träffats två tillfällen. Vid ett tillfälle var medarbetare i projektet för den nationella händelsedatabasen NITHA inbjuden för att presentera arbetet med den fortsatta utvecklingen av den. Uppföljningen av genomförda händelseanalyser görs olika inom de olika förvaltningarna. Vid några förvaltningar genomförs systematiska utvärderingar efter en viss tid efter händelseanalysen. Utvärderingen sker genom att analysledaren träffar uppdragsgivare och ibland också det berörda analysteamet för genomgång av åtgärdsförslag och i vilken utsträckning dessa har genomförts. Ett exempel på vidareutveckling av uppföljningsarbete är att en förvaltning under 2012 har infört en ny rutin där redovisning och analys av genomförda händelseanalyser gjorts ett antal gånger till förvaltningen ledningsgrupp, avdelningschefsgrupp, samverkansgrupp och kvalitetsråd.

12 12 (24) Avvikelsehantering Under 2012 anmäldes 4048 patientrelaterade avvikelser inom Örebro läns landsting vilket är en ökning med 764 rapporteringar (23 %) jämfört med 2011 då 3284 avvikelserapporter gjordes Antal avvikelser per avikelseområde patient och år Örebro läns landsting Antal avvikelser per avikelseområde patient och år

13 13 (24) Alla avvikelser registreras i avvikelsehanteringssystemet Platina. Avvikelserna utreds och åtgärdas i de fall man finner en orsak till händelsen så att liknande händelser inte ska upprepas. Information och återkoppling av avvikelserna och åtgärder ges i normalfallet på arbetsplatsträffar, samverkansgrupper, klinikmöten och läkarmöten. Återkoppling ges i normalfallet också till den person som rapporterat avvikelsen. I samband med avvikelser som leder till att en händelseanalys görs upprättas vanligen en åtgärdsplan som därefter följs upp. Avvikelserna handlar oftast om vårdrutiner, läkemedelshantering, behandling och journalhantering. En genomgående orsak till många avvikelser och även Lex Maria är att kommunikationen brister mellan medarbetare, vårdnivåer samt patient och närstående. På förvaltningsnivå har man gjort en genomgång av avvikelser och hur de bedömts i samband med registrering. I några fall har man gjort en omvärdering och bedömt allvarlighetsgraden som betydande i ett antal fall och i några fall har händelserna bedömts som katastrofala i enlighet med fastställda bedömningsbegrepp i det IT baserades systemet (Platina). Dock saknas bedömning av allvarlighetsgrad i mer än hälften av fallen. Arbetet med att skriva avvikelser och bedöma allvarlighetsgraden måste intensifieras och vikten av att tillämpa avvikelsesystemet som ett utvecklingsverktyg. Ett viktigt budskap är att ett ökande antal avvikelserapporter ur ett verksamhetsperspektiv är bra och ska ses som möjlighet att bidra till verksamhetens förbättringsarbete. Under 2012 har det funnits möjlighet at delta vid tio utbildningstillfällen i avvikelsemodulen i Platina. Det har genomförts återkommande så kallat öppet hus på respektive förvaltning (22 stycken) samt verksamhetsanpassad utbildning för klinikledning, vårdcentral och avdelningschefer. Vid USÖ genomfördes två seminarier. Örebro läns landsting representeras också i ett nationellt nätverk (Västerbottens läns landsting, Landstinget i Västernorrland, Gävleborg och Örebro), för utveckling av avvikelsehantering. Uppdraget har under varit att arbeta fram en förbättrad modul för avvikelsehantering i Platina. Under 2012 arbetade gruppen fram en kravspecifikation för funktioner som önskas inom avvikelsehantering. Lex Maria Under 2012 har 31 händelser anmälts till Socialstyrelsen enligt Lex Maria. Vid flertalet av anmälningarna har en händelseanalys utförts och bifogats anmälan. I några fall av händelserna har en enklare utredning gjorts och bifogats händelsen. Lex Mariaanmälningarna hanteras företrädesvis inom respektive förvaltning. De genomförda Lex Mariaanmälningarna har ingen entydig gemensam nämnare. Länssamverkansgruppen för anmälningsansvariga har genomfört sju möten. Dessa möten möjliggör också en informationsspridning mellan förvaltningarna men också en successiv utveckling av enhetlighet i bedömning av händelser som kan vara aktuella att anmäla.

