JOBBSÖKARKUNSKAP arbetsbok

Transkript

1 JOBBSÖKARKUNSKAP arbetsbok Riitta Aikkola 2011

2 Innehåll 1 Till användaren av arbetsboken Utgångspunkterna för jobbsökandet Livshistoria Identifiering av färdigheter Identifiering av värderingar Identifiering av styrkor Kompetens Utbildning Arbetserfarenhet Fritidssysselsättningar Förtroendeuppdrag På väg mot karriären Förväntningar i anknytning till arbetet Arbetsgivarens förväntningar Att marknadsföra sig själv Söka jobb Jobbsökarfakta Rekryteringskanaler Nätverk... 35

3 6 Arbetsansökan och anställningsintervju Arbetsansökan Telefonsamtal Anställningsintervju Lämplighetstest Att få ett jobb Jag fick inte jobbet Jag fick jobbet Tilläggsuppgift... 54

4 1 Till användaren av arbetsboken Din examen är viktig när du söker jobb, men det är inte det enda arbetsgivaren ser på. Arbetsgivaren förväntar sig även andra kunskaper och styrkor av en arbetssökande. Vi är alla unika och vi har alla olika styrkor och erfarenheter och är intresserade av olika saker. Vi är experter på våra liv. Denna arbetsbok är avsedd för dig som känner att du vill få klarhet i dina personliga möjligheter när du planerar att söka jobb. Arbetsboken hjälper dig att aktivt granska dina val, önskemål och din karriär. Både ditt förflutna och ditt nuvarande liv har en inverkan på jobbsökandet. Det är viktigt att du är medveten om och kan berätta om dina kunskaper, val, önskemål och målsättningar eftersom detta är sådant som det ofta ställs frågor om i en arbetsintervju. Genom att bli medveten om dessa saker kan du hitta ditt drömjobb. Uppgifterna i arbetsboken gör det lättar för dig att identifiera ditt kunnande när du söker jobb och ger dig tips om hur du ska komma vidare med jobbsökandet. Min önskan är att du 3

5 med hjälp av arbetsboken ska förbättra dina jobbsökarkunskaper och din karriär och på sätt få det arbete du vill ha. 4

6 2 Utgångspunkterna för jobbsökandet För att komma framåt med jobbsökandet måste du stanna upp och tänka efter vilka värderingar och intressen du har, vilken kompetens, dvs. vilka kunskaper och färdigheter du besitter och hurdan du är som person. Din självkännedom hänger nära ihop med din livshistoria. 2.1 Livshistoria Det finns mycket som påverkar din framtid, dina beslut, din karriär och ditt jobbsökande, bland annat din familj, dina vänner, dina fritidsintressen, dina kontakter, din arbets- och livserfarenhet samt det rådande sysselsättningsläget. Din livshistoria har betydelse när du söker jobb. Skriv på ett separat papper vilka saker som har haft en betydande inverkan på ditt liv och dina val (t.ex. utbildning, arbetserfarenhet, personliga händelser eller fritidsintressen). Fundera på vad du har lärt dig av dina val och vad du har fått 5

7 genom dina val? Varför gjorde du dina val och/eller det du gjorde? Skriv även hur du kom överens med olika människor? 2.2 Identifiering av färdigheter Förmåga att utföra något i praktiken kallas färdighet. Färdigheter lär man sig genom att praktisera och öva, ofta under en längre tid. Du har redan nu inlärda färdigheter som du kan föra fram när du söker jobb. Välj de färdigheter du anser dig ha från listan på följande sida. Ge färdigheterna du väljer följande betyg: 1 = nöjaktig, 2 = nöjaktig, 3 = god, 4 = god, 5 = berömlig 6

