Det sociala företagets ekosystem i Göteborg

Transkript

1 Det sociala företagets ekosystem i Göteborg EN ANALYS AV VAD SOM KRÄVS FÖR ATT GÅ FRÅN 300 TILL ÖVER 1000 JOBB I SOCIALA FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN

2 innehåll I denna rapport, som är ett resultat av förstudien 1000 jobb i Sociala företag till 2020 har vi samlat kunskap och erfarenheter från parter och omvärld om vad man bör göra för att öka anställningarna i arbetsintegrerande sociala företag i Göteborgsregionen från 300 till över Coompanion Göteborgsregionen har under varit projektägare för förstudien som genomförts i samverkan med myndigheter, sociala företag och andra organisationer med intresse för att utveckla socialt företagande. Rapporten vänder sig framförallt till de som vill och har som uppdrag att stödja utvecklingen av socialt företagande. AFFÄRSUTVECKLING AV SOCIALA FÖRETAG KOMPETENS HOS DELTAGARE OCH ANSTÄLLDA ATT UTVECKLA USPEN GENOM ATT VISA DET SOCIALA VÄRDET. VIDGA MARKNADEN. VIDGA MARKNADEN GENOM ÖKAD TILLGÅNG TILL DEN OFFENTLIGA MARKNADEN EFFEKTIV FÖRSÄLJNING STÖD TILL AFFÄRSUTVECKLING Ett ekosystem för socialt företagande är ett begrepp som spridits i anslutning till EU-kommissionens Social business initiativ ( Vi använder det för att illustrera att den krävs ett samlat perspektiv för utveckling av socialt företagande men också att det kan och bör innehålla en mångfald av element och aktörer. Med arbetsintegrerande sociala företag menas företag som: driver näringsverksamhet (producerar och säljer varor och/eller tjänster) har som övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle. som skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt. som i huvudsak återinvesterar sina vinster i egna eller liknande verksamheter. som är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet. I dag finns ca 300 sociala företag i Sverige, ca 3000 är anställda i företagen. I Göteborgsregionen finns ett 60- tal sociala företag med ca 300 anställda, vilket gör regionen ledande på området. Trots trend av fler sociala företag är regionens behov av arbeten så stort att än större fokus behöver läggas på att stärka och utveckla sektorn än mer. Coompanion som ligger bakom denna rapport, har under året 2014 haft en förstudie för att undersöka och planera för hur man kan gå från de 300 till över 1000 jobben i sociala företag till år Uppdraget har varit två, där det ena är att påvisa problem och utmaningar som kan stå i vägen för målet och det andra är att identifiera vad som krävs för att skapa fler arbeten inom sociala företag och skapa en plan för att innan 2020 ha uppnått målet. I denna rapport fokuserar ett antal faktorer och element som är påverkbara från ett regionalt perspektiv. Men den nationella politiken runt arbetsmarknads- och näringspolitik har en stor påverkan, särskilt då arbetsförmedlingen och finansiärer kontrolleras av regeringskansliet. Vi skissar därför även några av de faktorer som partnerskapet på olika sätt behöver påverka. I förstudien har vi arbetat djupare med vissa områden såsom hur de sociala förtagens samarbete, myndigheternas processer och affärsutveckling kan utvecklas för att bidra till 1000 jobb i sociala företag till Dessa behov och lösningar kommer därför att beskrivas mer i detalj. Med respekt för att det finns olika tolkning av rådande problem och utmaningar, bör poängteras att rapporten även innehar ett syfte att föra samman och lyfta upp frågor som på olika sätt behöver diskuteras och/ eller lösas. SAMARBETEN MELLAN FÖRETAGEN FUNKTIONELLT SAMARBETE SAMARBETE- FÖR FLER KARRIÄRVÄGAR FLER SOCIALA FÖRETAG POTENTIAL I BEFINTLIGA NÄTVERK/ SOCIALA FÖRETAG TAS TILLVARA INKUBATOR-METOD FÖR START AV FLER SOCIALA FÖRETAG SOCIAL FRANCHISING FÖRVÄRV AV FÖRETAG OCH GENERATIONSSKIFTE FINANSIERING HUR MYCKET KAPITAL BEHÖVS FÖR ATT GÅ FRÅN 300 TILL 1000 ANSTÄLLDA. STÖDJANDE POLITIK OCH KOMMUNAL ORGANISATION VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN GÖTEBORG TYDLIGHET I STADEN ATT NYTTJA DE SOCIALA FÖRETAGENS SOCIALA VÄRDE. DEN ARBETSLÖSES VÄG FRÅN BIDRAG TILL LÖN KUNSKAP INOM ARBETSFÖRMEDLINGEN BESLUTSKEDJOR FÖR FLEXIBLA LEDTIDER SOCIALT FÖRETAGANDE ETT VERKTYG INOM DE ENSKILDA STADSDELARNA SAMARBETE MYNDIGHETERNA EMELLAN REGELFÖRÄNDRINGAR SOM SKULLE UNDERLÄTTA REGLER INOM ESF OCH ARBETSFÖRMEDLING SOM GYNNAR UTVECKLING AV SOCIALA FÖRETAG HANDLINGSPLAN- FÖR ATT SKAPA 1000 JOBB 2 3

3 Affärsutveckling av sociala företag Det sociala företagandet är liksom allt företagande ytterst beroende på att det finns en marknad för dess produkter och tjänster. Och de sociala företagen verkar på samma marknad som andra aktörer. De befintliga sociala företagen är verksamma inom en rad olika branscher. Många befinner sig inom service. I regel är det inte verksamheter som har unika produkter, utan det finns många andra företag som levererar samma sak. De sociala företagen behöver liksom sina konkurrenter hålla en tillräckligt hög kvalitet. Kvalitet är en utmaning för vilket företag som helst. Kunder är kräsna! För de sociala företagen är det särskilt utmanande att hålla kvalitet då medarbetarna i vissa fall har svårigheter och lägre utbildning. Även att de sociala företagen är små och inte ingår i strukturer där det finns hög branschkompetens och system för kvalitetsarbete gör det svårare att konkurrera med kvalitet. Det viktigaste för att utveckla kvalitet är att höja kompetensen i företagen på alla nivåer. Och att företagen i högre grad samarbetar med andra företag och organisationer som kan bidra med kompetens och produkt- och affärsutveckling. Vanligt är att företagen bildats av, utvecklat och/eller knutit till sig personer med kompetens i hur man tar hand om individer (det sociala) i företaget, vilket även lett till att de sociala företagen blivit en viktig leverantör av välfärdstjänster (arbetsträning- och rehabiliteringstjänster). Det är i realiteten ett fåtal verksamheter där intäkterna från produktionen överstiger intäkter från rehabiliteringsersättningar och bidrag. Det är inget fel i den typen av tjänster och ersättningar, men det begränsar möjligheten både till tillvät och att skapa meningsfulla aktiviteter/produktion i företaget. Vi menar att det viktigaste sättet att skapa fler arbeten i de sociala företagen är genom att öka efterfrågan på företagens tjänster genom en ökad kvalité. För att nå dit behöver kompetens stärkas hos deltagare och anställda, denna unique selling point utvecklas, marknaden vidgas och försäljningsarbetet effektiviseras. Kompetens hos deltagare och anställda I andra länder är det självklart att de sociala företagen inte endast består av personer med svag ställning på arbetsmarknaden. Så självklart till och med att man i lagstiftning, som Italien, satt ett tak på hur många personer utan funktionshinder eller liknande som får anställas. I Sverige har den vanliga modellen för socialt företagande varit att personalen till största del utgörs av personer som tidigare stått långt utanför arbetsmarknaden. De ursprungliga sociala kooperativen bestod oftast till 100% av personer med psykiska funktionshinder. Därav följde ett behov av personer med branschkunskap och ledarkompetens som för stabilitet i företagsutvecklingsprocessen. Man tillförde eterna handledare som stöttade upp de sysselsattas arbetsinsatser som finansierades direkt via kommun eller annan offentlig. Mer sällan har företaget tillskott av personer med erfarenhet av företagande, det har fört med sig en brist i bransch- och företagsspecifika kompetenser. Ökad kvalité genom 30/70 företag En strategi för att skapa en bättre balans, är att ha en målsättning att företag till 30% består av branschkunniga personer (för stabilitet och leveranssäkerhet). Det kan vara personer med kunskap inom det område företaget verkar, ledarkompetens eller personer där man ser att dessa kompetenser kan utvecklas inom snar framtid. Det skulle bidra till att affärsmässighet och sociala värden kan balanseras. För att skapa hållbarhet och fler arbeten i sociala företag, bör denna fördelning vara ett inriktningsmål i de nya företag som skapas fram till Konsekvensen av detta är ett högre krav på intjänande på de affärsidéer som introduceras. Och att företagen har ett kapital till löner under startfasen. Utbildning utifrån marknadens behov Det andra viktiga strategin är att öka fokus på kompetens och skapa utbildningar till medarbetarna utifrån marknadens behov. Vi har i förstudien i begränsad mån kartlagt behovet kompetensutveckling i de sociala företagen, men för fem år sedan gjorde vi en omfattande kartläggning. Dessa erfarenheter och utifrån diskussioner med de sociala företagen har vi kommit fram till att behovet i första hand måste vara konkreta yrkeserfarenheter. Ett behov som kan mötas inom sfin inkubators verksamhet (se sid 20) Kontinuerlig kompetensutveckling hos företagsledning Utveckling av ledar- och handledarskap är en viktig kompetensfaktor för att upprätthålla kvalité och stabilitet i nya och befintliga verksamheter. Denna utveckling sker i dag inom varje socialt företag, som dock av ekonomiska och tidsmässiga skäl blir lidande. Det handlar dels om kompetensutveckling av befintliga ledare i sociala företag, dels utveckling av nya ledare. Oberoende av företag måste ledaren kunna balansera både de sociala och de ekonomiska målen, vilket blir än mer påtagliga i ett socialt företag där många personer har en bakgrund av lång arbetslöshet. Att känna till och arbeta efter de de kooperativa och sociala förtagens kärnvärden är andra viktiga områden. Insatser för denna utveckling bör därmed vara av social- och ekonomisk/affärsutvecklings karaktär. Redan nu är utveckling av en styrelsepool för socialt företagande under uppstart, vilket är ett led till att komplettera och stärka ledarskapet. Poolen skall utgöras av branschkunniga, kompetenta personer som ideellt vill engagera sig och stötta sociala företag genom att te sitta i styrelse, vara mentorer, bidra med specifik insats etc. För att skapa hållbarhet för ledarutveckling i sociala företag ser vi behovet av att samordna och samla denna utveckling i en över tid hållbar gemensam strategi och funktion. Önskemål finns även att insatserna skall finnas på en specifik plats. Ett kompetensutvecklingsprojekt för att möjliggöra denna utveckling bör vara nästa steg. Kvalitetssäkring Ytterligare en viktig faktor är kvalitetssäkring. Kvalitetssäkringssystem behöver formas i relation till varje företag och tjänst/ produkt. I relation till kunds förväntan på produkt/ tjänst och nuvarande kompetensnivå i de sociala företagen behöver ett utvecklingsprogram skapas. En process kan vara bas -insatser där man introducerar viktiga element med början hos ett urval företag, kompletterar dessa genom att se över processer och ledningssystem, i nästa steg kompletteras och utvecklas kvalitetssäkringen hos alla, för att ha ett fungerande kvalitetssäkringssystem. Nästa steg bör vara att forma den generella planen för kvalitetssäkring. Att denna går hand i hand med personernas utveckling är en självklarhet vilket konkret innebär att kvalitetsarbetet skapas av befintliga anställda och deltagare för att sedan överföras genom utbildning och praktisk verksamhet till nya Att utveckla USPen genom att visa det sociala värdet Har de sociala företagen någon för dem specifik konkurrensfördel någon Unique Selling Point (USP)? Det finns enskilda sociala företag som har unika egenskaper på sina produkter och tjänster. Men som grupp finns det en USP, att man bidrar till social hållbarhet, genom att skapa arbeten för de som står längst från arbetsmarknaden. Denna USP utnyttjar kunders känsla för samhällsansvar och vilja att göra gott. Det är dock inte okomplicerat att marknadsföra utifrån det sociala mervärdet. För den som befinner sig i utanförskap är det sällan något positivt att lyfta fram den enskildes utanförskap. I ett empowermentperspektiv vill man förändra bilden av offer och utsatt till dess motsats. En marknadsföring baserad på den sociala nyttan kan också leda till en asymmetri, på samma sätt som välgörenhet ytterst tjänar bäst den givande och låter mottagaren kvarstå i sin beroende ställning. Vi tror dock att genom en tydlig involvering och ständig utvärdering av en marknadsföring, i vilken medlemmar och deltagare deltar, kan den rätta balansen i budskapet hittas. Märkning för Socialt företag En strategi för detta är märkning. I Europa finns det flera försök att etablera en kvalitetsmärkning som bidrar till att marknadsföra det sociala företagandet baserat på denna USP I förstudien har en pilotsatsningen påbörjats Social Mark Sweden där de Sociala företagens eterna kvalitetskommunikation kommer stärkas, vilket efterfrågats av näringslivspartners. Den gemensamma märkningen av arbetsintegrerande sociala företag syftar till att göra företagen (det dessa företag gör) synliga/ kända på motsvarande sätt som är gällande i England och Finland. Därtill syftar märkningen till att liksom Svanen märkning, kravmärkning göra det lättare för omvärlden att ta ställning till tjänst/ produkt/företag. En märkning som ekluderar företag som inte uppfyller kriterierna är också ett sätt att värna de arbetsintegrerande sociala företagens särart. Sociala företag har visat sig vara ett framgångsrikt sätt att inkludera fler i arbete och gemenskap och allteftersom intresset eternt ökar kommer många att vilja kalla sig sociala företag. Det är då viktigt att etiketten används för företag som uppfyller kriterierna. Ett nästa steg för detta är att deltagande organisationer, med stöd av Coompanion, finner plan för hur märkning skall ägas och nya medlemmar involveras för att till projektstart 2015 ha en plan för hur detta skall bli nationellt Vidga marknaden Den sociala företagens samarbete med andra delar av näringslivet har varit begränsat. En svårighet för företag i samarbetet med de sociala företagen är frågan om leveranssäkerhet och företrädarna ibland är orutinerade att göra affärer. Även den offentliga marknaden (offentliga upphandlingarna) har till hög grad varit stängd, trots att de offentliga organisationerna i hög grad har sammanfallande mål som de sociala företagen det vill säga att minska de sociala skillnaderna. Att öppna upp nya marknader för att öka de sociala företagens försäljning är viktigt. Vi har märkt ett intresse i näringsliv och kommunala organisationer och bolag för de sociala företagen, eller mer korrekt för deras USP, att inkludera. Både de privata aktörerna och de offentliga organen är intresserade av att handla med de sociala företagen eftersom de skapar sociala värden. Ju tydligare de sociala företagen kan redovisa dessa värden desto större kommer intresset vara att inleda samarbete med dem. Därför är det viktigt att dessa samarbetsformer utvecklas. Samarbete med näringslivets medlemsföreningar och större företag Vi har funnit att en väg är att upprätta samarbete med näringslivets egna samarbetsorganisationer. Genom att upprätta reella samarbeten med företagarföreningar och skapa win-win koncept kan utveckling påbörjas och goda eempel skapas. I dag finns eempelvis uttalade behov hos företagarföreningar i innerstaden och på Backaplan om leverans av servicetjänster, med en öppning för de sociala företagen att leverera. Att beakta är att de sociala företagen ofta är för små för att kunna leverera till större företag och därtill har de ofta ett begränsat erbjudande för att vara intressanta. Strategin är därför att samla de sociala företagen i gemensamma och tydliga erbjudande till lokala företagarföreningar. Genom att skapa ramavtal med företagarföreningar som Mötesplats Backaplan, Innerstaden osv och större bolag som Volvo underlättas handeln mellan dessa föreningars medlemmar och de sociala företagen. CSR föreningen Väst är en annan viktig aktör för detta. Här finns ett intresse från dem att utveckla samarbetet med sociala företag med syftet att medlemsföretagen skall kunna köpa tjänster av sociala företag. Vidga marknaden genom ökad tillgång till den offentliga marknaden Trots det politiska intresset för de sociala företagen och den gemensamma målbilden för kommun och de sociala företagen så har det visat sig svårt att komma in som leverantör till kommunen. Upphandling med sociala hänsyn Det pågår ett omfattande arbete med att utveckla upphandling med sociala hänsyn i Göteborgs kommun. Utgångspunkten är förstås de politiska mål som formulerats om att 50% av stadens tjänsteupphandlingar ska göras med sociala hänsyn. Förhoppningen är att det ska leda till ökad sysselsättning för de tre målgrup- 4 5

4 perna, funktionsnedsatta, arbetslösa ungdomar och utrikesfödda som står lång från arbetsmarknaden. I de nya EU-direktiven som ännu inte är implementerade i Sverige betonas också vikten av att som upphandlade enhet använda sig av denna möjlighet. I andra europeiska länder, till eempel i Storbritannien är sociala hänsyn ett etablerat sätt att förverkliga sociala och politiska mål med offentlig upphandling. Göteborgs Upphandlingsbolag är processägare för detta politiska mål som ändå omfattar alla nämnder och bolag. UHB håller på att ta fram en modell för hur sociala hänsyn i upphandling ska fungera, avsikten är att denna modell ska göra det lättare för nämnder och bolag att använda sig av möjligheten. Modellen ska svara på till eempel hur sociala krav kan ställa, hur personer ur målgrupperna kan rekryteras och rustas för att kunna ta arbete och lärlingsplatser, hur utvärderingar kan ske och hur stadens organisation kring detta ska se ut. Samtidigt pågår sedan flera år upphandlingar där sociala hänsyn är ställda som kontraktsvillkor eller som utvärderingskriterier. Gårdstensbostäder har sedan 1997 använt sig av upphandlingsmodeller där bland annat den sociala hållbarheten varit ett viktigt mål vilket har lett till att c:a 2000 arbetstillfällen sedan dess har skapats för långtidsarbetslösa vuna och ungdomar från området. Det har också skapat grund för etablering av lokala företag i området. Andra upphandlingar med social hänsyn som skett är lokalvård i Nordost, postförmedlingstjänster, hemtjänst och vätskötselservice. Det är en positiv utveckling som äger rum även om takten ännu så länge i inte är hög och mycket fokus och resurser har lagts på att få fram en organisatorisk modell. Sett ur de sociala företagens synpunkt har de ännu inte kunna ta stor nytta av de politiska ambitionerna på området. Det har flera orsaker. En anledning är att många av upphandlingarna handlar om byggverksamhet, nybyggnad, renovering och underhåll. Inom den branschen finns inte många sociala företag etablerade. Ett annat skäl är att förfrågningsunderlagen inte haft utformning med tanke på små företag eller på företag som redan har som affärsidé att anställa folk som kommer långt från arbetsmarknaden. Stadens fokus har i projektet mer legat på målgruppen (personer som står långt från arbetsmarknaden) än potentiella leverantörer. Dock har representanter från den sociala ekonomin och sociala företag varit inbjudna till leverantörsträffar där det funnits möjlighet till dialog och information. En tredje anledning till att sociala företag inte sett någon direkt effekt av upphandling med sociala hänsyn är säkert också att i alla fall de mindre företagen inte har som vana att delta i upphandlingar, att de saknar kompetens, resurser och ibland drivkraft att försöka vara med. Det är viktigt att de sociala företagen kommer in som aktör i offentlig upphandling ännu mer än i idag och att man försöker få nytta av de upphandlingar som görs med sociala hänsyn. Ett sätt ta sig an denna utmaning är att genom det gemensamma säljkooperativet (se vidare sid 10) försöka samordna upphandlingar så att många små aktörer genom det kan lämna ett gemensamt anbud eller arbeta med konceptet huvudleverantör - underleverantör. En annan väg att gå som förutsätter en beredskap hos kommunen att arbeta så är att vanliga leverantörer tar in ett socialt företag som underleverantör och på så sätt uppfyller de sociala kraven som ställs i upphandlingen. Partnerskap för sociala innovationer / IOP Under senare år har det förts en diskussion om huruvida ekonomiska relationer mellan föreningar och offentliga institutioner kan ske endast genom bidragsgivning eller genom offentlig upphandling. Det finns också en trend att bidragsgivning tenderar att minska och tjänster istället handlas upp från social ekonomi/idéburen sektor. Finns det en tredje väg att ingå ekonomiska överenskommelser som varken bygger på bidragsgivning eller offentlig upphandling i konkurrens? Ja, några kommuner som till eempel Göteborg, Malmö och Helsingborg har tecknat sådana överenskommelser med flera organisationer. Partnerskapet innebär i dessa fall att kommunen och organisationen i ett avtal bekräftar att organisationen kommer att ägna sig åt viss typ av socialt arbete (oftast) som kommunen delvis finansierar. Ett IOP-avtal (ideburet offentligt partnerskap) kan definieras som en samverkansmodell mitt emellan normerande bidrag och upphandling som innebär att den idéburna organisationen bidrar till samhällsutvecklingen på ett mer konkret sätt än vad bidragen ger utrymme för, men som inte bygger på marknadsmekanismer och kommersiella kontrakt. (stadsjurist Anna Frykestig, Göteborgs kommun). Partnerskap kan ingås när Verksamheten är ett led i att förverkliga ett politiskt program eller plan, där de ideburna organisationerna särskilt nämns Verksamheten har initierats av den idéburna organisationen Verksamheten bidrar till lokal utveckling och delaktighet i samhället Verksamheten inte kan ses som en del av föreningsbidraget Varken den offentliga organisationen eller den idéburna organisationen vill göra den idéburna organisationen till underleverantör utan, utan istället en fortsatt fri och självständig aktör Det inte finns en marknad eller en konkurrenssituation att vårda Bägge parterna är med och finansierar verksamheten (via pengar eller andra insatser) Verksamheten inte detaljregleras från kommunens sida Att verksamheten avses att drivas under längre tid Det finns flera eempel på offentligt ideburet partnerskap, ett är det som ingåtts 2013 mellan Göteborgs stad och Bräcke Diakoni, Frälsningsarmén och Göteborgs Kyrkliga Stadsmission. Insatserna i partnerskapet ska bestå av övernattningsmöjligheter och dagcentral för de mest nödställda migrerande EU- medborgare som vistas i Göteborg. Andra eempel från Göteborg är det mellan Assyriska kyrkan och SDN Västra Göteborg kring träffpunktsverksamhet för äldre och det mellan Angered och kooperativet Fjället om fritidsverksamhet för barn och ungdomar. Vi ser en möjlighet med IOP för sociala företag på områden där det sociala företagets tjänster är unika och inte konkurrerar med andra företag på marknaden. Det är viktigt att kompetensen om IOP utvecklas i de sociala företagen så att de själva lyfter upp och tar initiativ till samarbetet med stadsdelsnämnder och andra nämnder och bolag i kommunen. Detta gäller förstås även politiker och tjänstemän i staden som kan förväntas ha en beredskap när sådana initiativ kommer upp. Det kan vara en del av ett framtida projekt att sprida kunskap om när och hur IOP kan ingås. Effektiv försäljning Vår omfattande analys av de sociala företagen visar att den viktigaste affärsutvecklingsinsatsen är att utveckla försäljningsarbetet från de sociala företagen. Vi har konstaterat att samverkan mellan de olika kooperativgrupperna är för liten för att de skall kunna agera rationellt på marknaden. Samverkan ger en möjlighet att lämna gemensamma anbud när Göteborg Stad och andra offentliga aktörer upphandlar med sociala hänsyn. När det i upphandlingar blir möjligt att bli underleverantörer, kan även de sociala företagen samarbeta för att klara leveranskrav. En ökad och effektivare försäljning är den enskilt viktigaste åtgärden för att nå visionen om 1000 anställda i arbetsintegrerande sociala företag. Identifierade strategier för detta är bland annat att bilda säljkooperativ och etablering av en gemensam butik. Gemensamt säljkooperativ Genom en gemensam säljorganisation skapas förutsättningar för att stärka och epandera de sociala företagens marknadsposition inom Västra Götalands Län. Fokus är främst på tjänsteproducerande verksamheter, så att medlemsföretagen skall nå sina sociala mål. Syftet är att de sociala företagen gemensam kan marknadsföras, samarbeta kring leverans och på så vis få en ökad försäljning så att fler personer kan anställas. I den preliminära affärsplanen för säljkooperativet räknar vi med närmare 100 personer får arbete genom uppdragen Säljkooperativet skall förutom att skapa nya affärer för sina medlemmar skapa ett gemensamt kvalitetssäkringssystem för sina medlemmar och samordna marknadskommunikationen. Många sociala företag är verksamma inom affärsområde Städ & Fastighetsservice med varierande beläggningsgrad. Genom att gå ihop kan kooperativet till eempel erbjuda allt inom städ såsom, trapp-, butik-, kontor- och hemstäd. Kooperativet kan också medverka som en totalleverantör eller underleverantör vid större upphandlingar. Vid låg beläggningsgrad kan personal hyras ut till andra tjänsteföretag. Vi har i detta sammanhang inlett samtal med storföretag. Förstudien har också lett fram till att Säljkooperativet kan etablera en gemensam webbshop för företagen. Logistiken i denna är tänkt att samordnas i den planerade gemensamma affären i centrala Göteborg. Gemensam butik/affär Ett led i att ytterligare stärka försäljningen är att en gemensam affär etableras. Butiken skall fungera som fönstret utåt för socialt företagande i Göteborgsregionen. En gemensam önskan är att butiken ligger strategiskt i Göteborg och syftar till att sälja och marknadsföra de sociala företagens