Terapinytt. nr Ny tolkning av 90-dagarsregeln Interaktion med naturläkemedel Etanerceptswitch en framgång som vi måste upprepa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Terapinytt. nr Ny tolkning av 90-dagarsregeln Interaktion med naturläkemedel Etanerceptswitch en framgång som vi måste upprepa"

Transkript

1 Terapinytt nr Ny tolkning av 90-dagarsregeln Interaktion med naturläkemedel Etanerceptswitch en framgång som vi måste upprepa information från läkemedelskommittén halland

2 I detta nummer: Ordförande har ordet... 3 Interaktion med naturläkemedel Anpassa mängden förskrivet läkemedel per uttag... 4 Ny layout vid utskrift av Aktuell läkemedelslista...15 Undrar du vem som signerar med RHD?... 5 Tips för att få Läkemedelslistan och Pregabalin narkotikaklassat... 6 Mina sparade recept att stämma bättre överens Öppenvårdstempkurva och Dagvårdslista i NCS Läkemedel... 7 Lägg till Terapirekommendationer Biosimilarer och etanercept hur gjorde vi i Halland och vad ledde det till? 8 Snart kommer biosimilarer för Humira (adalimumab) kan vi nå samma framgång som för etanercept? 12 Undvik till äldre i NCS läkemedel...13 likt en app på din mobil...17 För sjuksköterskor med förskrivningsrätt Sjuksköterskor kan dosjustera i öppenvård Läkemedelskommitténs återkommande seminarieserier under våren Anton Hübner Informationsapotekare, Läkemedelskommittén Halland, Läkemedelsstrateg, Avdelningen för kvalitet inom hälso- och sjukvård Magnus Bengtsson Sekreterare, Läkemedelskommittén Halland, Läkemedelsstrateg, Avdelningen för kvalitet inom hälso- och sjukvård Katarina Möller Fornander Informationssköterska, Läkemedelskommittén Halland Tamara Adem Specialist i allmänmedicin, Ordförande Läkemedelskommittén Halland Emelie Olsson Apotekare, Läkemedelsenheten Susanne Brinktell Sjuksköterska, Objektspecialist Läkemedel Emeli Abrahamsson Sjuksköterska, Objektspecialist Läkemedel Jennie Andersson Sjuksköterska, Objektspecialist Läkemedel 2 terapinytt nr Johan Bergström Vice ordförande och informationsläkare, Läkemedelskommittén Halland

3 Ordförande har ordet Hej och välkommen till årets sista nummer av Terapinytt! I år har jag aktivt gått över till att använda de digitala Terapirekommendationerna istället för de tryckta. Ofta känner jag ett motstånd mot den typen av förändring. Det är skönt att läsa på papper, bläddra i böcker och överblicken kan gå förlorad digitalt. Men motståndet vek undan förvånansvärt snabbt. Det finns ju onekligen fördelar med att ofta hamna rätt direkt på en sökning och slippa sitta och bläddra i en numera ganska stor och svåröverskådlig bok. Och i den digitala versionen kan jag klicka på de användbara länkar som flera terapigrupper har lagt in. Att Terapirekommendationerna blivit mer omfattande gör mig som allmänmedicinare glad, för vi har ett stort område att täcka. Det är svårt att hålla sig uppdaterad om alla olika källor man annars skulle behöva gå till för att hitta tillförlitliga och handfasta riktlinjer - om allt från behandlingstrappa för barnastma till att tolka PSA-värden. Så ett stort tack till alla terapigruppsmedlemmar! Dock finns det förbättringar kvar att göra i de digitala terapirekommendationerna vad gäller användarvänligheten och vi vill tacka för de synpunkter vi fått in via Gula gubben. Några förbättringar är redan gjorda, andra irritationsmoment var inte lika lättlösta och vi gör allt vi kan för att få dessa prioriterade. Instruktion för hur du laddar ned Terapirekommendationerna som en app i din telefon hittar du på sidan 17. Använder du receptfavoriter när du skriver recept? Har du märkt att de utökas kontinuerligt? Skriv * i fältet för läkemedelsnamnet och sedan antingen terapiområdet eller läkemedelsnamnet för att se om ett läkemedel finns som favorit. Senast in är receptfavoriter för antikonception. Hoppas att vi ses på Läkemedelskommitténs utbildningar, att du finner dem relevanta och att din verksamhet ger dig möjlighet att delta! Idag har jag varit på halvdagsutbildningen Sår och i september var jag på utbildningen Vaccinationer och måste säga att båda var mycket bra. Ny kunskap och kunskapsuppdatering som jag har nytta av i min kliniska vardag. Maila mig gärna om du har förslag eller önskemål på ämnen för våra utbildningar! Tamara Adem Specialist i allmänmedicin, Ordförande Läkemedelskommittén Halland tamara.adem@regionhalland.se terapinytt nr

4 Anpassa mängden förskrivet läkemedel per uttag Alick Banda, Sara Andersson, Jolanta Wågström Område läkemedel Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) skärpte nyligen tolkningen av den så kallade 90-dagarsregeln. För patienten medför det att mängden läkemedel som kan expedieras inom förmånen vid ett tillfälle styrs på ett annat sätt. Exempel: Ett recept på Alvedon tabletter á 500 mg med dosering två tabletter tre gånger dagligen, mängd 100 stycken, får expedieras fyra gånger. Patienten tar läkemedlet regelbundet vilket innebär att 100 tabletter räcker i cirka 17 dagar. Enligt de tidigare reglerna var det tillåtet att hämta flera uttag samtidigt (flera 100-burkar i detta fall) för att komma upp i den mängd som räcker till 90 dagars förbrukning. Hela denna mängd kunde då expedieras med förmån på apoteket. Enligt den nya tolkningen av reglerna får kunden nu enbart hämta en burk á 100 tabletter inom läkemedelsförmånen, det vill säga den mängd läkemedel som är förskrivet per expeditionstillfälle. Nästa expedition (100-burk) inom förmånen får sen ske tidigast efter elva dagar, det vill säga då två tredjedelar av expedierat läkemedel förväntas vara förbrukat. Detta kan innebära behov av frekventa apoteksbesök vilket kan vara ett problem exempelvis för våra sjuka äldre och de patienter som har långt till ett apotek. 4 terapinytt nr

5 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har nyligen publicerat en delvis ny tolkning av så kallade 90-dagarsregeln. Den mängd läkemedel eller andra varor som förskrivits för ett uttag på receptet bestämmer hur mycket patienten får hämta ut inom högkostnadsskyddet vid ett tillfälle. Om det till exempel förskrivits 30 tabletter för ett uttag är det den mängden patienten får hämta inom högkostnadsskyddet vid ett tillfälle. Den maximala gränsen/mängden som kan förskrivas för ett uttag inom högkostnadsskyddet är den mängd läkemedel som du beräknas behöva för 90 dagar. Undantag är preventivmedel som dock kan förskrivas i större mängd än så. När två tredjedelar av förbrukningstiden gått sedan patienten senast hämtat ut ett läkemedel inom högkostnadsskyddet, finns på nytt möjlighet att göra ett uttag inom högkostnadsskyddet. Om patienten önskar göra uttag med tätare intervall än när två tredjedelar av förbrukningstiden gått sedan patienten senast hämtat ut läkemedlet inom högkostnadsskyddet får patienten betala hela kostnaden, det vill säga då gäller inte högkostnadsskyddet.,, (TLV) skärpte nyligen Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket tolkningen av den så kallade 90-dagarsregeln Har patienten två recept på samma läkemedel, även om mängden totalt är för <90 dagars förbrukning, får nu endast ett recept expedieras per gång. Detta är en ytterligare förändring jämfört med tidigare då det varit möjligt att hämta ut på flera recept för att få ut upp till 90 dagars förbrukning av sitt läkemedel. Reglerna vid längre utomlandsvistelse är dock inte ändrade. Reglerna är till för att förhindra att stora mängder läkemedel hämtas ut av ekonomiska skäl istället för medicinska. Artikel från Läkemedelsbulletinen utgiven av Läkemedelsrådet Region Skåne. Undrar du vem som signerar med RHD? En korrekt och uppdaterad läkemedelslista är en förutsättning för att fullt ut kunna bedöma behandlingseffekter, behandlingsrisker och biverkningar. Därför är det viktigt att de ordinationer som inte längre är aktuella sätts ut. Detta är ett gemensamt ansvar för alla som arbetar med läkemedelslistan. Våren 2017 genomfördes en storstädning av läkemedelslistorna i Region Halland. En automatisk funktion automatutsatte de recept i NCS Läkemedelslista som inte var utsatta, och som hade ett insättningsdatum som var mer än 2 år bakåt i tiden. Ett år senare gjordes en ny likadan städning och det visade sig att det hade fortsatt fylla på sig med många recept som inte längre var aktuella. Därför beslutades att varje månad identifiera och automatiskt sätta ut de recept som har ett insättningsdatum som är mer än 2 år bakåt i tiden. Varje månad sätts drygt recept ut automatiskt. Målsättningen är att denna siffra ska minska. Goda rutiner för läkemedelsgenomgångar är en hjälp på vägen. De automatutsatta recepten signeras RHD (Region Halland) och återfinns i ordinationshistoriken. Susanne Brinktell Sjuksköterska, Objektspecialist Läkemedel terapinytt nr