8 Analytisk Kundinriktad Förutseende Kategoriserande Slutledningsförmåga ADB-kunskaper Scenvana Utvärderingsbenägenhet Hjälpsam Övertalningsförmåga Uppmuntrande Konsekvent Ledarförmåga Förmåga att skapa laganda Flexibel Systematisk Påhittig Koncentrationsförmåga Språkkunnig Stresstålig Skrivförmåga Lust att prova på nya saker Förmåga att uppfatta helheter Förmåga att lyssna Ifrågasättande Tålmodig Föreläsningsförmåga Marknadsföringskunskaper Matematisk Förmåga att motivera Musikalisk Säljförmåga Förhandlingsförmåga Förmåga att tolka anvisningar/föreskrifter Handledningsförmåga Problemlösningsförmåga Förmåga att uppfatta problem Undervisningsförmåga Organisationsförmåga Ritkunnig Talförmåga Förmåga att fatta beslut Rapporteringsförmåga Förmåga att lösa konflikter Förmåga att arbeta i grupp Medlingsförmåga Planeringsförmåga Effektiv Förmåga att slutföra uppgifter Förmåga att informera Undersökande Arbeta med människor Arbeta med saker Samarbetsförmåga Annan, vilken? 7

9 Välj ut dina fem bästa färdigheter efter att du har gett färdigheterna betyg och berätta hur du har skaffat dig dessa färdigheter och på vilket sätt du har använt dem. 8

10 Välj även ut fem färdigheter som du vill utveckla hos dig själv och berätta varför. På vilka sätt kan du utveckla dessa färdigheter? 9

11 2.3 Identifiering av värderingar Värdering är uppfattningen om att en målsättning eller sak är viktig för en själv. Värderingar kan vara personliga, men även samhälleliga. Värderingarna styr ditt agerande och dina val. Genom att identifiera och förstå dina värderingar får du hjälp med att se vad som motiverar dig i dina studier, i ditt liv och i ditt arbete. Välj de värderingar som är viktiga för dig från listan på följande sida. Ge dina värderingar följande betyg: 1 = inte alls viktigt, 2 = någorlunda viktigt, 3 = ganska viktigt, 4 = viktigt, 5 = mycket viktigt 10

12 Generositet Uppskattning Ställning Hjälpsamhet Etiskhet Fritidssysselsättningar Välbefinnande Glädje Självförverkligande Självständighet Flexibilitet Skönhet Hem Utbildning Kultur Pålitlighet Kreativitet Moral Bekvämlighet Ödmjukhet Rättvisa Rättrådighet Familj Traditioner Personlighet Politik Pengar Kärlek Fred Ärlighet Oberoende Beroende Mod Prestationer Äventyr Bundenhet Status Regler Konst Balans Jämlikhet Hälsa Sanning Karriär Tro Omväxling Fritid Trygghet Fartfylldhet Förmögenhet Vishet Förstånd Vänlighet Vänskap Miljövänlighet Annan, vilken? 11

13 Välj ut dina fem bästa värderingar efter att du har gett dem betyg och berätta på vilket sätt värderingarna har kommit fram i dina val och i ditt agerande. 12

14 Välj ut fem värderingar som du vill utveckla hos dig själv och berätta varför. Vad säger värderingarna som du valt om dig? 13

15 2.4 Identifiering av styrkor Dina personliga egenskaper och styrkor inverkar på dina möjligheter att få arbete. Genom att identifiera dessa får du en chans att se dig själv ur rätt perspektiv, vilket samtidigt stärker din självkänsla och ditt självförtroende. Du kan utveckla dina styrkor, men för det krävs alltid engagemang, självdisciplin och hårt arbete. Välj ut de egenskaper/styrkor du anser dig ha från följande sida. Var ärlig mot dig själv. Ge styrkorna du väljer betyg enligt följande: 1 = beskriver mig inte alls, 2 = beskriver mig dåligt, 3 = beskriver mig ganska bra, 4 = beskriver mig bra, 5 = beskriver mig mycket bra 14