produkter och tjänster för att ytterligare stärka det gemensamma fönstret kring Socialt företagande. Genom att de sociala företagen går samman kring denna butik underlättas kommunikationen mot allmänheten ytterligare. Vi ser framför oss att även tjänster och events kan marknadsföras i denna butik. Innan man går vidare med denna satsning behöver dock en affärsplan tas fram för att bedöma lönsamheten och att man säkerställer långsiktigheten i satsningen. Stöd till affärsutveckling Affärsutveckling innebär utveckling av en organisations affärsdrivande verksamhet och dess processer. Det är något som sker kontinuerligt, inte bara när man startar företag. Man analyserar och hittar lösningar på problem eller ser nya möjligheter som kan skapa utveckling och tillvät. Något alla företag måste göra hela tiden. Självklart har huvuddelen av affärsutvecklingen, eftersom den görs kontinuerligt, skett i de befintliga kooperativen eller i företagsgrupperna, och ibland med hjälp av andra organisationer. Det finns en omfattande flora av offentligt finansierade och kommersiella aktörer som erbjuder stöd till företags affärsutveckling. Många av dessa är i teorin tillgängliga för ASF, i praktiken inte fullt så många. För en omfattande genomgång se Stödstrukturer för små & medelstora företag, speciellt arbetsintegrerade sociala företag (Pär Olofsson, Temagruppen Entreprenörskap 2011) Nedan beskrivs Coompanion, Kooperatörshuset och BRG som vi uppfattar som de centrala stödstrukturerna. Coompanions roll Med risk för att prata i egen sak vill vi lyfta fram den roll som Coompanion har då Coompanion har ett uppdrag från sina medlemmar, staten, regionen och staden att stödja utvecklingen av kooperativ och andra företag inom den sociala ekonomin, däribland ASF. Coompanion Göteborgsregionen erhåller i stöd från samhället 2015: Tillvätverket 1.95 miljoner Västra Götalandsregionen 0,8 miljoner Business Region Göteborg 0,3 miljoner Sociala resursförvaltningen 0,45 miljoner (Tillvätverkets bidrag kräver motsvarande lokala medfinansiering. ) Årligen (2014) rådger Coompanion 220 grupper, varav 67 startar företag. Under sista året var två av dessa ASF. Man informerar muntligt ca 4000 personer om kooperativt och socialt företagande. Medverkar i många processer för att stärka entreprenörskap i lokal och regional utveckling Coompanion har sedan 90-talet hjälpt ASF med affärsutveckling i Göteborgsregionen. Finansiering har ofta kommit genom projektmedel, då det inte kunnat inrymmas i den ordinarie rådgivningen. Dock har 18% av de rådgivna personerna fått rådgivning för start av ASF. Etableringen av ett ASF kräver väsentligt mer stöd än stöd till andra kooperativa företag. Nästan alla ASF i Göteborgsregionen har fått någon form av support från Coompanion under etablering och/eller drift. Merparten av de ASF som startat med insats från Coompanion har gjort det genom särskilda projektmedel te Vägen ut, Le Mat, Cafe Tellus, Mamas Retro och Grogrunden. Coompanion har ett öppet medlemskap där företag med kooperativa grundvärderingar, dvs demokrati och öppet medlemskap, blir medlemmar. Coompanions vision är ett skapa ett starkt kluster av kooperativa företag som bidrar till en hållbar Göteborgsregion. Ett dussin ASF utgör nästan 20% av Coompanions medlemsföretag. Coompanion har 10 företagsutvecklare anställda som är eperter på kooperativt företagande och som alla har omfattande 6 7

5 Samarbeten mellan företagen erfarenhet av att utveckla affärer inom den sociala ekonomin. Det stödet som Coompanion får från Social resurs 2015 är kronor utvecklingsstöd och medfinansiering av 1000-jobbprojektet och kronor riktat direkt till Coompanions arbete med rådgivning och stöd till sociala företag. Kooperatörshuset Inom Social resursförvaltningen finns en kommunal verksamhet. Kooperatörshuset stödjer, utvecklar och utbildar sociala arbetskooperativ. Stödet kan vara i form av resurspersoner, utbildning och föreningsbidrag. Sociala arbetskooperativ samägda och demokratiskt styrda företag som är självständiga gentemot kommunen kan också få hjälp med marknadsföring och affärsmässig utveckling av Kooperatörshuset. Business Region Göteborg Business Region Göteborg AB (BRG) ansvarar förr näringslivsutveckling i Göteborgs Stad och representerar 13 kommuner i regionen. BRG bidrar till att skapa fler arbetstillfällen och därigenom åstadkomma en hållbar tillvät i Göteborgsregionens näringsliv. BRG har fått ett uppdrag från Göteborgsstad Stad att under skapa bättre förutsättningar för socialt företagande i staden genom stöd till affärsutvecklande insatser. En del av BRGs insats är ett nytt finansieringsstöd för socialt företagande. Finansieringsstödet är ett stöd för affärsutveckling och är inte ett verksamhets- eller driftsbidrag. Stödet består av två olika delar; dels finansiering av utvecklingsinsatser i verksamheten, dels rådgivning för att ta fram en nulägesanalys och en handlingsplan för det planerade projektet. Här har BRG tänkt att insatsen kan göras med upphandlade konsulter för andra programverksamheter man ansvarar för. Behov av affärsutveckling i framtiden Sociala företag liksom alla företag måste i huvudsak ta ansvar för sin utveckling själva. Vi har tidigare pekat på den betydelse som en gemensam säljorganisationen kan ha för affärsutveckling och tillvät av sociala företag, dvs samverkan i marknadsarbetet. Vi hoppas att de sociala företagen även i fortsättningen vill bidra till att bygga upp sin egen sektors affärsutvecklingskompetens genom samverkan i Coompanion. Förhoppningsvis kan i fortsättningen Coompanion fortsätta få stöd för sin epertroll och generella affärsutvecklingskompetens för de sociala företagen. Idag är de sociala företagen ca 60 i regionen, även med en omfattande ökning så kommer under överskådlig framtid antalet företag att vara så litet att det vore resursslöseri att bygga upp fler stödstrukturer med motsvarande epertis som finns på Coompanion. Från Coompanions sida hoppas vi att de kommunala, regionala och nationella myndigheterna samordnar vilka organisationer man satsar på som stödstruktur för ASF. Regeringen har uppmärksammat behovet och har gett Tillvätverket uppdrag att: Tillsammans med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan utforma och genomföra ett program för att stödja utvecklingen av arbetsintegrerande sociala företag. Uppdraget innefattar granskning och anpassning av regelverk samt möjligheterna till finansiering för främjande, start och utveckling av företag. En lägesrapport ska lämnas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 30 juni 2015 och uppdraget slutrapporteras till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 31 januari Av rapporterna ska framgå hur regelverk har anpassats för att främja start av nya och affärsutveckling i befintliga företag, samt en redogörelse för vad som hindrar respektive främjar en utveckling. Tillvätverket kommer att ha en nära kontakt med de arbetsintegrerande sociala företagen, deras organisationer och även med Coompanion och andra som arbetar med utvecklingen av nya och befintliga företag. Det finns skäl att ha särskilda bidragsutlysningar som stimulerar och finansierar utveckling av socialt företagande såsom BRGs, Västra Götalandsregionens Socialt entreprenörskapsprogram och Tillvätverkets projektmedel. Därigenom får företagen möjlighet att ta in specialistkompetens i produkt- och marknadsutvecklingen. En dialog mellan Coompanion, VGR och BRG, som också tar hänsyn till nationella satsningar, bör föras så att en samordning sker av insatserna för affärsutveckling. Funktionellt samarbete För att kunna vara professionella så behövs det kunskaper i företagsledning, ekonomistyrning, administration, arbetsgivarskap, försäljning, kommunikation och marknadsföring, ansökningar och samarbete med myndigheter. De arbetsintegrerande sociala företagen är små organisationer som har svårt att hålla tillräcklig kompetens på alla dessa områden men har vunnit styrka genom att organisera sig i företagsgrupper/nätverk. Nätverken lyfter av det enskilda företaget krav på att vara eperter på annat än kärnverksamheten. Idag har dock de flesta nätverk problem att hålla kompetens i dessa frågor. Den främsta orsaken är dock att deras medlemmar, företagen, har för låg omsättning och lönsamhet för att finansiera dessa funktioner. För många sociala företag är det ganska självklart att dessa funktioner innebär kostnader. Men det har också visat sig vara svårt att satsa resurser på dessa funktioner, då oerfarna företagaren/medlemmar upplever dessa kostnader som onödiga. Det finns också en vana vid att detta är något man kan få stöd och bidrag till. Att samverka än mer är ett sätt att lösa behovet. Ett annat sätt är att få stöd till dessa stödfunktioner under uppbyggnaden, dvs tills det finns en tillräcklig grund. Följande samarbeten anser vi behöver utvecklas Försäljning (se föregående avsnitt) Säljkooperativet löser mycket av behoven att få till en professionell försäljning och marknadsföring. Även den föreslagna märkningen utvecklar marknadskraften. Företrädarskap De sociala företagen verkar på en marknad som är otroligt påverkad av politiken. Deras höga anslutning till olika organisationer kan ses som ett uttryck för hur viktig relationen med det offentliga är för dem, men också tillhörigheten till den sociala ekonomin. För att synliggöra behov och konsekvenser av politik och beslut samt att föra dialog med beslutsfattare behöver de sociala företagen vara en enad röst så långt som möjligt och ha företrädare. Det har man i sin intresseorganisation SKOOPI. Där det finns en aktiv lokalavdelning Skoopi-GR. Skoopis opinionsbildande roll är viktig, den ger även företagens medlemmar en direkt påverkansmöjlighet. Skoopi-GR är representerat i Göteborgsregionens sociala ekonomi och Idékom. Coompanion har ett öppet medlemskap där företag med kooperativa grundvärderingar, dvs demokrati och öppet medlemskap, blir medlemmar. 12 ASF är medlemmar i Coompanion. Coompanion är dessutom stiftande medlem i ytterligare fyra företag. Coompanion påverkar utvecklingsförutsättningarna (och leverar epertkompetens till företagsutvecklingen) för den sociala ekonomins företagande och därigenom de sociala företagens. Coompanion är representerat i Göteborgsregionens sociala ekonomi, Idékom och Social ekonomirådet i VGR och Strukturfondspartnerskapet. Göteborgs Föreningscenter (GFC) är en organisation där åtta ASF valt att ansluta sig, även om GFC i första hand organiserar frivilligorganisationer. GFC är representerat i Göteborgsregionens sociala ekonomi, Idékom och Social ekonomirådet i VGR. Samarbete- för fler karriärvägar Att begreppet Socialt företagande är oprecist och svårtolkat leder till att omvärlden ofta gör sina egna tolkningar kring innebörden av vad ett socialt företag är. Av nämnda skäl möts därmed ofta individen av olikartad information om de sociala företagen. I dag råder ett litet samarbete mellan de sociala företagen, vilket gör att individen kan ha mer eller mindre tur i sin möjlighet att få en bredd av möjligheter i sociala företag. Detsamma gäller myndigheter som söker möjligheter hos de sociala företagen. Konkret innebär det att de sociala företag som samarbetar kan hänvisa och tipsa myndigheter och individer om vägar vidare, samtidigt som de som inte har samarbetat blir mer begränsade i sitt erbjudande. Ett ökat samarbete stärker inte bara uppfattningen om Socialt företagande, utan visar även på den mångfald av tjänster de sociala företagen kan leverera tillsammans. Vi ser att genom samarbete kan fler karriärvägar skapas. Individens process, och metoder som används, i sociala företag skiljer sig åt, vilket också utgör de sociala företagens identiteter. Vi ser att dock att det finns många likheter i de generella processerna som inte är identifierade och som skulle underlätta kommunikationen med myndigheter och omvärld. Utveckla och synliggöra de enskilda metoderna (karriärstöd el. liknande) samt den gemensamma processen De sociala företagen har upparbetade metoder för stöttning av individen (karriärstöd/ handledarskap) Ingår gör oftast att man utöver stöttning av individen har samtal med individen vid start, lägger en plan för tiden i det sociala företaget samt för samtal med myndigheterna kring den gemensamma planen. Att de sociala företagen arbetar med utvecklingen av dessa metoder är av stor vikt för att skapa nya jobb. Även utbyte, företagen emellan, av metoderna utvecklar. Lika viktigt, för att till 2020 skapa 1000 jobb, är att arbeta med de gemensamma/ generella processerna för att ytterligare öka tydligheten om Socialt företagande. Den gemensamma generella processen som de sociala företagen tillämpar sina metoder inom behöver utvecklas för att underlätta kommunikationen för socialt företagande och tillgänglighet för individen och myndigheter. Inom ramen för projektet skall en utvecklingsgrupp formas som fungerar som referensgrupp till myndigheternas arbete, förtydliga skillnader och likheter samt arbetar för utveckling av den generella processen. Detta väntas ytterligare bidra till det gemensamma fönstret för socialt företagande, underlätta för samarbetet med myndigheterna och dess interna arbete med att upprätta fungerade arbetssätt med de sociala företagen. Att samverka kring att rusta individen I arbetet med de sociala företagen och myndigheterna har behovet av rustning/förberedelse för individerna i 1000 jobb- målet lyfts. Föreslagen strategi är att samarbeta kring en funktion där individen dels förbereds/ rustas inför arbete och att en bedömning kring väg vidare samtidigt görs. Vägen vidare kan vara i något av samverkande Sociala företag eller om annat individuellt behov bedöms finnas, till insatser utanför Socialt företag te jobb/ utbildning/praktik). Vid samtal kring denna funktion finns en enighet att aktiviteten bör utföras i och av de enskilda sociala företagen och möta 8 9