14 14 (24) Under 2012 har fem stycken anmälningar skickats till Läkemedelsverket. Avdelningen följer rapportering inom avvikelsedatabaser och deltar aktivt i den svenska databasen Reidar. Under 2010 rapporterade Medicinsk Teknik elva stycken avvikelser till Reidar och utnyttjade samtidigt tre av andra Reidarrapporter och en rapport från Läkemedelsverket som var relevanta för ÖLL. Klagomål från enskild som inkommer via myndighet Under året har drygt 100 klagomål från enskild inkommit till landstinget. De inkomna ärendena handlar om mycket varierande frågeställningar och någon sammanställning är inte gjord. I detta område måste utveckling ske för att om möjligt hitta åtgärdsområden på ett systematiskt sätt. Strukturerad journalgranskning En av landstingets förvaltningar har under senare år genomfört systematisk journalgranskning utifrån den modell som beskrivs i nationell handbok. Sammanställning av antal patientskador, vårdskador och kategoriseringar görs efter ett år då 240 journaler granskats. Metoden används för att göra mätningar över tid inom samma förvaltning. Under 2012 har samtliga slutenvårdsförvaltningar arbetet med strukturerad journalgranskning. Metoden ger en ögonblicksbild och kräver ett genomförande under tolv månader för att ge rättvisande information om antalet vårdskador i verksamheterna. Få skador har dock identifierats. I riket som helhet har dock resultatet visat på en ökning av antalet vårdskador jämfört med den nationella undersökning som gjordes En stor andel av de identifierade skadorna avser vårdrelaterade infektioner. Patientförsäkringen, Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (LÖF) Underlag från LÖF används i princip inte alls systematiskt i verksamheterna för att utveckla patientsäkerheten. I samband med patientsäkerhetsdialogerna beskrivs att man är osäker på vilket material som man kan få del av och på vilket sätt det kan tillämpas i verksamhetsutvecklingen anmäldes omkring 345 skador till Patientförsäkringen LÖF, jämfört 324 skador Ökningen bedöms delvis vara en följd av den nya patientsäkerhetslagen som trädde i kraft vid årsskiftet 2010/11. Lagen innebär bland annat utökad upplysningsskyldighet från vårdgivare till patient och närstående vid vårdskada. Ett annat skäl till ökningen kan vara att landstinget arbetar mer och mer aktivt med patientsäkerhet och vilket ökar kunskapen om försäkringen. I 40 procent av ärendena som beslutades 2012 beviljades patienten ersättning. Skador inom ortopedi, kirurgi och kvinnosjukvård är verksamheter som anmäls mest till Patientförsäkringen LÖF. Vanligast är de skador som inträffar i samband med själva operationen. Det kan vara tillförda infektioner vid ren kirurgi, blödningar, skadade kärl och nerver, skelettskador till exempel vid protesinläggningar, och tryckskador orsakade av felaktig uppläggning av en sövd patient. Andra vanliga skador är så kallade merskador på grund av försenad eller utebliven diagnos.