16 Flitig Omtänksam Aktiv Initiativrik Analytisk Generös Fördomsfri Öppen Hjälpsam Diplomatisk Livlig Energisk Osjälvisk Van att uppträda Framåtsträvande Eftertänksam Känslig Finkänslig Tyst Dämpad Beskyddande Noggrann Uppmärksam Sinne för humor Välvillig Gott humör Glad Ivrig Inspirerande Tror på sig själv Kan behärska sig Självständig Konsekvent Flexibel Systematisk Rationell Påhittig Språkligt begåvad Snäll Artig Mogen Tålmodig Praktisk Frågvis Vänlig Lättsam Fysiskt begåvad Viljestark Naturlig Pålitlig Förtroendefull Kreativ Griper tag i Tålmodig Matematiskt Fantasifull möjligheter begåvad Behaglig Målmedveten Trevlig Medkännande Rådig Fiffig Snabb Händig Ödmjuk Rättvis Rättsinnig Insiktsfull Läraktig Optimistisk Organisatorisk Orädd Grundlig Långsiktig Fundersam Pratsam Beslutsam Lugn Realistisk Ärlig Hurtig Avslappnad Oberoende Modig Äventyrslysten Sällskaplig Uthållig Anpassningsbar Harmonisk Social Spontan Rättfram Metodisk Tolerant Hjärtlig Sympatisk Punktlig Sparsam Taktfull Konstnärlig Samvetsgrann Handlingskraftig Balanserad Okonstlad Effektiv Teoretisk Vetgirig Plikttrogen Känslosam Säker Omsorgsfull Djärv Trogen Flitig Stark Stabil Övertygande Uppmärksam Ansvarstagande Ansvarsfull Verbal Uppriktig Samarbetsförmögen Förstående Företagsam Vänlig Annat: 15

17 Välj ut dina fem viktigaste styrkor efter att du har gett dem betyg och berätta i hurdana situationer de har kommit fram. 16

18 Välj ut fem styrkor som du vill utveckla hos dig själv och berätta varför. På vilka sätt kan du utveckla dessa? 17

19 3 Kompetens Genom att titta närmare på ditt förflutna får du reda på den kompetens du har lärt dig tidigare. Din utbildning, din arbetserfarenhet, dina fritidssysselsättningar och dina förtroendeuppdrag har gett dig kunskaper som du kan dra nytta av i ditt framtida arbete. 3.1 Utbildning Gör upp en lista över din tidigare utbildning och skriv ner vilka färdigheter du har lärt dig och hurdan kompetens du har fått via din utbildning. 18

20 3.2 Arbetserfarenhet Gör upp en lista över din tidigare arbetserfarenhet och skriv ner vilka färdigheter du har lärt dig och hurdan kompetens du har fått via din arbetserfarenhet. 19

21 Vilka av dina tidigare arbetsuppgifter har du upplevt att du har lyckats med? 20

22 3.3 Fritidssysselsättningar Gör upp en lista över dina fritidssysselsättningar och skriv ner vilka färdigheter du har lärt dig och hurdan kompetens du har fått via dina fritidssysselsättningar. 21

23 3.4 Förtroendeuppdrag Gör upp en lista över alla dina förtroendeuppdrag och skriv ner vilka färdigheter du har lärt dig och hurdan kompetens du har fått via dina förtroendeuppdrag. 22

24 4 På väg mot karriären En del hittar genast ett arbete som intresserar dem och som leder framåt. En del har svårt att hitta ett intressant arbete för att de inte vet vad de vill eller vad olika arbetsplatser eller arbetsuppgifter har att erbjuda. Det är bra att fundera över vad du vill göra, vad som intresserar dig och vad du tycker om. Skriv ner vilken sorts arbete du är intresserad av. Var skulle du arbeta? Vad skulle du göra? Hurdana färdigheter krävs för arbetet? Vill du arbeta med saker eller med människor? Jobbar du hellre tillsammans med någon eller ensam? Vad gör just detta jobb till ditt drömjobb? Skriv noggrant ner alla arbetsuppgifter som intresserar dig. 23