6 Fler sociala företag individens behov av träning i grundläggande färdigheter (komma i tid, närvara, sociala koder, interaktion, samarbete). Formas samarbete kring denna fas (framförallt vid vidaregång) möjliggörs det för individen och myndigheterna att få tillgång till flera sociala företag- vilket skapar fler karriärvägar. En strategi och första praktiskt steg i utvecklingen av att skapa samarbete kring individerna är att inom ramen för kommande ESF- projekt driva en pilotsatsning för denna funktion. Nästa steg i utvecklingen är att inom ovan nämnd utvecklingsgrupp planera för funktion och insatser utifrån de sociala företagens erbjudande och behov. Av stor vikt är att de sociala företagens metoder synliggörs och utvecklas parallellt. För att möta samhällets och individens behov av integration och anpassade arbetsplatser behövs fler vägar mot arbete och arbetstillfällen. Sociala företag är en möjlighet, men i relation till samhällets krav och individers behov av arbete är takten på epansion av nya arbeten långsammare än vad som krävs. För att nå målet så behöver ett antal nya sociala företag skapas. Dessa företag behöver vara anpassade utifrån målgruppens möjlighet och kapacitet och marknadens behov av tjänster. Det finns en tendens att sociala företag har affärsidéer med en mycket begränsad potential. Många kan på sin höjd erbjuda en handfull personer arbete. För stödsystemet är det ungefär lika mycket arbete att stödja etableringen av ett företag med 4 personer som att stödja ett med 40. Vi menar därför att det är viktigt att få fram fler verksamheter som kan öka antalet platser och att vi måste våga prioritera verksamheter med större potential. Samtidigt är det viktigt att det finns en hållbar struktur för företaget dels under start och dels på lång sikt. Potential i Befintliga nätverk/ Sociala företag tas tillvara Det vore direkt dumt att inte ta tillvara på befintliga strukturers möjligheter, metoder och strukturer vid start av nya sociala företag. I dag finns se större stödstrukturer/nätverk för socialt företagande i Göteborgsregionen. Några är sociala företag själva och organiserade som nätverk, dessa är Vägen ut!, Karriär-Kraft, GF sak, Basta Väst och Forum SKILL. Därtill finns Coompanion som företagsutvecklare och inkubatorn Sfin samt tidigare beskrivna strukturer för Socialt företagande. Uppräknade stödstrukturer finns för att de sociala företagen behöver omfattande långvarigt stöd för att bli hållbara och överleva. Nya initiativ/företag huvudsak skall skapas inom befintliga konsortier/ nätverk där etablerade strukturer finns och långsiktighet kan möjliggöras. Nya företag startas Utgångspunkten för nya initiativ i förstudien har varit att finna affärsidéer inom tjänsteproducerande verksamheter. Kriterier har varit volym (många arbetstillfällen), låga investeringskostnader, helhetserbjudande och funktion (meningsfulla jobb som efterfrågas på marknaden). Tidigt såg vi behovet inom fyra affärsområden; HotellRestaurangCatering (HoReCa), Bygg, Handel och Städ & Fastighetsservice. Under året har ett 20 tal affärsplaner tagits fram och analyserats, vilket lett till att följande initiativ kommer etableras för att nå målet om 1000 jobb i sociala företag till Vägen Ut! Städ och Fastighetsservice LeMat bed and breakfast (Partille och Falkenberg) Forum SKILL Trygghetsboende GF Sak träningskök/ catering Vägen ut! GreenCatering och grön Konferens Därtill kommer hunddagis och tjänster/företag kopplade till trygghetsboende undersökas för eventuell utveckling under projektets gång. Nästa steg är att handlingsplaner skapas kring de faktiska etableringarna. Inkubator-metod för start av fler sociala företag Vid start av sociala företag behövs, som diskuterats i föregående kapitel, mycket stöd. Det handlar om stöd till individ, grupp, företag samt den kontet företaget befinner sig i. Varje start är unik och kräver stort engagemang från stöttande parter. Coompanions inkubator Sfin finns för att stötta denna komplea start. Tillsammans med parter säkerhetsställer och tillhandahåller inkubatorn det praktiska stödet till företagen men framförallt det strategiskt mobiliserade av konteten runt det sociala företaget (som te nätverk, ledarskap, styrelsekompetens, medlemskap och ägande). Stödet består av fem delar som nedan beskrivs; Den första delen är sociala företagandeutbildningen och innehåller de kunskapsdelar som behövs för att starta företag. Det handlar också om att personen utvecklas till att så småningom kunna vara delaktig i driften av ett företag och förstå hur vägen till anställning kommer att se ut Den andra delen är ägarskap, organisation och ledarskap Det ska vara tryggt och riskfritt att vara med i uppbyggnaden av ett socialt företag, därför blir man oftast företagare stegvis. Coompanion hjälper till att skapa ägarstrukturer där andra intressenter startar företagen för att skapa stabilitet när företaget tar sina första osäkra steg. Deltagarna tar därför inte några personliga risker. Allteftersom deltagarna och företaget utvecklas ökar deltagarnas inflytande och ansvar. I det fall det behövs finansiering för att starta företaget hjälper vi till med detta. Här kan till eempel Mikrofonden Väst eller företag som vill ta socialt ansvar kopplas in. Den tredje delen är stödet till individen och dess kontakt med myndigheter (också kallat Karriärstöd) Dels innebär det ett stöd till individens utveckling mot företagare och dels innebär det samarbete med deltagarens handläggare för att skapa en gemensam plan för deltagaren. Den fjärde delen är Hälsa. God hälsa främjar entreprenöriella förmågor som mod, kreativitet, initiativförmåga. Här handlar det om att säkra både den psykiska och psykiska hälsan. Vårt mål är att företagen ska vara hälsofrämjande arbetsplatser. Den femte och sista delen är affärsutveckling. Det ingår i vårt stöd att säkerhetsställa affärsutveckling. Det är det mest kritiska i ett företags tillblivelse och att ha kunder är helt avgörande för om och när deltagarna kan bli anställda. Därför lägger vi mycket fokus på denna del av stödet. I kommande etableringar kommer Sfin inkubator vara central. Stöd i kvalitetsutveckling, leveranssäkerhet och affärsutveckling Som beskrevs i kapitel 1 så behöver kvalitets, leverans och affärsutveckling i de sociala företagen utvecklas för ökad kvalité. Genom Sfin inkubator kan dessa tjänster tillhandahållas. För att säkerhetsställa utveckling av de nya initiativen måste varje etablering analyseras var för sig för att se hur saknade och befintliga kvalitets och stödbehov skall tas om hand. Varje etablering och utveckling är unik och därtill skiljer metoder och arbetssätt sig åt mellan de sociala företagen- vilket gör att varje etablering och 10 11

7 Finansiering identifierad företagsutveckling planeras tillsammans med ansvarig stödstruktur. För att möjliggöra leverans bör ett kompetensutvecklingsprojekt vara nästa steg. Stöd i att utveckla ledarskapet Ett hållbart ledarskap är en av de särklass viktigaste faktorerna för hållbarhet i Sociala företag. Genom att varje företag från start har ett tydligt och ständigt utvecklade ledarskap möjliggörs individen, gruppen och företaget utveckling. Denna utveckling säkerhetsställs genom att Sfin inkubator koordinerar och tillhandahåller nödvändig ledar- och handledarutbildning. Social franchising Social Franchising är en framgångsrik metod för att sprida lyckade affärskoncept. Det är en form för kunskapsöverföring och underlättar etablering, men ger också stöd under drift och i kontinuerlig affärsutveckling. Vägen ut Kooperativen använder denna metod för att hålla ihop och utveckla sitt koncortie. Vägen ut har både franchising av sin arbetsträning och sina villor(boenden). CASA och Le Mat är två eisterande sociala franchisekoncept vars franchisegivare finns i vårt partnerskap. Även Forum Skill planerar franchising av Mamas Retro. Coompanion driver utbildningar för sociala företag från hela landet som vill väa och sprida sig. Det finns flera företag som är intresserade att etablera sig som franchisegivare, och som i framtiden vilja etablera sig i Göteborg- vilket gör att än fler arbeten kan skapas. Förvärv av företag och generationsskifte En strategi för fler arbete i sociala företag är förvärv av befintliga företag. Basta Väst har vuit och skapat arbete för sin målgrupp genom köp av två företag; Icko-Clean och MG-Pall. GF-Sak har också gjort det genom köp av armaturbutik. En stor andel av Sveriges företagarna är år gamla så generationsskiften är oundvikliga. Många gånger somnar företagen bara in. Idag är 30% av våra befintliga företag övertagna medan 70% är nystartade enligt Företagarna. I framtiden kommer det att finnas en hel del verksamheter till salu. Att starta ett nytt företag är mer riskabelt och svårt än att ta över ett befintligt. Dilemmat är att man behöver kapital för att ta över befintliga företag. Men genom att stärka möjligheterna för finansiering av sociala företag så stärks också möjligheterna att köpa eisterande verksamheter. Vanligast vid ett företagsköp är att den tidigare ägaren jobbar kvar en tid i verksamheten för att föra över kompetens och kundkontakter. I förstudien har vi i en arbetsgrupp bestående av representanter från Mikrofonden Väst, Coompanion, Vägen ut! kooperativen samt Göteborg Stad/ Business Region Göteborg granskat frågan om hur finansiering av nya och befintliga företag skall kunna göras. Att skaffa jobb, oavsett om man gör det genom etablerade sociala företag, koncortier, eller via nystartade företag / kooperativ, så kräver det även kapital. Kapital för att investera i maskiner, inventarier, transportmedel, marknadsföring med mera. Givetvis är kapitalbehovet olika beroende på vilken form av verksamhet man etablerar. Det finns kapital att låna /garantera redan idag, bland annat har Göteborg Stad via Business Region Göteborg satsat 5 MSEK till Mikrofonden Väst som är dedikerade att satsas till sociala företag i Göteborgsområdet, Mikrofonden har i grundkapital 1.3 MSEK och i samarbete med Almi, Ekobanken, Jak mfl så finns ytterligare kapital att tillgå. Det finns ett samarbetsavtal mellan Mikrofonden Väst och Göteborg Stad kring finansiering av social företagande, som kan vara en grund i hur finansiera sociala företag. Vi ser även ett behov av att kombinera projektmedel med lån/garantier samt kompetens, bla i form av styrelsekompetens. Sammanfattningsvis så finns ett visst mått av kapital tillgängligt, men tillgången till riskvilligt kapital är begränsat. Där är Göteborgs Stads 5 MSEK särskilt viktiga då dessa har en högre riskvillighet än annat kapital. En fråga vi granskat är hur mycket kapital som kan behövas för att skapa 1000 jobb. Hur mycket kapital behövs för att gå från 300 till 1000 anställda. Vi har tagit fram två typbudgetar som kan ge en indikation kring vad det skulle kunna kosta, det gäller dels ett städkooperativ och dels ett byggföretag. STÄDKOOPERATIV STARTBUDGET Lokalkostnad ( 6 mån) Telefon, mobil, datorer, internet Försäkringar Marknadsföring Administration Förbrukningsvaror Inventarier Lönekostnader (6 mån, 25 TSEK ) Likviditetsbuffert TOTALT SEK SEK SEK SEK SEK SEK SEK SEK SEK SEK Vi antar att ca 10 personer kan få sysselsättning i respektive kooperativ inom 3 år. Då vi räknar på 700 nya jobb, så motsvarar det motsvarande 70 typkooperativ. Avseende lönekostnad så antar vi att antingen så bär personalen sina kostnader genom intäkter, eller så bär de med försörjningsstöd. Vid starten, så räknar vi på en handledarkostnad/verksamhetsledare, som det tar 6 månader innan man har balanserat med intäkter. Vi antar även att hyra och övriga kostnader balanseras efter 6 månader. Med ett sådant antagande finner vi att startkostnaden för ett städkooperativ är 493 TSEK, och för ett byggbolag 568 TSEK. Skulle vi räkna med 35 av varje, dvs 70 kooperativ totalt så blir det ca 37 Miljoner kronor! Om kooperativen anställer 20 st per styck, då skulle kapitalbehovet vara ca 18 MSEK! Vidare arbete krävs Eftersom en bärande tanke mot 1000 jobb målet är att stödja redan etablerade företag/koncortier att väa och anställa fler, så påverkar det tillvätshastigheten i antal nya jobb, dvs det går fortare att väa, jämfört med att starta ett kooperativ från grunden. Vi antar dock att avseende startkostnader, så är det ungefär lika, vi vet att tillvätkliv kräver investeringar. En särskild frågeställning är vid vilken nivå kapacitetstaket är nått i de olika koncortierna. Vid ett visst antal anställda så behövs ännu större kontorsutrymme, annan ledning osv. Det saknas en tydlig modell för samverkan kring finansieringsfrågan. En modell som kombinerar det som finns på marknaden med behovet hos ett enskilt sociala företag. Den stora skillnaden gentemot andra typer av företag, till eempel familjeföretag, är att de som bygger upp sociala företag, ofta i den ekonomiska föreningsformen, inte vill eller kan satsa så mycket eget kapital eller gå i borgen. Det vill säga det blir en annan typ av svårigheter att kapitalisera upp de sociala företagen jämfört med företag där ägaren satsar eget kapital i det egna företaget. Viktiga komponenter i en samverkansmodell är rådgivning, kapital (bank) och säkerheter (till eempel kreditgarantier, garantifond och borgensringar). En viktig komponent är även det offentligas engagemang. Det handlar ofta om starkt ekluderades gruppers aktiviteter som inte klarar sig utan någon form av samhällsstöd. BYGGFÖRETAG Lokalkostnad ( 6 mån) Telefon, mobil, datorer, internet Försäkringar Marknadsföring Administration Förbrukningsvaror Inventarier, maskiner Lönekostnader (6 mån, 25 TSEK ) Likviditetsbuffert TOTALT SEK SEK SEK SEK SEK SEK SEK SEK SEK SEK 12 13