6 Pregabalin narkotikaklassat Johan Bergström Informationsläkare, Läkemedelskommittén Halland Från den 24 juli 2018 klassas substansen pregabalin som narkotika enligt förteckning V i Läkemedelsverkets föreskrifter kring narkotika, vilket behöver beaktas vid receptförnyelse och läkemedelshantering i vården. Bland annat måste man vid förskrivning av pappersrecept använda den särskilda receptblanketten. Man kan förskriva flera uttag, men apoteket får inte lämna ut pappersrecept till patienten. Vid resor behöver införselregler kontrolleras, inom Schengen behövs så kallat Schengenintyg som utfärdas av apotek. På vårdenheter ska narkotikaklassade läkemedel förvaras inlåsta och dokumenteras i förbrukningsjournal. Du kan läsa mer här: Pregabalin-narkotikaklassas/ Bakgrunden till beslutet är att det finns en svart marknad för pregabalin och missbruksanvändning, samtidigt som tullens och polisens beslag har ökat kraftigt. Narkotikaklassningen påverkar straffskalorna för både säljare och köpare. Pregabalin är inte ett rekommenderat läkemedel i Halland på grund av missbruksrisk och hög kostnad. Preparatet har subventionsbegränsningar: Epilepsi Neuropatisk smärta endast för de patienter som inte nått behandlingsmålet med vare sig tricykliska antidepressiva eller gabapentin, eller då dessa inte är lämpliga av medicinska skäl. Generellt ångestsyndrom endast för de patienter som inte nått behandlingsmålet med antingen SSRI eller SNRI, eller då dessa inte är lämpliga av medicinska skäl. Om behandling ändå blir aktuell bör billigaste generika förskrivas. I doseringstexten på receptet bör man skriva indikationen, t ex smärta eller ångest, och Kan bytas till billigare generika, eftersom priserna kan ändras och pregabalin inte är automatiskt utbytbart. Fortsätt att byta från Lyrica till generiskt pregabalin. Det krävs ett aktivt byte av förskrivaren, eftersom antiepileptika inte är automatiskt utbytbara på apotek. Om ett apotek inte har läkemedlet hemma ska de enligt lag tillhandahålla detta inom 24 timmar. September 2018 har i Halland andelen generiskt pregabalin av totalt antal DDD pregabalin nu ökat till totalt 43 %. Andel generika inom olika verksamhetsområden: Primärvård 53 %, specialistvård 32 % och psykiatri 29 %. Om enbart generiskt pregabalin förskrevs skulle vi i Halland kunna spara ytterligare ca 1,9 miljoner kronor per år. Genomsnittligt är Lyrica 41 % dyrare per DDD än generiskt pregabalin. 6 terapinytt nr

7 Öppenvårdstempkurva och Dagvårdslista i NCS Läkemedel I NCS Läkemedel finns två olika funktioner/listor för att ordinera och administrera läkemedel i öppenvård. I dessa listor kan mätvärden (t ex blodtryck och temp) samt in- och utfarter (t ex PVK och KAD) registreras. Listorna har olika användningsområden och behoven styr vilken lista som blir aktuell. Öppenvårdstempkurvan kan användas för patienter som får återkommande vård/behandlingar där läkemedel administreras i öppenvård. Öppenvårdstempkurvan är hittills införd på Njur- och dialysmottagningarna i Halmstad och Varberg. Dagvårdslistan används för patienter som kommer för en enskild specifik behandling på en mottagning, t ex patienter som ska opereras och gå hem samma dag (ej inskrivna i slutenvård) eller patienter som ska genomgå en undersökning där läkemedel kommer att administreras. Dagvårdslistan används idag för all dagkirurgisk verksamheten inom VO2 och VO3 i Halmstad/Varberg och Kungsbacka. Kontakta Servicedesk IT Läkemedelssupport (telefon ) om ni är nyfikna på mer information eller vill veta hur ni kan komma igång och använda dessa funktioner i er verksamhet. Susanne Brinktell Sjuksköterska, Objektspecialist Läkemedel Emeli Abrahamsson Sjuksköterska, Objektspecialist Läkemedel terapinytt nr

8 Biosimilarer och etanercept hur gjorde vi i Halland och vad ledde det till? Magnus Bengtsson Sekreterare, Läkemedelskommittén Halland, Läkemedelsstrateg, Avdelningen för kvalitet inom hälso- och sjukvård Den 1 april 2016 gjorde Benepali, den första biosimilaren till Enbrel, sitt intåg på den svenska marknaden. Det var första gången ett modernt biologiskt läkemedel som huvudsakligen ordineras på recept och som hade en bred användning fick en kopia. Nationella prisförhandlingar ledde till både direkt minskade priser på läkemedlen i gruppen men också till nationella avtal som innebar ytterligare prissänkningar. Lägst pris stod i slutändan den nya utmanaren Benepali med. En situation med både möjligheter och utmaningar uppstod en ökad användning av detta preparat skulle skapa ekonomiskt utrymme för mer vård men kan man byta ut biologiska läkemedel och hur gör man det då? Biologiska läkemedel och Biosimilarer Biologiska läkemedel är preparat vars aktiva substans har producerats i eller renats fram ur material av biologiskt ursprung (levande celler eller vävnad). Ett specifikt biologiskt läkemedel som är först på marknaden, originalpreparatet, brukar i förhållande till biosimilarer kallas referensläkemedel. En biosimilarer kan enkelt sägas vara motsvarigheten till generiska läkemedel fast när det gäller biologiska läkemedel. De är produkter som kan lanseras efter att skyddsperioden för referensläkemedlet gått ut. Godkännandet av biosimilarer inom EU hanteras i en gemensam process via EMA (Europeiska läkemedelsmyndigheten). Kraven är hårda för ett godkännande av en biosimilar och det finns tydligt uppsatta gränser för vad som utgör likhet (similaritet) produkten får varken vara sämre eller bättre, då blir den en så kallad bio-better. Biosimilaritet visas genom direkt jämförande prekliniska och kliniska studier. De prekliniska studierna tittar på likheter i proteinstrukturen och andra fysiokemiska parametrar och de kliniska studierna ska visa att den nya produkten effektmässigt beter sig på samma sätt som referensprodukten. Om man visar likvärdighet i kliniska studier på huvudindikationen finns möjlighet att extrapolera till övriga indikationer hos referensläkemedlet. Molekylstrukturen hos biologiska läkemedel oavsett om det är ett originalpreparat eller en biosimilar är känslig för förändringar i tillverkningsmetoden. Små strukturskillnader kan vara svåra att detektera, och därför är en beskrivning av processen och processkontroller en viktig del för att säkerställa produktens kvalitet. Viss variabilitet mellan olika batcher förekommer dock och är oundvikligt. Dessutom sker det löpande små förändringar i tillverkningsprocessen som även de medför variabilitet i slutprodukten. Den löpande variabilitet gör att man ofta hör att ett biologiskt läkemedel med tiden blir sin egen biosimilar (alltså att den nuvarande produkten ser annorlunda ut än den som en gång godkändes) och även om det är på det sättet så räknas det inte så rent regulatoriskt. Företagen som producerar biologiska läkemedel såväl originalprodukt som biosimilar har omfattande krav på att följa upp och hantera både produktionskvalitets- och säkerhetsdata efter godkännandet för att säkerställa att variabiliteten är låg och inte påverkar läkemedlens effekt. Förrändringar i produktionen dokumenteras noggrant och anmäls till kontrollmyndigheterna och det sker löpande kontroller mot originalversionen av referensläkemedlet för att säkerställa att variabiliteten inte går utanför de fördefinierade gränsvärden som definierar likhet. 8 terapinytt nr

9 UTVECKLING FÖR ETANERCEPTFÖRSKRIVNING TILL HALLÄNDSKA PATIENTER Totalvolym Benepali Enbrel Totalkostnad Förmånskostnad (kr) Volym (DDD) Utbytbarhet När det gäller biosimilarer och deras relation till referensläkemedel är det viktigt att ha en uppfattning om den terminologi som används av europeiska läkemedelsmyndigheter för att beskriva utbytbarhet samt de olika metoder som kan användas för att realisera utbytbarheten och genomföra ett byte. Utbytbarhet beskriver möjligheten att byta från ett läkemedel till ett annat med förväntan om att erhålla samma kliniska effekt. Detta kan innebära att byta från referensläkemedlet till en biosimilar (eller vice versa) eller från en biosimilar till en annan. Metoder som kan användas för bytet av utbytbara läkemedel är: 1. En switch vilket innebär att man som förskrivare aktivt byter från det ena läkemedlet till det andra med samma terapeutiska mål. 2. Ett utbyte på apotek vilket är ett automatiskt utbyte som sker utan att man som förskrivare konsulteras. Då biosimilarer godkänns bedömer alltså EMA utbytbarheten utbytbarhet är ju i princip en del av definitionen för en biosimilar, men myndigheten tar aldrig ställning till hur utbytbarheten ska realiseras. Det beslutet lämnas till de nationella myndigheterna och här har Läkemedelsverket i Sverige hittills intagit ställningen att utbyte på apotek av biologiska läkemedel ej får ske automatiskt. Detta innebär att man i praktiken förespråkat att detta sker via switchförfarande. En oro som brukar uttryckas vid utbyte av biologiska läkemedel är ökad risk för immunogenicitet. EMA konstaterar dock att eftersom många biologiska läkemedel är avsedda för långtidsbehandling av kroniska sjukdomar är det troligt att patienter över tid redan idag har behandlas med biologiska terapinytt nr