25 På vilket sätt tänker du utveckla dig själv och vad vill du lära dig i framtiden? 4.1 Förväntningar i anknytning till arbetet Värdera de faktorer som är viktiga för dig i arbetet i den bifogade listan på följande sida. Ge dem följande betyg: 1 = inte alls viktigt, 2 = någorlunda viktigt, 3 = ganska viktigt, 4 = viktigt, 5 = mycket viktigt 24

26 Öppen atmosfär Chefens och kollegernas stöd Bra lön Möjlighet att förverkliga och utveckla mig själv Självständigt arbete Flexibel arbetstid Intressanta arbetsuppgifter Ett så enkelt arbete som möjligt Möjlighet att gå framåt i karriären Möjlighet att kunna uttrycka sig fritt Möjlighet att planera och organisera sitt arbete Möjlighet att förhandla om arbetsförmåner Möjlighet att förhandla om arbetsuppgifter Möjlighet att påverka arbetsuppgifterna Möjlighet att påverka arbetstiderna Trevliga arbetskamrater Arbete som motsvarar min kompetens Arbetsplatsens läge Fast anställning 25

27 4.2 Arbetsgivarens förväntningar Arbetsgivaren förväntar sig flera allmänna egenskaper av arbetssökanden som det är bra att vara medveten om. Dessa egenskaper utvärderas när du söker jobb och under arbetsintervjun. På följande sida finns en lista över allmänna egenskaper som arbetsgivaren förväntar sig att arbetssökanden ska ha. 26

28 Flit Aktivitet Yrkesskicklighet ADB-kunskaper Öppenhet Fördomsfrihet Vilja att lära sig nytt Språkkunskaper Ledarförmåga Flexibilitet Internationell kompetens Kommunikationsfärdigheter Förmåga att lyssna Förmåga att arbeta Förändringsförmåga Problemlösningsförmåga självständigt Bred kompetens Omfattande nätverk Kreativt tänkande Ödmjukhet Självständighet Kunna identifiera sina Kunna identifiera sina Organisationsförmåga personliga utvecklingsområden styrkor Stresstålighet Positivitet Prioriteringsförmåga Projekthanteringsförmåga Realism Ärlighet Förmåga att arbeta i Ekonomiskt kunnande grupp Medvetenhet om egna Specialkompetens Ansvarskänsla och IKT-färdigheter önskemål ansvarstagande Social kompetens Samarbetsförmåga 27

29 Välj ut dina fem starkaste egenskaper från listan på föregående sida och berätta i hurdana situationer de har kommit fram. 28

30 Välj ut fem egenskaper som du vill utveckla hos dig själv och berätta varför. På vilka sätt kan du utveckla dessa egenskaper? 4.3 Att marknadsföra sig själv Produkten som ska marknadsföras när du söker jobb och deltar i en arbetsintervju är du. Din produkt är ditt kunnande och din kompetens som motsvarar jobbet du söker. När du känner dig själv vet du vad du kan, vad du strävar efter och vad du vill. När du söker jobb måste du kunna berätta om dig själv. De uppgifter i arbetsboken du har gjort hittills har gett dig vetskap om detta. Du kan även beskriva dig själv genom att 29

31 se på hurdan du är som make/maka, mamma, pappa, arbetstagare, kollega, idrottare, vän osv. Att marknadsföra sig själv kräver alltid god planering. Planeringen kan till exempel göras i följande ordning: 1. Gör en noggrann uppskattning av ditt kunnande och din kompetens. 2. Ta reda på vilka branscher och vilken sorts arbetsuppgifter som intresserar dig. 3. Utarbeta en åtgärdsplan för jobbsökandet (t.ex. målsättningar och tidtabell för jobbsökandet, sammanställande av kontaktnät). 4. Sök jobb och ta kontakt. 5. Utvärdera hur du lyckades med jobbsökandet och fundera över hur du kunde utveckla ditt jobbsökande? 30