8 Stödjande politik och kommunal organisation Våra erfarenheter är att det krävs en mycket tydlig politik för att socialt företagande skall blomstra. Dessa erfarenheter stöds av flera rapporter från Tillvätverket och Temagruppen för Entreprenörskap. I rapporten Verksamma strategier för ökat och hållbart Arbetsintegrerande socialt företagande (Tillvätverkets rapport 0131) 2012 säger man: Sett ur ett systemperspektiv kan sägas att möjligheterna till långsiktighet för initiativ som syftar till att främja arbetsintegrerande socialt företagande ökar om följande faktorer kan säkras: Att arbetsintegrerande socialt företagande lyfts fram i policydokument. En lyckad konkretisering och implementering av policydokumentens innehåll. Regional förankring av initiativ som syftar till att främja arbetsintegrerande socialt företagande. Det är dock viktigt att förstå att de arbetsintegrerande sociala företagande ser sig dock inte främst som verktyg för att uppnå olika regionala och nationella mål. För de arbetsintegrerande sociala företagen är olika nationella, regionala och lokala mål och strategier verktyg för att uppnå sina egna mål. Det är politikerna och dess förvaltningar som ansvar för att det finns ett gynnsamt klimat. Möjligheterna att starta, bidrag och samverkan med socialtjänst är viktiga områden. En stor betydelse och väldigt avgörande för det sociala företagandet är hur kommunen prioriterar mellan den egna arbetsmarknadsverksamheten och eterna aktörer som de sociala företagen. Även hur man ser på de egna dagliga verksamheterna och de sociala kooperativen. Generellt kan man säga att de sociala företagen uppfattar det som att kommunerna i regel prioriterar sina egna verksamheter framför samarbete med sociala företag. Det finns många berättelser och eempel på detta. Ofta verkar det ske utifrån snäva budgetskäl och inte utifrån samhällsekonomiska skäl. Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen konkreta samverkan med sociala företag är begränsat då regionen inte har ett arbetsmarknadspolitiskt ansvar. Däremot har regionen en påverkan på de sociala företagen genom sitt regionala utvecklingsansvar. I den regionala utvecklingsstrategin lyfts social ekonomi och socialt entreprenörskap som viktigt för att nå målen med ökat entreprenörskap och fler företag. Men även vad det gäller regionens mål om att bryta utanförskap och segregation kan de sociala företagen spela roll, särskilt vad det gäller det som regionen kallar de urbana utmaningarna. Regionen har i sin folkhälsopolicy sedan 2009 mål om ökat arbetsdeltagande. Här finns inget specifikt uttryckt om sociala företag, men verksamheterna lämpar sig väl för stöd och har så fått under senare år. I den Samling för social hållbarhet - Åtgärder för jämlik hälsa som togs fram i en bred samverkan lyfts även socialt företagande som en åtgärd för social hållbarhet genom ökat arbetsdeltagande. Viktigast för de sociala företagen har sannolikt det faktum att det finns ett handlingsprogram för social ekonomi. Programmets övergripande mål är att främja den sociala ekonomin och dess aktörer och stärka den sociala ekonomins roll för tillvät och utveckling i Västra Götaland. Det har följande insatsområden: 1. Social innovation och socialt entreprenörskap 2. Opinionsarbete, kunskapsspridning och kompetensutveckling 3. Sociala ekonomins förutsättningar 4. Forskning och utveckling 5. Nätverk och samverkan 6. Nationellt och internationellt arbete Det finns även ett råd, Sociala ekonomins råd (SER), som består av politiska representanter från Regionutvecklingsnämnden och representanter från de fyra delregionala nätverken för social ekonomi. Där diskuteras programmet, och en samverkan finns genom de utlysningar av projektmedel som görs under Socialt entreprenörskap. Det finns sedan 2014 även en överenskommelse mellan VGR och den sociala ekonomins organisationer. Syftet med överenskommelsen är: Skapa utrymme för ett långsiktigt samarbete och finna nya modeller för partnerskap och regelverk. Härigenom stärks demokratin och delaktigheten samt mångfalden av aktörer. Samt att tillvarata den sociala ekonomins engagemang för hållbar utveckling i Västra Götaland. Den öppnar upp för många intressanta samarbeten i framtiden, förhoppningsvis även för de sociala företagen. Ett motiv från social ekonomis sida med överenskommelsen var att öppna upp samarbetena med sjuk och hälsovård inom regionen. Två av de saker som nämns är upphandling med sociala hänsyn och Ideburna offentliga partnerskap. Översyn En viktig sak att gå vidare med är hur sociala företag kan få en marknad genom upphandlingar med sociala hänsyn. Här kan Regionen välja en för social ekonomi mycket intressantare väg än Göteborgs Stad. Man kan prioritera verksamheter med brukarfokus såsom sociala företag. Regionen som ansvarig utvecklingsaktör har ett stort ansvar för de program som skrivs för Regionalfond och Socialfond. Den regionala planen för social fond medger att sociala företag används för att nå Socialfondsmålen. Vid översynen av Regionalfonden bör man se över vad överenskommelsen borde leda. Regionen har valt att inte se hela EUs tillvätstrategi som aktuell för regionalfonden. Den inkluderande tillväten tar man inte ansvar för. Göteborg Göteborg har en lång tradition av samverkan med sociala företag. Man har givit bidrag i över 20 år till sociala arbetskooperativ. Coompanion har under hela denna period deltagit i många samtal och utredningar om arbetsintegrerande sociala företags stöd från staden. Det finns ännu ingen specifik policy och strategi för arbetsintegrerat socialt företagande. Självklart har det funnits vissa riktlinjer vid Social resursförvaltningen (SRF), och dess föregångare. Staden startade själv genom bidrag direkt från Stadskansliet en egen utvecklingsverksamhet, Kooperatörshuset, som idag ingår i SRF. Stadens samarbete med sociala företag sker med olika delar av staden, utöver SRF så har företagen samarbetet med stadsdelarna, tidigare arbetsmarknadsnämnden med flera förvaltningar och bolag. Efter dialog bildades dock Idekom - samverkansrådet där den sociala ekonomin och staden möts De sociala företagen hade representation. Idekom tog initiativet och där drevs processen till att staden tecknade en överenskommelse med den sociala ekonomins organisationer. I den finns flera åtaganden som påverkar utvecklingen av sociala företag positivt. Tanken med överenskommelsen var också att bidra till att fler överenskommelser och partnerskap bildades runt olika områden. Kanske är vi på väg mot en sådan vad det gäller socialt företagande? Göteborgs Stad, i dialog med sektorn, har tagit fram och beslutat om en handlingsplan. Den uppfattar vi som ett viktigt steg framåt för stadens samarbete med de sociala företagen. Handlingsplanen avslutas med följande framåtblick: Ambitionen bör vara att öka den sociala ekonomins andel av den offentliga verksamhetens omsättning. För att nå dit så krävs utöver politiska ställningstaganden att det offentliga är med på den maktförskjutning som kommer att behövas för att nå fram till ett sådant tillstånd Handlingsplanen innehåller bland annat följande mål och aktiviteter. År 2016 möts social ekonomi av en stad där kunskapen om social ekonomi är betydande i Göteborg Stads hela organisation (stadsdelsförvaltningar, fackförvaltningar och bolag). Beskriva förutsättningarna för att låta verksamheter bedrivas av social ekonomi. Öppenhet för en mångfald av aktörer Balanserad och planmässig övervägning av identifierade utförarverksamhet. Starkare gemensamt socialt sammanhang för offentliga sektor och social ekonomi där social ekonomi/offentliga aktörer bjuder in till dialog/samspel. aktörer bjuder in till dialog/samspel Pröva några uppdrag, för annan utförare än offentlig sektor, inom områden såsom eempelvis; - Anhörigstöd - Besöksnäring - Daglig verksamhet - Elevstöd - Fritidsgård - Förebyggande föräldrarstöd - Hemlösa - Kontaktmannaskap - Kultur och fritid - Lokal utveckling - Miljö och klimat - Stadsutveckling - Stödinsatser integration - Utvecklingsprojekt - Äldreomsorg Formulera mervärdet inklusive det sociala kapitalet i beslutsunderlag Konkretisera och identifiera de värden inom social ekonomi som vore önskvärda att få ta del av i det offentliga. Processstöd inom sektor social ekonomi för att ta fram kriterier som beskriver mervärdet. Se över möjligheten till avknoppning av offentligt drivna verksamheter som kan utföras av andra aktörer samt vid planeringen av nya verksamheter eller vid omorganisation. Utveckla flera finansieringsformer. Ta fram stöd för kunskapsökning och spridning av modellen Idéburet offentligt partnerskap (IOP). IOP är en samverkansform mellan det offentliga, eempelvis kommunen, och aktörer inom social ekonomi. Inventera och initiera arbetet med att skapa brett partnerskap mellan social ekonomin, näringsliv, kommun/stat och akademin för ansökningar till strukturfonder (regional- och socialfondsprogram) och sektorsprogram. Utveckla stödstrukturerna som stöd till affärsutveckling av sociala ekonomin i Göteborg. Möjliggöra för social ekonomi att delta i upphandlingar. Stöd vid upphandling som riktar sig till utförare inom social ekonomi. Säkerhetsställa kompetens om social ekonomi i tillsättandet av referensgrupper vid upphandling. Som en effekt av överenskommelsen har kommunen även beslutat sig för att bidra med ett finaniseringsstöd och givit BusinessRegion Götborg uppdraget att handa detta stöd och stödja affärsutveckling inom social ekonomi. Det innebär att BRG har och kommer förhoppningsvis även i fortsättningen stimulera affärsutveckling genom en utvecklingspott. BRG har även slutit ett avtal med Mikrofonden, vilket innebär att Mikrofonden fått ytterligare 5 miljoner till finansiering av företag inom den sociala ekonomin. Ett styrdokument som lyfter möjlighet till samarbete med sociala kooperativ är Program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning - Synvändan Fastställd av kommunfullmäktige 2004, reviderad 2008 Trots den uttalande politiska viljan om stöd till utveckling av social ekonomi är sällan Göteborg Stad själva lyfter in frågan om socialt företagande i sina program och styrdokument. Men det kan bli bättre. Så bör t.e. socialt företagande prioriteras i den sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling som Göteborg Stad har och som skall styra framtida projektprioriteringar. Stadens stöd till sociala företag. Idag ger staden ekonomisk stöd till de sociala företagen via Sociala resursförvaltningen. Enheten Stöd till social ekonomi lämnar ett årligt verksamhetsbidrag av varierande storlek. Därutöver lämnas särskilda utvecklingsbidrag. Det finns riktlinjer för dess bidrag. Stödet har vuit fram under många år och stödet och omfattningen av det varierar mellan kooperativen. Verksamhetsstödet går främst till personalkostnader för de handledare som tjänar kooperativen. Stödstrukturer som GFSak, Coompanion och Vägen ut konsortiet får också bidrag. Enheten stöd till social ekonomi gör en översyn av bidragen och planerar att ta fram en långsiktig och tydligare strategi för dessa bidrag. Det är en svår balansgång vad medlen skall användas till, eftersom behoven hos företagen är stora. Behoven varierar dessutom över tid. Och de olika verksamheterna möter delvis olika målgrupper, som kan sakna alternativa sysselsättningar. Det verkar som det som kooperativen framförallt har svårt att finansiera är det kontinuerliga utvecklingsarbetet som görs av ledning eller i en del fall av stödstrukturer/koncortier. De stora och 14 15