10 läkemedel som skiljer sig från originalbehandlingen (på grund av variabiliteten från tillverkningsprocessen). Utifrån detta har erfarenheten visat att skadliga immunsvar är osannolika vid små förändring i tillverkningsprocessen. Jämförbarhetsstudier säkerställer löpande att nya batcher från den nya processen har samma kvalitet och är fri från orenheter och aggregat som kan leda till ökad immunogenicitet på samma sätt som referensprodukten. I analogi med detta finns det inte heller i dagsläget någon anledning att förvänta sig ökad immunogenicitet vid ett byte mellan biologiska läkemedel som är mycket lika varandra som biosimilarer. Etanercept i Halland Även om introduktionen av etanerceptbiosimilarer var den första för ett stort recepförskrivet läkemedel fanns det redan god erfarenhet av switch till en biosimilar för rekvisitionsläkemedelet infliximab (Remicade / Remisima / Inflectra) i Norden, Sverige och Halland. Detta i kombination med de kostnadsbesparingar som nationella prisförhandlingar och avtal möjliggjorde ledde till att flera landsting i Sverige tidigt startade upp program för att öka mängden biosimilar för etanercept genom switchar. Det gjorde att man snabbt byggde upp positiva erfarenheter även av denna switch. I Halland agerade vi initialt försiktigt med introduktionen av etanerceptbiosimilarer då vi bedömde avtalstiderna för de nationella avtalen som korta. Detta medförde en risk för upprepade byten av förstahandspreparat vilket skulle vara osmidigt för både patienter och kliniker samt enligt vår bedömning riskerade undergräva förtroendet för det nationella och regionala arbetet med biosimilarer. De kostnadsminskningar som avtalen kunde innebära bedömde vi inte vägde upp dessa risker utan vi önskade en mer långsiktig plan. I slutet av 2016 tecknades dock nya avtal med längre löptid där biosimilaren Benepali blev betydligt billigare än originalpreparatet. Parallellt med dessa nya avtal gjorde Läkemedelskommittén Halland (LkH), i december 2016, ett ställningstagande för att biosimilarer bör betraktas som likvärdiga originalpreparatet. Man uttalade också ett stöd för användningen av biosimilarer och att behandling switchas från originalpreparat till dessa. När det gällde etanercept gavs en specifik rekommendation att switcha de patienter som befinner sig i stabil fas i sin sjukdom. För varje nyintroducerad biosimilar rekommenderade LkH sedan en utvärdering, i samråd med kliniker, som klargör om en switch är aktuell och hur den i sådana fall lämpligast genomförs, t.ex. vilka patientgrupper som kan vara aktuella. Detta inledde ett arbete med hitta lämpliga verksamheter för att jobba aktivt med en switch och snabbt identifierades Capio Movement som en lämplig samarbetspartner. Denna verksamhet hade en stor andel av de halländska patienter som använde etanercept, en god förståelse för godkännandeprocessen av biosimilarer och insåg fort potentialen med ett utbyte och visade också ett stort intresse av att delta i arbetet.,, introduktionen av I diskussioner om möjliga tillvägagångssätt för att switcha många patienter under en kort tidsperiod valdes en modell som testats tidigare i Dalarna som grund men med några små förändringar. Modellen byggde i grunden på att nya recept på biosimilaren till samtliga aktuella patienter samt ett informationsbrev till patienten. Utöver detta informerades apoteken i Halland och ombads att hjälpa till med förtydligande information till de patienter som hade frågor när läkemedlet skulle hämtas ut på recept. I Halland agerade vi initialt försiktigt med etanerceptbiosimilarer I samverkan mellan Regionens läkemedelsverksamheter, LkH och kliniker på Capio Movement togs ett brev riktat till aktuella patienter fram. Brevet förklarade anledningen och nyttan med att switcha till Benepali samt innehöll instruktioner om hur man skulle gå till väga om man hade ytterligare frågor eller kände osäkerhet inför ett byte. Patienten ombads att vid nästa uttag på apotek utnyttja det nya recept som nu fanns registrerat samt att gärna makulera det befintliga receptet på originalpreparatet. Det som skiljde sig väsentligt från arbetssättet i Dalarna var att vi i kommunikationen med patienterna gjorde det tydligt att switchen i det här läget var helt frivillig och om man inte kunde tänka sig en switch så skulle man fortsätta hämta ut på sitt befintliga recept och därefter ha en fördjupad dialog med sin läkare vid nästa återbesök. I samband med att brevet skickades ut till patienterna gjorde ansvariga läkare på Capio Movement en riktad insats och skrev nya recept till samtliga patienter (knappt 200 st) så att dessa fanns på plats när patienten nästa gång kom till apoteket. Den totala arbetsinsatsen från läkare beräknades till 10 terapinytt nr

11 18 timmar och till detta tillkom 8 timmar sekreterartid för administration kring brev och recepthantering. Arbetssättet föll väl ut och andelen patienter som använde biosimilar steg snabbt. Inom några månader var andelen patienter på biosimilar från Capios verksamhet nära 80 % och sett över hela Halland över 60 %. I slutet av 2017 kom ytterligare en biosimilar, Erelzi, vilket ledde till nya nationella avtal. Originalet, Enbrel blev då är den produkt som med återbäring enligt aval inräknat var billigast för samhället. Detta samtidigt som de övriga produkterna på marknaden (Benapali och Erelzi) var billigare än Benepali i avtalsomgången från Med anledning av detta kom nya instruktioner som distribuerades till samtliga verksamheter med etanerceptbehandlade patienter. Dessa instruktioner är fortfarande de som gäller. 1. Nyinsättning ska nu i första hand ske med Enbrel. 2. Andrahandsval är Benapali 3. Tredjehandsval är Erelzi. 4. De patienter som sedan tidigare har switchat till eller nyinsatts på Benepali kan stå kvar på denna behandling då vi bedömer att kostnadsskillnaden inte är så stor att det föranleder någon ytterligare diskussion om switch i dagsläget. De nu gällande avtalen kommer att omförhandlas i samband med introduktionen av biosimilarer för Humira (läs mer om detta i artikeln på nästa uppslag) och därmed kan eventuellt nya instruktioner för etanercept finnas runt årsskiftet. Utfall Sammanlagt har listprissänkningar gett kostnadsbesparande effekt som under 2017 innebar att etanercept kostade 4,2 miljoner kronor mindre än på en marknad utan konkurrens. Till detta kommer återbäring från de nationella avtalen som finns både på originalprodukten och biosimilar och som innebär ytterligare mångmiljonsbesparingar. För innevarande år kommer kostnadsbesparingen såklart vara ännu större eftersom vi för hela året får ta del av de lägre listpriserna samt att de nationella avtalen under denna period inneburit ännu större rabatter än under Prognosen är att besparingen under 2018 kommer landa på drygt 9,0 miljoner kronor jämfört med en marknad utan biosimilarer - detta innan avtalsrabatter. Prissänkningarna har dock följts av en kraftig ökad användning av etanaercept och sedan introduktionen av biosimilarer har ökningen varit nära 50 %. Detta gör att den realiserade kostnadsminskningen är betydligt mindre än siffrorna ovan. Många fler patienter har erbjudits behandling vilket normalt sett är bra. Det skulle dock vara intressant att titta närmare på denna volymökning för att förstå vad den beror på - har vi tidigare underbehandlat patientgrupper eller har prissänkningarna minskat spärren för oss att snabbare skjuta patienter uppåt på behandlingstrappan. Minskade,, kostnader parallellt med möjligheten att behandla fler patienter har varit möjligt att uppnå på grund av det lyckade arbetet med switch till biosimilar då detta har satt press på tillverkaren av originalet och skapat en situation med riktig priskonkurrens, faktiska besparingar och möjligheten att erbjuda många fler patienter behandling. Arbetssättet föll väl ut och andelen patienter som använde biosimilarer steg snabbt terapinytt nr

12 Snart kommer biosimilarer för Humira (adalimumab) Magnus Bengtsson Sekreterare, Läkemedelskommittén Halland, Läkemedelsstrateg, Avdelningen för kvalitet inom hälso- och sjukvård Framför oss ligger en biosimilarintroduktion för Humira som i dagsläget är det läkemedel som har den högsta enskilda kostnaden inom förmånen i Region Halland nära 50 miljoner kronor årligen. Ett antal kopior är redan godkända av EMA (Europeiska läkemedelsmyndigheten) men ingen finns vid skrivandet av detta tillgänglig på marknaden eftersom Humiras patent går ut först någon gång under oktober. Däremot förbereder sig både TLV och landstingens samverkansprocess för att kunna ge besked runt förmån respektive få till stånd nationella rabattavtal snarast möjligt efter lansering. Planen i dagsläget att det ska finnas nationella avtal på plats under december 2018 men som så ofta med läkemedel och introduktionen av generika eller biosimilarer är det svårt att vara helt säker på tidpunkter. Potentialen att minska kostnader genom introduktionen av biosimilarer med adalimumab är väldigt stor och det är av stor vikt att vi gemensamt i Halland tar ansvar för att realisera denna potential så de frigjorda resurserna kan stärka vården på andra välbehövliga områden. Socialstyrelsen räknar försiktigt i sin prognos för läkemedelskostnader under 2019 med en prisreduktion på 15 %. Vi vet dock inte idag hur utfallet kommer att bli när det gäller förmånsansökningar eller nationella avtal. Kommer det ekonomiskt att bli mest fördelaktigt att använda originalprodukten eller någon av biosimilarerna. Det som dock är klart är att om det blir någon av biosimilarerna så kommer inget automatiskt utbyte att ske på apoteken utan det krävs aktivt arbete med switch från vården. Det är då troligt att det blir frågan om någon typ av liknande arbete som har bedrivits för etanercept (se artikel på föregående uppslag) och en förhoppning är att vi tillsammans med de verksamheter som har patienter som behandlas med Humira då ska kunna bedriva en lika konstruktiv process med lika gott utfall. I dagsläget förbereder Läkemedelskommittén Halland ett nytt och förtydligat uttalande utifrån den utökade erfarenhet av biosimilarer som nu finns. Läkemedelsenheten, ADH ser över mest lämplig hantering av de mängder adalimumab som idag rekvireras till sjukhuset och hur detta på bästa sätt synkas mot nationella avtal samt Läkemedelsverksamheten på Regionkontoret har inlett dialoger med förvaltningsledningarna om lämpliga tillvägagångssätt för att genomföra en framgångsrik switch om så blir aktuellt. Med den begränsade information vi har idag finns det ännu ingen anledning att ändra någon hantering av patienter med behov av behandling av adalimumab. Men för förskrivare kan det redan nu vara läge att börja informera patienter som står på Humira om vad som är på gång då detta eventuellt kan förenkla en dialog vid switch i ett senare läge. Mer specifik information kommer i riktade informationsutskick samt på intranätet och webbplatsen för vårdgivare när det finns något vidare att informera om. ÖVERSIKT FÖRSKRIVNING HUMIRA I HALLAND Volym (DDD) Förmånskostnad (Mkr) Capio Movement, Reuma Vbg ,3 Hudkliniken, HS ,6 Medicinkliniken, HSH ,3 Hudmottagningen i Kungsbacka ,6 Barn och ungdomskliniken HS ,3 Medicinkliniken, HSV ,9 Medicinmottagningen, HSK ,6 Övriga ,1 Totalt Halland ,34 32,7 Voym och kostnad för förskrivning av Humira (adalimumab) till Hallänningar per verksamhet i Halland under 2018 (t.o.m. sept.). 12 terapinytt nr