15 15 (24) Vårdgarantin , Mål 7 Vid utgången av 2012 ska vårdgarantin vara uppfylld inom alla områden. Vi närmar oss målet för vårdgarantin men ännu står sammanlagt cirka 10 procent och väntar över 90 dagar på ett läkarbesök eller en operation/behandling. Vårdgarantin Återbesök inom planerad tid, Mål 9 Minst 90 procent av patienterna ska ha fått återbesök inom planerad tid. En sjunkande trend kan ses över året. Det innebär att vi försämrat förmågan att ge patienterna tid för återbesök inom planerad tid. Utveckling av enhetliga processer, Mål 17 I samband med uppdraget att koncentrera bröstcancerkirurgin till Universitetssjukhuset gjordes en kartläggning och beskrivning av nuvarande process och dess delprocesser. Processen är en länsprocess och kan sägas vara en tidig länsövergripande enhetlig process för detta diagnosområde. Nationell cancerstrategi, Mål 5 Vid utgången av 2012 ska föreslagna områden inom nationell cancerstrategi vara införda i ordinarie verksamhet. Inom ÖLL deltar vi i det regionala arbetet inom RCC Uppsala Örebro med de olika områdena inom den nationella cancerstrategin. Medarbetare från vårt landsting är särskilt engagerade inom områdena cancerrehabilitering, prevention (särskilt tobaksprevention), patientens ställning, kontaktsjuksköterskerollen och palliativ vård. Vi har bara delvis nått målet att alla nydiagnostiserade cancerpatienter med behov av behandling på mer än en klinik skulle få en kontaktsjuksköterska under 2012, främst på grund av brist på kontaktsjuksköterskor. Koncentration av bröstcanceroperationer har genomförts under hösten Anslutningsgraden till Palliativregistret är hög, och ÖLL tilldelades högre andel stimulansmedel för arbetet med det palliativa registret än de flesta andra landsting och regioner. Tillämpning av senaste evidens i verksamheterna, Mål 12 Alla verksamheter tillämpar senaste evidens avseende diagnos, vård och behandling. Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder (CAMTÖ) är en organisation som funnits sedan 2000 och i första hand har till uppgift att implementera rapporter från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) och andra kunskapsöversikter i länets sjukvård. Genom att öppet redovisa resultat har intresset för den medicinska kvalitet som landstinget producerar ökat och fortsätter att öka. Underlaget används därutöver regelmässigt i de interna och landstingsövergripande aktiviteterna för uppföljning av verksamheten. I de fall en diagnosgrupps resultat ligger på en sämre nivå än genomsnittet i landet görs en analys för att finna orsaken till resultatet. Därefter planeras och genomförs förbättringsarbete i syfte att förbättra kvaliteten inom berört område. Under det senaste året har mycket av detta förbättringsarbete förlagts till

16 16 (24) länssamverkansgrupperna som utgår från de olika verksamhetsspecialiteterna och som företräds av respektive specialitets verksamhetschef. Det är därför viktigt att respektive verksamhet har god kontroll över de resultat man har för att kunna identifiera de förbättringsutrymmen som finns i den egna verksamheten. Resultaten från data återförs till verksamheterna via E-post och publicering via hemsidan. Respektive verksamhet hanterar därutöver de egna resultaten inom den egna verksamheten. Kompetensutveckling, Mål 13 Alla medarbetare ges möjlighet att upprätthålla och utveckla sin kompetens för att ge god och patientsäker vård Under året har ett föredrag om patientsäkerhet hållits för landstingsfullmäktige tillsammans med externföreläsare. Habiliteringsförvaltningen har genomfört en processutbildning för chefer inom förvaltningen för att utveckla arbetet med att kartlägga verksamheternas processer och aktiviteter. Under 2012 har intresset för LEAN-orienterat arbete fortsatt att utvecklas vid en av förvaltningarna och ett stort antal medarbetare har fått kunskap om modellen via så kallade Lean-spel som är en utbildningsform. Inom Lean poängteras vikten av att arbeta med avvikelser för att nå ständiga förbättringar och att verka för inbyggd kvalitet genom att alltid agera enligt principen rätt från mig. Vid några kliniker och mellan kliniker har flödesanalyser påbörjats och utifrån detta har förbättringsområden identifierats och förbättringsarbete pågår. Fortsatt arbete med att införa Pro Competens (IT baserad programvara för kompetenssammanställning) som