9 relativt mogna företagen som Vägen ut har ändå inte efter 10 år en rimlig och hållbar lönsamhet. Det finns anledning att tro att det är svårt med effektivitet när man jobbar med målgrupper med funktionshinder och där rekryteringen görs på helt andra grunder än traditionellt. Medarbetare behöver mer stöd. Företagsledningen blir väldigt upptagen med operationella frågor och krissituationer. Ett stöd till företagens överbyggnad, ledning och kontinuerliga utvecklingsarbete kan dock vara svårt att mäta effektiviteten av. En fortsatt diskussion mellan företagsgrupperna och social resurs kan säkert finna hur ett stöd kan utformas och utvärderas. Stödet från Social resurs är viktigt för de sociala företagen, men dess grunder behöver vara tydligare. Idag ges ett verksamhetsbidrag om drygt 6 miljoner. Men om de sociala företagen väer med över över 300% så är det rimligt att tro att behov av bidrag till de sociala företagen ökar. Anslagen behöver således väa! Stadens stöd via Social resurs kan i sin nuvarande omfattning inte bidra till en kraftig tillvät av de sociala företagen. Vi tror att en hel del av utvecklingsmedlen från Social resurs bör i fortsättningen kunna täckas via bidrag från BRG till affärsutveckling och Mikrofonden lån till investeringar. Kombinerat med de insatser som vi gör bör det leda till högre självfinansiering av företagen. Tydlighet i Staden I nästkommande kapitel om den arbetslösas väg från bidrag till lön visar vi hur samarbetet mellan socialtjänst och sociala företagen kan stärkas. Under förstudien har det blivit tydligt att utvecklingen av de sociala företagen i Göteborg lider av att staden inte har en samlad strategi för arbetsintegrerat socialt företagande. Stadsdelarna hanterar frågan olika, Social resurs beviljar bidrag till sociala företag, Business Region beviljar affärsutvecklingsbidrag. Arbetsmarknads- och vuenutbildningsnämnden har inte uppdrag och mandat att besluta över stadens arbetssätt vad det gäller sociala företag. De enskilda stadsdelarna behöver en uttryckt gemensam viljeriktning av att arbeta med ett hela staden perspektiv för socialt företagande. Det som skrevs 2008 i rapporten Social ekonomi aktuell situation och utvecklingsbehov - Social resursnämnd om behovet av klarare linje om stödet till sociala företag gäller fortfarande. Vi menar att det finns god grund i Överenskommelsen för att bli än konkretare. Hela staden perspektiv Förstudien pekar på behovet av att staden utvecklar en strategi/ överenskommelse tillsammans med de sociala företagen. Sedan vore det önskvärt med en kommunal handlingsplan för att skapa ett hela staden perspektiv. Förhoppningsvis kan denna förstudie tjäna som ett underlag. En del av denna strategi borde innefatta förslaget som uppkommit under förstudien kring samlad information. Utredningsrapport gjord av Göteborgs stad visar att det saknas information om socialt företagande och att en lösning skulle vara att samla den information som finns (vilka de sociala företagen är och vad de erbjuder) på en och samma plats. I rapporten kan man läsa Samlad information efterfrågas på t e hemsida, där man kan gå in och uppdatera sig vid behov, kan också vara något Göteborgs Stad bistår med som service till både invånare och tjänstemän. Det skulle t.e. kunna vara en uppgift för Enheten för social ekonomi inom Social resursförvaltning. Det är viktigt att informationen är mycket tydlig och inte bara om de olika företagen och vad de gör, utan kanske framför allt kring vilka insatser som kan erbjudas, vilket stöd individer och arbetsgrupper kan få, kontaktpersoner inom Göteborgs stad osv. Det andra förslaget för denna strategi är att skapa samarbete över stadens gränser kring Socialt företagande, vilket skulle möjliggöras genom att upprätta ett nätverk för Socialt företagande i staden. I dagsläget undersöker de enskilda stadsdelarna hur kunskapsbärare/ SF ansvariga på kontoren skulle kunna göras möjligt. Dock har inte de enskilda stadsdelarna mandat över att samordna den i hophållande funktionen. Därför är förslaget att denna funktion bör finnas inom NAV (Nämnden för arbetsmarknad och vuenutbildning). Därmed bör nästa steg vara att tillsammans med NAV klargöra ansvar och åtagande för socialt företagande samt huruvida nätverk kan byggas upp. Att nyttja de sociala företagens sociala värde. DAGLIG VERKSAMHET Det finns idag 161 dagliga verksamheter i Göteborg, av dessa utförs 19 av eternt offentligt upphandlade aktörer. Av dem är 13 organisationer inom social ekonomi. Vad skulle det innebära om LOV gällde för daglig verksamhet? Sannolikt skulle många flera välja kooperativ som erbjuder intressanta arbetsplatser. Under 2014 gick ingen (0) individ från daglig verksamhet inom LSS till förvärvsarbete i 8 av stadens 10 stadsdelar, endast i fem stadsdelar gick någon person till skyddat arbete, och endast i fyra stadsdelar finns rutiner för att pröva möjligheten till arbete (Socialstyrelsens öppna jämförelser 2014). Om resultat skulle bli bättre om daglig sysselsättning i högre grad genomfördes i social ekonomi är osäkert. Men kvalitén i de eterna verksamheterna verkar generellt vara högre. Socialstyrelsen skriver om de nationella resultaten. Enskilda utförare har överlag bättre resultat än kommunala utförare, för 21 av 26 indikatorer inom insatserna bostad med särskild service och daglig verksamhet har enskilda utförare bättre resultat än kommunala. För några indikatorer är skillnaderna i resultat betydande. Vi tror det är en indikation på att om en ökad andel av den dagliga verksamheten sker i sociala företag så skulle det leda till fler övergångar till arbete. I flera av de sociala företagen finns det blandat personer på LSS-plats och anställda från målgruppen. Vi ser att möjligheten att erbjuda LSS-platser i en del sociala företag redan skapat sysselsättning för andra prioriterade målgrupper. Arbetsträning De sociala företagen och staden samverkar för att individer skall komma närmare arbetsmarknaden genom socialt företagande. Flera sociala företag säljer arbetsträning, det är en väsentlig del av deras affärsverksamhet. Finansieringen står skattebetalarna för. Här talar vi om de välfärdstjänster de sociala företaget erbjuder (te arbetsträningsplatser) kommunen, som ett alternativ till kommunens egna verksamheter eller utifrån deras behov att placera klienter. Vad gäller köp av arbetsträning och budget för det skiljer det sig mellan stadsdelarna. Vissa stadsdelar har budget för detta, medans andra stadsdelar har liten eller obefintlig budget för ändamålet. Det kan även vara så att budget för arbetsträning organisatoriskt ligger på annat ställe. Ovan nämnt hänger ofta även i hop med om stadsdelen har egen arbetsträning eller ej. Detta för med sig att olika stadsdelar har olika förutsättningar, citat från rapporten; Stadsdelarna, och personal inom olika enheter, har därmed olika förutsättningar att stötta personer som vill/vore lämpliga att arbetsträna i sociala företag. Det innebär också olika möjligheter för stadsdelarna att stötta de sociala företag som säljer arbetsträningsplatser De sociala företagen upplever att de uppfattas som ett komplement, dvs inte prioriteras på samma sätt som egen verksamhet, vilket leder till att de trots avtal inte används i den utsträckning som de skulle kunna. Det är något som i praktiken gör att de får svårigheter att bygga upp en ekonomiskt hållbar verksamhet. Det är en bild som bekräftas i rapporten Aktörer i social ekonomi om upphandling. Här krävs en fortsatt dialog mellan staden och företagen. En sådan skulle leda till en större förståelse och kanske en högre grad av gemensam planering. Inom ramen för förstudien har vi inte haft möjlighet att upprätta en sådan dialog. Staden skulle även i praktiken kunna bidra till att finansieringen vid etableringen av nya sociala företag genom att köpa arbetsträningsplatser för de personer som deltar i uppbyggnaden av det nya företaget. I dagsläget finns ingen sådan finansiering vilket gör att projekt för socialt företagande ofta är lösningen, en lösning både vi och staden ser som ohållbar på lång sikt. Rapporten som är gjord av Göteborgs stad lyfter problemet med avsaknaden av långsiktighet för socialt företagande inom staden. Vid intervjuer framkommer att det finns en trötthet kring att möjligheten att samarbeta och använda sociala företag ofta blir beroende av projekt som kommer och går. En respondent säger att En grundläggande förutsättning är långvarighet. Det är svårt att jobba med något som tar slut eller ändrar form. Vi vill se att det kommer för att stanna! Att vi kan lägga in det i vår folder Långsiktighet vid etablering En möjlighet som i dag finns inom staden är att använda försörjningsstödet som lön. I praktiken innebär det att en individ som har försörjningsstöd erbjuds ett jobb inom kommunen, och pengen för det tidigare försörjningsstödet används till att betala ut lön under begränsad tid. En diskussion som förts i under förstudien är huruvida man kan använda försörjningsstödet som lön under den första tiden i det sociala företaget, tills att företaget har möjlighet att anställa. Rapporten tydliggör syftet; Syftet skulle vara att korta ned tiden till anställning trots svåra ekonomiska förhållanden för sociala företag och kanske framför allt vid nystart. Det kan i så fall fungera både som stötta till en för målgruppen mer hållbar arbetsmarknad, och som hjälp att motivera individen. I samband med den kommunala handlingsplanen så diskuterades även att stadsdelarna skulle se över hur de kunde använda försörjningsstödet för att stödja att arbete skapades i sociala företag. Det finns ett generellt beslut om möjligheten att använda budgeten för försörjningsstöd friare. Men det uppfattas fortfarande som oklart av handläggare hur socialtjänsten kan använda det för personer som arbetar i sociala företag. Här skulle tydliga klargörande vara bra för utvecklingen och undanröja rädslor inför beslut om stöd till klienter Utredningsuppdrag behöver tillsättas Kapitlets redovisade områden och problematik har lett fram till att vi anser att ett antal utredningsuppdrag borde tillsättas. Utredning om LOV för personer i daglig verksamhet, istället för upphandling och egen regi, skulle leda till att fler tog steg mot arbetsmarknaden. Utredning för hur köpt arbetsträning bidrar till utvecklingen av arbete i sociala företag, och möjligheter för staden att ha centrala riktlinjer eller upphandlingar för arbetsträning i sociala företag. Denna utredning bör även innefatta möjligheten för att arbetsträna i samband med företagsstart Utreda och ta fram riktlinjer hur man kan använda försörjningsstöd som del av lön när det gäller anställningar i Sociala företag En utomstående kartläggning av målgrupperna i kooperativen. Vi upplever att det finns olika uppfattningar om skillnaderna vad det gäller behoven hos målgrupperna i de olika kooperativen och att verkar som om skillnaderna i målgrupp mellan kooperativen har avtagit vad det gäller vilken diagnos som finns hos deltagarna. Hos de flesta kooperativ finns numera målet att skapa anställningar. Det målet var inte lika tydligt tidigare i de kooperativ som har kommunalt finansierade handledare. Utredningen bör även ge svar på frågan kring i vilken mån de som deltar i sociala företagen har rätt till daglig verksamhet enligt LSS. På sikt behöver bidragen till de sociala företagen totalt sett öka. Det bör staden ha en strategi för. 2 Göteborgsstads samarbete med arbetsintegrerande sociala företag Malin Goldkul (SDF Västra Hisingen), Sandra Forsman (SDF Angered),