13 Undvik till äldre i NCS läkemedel Susanne Brinktell Sjuksköterska, Objektspecialist Läkemedel I den senaste versionen av NCS läkemedel finns en koppling till den nationella listan Undvik till äldre. Från och med den dag patienten fyller 75 år kommer kontroll att ske om patienten har något av de läkemedel som återfinns i listan. Om sådant läkemedel finns tänds en ikon. Kontroll sker i realtid när respektive dialog/lista öppnas, vilket innebär att ikonen automatiskt aktiveras när patienten fyllt 75 och läkemedel som bör undvikas finns ordinerat eller om substans att undvika tillkommer. Ikonen kommer att visas i alla de dialoger och vyer där det idag presenteras ikoner för Graviditet, Amning etc. Receptförskrivningsdialogen är ett exempel på dialog där ikonen kommer att visas: Vid klick på ikonen visas läkemedelsnamn och kommentar (anledning) till att läkemedlet ska undvikas till äldre. terapinytt nr

14 Interaktion med naturläkemedel Emelie Olsson Apotekare Läkemedelsenheten Att utöver sina förskrivna mediciner även använda naturläkemedel är inte ovanligt idag. Tyvärr är kunskapen om och hur naturläkemedel kan interagera med förskrivna läkemedel begränsad då få studier finns inom området. Så, hur gör man när en patient kommer med ett naturläkemedel (exemplifierat nedan med Kan Jang) och frågar om det är ok att ta med mina andra mediciner? Kan Jang är ett traditionellt växtbaserat läkemedel som säljs på apotek och i detaljhandeln. Det innehåller extrakt från tre olika växter och har indikationen lindring av symtom vid förkylning. Få potentiella interaktioner finns beskrivna och de som finns är baserad på små studier, fallrapporter och in vitro studier. Den kliniska relevansen av de potentiella interaktionerna är därför svår att bedöma. Observera att även andra läkemedel, utöver de listade, kan interagera med Kan Jang, men att vetenskapligt underlag saknas. Hur resonerar man då när det saknas studier och underlag för att kunna ge bra rekommendationer? 1. Man kan utgå ifrån vad de potentiella riskerna med interaktionen skulle kunna bli. Vad blir konsekvensen av en hämning (minskad koncentration) respektive induktion (ökad koncentration) av läkemedlet? Har naturläkemedlet en farmakologisk effekt likt eller motsatt den för läkemedlet? 2. Man kan även resonera kring om läkemedlet har ett smalt terapeutiskt intervall. Detta då en liten påverkan på koncentrationen kan få en stor klinisk effekt. 3. Vidare kan man resonera kring om läkemedlet har en indikation för vilken det är viktigt med en jämn nivå av läkemedel. Detta då det även här kan ge en stor effekt på behandlingen. Exempelvis epilepsi och immunsupprimerande behandling. Om patienten står på ett läkemedel som faller under punkt 2 och 3 bör försiktighet rekommenderas. Likaså bör försiktighet rekommenderas för punkt 1 om risk finns för oacceptabel effekt. 4. I vissa fall kan dock en tillfällig påverkan av effekten Potentiella interaktioner Kan Jang Koncentrationen och mätmetoden av digoxin kan påverkas med risk för höga värden. Exponeringen av darunavir kan hos vissa patienter minska. Immunmodulerande egenskaper har uppvisats (in vitro) hos Kan Jang, vilket teoretiskt skulle kunna ha en inverkan på effekten av läkemedel som påverkar immunsystemet. accepteras. Man kan därmed testa naturläkemedlet och utvärdera om patienten upplever någon skillnad eller ej eller i de fall möjligt, mäta effekten. 5. Slutligen kan man även fundera kring nyttan och den eventuella behandlingsvinsten av naturläkemedlet. Är den eventuella nyttan större än de potentiella konsekvenser naturläkemedlet kan ha på patientens övriga läkemedel? Så, med ovan resonemang skulle ett möjligt svar till den undrande patienten med stor angelägenhet om att använda Kan Jang kunna vara: Nej, om samtidig behandling med digoxin men ett testa och utsätt om oönskad effekt om exempelvis behandling med omeprazol. Var kan man hitta information om interaktioner med naturläkemedel? 1. På Stockholms läns landsting hittar man interaktionsguiden sfinx ( där man kan söka på naturläkemedel (observera dock att detta är kända interaktioner). 2. Böcker online, ett exempel är boken Textbook of Natural Medicine som kan ge stöd i vissa interaktionsfrågeställningar (kan nås via Clinically Key som hittas under Medicinsk information och Bibliotek på intranätet). 3. Kontakt med en klinisk apotekare kan tas: Varberg: Halmstad: Så glöm inte att fråga patienten vid en avstämning om hen använder några naturläkemedel. 14 terapinytt nr

15 Ny layout vid utskrift av Aktuell läkemedelslista Susanne Brinktell Sjuksköterska, Objektspecialist Läkemedel Utskriften av Aktuell läkemedelslista har förtydligats. Den regionala arbetsgruppen för läkemedelsfrågor i öppenvård fick in synpunkter på att utskriften behövde förbättras. Baserat på vad som var möjligt att förändra gjorde gruppen i samråd med bland annat kliniker, informationssköterska och apotekare följande förändringar: Större textstorlek på rubriken Aktuell Läkemedelslista. Tid för dos ändras till Klockslag för dos Natt förtydligas till Vb förtydligas till Vid behov. Information om vem som skrivit ut och lämnat över listan läggs till enligt följande: Läkemedelslistan utskriven av: Förnamn Efternamn, Titel ÅÅÅÅ-MM-DD Klinik SÅ HÄR SER DEN NYA UTSKRIFTEN UT: terapinytt nr

16 Tips för att få Läkemedelslistan och Mina sparade recept att stämma bättre överens Susanne Brinktell Sjuksköterska, Objektspecialist Läkemedel Jennie Andersson Sjuksköterska, Objektspecialist Läkemedel Första uttag senast När ett recept inte ska vara giltigt ett helt år är det viktigt att använda funktionen, Första uttag senast i receptdialogen. Om patienten inte har gjort första uttaget innan angivet datum upphör receptet att gälla och hamnar då under Utgångna recept hos apoteken. Om det är flera uttag så är receptet fortfarande giltigt om patienten har hämtat ut första uttaget innan det angivna datumet. Stoppa uttag Tänk på att om ett recept har förnyats (i samma ordinationskedja) och senare sätts ut och uttag stoppas så är det endast det senaste receptet som stoppas. För att undvika missförstånd och dubbletter av recept bör därför tidigare ordination alltid sättas ut och dess uttag stoppas i samband med receptförnyelse. 16 terapinytt nr

17 Vardgivare.regionhalland.se/terapirek Lägg till Terapirekommendationerna likt en app på din mobil Spara ner Terapirekommendationerna på mobilen med några enkla steg för snabbare åtkomst: iphone: Tryck på delningsknappen längst ner i webbläsarens fönster Tryck på ikonen Lägg till på hemskärmen Tryck på Lägg till uppe i högra hörnet Öppna webbsidan på hemskärmen genom att trycka på ikonen Android (ex för Chrome): Tryck på menyvalsikonen högst upp till höger i webbläsarens fönster Tryck på raden Lägg till på startskärmen Tryck på Lägg till Öppna webbsidan på hemskärmen genom att trycka på ikonen terapinytt nr

18 För sjuksköterskor med förskrivningsrätt Katarina Möller Fornander Informationssköterska, Läkemedelskommittén Halland Förskrivningsrätten Ännu är inget beslut taget angående de förändringar och uppdateringar i vår förskrivningsrätt som vi berättade om i våras. De skall ut på remiss någon gång under hösten. I det förslag som är ute på remiss nu föreslås även att kravet på tjänstgöringsställe för förskrivningsrätt ska tas bort. Återkommer så fort vi fått besked från Socialstyrelsen och Läkemedelsverket, antingen via nyhetsmail eller i nästa nummer av Terapinytt. Hud- och mjukdelsinfektion Läkemedelsverket har utkommit med nya rekommendationer om initial handläggning och antibakteriell behandling av hud- och mjukdelsinfektioner i öppenvård. Då vi som distriktssköterskor träffar en hel del av dessa patienter på våra mottagningar är det viktigt att vi känner till innehållet i dessa rekommendationer. Huvudbudskap Om en hud- och mjukdelsinfektion behöver antibiotikabehandlas används i första hand betalaktamantibiotika såsom flukloxacillin eller penicillin V. Streptokocker är fullt känsliga för penicillin V. Sårodling bör endast utföras om resultatet förväntas påverka handläggningen. perorala cefalosporiner och klindamycin saknar effekt på P. multocida. Infektion vid hundbett och bett av människa behandlas med amoxicillin-klavulansyra. Huvudbudskap vid akuta tillstånd Vid fotinfektion hos diabetiker ska kontakt tas med specialenhet för diabetesfotsår. Klinisk misstanke om nekrotiserande mjukdelsinfektion motiverar omedelbar transport till akutsjukhus och telefonkontakt med akutmottagningen. Klinisk misstanke om toxinchocksyndrom eller staphylococcal scalded skin syndrome, huvudsakligen hos barn, motiverar omedelbar transport till akutsjukhus och telefonkontakt med akutmottagningen. Läs hela behandlingsrekommendationen på Insulin FIASP Färgen på förfyllda pennor med det snabbverkande insulinet Fiasp ändras från gul till röd och gul efter att patienter har förväxlat Fiasp med det långverkande insulinet Tresiba, vilket i EU är tillgängligt som ljusgröna pennor. Förväxlingarna kan orsaka hypo- eller hyperglykemi. Erysipelas och cellulit orsakas oftast av betahemolytiska streptokocker och behandlas i första hand med penicillin. Vid impetigo rekommenderas i första hand rengöring med tvål och vatten och avlägsnande av krustor. Abscesser behandlas i första hand med incision och dränering utan antibiotika. Hidradenitis suppurativa är en inflammatorisk sjukdom och en viktig differentialdiagnos till recidiverande furunkulos och abscesser. Infektion vid kattbett orsakas oftast av Pasteurella multocida som behandlas med penicillin V. Flukloxacillin, Tidigare gul Fiasp-penna. Ny röd och gul Fiasp-penna Restnoteringar De senaste veckorna har vi haft en besvärlig restsituation av de läkemedel vi har att tillgå vid springmaskinfektion, Vanquin som är receptfritt samt Vermox som är receptbelagt. 18 terapinytt nr