32 Ta reda på och skriv ner sådana arbetsuppgifter som du upplever att du har kompetens att jobba med. Var kreativ, du kan ha sådant kunnande som kan modifieras och användas även inom andra branscher. Att marknadsföra sig själv innebär hårt arbete. Du konkurrerar hela tiden med andra. Ge inte upp! Den som flitigt söker jobb belönas. Tro på att när en dörr stängs dyker något annat bättre snart upp. Med att nedvärdera dig själv och tänka jag kan inte kommer du ingenvart. Bestäm dig för att ändra ditt sätt att tänka till jag klarar det och jag utvecklas medan jag jobbar på att bli bättre. Självdisciplin och engagemang är nyckelfaktorer i all strävan. 31

33 5 Söka jobb För att få resultat måste du känna till och bekanta dig med olika jobbsökarkanaler och medvetet bredda ditt jobbsökarnätverk. Kännedom om arbetsmarknaden ökar dina möjligheter att få arbete. 5.1 Jobbsökarfakta Det klart effektivaste sättet att söka jobb är att kontakta en arbetsplats eller ett företag direkt. Söka jobb innebär att hela tiden ha ögon och öron öppna och beakta alla eventuella tips. Det är bra om du känner till var och på vad det finns efterfrågan. Din första arbetsplats kommer inte nödvändigtvis att motsvara alla dina målsättningar och önskemål. Till en början är det bra att vara beredd på att även ta emot jobb som inte motsvarar din utbildning. Bra självkänsla är en förutsättning för att kunna marknadsföra sig själv. 32

34 5.2 Rekryteringskanaler Det finns flera rekryteringskanaler för att söka jobb: Internet, tidningsannonser, fackliga organisationer, företagens egna rekryteringstjänster och praktikprogram, praktikplatser, arbetsplatsen för lärdomsprovet, rekryteringsmässor, företagsbesök, industriområden och centrum, tidningsartiklar, ekonomisidor, nyheter om utnämningar, djungeltelegrafen, arbets- och näringsbyråer, bemanningsföretag, vänner och släktingar. Samla platsannonser från olika arbetsplatser i din bransch och ta reda på: a) på vilket sätt arbetsgivaren vill att man kontaktar honom/henne, b) hurdana kunskaper, färdigheter och egenskaper arbetstagaren förväntas ha och c) hurdana kunskaper, färdigheter och egenskaper du har som kunde ge dig jobbet. 33

35 a) På vilket sätt arbetsgivaren vill att man kontaktar honom/henne? b) Hurdana kunskaper, färdigheter och egenskaper arbetstagaren förväntas ha? 34

36 c) Hurdana kunskaper, färdigheter och egenskaper du har som kunde ge dig jobbet. 5.3 Nätverk Cirka 20 % av sökandena får ett jobb genom att svara på platsannonser. Största delen av arbetsplatserna fås via egna nätverk. Kom ihåg att du skapar nätverk för din framtid. Gör en lista över följande personer som du har lärt känna under årens lopp: Släktingar Vänner och grannar 35

37 Personer du blivit bekant med under praktikperioder Tidigare arbetskamrater Personer som du har träffat i samband med dina fritidsintressen Studiekamrater Dina vänners föräldrar Bekanta från föreningar och klubbar Ta modigt kontakt med den person som du tror kan ha tips om och nätverk till ett jobb som du eventuellt skulle vara intresserad av. Du kan till exempel börja samtalet på följande sätt: Har du tid att prata med mig i fem minuter? Om personen inte har det, kan du fråga när du kan ringa upp igen. 36

38 Tala om för personen vilken arbetsuppgift du är intresserad av. Berätta även varför du är intresserad av arbetsuppgiften och säg sådant som gör att just du skulle vara lämplig för uppgiften. Fråga om personen har några tips att ge med tanke på jobbet du vill ha. Be personen sprida informationen om att du söker jobb. Be eventuellt om att få uppge personen som referens och om att få hjälp med jobbsökandet. Avsluta samtalet: Tack för att du tog dig tid. 37