stöd för detta arbete har pågått under året. Kliniskt träningscenter (KTC) Under 2012 har verksamheten vid USÖ flyttat till nya lokaler. Upphandling av endoskopisimulator, ultraljudssimulator och simulator för öronkirurgi pågår. Denna utrustning möjliggör tränings- och utbildningsaktiviteter för diagnostik och behandling av övre och nedre mag-tarmkanalen samt svalg och luftvägar. Ultraljudssimulatorn kan användas inom olika medicinska områden, bland annat hjärtsjukvård och intensivvård. Under 2012 har verksamheten haft 4358 besökare vilket i det närmaste är en fördubbling jämfört 2011 då antalet var 2256 besökare. Besökarna finns representerade från de flesta förvaltningarna inom ÖLL. Den träning som bedrivits är: Individuell färdighetsträning Fullskalesimulering för hela team Hjärt-lungräddning (HLR) Träning av akuta livshotande tillstånd (ALERT) Kommunikationsträning (SBAR) Förflyttningskunskap

17 17 (24) Introduktionsutbildning för nyanställd personal Skräddarsydda utbildningar skapade tillsammans med aktuell vårdverksamhet. Introduktion för nya läkare som gör sin allmäntjänstgöring (AT) Specialistläkarkurser (SK) Mot denna bakgrund erbjuder KTC en god miljö för vårdverksamheterna i hela ÖLL att kunna arbeta med praktiskt patientsäkerhetsarbete med hjälp av standardiserad och evidensbaserad träning av färdigheter, kommunikation och teamarbete. Målområde, Ledningssystemutveckling För att varje medarbetare ska kunna utföra sitt arbete, så att en säker vård kan ges, är det viktigt att ha ett tydligt, välkänt och tillämpat ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet. Under det gångna året har utvecklingsarbete gjorts för ledningssystem för god och patientsäker vård. Ledningssystemet har en grundstruktur och vidareutvecklas nu kontinuerligt med exempelvis fastställda styrdokument och uppföljningsmetoder för att bli det stöd för systematiskt arbete som verksamheterna kan ha nytta av. Ledningssystemet kommer också utvecklas i relation till landstinget arbete med ett integrerat ledningssystem. I landstingets förvaltningar ser arbetet med ledningssystemutveckling lite olika ut beroende på vilket val av kvalitetssystem som görs. Arbete pågår dock inom alla förvaltningar men är liksom det övergripande arbetet ett ständigt pågående arbete. Uppföljning av verksamheterna utifrån nationella kvalitetsregister Örebro läns landsting medverkar i cirka 90 olika nationella kvalitetsregister. Kvalitetsregistren används i verksamheterna men ännu inte systematiskt i hela organisationen. Några exempel är fortsatt tillämpning av Svenska palliativregistret vid flera förvaltningar. Här kan man se en ökad aktivitet och planering av förbättringsåtgärder för patienter som är i ett palliativt skede utifrån de resultat som finns i registret. Ett projekt pågår i landet med inriktning att öka anslutningen till registret och på så sätt sätta fokus på det palliativa området. Resultat ur registret ligger sedan till grund för en förbättrad palliativ vård både inom sjukhusen och i samarbete med primärvården och kommunerna. Medarbetare från palliativa sektionen vid Geriatriska kliniken, USÖ, har medverkat vid informationsoch utbildningstillfällen såväl inom landstingets verksamheter som inom kommunerna. Under året har anslutningen och användningen av registret Senior alert ökat och alltfler verksamheter rapporterar till registret. Senior alert är ett kvalitetsregister som finns tillgängligt via webben där varje person, 65 år eller äldre, registreras med riskbedömning, vidtagna åtgärder och resultat inom områdena fall, undernäring, trycksår

18 18 (24) och munhälsa. Med hjälp av Senior alert vill man utveckla nya förebyggande arbetssätt som ökar möjligheten till bästa möjliga vård och omsorg oavsett vem som tillhandahåller den. Till exempel: en undernärd person har lättare att falla, att få en höftfraktur och löper större risk att utveckla ett trycksår. De evidensbaserade instrumenten som tillämpas i registret för riskbedömning tillsammans med evidensbaserade åtgärder skapar en gemensam struktur inom slutenvård, primärvård och kommun. Samtliga sjukhus är anslutna till registret, ett antal resurspersoner finns utbildade per sjukhus för att implementera Senior alert. Antalet riskbedömningar och åtgärder ökar för varje år vilket också kan speglas i resultatet av PPM mätning förekomst av trycksår 2012.