19 Vad är en restnotering? När ett läkemedel under en period inte går att beställa från tillverkaren. Hur kan jag själv kolla upp vad som finns restnoterat? Gå in på eller och klicka på Restnoteringar i spalten till höger. Problem i tillverkning. Brist på aktiv substans. Eller att efterfrågan blir oväntat hög. Företaget anmäler om restsituationen varar mer än 3 veckor. Läkemedelsverket sammanställer en restnoteringslista när restnoteringen börjar. hur länge den förväntas pågå. råd om alternativa läkemedel. Du kan även gå in i FASS.se och kolla lagerstatus på apoteken. Sjuksköterskor kan dosjustera i öppenvård 1 januari 2018 började en ny föreskrift (HSLF-FS2017:37) att gälla. Denna föreskrift möjliggör att sjuksköterskor som arbetar i öppenvård får dosjustera läkemedelsordinationer. Verksamhetschef ansvarar för att definiera vilka läkemedel, vilka indikationer samt vilka kompetenskrav som ska gälla för att sjuksköterskan på enheten ska få dosjustera. Dosjustering utförs i NCS Läkemedelista ÖV och dokumenteras under sökord Läkemedelshantering i VAS. Det krävs en specifik behörighet för de sjuksköterskor som ska kunna dosjustera. Beställning av denna behörighet görs via ett ärende till Servicedesk IT Läkemedelssupport (telefon ). Susanne Brinktell Sjuksköterska, Objektspecialist Läkemedel Emeli Abrahamsson Sjuksköterska, Objektspecialist Läkemedel terapinytt nr

20 Läkemedelskommitténs återkommande seminarieserier under våren 2019 LANSERING TERAPIREKOMMENDATIONER Fredag 8 mars Varbergs Stadshotell Tisdag 19 mars Hotell Halland, Kungsbacka Fredag 22 mars Hotell Mårtensson, Halmstad SEMINARIE FÖR VÅREN (ämne meddelas i nästa Terapinytt samt inbjudan via mail) Fredag 12 april Varbergs Stadshotell Fredag 26 april Fullriggaren, HS Halmstad Tisdag 21 maj Hotell Halland, Kungsbacka Lunch serveras kl i Varberg och Halmstad och kl i Kungsbacka. Välkommen! Ansvarig utgivare: Johan Bergström, vice ordförande Redaktör: Informationsapotekare Anton Hübner Layout: Oh My Redaktionskommitté: Läkemedelskommitténs Arbetsutskott Foto: Läkemedelskommittén Halland, Shutterstock Tryck: Danagård Litho Adress: Region Halland - Läkemedelskommittén Halland Box 517, Halmstad Tel E-post lakemedelskommitten@regionhalland.se Hemsida

Vårdsystem, Objekt Läkemedel

Vårdsystem, Objekt Läkemedel 1(8) Vårdsystem, Objekt Läkemedel 2018-07-13 Leveransbesked 5.9 Denna version innehåller ett flertal utvecklings- och rättningsärenden. Nedan ser du de ändringar som berör flest användare. Undvik till

Läs mer

1. Val av mötesordförande, sekreterare samt justerare

1. Val av mötesordförande, sekreterare samt justerare 1(5) Protokoll Läkemedelskommitténs möte Datum: 2018-09-12 Tid: 8.30 12.00 Plats: Laxbutiken Närvarande: Tamara Adem (TA), Johan Bergström (JB), Hans Ackerot (HA), Berne Ericsson (BE), Mikael Olsson (MO),

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården HSLF-FS 2017:

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården HSLF-FS 2017: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården HSLF-FS 2017:37 2018-09-21 Agenda Kort presentation av införandeprojektet i Region Halland

Läs mer

1. Val av mötesordförande och sekreterare

1. Val av mötesordförande och sekreterare 1(6) Protokoll Läkemedelskommittén Datum: 7 december 2016 Tid: 8.30 12.00 Plats: Laxbutiken Närvarande: Eva Ribom Bornefalk, Johan Bergström, Magnus Bengtsson, Kent-Åke Henricsson, Linda Landelius, Katarina

Läs mer

1. Val av mötesordförande, sekreterare och justerare

1. Val av mötesordförande, sekreterare och justerare Protokoll Läkemedelskommittén (LkH) Datum: 14 februari 2018 Tid: 8.30 12.00 Plats: Laxbutiken, Heberg Närvarande: Johan Bergström (JB), Magnus Bengtsson (MB), Katarina Möller Fornander (KMF), Per Rabe

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Åsa Bondesson Apotekare 040-675 36 99 Asa.C.Bondesson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-08-26 Dnr 1602223 1 (5) Socialstyrelsen Dnr: 4.1.1-14967/2016 Yttrande om Remiss avseende

Läs mer

Utbyte av läkemedel. Sofie Berge och Karin Andersson Utredare, TLV

Utbyte av läkemedel. Sofie Berge och Karin Andersson Utredare, TLV Utbyte av läkemedel Sofie Berge och Karin Andersson Utredare, TLV Innehåll Första timmen: Läkemedelsverket (LV) Andra timmen: Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) TLV:s uppdrag, organisation och

Läs mer

Ny föreskrift ordination och läkemedelshantering

Ny föreskrift ordination och läkemedelshantering Ny föreskrift ordination och läkemedelshantering Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2017:37) Läkemedelskommittén Rim

Läs mer

Frågor och svar om generiskt utbyte. Senast uppdaterad mars 2018

Frågor och svar om generiskt utbyte. Senast uppdaterad mars 2018 Frågor och svar om generiskt utbyte Senast uppdaterad mars 2018 Introduktion Inför Läkemedelsverkets informationsdagar för läkemedelsansvariga på apotek i mars 2018, fick TLV många frågor från deltagarna

Läs mer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer 1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket

Läs mer

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på. TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2011-06-28 Dnr HSS110082 Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden(sosfs 2001:1) om läkemedelshantering i hälso- och

Läs mer

2013-10-04. Regelverk för öppenvårdsapotek Helena Calles 2 oktober 2013 TILLÄMPNING AV LÄKEMEDELSFÖRMÅNEN PÅ APOTEK

2013-10-04. Regelverk för öppenvårdsapotek Helena Calles 2 oktober 2013 TILLÄMPNING AV LÄKEMEDELSFÖRMÅNEN PÅ APOTEK Regelverk för öppenvårdsapotek Helena Calles 2 oktober 2013 TILLÄMPNING AV LÄKEMEDELSFÖRMÅNEN PÅ APOTEK 1 Läkemedelsförmånen Samhället subventionerar kostnader för läkemedel och vissa andra varor på recept,

Läs mer

Biosimilarer Vad är det?

Biosimilarer Vad är det? Biosimilarer Vad är det? Biosimilarer Vad är det? Introduktion Läkemedel är en viktig del av en god hälso- och sjukvård. Traditionellt har läkemedel tillverkats på kemisk väg men under de senaste decennierna

Läs mer

1. Val av mötesordförande, sekreterare samt justerare

1. Val av mötesordförande, sekreterare samt justerare 1(5) Protokoll Läkemedelskommitténs möte Datum: 2018-05-09 Tid: 8.30 12.00 Plats: Laxbutiken Närvarande: Johan Bergström (JB), Magnus Bengtsson (MB), John- Anders Ohlsson (JAO), Katarina Möller Fornander

Läs mer

Aktuellt om läkemedel smarta byten och generikakunskap

Aktuellt om läkemedel smarta byten och generikakunskap Aktuellt om läkemedel smarta byten och generikakunskap Linda Grahn apotekare Ordförande Läkemedelskommittén Vad är INTE utbytbart på apotek? EXEMPEL EJ BYTE aktiva substansen - snävt terapeutiskt intervall

Läs mer

Generiska läkemedel. Same same different name

Generiska läkemedel. Same same different name Generiska läkemedel Same same different name Vad är generika? de 5 miljarder som samhället sparar årligen på generika motsvarar 11 000 sjuksköterskor* *(inkl. sociala avgifter) En del patienter som står

Läs mer

Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL

Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL Grunderna för en god läkemedelsanvändning Att det finns indikation för behandlingen Att sjukdomen/symtomen

Läs mer

BRYSSEL 2016 Biologiskt / Biosimilar

BRYSSEL 2016 Biologiskt / Biosimilar BRYSSEL 2016 Biologiskt / Biosimilar Bryssel den 16 november 2016 Tidiane Diao Bakgrund: Mellan 2015 och 2020 går dem flesta patenten på biologiska läkemedel (inom reumatologin) ut och i samband med detta

Läs mer

Receptlära & Läkemedelsförmånerna

Receptlära & Läkemedelsförmånerna Receptskrivningens ABC Receptlära & Läkemedelsförmånerna Karin Söderberg Löfdal Med Dr, Specialistläkare Avd för Klinisk Farmakologi Behöriga förskrivare med begränsad förskrivningsrätt Förordnad läkare

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården Ikraftträdande 1 januari 2018 Läkemedelsenheten 2018-05-25 Innebörd för

Läs mer

Receptlära & Läkemedelsförmånerna

Receptlära & Läkemedelsförmånerna Receptlära & Läkemedelsförmånerna Karin Söderberg Med Dr, Specialistläkare Avd för Klinisk Farmakologi Behöriga förskrivare med begränsad förskrivningsrätt Förordnad läkare [ex AT-läkare] Sjuksköterskor

Läs mer

Falu lasarett, hus 17 adm, sammanträdesrum Dialogen. Ordförande

Falu lasarett, hus 17 adm, sammanträdesrum Dialogen. Ordförande LÄKEMEDELSKOMMITTÉ MÖTESANTECKNINGAR 2010-01-19 Tid Tisdag den 19 januari 2010, kl 13.30 16.45 Plats Falu lasarett, hus 17 adm, sammanträdesrum Dialogen Närvarande Annika Braman Eriksson Åsa Wiberg Kristin

Läs mer

Gunnar Dahlberg, Elma Tajic, Anders Wickberg, Annika Olsson

Gunnar Dahlberg, Elma Tajic, Anders Wickberg, Annika Olsson 1 (5) 1 Syfte Syftet med instruktionen är att tydliggöra samverkan och ansvarsfördelning mellan kommuner och landsting avseende akutläkemedelsförråd inom hemsjukvård och särskilda boenden i Västmanland.