39 6 Arbetsansökan och anställningsintervju Till många arbetsplatser söker man med en skriftlig arbetsansökan. Ofta vill man att en meritförteckning eller ett CV ska bifogas ansökan. Syftet med dessa skriftliga dokument är att väcka arbetsgivarens intresse för att du ska bli kallad till en anställningsintervju. Målet med intervjun är att du ska få jobbet. 6.1 Arbetsansökan En arbetsansökan bygger ofta på en platsannons i vilken arbetsgivaren talar om hurdan ansökan han/hon vill ha och hurdana arbetsuppgifter arbetsplatsen har att erbjuda. I arbetsansökan ska du på ett ärligt sätt berätta varför just du är mest lämplig för jobbet du söker. Du ska klart och tydligt berätta om vad du kan och vad du kan erbjuda arbetsgivaren. Koppla ihop dina förmågor och styrkor med arbetsgivarens behov och kom ihåg att föra fram att du är unik. En personlig arbetsansökan väcker uppmärksamhet. Arbetsansökan ska högst vara två A4-sidor lång, helst bara en A4-sida. 38

40 Arbetsgivaren uppskattar en kort ansökan som avspeglar sökandens personlighet. En modell för arbetsansökan hittar du till exempel på akademiska rekryteringstjänsternas webbplats: Som bilaga till arbetsansökan begärs ofta ett CV (curriculum vitae) i vilket du ska beskriva dina tidigare studier, din arbetserfarenhet, dina språkkunskaper, specialkunskaper, förtroendeuppdrag, fritidsintressen och eventuella referenser. Se till att ditt CV alltid är up to date. En CV-modell finns på akademiska rekryteringstjänsternas webbplats: Leta reda på en platsannons som intresserar dig i en tidning eller på Internet. Skriv en arbetsansökan och ett CV till den. Låt en utomstående läsa din ansökan och bedöma den. 39

41 Dra nytta av verben på följande sida i arbetsansökan och anställningsintervjun. Använd verben för att beskriva din kompetens inom olika delområden: Verb Vad? Hur? Vad? Hur? Till exempel: Jag gjorde företaget en tjänst genom att förnya Jag började Jag budgeterade Jag såg till att Jag utvecklade Jag upptäckte Jag skapade Jag förändrade Jag undervisade Jag organiserade Jag byggde Jag planerade Jag uppskattade Jag hade hand om Jag ledde Jag utvecklades Jag byggde ut Jag marknadsförde Jag handledde Jag lärde mig Jag förbättrade Jag åstadkom Jag förnyade 40

42 Analysera platsannonsen med hjälp av följande frågor: Vad gör företaget/organisationen? 41

43 Känner du till branschen och är du intresserad av den? På vilket sätt lämpar sig din utbildning och dina erfarenheter för uppgiften? Klarar du av uppgiften i fråga? 42

44 Finns det möjligheter att utvecklas och göra karriär på arbetsplatsen? 6.2 Telefonsamtal Du måste våga ringa samtal och öppna dörrar och gå mot det okända om du vill ha ett jobb. Se till att ha penna, papper och kalender nära till hands då du ringer upp en arbetsgivare. Förbered dig inför samtalet genom att ta reda på med vem du ska tala och vilka frågor du vill ha svar på. Fråga när du kan ringa upp på nytt, om du råkar ringa arbetsgivaren vid en olämplig tidpunkt. Fråga om arbetsgivaren har tid att prata 43

45 med dig en stund. Låt bli att ringa om du inte har några frågor att ställa och om du inte har förberett dig inför telefonsamtalet. Respektera även om det står i utlysningen av tjänsten: kontakta oss inte. Avsikten med samtalet är att väcka arbetsgivarens intresse, det är därför viktigt att du talar tydligt och presenterar dig själv. Lägg fram ditt ärende och ställ dina frågor kort och koncist. Dua inte personen om personen du ringer pratar ett annat språk än svenska och du inte känner personen. Kom ihåg att lyssna och att inte avbryta den andra. Fråga modigt om det finns en möjlighet att komma på besök. Fråga när du kan återkomma, om något blir oklart. Skriv ner de viktigaste punkterna efter samtalet. 6.3 Anställningsintervju På basis av en skriftlig ansökan och/eller ett telefonsamtal kallas du till anställningsintervju. Under anställningsintervjun vill arbetsgivaren framför allt ta reda på arbetstagarens lämplighet för jobbet. För att ta reda på detta vill arbetsgivaren under anställningsintervjun bland annat få uppgifter om 44