19 19 (24) Primärvårdsförvaltningen och Psykiatri respektive Habiliteringsförvaltningens verksamheter registrerar i ett flertal nationella kvalitetsregister. Till viss del används registren i förbättringsarbetet. Flera av de psykiatriska kvalitetsregistren har nu en sådan omfattning på registreringen att data avseende indikatorer på process och resultat kan sammanställas på enhets- eller landstingsnivå. Tre av registren levererar data till Öppna Jämförelser. Sådana uppgifter kommer också att kunna presenteras i kommande årsrapporter för Psykiatrin i Örebro län. På audiologen används registren i förbättringsarbetet till stor del och på barn och ungdomshabiliteringen används, cerebral pares uppföljningsprogram (CPUP) i förbättringsarbetet. CPUP beskrivs som en mycket bra metod för att systematiskt följa upp barn med cerebral pares (CP). Nationella diabetesregistret (NDR) används i förbättringsarbetet vid vårdcentralerna. Mödrahälsovårdsenheten, (MHV) använder Mödrahälsovårdsregistret till uppföljning av olika variabler, exempelvis rökning och Alcohol Use Disorders Identification Test (AUDIT). MHV jämför sig med riket såväl som mellan enheter. USÖ är med i det nationella hjärtstoppsregistret sedan mars Registret mäter olika länkar kring behandling av ett hjärtstopp såsom, tidigt larm, tidig start av hjärt och lungräddning (HLR), tidig defibrillering och tidig start av avancerad HLR. Målsättningen är att utveckla arbetssätt som påverkar överlevnaden vid hjärtstopp. Folktandvårdens verksamheter deltar i Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit (SkaPa) och Svenska dentala implantatregistret (SDIR/SEVS) Registren är nya och utdatarapporteringen ännu ej fullt utvecklad. Öppna jämförelser Arbetet med analys av Öppna jämförelser utförs inom ramen för uppdraget för Rådet för medicinsk kunskapsstyrning inom ÖLL. Rådet består av företrädare för alla sjukvårdsförvaltningar. Analysarbetet leds av medicinsk rådgivare vid. Resultaten och föreslagna åtgärder omsätts operativ i landstingets länssamverkansgrupper. Förbättringsarbeten med anledning av resultat från öppna jämförelser Registeransvarig för respektive register återför resultat inom de olika förvaltningarna till läkargrupp samt till berörda på vårdavdelningar och mottagningar i samband med läkarmöten, utvecklingsdagar, arbetsplatsträffar och speciella möten i olika arbetsgrupper. Förbättringsarbeten pågår ständigt inom flertalet diagnosgrupper. LoVS ingår inte i Socialstyrelsens och SKL s öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Däremot görs jämförelser nationellt med uppföljning av nyckeltal genom: Landstingens IT-chefers intresseförening (SLIT), där samtliga landsting och regioner deltar.

20 20 (24) Jämförelsetal som finns utarbetade inom landstingens fastighetsförvaltningar. Jämförelsetalen visar allt från landstingens hela bestånd ner till enskilda sjukhus. Sveriges Landstings Telefoniansvarigas nätverksgrupp (SLT), där 17 landsting regioner deltar. Q Survey AB för uppföljning av televäxelfunktion. Nationell enkät om Medicinteknisk verksamhet. Servicenätverket Best Service som nyligen bildats har utarbetat gemensamma jämförelsetal. I nätverket ingår 17 landstings försörjningsenheter samt alla stora sjukhus i Stockholm (totalt finns 43 sjukhus i nätverket). Patienternas delaktighet i patientsäkerhetsarbetet Vården ska inte bara ha patienten i fokus utan ha patientens fokus. För att det ska kunna uppfyllas är det av största vikt att kontinuerligt utvärdera och åtgärda brister i säkerhet, tillgänglighet, bemötande, kvalitet och kontinuitet. För vårdens verksamheter är det viktigt att förändra synsätt så att patienternas klagomål, åsikter och funderingar tas tillvara för att verksamheten ska utvecklas och förbättras. Att lyssna till patienterna är en källa som ska användas för att uppnå nollvisionen. Två förvaltningar arbetar med så kallade patientcentrum/patientforum där patienterna eller närstående kan få direktkontakt och diskutera sin upplevelse om man inte vill göra det direkt med den berörda verksamhetens medarbetare eller chef. Fler och fler patienter vänder sig till dessa enheter. Patientcentrum, och nu också patientforum vid USÖ, arbetar därutöver med att samtala med patienter i så kallade fokusgrupper för att försöka fånga upp utvecklingsområden för verksamheten. Sedan flera år tillbaka har förvaltningarna regelbundet genomfört patientenkäter som ger patienterna möjlighet att utvärdera den vård som de fått. Örebro läns landsting deltar också i den Nationella patientenkäten. Inom landstinget finns förslagslådor på respektive avdelning samt i mottagningarnas väntrum. Om synpunkterna framförs muntligt ska den medarbetare som tar emot synpunkterna anteckna dessa eller be patienten göra det. Det finns även möjlighet att lämna klagomål eller förslag på varje verksamhets hemsida på Utöver tidigare beskrivna aktiviteter sker samverkan med handikapp- och patientföreningar vid samtliga förvaltningar. Syftet är att skapa dialog för att få del av synpunkter och uppfattningar som kan ge möjlighet till utveckling av verksamheten. Psykiatrin och Habiliteringen har brukarråd för att fånga upp patienternas/brukarnas synpunkter. Inom habiliteringen har en patient/brukarenkät utformats för att få information om uppfattningar och ge möjlighet till delaktighet i utformningen av vård och behandlingsåtgärder. I liten omfattning medverkar patienter och/eller närstående också i händelseanalyser vilket ger värdefull information i förbättringsarbetet. Denna samverkan måste utvecklas ytterligare.