Läs mer

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Rutin för vårdavdelning och specialistmottagning i Region Gävleborg

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Rutin för vårdavdelning och specialistmottagning i Region Gävleborg Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-72219 Fastställandedatum: 2018-11-12 Giltigt t.o.m.: 2019-11-12 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Björn Ericsson Läkemedelsgenomgång, enkel

Läs mer

Stora kostnader men marginell nytta Norrländska läkemedelsdagarna 2011

Stora kostnader men marginell nytta Norrländska läkemedelsdagarna 2011 Stora kostnader men marginell nytta Norrländska läkemedelsdagarna 2011 Karl Arnberg Om mig Karl Arnberg Nationalekonom, utbildad vid Lunds universitet Jobbat som hälsoekonom på TLV sedan 2004 Jobbar huvudsakligen

Läs mer

Läkemedelsinstruktion för elevhälsans medicinska insats

Läkemedelsinstruktion för elevhälsans medicinska insats Läkemedelsinstruktion för elevhälsans medicinska insats Allmänt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården (SOSFS 2000:1) med ändringsföreskrifter reglerar

Läs mer

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-72219 Fastställandedatum: 2016-03-18 Giltigt t.o.m.: 2017-03-18 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Björn Ericsson Läkemedelsgenomgång, enkel

Läs mer

Nytt från Läkemedelsverket SRFs Registerdag 24 januari Nils Feltelius Reumatolog, Senior vetenskaplig rådgivare Enheten för Vetenskapligt stöd

Nytt från Läkemedelsverket SRFs Registerdag 24 januari Nils Feltelius Reumatolog, Senior vetenskaplig rådgivare Enheten för Vetenskapligt stöd Nytt från Läkemedelsverket SRFs Registerdag 24 januari 2018 Nils Feltelius Reumatolog, Senior vetenskaplig rådgivare Enheten för Vetenskapligt stöd Nyheter från Läkemedelsverket Biosimilar - kunskapsdokument

Läs mer

Motionssvar - Införande av biosimilarer

Motionssvar - Införande av biosimilarer MOTIONSSVAR SID 1(3) Monica Johansson (S) Landstingsstyrelsens ordförande D A T U M D I A R I E N R 2016-10-05 LS-LED16-0539-4 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige M Ö T E S D

Läs mer

Koll på läkemedelslistan. Praktiska tips för att hålla läkemedelslistan aktuell i PMO

Koll på läkemedelslistan. Praktiska tips för att hålla läkemedelslistan aktuell i PMO Koll på läkemedelslistan Praktiska tips för att hålla läkemedelslistan aktuell i PMO 1 Koll på läkemedelslistan Praktiska tips för att hålla läkemedelslistan aktuell i PMO Stäm av läkemedelslistan Om ikonen

Läs mer

Expeditionsförfattningar

Expeditionsförfattningar Expeditionsförfattningar Ida Bergström ida.bergstrom@farmaci.uu.se Innehåll - vad är ett recept? Kommunikationsunderlag - förskrivare - patient farmaceut Professionell bedömning Dokumentationshandling

Läs mer

Koncernkontoret Läkemedelsenheten

Koncernkontoret Läkemedelsenheten Läkemedelsenheten Maria Landgren Läkemedelschef Datum 2013-06-17 1 (6) Till Förskrivare i Apoteksaktörer Förskrivning och fakturering av läkemedel och liknande produkter med särskild landstingssubvention

Läs mer

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp 1(8) Termer och definitioner så som de ser ut i termbanken idag (före revidering) indikation omständighet som utgör skäl för att vidta en viss åtgärd I läkemedelssammanhang avses med indikation omständighet

Läs mer

Skånegemensamma rutiner för läkemedelsmodulen i PMO

Skånegemensamma rutiner för läkemedelsmodulen i PMO Skånegemensamma rutiner för läkemedelsmodulen i PMO 2017-02-13 PMO:s läkemedelsmodul ska användas för all dokumentation av ordination och administrering av läkemedel. Aktuell medicinering Ordination görs

Läs mer

Integrationshandledning Läkemedel inom förmånssystemet och periodens vara

Integrationshandledning Läkemedel inom förmånssystemet och periodens vara Läkemedel inom förmånssystemet och periodens Innehållsförteckning Syfte... 2 Terminologi... 2 Bakgrund... 2 Innehåll... 4 Integration & presentation... 4 Teknisk dokumentation... 4 Sid 1/5 Syfte Information

Läs mer

Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation

Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation 1(5) Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation Bil. 2 b till Handbok för läkemedelshantering. Denna anvisning är framtagen av en arbetsgrupp från Läkemedelskommittén,

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar - Region Uppsala

Läkemedelsgenomgångar - Region Uppsala Godkänt den: 2018-03-18 Ansvarig: Gäller för: Region Uppsala Christina Grzechnik Mörk Innehållsförteckning Bakgrund...2 Syfte och mål med läkemedelsgenomgångar för äldre...2 Läkemedelsgenomgångar...2 Enkel

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

Yttrande över Departementspromemoria Utökade möjligheter till utbyte av läkemedel DS 2017:29

Yttrande över Departementspromemoria Utökade möjligheter till utbyte av läkemedel DS 2017:29 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Magnus Thyberg TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-10-24 1 (3) Yttrande över Departementspromemoria Utökade möjligheter till utbyte av läkemedel

Läs mer

Apotek Hjärtat. Bollnäs 121017. Monica Eriksson leg. Apotekare Farmacispecialist. Apotek Hjärtat Sjukhuset Örnsköldsvik

Apotek Hjärtat. Bollnäs 121017. Monica Eriksson leg. Apotekare Farmacispecialist. Apotek Hjärtat Sjukhuset Örnsköldsvik Apotek Hjärtat Bollnäs 121017 Monica Eriksson leg. Apotekare Farmacispecialist Apotek Hjärtat Sjukhuset Örnsköldsvik Apotek Hjärtat Sveriges största privata apotekskedja Omregleringen 8 februari 2010:

Läs mer

Riktlinje läkemedelshantering i hälso- och sjukvården

Riktlinje läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Riktlinje läkemedelshantering i hälso- och sjukvården - sektor Arbete trygghet och omsorg Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av MAS Beslutsdatum 2018-03-13 Ansvarig sektor Arbete trygghet och omsorg Gäller

Läs mer

Rutin för dosdispenserade läkemedel

Rutin för dosdispenserade läkemedel Redaktör och ansvarig utgivare:. Redaktion: Järpens hälsocentral. Skolvägen 29. 830 05 Järpen. per.magnusson@jll.se 1(5) De regionala anvisningarna för dosdispenserade läkemedel har nedan omsatts i lokal

Läs mer

Läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård

Läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård Läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård Bakgrund Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) samt ändringsförfattning SOSF

Läs mer

Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna

Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna YTTRANDE Vårt dnr: 2015-08-28 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Susanna Eklund Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Slutrapport

Läs mer

Information om. Hulio. (adalimumab) För patienter med inflammatorisk tarmsjukdom

Information om. Hulio. (adalimumab) För patienter med inflammatorisk tarmsjukdom Information om Hulio (adalimumab) För patienter med inflammatorisk tarmsjukdom Hulio Ett bra alternativ för behandling av din inflammatoriska tarmsjukdom Hulio är ett biologiskt läkemedel som kan hjälpa

Läs mer

Datum Förskrivning och fakturering av läkemedel och liknande produkter med särskild landstingssubvention

Datum Förskrivning och fakturering av läkemedel och liknande produkter med särskild landstingssubvention Enheten för läkemedelsstyrning Maria Landgren Datum 2017-02-22 Läkemedelschef 1 (8) Till Förskrivare i Apoteksaktörer Förskrivning och fakturering av läkemedel och liknande produkter med särskild landstingssubvention

Läs mer

Integrationshandledning Läkemedel inom förmånssystemet och periodens vara

Integrationshandledning Läkemedel inom förmånssystemet och periodens vara Läkemedel inom förmånssystemet och periodens Innehållsförteckning Syfte... 2 Terminologi... 2 Bakgrund... 2 Innehåll... 4 Krav... 4 Rekommendation... 4 Teknisk dokumentation... 5 Version Datum Författare

Läs mer

TLVAR 20xx:x. beslutade den xx månad 20xx.