46 arbetssökandens personlighet, inställningar, kunskaper, färdigheter, bundenhet till arbetet, livssituation och fysiska kondition. Kom ihåg att det endast får ställas frågor under intervjun som är relevanta med tanke på arbetsuppgifterna. Frågor som saknar relevans för jobbet och kränker privatlivet behöver inte besvaras. Sådana frågor gäller till exempel: Barn och övriga familjemedlemmar (om jobbet inte innebär en flytt utomlands) Politisk och religiös övertygelse Sexuell läggning Beskrivning av din tidigare chef Tankar om att bilda familj Planer på att göra militär- eller civiltjänst Längd, vikt, fysiska handikapp, skador eller sjukdomar Det lönar sig att förbereda sig väl inför intervjun. Ta reda på så mycket som möjligt om organisationen och företaget du ska på intervju till. Gör en lista över papper du bör ta med och frågor du vill få svar på. Förbered dig på att svara på åtminstone följande frågor under intervjun: Din livshistoria Orsakerna till att du har bytt arbetsplats 45

47 Luckor i din arbetshistoria Dina önskemål och förväntningar med tanke på jobbet du söker eller din karriär Dina kunskaper och färdigheter i allmänhet och/eller med tanke på jobbet du söker Dina styrkor Dina fritidsintressen och företroendeuppdrag Varför söker du just det här jobbet? Varför vill du jobba i just den här organisationen/det här företaget? Löneanspråk Vad kommer du att göra om du inte blir vald? Det första intrycket, hurdan bild du ger av dig själv och hur intervjuaren uppfattar dig är av avgörande betydelse. Faktorer som inverkar på första intrycket är: Allmänna intrycket och helhetsintrycket Utseende och klädsel Uppträdande, tal, röstanvändning, rörelser, handslag och gester Blick och ansiktsuttryck Tillgänglighet och empati Äkthet och sinne för humor 46

48 Det är naturligt att vara nervös i en ny situation såsom en anställningsintervju och det är inget hinder för att du ska få jobbet. Det viktigaste är att vara sig själv. Vad brukar du fästa uppmärksamheten vid då du träffar en ny person? Tips från bra och dåliga anställningsintervjuer får du genom att titta på videon på webbplatsen Teachers TV: (Top tips for getting that job) Öva på intervjusituationen tillsammans med någon genom att låtsas vara både intervjuaren och den som intervjuas. 47

49 Utvärdera intervjun med hjälp av följande frågor: Hur lyssnade sökanden? Koncentrerade han/hon sig och svarade på det som frågades? Hurdana var sökandens frågor? Verkade sökanden entusiastisk över det nya jobbet? Gick det att få ögonkontakt med sökanden? Hur var sökanden till sitt yttre? Var han/hon naturlig? Pratade sökanden tydligt? Avbröt sökanden intervjuaren? Hur avslutades intervjun? Kom sökanden ihåg att tacka för intervjun? 6.4 Lämplighetstest Ju högre utbildning en arbetssökande har, desto mer sannolikt är det att personen testas. Endast sådana test som ger nödvändiga uppgifter med tanke på jobbet kan utföras. Med hjälp av testerna vill man få fram eventuella problem och på så sätt undvika klara risker. I testerna får arbetssökanden göra sådana uppgifter som ingår i jobbet personen söker. I psykologiska test utreds arbetssökandens starka och svaga sidor. 48