10 Den arbetslöses väg från bidrag till lön Under förstudien har arbetsgrupper bestående av chefer och tjänstemän inom myndigheterna kontinuerligt träffats för att kartlägga, analysera och finna strategier för 1000 jobb i sociala företag. Därtill har två rapporter som vi tidigare i rapporten hänvisat till tagits fram och använts som underlag till diskussioner i arbetsgrupperna och utgör också grund för följande kapitel. Arbetet har satt fokus på vad som fungerar respektive inte fungerar i processen in i sociala företag, i det sociala företaget, och vägen mellan socialtjänst och Arbetsförmedling i Göteborgsregionen. Problematiken ter sig till synes likartad mellan myndigheterna. Socialt företagande är för vissa handläggare en ickefråga och för andra ett betydande verktyg för klienter/arbetssökande vilket också leder till att graden av samarbete skiljer sig mycket åt mellan kontor, stadsdelar och enskilda tjänstemän. Inom varken socialtjänst eller arbetsförmedling är Socialt företagande en av huvudåtgärderna, vilket gör att satsning för hållbar struktur inte blir prioriterad och problematiken blir att kvarstå. Kunskap inom Arbetsförmedlingen Inom arbetsförmedlingen är Socialt företagande lite av en främmande fågel. Som ovan nämnts så är det en diskrepans vad gäller kunskap och erfarenhet av socialt företagande. Det handlar då om kunskap och vad socialt företagande är, vilka de socialt företagande egentligen är till för, för vilken målgrupp, hur man skall använda dess tjänster och för vem. Dock finns en kritisk massa av handläggare som har bred och mycket erfarenhet av det sociala företagets nytta, och som därmed använder sociala företag som åtgärd för klienter. I rapporten framtagen av Arbetsförmedlingen kan man läsa att...de personliga kontakterna mellan de sociala företagen och arbetsförmedlingen har genom åren varit nödvändiga. Dock blir hållbarheten hotad om utvecklingen skall bygga på modiga handläggare som vågar ta beslut där osäkerhet råder. Citerad tet visar på det problem som råder inom flera myndigheter, att modiga handläggare krävs för att få samarbetet att fungera. Detta påverkar inte bara utvecklingen av ett hållbart sätt att samarbeta med sociala företag. När socialt företagande som åtgärd av olika anledningar blir otydligt eller främmande för en enskild handläggare är risken stor att även individen drabbas. Det kan dels visa sig i att åtgärden inte erbjuds individen då det råder otydlighet vad insatser innebär, men det kan även visa sig under tiden personen är i det sociala företaget då olikartad bild kring individens fortsättning uppstår. Med andra ord uppstår problematik från det att personen är i fas att rekryteras till ett socialt företag till att de är i ett socialt företag. En problematik som mycket bottnar i olika förväntningar, kunskapsbrist, ingen att fråga och inget system för att upprätthålla den kompetens som finns. En gemensam bild är att det finns ett behov av ökad kunskap och säkerhetsställande av denna. Ökad kunskap Rapporter och samtal under årets lopp vittnar om ett behov av att lära känna varandra för att skapa bättre och effektivare samarbete. Att arbetsförmedlingen förstår de sociala företagens arbetsvillkor och metoder underlättar den gemensamma processen. Här handlar det inte bara om att veta Vad ett socialt företag är, utan även vilka de sociala företagen är, hur de arbetar, för vem de är till för, hur de olika sociala företagen skiljer sig och liknar varandra samt hur de gemensamma och särskiljande processerna ser ut. En strategi är att tillsammans upprätta återkommande och kontinuerliga kompetensutvecklingsinsatser innehållande information om metoder, tjänster, processer och studiebesök till de sociala företagen. Att information blir genomgripande inom myndigheten är ett måste för vidare utveckling. Kunskapsbärare För att säkra och utveckla kompetensen inom myndigheterna är en strategi (framtagen med Arbetsförmedlingen) att utse kunskapsbärare/ Etra kunniga- på Socialt företagande på varje kontor. Syftet är att bevara och utveckla kompetensen inom myndigheten samt bidra till en enklare och effektivare kommunikation runt varje enskild individ. Behovet av denna ansvarige person har lyfts fram som nödvändig resurs för enskilda handläggare men även som resurs för det samarbetet som sker med arbetsförmedlingen vad gäller socialt företagande. Av rapporten som är gjord inom arbetsförmedlingen framkommer även önskemål om att Göteborg ska ha en person med djupa kunskaper om sociala företag, en person som är tillgänglig för handläggare på alla kontor i Göteborg Arbetsförmedlingen har i sitt samarbete med Samhall en sådan tjänst. Ett liknade upplägg skulle möjliggöra ett ännu bättre samarbetet med de sociala företagen, en trygghet för ansvarige personer på kontoren och därmed större möjlighet för individer till och i sociala företag. Nästa steg i denna process är att utse dessa personer samt att skapa det nätverk där ansvariga får möjlighet att vidareutvecklar kompetensen kring socialt företagande. Att starta detta inom ramen för ett ESF- genomförandeprojekt bör vara nästa steg. Beslutskedjor för fleibla ledtider Ännu ett identifierat problem är att Arbetsförmedlingens beslut inte självklart passar in i processerna hos de sociala företagen. Eempel är när behovet hos individen kräver mer tid än vad arbetsförmedlingens insatser tillåter, befintliga åtgärder har ofta korta ledtider. Detta gör att en person kan få problem om en handläggare tagit ett beslut som vid eventuellt behov av förlängning inte går/bör kombinera med efterföljande beslut dvs att besluten inte direkt går att kombinera med varandra. Ovan problematik bottnar dels i en brist i kommunikation myndighet och socialt företagande emellan men även ser vi en viss tillitsbrist. Utredning gjord av arbetsförmedlingen vittnar om problematiken, se citat nedan Många hänvisar till regler som begränsar insatser i tid. Där processer kräver en viss tidsrymd hamnar man i konflikt med de tidsramar som tilldelas. Det krävs en hel del av en handläggare på arbetsförmedlingen för att förhålla sig till konflikten mellan regel och egen analys Beslut för individen, liksom för alla insatser, avgörs av varje enskild handläggare. När en insats inte hör tid de vanliga, som socialt företagande, blir situationen för handläggaren än svårare. Därför behövs särskilda gemensamma riktlinjer för hur myndigheten skall förhålla sig till socialt företagande som insats. Gemensamma riktlinjer Tillsammans med myndigheterna har vi tittat på problematiken och en gemensam generell processkarta tagits fram, vilket i första hand beskriver när individen är med vid uppstart av socialt företag (de sociala företagens tjänster kring arbetsträning innefattas inte). Här har vi tittat på den process som generellt sker för en individ i ett socialt företag samt kopplat på den process som arbetsförmedlingen äger och står för. Att forma den gemensamma kedjan har flera syften; För det första kan kedjan medverka till att individen, myndighet och det sociala företaget kan kommunicera kring den gemensamma processen och arbetet med individen. Det andra syftet är att möta behovet hos handläggare att, när behov bedöms finnas, kunna ta beslut som möjliggör en långsiktighet för individer i de sociala företagen. För det tredje tydliggör kedjan åtaganden hos varje part som underlättar samarbete. Viktigt att inte förväla denna kedja med de enskilda sociala företagens metoder för individen då enskilda metoder tillämpas inom denna. Att myndigheten tar en gemensam viljeriktning i att ha ett systematiskt sätt att arbeta med socialt förtagande gynnar både handläggarens trygghet i beslut, individens förutsättningar i att få rätt åtgärd och det sociala förtagets arbete med individen. Att tro att ovan enbart handlar om de formella beslutsmöjligheterna vore naivt. Detta kräver kommunikation, förtroende och att dela en gemensam bild kring vad som bedöms som det bästa för individen. Att upprätta kommunikationsstrategier myndigheten och det sociala företaget emellan är en annan viktig del i som kan underlättas genom föreslagen kunskapsbärare. Processkartan bör nu utvecklas och testas mot inblandade parters verklighet samt ta fram gemensamt identifierade frågeställningar relevanta för både det sociala företaget, Arbetsförmedlingen och individen. En viktig del blir att sammanlänka de övergripande processerna med de enskilda sociala företagens befintliga metoder. Socialt företagande ett verktyg inom de enskilda stadsdelarna Tillsammans med fyra av stadens arbetsmarknadschefer och två utförare inom arbetsmarknadsenheterna, har staden och stadsdelarnas arbete med sociala företag analyserats och diskuterats. Rapporten som tidigare hänvisats till beskriver upplevd problematik och möjligheter utifrån intervjuer med handläggare, utförare och chefer inom staden. Kartläggningen har visat på svårigheten i att ta långsiktiga beslut för individer i sociala företag, vilket uppges ha sin grund i att processerna i det sociala företaget tar lång tid och gör det problematiskt i relation till riktlinjer för försörjningsstöd. Enligt riktlinjer för försörjningsstöd kan bidraget bifallas så länge aktivitet bedöms som snabb/kort väg till att komma i egen försörjning. I de stadsdelar där erfarenhet och kunskap finns om socialt företagande ses inte riktlinjer för försörjningsstödet som ett hinder, då man i den interna organisationen har ett uttalat sätt att arbeta med socialt företagande. I Angered finns bland annat ett upparbetat arbetssätt och metod för samarbetet, dock inte i i övriga stadsdelar. Där erfarenheten om socialt företagande är lägre råder en högre osäkert, vilket visar sig i tryggheten att ta längre beslut (långsiktig planering) för individer i sociala företag. Dock begränsar det möjligheten för individen att delta i uppbyggnad av eller arbetsträning i ett socialt företag som en alternativ arbetsmarknadsåtgärd. Denna problematik har diskuterats i arbetsgruppen med Stadsdelarnas enhetschefer för arbetsmarknad - och en gemensam ställning är att så länge det är rätt målgrupp kan försörjningsstödet användas. Dock råder en osäkerhet kring det sociala företagandets erbjudande, vilka målgrupper som passar samt hur stadsdelarna skall arbeta och förhålla sig till åtgärden. Osäkerheten uppges grunda sig i den otydlighet och avsaknad av viljeyttring i frågan kring socialt företagande. Kartläggningen som gjort inom staden pekar på ovan nämnt behov och mer kunskap efterfrågas. Här rör det sig om både behovet kring att ha tillgång till samlad information (beskrivet i tidigare kapitel) men även information kring målgrupp och processer i det sociala företaget se. Citat från intervjuer gjorda med tjänstemän i rapporten nedan; Det rör frågor som: Vad finns det för utbud av företag? Hur är ingången dit? Vilken typ av insats erbjuds? Vilken målgrupp vänder man sig till? Sådan lätt tillgänglig information skulle kunna underlätta vid rekrytering och matchning av individer. Dels efterfrågas mer allmän kunskap om hur socialt företagande fungerar, om Coompanion som aktör, och mer praktiskt hur processen kring individer som deltar i sociala företag kan se ut. Detta uppfattar vi som behov av mer kunskap som grund för att aktivt kunna tänka i banor av socialt företagande som ett alternativ för att främja sysselsättning och självförsörjning, för de individer man möter. Att känna större trygghet vid sådan planering och därmed också bättre möjlighet att ta olika beslut som behövs i processen För att komma närmare lösning på detta och i relation till de 1000 jobb som skall skapas har behovet av ökad kompetens och gemensamma processer lyfts. Bred satsning på information och kompetens om det gemensamma uppdraget. För att det skall bli utveckling i samarbetet behöver kompetensutvecklingen vad gäller socialt förtagande kopplas samman med stadens åtagande och process vad gäller individer i sociala företag. Med det vill vi poängtera att kompetensutvecklingen bör innehålla stadens interna inställning och arbetsmetoder och dessa i relation till hur de sociala företagen arbetar. Då Göteborgs stad utgörs av tio stadsdelar har vi även undersökt hur utvecklingen på stadsdelsnivå skulle kunna stärkas. Ett önskemål som kommit bland både chefer, utförare och handläggare är bygga upp en gemensam struktur där det finns specialistkunskap hos personer eller team. I rapporten kan man läsa; Vidare föreslår vi att Göteborgs stad satsar på att bygga upp en struktur där det finns specialistkunskap hos personer eller team Dessa kan riktas mot en eller flera stadsdelsförvaltningar, beroende på bedömning av behov i respektive sdf, för både rekrytering och matchning mot sociala företag. Vi tror att rekrytering och matchning underlättas av en tvåstegsmodell liknande den som 3 Göteborgsstads samarbete med arbetsintegrerande sociala företag Malin Goldkul (SDF Västra Hisingen), Sandra Forsman (SDF Angered), Samarbetet mellan Arbetsförmedlingen i Göteborg och arbetsintegrerade sociala företag Johnny Westling (Arbetsförmedlingen mölndal),