21 21 (24) För allmänheten har landstinget arrangerat Öppet hus. Bakgrund till uppdraget var att både vårdgivaren och Patientnämnden i lagstiftning ålagts ett utökat ansvar för att informera allmänheten om patientsäkerhet och om Patientnämndens verksamhet. Allmänheten erbjöds också att träna hjärt-lungräddning, (HLR). Övrigt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete För att säkra kvalitén mot kund/patient har televäxeln sedan 2006 arbetat med telecoachning vilket resulterat i vinst i telefoni SM 2009, 2010 och Fortsatt förbättringsarbete pågår inom Kundtjänst bl. a. genom införande av Europeisk standard för kundkontaktcenter (SS-EN 15838:2009). Medicinsk Teknik är certifierade enligt SS-EN ISO 9001:2008 och SS-EN ISO 13485:2003. Medicinsk Teknik arbetar aktivt under vårdnära former med ärenden relaterade till patientsäkerhet. Medicinteknisk säkerhet, som är en av verksamhetens huvudprocesser, bevakar säkerhetsfrågor i gränssnittet mellan medicinska metoder, medicinteknisk utrustning och annan teknisk utrustning som påverkar patientsäkerhet. Sedan 3 juni 2010 är Landstingsfastigheter certifierade inom kvalitet (SS-EN 9001:2008), miljö (ISO 14001:2004) och arbetsmiljö (OHSAS 18001:2007). Förbättringsarbeten pågår kontinuerligt inom alla LoVS områden. En stor satsning genomförs under 2011 och 2012 för att få alla medarbetare att bidra aktivt till utveckling och förbättring av service- och tjänster. Patientsäkerhetsöverenskommelsen för 2012 Mål Uppföljning Resultat Kommentarer Grundläggande krav Patientsäkerhetsberättelse i enlighet med patientsäkerhetslagen (2010:659) Nationell patientöversikt (NPÖ): Landstinget ska införa och använda tjänsterna Säker IT i hälso- och sjukvård (SITHS), NPÖ.s säkerhetstjänster, samt den nationella katalogtjänsten HSA, ha anslutit sig till NPÖ samt kunna visa på en bred användning av tjänsten i sin verksamhet. En bred användning innebär att både lämna ut till och ta emot uppgifter från andra vårdgivare. Infektionsverktyget Landstinget ska påbörja arbete med att införa ITstödet Infektionsverktyget, genom att ha tagit väsentliga steg till en organisation för införandet av IT-stödet på samtliga sjukhus. Strukturerad journalgranskning Landsting ska arbeta systematiskt med strukturerad journalgranskning vid alla sjukhus. För att kravet ska godkännas ska minst 20 slumpvis utvalda journaler per månad vid varje sjukhus ha granskats. Granskningen ska som minst avse januari mars Uppföljning sker via patientsäkerhetsdialoger, verksamhetsuppföljningar och vid uppföljningar av överenskommelser med respektive nämnd. ÖLL presenterar en patientsäkerhetsberättelse. Samtliga landstings finansierade verksamheter lämnar in en patientsäkerhets-berättelse. Uppföljning och utveckling sker via styrgruppen för E-hälsa. Projekt Infektionsverktyg har påbörjats, styrgrupp och projektgrupp är utsedda. Tidsplan för införande process finns presenterad. Samtliga sjukhus har genomfört strukturerad journalgranskning enligt presenterad modell. Sjukhusen fortsätter med strukturerad journalgranskning. Uppnått Delvis uppnått Ej uppnått Uppnått Delvis uppnått Ej uppnått Uppnått Delvis uppnått Ej uppnått Uppnått Delvis uppnått Ej uppnått Uppnått Delvis uppnått Ej uppnått Berättelsen presenteras på Örebro läns landsting är föregångar inom detta område och ligger väl till i utvecklingen. Målet uppnått och fortsatt arbete pågår för att nå införandemål. Utbildning genomförd och tillämpning av metoden på samtliga sjukhus.