50 7 Att få ett jobb Det är ingen självklarhet att få ett jobb. Antingen får man det eller så får man det inte. Bägge alternativen är möjliga ända tills arbetsgivaren delger sitt beslut. 7.1 Jag fick inte jobbet Ge inte upp om du inte fick jobbet utan tänk på att det finns en annan arbetsplats någonstans där ute som passar dig bättre. Då det gäller jobbsökande är det alltid fråga om att hitta två parter som passar ihop. Sökanden ska vara lämplig för arbetsuppgiften och för arbetsuppgiftens krav och passa ihop med resten av personalen, med kunderna och passa in i organisations-/företagskulturen. Vänd förlusten till en möjlighet. Värdesätt detta, att misslyckas kan vara vägen till framgång. Tänk dig att bakslaget kommer att föra dig närmare ditt slutliga mål. Du får inte känna skuld eller skam över misslyckandet, ta i stället lärdom av det. Ofta kan 49

51 du lära dig mer av oväntade utgångar än av de som går helt enligt dina planer. För att vinna måste du försöka om och om igen, även om du kanske misslyckades förra gången du sökte jobb och även gången innan. Inför varje nytt försök har du mera erfarenhet, kunskap och större beslutsamhet. Kom ihåg att du har en unik begåvning och unika egenskaper. Ingen annan har likadana förmågor som du. Fundera alltid efteråt över vilka steg i jobbsökandet du lyckades bra med och vilka som ännu kan förbättras. Tänk inte på din person utan till exempel på hur du kan föra fram din kompetens bättre. Jobbsökartips: Ansvaret för din framtid ligger hos dig, du är din egen chef. Tro på dig själv och på din kompetens, du är unik. Uppnå balans på alla områden i ditt liv. Planera ditt jobbsökande, ditt liv och din tidsanvändning. Nätverka och lär dig lyssna på andra. 50

52 Sköt din ekonomi väl. Ge inte upp. När en dörr stängs, öppnas en annan. Var aktiv i allt du gör. Våga ha stora drömmar. Av all möda kommer någon vinning, men tomt tal är ren förlust. Ords. 14:23 Planer hava framgång, när de äro väl överlagda. Ords. 20: Jag fick jobbet Om du fick jobbet är det för att arbetsgivaren tror att han/hon har fått bästa möjliga arbetstagare att sköta arbetsuppgiften och därför måste du visa att han/hon har valt rätt. En ny arbetsplats innebär för dig att du ska ingå ett arbetsavtal. Det är bra om du känner till detta på förhand. Ett arbetsavtal är ett viktigt dokument som ska göras skriftligen i två 51

53 exemplar, varav arbetsgivaren får det ena och arbetstagaren det andra. Kontrollera ditt arbetsavtal utgående från följande kriterier: Är arbetsgivarens och arbetstagarens uppgifter korrekta? Datum för första arbetsdagen? Är anställningen tidsbegränsad eller gäller den tillsvidare? Har de huvudsakliga arbetsuppgifterna uppgetts? Vilken arbetstid gäller? Vad har du för lön och när utbetalas den? Vilket kollektivavtal tillämpas? Om anställningen har en prövotid, hur lång är den och vilka villkor/begränsningar gäller i samband med prövotiden? Hur bestäms semestern? Datum och underskrifter. Följande Internet-källor ger bra information om anställningar och kollektivavtal: Arbets- och näringsbyråerna Arbetarskyddsförvaltningen 52

54 Centralorganisationen för högutbildade Statens författningsdata Ser du en man som är väl förfaren in sin syssla, hans plats är att tjäna kungar. Ords 22:29 53

55 8 Tilläggsuppgift Valtti-jobbsökarkunskap arbetsboken har utarbetats av nyckelhandledare Riitta Aikkola inom projektet Valtti Valmis tutkinto työelämävalttina. Materialet och uppgifterna i arbetsboken bygger på innehåll och målsättningar som tagits fram av arbetsgruppen Valttikärriär vid Vasa yrkeshögskola. Arbetsgruppen startade vintern Aikkola fungerade som handledare för gruppen. Projektet Valtti Valmis tutkinto työelämävalttina är ett riksomfattande utvecklingsprogram för som delfinansieras av Europeiska socialfonden (ESF) och Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Österbotten. 54

56