11 Regelförändringar som skulle underlätta utarbetats i Angered. Att det finns någon/några tjänstemän i varje sdf med mer kunskap och ansvar för samarbetet med sociala företag, kan också vara ett sätt att underlätta kontakten utifrån de sociala företagens sida I rapporten finns även förslag kring att bilda nätverk av de personer som har erfarenhet av socialt förtagande för att ta tillvara och utveckla kompetensen En idé som framkommer är att man skulle kunna forma nätverk av personer med mandat som man som handläggare skulle kunna dra ärenden för, bolla med om planering och göra arbetsplan. Ett sådant nätverk skulle kunna sträcka över flera sdf. En funktion enligt ovan skulle förenkla besluten kring vilken åtgärd som bäst lämpar sig te om det är praktik eller arbetsträning samt skulle kunna matcha individen mot passande socialt företag. Inom varje stadsdel är ett nästa steg att klargöra hur denna funktion kan se ut, hur funktionen bör verka och forma arbetsbeskrivning samt grad av engagemang i uppdraget. Graden av engagemang hos specialistpersonen bör spegla stadsdelens nuvarande och framtida satsning på socialt företagande samt kopplas samman kring tidigare beskrivet förslag kring att bilda nätverk för socialt företagande i staden. Den gemensamma processen kräver genomtänkt kommunikation Ovan har vi nämnt vikten av den gemensamma strategin för socialt företagande. Liksom med arbetsförmedlingen har vi tittat på den gemensamma generella processen vid start och utveckling av sociala företag. Här har diskussioner och strategier klargjort kring socialtjänstens krav, förväntningar och åtaganden i de olika stegen (rekrytering, i det sociala företaget och mellan myndigheterna). Tydligt är att det krävs att en gemensam bild av hur vägen mot anställning kommer se ut och uppföljning under resans gång. Även klargörande kring vilka förutsättningar som krävs för att en person kan rekryteras eller vid uppföljning få beslut att fortsätta sin utveckling inom Socialt företagande behöver ytterligare formas och spridas. Nästa steg bör vara att utveckla denna process än mer, klargöra de enskilda sociala företagens metoder i de olika stegen samt forma en plan för hur det vidare arbetet skall fortskrida för att möjliggöra implementering. Samarbete myndigheterna emellan Under årens lopp har de sociala företagen och även handläggare inom socialtjänsten vittnat om att personer i de sociala företagen kommit i kläm på grund av att socialtjänst och arbetsförmedling inte hittat samarbetsformer. Det kan te vara när en person varit i ett socialt företagande via beslut från socialtjänsten och skall övergå till åtgärd/stöd inom arbetsförmedlingen. Här kan problem uppstå om arbetsförmedlingen gör en annan bedömning kring åtgärden för individen. Samtidigt vittnar samtal med handläggare inom arbetsförmedlingen att en egen bedömning inom myndigheten måste göras. Även i det här samarbetet ser det mycket olika ut i staden, mellan de olika stadsdelarna och arbetsförmedlingskontoren. Att ett bättre samarbete behövs är dock en gemensam viljeriktning. Rapporten från staden tar upp behovet; Utifrån samtliga stadsdelars perspektiv är det viktigt med ett fungerande samarbete mellan sdf och Af, och ofta finns en viss frustration över att det inte fungerar som man skulle vilja. En respondent säger Vi har ju inga mandat att få en ingång. Af måste ju vara med gällande arbetssubventioner. Vi vill ha en väg in. Under året har vi både i respektive referensgrupp pratat med arbetsförmedlare och socialsekreterare/utförare inom stadsdelarna, men även haft gemensam workshop för att hitta strategier för bättre samarbete. Fler åtgärdsförslag finns, dock är en gemensam hållning att myndigheterna måste kommunicera mer, vilket skulle kunna möjliggöras genom att upprätta en gemensam arena för socialt företagande. Gemensam arena Inom förstudien har vi träffat de både myndigheternas arbetsgrupper tillsammans för att diskutera ovan nämnd problematik samt vad som krävs för ett bättre samarbete En tydlig gemensam hållning är att det behövs en gemensam arena för kommunikation, antingen en plats eller en form av nätverk bestående av ansvariga personer inom arbetsförmedling och socialtjänst där de gemensamma frågorna kan hanteras. Rapporten från socialtjänsten uttrycker en liknande hållning; Det krävs att man kan arbeta med en parallell process myndigheter emellan att man inte avslutar ärenden när den andra myndigheten tar över eller underlåter att arbeta i ärenden innan andra myndigheten är färdig. Vårt förslag är därför att även handläggare från Af bör ingå i, eller kopplas till, de personer/team vi gärna ser arbeta specifikt med frågan att stödja socialt företagande, och därigenom social ekonomi.. Att socialtjänst och arbetsförmedling har en kommunikation kring individen och dess framtid innan skarpt byte av myndighet sker är en förutsättning, vilket skulle kunna möjliggöras genom denna gemensam arena. Frågan har även lyfts kring huruvida det är möjligt att myndigheterna använder sig av samma underlag/kartläggning. Syftet för detta skulle vara att arbetsförmedling inte behöver egen kartläggning vid inskrivning av individen. Regler inom ESF och Arbetsförmedling som gynnar utveckling av Sociala företag Personer kan i dag inte vara inskrivna i ett projekt som syftar till start/ utveckling av socialt företag med målet att skapa jobb samtidigt som anordnarbidrag går till det företag individen är på. I ett etablerat företag blir effekten av detta inte lika stor som i ett nystartat och eller litet socialt företag, där företagen ofta utgörs av målgruppen själva. För att kunna bygga upp högre kapacitet hos befintliga sociala företag samt starta nya behöver individen kunna vara inskriven i ett projekt och utgöra medfinansiering och samtidigt vara placerad på ett socialt företag som får anordnarstöd dvs att dessa två åtgärder gå att kombinera, fast på olika organisationsnummer. Anordnarstöd till företagen och inskriven i projekt hos annan aktör För att sociala företag skall kunna starta i ESF och andra typer av projekt behöver regeln ändras. Deltagaren måste kunna vara placerad i det sociala företag den är hos. Ersättningen skall kunna gå till det sociala företaget (i stället för till projektägaren) och att deltagaren fortfarande är inskriven i projektet. På så vis kan projektet stödja utveckling av företag och individ

12 Handlingsplan för att skapa 1000 jobb VAD SOM BÖR GÖRAS HUR DET KAN MÖJLIGGÖRAS VILKA ÄGER FRÅGAN Affärsutveckling av sociala företag Ökad kompetens hos deltagare och anställda Ett inriktningsmål i nya affärsidéer är att nödvändig kompetens säkerhetsställs från början och rekryteras till nya företag för att skapa 70/30 principen. De sociala företagen. Bidragsgivande myndigheter Utbildningsprogram utifrån marknadens behov (inom bransch, ledarskap kvali- tetssäkring) erbjuds de sociala företagen. Vuenutbildningen, de sociala företagen och coompanion. Att utveckla USPen- genom att visa det sociala värdet Märkning för socialt företagande vidareutvecklas och organisation formas för vidare arbete. De sociala företagen Coompanion och Tillvätverket Effektiv försäljning genom gemensamt fönster Etablera ett gemensamt säljkooperativ och under våren 2015 bygga denna organisation och börja sälja de sociala företagens tjänster. De sociala företagen med investeringsstöd från BRG, Social Resurs och VRG Vidga marknaden genom samarbete med näringsliv Ett reellt samarbete med näringslivets medlemsföreningar genom att skapa ramavtal samt bygga vidare på inlett samarbete. Säljkooperativet Utveckla marknaden genom ökad tillgång till den offentliga marknaden Samordna Sociala företag vid upphandlingar med social hänsyn samt arbeta för att SF skall bli underleverantörer. Säljkooperativet Spridning av kunskap gällande IOP. Social resurs / Coomapnion Forma partnerskap för IOP. Coompanion, Västra Götalandsregionen, Social resiurs Stöd till affärsutveckling Samordning av de insatser som finns för ändamålet i dag. Coompanion, BRG, VGR Samarbete mellan de Sociala företagen Sociala företag samarbetar för fler karriärvägar Identifiera och förtydliga den gemensamt övergripande processen för en individ i Socialt företag (där sociala företags modeller/metoder tillämpas inom). Sociala företag/ Coompanion Samarbeta för att förbereda och rusta deltagare till sociala företag (eller annan väg mot arbete). Ett pilotprojekt för detta testas inom projektets ramar. Sociala företag/ Coompanion Handledar- och karriärstödsmetoder för målgruppen behöver utvecklas och en handlingsplan behöver tas fram för vidare utveckling och utbyte av dessa metoder. Sociala företag/ Coompanion Fler sociala företag Fem företag startas och befintliga strukturers potential tas tillvara Nya företag startar inom befintliga konsortier/stödstrukturer inom ramen för ESF projekt. Sociala företag/ Coompanion Stödjande organisationer bidrar utifrån sitt uppdrag. De olika rollerna klargörs. BRG Social Resurs Inkubator stöttar vid start av nya företag Identifiera behov av kvalitetsutveckling, leveranssäkerhet och affärsutveckling samt planera upplägg. Coompanion/ Sociala företagen Klargöra stadens roll i kompetensutvecklingsinsatserna Vuenutbildningen Genomföra ett ledarutvecklingsprogram anpassat för varje företags behov. Coompanion/ Sociala företag Kompetensutvecklingsprojekt söks för genomförande. Coompanion Finansiering Finansieringsstrategier Utveckla finansieringsplaner som beskriver 1. vart kapitalet skall gå. i praktiken skall gå till. Även vilka parter som skall involveras och hur dessa 2. vilket behov som finns. 3. varifrån kapitalet kan komma, och hur finansiering skall involveras görs tydligt. Mikrofonden Väst, BRG, Coompanion Stödjande politik och kommunal organisation Ökad tydlighet för Socialt företagande i Västra götalandsregionen Se över vad överenskommelsen borde leda Västra götalandsregionen Partnerskap/överenskommelse och handlingsplan för Staden A. En handlingsplan för socialt företagande. Kommunstyrelsen B. Handlingsplan mellan staden och de sociala företagen. Prioritering inom Göteborgs stad Socialt företagande bör lyftas in i den sektorsövergripande integrerade plan för hållbar stadsutveckling Stadsledningskontoret Stödet från social resurs borde öka, samt bli tydligare. Kommunstyrelsen & Social resurs nämnd Hela staden perspektiv för utvecklingsarbetet med Socialt företagande En person som håller samman det gemensamma utvecklingsarbetet för socialt företagande i staden samt håller i nätverket av Socialt företagande ansvariga NAV (inom stadsdelarna) behöver tillsättas. Nyttja de sociala företagens värde Den arbetslöses väg från bidrag till lön Fem utredningsuppdrag behöver tillsättas som utreder frågorna; Vilken målgrupp de sociala företagen vänder sig till Social resurs Hur arbetsträning i sociala företag kan göras möjlig för fler stadsdelar när behovet bedöms finnas.? Huruvida det går att använda försörjningsstödet till lön i Sociala företag (under begränsad tid). Stadsledningskontoret Utreda Lov för daglig verksamhet. Kommunstyrelsen Kunskap inom arbetsförmedling Person på varje kontor utses till att vara ansvarig för socialt företagande, med syftet att säkra befintlig kunskap om Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingschefer Fleibla ledtider för Socialt företagande inom arbetsförmedlingen Tydliggöra vilka beslut som kan tas för en individ i processen bidrag till lön i ett socialt företag. Arbetsförmedlingssam-ornare och chefer Den generella processen för individen i ett socialt företag utvecklas och delas av inblandade parter. Coomapnion, Sociala företagen och Arbetsförmedlingen Socialt företagande som ett verktyg för staden Stadsdelarna ser över hur personer med ansvar för Socialt företagande kan möjliggöras för ett fortsatt arbete med strategier för socialt företagande skall vara möjligt. Arbetsmarknadschefer i varje stadsdel Samarbete för socialt företag emellan Staden och Arbetsförmedlingen Skapa en gemensam samarbetaarena för socialt företagande mellan myndig- Dock måste en gemensam viljeriktning för detta skapas inom Arbetsförmedheter. En pilotsatsning görs inom ramen för genomföradeprojektet. ling och Staden. Arbetsförmedlingen. Nämnden för arbetsmarknad och vuenutbildning Regelförändringar som skulle underlätta Regler inom Arbetsförmedling och ESF gynnar utveckling av Sociala företag Utreda och lösa problemet kring att en deltagare inte kan vara inskriven i ett projekt och samtidigt vara placerad och berättigad anordnarstöd i ett deltagande Arbetsförmedling och ESF socialt företag

13 Partnerskapet Vi välkomnar fler att samarbeta kring start och utveckling av sociala företag. I januari 2014 ingick följande i samarbetet: Arbetsförmedlingen Göteborgs Stad Stadsledningskontoret Göteborgs Stad Vuenutbildningsförvaltningen Göteborgs Stad Social Resurs Samordningsförbundet Nordost Stadsdelarna Angered, Norra Hisingen, Västra Hisingen, Östra Göteborg och Lundby Forum SKILL Försäkringskassan Business Region Göteborg Framtiden AB och dotterbolag som Familjebostäder Mikrofonden Väst (fd Kreditgarantiföreningen) LO Västra Götalandsregionen, Regionutveckling GöteborgsLokaler Vägen ut! kooperativen GF Sak Göteborgs Förenade Sociala Arbetskooperativ Karriär-Kraft Coompanion Göteborgsregionen Packhusplatsen Göteborg facebook.com/coompaniongbg goteborg@coompanion.se