22 22 (24) Prestationsbaserade krav Handlingsplan med mål för patientsäkerhetskulturen Utifrån handlingsplanen ska landstinget ha påbörjat ett förbättringsarbete. Utgångspunkten ska vara resultatet av den mätning av patient - säkerhetskulturen som genomfördes under perioden BHK - följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler Landstinget ska via PPM mätning mäta följsamheten till BHK på minst 80 procent av alla avdelningar på alla sjukhus inom slutenvården. Samt uppnå det genomsnittliga värdet för mätningen 2011 som uppgick till 64 procent. Handlingsplan för förbättringsarbete avseende förekomst av trycksår Handlingsplan ska innehålla mål och utifrån dessa ska förbättringsarbete avseende förekomst av trycksår påbörjats. Utgångspunkten ska vara resultatet av SKL: s PPM som ingick i överenskommelsen. STRAMA Verka för ökad följsamhet till lokala behandlingsrekommendationer avseende vanliga infektioner i öppenvården samt minska antibiotikaförskrivning under perioden 1 oktober september 2012 inom öppenvården. Överbeläggningar Landstinget ska senast den 30 september 2012 mäta antalet överbeläggningar enligt fastställda definitioner på alla slutenvårdsavdelningar och rapporterat in data till den nationella databasen Patientupplevd patientsäkerhet Landstinget ska genom den Nationella patientenkäten för primärvården 2011 uppnått ett genomsnittligt värde på svaren på nedanstående frågor på minst 70. (Patientupplevd kvalitet = PUK värde) De frågor som ligger till grund för tilldelningen speglar den upplevda patientsäkerheten och lyder som följer: 1. Frågade läkaren om andra läkemedel som du använder? 2. Förklarade läkaren varför du skulle ta de läkemedel som du fått på ett sätt som du förstod? 3. Berättade läkaren för dig om eventuella biverkningar av läkemedel som du skulle uppmärksamma? Uppföljning sker via självdeklaration till SKL och Socialstyrelsen. sammanställer landstingets resultat. Samtliga förvaltningar har skapat en handlingsplan utifrån resultatet från senaste patientsäkerhetskulturmätning Samtliga sjukhusförvaltningar, psykiatrin och primärvården deltog i följsamhetsmätningen. Samtliga sjukhusförvaltningar har skapat en handlingsplan utifrån resultatet från senaste PPM mätningen. Förbättringsarbete pågår på samtliga sjukhus. Kontinuerlig uppföljning av antibiotika förskrivningen i öppenvården. Uppföljningsbesök har genomförts på 28 av länets 30 vårdcentraler. Utbildningsinsatser för vårdpersonal har genomförts. Annonskampanj för minskat antibiotika användning har genomförts till länets invånare. Förvaltningarna har utsett kontaktpersoner som dagligen följer disponibla platser, överbeläggningar och utlokaliserad patient enligt definition samt rapporterar detta i den nationella databasen. Uppföljning genomdeltagande i Nationell Patientenkät för Primärvården, samtliga vårdcentraler deltog. Uppnått Delvis uppnått Ej uppnått Uppnått Delvis uppnått Ej uppnått Uppnått Delvis uppnått Ej uppnått Uppnått Delvis uppnått Ej uppnått Uppnått Delvis uppnått Ej uppnått Uppnått Delvis uppnått Ej uppnått Uppnått Delvis uppnått Ej uppnått Samtliga förvaltning har påbörjat förbättringsarbete utifrån plan. Mätning är genomförd. Landstinget uppnådde det satta målet men förbättring behövs. Aktivt arbete pågår. Landstinget kommer väl ut i nationella mätningar Intensifierat arbete fortsätter för att nå slutmålet med 250 recept per 1000 invånare December månads resultat visade på minskad förskrivning. Målet för första steget i arbetet har nåtts men ytterligare arbete med implementering av definition behövs. Bedömningen är en sammanvägning av de tre frågorna och lägsta nivå var ett PUK-värde på 70. Resultatet för ÖLL var lägre än 70 och medförde därför ingen tilldelning av medel. Inget landsting nådde uppsatt mål.