TLVAR 20xx:x. beslutade den xx månad 20xx. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets allmänna råd Förslag till Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets allmänna råd (TLVAR 2016:xx) om tillämpningen av vissa regler vid expediering av läkemedel och

Läs mer

Blandade övningsuppgifter i Författningar

Blandade övningsuppgifter i Författningar Blandade övningsuppgifter i Författningar Besvara följande frågor med hjälp av kursmaterialet. 1. Vad ingår i begreppet författningar? Förklara kort hur den inbördes hierarkin ser ut. 2. Vad betyder följande

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län september 2014 Inledning Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna

Läs mer

Läkemedelshantering ny riktlinje 2018

Läkemedelshantering ny riktlinje 2018 Läkemedelshantering ny riktlinje 2018 Ny föreskrift om ordination och hantering av läkemedel HSLF-FS 2017:37 Målet med de nya föreskrifterna är att de ska stödja hälso- och sjukvården i arbetet för en

Läs mer

Lathund. Rutin för Barnmorska. Läkemedelsordination av barnmorskor. Innehåll. Preventivmedelsbesök. Gravid kvinna som har läkemedelsbehandling

Lathund. Rutin för Barnmorska. Läkemedelsordination av barnmorskor. Innehåll. Preventivmedelsbesök. Gravid kvinna som har läkemedelsbehandling Rutin för Barnmorska Preventivmedelsbesök Barnmorska sätter ut preventivmedel som för närvarande inte används. Barnmorska ska migrera de läkemedel som de har förskrivningsrätt på det vill säga det preventivmedel

Läs mer

Rutin läkemedelsförråd/närförråd

Rutin läkemedelsförråd/närförråd 2018-01-29 1 (5) Rutin läkemedelsförråd Ansvarig Helen Hansson Malmgren Medicinskt ansvarig sjuksköterska Upprättad av Helen Hansson Malmgren Upprättad den 2016-04-18 Reviderad den 2018-01-29 Rutin läkemedelsförråd/närförråd

Läs mer

ÖVNINGSUPPGIFTER. R8.1 Läkemedel PRIMÄRVÅRDEN Barnmorska. 1. Logga in och navigera. A Logga först in som BARNMORSKA med

ÖVNINGSUPPGIFTER. R8.1 Läkemedel PRIMÄRVÅRDEN Barnmorska. 1. Logga in och navigera. A Logga först in som BARNMORSKA med 2017-09-01 ÖVNINGSUPPGIFTER R8.1 Läkemedel PRIMÄRVÅRDEN Barnmorska 1. Logga in och navigera A Logga först in som BARNMORSKA med inloggningsuppgifterna du blivit tilldelad. B Sök fram menyvalet Läkemedelslista

Läs mer

Patientinformation om beroendeframkallande

Patientinformation om beroendeframkallande LÄKEMEDELSKOMMITTÉN I REGION ÖREBRO LÄN NR 218 JANUARI 2019 Patientinformation om beroendeframkallande läkemedel Läkemedelskommittén i Region Örebro län vill öka den medicinska säkerheten i samband med

Läs mer

TILLÄMPNING AV LÄKEMEDELSFÖRMÅNEN PÅ APOTEK

TILLÄMPNING AV LÄKEMEDELSFÖRMÅNEN PÅ APOTEK TILLÄMPNING AV LÄKEMEDELSFÖRMÅNEN PÅ APOTEK Läkemedelsförmånen Samhället subventionerar kostnader för läkemedel och vissa andra varor på recept, högkostnadsskydd Produkter som kan ingå i förmånen Läkemedel

Läs mer

Utbyte av läkemedel på apotek - regler och samband

Utbyte av läkemedel på apotek - regler och samband Utbyte av läkemedel på apotek - regler och samband Modul 1 Maj 2010 Till denna modul hör ytterligare två utbildningsmoduler - Utbyte av läkemedel på apotek de olika aktörernas roller - Utbyte av läkemedel

Läs mer

Läkemedel vi inte har råd med

Läkemedel vi inte har råd med Läkemedel vi inte har råd med Switch från Remicade till Remsima i Skåne Jan Lillienau, docent Sektionschef gastroenterologi, SUS Ordförande terapigrupp gastroenterologi Medlem terapigrupp biologiska läkemedel

Läs mer

Dosdispenserade läkemedel

Dosdispenserade läkemedel Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Läkemedelsenheten 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Susanne Carlsson Christina Ledin 2017-04-06 2019-03-31 Dosdispenserade

Läs mer

Lathund. Läkemedelsordination av barnmorskor

Lathund. Läkemedelsordination av barnmorskor Lathund Läkemedelsordination av barnmorskor Lathunden beskriver hur det praktiskt görs och är uppdelad i fyra delar: 1. Överföra ordinationer från gamla läkemedelsmodulen 2. Läkemedel där recept finns

Läs mer

Generiskt utbyte samhälls- och patientperspektivet. Anna Montgomery, Farm Dr, medicinsk utredare LMA-dagarna 2018

Generiskt utbyte samhälls- och patientperspektivet. Anna Montgomery, Farm Dr, medicinsk utredare LMA-dagarna 2018 Generiskt utbyte samhälls- och patientperspektivet Anna Montgomery, Farm Dr, medicinsk utredare LMA-dagarna 2018 Stort tack för alla frågor! Svaren på de vanligaste frågorna kommer att publiceras i en

Läs mer

Läkemedelslistan via Link och Messenger för kommunernas sjuksköterskor

Läkemedelslistan via Link och Messenger för kommunernas sjuksköterskor Cecilia Gustafsson, Folkhälsa och sjukvård 2018-04-13 1:4 0(16) Läkemedelslistan via Link och Messenger för kommunernas sjuksköterskor Josefine Laago 2018-04-13 1:4 1(16) Innehåll 1. Läkemedelslistan åtkomst

Läs mer

Utbyte av läkemedel med generisk konkurrens. Regelverk och bakgrund

Utbyte av läkemedel med generisk konkurrens. Regelverk och bakgrund Utbyte av läkemedel med generisk konkurrens Regelverk och bakgrund Reglerna för generiskt utbyte har vidareutvecklats Generiskt utbyte sedan 2002 Uppdaterade regler 2009 med anledning av att den svenska

Läs mer

Blandade övningsuppgifter i Författningar

Blandade övningsuppgifter i Författningar Blandade övningsuppgifter i Författningar Besvara följande frågor med hjälp av kursmaterialet. 1. Vad ingår i begreppet författningar? Förklara kort hur den inbördes hierarkin ser ut. 2. Vad betyder följande

Läs mer

Lokala subventioner av läkemedel eller närliggande varor

Lokala subventioner av läkemedel eller närliggande varor Godkänt den: 2019-04-08 Ansvarig: Christina Grzechnik Mörk Gäller för: Region Uppsala Lokala subventioner av läkemedel eller närliggande varor Innehåll Syfte och omfattning...1 1. Preventivmedelssubvention

Läs mer

Tabletten, Läkemedelsenheten, Centralsjukhuset Karlstad Madelene Johanzon, ordförande Tove Tevell, sekreterare Anna Skrinning Ulla Engström

Tabletten, Läkemedelsenheten, Centralsjukhuset Karlstad Madelene Johanzon, ordförande Tove Tevell, sekreterare Anna Skrinning Ulla Engström Protokoll 1 (5) Läkemedelskommittén Läkemedelsenheten Handläggare Tove Tevell 2019-01-31 HSN/190227 Plats Närvarande Frånvarande Särskilt inbjudna Justering Tabletten, Läkemedelsenheten, Centralsjukhuset

Läs mer

Datum Förskrivning och fakturering av läkemedel och läkemedelsnära förbrukningsartiklar till asylsökande och papperslösa.

Datum Förskrivning och fakturering av läkemedel och läkemedelsnära förbrukningsartiklar till asylsökande och papperslösa. Enheten för läkemedelsstyrning Maria Landgren Datum 2017-02-22 Läkemedelschef 1 (9) Till Förskrivare i Apoteksaktörer Förskrivning och fakturering av läkemedel och läkemedelsnära förbrukningsartiklar till

Läs mer

Information om. Hulio. (adalimumab) För dig med psoriasis

Information om. Hulio. (adalimumab) För dig med psoriasis Information om Hulio (adalimumab) För dig med psoriasis Hulio Ett bra alternativ för behandling av din plackpsoriasis Hulio är ett biologiskt läkemedel som kan hjälpa till att minska symptomen vid psoriasis.

Läs mer

Datum Förskrivning och fakturering av läkemedel och liknande produkter med särskild landstingssubvention

Datum Förskrivning och fakturering av läkemedel och liknande produkter med särskild landstingssubvention Enheten för läkemedelsstyrning Maria Landgren Datum 2016-09-30 Läkemedelschef 1 (8) Till Förskrivare i Apoteksaktörer Förskrivning och fakturering av läkemedel och liknande produkter med särskild landstingssubvention

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar primärvården

Läkemedelsgenomgångar primärvården Sida 1(7) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) 2016-07-12 2015-01-12 Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) Fastställt av Anders Johansson (ljn043) Gäller

Läs mer

Journalia Rutin Region Norrbotten

Journalia Rutin Region Norrbotten Styrande rutindokument Rutin Sida 1 (5) Journalia Rutin Region Norrbotten Lagrum och styrande förutsättningar Journalia är Region Norrbottens system för Antikoagulantiabehandling och används framför allt

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro

Läs mer

Axplock: > landstingens rekommendationer > artiklar i vårdpersonaltidningar > feedback från läkemedelskommittéer och vårdpersonal

Axplock: > landstingens rekommendationer > artiklar i vårdpersonaltidningar > feedback från läkemedelskommittéer och vårdpersonal Axplock: > landstingens rekommendationer > artiklar i vårdpersonaltidningar > feedback från läkemedelskommittéer och vårdpersonal Kostnadsfria påminnelsekort och informationsfoldrar distribueras till kliniker/sjukhus,

Läs mer

Detta dokument beskriver de nyheter som kommer i Pascals release 2.1 som driftsätts den 14/

Detta dokument beskriver de nyheter som kommer i Pascals release 2.1 som driftsätts den 14/ Nyheter i Pascal 2.1 Detta dokument beskriver de nyheter som kommer i Pascals release 2.1 som driftsätts den 14/4 2018. Startsida På startsidan har texten i den gula varningsbannern om patienter som man

Läs mer

Landstingsbeslutade subventioner 2015

Landstingsbeslutade subventioner 2015 2015 Landstingets lokala subventioner av läkemedel eller närliggande varor utöver det nationella högkostnadsskyddet. Subventionsgrupper: Antikonception till kvinnor till den dag de fyller 26 år: hormonspiral/implantat

Läs mer

Är det acceptabelt att expediera dosförpackning, om man lämnar med en bipacksedel till kunden?

Är det acceptabelt att expediera dosförpackning, om man lämnar med en bipacksedel till kunden? Frågor och svar från Informationsdagarna för läkemedelsansvariga på apotek (den 23 och 31 oktober 2012). Svar från Läkemedelsverket och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Fråga Är det acceptabelt

Läs mer

Förslag till Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets föreskrifter och allmänna råd om prissättning av vissa äldre läkemedel

Förslag till Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets föreskrifter och allmänna råd om prissättning av vissa äldre läkemedel TLV Dnr 2265/2014 Registrator Box 225 20 104 22 Stockholm registrator@tlv.se Måndagen den 18 augusti 2014 Yttrande på remiss: Förslag till Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets föreskrifter och allmänna

Läs mer

Medicinsk integrationsbeskrivning för kunskapstjänsten Läkemedel och fosterpåverkan som primärkälla

Medicinsk integrationsbeskrivning för kunskapstjänsten Läkemedel och fosterpåverkan som primärkälla Medicinsk integrationsbeskrivning för kunskapstjänsten Läkemedel och fosterpåverkan som primärkälla Syfte och övergripande information om tjänsten Tjänsten Läkemedel och fosterpåverkan innehåller bedömningar

Läs mer

BESLUT. Datum

BESLUT. Datum BESLUT 1 (5) Datum 2017-10-26 Vår beteckning FÖRETAG AbbVie AB Box 1523 171 29 Solna SÖKANDE Samtliga landsting Koncernstab Hälso- och sjukvård Regionens hus 5 44 Göteborg SAKEN Prisändringsansökan inom

Läs mer

Marginell påverkan av LFN-beslut om syrahämmare

Marginell påverkan av LFN-beslut om syrahämmare Marginell påverkan av LFN-beslut om syrahämmare Läkemedelsförmånsnämndens beslut att begränsa subventionen av syrahämmare på recept medförde totalt sett fortsatt ökad konsumtion. Förskrivningen av protonpumpshämmare

Läs mer

Nyheter i Pascal 2.1. Startsida

Nyheter i Pascal 2.1. Startsida Nyheter i Pascal 2.1 Startsida På startsidan har texten i den gula varningsbannern om patienter som man saknar vårdrelation till, ändrats för att förtydliga vad vårdrelation är. Texten lyder nu: detta

Läs mer

Receptlära och läkemedels- förmånerna

Receptlära och läkemedels- förmånerna Receptlära och läkemedels- förmånerna Marie-Louise Ovesjö öl, med dr Klinisk farmakologi, Södersjukhuset AB marie-louise.hakansson-ovesjo@sodersjukhuset.se Vem får förskriva läkemedel? Behöriga förskrivare

Läs mer

Datum Förskrivning och fakturering av läkemedel och läkemedelsnära förbrukningsartiklar till asylsökande och papperslösa.

Datum Förskrivning och fakturering av läkemedel och läkemedelsnära förbrukningsartiklar till asylsökande och papperslösa. Enheten för läkemedelsstyrning Maria Landgren Läkemedelschef Datum 2016-09-30 1 (9) Till Förskrivare i Apoteksaktörer Förskrivning och fakturering av läkemedel och läkemedelsnära förbrukningsartiklar till

Läs mer

KLOKA FRÅGOR KLOKA FRÅGOR. Om äldres läkemedelsbehandling att ställa i sjukvården

KLOKA FRÅGOR KLOKA FRÅGOR. Om äldres läkemedelsbehandling att ställa i sjukvården KLOKA Om äldres läkemedelsbehandling att ställa i sjukvården 1 KLOKA Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Läkemedelsverkets författningssamling

Läkemedelsverkets författningssamling Läkemedelsverkets författningssamling ISSN 1101-5225 Utgivare: Generaldirektör Christina Rångemark Åkerman Föreskrifter om ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:13) om förordnande och utlämnande

Läs mer

Yttrande på: Insatser för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt utbyte Rapport från Läkemedelsverket Dnr S2011/2890/FS

Yttrande på: Insatser för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt utbyte Rapport från Läkemedelsverket Dnr S2011/2890/FS YTTRANDE 2015-10-23 S2011/2890/FS Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Yttrande på: Insatser för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt

Läs mer

ST-Kvalitets- och utvecklingskurs 1 Stödstruktur för förbättringsarbetet och rapporten

ST-Kvalitets- och utvecklingskurs 1 Stödstruktur för förbättringsarbetet och rapporten ST-Kvalitets- och utvecklingskurs 1 Namn Patrik Andersson Handledare Peter Johansson Verksamhetschef Mats Siljehult Vad är det du vill åstadkomma? Allmän beskrivning av det som du vill förbättra. Socialstyrelsen

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse

Rutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse Rutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse Syfte och omfattning Syftet är minskade läkemedelsrelaterade problem med mål att samtliga patienter ska få en väl avpassad läkemedelsbehandling. Alla

Läs mer

Yvonne Borg och Helena Calles Apoteket AB, Stockholm

Yvonne Borg och Helena Calles Apoteket AB, Stockholm 1216 Yvonne Borg och Helena Calles, Stockholm Inledning regleras i lagen (2002:160) och i förordningen (2002:687) om läkemedelsförmåner m m. ger skydd mot höga kostnader vid inköp av läkemedel och vissa

Läs mer

Producentobunden läkemedelsinfo

Producentobunden läkemedelsinfo Producentobunden läkemedelsinfo Namn titel Klinisk farmakologi enhet för rationell läkemedelsanvändning lakemedel@regionostergotland.se Innehåll Patentutgångar - Lyrica och Cymbalta. Klassning av läkemedel

Läs mer

Apodos mer än bara en påse med läkemedel Information till dig som arbetar inom vården

Apodos mer än bara en påse med läkemedel Information till dig som arbetar inom vården Apodos mer än bara en påse med läkemedel Information till dig som arbetar inom vården Vad är Apodos? Apodos är Apotekets tjänst för dosförpackade läkemedel. Men Apodos är betydligt mer än bara påsar med

Läs mer

Janus Läkemedelstjänster - Användarhandledning

Janus Läkemedelstjänster - Användarhandledning Janus Läkemedelstjänster - Användarhandledning Senast uppdaterad 091123 Janus Läkemedelstjänster - Användarhandledning Skriv ut pdf Kontakta oss - Vid frågor kontakta janusfonster@sll.se I Janus fönster

Läs mer

Utbyte av läkemedel utan subvention

Utbyte av läkemedel utan subvention Utbyte av läkemedel utan subvention Tillåt frivillig utbytbarhet och priskonkurrens på receptbelagda läkemedel utan subvention Läkemedel som inte subventioneras (d.v.s. inte ingår i läkemedelsförmånen)

Läs mer

Parenterala läkemedel inom periodens varautbytet

Parenterala läkemedel inom periodens varautbytet Parenterala läkemedel inom periodens varautbytet TANDVÅRDS- OCH LÄKEMEDELSFÖRMÅNSVERKET Box 22520 [Fleminggatan 18], 104 22 Stockholm Telefon: 08 568 420 50, Fax: 08 568 420 99, registrator@tlv.se, www.tlv.se

Läs mer

COSMIC R8.1 Läkemedelsmodulen för primärvård

COSMIC R8.1 Läkemedelsmodulen för primärvård COSMIC R8.1 Läkemedelsmodulen för primärvård 170914 Läkemedel i primärvård - Innehåll Utbildning Standardrutin för läkemedelshantering Gamla läsvyer R8.0 Migrering Ordinera Administrera Förbrukningsartiklar

Läs mer

Förklaring av dosrecept inför starten av Pascal

Förklaring av dosrecept inför starten av Pascal Förklaring av dosrecept inför starten av 1. Förklaring av nytt dosrecept Detta dokument syftar till att beskriva innehållet i det nya dosreceptet som börjar gälla i samband med övergången till. I dokumentet

Läs mer

(10) Läkemedelsgruppen Caroline Swahn. Dosrecept

(10) Läkemedelsgruppen Caroline Swahn. Dosrecept 2013-02-06 1 (10) Dosrecept Dosreceptet är framtaget av Läkemedelsverket och reviderades i samband med övergången till Pascal. Läkemedelsverkets avsikt har varit att renodla dosreceptet till att enbart

Läs mer

2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering

2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering 1(7) 2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering Innehåll 2.1 Ledningssystem... 1 2.2 Vårdgivarens ansvar... 2 2.3 Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar... 3 Legitimerad läkares/tandläkare ansvar

Läs mer

Kraftig kostnadsökning under 1990-talet. Vad gör TLV? -Hur vårt uppdrag påverkar apoteksfarmaceutens vardag. Är hälso- och sjukvård en rättighet?

Kraftig kostnadsökning under 1990-talet. Vad gör TLV? -Hur vårt uppdrag påverkar apoteksfarmaceutens vardag. Är hälso- och sjukvård en rättighet? Vad gör TLV? -Hur vårt uppdrag påverkar apoteksfarmaceutens vardag Camilla Berglund, leg. Apotekare Är hälso- och sjukvård en rättighet? Kraftig kostnadsökning under 1990-talet 2002 bildas myndigheten

Läs mer

Region Blekinges egen subventionering av läkemedel eller annan vara

Region Blekinges egen subventionering av läkemedel eller annan vara s egen subventionering av läkemedel eller annan vara Livsmedel för speciella medicinska ändamål för barn och ungdomar upp till 16 år Möjligheten att på livsmedelsanvisning förskriva livsmedel med subvention

Läs mer